Full Text of Smålänningar i Stockholm In Swedish

Smålänningar i Stockholm

SMÅLÄNNINGAR

1 STOCKHOLM

SMÅLÄNNINGAR

STOCKHOLM

MED EN INLEDNING

SMÅLAND OCH SMÅLÄNNINGARNA GENOM TIDERNA SAMT

BEMÄRKTA SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM I GÅNGEN TID

FIL. DOKTOR ERNST E. AREEN

19 4 1

SKÅNETRYCKERIETS FÖRLAG

MALM Ö19 4 1

SKANtlK VCKCKIET

M ALHÖFÖRORD.

Föreliggande verk är det undra i sitt slag, som cir av något annorlunda typ än cle

porträttbiografiska verk, som tidigare av Förlaget utgivits. När Förlaget nu vägat att på

detta sätt vända sig till endast en grupp inom Stockholms befolkning, har detta berott på

dels den betydande numerären av smålänningar i Stockholm i vara dagar, dels den

erkända samhörighet som kännetecknar dessa smålänningar och som ären kommit till

uttryck i clen beredvillighet, varmed de i största utsträckning bistått Förlaget i cless strävan

att insamla uppgifter och porträtt över en så representativ samling smålänningar i

huvudstaden som möjligt. J)et är Förlagets förvissning att detta porträttbiografiska verk a sin

sida skall komma att verksamt bidraga till ett ytterligare stärkande av denna samhörighet.

Viel bestämmandet av verkets omfattning har Förlaget ansett det vara lämplig! att göra

ramen för densamma vidare, än uttrycket ""Smålänningar i Stockholm" i absolut strikt

bemärkelse angiver. Det har ju icke minst under de sist förflutna decennierna blivit sa, att

allt flera av de personer, som ha sin verksamhet förlagd till huvudstaden, icke äro

mantalsskrivna t själva Stockholm utan i dess mänga förorter. Ett rigoröst förfaringssätt, som

skulle ställa de många smålänningar, vilka tillhöra denna kategori, utanför

smålänningarnas i Stockholm stora gemenskap, skulle säkerligen mötas av gensagor icke minst frän dessa

personers egen sida. Här har alltså den principen tillämpats, att i verket medtagits

smålänningar. som äro bosatta i vad vi skulle vilja kalla "Stor-Stockholm", alltså Stockholm

med förorter.

De i verket meddelade uppgifterna äro baserade på det material, som av Förlagets

representanter insamlats genom personlig hänvändelse titi var och en särskilt och äro

vederbörande införda i bokstavsordning. En mindre bearbetning av detta material har självfallet

varit av nöden för att åstadkomma större enhetlighet.

Slutligen ber Förlaget att få frambära sitt tack till alla dem, som velat stödja

företaget-genom att inlämna uppgifter och porträtt och som genom subskriptioner möjliggjort dess

fullföljande. Detta porträttbiografiska verk har enligt Förlagets förmenande — utöver den

ovan nämnda, att ytterligare stärka samhörighetskänslan mellan smålänningarna i

Stockholm — ännu en betydande uppgift: att utgöra ett bestående minnesmärke över de

insatser, som utförts i huvudstaden av i Smaland födda män.

SKÅNETRYCKERIETS EÖRLAG.Småland och smålänningarna genom tiderna samt

bemärkta smålänningar i Stockholm

i gången tid.

Av Fil. doktor Ernst E. Areen.

I det medeltida Sverige benämndes ett antal till en högre enhet för lagskipning och

förvaltning sammanslutna härader vanligen land eller landskap. Varje sådant "land" torde

också ursprungligen varit ett eget lagmansdöme med särskilda rättssedvänjor, och i stort

sett hade de gamla landskapen samma omfattning som de nuvarande. Ett markant

undantag från denna regel utgör emellertid Småland, som aldrig på samma sätt som t. ex.

Södermanland och Östergötland bildat en av likartade administrativa, judiciella och

etnografiska förhållanden betingad geografisk enhet.

Under liela medeltiden var Småland •— vilket förövrigt redan namnet antyder —

fördelat i flera smärre, av vidsträckta skogsmarker, svårtillgängliga kärrtrakter och bergshöjder

sinsemellan isolerade bebyggelseområden, som därför både beträffande rättskipning,

förvaltning. kyrklig administration och näringsliv företedde väsentliga olikheter.

I slutet av fjortonde seklet funnos i Sverige tio lagmansdömen. av vilka Östgöta

lagsaga förutom det egentliga Östergötland även omfattade de vid Östersjön och Kalmarsund

ända till gränsen mot Blekinge belägna häraderna, motsvarande hela Smålandssidan av

nuvarande Kalmar län. Återstoden av våra dagars Småland — de "små landen" Värend

(5 härader), Njudung (2 härader) och Finnveden (3 härader), förenades, sannolikt redan

på 1100-talet, till Tiohärads lagsaga, som länge även kallades Värends (under

unionstiden stundom Smålands) efter huvudlandet, och som hade en egen landskapslag, varav

numera dock endast kyrkobalken finnes bevarad. Ett säreget drag i denna lags ärvdabalk

var, att hustru hade lika giftorätt i bo med man och att döttrar fingo lika stor arvslott som

söner. Dessa bestämmelser, som bygdetraditionen satt i samband med sägnen om Blenda,

bibehöllos inom denna landsdel tills de i sinom tid blevo gemensamma för hela riket.

I kyrkligt hänseende tillhörde hela nuvarande Småland Linköpings stift till 1163, då

Värends fem härader avskildes därifrån och bildade Växjö biskopsdöme, som till att börja

med endast omfattade c:a 00 församlingar och under liela medeltiden var Sveriges minsta

stift. Efter reformationen lades återstoden av Tiohärads lagsaga under Växjö stift med

undantag av Tveta och Vista härader, vilka först i början av 1600-talet förenades med detsmåländska biskopsdömet. Ungefär samtidigt (1602) avsöndrades de till nuvarande

Kalmar län hörande häraderna, (utom Tjust, Sevede, Tunalän och Aspeland), från

Linköpings stift och bildade Kalmar superintendentia, som 1678 fick biskop, men 1915

sam-manslogs mecl Växjö stift.

Den med hänsyn till försvarsväsendet, civilförvaltningen och skatteuppbörden vidtagna

indelningen i fögderier eller län blev mot slutet av medeltiden mera invecklad än förut, då

vanligtvis endast en kunglig hövitsman var förordnad att förestå ett helt landskap eller

"land". Ännu på drottning Margaretas tid utgjorde sålunda t. ex. Värend och Finnveden

särskilda fögderier. Sedermera blev länsindelningen alltmera beroende av de på viktiga,

strategiska punkter anlagda slottens behov av livsmedel och andra förnödenheter.

Det förnämsta av de tre i Tiohärads lagsaga ingående "landen" var Värend, varför man

i urkunder ej blott från medeltidens äldre skeden utan även från 1400-talet påträffar

titulaturen: "lagman i Värend", och från slutet av tolfte seklet till reformationen utgjorde

Värend, som nämnt, Växjöbiskoparnas bela ämbetsområde.

Orsaken härtill torde i främsta rummet ha varit det lilla landskapets av milsvida,

obanade skogstrakter starkt isolerade läge. Värends viktigaste förbindelseled gick längs

Mör-rumsåns dalgång ned mot Blekinge, och till försvar för denna huvudväg, anlades tid efter

annan små spärrfästen på lämpliga ställen vid strömmen, men något starkare

försvarsverk med permanent besättning torde icke lia funnits i Mörrumsdalen. Drottning

Margaretas ryktbare gunstling, riksrådet Abraham Brodersson (tjurhuvud), som 1410 föll i onåd

och avrättades av hennes efterträdare konung Erik, hade bl. a. Värend i förläning. I

konung Kristoffers och Karl Knutssons tid var Norrvidinge härad förlänat till

Växjöbiskopen Lars Michelson, som 1444 anlade det befästade slottet Kronoberg på en holme i

Helgasjön. där han och hans efterträdare på den småländska biskopsstolen residerade till refor {+-+}

mationen, då det tillika med övriga kyrkogods indrogs till kronan. Sedermera ingick Kro {+-+}

noberg i det efter slottet uppkallade friherrskap, som 1647 förlänades till den i Linköping

1600 avrättade Erik Sparres ättlingar, men blev genom Karl XI:s reduktion 1681 åter

statsegendom. Återstoden av Värend innehades i mitten av 1400-talet av Birger Trolle d. y.,

vilken bodde på den en halv mil väster om Växjö belägna fasta borgen Bergkvara, som

1615 gav namn åt Karl Karlsson Gyllenhjelms friherrskap och jämte detta 1688 hemföll

under kronan. Under stormaktstiden upprättades ännu ett friherrskap i Värend, nämligen

det i Allbo härad belägna Herrelund (nuv. Härlunda), som 1650 förlänades till riksrådet,

sedermera riksskattmästaren, Seved Bååt och ägde bestånd till 1681. Enligt 1634 års

regeringsform lades Värend under "landshöfdingen i Småland öfver Tihärads lagsagu och

Jö-neköpings län, residerandes i Croneberg" och tillhör sedan 1674 Kronobergs län.

Njudung eller Nydugnh kallades under medeltiden den av Östra och Västra härad

bestående, höglänta och omkring Emåns och Lagans källor belägna delen av Tiohärads

lagsaga. 1 kyrkligt hänseende hörde Njudung till Linköpings stift, men hur den världsliga

förvaltningen var ordnad i äldre tider, är ännu ej fullständigt utrett.

Under konung Albrekts regering innehades landet sannolikt av den tyske riddaren

Vicke von Vitzen d. ä., som också var hövitsman på Kalmar slott och 1378 blev svenskt

riksråd. Huvudorten i Njudung synes, åtminstone under senmedeltiden, ha varit det i

Västra härad belägna slottet Sundholm. Här residerade i början av 1400-talet den

bekante riddaren Sven Sture, som stod högt i gunst hos Erik av Pommern. Under senare

hälften av nyssnämnda århundrade omtalas emellertid icke längre Sundholm, varför slot-

— S —tet troligen då blivit förstört av vådeld eller fiendehand, och länet, som en tid tycks ha

omfattat även södra delen av Vedbo härad, uppdelades så, att Östra härad lades under

Kalmar slott. I slutet av femtonde seklet innehade Sven Stures arvingar, Nils och Svante

Sture, Västra härad och Södra Vedbo i förläning. Från 1687 ingår det gamla Njudung i

Jönköpings län.

Den västliga delen av Tiohärads lagsaga, omfattande Sunnerbo, Östbo och Västbo

härader, benämndes under medeltiden vanligen Finnveden och utgjordes av en låglänt,

mestadels av kärrtrakter och skogbevuxna sandmoar uppfylld landsträcka längs Nissan och

Lagan. Endast mittpartiet omkring sjöarna Bolmen och Vidöstern hade en något bördigare

jordmån. De båda vägar som sedan gammalt förbundo Finnveden med andra bygder, följde

Nissans och Lagans lopp. Den ena. "Nissastigen", förde åt sydväst till den d. v.

riksgrän-sen mot Danmark och vidare till Falkenberg och Halmstad samt norrut till Jönköping.

Den andra huvudvägen gick längs Lagan söderut till Markaryd, där den delade sig i en

sydlig gren till Örkelljunga i Skåne och en västlig, som följde ån ända till dess utlopp vid

Lagaholm. Nissastigen och vägen utmed Lagan förenades i norr vid Jönköping, som

härigenom fick stor strategisk betydelse under medeltidens och Vasatidens fejder med

danskarna. Nära gränsen till Tveta härad sammanstötte en från Växjö och Nydala kloster

kommande trafikled med Lagavägen.

Finnveden lydde i kyrkligt hänseende ända till reformationen under Linköpings

biskopsstol och har sedan dess hört till Växjö stift. Den världsliga förvaltningen av bela "landet"

anförtroddes 1362 av konung Håkan Magnusson åt riddaren Magnus Nikilsson och

överlämnades sedermera jämte Värend av drottning Margareta till den mäktige jorddrotten

Abraham Brodersson. Efter dennes död (1410) synes Finnveden i administrativt

hänseende blivit uppdelat på angränsande län. tills det genom 1634 års regeringsform lades

under "landshöfdingen i Småland" och 1687 införlivades med Jönköpings län. som det

fortfarande tillhör.

Bedan på 1200-talet var Jönköping, på grund av sitt läge vid södra Vätternspetsen och

sina goda vägförbindelser med angränsande bygder, den naturliga huvudorten för

nordvästra delen av nuvarande Småland och fick 1284 sina första stadsprivilegier av Magnus

Ladulås. Ungefär samtidigt blev staden residens för ett efter densamma uppkallat län.

"Fraefectura Junacopensis" omtalas nämligen i urkunder från Folkungatiden. Under

senare hälften av fjortonde århundradet förekommer i officiella handlingar namnet

"Juna-köpunglis föghati", men detta synes då ha varit underordnat hövitsmannen i Östergötland,

och fogdesätet var icke förlagt till själva Jönköping utan till det vid Huskvarna belägna

fästet Rumlaborg, som anlades omkr. 1366 av konung Albrekt och förstördes under

Engelbrekts folkresning men återuppbyggdes av Karl Knutsson. Rumlaborgs län var förpantat

till Bo Jonsson Grip under dennes senare levnadsår, och av hans skriftliga

överenskommelse med Hans von Bosepol. som 1385 övertog detsamma, framgår, att länet då bestod av

staden Jönköping, Tveta, Vista, hälften av Vedbo — sannolikt den norra — och Mo härader

samt Habo och Fiskebäcks socknar i Vartofta härad. Drottning Margareta indrog länet till

kronan, och under unionstiden tyckes det ha minskats samt i regel endast omfattat Tveta och

Vista härader med Visingsö. Namnet Rumlaborgs län förekom ännu under Gustaf Vasas

regering, men försvinner därefter ur officiella handlingar och ersättes med Jönköpings län,

som 1687 fick sina nuvarande gränser.

— 9 — 2Det för Per Brahe d. ä. 1562 upprättade grevskapet Visingsborg omfattade till att börja

med Visingsö men utökades sedermera flera gånger med områden på det småländska

fastlandet och i Västergötland, så att förläningen, då den 1681 drabbades av reduktionen, hade

en sammanlagd areal på c:a 12,5 kvadratmil. Eksjö stad samt 23 hemman i Mo och

Tveta härader blev 1653 friherrskap för Bernhard Liwe (vilkens ättlingar kallade sig von

Liewen). Staden reducerades redan 1655, återstoden av friherrskapet 1680.

Östra delen av nuvarande Småland var i början av medeltiden fördelat i särskilda

"land", som beträffande lagskipningen tidigt torde ha anslutit sig till Östgöta lagsaga.

Huvudbygden Möre, som omfattade Norra och Södra Möre härader, och sträckte sig från

Kalmartrakten till Blekingegränsen, synes dock — antagligen på grund av sitt avlägsna

läge — ha intagit en tämligen självständig ställning i judiciellt hänseende och hade ännu

i slutet av 1300-talet en för båda häraderna gemensam tingsplats vid Dörby, strax väster

om Kalmar. Av de ursprungliga nordöstra "smålanden" blevo Ydre och Kind snart nog

förenade med Östergötland, medan Tpist och den söder därom belägna kuststräckan ifrån

mitten av 1500-talet räknas som delar av landskapet Småland.

Hela det småländska kustlandet, som hittills tillhört Linköpings stift, avskildes 1602

därifrån ■— med undantag av de fem nordligaste häraderna, — och blev ett särskilt kyrkligt

förvaltningsområde under en i Kalmar residerande superintendent. Det nya stiftet

upphöjdes 1678 till biskopsdöme och ägde bestånd till 1915, då det enligt beslut av 1903 års

riksdag sammanslogs med Växjö stift.

Med avseende på den världsliga förvaltningen torde östra Småland redan tidigt ha

utgjort ett särskilt hövdingedöme av ungefär samma storlek som nuvarande Kalmar län.

Det kallades under medeltiden vanligen "Kalmarna föghati", och i Magnus Erikssons

landslag stadgas, att vapensynen med länets frälse skulle hållas i Kalmar.

Under de oroliga politiska förhållandena i senare hälften av 1300-talet var länet

förpantat till olika utländska furstar och stormän, först 1361—66 till greve Henrik av

Holstein. därefter till hertig Albrekt av Mecklenburg, som 1375 överlät panten till den

förutnämnde tyske riddaren Vicke von Vitzen. Denne avstod efter någon tid i sin tur

förpant-ningsrätten till Bo Jonsson Grip men fortfor likväl att sköta förvaltningen för den nye

länsinnehavarens räkning.

Sedan Stäkeholms slott på 1360-talet anlagts på en holme i inloppet till Gamlebyviken,

avskildes Tjust från "Kalmarna föghati" och bildade sedermera ett särskilt län, som en tid

innehades av Bo Jonsson och hans ättlingar, och som 1562 jämte staden Västervik

gjordes till grevskap åt Svante Sture. Sedan Stureätten 1616 utslocknat på svärdsidan,

förlänades grevskapet 1651 till fältmarskalken Hans Kristoffer von Königsmarck men indrogs

åter till kronan vid Karl XI:s reduktion.

I södra delen av Kalmar län upprättades 1645 också ett grevskap, omfattande Södra

Möre härad, som efter Brömsebrofreden sistnämnda år förlänades till rikskansleren Axel

Oxenstierna. I likhet med övriga grev- och friherrskap återbördades Södra Möre till

statsverket genom riksdagens beslut 1680.

Den självständiga ställning, som Kalmar län med avseende på förvaltningen sedan

gammalt intagit i förhållande till det småländska inlandet, fastställdes genom 1634 års

regeringsform, och denna särställning markerades även i kyrkligt och kulturellt hänseende

genom upprättandet av Kalmar stift. Öland har däremot ända från medeltiden såväl beträf-

— 10 — 2fande den kyrkliga som världsliga lokalstyrelsen varit intimt förenat med det småländska

kustlandet, med undantag blott för åren 1651—54, då det var förlänat till tronföljaren Karl

Gustaf och därefter 1654—81 tillhörde drottning Kristinas underhållsländer samt 1819—24,

då det utgjorde ett eget län, huvudsakligen för att underlätta enskiftets genomförande.

Som bevis för att Kalmarbygdens söner sedan gammalt känt sig jämväl i kulturellt

hänseende närmare befryndade med ölänningarna än med folket i det inre Småland må

anföras, att de från Kalmar stift bördiga studenterna vid Uppsala universitet redan 1663

bildade en egen "nation", som ännu i dag äger bestånd, samt att "kalmariter" och

"smålänningar" även i Lund tillhöra skilda nationföreningar.

Först under 1500-talet torde cle små, beträffande naturförhållanden, näringsliv,

rättssedvänjor ocli folklig kultur olikartade och av milsvida, obanade vildmarker ännu från

varandra skilda "landen" inom nuvarande Småland ha börjat betraktas såsom en

geografisk enhet av samma slag som de övriga svenska landskapen. Att exakt angiva tidpunkten,

när detta skedde, är givetvis omöjligt. Men alldenstund det förslag till heraldiska emblem

för rikets samtliga landskap, vilket utarbetades för att höja den pompösa värdigheten i

ceremonierna vid Gustaf Vasas begravning upptager ett för hela Småland gemensamt

vapen, synes man 1560 på högsta ort lia ansett det småländska territoriets förening till ett

enda landskap som ett fullbordat faktum.

Självklart är att Smålands officiella inrangerande bland Götalands provinser icke

medförde en intimare förening mellan det vidsträckta landskapets skilda

bebyggelseområdena. Härtill var den i främsta rummet av naturförhållanden betingade olikheten i

levnadsvillkor och folklynne hos kuststräckans och inlandets befolkning alltför stor. Den

gamla administrativa indelningen, som i stort sett bibehållits oförändrad till våra dagar,

vilar därför på en betydligt säkrare grund än det tämligen irrationellt konstruerade

"storlandskapet".

T kustlandet har jordbruket sedan gammalt stått högt, och Mores bördiga slättbygder

räknades redan under medeltiden som en av landets förnämsta kornbodar. Befolkningen i

havsbandet längs Östersjön och Kalmarsund, som tack vare sin lättorienterade och för

både ostliga och västliga stormar skyddade sträckning från urminnes tid varit en

synnerligen livligt trafikerad förbindelseled mellan de uppsvenska bygderna och den

europeiska kontinenten, ägnade sig naturligtvis också åt sjöfart och fiske. Särskilt i södra

delen av Kalmarsund var sill- och torskfisket mycket givande under medeltiden, och

fångsterna funno god avsättning till uppköpare från de tyska hansestäderna, som i stort antal

seglade dit under fiskesäsongen.

Livlig samfärdsel ocli köpenskap med handelsstäderna vid Östersjön och den trygga

utkomst, som hembygdens bördiga jord, goda fiskevatten och värdefulla skogar erbjöd den

besuttna bondeklassen, gjorde "Kalmarna föghati" till en av det medeltida Sveriges mest

välmående landsdelar. Näringslivets blomstring, den härdande sjöfarten och

handelsförbindelserna med främmande, kulturellt högtstående nationer utvecklade befolkningen till

ett självständigt, dådkraftigt och äventyrslystet släkte ocli den politiska betydelse, som

landet fick under unionstiden samt de därefter ända till slutet av 1600-talet ofta

återkommande gränsstriderna med den danske grannen, bidrogo utan tvivel också till att

ytterligare stärka dessa egenskaper. Stundom kunde självrådigheten hos dessa stridbara och

— 11 — 2frihetsälskande vikingaättlingar leda till allvarliga konflikter med den lagliga överheten.

Nils Drake hade sålunda sina måhända talrikaste och mest hängivna anhängare bland

Södra Mores styvsinta bönder.

I forna tider var havet den naturliga förmedlaren av clessa kustbors umgänge med såväl

grannar som främlingar. Med befolkningen i det inre Småland hade de däremot mycket

obetydlig beröring. Väldiga urskogar ocli moras bildade nämligen länge nära nog

ogenomträngliga hinder för samfärdseln med inlandet, och de få vägförbindelser som funnos

gjordes osäkra av fredlösa stigmän.

Staden Kalmar eller Kalmarna, som den benämndes under medeltiden, har sedan

århundraden tillbaka varit det småländska kustlandets kommersiella ocli kulturella

centralpunkt. samt dessutom ända till slutet av sjuttonde seklet landets starkaste fästning. Staden

omnämndes första gången i en historisk urkund år 1027 ocli kallas "köpbyn Kalmarna"

av Snorre Sturlesson i hans skildring av Sigurd Jorsalafares "korståg" till Småland 1123.

Kalmar var troligen — enligt Styffe — den första verkliga sjöstaden i Norden och utan

gensägelse södra Sveriges förnämsta stad under unionstiden. Här kröntes ju också 1397

Erik av Pommern till konung över de tre nordiska länderna och samtidigt upprättades

det märkliga förslag till en formlig förbundsakt dem emellan, som efter staden fått namnet

Kalmarunionen. Det synes för övrigt sannolikt, att unionstankens mäktigaste och mest

energiska förkämpe, drottning Margareta, ämnat Kalmar till de förenade rikenas

huvudstad, och den förste unionskonungen residerade också där i tre år. Den fred och endräkt

mellan de nordiska folken, som den stora drottningen hoppats att unionen för all framtid

skulle trygga, förbyttes dock inom kort i en lika långvarig som bitter fiendskap. Kalmar,

vars namn är så intimt förbundet med unionens tillkomst, spelade på grund av sitt läge

nära den dåvarande danska gränsen, sina starka befästningar och sin stora kommersiella

betydelse en framträdande roll även i de många och hårda fejder, som under de båda

närmast efter unionsupplösningen följande seklen utkämpades mellan danskar och svenskar.

Sedan Sveriges gräns mot söder genom Roskildefreden 1658 fått sin naturliga avrundning,

var emellertid Kalmars roll som landets förnämsta fästning i själva verket utspelad. Sin

ställning som sydöstra Sveriges förnämsta "sjö- och stapelstad" liar Kalmar däremot

under tidernas lopp ej blott lyckats hävda utan avsevärt förstärka, vartill samfärdsmedlen*

snabba utveckling under de senast förflutna hundra åren givetvis i hög grad bidragit.

Det inre Småland har en helt annan natur än den leende och bördiga kuststräckan

längs Kalmarsund. Norra delen tillhör det sydsvenska höglandet, som här når sin största

höjd över havet, och söderut övergår terrängen i ett skogbevuxet slättland, rikt på sjöar,

vidsträckta myrmarker och ljunghedar. Även på den norra högplatån finnas stora skogar,

och i dälderna mellan bergshöjderna utbreda sig sjöar av växlande form och storlek.

Landskapet har sålunda i stort sett mellansvensk karaktär och utmärker sig dessutom

fölen pittoresk och omväxlande skönhet. Jordmånen är på det hela taget karg och

stenbunden, och bördigare områden finnas huvudsakligen blott kring de större sjöarna och längs

ådalarna.

Mer än hälften av Jönköpings och Kronobergs län täckas i våra dagar av skog, och i

forna tider hade de mestadels av tall och gran men i söder även av ek och bok bestående

småländska urskogarna givetvis ännu större utsträckning. Som redan förut framhållits var

12 —bebyggelsen i de båda länen, som tillsammans utgöra ett område på nära 22,000 kvkm.,

under Vasatiden mycket gles och huvudsakligen koncentrerad till de sedan hedenhös

bebodda "landen" vid de många sjöarna i söder och sydväst (Värend och Finnveden) samt i

nordväst kring södra Vätternspetsen och Lagans och Emmåns källområden (Njudung). På

grund av den magra jordmånen var jordbruket föga givande, och boskapsskötsel torde

därför av ålder varit en huvudnäring. Härpå tyder bl. a. den omständigheten, att skatten

inom Njudung synes ha betalats med smör ända till framemot mitten av 1400-talet, då den

blev omsatt i penningar.

En urgammal näringsgren var även framställning av järn ur s. k. myr- eller sjömalm.

som ännu i dag bedrives på vissa platser (t. ex. vid Åminne i Östbo härad), och under

Frihetstiden grundades den nu så berömda småländska glasindustrin (Kosta).

De förnämsta kommunikationslederna i sydlig och västlig riktning följde ■— som nämnt

— Mörrumsåns, Lagans och Nissans lopp över den d. v. riksgränsen mot Danmark, ocli

norrut förenade de båda sistnämnda huvudvägarna vid Jönköping. 1 fredstid torde

samfärdseln med Blekinge, Skåne och Halland längs dessa ådalsvägar varit av stor betydelse

för det småländska inlandets folkförsörjning och kulturella utveckling. Under medeltidens

och Vasatidens täta vapenskiften mellan danskar och svenskar spelade de däremot en

olycksdiger roll som uppmarchvägar för fientliga härnadståg mot cle mellansvenska bygderna.

Inbyggarna på båda sidor om riksgränsen, vilka voro vana att till ömsesidig båtnad

idka köpenskap med varandra, hyste lättförklarligt nog en djup motvilja mot att deltaga i

dessa väpnade konflikter, som störde den goda grannsämjan och bringade ofärd över dem

själva ocli deras hembygd. Obenägenheten att gripa till vapen mot grannarna på hinsidan

gränsen föranledde också stundom gränsborna att sinsemellan sluta formliga fredsfördrag,

som förpliktade vederbörande att icke ens under pågående krig mellan Danmark och

Sverige tillfoga varandra någon skada till liv eller egendom. Under den s. k. grevefejden i

Danmark (1534—36) sökte sålunda bönderna i södra Småland hindra svenska truppers

genomtåg till den laglige danske konungens undsättning och anförde som skäl härför,

att de ej finge "reta dem fiender på halsen". Sedan krigen i allt större utsträckning börjat

föras med värvade yrkessoldater av främmande nationalitet förmådde emellertid dessa

"bondefreder" icke längre skydda gränsbefolkningen för mord och plundring.

Legoknektarnas skoningslösa framfart nödgade även de fridsammaste till väpnat motstånd mot

inkräktarna. och väckte hos smålänningarna ett lika långvarigt som glödande "jutehat".

Jämte Västergötland var Småland det svenska landskap, som fick utstå de värsta

härjningarna under de dansk-svenska krigen. Av dessa torde det s. k. Kalmarkrigets senare

skede ha vållat den största förödelsen, varför en kort redogörelse för de viktigaste

stridsoperationerna här kan vara befogad.

Strax på nyåret 1612 trängde en dansk kår under Breide Rantzaus befäl genom

Mör-rumsdalen in i Värend, som på det grymmaste hemsöktes med elcl och svärd. Kronobergs

slott uppgick i lågor, likaså Växjö stad. Domkyrkan utsattes även för skövling, varvid bl. a.

S:t Sigfrids grav och andra medeltida minnesmärken förstördes. Sedan fästningarna

Älvsborg och Gullberg, som hittills tryggat Sveriges västra sjöförbindelser, i slutet av maj

s. å. nödgats kapitulera, anträdde Kristian IV med huvudstyrkan av sin armé marschen

genom Västergötland mot Jönköping, det svenska försvarets centralställning. Ungefär

samtidigt avtågade från Kalmar en annan, av Gert Rantzau anförd häravdelning för att en-

— 13 — 2ligt den vid danska högkvarteret utarbetade fälttågsplanen framtränga i nordvästlig

riktning och i Jönköpingstrakten förena sig med konungens trupper.

Att danskarnas storstilade fälttågsplan fullständigt misslyckades torde, näst den unge

Gustaf II Adolfs energiska och skickliga ledning av försvaret, ha berott på de svårigheter,

som den oländiga småländska terrängen och smålandsallmogens förbittrade motstånd

beredde fiendens numerärt överlägsna och välrustade men vid strid i kuperad skogsmark

fullständigt ovana trupper. Överallt där danskarna drogo fram hade bönderna själva i

förväg bränt sina gårdar och förstört allt, som kunde vara inkräktarna till nytta, varefter

de tagit sin tillflykt till de väldiga skogarna medförande sina husdjur och övriga

transportabla ägodelar. Broarna voro rivna, vägarna spärrades av förhuggningar, och de

marscherande kolonnerna råkade ofta i försåtliga bakhåll, arrangerade av desperata

friskaror, som likt hungriga vargar följde dem tätt i hälarna. Efter varje sådant för danskarna

förlustbringande anfall försvunno de tränade skogslöparna spårlöst i den omgivande

vildmarkens skyddande gömslen för att så snart marschbevakningen slappades åter göra en

pilsnabb attack. Artilleriet hade danskarna vid uppbrottet avsiktligt kvarlämnat för att

icke transporten av de tunga och otympliga pjäserna skulle minska marschtakten, men det

oaktat gick framryckningen på vissa ställen oerhört långsamt, och det berättas, att kung

Kristians egen armé på hela tio dygn endast förmådde avancera sju mil.

Biand de självsvåldiga utländska legosoldaterna framkallade den strapatsfyllda och till

synes ändlösa marschen genom obanade och ödelagda trakter, där intet fanns att plundra,

inom kort ett jäsande missnöje, som hotade att övergå till öppet myteri, när de knappa

livsmedelsförråden började tryta. Därtill kom, att det svenska motståndet avsevärt

hårdnade ju längre uppåt landet danskarna nådde, samt att dels på grund härav, dels till följd

av den oberäknat svårframkomliga terrängen och hotande proviantbristen

sammanträffandet mellan de båda invasionsarméerna framför Jönköping icke planenligt kunde

genomföras. I mitten av juli befann sig därför Rantzau i en så brydsam situation, att han för att

undgå faran att kringrännas av svenska trupper och beväpnade bondeskaror skyndsamt

måste slå till reträtt och lyckades under häftiga strider med de påträngande svenskarna,

som tillfogade honom svåra förluster, återvända till Kalmar. Kung Kristian nådde

visserligen, ehuru avsevärt försenad, fram till den avtalade mötesplatsen, men då han där fick

underrättelse om, att Rantzau tvungits retirera, hade ej heller han något annat val än att

hals över huvud via Nissastigen sätta sig och sin här i säkerhet på danskt territorium.

Det kostsamma fälttågets snöpliga avslutning gjorde den av sina föregående framgångar

övermodige danske konungen benägen för fred, som i januari 1613 under engelsk

förmedling avslöts i den lilla halländska byn Knäred, belägen i Lagadalen ungefär en mil från

gränsen till Småland. Sverige nödgades visserligen betala en ytterst betungande

krigskostnadsersättning till danskarna, som dock å sin sida måste återlämna alla under kriget

gjorda erövringar. Sedan dess har Småland varit förskonat från fientliga härjningar, med

undantag av de obetydliga skador, som anställdes under en i augusti 1677 från danska

flottan företagen landstigningskupp i Kalmartrakten.

Att den omgivande naturen städse utövat ett betydelsefullt inflytande på utvecklingen av

vissa, för en befolkningsgrupp utmärkande karaktärsdrag, är sedan länge bekräftat genom

iakttagelser från flera olika länder. Den sega ihärdighet, tålmodiga förnöjsamhet ocli dris-

— 14 — 2tiga företagsamhet, som höra till den småländska folkkaraktärens speciella särmärken, ha

utan tvivel utvecklats under många generationers hårda men framgångsrika kamp för att

avvinna hembygdens styvmoderligt njugga jordmån en nödtorftig bärgning. Tack vare

dessa egenskaper ha de genuina smålänningarna också under tidernas lopp ej blott lyckats

avsevärt förbättra sina levnadsvillkor i hembygden utan även, varhelst de av

omständigheternas tvång eller egen drift förlagt sin verksamhet — inom Sveriges landamären eller

utomlands — som regel uppnått en aktad och ekonomiskt tryggad ställning. Det gamla

ord-stävets skämtsamma påstående, att en smålänning kan försörja sig till och med på en öde

klippa i havet, gömmer därför under sin paradoxala formulering en god portion sanning.

Vanan att sedan urminnes tid själva utöva ett avgörande inflytande på ledningen av

den lokala förvaltningen och rättsskipningen hade hos bönderna inom — särskilt de södra

— "små landen" alstrat en stark självmedvetenhet, som gjorde dem ytterst känsliga för

varje försök såväl från adliga godsägares, kungliga ämbetsmäns, ja till och med från höga

vederbörandes sida att inskränka deras hävdvunna fri- och rättigheter. Hur kraftigt denna

stridbara och självrådiga allmoge kunde reagera mot konungamaktens enligt dess

uppfattning egenmäktiga och orättfärdiga förvaltningsreformer, som bl. a. åsyftade att lägga

åkerbruk, boskapsskötsel ocli andra näringsgrenar under statskontroll, fick Gustaf Vasa

bittert erfara under Dackefejden, det långvarigaste och bäst organiserade av alla uppror,

han under sin långa regering hade att bekämpa. Denna fruktansvärda folkresning kan

betraktas som det farligaste men lyckligtvis också sista utslaget av den trotsiga och laglösa

anda, som medeltidens starkt decentraliserade och släpphänta regeringssystem tillåtit

obehindrat utbreda sig i dessa avlägsna och svårtillgängliga gränstrakter. Allteftersom

regeringsmakten sedermera stärktes, samfärdseln förbättrades ocli sederna mildrades,

förvandlades emellertid ättlingarna av Nils Dackes vildsinta fribrytare till laglydiga och idoga

odlare av den fäderneärvda torvan och pålitliga försvarare av det för alla svenska

gemensamma fäderneslandets frihet och ära. I spetsen för Smålands ryttare ljöt Gustaf II Adolf

hjältedöden på Lützens dimhöljda fält, och mången av Måns Stenbocks käcka "getapojkar",

som 1710 med oemotståndlig bravur jagade ut danskarna från Skåne, hade första gången

sett dagens ljus i en småländsk ryggåsstuga.

Den stränga isolering, vari befolkningen i skilda trakter av det inre Småland under flera

sekler nödgats leva, i främsta rummet beroende på att vidsträckta obanade vildmarker

hindrade upprättande av regelbundna förbindelser mellan de olika "landen", förlänade den

småländska allmogekulturen inom vart och ett av dessa utgamla bebyggelseområden en

egenartad, traditionsbunden prägel. Ålderdomliga sedvänjor ha härigenom länge bevarats,

särskilt inom Värend. I de södra och väetra gränstrakterna spåras kulturella inflytelser

från de forna danska provinserna Skåne och Halland. Det vid sjön Rusken i Västra härad

vid mitten av 1100-talet anlagda cistercienserklostret Nydala, torde under hela medeltiden

ha spelat en betydelsefull roll för både den andliga och världsliga kulturutvecklingen i

angränsande trakter. Inom norra delen av Jönköpings län ha olika slags hemslöjd och

hantverk sedan gammalt bedrivits i rätt avsevärd omfattning. Bland dessa näringsgrenar må

särskilt nämnas vapensmidet (huvudsakligen lokaliserat till Jönköpingstrakten) samt den

ännu framemot mitten av förra århundradet florerande hantverksmässiga tillverkningen av

målade väggbonader.

— 15 — 2Det småländska kustlandets inbyggare ha i alla tider varit ett farande folk. ty det fria

havet, som sköljde hemmets strand, lockade dessa vikingaättlingar att följa sin medfödda

res- och äventyrslust. Det inre Smålands befolkning, som av milsvida, så gott som väglösa

skogar och myrmarker hindrades från att träda i närmare förbindelser med kringliggande

trakter, förblev däremot länge rotfast i hembygdens mark. Först sedan under 1600-talets

lopp ordentliga landsvägar anlagts genom de vidsträckta ödemarkerna, kunde dessa börja

uppodlas och befolkas genom inflyttning från de gamla kulturbygderna, vilket medförde en

välbehövlig minskning av det liär på grund av stark nativitet oavlåtligt stigande

invånarantalet. Den "inhemska" kolonisationen förmådde emellertid icke för någon längre tid

bereda försörjning åt de stora barnkullar, som "i tukt och Herrans förmaning" fostrades till

strävsamt arbete och sparsamhet i torftiga småländska allmogehem. I samma mån som

kommunikationerna förbättrades och näringslivet utvecklades lämnade emellertid allt flera

av det uppväxande släktet den kära men karga hembygden för att söka sin utkomst på

annan ort. De rika jordbrukstrakterna i södra och mellersta Sverige lia jämte storindustrien

i skilda trakter av vårt land assimilerat en god del av det småländska folköverskottet,

särskilt under de sista hundra åren. I de stora arbetarkontingenter som sedan 1860-talet byggt

våra järnvägar ha även smålänningarne städse varit talrikt representerade, och många i

södra Småland bosatta lantarbetare av båda könen bruka sedan lång tid tillbaka årligen få

tillfällig anställning under skördesäsongen i Skåne.

Men det är tyvärr icke blott till andra svenska provinser, som Smålands idoga söner

ocli döttrar utvandrat för att söka skaffa sig en säkrare och rikligare arbetsförtjänst än

hembygden kunnat bjuda. Redan i början av 1850-talet hade upptäckten av de rika

guld-fyndigheterna i Kalifornien lockat äventyrslystna svenskar att emigrera till den stora

för-bundsrepubliken på hinsidan Atlanten. Men först då Sverige i slutet av nästa decennium

under tre år å rad hemsöktes av en fruktansvärd missväxt, varigenom den fattigare

befolkningen på flera ställen drabbades av svår hungersnöd, antog utvandringen till "det fria

landet i väster", där den då nyss färdigbyggda Pacificjärnvägen gjort väldiga vidder av

bördig, jungfrulig jord tillgänglig för uppodling, en med hänsyn till vårt lands relativt låga

invånarantal betänklig omfattning. År 1869 utvandrade således till U. S. A. ej mindre än

c:a 40,000 svenskar, av vilka flertalet tillhörde de arbetsdugligaste och därför mest

oumbärliga årsklasserna. Småland var ett av de sydsvenska landskap, som hårdats drabbats av

missväxten, ocli lämnade också, såväl vid nyssnämnda tidpunkt som sedermera, ett

betydande tillskott till den beklagligtvis under följande årtionden nästan oavbrutet stigande

emigrantströmmen, som först efter världskrigets utbrott 1914- började stagnera.

II.

Av flera skäl har i alla tider rikets huvudstad utövat en påtaglig dragningskraft på

de olika provinsernas befolkning. Såsom säte för landets regering, centrala förvaltning och

rättskipning kan nämligen huvudstaden, som i regel också är det inhemska näringslivets

brännpunkt, erbjuda en kunnig och energisk invandrare betydligt större möjligheter att

uppnå en ekonomiskt förmånlig och socialt aktad ställning än den lilla landsortsmiljö, där

hans vagga stått. Erfarenheten visar också att smålänningar — särskilt från Kalmar län

— under tidernas lopp i ständigt stigande antal lämnat sin födelsebygd för att slå sig ned i

Stockholm, där deras medfödda flit, företagsamhet och praktiska begåvning gjort sig gäl-

— 16 — 2lande inom vitt skilda verksamhetsområden till gagn för huvudstaden och landet och till

heder för dem själva och deras gamla hemorter. Detta torde — hoppas jag — framgå av

följande historiska översikt av mera framstående män av småländsk härkomst, vilka under

längre eller kortare perioder av sin levnad varit bosatta i Stockholm. Framställningen, som

av lätt insedda skäl ingalunda gör anspråk på att vara fullständig, har för att ernå

önskvärd överskådlighet avfattats kronologiskt, varjämte i densamma omnämnda personer

sammanförts i vissa, av deras olikartade levnadskall betingade grupper.

Den traditionella uppgiften att Birger Jarl varit Stockholms stads grundläggare tyckes

av allt att döma vara riktig, och redan under senare Folkungatiden torde det tack vare

sitt från kommersiell synpunkt mycket fördelaktiga läge vid Mälarens utlopp i Saltsjön

raskt uppblomstrande samhället allmänt ha betraktats som svenska rikets huvudstad.

Under bela medeltiden uppgick Stockholms invånarantal säkerligen högst till inemot 10,000,

och befolkningen synes till övervägande del ha utgjorts av hantverkare och köpmän, bland

vilka sistnämnda många voro av tysk extraktion.

Det småländska inslaget i Stockholms befolkning vid denna tid kan givetvis icke

statistiskt angivas, men torde med största sannolikhet lia varit obetydligt och av mera tillfällig

natur, till följd av det långa avståndet och de primitiva vägförbindelserna mellan

huvudstaden och det sydsvenska inlandet. De infödda smålänningar, som under medeltiden

tillfälligtvis besökte eller för någon längre tid vistades i Stockholm torde därför nästan

uteslutande antingen ha tillhört det andliga eller världsliga frälset eller den sjöfarande

befolkningen från "Kalmarna föghati".

Några av de mäktigaste medeltida stormansätterna innehade både arvegods och

förläningar i Småland, t. ex. Stenbock och Trolle i landskapets södra delar, samt Bielke, Bonde,

Gyllenstierna och Sture i de norra. Bondeättens ryktbaraste medlem Karl Knutsson

(1408—1470), som tre gånger under sitt skiftesrika liv bar Sveriges krona och även en kort

tid var norsk konung, var visserligen icke född i Småland men tillbragte — enligt en i

poetisk form avfattad självbekännelse, som folktraditionen tillskrivit honom — den

lyckligaste tiden av sin levnad på det vackra Fågelvik i Tjust, som han 1429 fått i arv efter

sin moder Margareta Sparre, och som efter hans död övergick till hans dotter Kristina,

gift med Erik Gyllenstierna, och sedermera i 250 år förblev i denna släkts ägo. Även flera

andra ättlingar av förenämnda släkter spelade såsom medlemmar av rikets råd,

innehavare av höga hovtjänster ocli militära befälsposter en betydande roll i medeltidens politiska

liv och voro därför esomoftast nödsakade att å tjänstens vägnar vistas inom huvudstadens

murar. Dessutom hade Småland en ganska talrik jordbrukande lågadel, som genom att

personligen göra vapentjänst, förvärvat de ivrigt åtrådda frälserättigheterna. Dessa knapar

voro i regel råbarkade, vildsinta och hänsynslösa sällar, vilkas levnadsvanor och kulturella

hyfsning föga skilde sig från böndernas i deras hemtrakt. Representanter för denna

äventyrslystna ocli stridbara lantjunkarklass ha också säkerligen befunnit sig bland de

truppstyrkor, som vid olika tillfällen, än för de legitima konungarnas, än för revolterande

stormäns räkning, höllo landets huvudstad besatt under den senare medeltidens många

in-bördesfejder och dansk-svenska krig.

— 17 —

2Den liögre bildningen representerades i medeltidens Sverige nästan uteslutande av

kyrkans män. På grund härav togos också dessas tjänster flitigt i anspråk inom det kungliga

kansliet vid uppsättande av officiella skrivelser rörande den centrala och lokala inre

förvaltningen samt för diplomatisk skriftväxling och muntliga förhandlingar med

främmande makter, som vårt lands successivt vidgade internationella förbindelser krävde. Även

biskopar och världsliga stormän höllo sig med egna "kanslerer" och skrivare, vilka

ombesörjde deras officiella och enskilda korrespondens samt avfattade till deras ämbets- och

godsförvaltning hörande skrivelser av juridisk, administrativ eller privatekonomisk natur.

Flera av senmedeltidens svenska prelater hade också genom studier vid utländska

universitet, under vidsträckta resor på den europeiska kontinenten eller såsom rikets

befullmäk-tigade ombud vid kurian och allmänna kyrkomöten förvärvat mångsidig lärdom, rik

världserfarenhet och grundlig kännedom om den samtida diplomatiens invecklade

arbetsmetoder, vilket blev av största betydelse för deras kulturella och politiska verksamhet efter

hemkomsten.

En av svenska medeltidskyrkans intressantaste gestalter och en statsmannabegåvning

av ovanliga mått var den, antagligen i Hossmo socken strax söder om Kalmar vid mitten

av 1440-talet födde Hemming Gaclli. Efter studier vid universitetet i Rostock 1471—73

återvände han till fosterlandet och tjänstgjorde 1477—7!) som kansler hos biskopen i

Linköping. Sistnämnda år sände Sten Sture d. ä. honom i ett

diplomatiskt uppdrag till Rom, där ban sedan i tjugo år verkade som

svensk legat vid påvestolen. På denna ansvarsfulla post

motarbetade ban med stor diplomatisk skicklighet det intensiva danska

intrigspelet mot Sverige, som åsyftade att vinna påvemaktens

stöd för den danske konungens anspråk på svenska kronan och

hl. a. genom bannlysning av "upprorsledarna" försvaga det

nationella Sturepartiets ställning i hemlandet. Under vistelsen i

Rom lyckades Gadh vinna en inflytelserik gynnare i den spanske

kardinalen Rodrigo Eorgia, vilken, sedan han med namnet

Alexander VI 1492 bestigit S:t Petri stol. utnämnde den svenske

lega-ten till sin kammarherre, en för nordbor sällsynt utmärkelse, och ett par år senare kreerades

han till doktor i kanonisk rätt. Som man lätt förstår, gjorde konung Hans" tronbestigning

i Sverige 1497 ett hastigt slut på Hemming Gadhs långa Romsejour. Hans fullmakt som

svensk "minister" vid kurian återkallades. Tre år senare kom han hem och blev genom

Sten Sture d. ä. förmedling i januari 1501 utsedd till biskop i Linköping.

Sina plikter som stiftschef fick Gadh emellertid föga tid att befatta sig med, ty hans

lidelsefulla danskhat, som sannolikt grundlagts under den hetsande diplomatiska

dragkampen i Rom, slog efter hemkomsten ut i full låga och föranledde honom att framdeles

nästan uteslutande ägna sig åt den aktuella politiken. Redan omedelbart efter biskopsvalet

började han således att tillsammans med det nationella partiets huvudmän organisera den

frampå sommaren utbrytande upprorsrörelsen mot kung Hans. I likhet med de krigiska

italienska kyrkofurstar, som han lärt känna under vistelsen vid det påvliga hovet, deltog

han med stor utmärkelse personligen i de närmast följande årens viktigare stridsoperationer,

ledde belägringen av Stockholm till stadens erövring 1502 och förde befäl under de

förbittrade striderna i Kalmartrakten och på Öland 1506—10. Dessutom utvecklade han en

Hemming Gadhs sigill.

— 18 — 2intensiv diplomatisk verksamhet vid de under kriget nästan oavbrutet pågående

förhandlingarna med danskarna och var 1510—12 sändebud hos Sveriges allierade Lübeck. Med

sin slagfärdiga, folkligt grovkorniga vältalighet förstod han att vinna de breda

befolkningslagren för sina syften samt väcka deras fosterlandskärlek och politiska självkänsla.

Därför var han också oerhört populär biard krigsfolket och allmogen och kan •— som

Henrik Schück fyndigt framhållit ■— med fog betraktas som en av våra första utpräglat

demokratiska statsmän.

Samarbetet mellan den temperamentsfulle, även i de brydsammaste situationer aldrig

rådville och outtröttligt energiske doktor Hemming och de båda första riksföreståndarna

med Sturenamnet präglades städse av ömsesidig, orubblig tillit och uppriktig vänskap. För

den gamle herr Sten synes han ha hyst en varm och rent av sonligt vördnadsfull

tillgivenhet och förde fr. o. m. 1502 som ett synligt tecken härpå och sannolikt också med

riksföreståndarens tysta medgivande i sitt sigill en vapensköld, å vilken på ömse sidor om en med

trenne kronor (riksvapnets) belagd balk ses Stureättens tre sjöblad. Svante Nilsson såg

under hela sin politiskt oroliga regeringstid i Hemming Gadli sin pålitligaste vän och

skarp-syntaste rådgivare och återgäldade hans trogna och mången gång ovärderliga tjänster

genom att efter bästa förmåga skydda honom mot hans talrika och mäktiga fiender bland det

högre prästerskapet och den mer eller mindre öppet unionsvänliga adeln, även sedan påven

på grund av danskarnas intriger förklarat Gadhs val till biskop i Linköping ogiltigt och.

då denne det oaktat fortfor att uppbära intäkterna från stiftet, dessutom bannlyst honom.

Förhållandet mellan doktor Hemming och Sten Sture d. y. blev däremot snart ganska

kyligt. Herr Sten hade nämligen året efter sitt riksföreståndarval givit efter för

Linköpings domkapitels och de svenska biskoparnes bestämda yrkande att Gadli skulle avlägsnas

från episkopatet och som ersättning tilldelat honom Kastelholms slottslän. Det 1517 ånyo

uppblossande danska kriget tyckes dock ha tillfälligtvis förbättrat samförståndet mellan den

unge riksföreståndaren och hans faders gamle beprövade vän, men sedan Gadh i oktober

följande år genom ett upprörande svek från Kristian II:s sida råkat i dansk fångenskap,

undergick hans hittills med ord och gärning skarpt förfäktade politiska uppfattning en

minst sagt överraskande förändring. Den nordiska unionstankens hätskaste fiende blev

nämligen dess ivrigaste anhängare.

Förklaringen till Gadhs ryktbara "avfall" torde böra sökas dels däri. att han med sin

i grund och botten starkt demokratiska läggning i hög grad tilltalats av de genomgripande

sociala reformer, som Kristian II redan vid denna tidpunkt planerade, dels däri, att hans

gamla misstämning mot Sten Sture förvandlats till öppen fiendskap, sedan ban fått höra,

att herr Sten fråntagit honom Kastelholms län under förevändning att han frivilligt

medföljt till Danmark. Under Kristians nya härnadståg mot Sverige (1520) ställde Gadli sin

beprövade agitatoriska ocli diplomatiska skicklighet till inkräktarens förfogande och bidrog

härigenom att i hög grad underlätta den danska invasionens framgång, särskilt tack vare

den vidsträckta popularitet han alltjämt åtnjöt bland allmogen i södra och mellersta

Sverige. Dessa värdefulla tjänster kunde dock icke rädda honom från att än en gång bli offer

för den danske konungens trolöshet. Under en på Kristians uppdrag företagen resa till

Finland blev han nämligen i dec. 1520 på konungens befallning halshuggen utan dom och

rannsakning och fick sålunda med sitt blod försona sitt största och ödesdigraste politiska

misstag.

— 19 — 2När den store riksbyggmästaren Gustaf Vasa tryggat Sveriges nationella frihet, med

fast hand betvingat den anda av laglöst självsvåld och upproriskt trots mot statens

auktoritet, som under medeltidens sista oroliga skede fått obehindrat utbreda sig inom olika delar

av landet, £amt bringat ordning och reda inom statsförvaltning ocli näringsliv, bröts också

inom kort den kulturella isolering, som i århundraden upprätthållits mellan de gamla

landskapen, och deras inbyggare började träda i närmare, ömsesidigt fördelaktiga förbindelser

med varandra. Den av regeringen uppmuntrade kolonisationen av odlingsbara ödebygder

och statsverkets kontinuerligt stegrade behov av olika slags befattningshavare, varigenom

nya möjligheter till tryggad utkomst erbjöds den uppväxande ungdomen, bidrogo

naturligt också till att frigöra allmogen från den traditionsbetonade bundenheten vid

hembygdens jord och minska de av lokalt befolkningsöverskott inom vissa trakter förorsakade

försörjningssvårigheterna. inträdet på den civila ämbetsmannabanan eller i kyrkans tjänst

underlättades genom successiva förbättringar och utvidgningar av det offentliga

skolväsendet ocli den genomgripande omorganisation, som universitetet i Uppsala undergick i början

av 1603-talet. Härigenom lockades också ett avsevärt antal begåvade och framåtsträvande

ynglingar ur de lägre samhällsklasserna att "gå den lärda vägen" i stället för att ägna sig

åt borgerliga yrken eller jordbruk.

Präster. De flesta smålänningar, som under de senast förflutna fyrahundra åren ägnat sig åt det

prästerliga kallet ha givetvis förblivit hembygden trogna. Bland dem som haft sin

verksamhet förlagd till huvudstaden märkes Georg Marci, vilken då ban 1613 slutade sina

dagar som välbeställd kyrkoherde i sin fädernesocken kunde blicka tillbaka på en lång

och växlingsrik levnadsbana. Han var bondson från Annerstads församling i Kronobergs

län och föddes omkr. löi-0. Efter skolstudier i Växjö blev ban 1560 student i Uppsala och

fick "på grund av sin goda handstil" ett par år senare anställning vid Erik XIV:s kansli.

Under det nordiska sjuårskriget tjänstgjorde han en tid som skeppsskrivare vid flottan,

befordrades sedermera till kapten och fick befäl på ett fartyg. På Johan lILs uppmaning

lät han 1568 prästviga sig, varefter han utnämndes till superintendent över bela

fältklere-siet, blev 1571 konung Johans hovpredikant och slutligen 1575 kyrkoherde i Annerstad, där

han som nämnt verkade till sin död.

Förteckningen över hovpredikanter fr. o. m. 1600-talets senare hälft upptager flera

namnkunniga prästmän av småländsk börd. Den till utnämningsåret äldste, Johannes

Baazius cl. y., föddes i Jönköping 1626 — där fadern, den för sina bemödanden att höja

det lägre prästerskapets sociala anseende och kyrkliga självständighet bekante

Växjöbiskopen Johannes Baazius d. ä., då var kyrkoherde — erhöll 1653 fullmakt som drottning

Kristinas hovpredikant och bibehöll samma befattning hos Karl X Gustaf och Hedvig

Eleonora. Han utnämndes till biskop i Växjö 1667 och i Skara 1673 samt 1677 till ärkebiskop

ocli avled under ett tillfälligt besök i Stockholm 1681. Året före sin död förrättade han

Ulrika Eleonora d. ä:s kröning i Stockholm.

Närmast i anciennitet var Magnus Pontinus, född i Kalmar 1623, vilken, sedan han i

Uppsala absolvera! filosofiska graden och ett par år varit lektor i sin födelsestads

gymnasium, prästvigdes i Linköping 1654. Kort därefter kallades han till hovpredikant lios Hedvig

Eleonora, blev 1662 kyrkoherde i Jakobs och Johannes församling och

amiralitetssuperintendent i Stockholm samt utnämndes 1681 till biskop i Linköping, där han dog 1691.

Pontinus var 1668—80 bankofullmäktig, och hans dagbok från den märkliga riksdagen

20 —1682, då ständerna förklarade Karl XI vara en "envålds allom bjudande, suverän

konung" utgavs 1788 av professor J. H. Lidén.

Johannes Baazius närmaste efterträdare på ärkebiskopsstolen i Uppsala, den på Råby

gård i Ljungby församling, Kalmar län. 1624 födde Olaus Svebilius, promoverades 1649

till filosofie magister i Uppsala. Såsom lärare och "mentor" åtföljde ban 1651—56

amiralen frih. Göran Gyllenstiernas båda söner, Nils och Claes, på en utrikes resa under vilken

han bl. a. besökte Strassburg och Paris. Efter hemkomsten utnämndes Svebilius 1656 till

teologie lektor och slottspastor i Kalmar och tillika kyrkoherde i Ljungby 1663 samt till

hovpredikant 1668. Tre år senare blev han den unge konungens överhovpredikant och

biktfader, pastor primarius i Stockholm och kyrkoherde i Solna, 1678 biskop i Linköping och

slutligen 1681 ärkebiskop.

Karl XI hyste alltsedan barndomen stor aktning och obegränsat förtroende för

Svebilius, som han alltid rådförde sig med viel

behandling av viktigare kyrkliga frågor. Åt honom

anförtroddes sålunda utgivandet av en förbättrad

bibelupplaga och den av konungen anbefallda

revisionen av kyrkoordningen och kyrkohandboken

företogs under hans överinseende. I striden om

den Svedbergska psalmboken intog Svebilius en

medlande ställning och medverkade till att den,

sedan vissa ändringar vidtagits, stadfästes av

konungen 1695. Hans eget märkligaste arbete,

som utgavs 1689, bär titeln "Enfaldig förklaring

öfver dr Martin Lutheri lilla cateclies" och

användes mycket länge vid den folkliga

religionsundervisningen i hela vårt land. På sin sena

ålderdom utförde Svebilius (1697) den

smärtsamma ämbetsplikten att jordfästa Karl XI, som

han tjugosju år tidigare berett till den första

nattvardsgången, och officierade några månader

senare vid Karl XII:s kröning. Den gamle

ärkebiskopen avled i Uppsala 1700 ocli fick sitt sista vilorum i domkyrkan. Hans barn adlades

1684 "för faderns förtjänster" under namnet Adlerberg.

En av hovkleresiets ledamöter under Frihetstiden, som med äkta småländsk

företagsamhet aldrig försummade att i rätta ögonblicket vända kappan efter de politiska vindkasten

på samhällets höjder, var Clas Blechert Trozelius, bördig från Lofta socken, Kalmar län.

Vid 18 års ålder blev ban 1737 student i Uppsala och tre år senare i Lund, där han 1745

mottog den filosofiska lagern ocli förordnades till docent i praktisk filosofi. Ett par år

senare återvände ban till Uppsala, började studera upplysningstidens speciella modevetenskap,

nationalekonomi, under den till "Jurispurdentiae Oeconomiae & Commerciorum

Professor" 1741 utnämnde Anders Berclis insiktsfulla ledning och bevistade därjämte Linnés

botaniska föreläsningar. Sedan ban efter den sistnämndes berömda exempel besökt flera

landskap för att undersöka där befintliga naturtillgångar och möjligheten att mera

rationellt. än hittills skett, utnyttja desamma, förordnades Trozelius 1750 till docent i praktisk

ekonomi. Som emellertid utsikten till vidare befordran på den akademiska banan för till—

21 —

Olaus Svebilius.fället föreföll oviss, tog han som "praktisk ekonom" i bokstavlig mening det säkra för det

osäkra, lät 1754 prästviga sig och erhöll omedelbart anställning som pastorsadjunkt vid

Storkyrkoförsamlingen i Stockholm.

Antagligen på grund av sin under den oroliga sommaren 1756 ådagalagda politiska

"renlärighet" blev Trozelius utnämnd till hovpredikant, och två år senare erhöll han professuren

i ekonomi vid Lunds universitet utan att vara upptagen bland dem, som akademiska

konsistoriet föreslagit till denna befattning. Malisen påstod också, att universitetskansleren,

riksrådet Nils Palmstierna, förmått sina kolleger i rådet att utnämna Trozelius till professor

som belöning för en av honom 1757 utgiven politisk pamflett med titeln "Anmärkningar

öfver svenska historien", vari författaren gjort vissa, för hattregeringen smickrande

anspelningar på hovpartiets misslyckade statskuppförsök 1756.

Under sin akademiska lärarbana utvecklade Trozelius en omfattande

skriftställarverk-samhet, som dock beträffande kvaliteten lämnade mycket övrigt att önska. Många av hans

över hundra avhandlingar i olika ekonomiska ämnen äro mera av pekoralistiskt än

vetenskapligt intresse och blevo därför ofta föremål för spefulla anmärkningar i den samtida

tidningspressen. Den onekligen kuriösa titeln på en av hans skrifter: "Landtmannagenväg

till fruktträn" gav sålunda Stockholms Posten osökt anledning till den elaka reflexionen,

att boken "kunde komma mången väl till pass, som hittills haft mödan att klifva öfver

plank, då deremot egare af fruktträdgårdar torde helst önskat att dylika genvägar ej blifvit

upptäckte". Trogen sin gamla vana att alltid söka stå på god fot med de makthavande

försummade ban icke tillfället, när Gustaf III:s försök vid mitten av 1770-talet att göra

brännvinsbränningen till ett regale framkallat en hetsig opposition i hela landet, att i en

avhandling, benämnd "Tankar om kronobrännerier", på ett om hart när otrolig naivitet

vittnande sätt söka framhålla den nationalekonomiska nyttan hos dessa inrättningar, som

beredde "menigheten en fröjdetår" och att i osmakligt servila ordalag prisa konungens

landfaderliga vishet. I sextioårsåldern blev Trozelius kyrkoherde i Hardeberga och Sandby

prebendepastorat, tog 1786 avsked från professuren och avled i Lund 1794.

Magnus Lehnberg var en värdig representant för de vittra och vetenskapligt intresserade

prelater, som tack vare dessa egenskaper och diplomatisk smidighet i sitt offentliga

uppträdande stego till kyrkans högsta ämbeten under det gustavianska tidevarvet. Han föddes

1738 i Södra Vi församling, Kalmar län, kom 1778 till Uppsala, där han av ekonomiska

skäl bestämde sig för den prästerliga banan och blev efter avslutade teologiska studier

komministeradjunkt vid Storkyrkoförsamlingen i Stockholm 1785. Två år senare erhöll han

i tävlan om Svenska akademiens prisämne i vältalighet stora priset för sitt "Äreminne

öfver Birger Jarl" och lyckades även 1788 vinna samma utmärkelse för "Äreminne öfver

Gyllenhjelm". Dessa vältalighetsprov i tidens smak väckte ett oerhört uppseende och fäste

Gustaf III:s uppmärksamhet vid den unge kyrkoadjunkten, som nu gick en lysande

framtid tillmötes.

Svenska akademien valde 1789 Lehnberg till ledamot efter greve M. von Hermansson

och följande år utnämndes ban till kyrkoherde i Kungsholms församling. Kort efter

Gustaf III:s död blev han överhovpredikant hos änkedrottning Sofia Magdalena samt

anförtroddes 1802 samma befattning hos Gustaf IV Adolf och utsågs samma år till kyrkoherde

i Jakob och Johannes, huvudstadens förnämligaste församlingar på den tiden. Hans

prästerliga karriär avslutades 1805 med utnämningen till biskop i Linköping, där han redan

tre år senare dog vid endast femtio års ålder. Lehnberg ansågs som sin tids obestridligt

— 22 — 2främste andlige vältalare, och hans med stor formell talang utarbetade "Predikningar",

vilka utgåvos efter författarens död (1809—13), gällde länge som klassiska mönster för en

formfulländad religiös förkunnelse.

Som den siste i raden av namnkunniga hovpredikanter av småländsk härkomst står

Christofer Isak Heurlin. Han tillhörde en gammal småländsk prästsläkt och föddes i

Åsheda församling, Kronobergs län, 1786. Under studieåren i Lund blev mångsidigheten av

hans begåvning på olika sätt dokumenterad. Han blev sålunda filosofie magister 1808,

docent i romersk vältalighet 1809, i matematik 1810 och adjunkt i ekonomi 1813. De intima

vänskapsband, han under Lundatiden knöt med Tegnér, C. A. Agardh och andra

framstående medlemmar av den kulturellt betonade sammanslutningen "Härbärget", blevo av stor

betydelse för hans framtida verksamhet. Brödbekymmer nödgade emellertid Heurlin att

söka sig över till den prästerliga banan, som i början av nittonde seklet fortfarande erbjöd

de ekonomiskt säkraste framtidsutsikterna för

det stora flertalet av yngre akademiska lärare.

Han avlade därför 1813 pastoralexamen och blev

efter några års verksamhet, först som adjunkt

och därefter som lektor vid Växjö gymnasium

kyrkoherde i Tolgs pastorat av Växjö stift 1822.

Här bidrog han genom sitt stora inflytande bland

stiftets prästerskap i hög grad till Tegnérs val

till biskop i Växjö 1824 och utsågs följande år

till kontraktsprost.

Heurlins stora praktiska begåvning och

politiska intresse beredde honom snart en plats bland

stiftets representanter i prästeståndet, där ban

som medlem av statsrevisionen 1827 och i

statsutskottet under riksdagen 1828—30 spelade en

framskjuten roll. I stiftsstyrelsen utövade han

efter sin utnämning till domprost i Växjö 1829

ett betydelsefullt inflytande på sin vän och

förman Tegnér, men hans intresse fångades under

1830-talet allt starkare av politiken och 1839 förordnades han till statssekreterare vid

ecklesiastikexpeditionen, sedan han kort förut blivit biskop i Visby. Som statssekreterare blev

Heurlin utsatt för häftiga och ofta obefogade anfall från oppositionens sida, men

dokumenterade sig under de hetsiga debatterna som regeringens talangfullaste och slagfärdigaste

försvarare. Efter departementalreformens antagande 1840 avgick Heurlin ur regeringen,

avsade kort därefter också det gotländska episkopatet, erhöll i stället följande år den

ekonomiskt fördelaktiga kyrkoherdebefattningen i Fellingsbro inom Västerås stift samt

utnämndes ungefär samtidigt till överhovpredikant och ordensbiskop i survivance. I slutet

av år 1842 inkallades han ånyo i regeringen som chef för ecklesiastikdepartementet, men

nödgades på grund av sin konservativa hållning avgå efter tronskiftet 1844. Två år

därefter utnämndes han till kyrkoherde i Karlshamn ocli efterträdde 1847 Tegnér som biskop

i Växjö samt året före sin död 1860 Agardh som ordensbiskop.

"Heurlin var", skriver hans vän och levnadstecknare Henrik Reuterdalil, "mera en sta-

Magnus Lehnberg.

— 23 — 2tens än en kyrkans man. Såsom statsman hörde han måhända icke till de stora

karaktärerna, men han var klok, omtänksam och fyndig".

Som avslutning på denna resumé över i Stockholm under flydda tider bosatta, mera

kända småländska prästmän må ytterligare nämnas Jolinn Vilhelm Beckman, född i

Gårdsby socken nära Växjö 1792, adjunkt i Katarina församling, Stockholm, 1818 och

komminister i Klara 1824 till sin död 1873, bekant för sina grundliga och banbrytande

forskningar i svensk hymnologi, vilka framlagts i standardverket "Den nya swenska psalmboken,

framställd uti försök till swensk psalmhistoria" (1845—72) samt Carl Magnus Fallenius,

född i Västervik 1815, fil. mag. i Uppsala 1839, teol. kand. 1842, docent i dogmatik 1844,

och 1869 utnämnd till pastor primarius i Stockholm, där han avled 1879.

Det har ofta framhållits, att naturkänsla och kärlek till naturen äro något för oss

svenskar utmärkande, och att häri också ligger förklaringen till, att vår lärdomshistoria kan

uppvisa ett i förhållande till landets folkmängd överraskande stort antal framstående

naturforskare, uppfinnare och ingenjörer. Den naturvetenskapliga forskningens storartade

utveckling sedan senare hälften av 1600-talet ocli de enligt merkantilismens ekonomiska

principer reglerade internationella handelsförbindelserna framkallade inom alla

europeiska stater ett livligt intresse för naturvetenskapliga och tekniska studier och de härigenom

vunna kunskapernas praktiska tillämpning inom näringslivets olika grenar, speciellt för ett

mera rationellt utnyttjande av de inhemska naturtillgångarna. Frihetstidens varma men

tyvärr i flera hänseenden mindre välbetänkta nitälskan för de inhemska näringarnas

förkovran kom därför också naturvetenskaperna tillgodo. Flera nya lärostolar i dessa

tidevarvets modeämnen par préférence inrättades vid rikets båda universitet, och kunde tack

vare sällsynt lyckliga tillfälligheter besättas med ovanligt framstående vetenskapsmän,

varigenom den akademiska ungdomen lockades att i oavlåtligt växande skaror ägna sig åt

utforskandet av naturens hemligheter.

Flertalet av de småländska studenter, som under årens lopp avlagt sina lärdomsprov vid

våra högskolor, har givetvis efter avslutade studier hamnat på skilda platser i landsorten.

Många lia dock under längre eller kortare perioder av sitt liv varit bosatta i huvudstaden,

där de genom vetenskaplig forskning, såsom tjänstemän i olika ämbetsverk eller som

läkare och lärare utövat en plikttrogen ocli gagnande verksamhet.

I det följande skola vi låta några av dessa "naturaliserade" stockholmare, vilkas

livsverk varit av större kulturhistorisk betydelse, passera revy ocli börja med en representant

för den äldsta av alla naturvetenskaper, astronomien.

Samuel Krook tillhörde en gammal småländsk prästsläkt, från vilken också adliga och

friherrliga ätterna Gyllenkrok härstamma, och föddes vid mitten av 1600-talet. Han

promoverades 1688 till filosofie magister i Uppsala och utnämndes 1701 till professor i

matematik vid universitetet i Pernau men tillträdde — antagligen på grund av de oroliga

förhållanden, som det stora nordiska kriget framkallat i Östersjöprovinserna •— aldrig denna

befattning utan kvarstannade i Sverige, där han till sin död i Stockholm 1716

huvudsakligen var sysselsatt med redigering av almanackor. Sin första almanacka utarbetade Krook

1691 efter Uppsala horisont, och under vart och ett av åren 1692—1716 utgav han en

— 24 — 2

aturveten-skapsmän

och läkare.almanacka efter Stockholms och 1708 dessutom en efter Lunds horisont. Enligt tidens sed

innehöllo hans almanackor jämte kalendariet även små uppsatser, vanligtvis av

astronomiskt eller kronologiskt innehåll. Xär frågan om införande av den gregorianska

kalendern i början av Karl XII:s regering på allvar började dryftas i Sverige, fick Krook

uppdrag att medverka i den vetenskapliga utredningen härom, och 1705 förordnades han till

censor över de inom landet utgivna almanackorna.

Efter hemkomsten från sin treåriga utländska studieresa 1738 slog sig den unge, från

Stenbrohult i Kronobergs län bördige doktor Carl Linnaeus, ned i Stockholm som

praktiserande läkare. Carl Gustaf Tessins mäktiga protektion förskaffade honom omedelbart

ej blott titeln "Kongl. Botanicus" och fullmakt som amiralitetsläkare utan även en

synnerligen lukrativ praktik inom de högsta samhällskretsarna, så att han — enligt egen utsago

— ensam förtjänade lika mycket per år, som huvudstadens övriga läkare tillsammans.

Under Stockholmsvistelsen tog han tillsammans

med Anders Johan von Höpken och Mårten

Trie-wald m. fi. inititiv till instiftandet av

Vetenskapsakademien 1739 och höll på uppdrag av

Bergskollegium föreläsningar i mineralogi. Redan

1741 lämnade emellertid Linnaeus Stockholm för

att tillträda professuren i medicin och

naturalhistoria vid Uppsala universitet, där lian

sedermera under namnet von Linné skulle ernå den

största vetenskapliga ryktbarhet, som hittills

blivit någon svensk man beskärd.

Under Linnés geniala ledning utbildades i

Uppsala många framstående läkare och

botanister, som på ett förtjänstfullt sätt fortsatte den

store lärarens livsverk inom olika

vetenskapsområden. Till "blomsterkonungens" äldre

lärjungar hörde Peter Jonas Bergius — född 1730

på Erikstads herrgård i Vittaryds socken.

Kronobergs län — som blev student i Lund 1746, men

tre år senare förlade sina studier till Uppsala, där han 1754 promoverades till medicine

doktor. Samma år började han med stor framgång praktisera i Stockholm, kallades 1761

till förste innehavare av professuren i naturalhistoria ocli farmaci vid den .i huvudstaden

av Collegium medicum grundade medicinska läroanstalten och utnämndes 1765 till

assessor i nyssnämnda kollegium. Bergius var en framstående läkare, företog för sin tid

värdefulla undersökningar angående de epidemiska sjukdomarnas uppkomst och spridning och

framträdde som en av koppympningens ivrigaste förkämpar. Som farmaceutisk kemist

har han riktat den inhemska facklitteraturen med sitt berömda verk "Materia medica"

(1778) och ägnade sig även åt forskningar i den svenska medicinens historia. Inom sin

älskningsvetenskap botaniken har Bergius publicerat ett stort antal skrifter, delvis av

populärt innehåll, ocli anlade en mönsterträdgård inom sin vackra malmgård vid

Karlbergsallén. kallad Bergielund, som till följd av hans 1784 upprättade testamente efter hans död

1790 tillföll Vetenskapsakademien. När huvudstadens snabba utveckling i slutet av

nittonde seklet fordrade ökad tillgång på byggnadstomter, sålde akademien egendomen 1884

Carl von Linné.

- 25 —till staden för något mer än en million kronor och förvärvade i stället för 230,000 kr. det

område vid Brunnsviken å norra Djurgården, där den Bergianska stiftelsen sedan dess

bedrivit sin verksamhet.

Bland de i Stockholm på 1760-talet praktiserande läkarna förtjänar även Göran

Johanson Rothman att nämnas. Han var född 1739 på Husaby bruk i närheten av Vislanda, blev

student i Uppsala 1759, fil. magister 1761, disputerade två år senare pro gradu medico

under Linnés presidium och bosatte sig därefter i Stockholm. På offentligt uppdrag for

han 1765 till Åland, "där han hämmade en flera år gångbar farsot" och blev 1770

föreståndare för karantänväsendet i Stockholms skärgård. Med understöd av

Vetenskapsakademien anträdde Rothman 1773 i sällskap med det tripolitanska sändebudet i Stockholm,

Abdrehman, en resa till barbareskstaterna i syfte att för akademiens räkning hemföra

naturhistoriska samlingar från det inre Afrika. De bidrag till resekostnaderna, han erhållit,

visade sig emellertid alldeles otillräckliga, varför han nästan omedelbart efter framkomsten

till Tripolis nödgades återvända hem. Fullständigt utblottad och nedbruten till hälsan av

den äventyrliga färdens strapatser och umbäranden återkom han 1775 till Stockholm, där

han följande år blev assessor i Collegium medicum och 1778 avled. Under de senare åren

av sitt liv gjorde sig Rothman känd som en talangfull översättare, bl. a. av Voltaires roman

"Zadig" och Calzabigis libretto till Glucks opera "Orfeus och Euridice", som 1775 för första

gången i Sverige uppfördes på den nyrestaurerade Bollhusteatern. Han liar även framträtt

som skönlitterär författare i den samtida tidningspressen, och hans dagbok från Afrikaresan

förvaras i Vetenskapsakademien.

Sven Anders Hedin tillhörde den krets av unga medicinare, som under det sista

årtiondet av Linnés levnad samlades kring den frejdade läraren. Han föddes 1750 på Husaby

järnbruk i Skatelövs församling, Kronobergs län. blev nittonårig student i Uppsala och 1775

medicine doktor, varefter han etablerade sig i Stockholm som praktiserande läkare. Genom

förmedling av Linnés vän, arkiatern Abraham Bäck, antogs han 1778 till hovmedikus och

läkare vid Drottninghuset, blev tre år senare assessor i Collegium medicum, utnämndes

1798 till förste livmedikus och 1813 till medicinalråd i Sundhetskollegium samt avled i

Stockholm 1821. Hedins medicinska verksamhet var även tidvis förlagd utanför

huvudstadens hank och stör. Sålunda tjänstgjorde han 1792—1810 som provincialläkare i Svartsjö

distrikt och var 1798—1808 intendent vid Medevi hälsobrunn. I facktidskrifter liar han

publicerat ett flertal avhandlingar och uppsatser och arbetade energiskt för alltmänt

införande av ympning mot smittkoppor. Den världsberömde forskningsresanden Sven Hedin

är hans sonsonsson.

Jämte botaniken var kemien den vetenskap, inom vilken den svenska forskningen

under senare hälften av adertonde och förra hälften av nittonde seklet firade sina största

triumfer. Torbern Bergmans, Carl Wilhelm Scheeles ocli Jöns Jacob Berzelius" epokgörande

upptäckter ha för all framtid tillförsäkrat vårt land en aktad ställning i den kemiska

forskningens historia. Till den förstnämndes lärjungar hörde den i Göteryds socken,

Kronobergs län 1746 födde Peter Jacob Hjelm, som efter avslutade studier i Uppsala blev

auskultant i Bergskollegium 1774, samt myntguardian och föreståndare för kollegiets kemiska

laboratorium 1782, där han bl. a. lyckades ur molybdensyra framställa grundämnet

molybden i metalliskt tillstånd. I "Vetenskapsakademiens Handlingar", där han publicerat

resultaten av sina viktigaste undersökningar, meddelade han 1805 en utförlig geologisk

beskrivning av porfyrområdet i Dalarna och biträdde även Sven Rinman vid utarbetandet av

- 26 —dennes avhandling med titeln "Försök till jernets historia" (1782). Hjelm avled i Stockholm

1813.

Den store Berzelius efterträdare soin professor i kemi och farmaci vid Karolinska

institutet i Stockholm Carl Gustaf Mosander föddes i Kalmar 1797, kom redan vid tolv års ålder

till Stockholm, där han 1812 anställdes som elev vid apoteket Ugglan och 1817 avlade

farmacie-studiosi-examen. Tre år senare lämnade han emellertid apotekarebanan, antogs

efter vederbörligt inträdesprov som elev vid Karolinska institutet och blev 1825 kirurgie

magister. Under studietiden uppmärksammades hans framstående kemiska begåvning av

Berzelius, som på allt sätt uppmuntrade honom att ägna sig åt denna vetenskap och städse

med stort intresse följde och beredvilligt understödde hans framtida verksamhet. Sedan

Mosander 1829 på Berzelius" rekommendation förklarats äga erforderlig kompetens för

lärarebefattningarna i kemi och farmaci vid institutet, förordnades han s. å. till adjunkt

och utnämndes 1836 till ordinarie innehavare av

professuren i dessa ämnen, som han efter

Berzelius" avgång 1830 uppehållit på förordnande.

Därjämte tjänstgjorde ban 1845—57 som lärare

vid Farmaceutiska institutet och var från 1845

till sin död 1858 intendent vid Riksmuseets

mineralogiska avdelning. Mosander var utan

gensägelse en av Berzelius" kunnigaste och mest

begåvade lärjungar och särskilt ha hans

forskningar inom de sällsynta jordarternas kemi, som

bl. a. resulterade i upptäckten av flera nya

grundämnen, gjort hans namn berömt långt utanför

hemlandets gränser. Tillsammans med Anders

Retzius och Carl Jacob Rossander grundade han

"Tidskrift för läkare och farmaceuter", och hans

omfattande vetenskapliga produktion präglas av

grundlighet och skarpsinne.

Som professor i fysik vid Teknologiska

institutet var den i Målilla församling, Kalmar län.

1792 födde Carl Johan Danielsson Hill stockholmare åren 1827—30. Sina akademiska

lärdomsprov hade ban avlagt i Lund, dit ban också återvände, sedan han sistnämnda år

erhållit professuren i matematik vid det sydsvenska universitetet, och där ban 1875 slutade

sina dagar.

En berömd representant för den metallografiska vetenskapen och en av sin samtids

främste stålexperter var Johan August Brinell, bördig från Bringetofta socken, Jönköpings

län, född 1849 och död 1925. Han utexaminerades 1871 från Tekniska skolan i Borås och

blev, efter anställning vid olika bruk och järnverk i Bergslagen, 1903 utsedd till förste

innehavare av den nyinrättade överingenjörsbefattningen vid Jernkontoret i Stockholm.

Brinells ingående undersökningar, bl. a. rörande stålets texturförändringar under

uppvärmning och avkylning (1885) och järnets s. k. kritiska temperatur, samt den av honom

utarbetade s. k. kulprovningsmetoden för bestämmande av ett materials hårdhet, lia gjort hans

namn världsbekant. För sina vetenskapliga förtjänster kreerades han till filosofie

hedersdoktor i Uppsala 1907.

S. A. Andree.

— 27 — 2Een idylliska smålandsstaden Grännas ryktbaraste son, Salomon August Andree —

född 1854, död 1897? — hade från 1880, först som assistent vid Tekniska högskolan och

sedan (fr. 1884) som överingenjör vid Patentbyrån (nuv. Patent- o. registreringsverket)

sin verksamhet i Stockholm till dess ban 1897 startade sin djärva, av hela den civiliserade

världen med spänd förväntan motsedda polarfärd, vars tragiska avslutning först 1930

avslöjades genom fynden på Vitön i Norra ishavet.

Bland de läkare ocli medicinska forskare av småländsk börd, som under 1800-talet

verkade i huvudstaden märkas: Per Gustaf Cederschiöld, född på Lidboholm i Sjösås socken,

Kronobergs län. 1782, medicine doktor i Lund 1809. kirurgie magister i Stockholm 1812,

från 1822 till sin död 1848 professor i obstetrik viel Karolinska institutet och direktör för

Allmänna barnbördshuset, vilken på ett förtjänstfullt sätt omorganiserade

barnmorskeutbildningen och utgav flera för sin tid utmärkta handböcker i förlossningskonst. Anders

Anderson — född 1822 i Ödestuga, Jönköpings län, död 1892 — med. och fil. dr., professor

i obstetrik ocli gynekologi vid Karolinska institutet 1864—87, vilkens stillsamt flödande

poetiska ådra förskaffade honom en plats i Svenska akademien 1875. Ernst Axel Henrik Key

— född på Johannisberg i Flisby s:n, Jönköpings län, 1822, död 1901 — professor i

patologisk anatomi vid Karolinska institutet 1862—97, institutets rektor under de sista elva

åren. framstående lärare och medicinsk forskare av internationell betydelse. Sven

Sköldberg — född i Jönköping 1838, död 1872 •— med. dr. och docent i gynekologi vid

Karolinska institutet 1867, som var huvudstadens för kvinnosjukdomar mest anlitade läkare, till

dess hans lovande vetenskapliga bana bröts av ett svårt hjärtlidande. Carl Axel Ivar

Svensson — född i Höreda församling, Jönköpings län, 1839, död i Stockholm 1912 ■— med. dr.,

överläkare vid kirurgiska avdelningen å Sabbatsbergs sjukhus 1879—99, samt slutligen

Edvard Wilhelm Welander — född i Växjö 1846, död 1917 — med. dr., överläkare viel

sjukhuset S:t Göran 1888 och professor i syfilidologi vid Karolinska institutet 1896—1911,

skarpsinnig forskare, skicklig lärare och läkare och varmhjärtad människovän.

Bland de smålänningar som under de senaste tvåhundra åren immigrerat till

huvudstaden, finner man också flera framstående representanter för humanistisk forskning och den

högre skolundervisningen.

Anders af Botin härstammade från Södra Möre i Kalmar län och var född 1724. Han

inskrevs höstterminen 1744 i Kalmar nation vid Uppsala universitet, där ban i fyra år med

sådan framgång idkade historiska studier, att den lärde Olof Celsius d. y. erbjöd honom

docentur. Botin föredrog dock att ägna sig åt ämbetsmannabanan, anställdes 1751 som

auskultant i Svea hovrätt och e. o. kanslist i Riksarkivet, där ban bedrev energiska

forskningar, vilka inom kort resulterade i ett i sitt slag banbrytande verk "Beskrifning om

svenska hemman och jordagods" (2 dlr 1755—56), som Botin dock tyvärr aldrig slutförde, och

som ej heller senare kompletterats av andra forskare. Hans forskarnit belönades 1756 med

en särskilt för honom inrättad e. o. assessorsbefattning i Antikvitetsarkivet. Sex år senare

utnämndes han på ständernas "underdåniga föreskrift" till kammarråd, hugnades 1767

med adelskap och avled 1790. Botins omfattande litterära produktion behandlar utom

historiska även ekonomiska och språkliga ämnen. Bland hans till sistnämnda kategori

hörande arbeten må särskilt framhållas "Svenska språket i tal och skrift" (1777), som högt

- 28 —

Humanister

och skolmän.uppskattades av författarens samtid, och som antagligen påverkade Gustaf III:s beslut att

1786 kalla Botin till en av Svenska akademiens första medlemmar. 1 sina historiska

arbeten lämnar Botin, jämsides med sin skildring av de politiska b ändelserna, en av sin tids

uppfattning i clessa frågor starkt färgad framställning av sociala, ekonomiska och kulturella

förhållanden. Hans efter klassiska förebilder utformade stil är merendels vårdad och

uttrycksfull.

Medan Botins lärda mödor förskaffade honom en tryggad ekonomisk ställning och

offentliga utmärkelser, rönte Sigfrid Lorens Gahm Perssons outtröttliga forskarflit ytterst

ringa förståelse ocli uppmuntran från höga vederbörandes sida, och först en senare tid har

skänkt hans i sitt slag enastående livsverk en rättvis uppskattning. Gahm Persson var född

1725 i Gårdsby socken, Jönköpings län, blev 1744 student i Uppsala men måste efter några

år, på grund av medellöshet, avbryta sina studier och begav sig till Stockholm för att söka

sin utkomst på tjänstemannabanan. Här blev

han 1750 antagen till kammarskrivare i

Krigskollegium, men lyckades sedermera aldrig, trots

sin obestridliga begåvning och plikttrohet stiga

högre på den sociala rangskalan. Sina lediga

stunder använde han under en lång följd av år

till att ur de offentliga arkivens gömmor

framleta och avskriva äldre historiska handlingar av

vetenskapligt intresse och sammanbragte med för

en mail i hans blygsamma ställning stora

ekonomiska uppoffringar med tiden en imponerande

samling urkundsavskrifter, som vid hans död

1794 omfattade ej mindre än sextio digra

kvartband. Från trycket har han, utom några smärre

historiska arbeten, utgivit: "Kongl, stadgar,

förordningar, bref och resolutioner, angående Svea

Rikes Landt-Milice til häst och fot" (1762—65),

en alltjämt vid forskningar rörande

indelningsverkets historia flitigt använd källskrift. För

detta arbete belönades han av ständerna med en liten pension, den enda officiella

uppmuntran, han någonsin erhöll för sin trägna forskargärning. Gahm Perssons historiska

samlingar inköptes 1804 av Uppsala universitetsbibliotek, där de varit senare tiders forskare

till ovärderlig nytta. Hans värdefulla samling av äldre svenskt tryck förvärvades av D. G.

Nescher och införlivades tillika med dennes övriga böcker 1828 med Kungl, biblioteket i

Stockholm.

Ett ännu dystrare livsöde beskärdes en annan av sjuttonhundratalets historiska

forskare, den 1770 i Vetlanda födde Per Vilhelm Tholander. Efter studier i Lund och Uppsala

1791—94 blev han e. o. tjänsteman i Riksarkivet men anträdde kort därefter, då ett

förhållandevis ansenligt fädernearv tillfallit honom, en utländsk studieresa, under vilken

han i Göttingen promoverades till fil. magister och en tid senare biträdde vid den

vetenskapliga bearbetningen av den Arna-Magnaeanska handskriftssamlingen i Köpenhamns

universitetsbibliotek. När reskassan tagit slut, återvände Tholander till Stockholm 1797,

där lians vidsträckta kunskaper ocli samlingar av sällsynta historiska urkunder väckte ett

S. L. Gallin Persson.

— 29 — 2visst uppseende inom lärda kretsar. Någon passande anställning lyckades han dock ej

erhålla, utan nödgades för sitt livsuppehälle arbeta som trädgårdsdräng vid Ulriksdal

1798—1801 och därefter i fyra år som skolmästare på samma ställe. Under denna hårda

förnedringsperiod fortfor Tholander likväl att ägna sin fritid åt vetenskapligt arbete.

Härigenom lyckades han bibehålla kontakten med den lärda världen och blev på grund av

gedigna kunskaper i den nordiska forntidens språk och historia kallad till medlem av

"Götiska förbundet" redan vid dess instiftande 1811 samt medarbetade därefter flitigt i

förbundets tidskrift "Iduna". I den av W. F. Palmblad redigerade "Svensk

Litteratur-Tidning", som började utgivas i Uppsala 1813, fick Tholander också flera uppsatser införda,

och 1814 anställdes ban på Nils von Rosensteins rekommendation som redaktör för

domkapitlens handlingar till uppfostringskommittén angående skolornas tillstånd inom de olika

stiften. När hans framtidsutsikter genom denna anställning äntligen börjat ljusna, slutade

han följande år sitt skiftesrika liv. Tholander var mycket begåvad ocli kunskapsrik och

skulle utan tvivel ha gått långt på den vetenskapliga banan, om han icke i ungdomsåren

med bohemartad sorglöshet och till sin egen obotliga skada låtit den blinda slumpen i mångt

och mycket råda över sina handlingar.

Högsta tillsynen över vårt lands fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla

byggnadsminnesmärken var under åren 1803—79 anförtrodd åt infödda smålänningar. Denna

rätt märkliga ämbetssuccession inleddes av Jonas Hallenberg, som föddes 1748 på

Hallands Norrgård, Hallaryds socken, Kronobergs län, 177(5 samt blev fil. mag. och s. å.

docent i historia vid Uppsala universitet. Tre år senare flyttade han till Stockholm, antogs

till e. o. tjänsteman i Riksarkivet, Kungl, biblioteket och Svea hovrätt samt ägnade sig

huvudsakligen åt historisk forskning. Hans förhoppning att 1781 erhålla historieprofessuren i

Uppsala gäckades, men L784 utnämndes ban i stället till rikshistoriograf med underförstått

uppdrag från högsta ort att fortsätta Olof von Dalins "Svea Rikes historia", där dennes

framställning avbrutits vid Karl IX:s död. Hans historiska huvudverk, som dock tyvärr

blev ofullbordat, bär titeln "Svea Rikes Historia under Gustaf Adolph den Stores

regering" och präglas av omutlig sanningskärlek, grundlig forskning och klart

framställningssätt. Bristande uppmuntran från regeringen och allmänhetens sida torde varit förnämsta

orsaken till, att Hallenberg, när femte bandet av detta arbete utkommit 1796, tills vidare

avbröt sina historiska forskningar och i stället ägnade sig åt filologi och numismatik. År

1802 utnämndes han till chef för Kungl, myntkabinettet och följande år till riksantikvarie

och sekreterare i Vitterhetsakademien, erhöll 1812 kanslirådstiteln, adlades 1818 men tog

aldrig introduktion på Riddarhuset och avled i Stockholm 1834.

Hallenbergs efterträdare i ämbetet -Johan Gustaf Liljegren var född 1789 i Fryeleds

församling, Jönköpings län. Han blev student i Lund 1811, kreerades tre år senare till

fil. magister och kallades omedelbart därefter av sin lärare, den berömde fornforskaren

prof. N. H. Sjöborg, till docent i fäderneslandets antikviteter, men lämnade 1818 den

akademiska banan för att tillträda en e. o. amanuensbefattning vid Kungl, biblioteket i

Stockholm. Följande år "benådades" Liljegren med professors namn, bedrev 1819—20

arkivforskningar i Köpenhamn, fick efter hemkomsten uppdrag att avskriva i Kungl,

biblioteket befintliga pergamentsbrev samt blev 1.826 tillförordnad och följande år

befullmäk-tigad riksantikvarie, garde-de-medailles och sekreterare i Vitterhetsakademien.

Kanslirådstiteln erhöll han 1834 ocli utnämndes året därpå till riksarkivarie. En tilltagande

sjuklighet fördystrade hans senare levnadsår och föranledde honom att i ett anfall av melankoli

30 —förkorta sitt liv 1837. Liljegren var en trägen forskare, men saknade de chefsegenskaper,

som fordras för en framgångsrik förvaltning av de maktpåliggande ämbeten, som

anför-trotts honom. Hans vetenskapliga produktion behandlar huvudsakligen ämnen inom

nordisk arkeologi och dessutom redigerade ban. delvis med biträde av B. E. Hildebrand, de

första två banden av den betydelsefulla urkundseditionen "Svenskt diplomatarium"

(1829—37).

Den tredje och hittills siste riksantikvarien av småländsk börd. Bror Emil Hildebrand,

föddes 1806 på Flerohopps bruk i Madesjö socken, Kalmar län, blev 1820 student, 1826 fil.

magister och 1830 docent i numismatik vid Lunds universitet och studerade s. å. i

Köpenhamn för den berömde arkeologen och numismatikern Christian Jügensen Thomsen, med

vilken han sedermera underhöll intima vetenskapliga förbindelser. Som skicklig

numismatiker blev Hildebrand 1832 anmodad att biträda vid ordnandet av Kungl, myntkabinettet

i Stockholm, fick följande år en

amanuensbefattning vid Vitterhetsakademien samt utnämndes

1837 till riksantikvarie efter Liljegren. Vid sidan

av denna tjänst utförde ban flera krävande

offentliga uppdrag av mer eller mindre tillfällig

art. Sedan Hans Järta 1840 flyttat till Uppsala,

var han sålunda förordnad till biträdande och

från 1845 till mitten av 1847 vikarierande

riksantikvarie samt övervakade Riksarkivets flyttning

från slottet till samma hus vid Skeppsbron, där

även de av honom ordnade, Statens historiska

museum och Kungl, myntkabinettet tillhörande

samlingarna förvarades, tills de 1865—66,

likaledes under hans ledning, överfördes till den nya

Nationalmuseibyggnaden. Från 1837 till sin död

1884 vårdade ban Riksbankens ansenliga mynt-,

medalj- och sedelsamling och tjänstgjorde, efter

Henning Hugo Hamiltons nödtvungna avgång.

1881—83 såsom t. f. sekreterare i Svenska

akademien, som han tillhörde sedan 1866. Tack vare en arbetsförmåga av ovanliga mått kunde

Hildebrand dessutom utöva en lika omfattande som vetenskapligt värdefull

skriftställar-verksamhet, som företrädesvis ägnades hans älsklingsämne numismatiken. Han redigerade

1838—79 "Vitterhetsakademiens Handlingar" och 1868—80 den av honom grundade

"Antiqvarisk Tidskrift", och hans flitiga penna försåg under årens lopp båda dessa publikationer

med talrika bidrag.

Till märkesmännen inom svensk folklivsforskning räknas med fullt fog Gunnar Olof

Hyltén-Cavallius, född 1818 på Hönetorp i Vislanda socken, Kronobergs län. Efter studier

i Uppsala, som resulterade i filosofie magistergraden 1839, tjänstgjorde han vid Kungl,

biblioteket i Stockholm, där ban avancerade till förste amanuens 1852, förordnades fyra år

senare till direktör för Kungl, teatern, vars organisation och repertoar han skickligt

anpassade efter tidsandans krav, samt var 1860—64 svensk-norsk chargé-d"affaires och

generalkonsul i Rio de Janeiro. Sedan han på egen begäran sistnämnda år entledigats från

dessa befattningar, ägnade han sig huvudsakligen åt etnologiska forskningar och bodde

B. E. Hildebrand.

— 31 — 2omväxlande i Stockholm och på egendomen Sunnanvik vid sjön Åsnen i Kronobergs län,

elär han 1889 avled. Genom sitt epokgörande arbete om svensk allmogekultur: "Wärend

och wirdarne. Ett försök i svensk ethnologi", som utkom 1863—69, har Hyltén-Cavallius

vunnit stor och rättmätig berömmelse som kulturhistorisk forskare. Sina rikhaltiga,

handskrivna folkminnessamlingar donerade han till Kungl, biblioteket, och genom att skänka sin

med ingående sakkunskap förvärvade kollektion av allmogesaker till Smålands museum

i Växjö, lade han grunden till vårt första alhnogemuseum. Under sina första stockholmsår

författade han ett historisk skådespel i fem akter med titeln "Dackefejden", som i slutet

av 1846 några gånger uppfördes på Kungl, teatern ocli s. å. utgavs i tryck, samt deltog i

stiftandet av "Svenska fornskriftsällskapet" 1843 ocli "Svenska fornminnesföreningen" 1869.

Även som lärare vid huvudstadens högre elementarskolor ha under tidernas lopp

bemärkta män av småländsk extraktion varit verksamma. Per Magnus Elmblad — född

1806 i Elmeboda s:n, Kronobergs län, död i

Stockholm 1887 — fil. magister i Lund 1831 och

prästvigd s. å., blev 1840 lärare vid Hillska

uppfostringsanstalten å Barnängen vid Stockholm och

var 1845—80 lektor i teologi och filosofi vid

Stockholms gymnasium. Han gjorde sig tidigt

känd som en kraftfull väckelsepredikant i

låg-kyrklig anda, tog verksam del i den

Wieselgren-ska nykterhetsrörelsen och i "Evangeliska

fosterlandsstiftelsens" grundande 1856 samt utgav 1863

tillsammans med A. P. Falk och G. S.

Löwenhielm en översättning av Nya Testamentet

("lektorernas översättning"), som avsåg att förena

trohet mot grundspråket med största möjliga

hänsyn till "vårt tungomåls nuvarande

utveckling".

Per Anton von Zweigbergk ■— född i

Jönköping 1811, död 1862 på sin egendom Kroken

i Säters socken, Skaraborgs län -— som blev fil.

magister i Uppsala 1836 och kollega vid Maria högre lärdomsskola 1840, från vilken

befattning han 1854 på grund av sjukdom pensionerades, gjorde som läroboksförfattare sitt

namn bekant över hela vårt land. Hans "Lärobok i räknekonsten med talrika

öfnings-exempel" (1839; 27 uppl. 1889) liar tryckts i c:a 200,000 exemplar, var länge allmänt

använd vid de svenska läroverken och översattes på 1860-talet även till finska. Förutom en

samling "Läseöfningar i grekiskan" (1844) har han också publicerat uppsatser i

undervisnings- och bankfrågor.

Carl Johan Bohman — född i Jönköping 1816, död på Lidingön 1882 ■— blev fil.

magister i Uppsala 1842, följande år lärare vid och 1851—75 föreståndare (de första åtta åren

tills, med 0. von Feilitzen) för det enskilda läroverket Stockholms lyceum, som 1863 fick

dimissionsrätt till universiteten, samt efter lyceets förening med Stockholms ateneum den

nya skolans rektor till 1880, då han erhöll statspension på 2000 kr., oaktat han aldrig varit

i statens tjänst. Bohman var en av sin tids skickligaste skolmän och uppfostrare samt

allmänt aktad ocli avhållen av sina forna lärjungar, bland vilka märkas Snoilsky och Strindberg.

G. O. Hyltén-Cavallius.

- 32 —Den från Norra Tjust, Kalmar län, bördige Nils Johan Andersson — född 1821, död i

Stockholm 1880 ■— absolverade filosofiska graden 1845 och blev följande år docent i

botanik i Uppsala, var 1847—74 lärare (från 1857 lektor), i naturhistoria vid Nya

elementarskolan samt därjämte 1856—79 professor och intendent vid Riksmuseets botaniska avdelning

och chef för Bergianska trädgården. Som lärare införde Andersson flera nya och

förbättrade undervisningsmetoder, bl. a. genom att i stor utsträckning använda schematiska

planscher, och som vetenskapsman utövade han ett betydande författarskap. Dessutom

företog han talrika in- och utländska forskningsresor. Den största och märkligaste bland

dessa var fregatten "Eugenies" världsomsegling 1851—53, om vilken han utgivit ett arbete

med titeln "En världsomsegling, skildrad i bref" (1853—54).

Till sist må bland skolmän och vetenskapliga skriftställare i Stockholm från det senaste

seklet nämnas lektorn i svenska språket och litteraturhistorien vid Högre

lärarinneseminariet fil. doktor Nils Linder — född 1835 i Yissefjärda socken, Kalmar län, död i

Stockholm 1904 — vilken som pedagog, språkforskare, litteraturkritiker ocli riksdagsman utfört

ett betydelsefullt livsverk, samt fil. doktor Karl August Otto Sjögren — född 1840 i

Lämn-hults församling, Jönköpings län, död i Stockholm 1917 — som 1879—1908 var kollega vid

Katarina femklassiga läroverk och utgivit ett stort antal populärvetenskapliga historiska

skrifter, bl. a. "Historisk läsebok för skolan ocli hemmet" (2 dlr. 1875—76), som utgått i

flera upplagor ocli i slutet av förra seklet allmänt användes i de svenska

elementarläroverken, samt "Allmän världshistoria" (4 bd, 1908—10).

Ända till dess fredsföredraget i Roskilde 1658 slutgiltigt lade skandinaviska halvöns

sydspets under svenskt välde, hade Småland såsom gränsprovins till Danmark varit

predestinerat till krigsskådeplats under den månghundraåriga, endast av kortare fredsperioder

avbrutna kampen mellan de båda grannfolken om den politiska hegemonien i Norden.

Smålänningarna tvungos därför av den bistra nödvändigheten att nästan ständigt leva på

fältfot och uppfostrades i gränsfejdernas hårda skola till ett oförväget och stridbart släkte

med håg och fallenhet för krigarens blodiga yrke. Flertalet av landskapets söner, som

under tidernas lopp valt militärbanan, ha helt naturligt tagit tjänst vid de inom deras

hembygd förlagda truppförbanden, varför man i huvudstadens mantalslängder i regel

endast finner namnen på sådana småländska officerare, som stigit till höga befälsposter,

varit medlemmar av regeringen eller innehaft någon hovcharge.

Bland dessa möter oss först Göran Nilsson Gyllenstierna — född 1575 på Kronobergs

slott, död 1618 i Stockholm — som redan vid tjugosju års ålder blev riksråd, 1607

generalamiral ocli fyra år senare vid Kalmarkrigets utbrott befordrades till "riksens öfverste

amiral". Som högste befälhavare för den svenska örlogsflottan infriade han emellertid illa

den åldrige konungens förhoppningar om en kraftig samverkan mellan flottan och hären,

ty han vågade varken upptaga strid med danska flottan i Kalmarsund sommaren 1611 eller

då den följande år inträngde i Stockholms skärgård och hotade huvudstaden. Det oaktat

synes Gyllenstierna — kanhända på grund av "de redliga och för riket välgörande råd",

han gav hertig Johan att avstå från sina anspråk på tronen — under hela sin återstående

levnad stått i gunst hos Gustaf II Adolf, som slog honom till riddare vid sin kröning 1617

och utnämnde honom till det samma år inrättade Amiralitetskollegiets förste president.

En betydligt mera framstående krigare var den på Berga i Högsby socken, Kalmar län,

1603 födde Axel Lillie, som med stor utmärkelse deltog i trettioåriga kriget, även sedan

- 33 —

Militärer.han vid stormningen av Mainz 1631 fått ena benet avskjutet, blev riksråd 1648. greve 1652,

fältmarskalk och president i Krigskollegium 1657 och 1662 avled på fädernegodset Lövstad

i Östergötland, där han uppfört en ståtlig slottsbyggnad.

Som president i Krigskollegium 1762—68 slutade också frih. Carl Gustaf Cronhjort sin

ämbetsmannakarriär. Han var född i Kalmar 1694, avancerade till major vid Kronobergs

regemente 1731 och blev 1749 överste för garnisonregementet i Stralsund. Det är dock ej

som militär utan som politisk partigängare som Gronhjorts namn gått till eftervärlden.

Redan vid den händelserika riksdagen 1738 slöt lian sig till Hattarna ocli uppträdde på

Riddarhuset under de närmast följande riksdagarna som en av Mössornas hätskaste

vedersakare, särskilt under hänsynslösa förföljelsen mot Samuel Åkerhielm. För sina trogna

tjänster belönades han 1755 av hattregeringen med landshövdingstolen i Västernorrlands

län, men då Cronhjort följande år började närma sig hovpartiet, hämnades Hattarna

genom att avsätta honom. När hattväldet 1762 började vackla, sulagerades han emellertid

med presidentämbetet i Krigskollegium. Sex år senare tog han avsked och bosatte sig på

sin egendom Kläckeberga, i socknen med samma namn, Kalmar län, där han avled 1777.

Att de politiska lidelserna även efter Frihetstidens slut kunde råka i våldsam svallning,

när någon riksviktig fråga debatterades på Riddarhuset, fick Charles Emil Lewenhaupt

d. y. nogsamt erfara. Född på Vinas säteri i Eds socken, Kalmar län, 1721 och son till den

som försoningsoffer för Hattarnas lättsinniga krigspolitik 1743 avrättade överbefälhavaren

med samma namn i det olycksdigra ocli för svenska vapnen ytterst vanhedrande kriget

med Ryssland 1741—43, fick han röna många ynnestbevis av Gustaf III, som alltid med

största välvilja omfattade nära anhöriga till den föregående regimens politiska offer. Ehuru

Lewenhaupt 1770 lämnat krigstjänsten, utnämndes han 1773 av konungen till kaptenlöjtnant

vid Livdrabantkåren och generalmajor i kavalleriet, blev 1778 en av rikets herrar och 1786

serafimerriddare. Vid den stormiga riksdagen 1789 utsågs han av Gustaf III till

lantmarskalk, men visade sig under den intensiva kraftmätningen mellan konung och adel

fullständigt sakna förmåga att med lugn och oväld bemästra den ömtåliga situationen och blev

på grund härav utsatt för häftiga, personligen synnerligen kränkande tillvitelser från

oppositionens hetsporrar. Då han därtill vid riksdagens avslutning å ridderskapets och

adelns vägnar undertecknade den, trots riddarhusmajoritetens protester av konungens med

de ofrälse ståndens röster genomförda förenings- och säkerhetsakten, beslöto hans

förbittrade ståndsbröder, att hans porträtt icke skulle få uppsättas på Riddarhuset bland de övriga

lantmarskalkarnas. Lewenhaupt lämnade därefter både politiken och huvudstaden ocli

bosatte sig på Vinas, där han dog 1796.

Under Gustaf III:s ryska krig utmärkte sig vid flera tillfällen generallöjtnanten Wilhelm

Mauritz Pauli — född 1730 på Fluxerums herrgård i Karltorps församling, Kalmar län,

död 1800 i Stockholm. I träffningen vid Valkiala 1790, där konungen personligen förde

befälet, kommenderade han med framgång högra flygeln ocli bidrog några veckor senare i

väsentlig mån till segern vid Keltis baracker och erövringen av ryska lägret vid

Vä-rälä. För sina under dessa bataljer ådagalagda förtjänster belönades han med

generallöjtnants fullmakt, en hedersvärja med guldfäste och den högsta militära

ordensutmärkelsen, riddartecknet av Svärdsordens stora kors. På äldre dagar var Pauli bosatt i

Stockholm, där han 1791 övertog befattningen som chef för hertig Fredrik Adolfs hovstat efter

sin systerson Wilhelm Mauritz Klingspor. Denne som i egenskap av högste befälhavare

under det sista olyckliga kriget i Finland vunnit en föga smickrande ryktbarhet, föddes1744 på morfaderns egendom Fluxerum, Kalmar län, deltog på fransk sida i sjuåriga

kriget på kontinenten och gjorde efter hemkomsten 1763 snabb karriär. Under Gustaf III:s

finska fälttåg tjänstgjorde han som generalintendent, befordrades 1790 till generallöjtnant,

blev 1799 greve och utnämndes tre år senare till cbef för de i Finland förlagda trupperna.

Genom det valhänta sätt, varpå han här ledde krigsoperationerna 1808, bidrog Klingspor

utan gensägelse i hög grad till den katastrofala utgången, men fick det oaktat efter

Adlercreutz" seger vid Siikajoki mottaga fältmarskalkstaven, utnämndes efter hemkomsten till

Sverige till generalbefälhavare över norra armén och generalguvernör i Västerbottens,

Västernorrlands och Gävleborgs län 1809 samt blev efter statskuppen s. å. medlem av

konseljen och överståthållare. Efter Fersenska mordet 181 som han icke vidtagit några anstalter

att förhindra, måste han dock avgå från alla sina förtroendeposter ocli framlevde sina

sista år i djupaste tillbakadragenhet i Stockholm, där han avled 1814.

Carl Carlason Mörners lysande

meritförteckning omfattar en mängd höga och ansvarsfulla

ämbeten av olika slag. Han föddes 1755 på

Rödjenäs sätergård i Björkö socken, Jönköpings län,

valde den militära banan, och vann såväl inom

armén som vid hovet en ovanligt hastig

befordran.1) Få ett enda år (1794) utnämndes han

sålunda till överste, generaladjutant, vice guvernör

hos den unge konungen och chef för Finska

artilleriregementet, blev 1800 greve, 1802

sekundchef för Svea livgarde, 1808 generalmajor, samt

1812 general, serafimerriddare och

överståthållare. Under de fyra år Mörner utövade

sistnämnda ämbete, vidtog han flera framsynta

åtgärder till huvudstadens förkovran.

Fältmarskalksgraden erhöll han 1816, utsågs s. å.

till riksståthållare i Norge, och lyckades under

de tvenne år, ban innehade denna krävande

förtroendepost förvärva "Nationens Agtelse och

Erkjendlighet for den Dygtighed och haederlige Nidkjaerhed, hvormed han havde

bestyret de ham anbetroede Embeder". Då Mörner 1818 avgick som riksståthållare, nedlade

han samtidigt sina övriga offentliga uppdrag och bosatte sig på ett landställe utanför

Stockholm, där ban 1821 slutade sina dagar.

När Johan Magnus Björnstjerna 1898 gick ur tiden, avslutades en lång och hedrande

levnadsbana i fosterlandets tjänst. Han var född 1805 på Kristinelund i Arby socken,

Kalmar län, blev 1822 fänrik vid Andra livgardet och utnämnd till generalmajor, då ban 1858

inträdde i regeringen som chef för lantförsvarsdepartementet. Efter sin avgång från

statsrådsämbetet utnämndes han till generalbefälhavare i fjärde militärdistriktet och befordrades

1874 till general. Björnstjernas duglighet och stora arbetsförmåga togos under årens lopp

i anspråk för en mängd militära och civila förtroendeuppdrag. Så t. ex. var han 1864—71

") Som nyutnämnd underlöjtnant blev han 1772, vid ännu ej fyllda 17 år - antagligen på grund

av sitt deltagande i Gustaf III:s statsvälvning — utnämnd titi riddare av Svärdsorden, och är utan

tvivel den yngste, som någonsin hugnats med ett svenskt riddarkors.

Carl C:son Mörner.ordförande i Krigshovrätten, ledamot av Första Kammaren 1867—75 och ordförande vid

adelsmötena 1878 ocli 1881.

Erilc Oscar Weidenhielm — född 1816 på familjefidekommisset Hägerum i Kristdala

församling, Kalmar län, död i Stockholm 1884 — passerade kompani- och

regementsofficersgraderna vid olika småländska truppförband och hade, då han 1871 kallades till chef

för lantförsvarsdepartementet, i sex år varit överste för Kalmar regemente. Vid sitt inträde

i regeringen befordrades Weidenhielm till generalmajor, blev 1881 generallöjtnant och

lämnade 1884 den aktiva tjänsten. Som krigsminister framlade Weidenhielm två gånger,

1875 och 1877, utan åsyftat resultat proposition till ny härordning enligt den allmänna

värnpliktens princip. Däremot godkände riksdagen hans förslag till Generalstabens

omorganisation 1873 och några år senare till upprättande av en krigshögskola i Stockholm,

vilken 1878 började sin verksamhet. Kort efter det riksdagen 1877 förkastat hans sista

härordningsförslag, avgick Weidenhielm ur

regeringen och utnämndes till generalbefälhavare i

femte militärdistriktet.

Weidenhielms förnämste medhjälpare i

arbetet för vårt föråldrade försvarsväsendes

modernisering och omorganisation av den högre militära

utbildningen, frih. Claes Hugo Fredrik Raab,

föddes 1831 på Ryssbylund i Ryssby socken, Kalmar

län, blev nittonårig underlöjtnant vid Kalmar

regemente, genomgick 1855—58 allmänna

krigsskolan i Berlin och deltog som frivillig löjtnant i

danska armén med utmärkelse i dansk-tyska

kriget 1864. Sedan ban 1866—73 tjänstgjort som

lärare i krigskonst och krigshistoria vid Högre

artilleriläroverket å Marieberg, utnämndes Raab

till överstelöjtnant i armén och clief för

lantför-svarsdepartementets kommandoexpedition 1872

och utarbetade s. å. förslag såväl till

omorganisation enligt moderna principer av svenska arméns

generalstab, vilket antogs av riksdagen 1873, som till ny härordning, vilket lades till grund

för Kungl. maj:ts proposition till 1875 års riksdag. Raab hade 1873 befordrats till överste

och chef för den nya Generalstaben, blev 1877 generalmajor och 1880 ledamot av den

sistnämnda år tillsatta lantförsvarskommittén, men innan denna hunnit slutföra sitt arbete

avled han 1881 vid nyss fyllda femtio år. Raab ägde grundliga militära insikter, stor

organisatorisk talang och verkade med okuvlig energi för höjandet av Sveriges försvarskraft.

Raabs efterträdare som generalstabschef, frih. Axel Emil Rappe — född 1838 på

morfaderns, generalmajoren J. M. Björnstjerna, egendom Kristinelund i Arby socken, Kalmar

län, död i Stockholm 1918 — inskrevs 1857 i Kalmar nation vid Uppsala universitet, där

han tre år senare avlade kansliexamen. Redan under studenttiden hade han dock bestämt

sig för militärbanan och 1859 erhållit fullmakt som underlöjtnant vid Upplands regemente.

Efter studier vid Högre artilleriläroverket å Marieberg utnämndes Rappe 1865 till löjtnant

vid Generalstaben, avreste 1869 till Frankrike med uppdrag att studera detta lands

krigsorganisation, och deltog där med stor utmärkelse i fransk-tyska kriget samt därefter i den

— 36 — 2

Axel Rappe.franska kolonialarméns fälttåg mot kabylstammarna i Algeriet. Vid hemkomsten 1872

dekorerades han med guldmedaljen för tapperhet i fält, återinträdde i Generalstaben som kapten

och medverkade vid utarbetandet av de förslag till svenska försvarsmaktens stärkande,

som framlades under Weidenhielms krigsministertid. Samtidigt försiggick hans befordran

i så rask takt, att han 1882 hunnit bli överste och chef för Bohusläns regemente, kort

därefter tillförordnad och 1885 ordinarie chef för Generalstaben samt generalmajor i armén.

Som statsråd och chef för lantförsvarsdepartementet 1892—99 lyckades Rappe äntligen

genomföra en någorlunda tillfredsställande lösning av den segslitna härordningsfrågan ("de

nittio dagarna") vid urtima riksdagen hösten 1892. Efter sin avgång ur regeringen återtog

Rappe chefskapet över Generalstaben, befordrades 1903 till general och lämnade två år

senare den aktiva tjänsten.

Bland i Stockholm under senare hälften av förra seklet bosatta officerare av småländsk

börd må till sist nämnas Nere Albert Elfving,

ehuru hans militära verksamhet varit förlagd

långt från hemlandets gränser. Han föddes 1832

på gården Kampen i Växjö landsförsamling, blev

1851 student i Uppsala, var en kort tid kadett på

Karlberg och emigrerade 1855 till U. S. A., där

han fick anställning vid lantmäterikontoret i

Washington. Vid nordamerikanska inbördeskrigets

utbrott inträdde Elfving som frivillig i

nordstatsarmén och utnämndes omedelbart till löjtnant vid

48:de Newyorkska infanteriregementet. På grund

av oförväget mod och naturlig fallenhet för

krigarens yrke steg han raskt i graderna och

utnämndes 1864 till överstelöjtnant. Under krigets

sista skede tjänstgjorde Elfving som brigadchef

och blev under en rekognoscering i februari 1865

så illa sårad i högra knäet, att benet måste

amputeras. Med överstefullmakt och pensionsbrev

på fickan återvände han 1866 till fäderneslandet,

och slog sig ned i Stockholm, där han först sysslade med kartritning och därjämte

tjänstgjorde som lärare i engelska vid Karlberg, men sedermera idkade grosshandel,

företrädesvis med amerikanska skördemaskiner. Elfving utnämndes 1871 till amerikansk konsul i

Stockholm och avled 1891. En hederssabel, som han sannolikt erhöll för mod och rådighet

vid stormningen av Fort Fisher 1864, samt ett par militära dekorationer för deltagande i

inbördeskriget, överlämnades 1917 av hans efterlevande maka, till Livrustkammarens

samlingar.

Under årens lopp ha naturligtvis många smålänningar skapat sig en mer eller mindre

lysande framtid på den civila ämbetsmannabanan i huvudstaden, där några av dem •—

särskilt under det senaste halvseklet — också spelat en framträdande roll i samtidens

politiska liv.

Under ett tiotal år i slutet av 1600- och början àv 1700-talet lämnade en bel rad

skandalösa processer ett rikhaltigt stoff till den stockholmska skvallerkrönikan. Huvudperso-

— 37 — 2

N. A. Killing.

Civila

ämbetsmän

och

politiker.nen i dessa rättegångar, Lars Pehrsson Wetterhamn, adlad Riddermarck, var född i

Jönköping 1650. Efter studier i Lund ocli Jena, där lian lär ha publicerat en disputation på

latin och italienska, antogs ban 1674 till auskultant i General kommerskollegium, blev 1676

fältsekreterare vid den i Jämtland under danska kriget förlagda armékåren och anställdes

1679 som sekreterare hos Karl XI:s mäktige gunstling. Johan Gyllenstierna. Antagligen

genom dennes protektion utnämndes ban 1684 till advokatfiskal vid Riddarhuset och

följande år krigsfiskal, kungl, aktör och ombudsman samt adlades 1688 tillika med sin broder

Andreas, professor i matematik i Lund. Lars Riddermarck var en lärd och litterärt

begåvad man, men i likhet med flera av samtidens nyadlade uppkomlingar intagen av en

oresonlig hätskhet mot den av reduktionen hårt drabbade högadeln, som han hänsynslöst

begabbade i talrika pamfletter. Härigenom förskaffade han sig många hämndlystna

vedersakare, som ivrigt avvaktade lämpligt tillfälle att oskadliggöra den förhatlige nidskriva-

ren. Ett sådant erbjöd sig 1693, då det visade sig

att Riddermarck, som var allt annat än

nogräknad i sin förvaltning av anförtrodda medel, råkat

komma på balans till riddarhuskassan på över

14,000 dlr smt. Den gången slapp ban undan

med avsättning från sin tjänst, men då han utan

att taga varning härav fortsatte sitt "hårda och

oförskämda skrifvande" invecklades han i ett

par rättegångar rörande ärekränkning av så

allvarlig art, att ban slutligen 1704 dömdes ära

adelskap förlustig och till fängelse på Marstrands

fästning. Här fick han under namnet Lars

Pehrsson tillbringa femton långa år och bosatte sig

efter frigivningen på Eckerholms bruk i Byarums

socken, Jönköpings län, där han i början av

1730-talet avled.

Den märkliga sextiomilaritt, som en ung

karolinsk officer företog i flygande fläng för att

bringa hovet och huvudstadens befolkning det

.glada budskapet om segern vid Hälsingborg den 28 febr. 1710, har genom Snoilskys

berömda dikt "Stenbocks kurir" blivit bekant över bela vårt land. Men som skalden förtiger den

käcke ryttarens namn, torde ytterst få veta, vem han var eller känna till hans övriga

levnadsöden. "Stenbocks kurir" hette Henrik Hammarberg och föddes 1686 på Viredaholms

herrgård i Vireda socken. Jönköpings län, samt blev efter avslutade juridiska studier

auskultant i Göta hovrätt 1707. När ban följande år sändes till Skåne som sekreterare vid en

därstädes upprättad undersökningskommis.sion, uppmärksammade provinsens dåvarande

generalguvernör, Magnus Stenbock, den unge hurtige juristen, anställde honom vid danska

krigets utbrott som sin adjutant och regementskvartermästare vid Norra skånska

kavalleriregementet, samt anlitade honom dessutom vid vissa tillfällen som

generalkvartermästarelöjtnant. Sedan Hammarberg utmärkt sig i slaget vid Hälsingborg och företagit den

ovannämnda kurirfärden, befordrades han till ryttmästare, fick i samma befälsgrad 1716

transport till Livregementet till häst och deltog i fälttåget till Norge 1718. Efter Karl XII:s död

återgick ban till den civila ämbetsmannabanan, blev 1719 häradshövding med lagmans

- 38 —

Henrik Hammarberg.titel i Luggude, Onsjö och Rönnebergs domsaga, Malmöhus län, 1737 lagman i Uppland

och två år senare vice president i Göta hovrätt. Vid de svenska riddarordnarnas

instiftande 1748 dekorerades Hammarberg med Svärdsordens riddarkors, oaktat trettio år

förflutit, sedan han definitivt utbytte värjan mot lagboken. 1750 undfick ban justitiekanslers

"karaktär" och utnämndes följande år till president i Svea hovrätt. Från denna höga

befattning avgick han 1753 och drog sig tillbaka till fädernegården Viredaholm, där han

dog 1768 ocli fick sitt sista vilorum i familjegraven under koret i Vireda kyrka, "till hvilken

han gifvit 2:e messhakar och en dopengel m. m.".

I sin samtids oroliga politiska liv deltog Hammarberg som huvudman för sin ätt,

försvarade kraftigt Arvid Horn och hans regering mot den unga adelsoppositionens angrepp

vid 1738—39 års riksdag och intog även sedermera en bestämt oppositionell hållning mot

hattpartiets äventyrliga och maktlystna politik, men lär det oaktat 1751 varit erbjuden en

plats i riksrådet, en hedersbevisning som han dock avböjde. Han var dessutom litterärt och

religiöst intresserad, framträdde som patriotisk tillfällighetspoet och uppgives ha författat

ett lustspel i tidens smak med titeln "Den beständiga herdinnan", som 1741 utgavs i tryck.

Hans religiösa uppfattning rönte stark påverkan av den tyske filosofen Christian von

Wollfs arbeten, vilket skall ha föranlett Lunds domkapitel att 1738 tilldela honom en

reprimand. I ett efterlämnat manuskript med titeln "Guds Kärleks Seger eller eviga

Nådes-beslut, att genom den andra Adam förlossa och till sin forna herrlighet återställa allt, hvad

genom den förste Adam blifvit förloradt" har ban dokumenterat sig en övertygad anhängare

till Wollfs metafysik.

Sten Abraham Piper — född 1738 på Gräntsö herrgård i Loftahammars församling,

Kalmar län, död i Stockholm 1813 •— avancerade på den civila ämbetsmannabanan till

ambassadsekreterare 1772, övergick därefter till hovtjänst och blev följande år

handsekreterare och kammerherre samt 1774 hovmarskalk hos Lovisa Ulrika. Piper tillhörde den

intima kretsen kring änkedrottningen under hennes senare levnadsår, stod högt i gunst och

åtnjöt hennes obegränsade förtroende. För övrigt har han gjort sig känd som en av

samtidens litterära dilettanter och bl. a. översatt vissa arbeten av Tacitus. Vitterhetsakademien

kallade honom 1786 till hedersledamot, och han höll där s. å. på anmodan av Gustaf III ett

minnestal över akademiens stiftarinna Lovisa Ulrika.

En ovanligt glänsande ämbetsmannakarriär gjorde Daniel Ahlberg i en tid då rikedom,

adlig börd och förnäma relationer ännu betraktades såsom nära nog ofrånkomliga

förutsättningar för att ernå rikets högsta värdigheter. Han föddes 1761 i ett enkelt prästhem i

Åby och Bäckebo församling, Kalmar län, inskrevs höstterminen 1778 som student vid

Uppsala universitet och blev — enligt en anteckning i Kalmar nations album — "engagerad

i Swea Hof Rätt 1782, sedan ban först Disputerat under Prof. Hernbergh De Legitimo".

Efter några års tjänstgöring vid Stockholms rådhusrätt och överståthållarämbetet,

fungerade han under fälttåget i Finland 1788 som "Öfver-Auditör vid Arméens

General-Krigsrätt", blev advokatfiskal i Svea hovrätt 1799, följande år t. f. polismästare i Stockholm

med lagmans titel, utnämndes 1802 till underståthållare, adlades 1808 och antog då namnet

Edelcreutz. Två år därefter blev han landshövding i Stockholms län, upphöjdes 1816 i

friherrligt stånd, förordnades 1818 att jämte landshövdingeämbetet även tjänstgöra som

överståthållare och förvaltade båda dessa förtroendeposter till sin död 1828.

Sven Peter (Pehr) Westerstrand var en annan småländsk prästson, som kom att stiga

högt i graderna inom huvudstadens ämbetsmannavärld. Han föddes 1785 på komminister-

- 89 —bostället i Ukna, Kalmar län, blev 1803 student ocli 1809 fil. magister i Uppsala och fick

därefter anställning vid Generallantmäterikontoret i Stockholm som registrator och aktuarie

1812. Under kriget i Tyskland tjänstgjorde Westerstrand som revisor vid svenska arméns

generalkommissariat, utnämndes 1814 till fältkamrer och blev fyra år senare kamrer vid

Statskontoret. Inom detta ämbetsverk nedlade han ett mycket förtjänstfullt arbete — bl. a.

uppgjorde ban det vid riksdagen 1823 antagna formuläret till rikshuvudbok — ocli

befordrades till statskommissarie 1824, vice president 1831 och president 1832. Tre år efter det

han 1851 erhållit avsked från presidentämbetet, förordnades Westerstrand till ordförande i

"Nya Trollhätte Kanalbolag" och avled 1857 under ett besök lios sin måg, brukspatron

Pehr Rönqvist på Åkers styckebruk. Vid sidan av sin med största nit och skicklighet

utövade statstjänst fungerade Westerstrand 1832—40 som chef för "Kungl. Maj:ts Hofkapell

och Spektakler" och har även gjort sig känd som översättare för teatern — bl. a. av Sliake-

speares "Julius Caesar" och Corneilles "Cid" -—

och som tillfällighetsdiktare. Inom

ordenssällskapet Far Bricol, vars högt värderade stormästare

Westerstrand var i många år, uppträdde han som

en mycket talangfull Bellmanssångare och har

även för detta sällskap komponerat musiken till

ett antal solosånger och trion för mansröster.

Sedan 1818 var han ledamot i Musikaliska

akademien och adlades 1842 med bibehållande av

namnet.

Under de bittra inrikespolitiska konflikterna

på 1830-talet torde ingen av den rådande

regimens handgångna män varit så impopulär och

utsatts för häftigare anfall från

riksdagsoppositionens och den liberala pressens sida än

■Jakob August von Hartmansdorff. Han tillhörde

en i slutet av sjuttonde seklet naturaliserad

pommersk adelsätt och föddes 1792 i Adelövs socken,

Jönköpings län. Uppfostrad till sträng

sparsamhet och flit i ett ekonomiskt sett enkelt hem — fadern var kapten vid Jönköpings regemente

— visade han tidigt prov på äkta småländsk plikttrohet, energi, duglighet och fast självtillit.

Sedan Hartmansdorff i Uppsala avslutat sina juridiska studier med examen både till

rättegångsverken och Kungl. maj:ts kansli 1809, tjänstgjorde han de närmast följande åren

först under Lars von Engeströms och därefter under Gustaf af Wetterstedts erfarna

ledning vid diplomatiska delegationer och finansiella kommissioner i Sverige, Tyskland,

Frankrike och Norge ocli förvärvade härunder en ingående kännedom i statsförvaltningens

olika grenar samt utnämndes 1818 till förste expeditionssekreterare vid Kungl. maj:ts kansli

med kansliråds titel. Fem år senare började han på allvar sin märkliga politiska bana

som riksgäldsfullmäktig, utsågs 1829 till bankofullmäktig och kallades 1831 att inträda i

regeringen såsom statssekreterare för Ecklesiastikexpeditionen efter den till biskop i

Kalmar utnämnde Anders Carlsson af Kullberg samt verkade där huvudsakligen för

skolväsendets reformering och genomförde bl. a. nya bestämmelser för studentexamen. Under

sin statssekreteraretid befäste Hartmansdorff successivt sin ställning som ledare för den

— 40 — 2

Fehr Westerstrand.konservativt-byråkratiska riddarhusgruppen, framträdde vid den stormiga riksdagen 1834—

35 som regeringens talangfullaste försvarare i rikets första stånd och ådrog sig härigenom

stark ovilja från oppositionens sida. När han på konungens önskan 1838 åtagit sig att

på förordnande förvalta hovkanslersämbetet samt — likaledes enligt konungens vilja och

mot sin personliga uppfattning i tryckfrihetsfrågor — börjat bekämpa den liberala pressens

agressivitet med indragningar av för regeringen misshagliga tidningar, väckte detta en så

stark och allmän indignation, att Hartmansdorff redan på senhösten s. å. fann sig

föranlåten begära entledigande från hovkanslersförordnandet och som t. f. landshövding i

Kalmar tillsvidare draga sig tillbaka från den aktiva politiken. Vid riksdagen 1840 stod han

emellertid åter i stridslinjen och organiserade med skicklig hand regeringens försvar på

riddarhuset, trots den sedan hovkanslerstiden kvarstående personliga spänningen mellan

honom ocli den åldrige konungen. Som belöning för sina trogna tjänster utnämndes han

1841 till president i kammarrätten och avled 1856.

Hartmansdorff hade under tjugo års tid haft

att kämpa mot en stigande men i stort sett

oför-skyld impopularitet. För eftervärlden framstår

han som en kunskapsrik, omutligt rättskaffens

och i flera hänseenden ovanligt framsynt

representant för Karl-Johanstidens byråkrati. Han

hade också stora litterära intressen, stod i sin

ungdom i nära förbindelse med de nyromaniska

kretsarna och upptogs 1811 i Götiska förbundet.

Av hans talrika skrifter må särskilt framhållas

"Förslag till inrättningen af Sveriges

statsförvaltning" (2 bd 1823), som innehåller värdefulla

bidrag till vår äldre förvaltningshistoria, samt ett

1854 publicerat förslag om införande av

kyrkomöten. Nykterhetsrörelsen hade i Hartmansdorff

en ivrig förkämpe, och han bidrog kraftigt till

1853—54 års lagstiftningsåtgärder rörande

sprit-dryckstillverkningen i riket.

Bland de män som sedan mitten av förra seklet beklätt höga och ansvarsfulla poster

inom den civila förvaltningen och lagskipningen i Stockholm, märkas följande infödda

smålänningar.

Ludvig Theodor Almqvist — född i Gränna 1818, död på Älgö i Överselö socken,

Södermanlands län 1884 — blev efter tjänstgöring i Svea hovrätt och Nedre justitierevisionen

häradshövding i en av Södermanlands domsagor 1853, inträdde 1856 i den ombildade

Gün-therska ministären, först som konsultativt statsråd och senare s. å. som civilminister,

utnämndes efter sin avgång ur regeringen 1860 till justitieråd, var 1867—70 president i Svea

hovrätt, därefter åter medlem av Högsta domstolen till 1879, då han kallades att övertaga

justitieminister portföljen i den andra Be Geerska ministären. När denna följande år avgick,

återbördades Almqvist till Högsta domstolen. Ären 1867—69 tillhörde han Första

kammaren och fungerade 1867 som dess vice talman.

Frans Albert Anderson — född 1831 i Askeryds församling, Jönköpings län, död i

Stockholm 1923 — blev 1873 kammarråd, var 1884—1902 generaldirektör och chef för

J. A. von Hartmansdorff.

— 41Statskontoret, 1878—191! ledamot av Första kammaren samt 1879—1904 riksgälsfullmäktig.

August Östergren — född 1832 i Svarttorps socken, Jönköpings län, död i Stockholm

1914 — utnämndes 1863 till assessor i Göta hovrätt, tjänstgjorde 1866—71 som

expeditionschef i Civildepartementet, blev 1876 justitieråd, innehade 1889—96

justitieministerportföljen i tre på varandra följande ministärer (D. A. G. Bildts, G. Åkerhielms och G. E.

Boströms första) och var 1896—99 president i Kammarrätten.

Julius Edvard von Krusenstjerna — född 1841 på Edhults herrgård i Askeryds socken,

Jönköpings län, död i Stockholm 1907 — blev 1879 expeditionschef i civildepartementet,

1883 konsultativt statsråd och följande år civilminister, först i C. J. Thyselius" och därefter

i O. R. Themptanders ministär, utnämndes efter sin avgång ur regeringen 1889 till

general-postdirektör, var 1896—1902 för andra gången civilminister ooh återgick sistnämnda år till

chefskapet för postverket, som han sedan innehade till sin död.

Åke Hugo Hammarskjöld — född 1845 på släktgården Väderum i Tuna socken, Kalmar

län. död på Tuna 1937 — utexaminerades från Konstakademiens byggnadsskola 1869 och

verkade sedan i hemtrakten som arkitekt och jordbrukare, tillhörde Andra kammaren 1894

—96 och 1903—08 samt Första kammaren 1909—18 och var ecklesiastikminister 1906—09

i Lindmanska ministären.

Hjalmar Georg Westring — född i Jönköping 1857 ■— död i Stockholm 1926, blev

expeditionschef i civildepartementet 1895, justitieråd 1898, var konsultativt statsråd 1901,

civilminister 1902—05 i den andra Boströmska och i den kortvariga Ramstedtska

ministären, varefter han återinträdde i Högsta domstolen, utnämndes 1918 till president i Svea

hovrätt och avgick 1925 ur statstjänsten. Westring var en av sin tids främsta jurister och

har utövat ett synnerligen värdefullt författarskap, särskilt i familjerättsliga

lagstiftningsfrågor.

Fredrik Engelbert Bergenholts — född i Ekeby, Högsby socken, Kalmar län, 1858, död

i Stockholm 1930 — förordnades till kansliråd i lantförsvarsdepartementet 1899, var 1904

—09 expeditionschef i samma departement, 1909—11 landshövding i Västernorrlands län

och blev sistnämnda år utnämnd till general krigskommissarie, från vilken befattning ban

1923 avgick med pension.

Per Alfred Petersson — född 1860 i Påboda, Söderåkra socken, Kalmar län, död i

Stockholm 1920 — övertog 1886 fädernegården Påboda, och gjorde sig inom kort känd och

uppskattad inom hemtrakten som driftig lantbrukare och intresserad kommunalman,

varför han 1894 invaldes både i landstinget och Andra kammaren. I riksdagen anslöt sig

Petersson till Lantmannapartiet och betroddes av sina meningsfränder med ledamotskap i

statsutskottet 1903—05 och lagutskottet 1906. Vid urtima riksdagen 1905 utsågs han till

ledamot i särskilda utskottet för norska frågans behandling ooh blev i augusti s. å.

jordbruksminister i Lundebergska koalitionsministären, den förste man av bondeklassen som

hedrats med en plats vid konungens rådsbord. 1 november s. å. avgick Petersson tillika

med den övriga ministären, deltog följande år i konstituerandet av Nationella

framstegspartiet och insattes i dess förtroenderåd. Genom den främst på hans initiativ tillkomna

motionen vid 1906 års riksdag om proportionella val även till Första kammaren och

nedsättning av gällande census för kommunala val — det s. k. Påbodaförslaget — bidrog

han i väsentlig mån till rösträttsfrågans lösning 1907. Vid ministären Staaffs avgång i

maj 1906 erhöll han uppdrag att bilda ny regering, men avböjde erbjudandet och ingick

i stället som jordbruksminister i A. Lindmans ministär, ur vilken han emellertid på grund

— 42 — 2av vissa meningsskiljaktigheter utträdde 1909. Följande år övergick han till liberala

partiet. invaldes som dess kandidat i Första kammaren och blev hösten 1911 jordbruksminister,

samt avgick med denna efter konungens borggårdstal vid bondetåget 1914. Då Edéns

ministär bildades i oktober 1917 blev Petersson för fjärde gången chef för

jordbruksdepartementet och utnämndes, då socialdemokraterna under Brantings ledning i mars 1920

övertagit regeringsansvaret, till landshövding i Stockholm men kunde på grund av sjukdom

egentligen aldrig utöva detta ämbete. Som jordbruksminister utvecklade "Påboda", som

ban allmänt kallades, en energisk och betydelsefull verksamhet och ingrep särskilt under

de svåra krisåren 1917—19 med framsynt kraft i folkhushållningskominissionens arbete.

Carl Fredrik Wilhelm Hederstierna — född 1861 på Torsjö gård i Höreda församling,

Jönköpings län, död i Stockholm 1928 — blev 1898 assessor i Svea hovrätt. 1903

expeditionschef i sjöförsvarsdepartementet och 1905 justitieråd. Följande år inträdde han som

konsultativt statsråd i Lindmanska ministären,

tjänstgjorde efter dess avgång i oktober 1911

några månader som t. f. överståthållare,

utnämndes 1912 till regeringsråd, återinträdde tre år

senare i Högsta domstolen, var 1916—20

landshövding i Hallands län och från 1920 till sin död

överståthållare. I april 1923 kallades lian till

utrikesminister i E. Tryggers ministär, men

avgick redan i november s. å. efter en konflikt med

sina regeringskolleger med anledning av, att ban

i ett offentligt anförande, som starkt kritiserades

i tidningspressen, framhållit önskvärdheten av

ett försvarsförbund mellan Sverige och Finland.

Han tillhörde 1918—21 Andra och från 1922 till

sin död Första kammaren.

Felix Teodor Hamrin — född 1875 i

Mönsterås köping, Kalmar län, död i Jönköping 1937

— blev 1903 olief för grosshandelsfirman A.-B.

Felix Hamrin & C:o i Jönköping, invaldes 1911 i

Andra kammaren och anslöt sig till "Liberala samlingspartiet" samt övergick efter detta

partis sprängning 1923 till "Frisinnade folkpartiet". Hamrin var juni 1926 till oktober 1928

handelsminister i den första och juni 1930 till augusti 1932 finansminister i den andra

Ekmanska ministären. Vid C. G. Ekmans nödtvungna avgång som regeringschef bildade

Hamrin en ny regering, som emellertid redan i september s. å. till följd av den stora

socialdemokratiska segern vid valen till Andra kammaren demissionerade. Kort därefter

utnämndes han till landshövding i Jönköpings län. Från 1934 till sin död tillhörde

Hamrin Första kammaren.

Under det s. k. upplysningstidevarvet, som för Sveriges vidkommande kan anses ha

börjat på 1730-talet, blev Stockholm snart nog brännpunkten i vårt lands litterära och

konstnärliga liv. Den riindhänta frikostighet varmed såväl det nya statsskickets ledande män

som "riksens maktägande ständer" städse främjade de inhemska vetenskapernas och

konsternas utveckling, väckte och befordrade inom vida kretsar ett levande intresse för boklig

P. .4. Petersson i Påboda.

- 43 —bildning och förfinad kultur. Liksom den av Linné och lians stockholmsvänner instiftade

Vetenskapsakademien och Lovisa Ulrikas Vitterhetsakademi blevo centralhärdar för

framgångsrik vetenskaplig forskning, kom den ståtliga, under framstående inhemska och

utländska konstnärers ledning, och först efter mångårigt, målmedvetet arbete fullbordade

och utsmyckade slottsbyggnaden att spela en utomordentligt betydelsefull roll som den

svenska sjuttonhundratalskonstens plantskola och gav också impulsen till grundandet av

vår konstakademi. Även för skönlitteraturen, tonkonsten och den dramatiska konsten

randades nu en rik blomstringsperiod. Härtill bidrogo utan tvivel i hög grad de av vittra

författare och dilettanter bildade "ordenssällskapen" — t. ex. "Awazu och Wallasis" (1732),

"Tankebyggarorden" (1753) och "Utile dulci" (1766) — vilkas verksamhet i främsta

rummet avsåg att höja och stärka intresset för litteratur och konst. Som dessutom Frihetstidens

båda rivaliserande politiska partier i agitatoriskt syfte hade stort behov av skickliga

skribenter, särskilt då det gällde att under riksdagarna leverera allmänheten starkt färglagda

skildringar av egna förtjänster och motståndarnas fel, inses lätt att Stockholm vid mitten

av 1700-talet måste ha utövat en mäktig dragningskraft på landsortens fullt utbildade eller

ännu blott spirande litterära och konstnärliga talanger.

Till dem som ställde sina pennor i den politiska agitationens tjänst hörde Jakob

Gabriel Roth matt. Han var född i Växjö 1721, son till Linnés lärare och faderlige vän under

skolåren, provincialläkaren och gymnasielektorn Johan R. och halvbror till den å sid. 26

omnämnde läkaren och Afrikaresanden Göran R. Vid tjugo års ålder blev ban student i

Uppsala, studerade medicin några år utan att dock avlägga examen, begav sig därefter av

okänd anledning utomlands och besökte bl. a. Frankrike och England, där han vistades en

längre tid, och där han sannolikt också lade grunden till sin sedermera så ivrigt förfäktade

åsikt om tryckfrihetens välsignelser. Efter hemkomsten till Sverige 1762 trädde han i nära

förbindelse med Anders Nordencrantz, deltog med liv och lust i dennes hätska

pennfäkt-ning med hattpartiet, ocli blev snart en av Mössornas mest anlitade politiska skribenter.

Sedan dessa vid riksdagen 1765—66 äntligen lyckats komma till makten, belönades Roth {+-+}

man för sina tjänster med föreståndarebefattningen vid tullverkets handelsbalanskontor,

men synes dock fortfarande mest lia ägnat sig åt politiskt skriftställeri. Tryckfrihetens

införande 1766 inspirerade honom sålunda till ett högstämt ode kallat "Frihetens intåg",

och i rask följd utgav han därefter en mängd mot Hattarnas regeringsprinciper riktade

stridsskrifter, av vilka särskilt "Philolalus parrhesiates eller den pratsjuke fritalaren"

(1768), avsedd att bearbeta opinionen till den stundande riksdagen, väckte stor harm ocli

förtrytelse bland Hattarna. När dessa 1769 återtagit makten, fann Rothman därför

råd-ligast att skudda fosterlandets stoft av sina fötter för att undgå de kännbara

efterräkningar, han trodde sig ha att vänta för sin försumliga tjänsteförvaltning. Sedan stormen

efter regeringsskiftet lagt sig, återkom han dock och kunde utan att antastas med

fiska-liska åtgärder återtaga sin verksamhet i mösspartiets intresse som medarbetare i den av

assessor Johan Pfeiffer redigerade tidningen "Dagligt Allehanda". Ett par månader innan

Gustaf III:s statsvälvning för alltid gjorde slut på striden mellan Hattar och Mössor, avled

den oförbrännlige partikämpen i Stockholm 1772.

Olof Kexél — född i Kalmar 1748, död i Stockholm 1796 — var en typisk representant

för det i livets alla skiften lika levnadsglada och nöjeslystna Stockholm på Gustaf III:s

och Bellmans tid. Han blev student i Uppsala 1761 — i Kalmar nations album har han

— 44 — 2

Vittra

författare.egenhändigt skrivit sitt namn "Olaus Kjexlielius", men enligt samma källa efter 1768

använt ovanstående försvenskade namnform —• tyckes elär lia bedrivit historiska studier,

ty han utgav 1765 under historieprofessorn G. F. Georgii presidium en dissertation "de Lege

Salica", men tog likväl icke någon examen. Kexéls litterära anlag gjorde sig tidigt

gällande, och hans namn återfinnes bland stiftarna av det vittra samfundet "Apollini sacra",

som grundades 1767 och stod i förbindelse med "Utile dulci" Stockholm. Året därpå

lämnade han Uppsala, antogs som auskultant i Kommerskollegium, men torde huvudsakligen

ha ägnat sig åt skriftställeri och huvudstadens muntra sällskapsliv. I slutet av 1768

började Kexél utgiva en politiskt betonad veckoskrift "Hatten", som dock endast upplevde fem

nummer, och ådrog sig s. å. tryckfrihetsåtal såsom ansvarig utgivare av pamfletten

"Prestmannaöde i Sverige", som lär lia författats av kammarrådet Anders af Botin, och

dömdes till 300 dlr smt böter. Då ban 1769 åter råkat ut för samma malör med

anledning av flygskriften "Bref om Mössornas

ursprung och uppförande", och hans affärer

dessutom på grund av borgensförbindelser ocli

slösaktigt levnadssätt voro hopplöst tilltrasslade,

fann Kexél för gott att på en ticl sätta sig i

säkerhet för sina många fordringsägare ocli reste

utomlands. Att den ekonomiska katastrofen icke

i nämnvärd mån förmådde dämpa hans raljanta

humör, framgår av följande öppenhjärtiga

självdeklaration, som han lär lia efterlämnat vid

avresan:

"Jag flere björnar har än himlahvalvet

stjernor,

än Södertelje svin och Storsultanen tärnor."

Efter tre års vistelse i Portugal ocli England

återkom Kexél till Stockholm 1773 och fick

genom Patrik Alströmers förmedling "någon sort

befattning" vid Kungl, teatern, först med den

egendomliga titeln "ordonateur" ocli sedan som sekreterare samt blev 1795 Bellmans

efterträdare såsom sekreterare i Kungl, nummerlotteriet, men torde hela sitt liv huvudsakligen

varit hänvisad att leva på sin litterära talang.

Som skribent både på vers ocli prosa var Kexél kvick och snarfyndig, men saknade det

känslodjup ocli den intellektuella originalitet, som fordras för att skapa verk av större

konstnärligt värde. Hans talrika lustspel äro så gott som alla bearbetningar av utländska

original, men han förstod att mycket skickligt anpassa karaktärer ocli situationer efter

svenska förhållanden, och många av hans teaterstycken lämna därför briljanta

kulturbilder från det dagliga livet, särskilt inom de högre kretsarna, i den gustavianska tidens

Stockholm. Mest berömd av hans pjäser är "Capitain Puff eller Storprataren", där han

lyckats skapa en dråplig typ ur sin samtids politiska liv. Inom huvudstadens muntra

sällskapskretsar var Kexél en allmänt uppskattad ocli eftersökt umgängesbroder, känd som

ypperlig festtalare. Ordenssällskapet Par Bricol räknar honom som sin stiftare, och Bellman

hörde till hans intima vänner. Som han aldrig kunde spara eller ville neka sig något av

Olof Kexél.livets goda, fick han ständigt dragas med trassliga affärer, ocli vid flera tillfällen stifta

bekantskap med gäldstugan.

Redan under studieåren i Uppsala visade sig Gudmund Jöran Adlerbeth äga en

lovande litterär begåvning, som beredde honom inval i det av Olof Kexél, O. Bergklint m. fi.

stiftade sällskapet "Apollini sacra". Han föddes i Jönköping 1751, inskrevs 1771 efter

avslutade akademiska studier i Krigsexpeditionen, där ban tre år senare befordrades till

protokollsekreterare. Kort efter sin ankomst till Stockholm hade Adlerbeth vunnit inträde i det

vittra samfundet "Utile dulci". Här stiftade lian bekantskap med flera av samtidens

berömda skalder, introducerades av Gyllenborg i Gustaf III:s litterära umgängeskrets, fick

sedan biträda konungen vid utarbetandet av hans omfattande teaterplaner och vid de

litterära inslagen i hovets fester samt utnämndes 1778 till riksantikvarie och konungens

handsekreterare. 1 sistnämnda egenskap deltog Adlerbeth i Gustaf III:s italienska resa

1783—84 som föredragande i ministriella och

inrikes ärenden. Vid Svenska akademiens

instiftande 1786 placerades han på nittonde stolen och

blev 1787 kansliråd. Ehuru Adlerbeth sålunda

under en lång följd av år stod konungen mycket

nära, bevarade han dock alltid sin av omutlig

rättrådighet och lugn besinning präglade

självständiga hållning till de stora politiska frågorna.

Härom vittnar hans modiga uppträdande under

striden rörande säkerhetsakten 1789, då han

genom ett gripande tal vid de fyra ståndens

gemensamma plenum på Rikssalen lyckades förmå

konungen tillåta adeln att under enskild

överläggning på Riddarhuset fatta ställning till den

föreslagna grundlagsändringen. Efter Gustaf III:s

död drog sig Adlerbeth nästan fullständigt

tillbaka från det offentliga livet och ägnade sig åt

litterär verksamhet. Vid statsvälvningen 1809

togs emellertid åter hans beprövade politiska

duglighet i anspråk, och som ledamot av konstitutionsutskottet och tryckfrihetskommittén

medverkade han på ett förtjänstfullt sätt i utarbetandet av de nya grundlagarna, utnämndes

s. å. till statsråd och upphöjdes i friherrligt stånd. Sedan han på egen begäran 1815

erhållit avsked från stadsrådsämbetet, bosatte sig Adlerbeth på fädernegården Ramsjöholm

i Svartarps socken, Jönköpings län, där han 1818 utan föregående sjukdom avled, medan

han sysslade med de kära böckerna i sitt bibliotek.

Adlerbeth var utan gensägelse en av det gustavianska tidevarvets mera framstående

vittra författare. I hans litterära produktion intaga de dramatiska verken den kvantitativt

dominerande platsen, dels egna original, t. ex. tragedierna "Ingiald Illråda" och "Kelonid",

dels översättningar och bearbetningar av främmande dramaturgers arbeten. Till de

sistnämnda kan även räknas hans libretto till operan "Cora och Alonzo" (efter J. F.

Marmor-tels roman "Les Incas"), som med musik av J. G. Naumann uppfördes vid operahusets

invigning 1782. Med stor lärdom och formell talang ägnade han sig under senare delen av

sitt liv åt tolkningar av klassiska och fornnordiska skalders verk, t. ex. Vergilius" Aeneid

Gudmund Jöran Adlerbeth.(1814), och har efterlämnat historiskt värdefulla memoarer för tiden 1771—-1807, samt en

skildring av Gustaf III:s italienska resa (utg. 1902 av H. Schück).

En av de mindre profeterna i Gustaf III s vittra areopag Nils Lorens Sjöberg ■— född i

Jönköping 1754, död i Stockholm 1822 — blev efter juridiska studier i Lund e. o. kanslist

i Utrikesexpeditionen 1782, och väckte i början av sin vistelse i huvudstaden ett visst

uppseende med sin poetiska talang, som förskaffade honom flera pris i litterära tävlingar samt

en plats i Svenska akademien 1787. I flera år var han Kellgrens medarbetare i

"Stockholms Posten" och befordrades 1812 till expeditionssekreterare. Bland de föga betydande

alstern av hans penna må nämnas skaldestycket "Gustaf Adolfs anträde till regeringen",

som belönades med andra priset vid Svenska akademiens första pristävlan 1786 samt en

1796 utgiven diktsamling med titeln "Skaldestycken".

Per Henrik Ling som föddes 1776 i Ljunga prästgård, Kronobergs län, var visserligen en

i Karl-Johanstidens Sverige uppburen diktare, och hans manligt kärva, av ett starkt

fosterländskt patos präglade skaldestycken ocli skådespel med motiv från den nordiska

mytologen, förskaffade honom 1835 säte i Svenska akademien, men den världsomspännande

ryktbarhet, som ännu i dag är förbunden med hans namn, har han vunnit som "den svenska

gymnastikens fader". I ungdomsåren hade Ling att kämpa med hårt ekonomiskt betryck

på växlande levnadsbanor, tills ban äntligen 1813 kom på sin rätta plats i livet och på

offentligt uppdrag grundade Gymnastiska Centralinstitutet i Stockholm samt där

organiserade undervisningen efter sitt eget, genialt utformade system. Redan innan han 1839 avled

och enligt egen önskan, fick sitt sista vilorum under en väldig bautasten vid Brunnsvikens

strand, hade den "Lingska gymnastiken" börjat sitt internationella segertåg, och vid den

ståtliga gymnastikkongressen, som till hans ära hölls i Stockholm 1939, blev hans minne

hyllat av lika manstarka som entusiastiska delegationer från snart sagt alla jordens

civiliserade länder.

Lorenzo Hammarskjöld — född 1785 på släktgården Tuna i socknen med samma namn,

Kalmar län, död i Stockholm 1827 — tog fil. kandidatexamen i Uppsala 1805, men erhöll

magisterkransen först vid promotionen 1812. Han blev 1806 e. o. amanuens vid Kungl,

biblioteket i Stockholm, utnämndes 1811 till förste amanuens och hugnades året före sin död

med bibliotekaries n. h. o. v. Hammarskjöld utövade ett mycket omfattande författarskap,

som vittnar om stor begåvning och vidsträckta kunskaper. Särskilt gjorde han sig känd

som konst- och litteraturkritiker och förfäktade härvid nyromantikens idéer med lågande

hänförelse, men tyvärr icke alltid med önskvärd opartiskhet gentemot representanter för

andra smakriktningar. Denna agressiva ofördragsamhet förskaffade honom många

vedersakare, och bl. a. utsattes han vid ett par tillfällen för Tegnérs kvicka, mördande kritik.

Dennes parodiska dikt "Hammarspik", som skrevs till hämnd för Hammarskjölds kritiska

anmärkningar mot Tegnérs dikt "Nore", skjuter dock betydligt över målet. Enligt en

samtida sakkunnig och sansad bedömares utsago (J. E. Rydqvist i Sv. Litt. Fören. Tidn. 1834)

var Hammarskjöld "såsom enskild menniska godsinnad ända till flathet och i umgänget

snarare pultron än hjelte---deremot i skrift merendels en bärsärk; också, så snart

ban fattade pennan, blef den fredliga själen liksom förtrollad af en demonisk makt".

Carl Gustaf Walberg — född i Jönköping 1788, död i Stockholm 1821 -— tjänstgjorde,

sedan han 1806 avlagt hovrättsexamen i Uppsala, några år vid olika ämbetsverk i

Stockholm och blev därefter notarie i Stockholms stads justitiekollegium. Rikt begåvad å huvu-

47 —dets vägnar men lättsinnig och oordentlig, ägnade han sig under de senare åren av sitt liv

åt advokatverksamhet av skäligen tvivelaktigt slag och åt skiftställeri. Flera av hans

skaldestycken, t. ex. "Svenska fältsånger" (1812), och "Gustaf Adolfs skugga" (1813), röja

en obestridlig poetisk talang, och som författare till sådana pornografiska tidsskildringar

från huvudstaden som "En mamsell i Stockholm" och "Herdinnan vid Hagalund" (1816),

andra att förtiga, förvärvade han en kortvarig och allt annat än smickrande ryktbarhet.

Sist i denna kronologiska översikt av i Stockholm i förfluten tid bosatta småländska

diktare, men främst bland Smålands alla vittra söner står Abraham Viktor Rudberg, född i

Jönköping 1828, död i Djursholm 1895. Viktor Rydbergs livsverk torde vara allmänt känt

och uppskattat. I detta sammanhang må därför endast nämnas, att ban blev student i Lund

1851, fvra år senare medarbetare i "Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning", 1856

debuterade som skönlitterär författare med berättelsen "De vandrande djäknarna", 1877

promoverades till fil. hedersdoktor i Uppsala vid

universitetets 400-årsjubileum, som han celebrerade

med den storslagna kantaten, och 1884 kallades

till professor i kulturhistoria vid Stockholms

högskola.

Sverige kan visserligen berömma sig av att

på sätt och vis vara ett föregångsland på den

offentliga nyhetsförmedlingens område, ty

"Post-och Inrikes Tidningar", som praktiskt taget

oavbrutet utkommit sedan 1645, är världens äldsta,

alltjämt existerande tidningsorgan. Någon större

livaktighet och självständighet inom svensk

journalistik blev det emellertid först under den

politiskt och kulturellt starkt intresserade

Frihetstiden, och vår tidningspress i modern bemärkelse

kan endast räkna sina anor från den 1812

grund-lagsfästade tryckfrihetsförordningens tillkomst.

Få grund av den dominerande roll, som huvudstadspressen städse spelat inom vårt lands

journalistik, ha sedan nittonde seklets början många unga män från olika platser i

landsorten flyttat till Stockholm för att söka sin utkomst på tidningsmannabanan. Att även

smålänningar här gjort betydelsefulla insatser i "det fria ordets" tjänst, torde framgå av

följande kortfattade levnadsteckningar.

Journalister. Bengt Johan Törneblad — född 1782 i Törnefalls socken nära Västervik, död i

Stockholm 1820 — ägnade sig efter några års akademiska studier i Uppsala först åt den civila

ämbetsmannabanan, och fick 1809 anställning vid tullverket i Stockholm, där han

tjänstgjorde som notarie vid sjötulls- och posträtten. Då han emellertid fann sina löneförmåner

och befordringsutsikter i statens tjänst vara allt annat än lysande och dessutom hade håg

och fallenhet för publicistyrket, tog Törneblad följande år avsked och började utgiva

tidningen "Nya Posten". I den här införda fabeln "Räfvarna", gav han ett olycksdigert

stöd åt de grundlösa misstankarna, att kronprinsen Carl August blivit förgiftad, och bidrog

härigenom otvivelaktigt till den besinningslösa upphetsning bland huvudstadens lägre be-

Viktor Rudberg.

— 48 — 2folkning, som resulterade i det upprörande mordet på Axel von Fersen d. y. För övrigt

bekämpade ban i sin tidning ivrigt den nya litterära skolan och dess av C. J. Askelöf

redigerade huvudstadsorgan "Polyfem", men blev med tiden en ivrig anhängare av just samma

romantiska stilriktning. Sedan Törneblad av ekonomiska skäl 1812 nödgats nedlägga "Nya

Posten", sysselsatte han sig med översättningar för teatern — t. ex. Schillers "Don Carlos"

och "Jungfrun av Orleans" (1813) samt "Wallenstein" (1814) — som dock gav klent

ekonomiskt utbyte, och självständigt författarskap — bl. a. den i Fredrik Cederborghs manér

skrivna romanen "Friherre Dolk" (3 dlr 1814—15) och "Ideal till en sann och äkta

qvinno-bildning" (1815), som gav C. J. L. Almquist anledning till en replik med titeln "Hvad är

kärlek?" (1816). Dessutom redigerade ban 1816—17 "Föreningen: Skandinaviskt Folkblad"

och 1817—18 "Svenskt Nationalblad". Törneblad var en skicklig översättare och habil

skribent med god berättartalang och ledig stil.

Henrik Bernhard Palmaer — född 1801 i

Fin-naryds församling, Jönköpings län. död i

Linköping 1854 — är utan gensägelse en av den

svenska journalistikens originellaste och mest

begåvade märkesman. Han promoverades 1830 till

fil. magister i Uppsala, utnämndes två år senare

till adjunkt i kemi och farmaci vid Karolinska

institutet och skulle utan tvivel kunnat skapa sig

en lysande framtid på den vetenskapliga banan

om icke en bohemartad indolens och djupt

inrotad obenägenhet för regelbundet arbete samt hans

obehärskade, sarkastiska lynne stängt vägen för

hans befordran. Efter tre år fann Palmaer sin

ställning som akademisk lärare ohållbar, varför

ban tog avsked och övergick belt till

journalistiken, som tillät honom att giva sitt av bitande

kvickhet sprudlande temperament fritt spelrum.

I några år var ban anställd som litteraturkritiker

i Lars Hiertas "Aftonblad", där bl. a. hans 1834

under signaturen Nils Nilsson Nyberg publicerade fyra "Bref till Svenska Minerva", riktade

mot denna tidnings utgivare C. J. Askelöf och Esaias Tegnér, väckte oerhört uppseende

och ännu i dag kunna räknas till vår polemiska litteraturs mästerstycken. Kort därefter

råkade ban emellertid i konflikt med Hierta, lämnade Stockholm och begav sig till

Linköping. När hans förhoppning om en befattning vid läroverket slog fel, grundade Palmaer

i denna stad tidningen "Östgöta Correspondenten", som med sina elegant utformade och

hänsynslöst kvicka artiklar på ett epokgörande sätt skilde sig från den dåtida

landsortspressens andefattiga spaltfyllnad. Den dråpliga, mot biskop Hedrén och domprosten

Lindman riktade satiren "Yttersta domen i Kråkvinkel" satte sinnena i den lilla stiftstaden i

häftig svallning och ådrog Palmaer ett åtal för hädelse." som dock tack vare hans

glänsande försvar slutade med fullständig frikännelse.

Efter ett par år tröttnade emellertid Palmaer på att låta stadens pampar slita spö i

"Östgöta Correspondentens" spalter, upptog 1840 C. F. Ridderstad till medarbetare och

drog sig året därpå belt tillbaka från tidningen. Han utgav 1841—42 månadsskriften

H. B. Palmær.

— 49 —

2"Herr Lars", var 1844—47 lärare i agrikulturkemi vid Sjögestads lantbruksskola nära

Linköping och representerade vid riksdagen 1847—48 Linköping och Vimmerby i

borgarståndet. Som riksdagsman framlade ban flera minnesvärda motioner, bl. a. rörande reformer

i den medicinska undervisningen, och gjorde sig naturligtvis dessutom både känd och

fruktad för sina pepprade inlägg i debatterna. Efter riksdagens avslutning kvarstannade

Palmaer i huvudstaden, medarbetade i tidningarna "Friskytten" och "Dagbladet" och

utgav själv i slutet av 1849 flygbladet "Gazetten". Han återvände 1853 till Linköping och

grundade där en ny tidning "Ostgöta-Gazetten", som blott hann utkomma med ett fåtal

nummer, innan ban sommaren följande år bortrycktes av döden. Ett urval av Palmaers

rika journalistiska produktion har jämte levnadsteckning utgivits av A. Ahnfelt under titeln

"Eldbränder och gnistor" (4:de uppl. redigerad av IL G:son Berg 1924).

Wilhelm Fredrik Achates Dalman — född 1801 på Fljidingstorps herrgård i Vissefjärda

församling, Kalmar län, död i Stockholm 1881 — blev 1815 student i Lund, där han 1818

avlade hovrättsexamen och två år senare kansliexamen samt därefter under ytterligare ett

år studerade levande språk. Hösten 1821 reste Dalman till Stockholm och började som e. o.

kanslist tjänstgöra vid flera ämbetsverk. På ämbetsmannabanan avancerade ban dock blott

till kanslist i justitierevisionsexpeditionen (1840—titi) och ägnade sin huvudsakliga

verksamhet åt pressen. I den av P. A. Wallmark redigerade "Allmänna Journalen" medarbetade

han 1824—28, var de två följande åren riksdagsreferent i "Dagligt Allehanda", redigerade

1830 månadsskriften "Mimer", som jämte originaluppsatser av Dalman innehöll

översättningar av politiska, nationalekonomiska och litterära artiklar av framstående utländska

författare, samt blev 1831 utrikesredaktör i "Dagligt Allehanda" ocli samtidigt politisk

medarbetare i den av överstelöjtnant G. Hierta utgivna "Svenska Medborgaren". I slutet av 1832

inköpte ban tillsammans med sin svåger Nils Arfwidsson "Dagligt Allehanda" och var 1833

—47 huvudredaktör för denna tidning och den därmed förenade "Aftontidningen". Även

sedan "Dagligt Allehanda" 1850 försålts till ägarna av tidningen "Bore", kvarstod Dalman

som medarbetare på politiska avdelningen, innehade 1851—60 samma befattning i

"Aftonbladet" och ägnade sig därefter vid sidan av sin statstjänst åt advokatverksamhet, varjämte

han under signaturen "—Im—" skrev politiska artiklar — företrädesvis i norska frågan och

till stöd för De Geers representationsförslag — i "Stockholms Dagblad" och "Nya Dagligt

Allehanda" samt utgav en mängd politiska broschyrer. Under samtliga riksdagar 1828—66

representerade Dalman sin adliga ätt och dokumenterade sig både som riksdagsman och

publicist såsom en ärlig och framsynt främjare av samhällsnyttiga reformer. Bland hans

talrika skrifter må nämnas det till stor del på egna erfarenhetsrön grundade arbetet

"Några anteckningar från våra ståndsriksdagar 1809—66" (8 h. 1874—79).

Johan Gustaf Schultz — född 1839 i Urshults socken. Kronobergs län, död i Stockholm

1869 ■— studerade 1857—63 moderna språk i Uppsala — med avbrott under tre terminer

1860—61. då han av ekonomiska skäl antog ett vikariat vid läroverket i Jönköping ■— och

fick därefter anställning vid den av Th. Bolin redigerade radikala tidningen

"Frihetsvännen". Från och med 1864 blev ban redaktör för den två år tidigare grundade

skämttidningen "Söndags-Nisse", som under hans ledning vann stor popularitet. Särskilt uppskattade

av den samtida publiken blevo de av Schultz författade sångerna "För Polen ocli Danmark"

och "Konstapel Batongs sägner", av vilka de sistnämnda voro kvicka travesteringar av

Runebergs berömda dikter och med ironisk skärpa riktade sig mot stockholmspolisens

- 50 —mindre välbetänkta uppträdande under gatuoroligheterna i mars 1864. Schultz verkade

också som litteraturanmälare i "Aftonbladet" och var en flitigt anlitad tillfällighetsdiktare.

Vid trettio års ålder bröts hans lovande tidningsmannabana av lungsot, och femton år efter

hans död utgav B. Schöldström under titeln "Värjhugg och nålsting" ett urval av hans

diktning.

Reinhold Emil Ludvig Svensén — född 1850 i Tveta församling, Kalmar län, död i

Stockholm 1921 — blev fil. kandidat i Uppsala 1883, och var därefter anställd som

medarbetare i "Tiden" och från 1890 i "Aftonbladet". Som journalist gjorde sig Svensén känd

som en talangfull och karaktärsfast förkämpe för liberalismens idéer, och var dessutom en

högt uppskattad populärföreläsare i sina favoritämnen historia och geografi. Oaktat sin

redan från ungdomen ytterst försvagade syn utövade Svensén jämsides med sin publicistiska

verksamhet ett omfattande författarskap inom sina speciella studieområden och fick som

lön för sina lärda mödor 1920 i Lund mottaga den akademiska lagern honoris causa.

Gustaf Alfred Aldén — född 1852 i Mederyd, Alsheda socken, Jönköpings län, död i

Stockholm 1927 — fil. kandidat i Uppsala 1878, föreståndare för norra Kalmar läns

folkhögskola 1880—89, redaktionssekreterare i "Aftonbladet" 1889—1911 och från 1921 till sin

död redaktör för "Svenska landsbygdens kommunaltidning", har gjort sitt namn känt över

hela vårt land som författare till ett flertal utmärkta handböcker i stats- och

kommunalkunskap, av vilka de förnämsta, "Medborgarens bok" och "Valmannens bok", utgått i många

upplagor. Under senare delen av sitt liv ägnade sig Aldén också åt en omfattande

föreläsningsverksamhet, särskilt i kommunala och allmänt medborgerliga frågor.

Ben konstnärliga verksamheten och utbildningen i Sverige tog under

sjuttonhundratalet ett jättesteg framåt. Under Vasa- ocli Stormaktstiden hade bådadera praktisk taget

legat i händerna på utländska konstnärer ocli konsthantverkare. Efter "Kongl.

Ritareakademiens" — sedermera "Akademien för de fria konsterna" — grundande 1735 på G. G.

Tessins initiativ kunde emellertid konstnärligt begåvade ungdomar under skickliga, fast

anställda lärares ledning erhålla en i flera hänseenden utmärkt undervisning, varefter

särskilt lovande elever genom frikosttiga resestipendier bereddes tillfälle att vid utlandets

berömda konstskolor fullborda sin utbildning. Genom det värdefulla stöd, som dessutom

staten och enskilda mecenater såsom uppdragsgivare lämnade konsternas utövare,

stimulerades naturligtvis den uppväxande ungdomens intresse för konstnärsbanan, och i ständigt

växande skaror sökte ynglingar från skilda delar av landet, med håg och fallenhet för "de

fria konsterna" inträde viel Konstakademins principskolor i Stockholm.

Redan under Stormaktstiden voro självlärda eller i någon framstående konstnärs

ateljé utbildade "konterfejare" och bildhuggare verksamma i Småland, antingen som

självständigt arbetande mästare — t. ex. den produktive porträtt- och altarbildmålaren Edvard

Orm (1670—1734), som uppgives ha gått i Ehrenstrahls eller David von Kraffts skola •—

eller i tjänst hos någon storman — t. ex. Per Brahe d. y. på Visingsborg. Den enda mera

kända konstnär av småländsk börd. som vid denna tid vistades i Stockholm, var Truls

Arvidsson. Han föddes i Västervik på 1660-talet, studerade någon tid i Uppsala, där han

tillhörde Östgöta nation, samt företog därefter en studieresa till Holland. Här utbildade han

sig till kopparstickare, anställdes efter hemkomsten som gravör vid Antikvitetsarkivet i

Stockholm, utförde bl. a. illustrationerna till flora arkeologiska arbeten och ett par porträtt

— 51 —

[-Konstnärer.-]

{+Konst-

närer.+}samt avled sannolikt 1711. Arvidsson torde vara den förste svensk, som utövat

kopparstickarekonsten.

Den ryktbare "bondemålaren" Pehr Hörberg — född 1746 på gården Övra Ön i

Yire-stads socken, Kronobergs län, död på Olstorp i Risinge, nära Finspång i Östergötland

1816 — studerade 1783—87 i sammanlagt aderton månader vid Konstakademien i

Stockholm, men tillbragte för övrigt sitt liv på olika platser i landsorten, varför han här endast

omnämnes i förbigående.

Mikael Gustaf Anckarsvärd — född i Kalmar 1792. död i Stockholm 1878 — deltog som

subalternofficer vid Svea livgarde i fälttågen i Tyskland och Norge 1813—14, blev 1829

adjutant hos Karl XIV Johan och lämnade som överstelöjtnant i armén 1844 krigstjänsten.

Alltsedan ungdomen ägnade Anckarsvärd sina lediga stunder åt målning, utbildade sig

sedermera också till litograf och företog 1819—22 en studieresa till Paris och Rom. Efter

hemkomsten besökte ban i konstnärligt syfte flera

svenska och norska landskap samt hämtade

därifrån motiv till de vackra litografiska

planschverken "Visby ruiner", "Sveriges märkvärdigaste

ruiner" (1828—30) och "Svenska ocli Norska

utsigter", (1830—37). Samma år ban lämnade

krigstjänsten, utnämndes Anckarsvärd till

över-intendent och preses i Konstakademien, från

vilken befattning lian 1858 erhöll avsked, samt blev

greve vid den äldre brodern Johan Augusts död

1874.

■Johan Wilhelm Gari Wahlbom tillhörde en

gammal ansedd Kalmarsläkt — lians farfar var

den med titeln arkiater "benådade"

provinsialläkaren Johan Gustaf W., och den med namnet

Björnstjerna adlade ocli adopterade

generalmajoren Magnus Johan W. lians faders kusin. Han

föddes i Kalmar 1810, blev 1824 kadett vid

Karlbergs krigskola, men fullföljde ej sin militära

utbildning utan inskrevs 1829 som elev vid Konstakademien. Här väckte ban genast

uppmärksamhet med sin säkra teckning, fick s. å. anställning som konstnärlig medarbetare i F.

Boi-jes "Magazin för konst, nyheter och moder", och torde av denne lärt sig att etsa. Redan

under kadettåren hade Wahlbom blivit en varm beundrare av Lings diktning, utbildade

sig under dennes ledning till skicklig gymnast och fäktare samt tjänstgjorde 1829—38

på kvällarna som underlärare vid Gymnastiska centralinstitutet. Som tecknare ocli etsare

utvecklade han på 1830-talet en livlig verksamhet; utförde illustrationer till Tegnérs

"Fri-tiofs saga", till sagorna om Hjalmar och Ingeborg och Ivar Vidfamne; 30 kompositioner,

därav 13 etsningar, till Lings "Åsarna" (1833—34); en mängd små etsningar signerade

"von Slurf" för H. H. Mellins och N. H. Thomsons "Museum för Naturvetenskap, Konst

och Historia" samt en serie litografier med titeln "Fosterländska bilder 1520—1632", med

text av K. A. Nicander (1835—37). Då Wahlbom 1838 blev förbigången vid utdelningen

av ett av Konstakademiens resestipendier, sammansköto lians vänner en mindre summa åt

honom, varefter han begav sig till Paris, där han genom 0. J. Södermarks förmedling

— 52 — 2

Carl Wahlbom.blev bekant med den då mycket uppburne porträttmålaren F. X. Winterhalter, som erbjöd

sig att undervisa honom i oljemålning. Från Paris hemsände han ett par mindre

historiemålningar och sitt 1841 utförda självporträtt, som Konstakademien äger. Sedan lian

erhållit ett resestipendium från akademien, for Wahlbom 1843 till Rom, ägnade sig här åt

historiemålning och började även måla lantliga scener från romerska campagnan med

bönder, hästar och oxar som staffagefigurer.

Efter tio års vistelse i utlandet återvände han 1848 till Stockholm, utnämndes följande

år till vice professor vid Konstakademien och förordnades att förestå B. E. Fogelbergs

professur i teckning. Hans hälsa hade emellertid försvagats, varför han sommaren 1851

måste undergå en badkur i Aachen, tillbringade följande vinter i Bruxelles, for på våren

1852 till Paris och hösten 1853 till Rom. Här kände han sig åter för en ticl vid full vigör,

återupptog historiemålningen och utförde nu sina mest bekanta verk, de tre batal jtavlorna

"Gustaf Adolf vid Stuhm" (1854) — samma motiv hade han redan behandlat 1845 —

"Gustaf Adolfs lik återfinnes på slagfältet vid Lützen" ocli "Gustaf Adolfs död vid Lützen"

(1855), samtliga på Nationalmuseum i Stockholm. Kort efter det han 1856 erhållit den

efter F. Westin lediga professuren vid Konstakademien; drabbades Wahlbom av ett

slaganfall, låg nio månader på sjukhus, fördes sedan till Lyon och efter någon tid till London,

där han dog 1858.

Wahlbom var en synnerligen begåvad och mångsidig konstnär. Hans historiska

kompositioner utmärka sig för säker teckning och stark dramatisk spänning. Högst når han

måhända i sina teckningar ocli målningar av hästar, vilkas anatomi och rörelser han

återger med virtuosmässig bravur.

Johannes Frithiof Kjellberg — född 1836 i Jönköping, död i Stockholm 1885 —

utbildade sig till skulptör under professor Molins ledning vid Konstakademien i Stockholm 1853

—60, studerade därefter i Paris och Rom 1860—68, utnämndes 1871 till vice och 1873 efter

Molin till ordinarie professor i teckning vid Konstakademien ocli fick samtidigt titeln kungl,

hovstatybildhuggare. Av Kjellbergs många skulpturverk torde Linnéstatyn i Humlegården

och den 58 meter långa relieffrisen å Jernkontorets hus vid Kungsträdgårdsgatan,

framställande "Järnhanteringens historia", vara de för den nutida stockholmspubliken mest

intressanta.

Georg Wilhelm Pauli — född i Jönköping 1855, död i Stockholm 1935 — studerade vid

Konstakademien i Stockholm 1872, i Paris 1875—78, i Rom 1878—82, därefter åter i Paris

till 1886 och var sedermera, med undantag av kortare utländska studie- och

rekreationsresor. bosatt i hemlandet. Här tog han livlig del i den konstnärliga oppositionsrörelsen på

1880-talet. Under åren 1893—97 förestod Pauli Göteborgs museums rit- och målarskola,

flyttade sedan till Stockholm och bodde under senare åren av sitt liv i Saltsjö-Storängen.

1 början av sin långa konstnärsbana anslöt sig Pauli till den franska "salongsrealismen"

och utförde i denna stilart flera staflitavlor — t. ex. "Vid sjukbädden" i Nationalmuseum —

tog sedan intryck av nittiotalsromantiken — "Legend", "Midsommarvaka" — och övergick

så småningom till mural monumentalmålning — t. ex. "Midsommar", fresk i Södermalms

latinläroverk. Stockholm (1900) — och de båda, av arbetets kärva allvar präglade

väggmålningarna "Malmbrytning" och "Åkerbruk" i Riksbankens huvudkontor. I den med

tem-perafärger utförda väggdekorationen i Dramatiska teaterns byffé 1908, framställande kända

svenska skådespelare från 1800-talets mitt, har han visat sig på ett mästerligt sätt kunna

återge en förgången tids karakteristiska stämning.Pauli var ytterst mottaglig för nya intryck och följde med oavvänt intresse alla aktuella

rörelser inom konstens värld. Strax efter kubismens framträdande anslöt ban sig sålunda

till denna konstriktning, vars grundsatser och arbetsmetoder han studerade i Paris.

Resultatet av dessa studier kan bl. a. avläsas i hans väggmålningar al secco i Jönköpings

läroverksbyggnad över ämnet "En sund själ i en sund kropp" (1912—13) samt i

oljemålningen "Ynglingar vid havet" (1914), i Nationalmuseum. Pauli har även uppträtt som

illustratör — bl. a. till "Gösta Berlings saga" — startade 1916 en modernistisk konsttidning,

"flamman", och har dessutom författat flera arbeten av konstteoretiskt och konsthistoriskt

innehåll.

Nils Edvard Kreuger — född i Kalmar 1858, död i Stockholm 1930 ■— var 1874—77

elev vid Konstakademien i Stockholm, men nödgades sedan på grund av sjukdom avbryta

studierna och vistades i sitt föräldrahem till hösten 1879, då han fortsatte sin konstnärliga

utbildning i Stockholm för E. Perséus, som —

enligt lians egen utsago till författaren av denna

lilla levnadsteckning — "var en god lärare, den

ende som jag utom kamratkritiken lärt mig något

av". Två år senare reste Kreuger till Paris,

studerade där en tid på ateljé Colarossi, men

började följande år arbeta vidare på egen hand och

lyckades 1883 få en tavla, "Vägen till stenbrottet",

antagen på Salongen. Våren 1885 deltog han i

den på Blanclis konstsalong vid Kungsträdgården

i Stockholm arrangerade utställningen "Från

Seinens strand", som gav uppslaget till

Konstnärsförbundets stiftande, återvände samma höst

till Paris och vistades där till början av 1887.

då han flyttade tillbaka till Sverige ocli till

hösten 1896 mestadels bodde i Varberg, för att sedan

för återstoden av sitt liv slå sig ned i Stockholm.

Under Paristiden målade Kreuger

företrädesvis gråväders- och kvällsstämningar från Paris

utkanter, från franska landsbygden eller holländska kusten. Medan ban bodde i Varberg

började ban emellertid praktisera en ny konstnärlig teknik, som han med tiden ytterligare

utformade och fulländade till en originell, personlig stil: Genom svarta, horisontala och

vertikala färgstreck fördelas hela bildytan i oregelbundna långsträckta rutor, översållade

med fina, svarta prickar, varjämte de på bilden framträdande föremålen kontureras med

kraftigt uppdragna, svarta linjer. På nära håll verka dessa, på de i starka, klara färger

hållna målningar såsom en sista "retusch" tillsatta linjer nästan som spröjsarna i en

glasmålning. På lämpligt avstånd däremot förtona de i bilden och förstärka på ett säreget

sätt totalintrycket. Särskilt i de ljusa och färgmättade dukarna med motiv från Ölands

allvar och långgrunda stränder eller från Hallands kusttrakter, kommer denna Kreugers

individuella teknik fullt till sin rätt och förlänar dessa tavlor en starkt dekorativ prägel.

De fast och säkert tecknade hästarna, korna eller fåren, som alltid bilda staffage på bilder

av detta slag. äro så skickligt inkomponerade i det omgivande landskapet, att de tyckas

utgöra ett organiskt helt med detta. Fullt utbildad framträdde Nils Kreugers individuella

Nils Kreuger.

— 54 — 2stil första gången inför offentligheten på Konstnärsförbundets märkliga utställning i

Östgöta nations stora sal i Uppsala våren 1903 samt väckte stor och berättigad

uppmärksamhet genom sin djärva och målmedvetna egenart. Under de senare åren av Kreugers levnad

började hans landskapsbilder åter få en mera målerisk betoning, som påminner om hans

framställningssätt i slutet av förra seklet.

Sin stora talang som tecknare har Kreuger även med framgång odlat som

bokillustratör. karykatyrist och skapare av konstnärliga affischer. Arbeten av Kreuger finnas i

Nationalmuseum och Thielska galleriet. Stockholm. Göteborgs museum, konstmuseerna i

Köpenhamn. Oslo och Helsingfors m. fi. offentliga och enskilda samlingar. Han tillhörde

Konstnärsförbundets styrelse från 1898 till dess upplösning 1920.

Aron Johansson — född i Ryssby socken, Kronobergs län, 1860, död i Stockholm 1936 —

studerade 1876—80 vid Chalmers tekniska institut i Göteborg och 1881—84 vid

Konstakademiens arkitektskola, där han vid avgången

erhöll kungl, medaljen, och företog 1884—89 en

utländsk studieresa, de tre sista åren med

statsstipendium. Kort efter hemkomsten blev han 1890

anställd vid de planerade byggnadsföretagen på

Helgeandsholmen och utförde efter H. Zettervalls

avgång 1892 ritningar till riksdags- och

riksbanksbyggnaderna på denna plats, vilka 1905 och

1906 blevo fullbordade. Bland övriga

byggnadsverk i Stockholm, som utförts efter Johanssons

ritningar märkas Stockholms stads sparbank vid

Fredsgatan, Danvikens nya hospital (1913), samt

om- och tillbyggnaden av gamla riksdagshuset

på Riddarholmen. Från 1884 till sin död var han

tjänstgörande arkitekt i Överintendentsämbetet

(från 1917 Kungl, byggnadsstyrelsen).

Albert Laurentius Johannes Engström —

föddes 1869 i Lönneberga socken, Kalmar län,

studerade 1888—92 i Uppsala, där han såsom födcl inom en församling under Linköpings

stift tillhörde Östgöta nation, blev sistnämnda år elev vid den då av Carl Larsson ledda

konstskolan "Valand" i Göteborg, deltog med humoristiska teckningar i

Konstnärsförbundets utställning 1894. blev s. å. anställd som tecknare i "Söndags-Nisse" och startade 1897

skämttidningen "Strix". som genom honom skulle vinna internationell ryktbarhet. Här

publicerade han sedermera i nästan varje nummer teckningar och små humoristiska artiklar

även sedan tidningen 1924 under namnet "Söndagsnisse-Strix" förenats med den äldre

konkurrentavisan. Engströms litterära förtjänster belönades 1922 med inval i Svenska

akademien, 1927 blev han fil. hedersdoktor i Uppsala, var 1925—32 t. f. professor i teckning

vid Konsthögskolan och avled i Stockholm 1940.

Albert Engströms konstnärliga och litterära livsverk komplettera på ett ovanligt

harmoniskt sätt varandra, ty det torde vara obestridligt, att han i lika hög grad med ritstiftet

som med pennan lyckats tillförsäkra sig en stadigvarande hedersplats bland våra

folklivsskildrare. Det med träffsäker, burlesk humor utformade, snart sagt alla samhällsgrupper

Albert Engström.ocli åldrar omspännande typgalleri, som lian presenterar i sina tusentals teckningar, liar

lian med samma geniala intuition förstått att levandegöra i sina skrifter, och dessutom

har han tack vare sin varma, intensiva naturkänsla och sin säkra konstnärsblick som få.

om ens någon annan, mäktat med både linjer, färger och ord skildra det svenska

landskapets växlingsrika skönhet.

Som blott ungefär ett år förflutit sedan hans stoft sänktes ned i av honom så högt

älskade småländska jordens sköte, ocli de yttre konturerna av hans liv torde vara väl bekanta

för nutidens svenskar, särskilt naturligtvis för hans småländska landsmän, må här endast

dessa korta biografiska uppgifter lämnas.

Tonsättare. Inom huvudstadens musikliv lia smålänningar spelat en jämförelsevis blygsam roll.

Landskapets enda mera betydande representant för tonkonsten i Stockholm under den

gustavianska tiden var Per Frigel. Han föddes i Kalmar 1750, blev tjugo år senare student i

Uppsala, promoverades 1776 till fil. magister och begav sig s. å. till Stockholm, där hans

gedigna humanistiska och musikaliska bildning snart förskaffade honom inträde i det vittra

sällskapet "Utile dulci". Sedan hans förhoppning gäckats, att genom förmedling av Kungl,

teaterns d. v. chef, frih. G. J. Ehrensvärd, erhålla ett resestipendium för att utomlands

utbilda sin musikaliska talang, måste Frigel söka sig in på ämbetsmannabanan, blev 1779

e. o. kanslist i Handels- och finansexpeditionen och var 1785—1809 sekreterare i

Statskontoret. Jämsides med statstjänsten fick han dock tillfälle att ägna sig åt tonkonsten. Redan

1778 hade han blivit ledamot av Musikaliska akademien, som 1796 valde honom till sin

ständige sekreterare, och 1815 erhöll han uppdrag att föreläsa om musikens teori samt därjämte

utöva uppsikt över undervisningen vid akademiens konservatorium. När Frigel 1841

avgick från dessa befattningar, betygade akademien sin erkänsla för hans långa ocli nitiska

verksamhet i dess tjänst genom att låta prägla ocli till honom överlämna en minnesmedalj

i guld. Följande år avled han i Stockholm nittiotvå år gammal. Bland Frigels talrika

kompositioner märkas förutom en mängd koraler ocli kantater, oratoriet "Försonaren på

Oljeberget" med text av S. Ödmann samt operan "Zoroaster". B. von Beskow har i andra delen

av sina "Minnesbilder" (1866. sid. 293—332) ägnat honom en sympatisk levnadsteckning.

Le nutida svenskar torde vara lätt räknade, som icke åtminstone någon gång i sitt liv

hört och tjusats av den härliga, jublande melodien till G. F. Dahlgrens levnadsglada

"Wår-sång på Walborgsmessoaftonen" ("Våren är kommen" etc.), men lika säkert torde vara, att

flertalet av dem, som väl känna till denna sång, skulle vid en allmänbildningstävlan à la

magister Knutsson gå bet på frågan om kompositörens namn. Den populära vårvisans

tonsättare, som på grund av sin småländska börd i detta sammanhang är väl värd att

räddas från en oförtjänt glömska, hette Erik .Jakob Arrhén von Kapfelman och föddes i

Västervik 1790. Trots sin ovanligt rika och mångsidiga musikaliska begåvning nådde han aldrig

högre på den sociala rangskalan än till den blygsamma sysslan som musiklärare och

organist vid Krigsakademien på Karlberg, som ban innehade från 1824 till året före sin död

1851. Med förkärlek tonsatte han svenska diktverk, t. ex. Geijers "Den siste kämpen".

Lings "Kärleken" och Atterboms diktcykel "Blommorna", och liar dessutom komponerat

musik till Sliakespeares "Macbeth", körerna i Lidners "Medea" ocli Lings "Agne". Hans större

musikaliska verk. t. ex. symfonien "Grekernas första seger vid Missolonghi", blevo mindre

kända även av samtiden.

— 56 — 2Bland Stockholm,soperans mera berömda artister må nämnas Algot Lange — född i

Kalmar 1850. död i Köpenhamn 1904 — som 1878—84 tjusade vår huvudstads operapublik med

sin mjuka, klangsköna basbarvton, och som efter engagemanger och gästuppträdanden vid

flera utländska sångscener, med stor framgång verkade som sångpedagog i Stockholm

1899—1900 samt därefter i Paris och Köpenhamn. Johannes Wilhelm Samuel Elmblad —

född på Herrestad i Kärda socken, Jönköpings län, 1853, död i Växjö 1910, son till å sid.

32 omnämnde Per Magnus E. — vann särskilt som tolkare av baspartierna i Wagners

musikdramer internationell berömmelse och var 1897—1902 anställd vid Stockholmsoperan

som förste regissör och sångare. En annan framstående bassångare, Axel Herman Teodor

Brag — född i Kalmar 1860. död i Stockholm 1936, var 1891—98 engagerad vid Kungl,

teatern i Stockholm, uppträdde därefter i flera år på olika operascener i Tyskland och U. S. A.

och verkade under senare delen av sitt liv som sånglärare i Stockholm.

[-Operasångare.-]

{+Opera-

sångare.+}

Till den kungliga talscenens publikgunstlingar hörde på olika tider och inom skilda

rollfack två kalmariter. Georg Norrby — född 1816, död i Stockholm 1898 — blev efter att i

flera år ha tillhört resande teatertrupper 1842 anställd vid den av Anders Lindeberg

grundade "Nya teatern" i Stockholm, vid vars invigning han medverkade. Därifrån övergick

Norrby 1854 till den kungliga scenen, som han sedan oavbrutet tillhörde — från 1863 som

premieraktör — till 1892, då han avgick med pension. Under sin långa teaterbana förstod

han att med sin friska, originella komik och godmodiga humor ständigt vinna publikens

bifall. Bror August Palme ■— född 1856, död i Stockholm 1924 — var 1874-—78 engagerad vid

Nya (sedermera Svenska) teatern i Stockholm, uppträdde därefter i Helsingfors, svenska

landsorten och Göteborg till 1885, då han anställdes vid Dramatiska teatern i Stockholm,

som han sedan tillhörde till 1921. då han för alltid lämnade scenen. Palmes konstnärskap

präglades av stark lyrisk inspiration och romantisk charm, och han förstod också att med

humor och verklighetssinne utforma karaktärsroller inom samtidens realistiska dramatik.

[-Skådespelare.-]

{+Skåde-

spelare.+}

Endast några få infödda smålänningar ha, märkligt nog, under tidernas lopp intagit

mera framskjutna ställningar inom affärsvärlden i Stockholm, och betecknande är, att

alla dessa kommit från Kalmar, som alltsedan medeltiden varit Smålands förnämsta

sjö-och handelsstad.

Hans Niclas Sch n an föddes 1764 i Kalmar, blev 1780 student i Uppsala och fick

följande år kondition som informator i den rike stockholmsgrosshandlaren Schöns hus, där den

intelligente och belevade ynglingen snart gjorde sig så omtyckt, att Schön erbjöd honom

plats på sitt kontor och några år senare upptog honom som kompanjon i sin ansedda firma.

Det förtroliga och vänskapsfulla förhållandet mellan de båda kompanjonerna befästes

ytterligare därigenom att Schwan 1796 äktade Schöns syster Gustava Adelaide och kort

därefter övertog ledningen av husets affärer.

Av Stockholms borgerskap hedrades Schwan med det ena viktiga förtroendeuppdraget

efter clet andra. Han blev sålunda i rask följd ledamot av drätselkammaren och styrelsen

för det nya Ostindiska kompaniet, till vars direktör han utsågs 1809, samt en av

borgerskapets femtio äldste m. m. Vid den efter statsvälvningen 1809 sammankallade riksdagen

insattes han som en av huvudstadens representanter i borgarståndet och utnämndes av

konungen till ståndets talman samt intog även vid riksdagarna 1812, 1815 och 1823 denna

Affärs- och

finansmän.

— 57 — 2hedersplats. Vid sistnämnda riksdag beslöt borgarståndet att som ett synligt bevis på den

aktning och tacksamhet, ståndets samtliga ledamöter hyste för sin talman, låta prägla en

minnesmedalj till hans ära. Under sina sista levnadsår stod Schwan högt i gunst hos Karl

XIV Johan och 1828 inträdde ban i konseljen som vårt lands första ofrälse statsråd. Hans

verksamhet på denna höga förtroendepost blev dock mycket kortvarig, ty redan följande år

bortrycktes ban av döden. I sitt tal vid hans jordfästning gav J. O. Wallin honom bl. a.

följande vackra och säkerligen fullt berättigade eftermäle: "Det var honom omöjligt att ej vara

samvetsgrann, rättvis och ordhållig. Därför var ett ord af honom mera än eder och

afhandlingar, och ban behöfde ej ens sätta i fråga, att någon kunde tvifla derpå".

Christian Emanuel Gernandt — född i Kalmar 1831, död i Stockholm 1906 —

etablerade sig först som boktryckare i Halmstad 1857, men överflyttade 1871 sin verksamhet till

Stockholm, där ban anlade ett tryckeri, som en tid var ett av de mest kända i Sverige. Här

fortsatte han t. o. m. 1882 utgivandet av

den redan under halmstadstiden 1864 grundade

månadspublikationen "Svenska

Familj-journalen", som tack vare sitt goda och omväxlande

innehåll vann ovanligt stor spridning. Sedan

Gernandt 1873 ombildat sin affär till ett bolag,

vars ledare och störste delägare han själv var,

påbörjade lian sitt livs storverk, det i 18 band

och 2 supplementband mellan åren 1875—1899

utgivna konversationslexikonet "Nordisk

Familjebok", som endast genom förläggarens

målmedvetna uthållighet och offervilliga intresse kunde

fullbordas. Ett sammandrag av "Familjeboken"

utkom 1890—94 i 4 band med titeln "Gernandts

konversationslexikon". Gernandt lämnade också

erforderligt ekonomiskt stöd till den 1889 av A.

E. Jeurling grundade Stockholms Tidningen, som

ban 1893 överlät till ett för ändamålet bildat

aktiebolag. Samma år lät han sina söner övertaga

ledningen av tryckeriet och förlagsverksamheten och drog sig därefter för sin återstående

levnad helt tillbaka till privatlivet.

■Johan Henrik Palme — född i Kalmar 1841, död i Djursholm 1932, kusin till Bror

August P. (se sid. 57) — blev 1856 student i Lund och ett par år senare i Uppsala, avlade

1860 kaineralexamen, inträdde därefter som e. o. tjänsteman i flera ämbetsverk i Stockholm

och tjänstgjorde dessutom som notarie i borgarståndet vid den sista ståndsriksdagen 1865—

66 och sedermera i samma befattning i Första kammaren. Av naturen utrustad med

ovanlig skarpsynthet i ekonomiska frågor, stor organisatorisk talang och företagsamhetslust

längtade Palme efter en självständigare och mera omfattande verksamhet än

ämbetsmannabanan kunde erbjuda honom. Han utarbetade därför 1868 förslag till en

fastighetskredit-anstalt i huvudstaden, lyckades vinna intresse för denna plan inom kapitalstarka kretsar

och grundade följande år "Stockholms Intecknings Garanti Aktiebolag", vars clief ban var

till 1919, och som under hans energiska och framsynta ledning utvecklade sig till ett

mönsterföretag på fastighetskreditens område. Som stadsfullmäktig i Stockholm 1872—84 gjorde

H. N. Schwan.

— 58 — 2lian betydelsefulla insatser i huvudstadens kommunala förvaltning ocli tog 1882 initiativ

till anläggningen av Djursholms villastad, där han sedermera var bosatt till sin döcl.

Sven Theodor Palme — född i Kalmar 1854, död i Stockholm 1934, den föregåendes

halvbror — valde först militärbanan, blev 1875 underlöjtnant och fem år senare löjtnant

vid Svea artilleriregemente, men lämnade krigstjänsten 1888, då han anställdes som

verkställande direktör i livförsäkringsaktiebolaget "Thule", som under hans insiktsfulla

chefskap gick en storartad utveckling till mötes. Inom

det nordiska försäkringsväsendet intog Palme en

synnerligen representativ ställning, var 1903—30

ordförande i "Försäkringsföreningen" och

verkade kraftigt för åstadkommande av en

gemensam skandinavisk livförsäkringslagstiftning.

Dessutom tog han tidigt clel i den liberala

valrörelsen inom huvudstaden samt tillhörde 1893—96

och 1905—11 Andra kammaren, där han först

anslöt sig till det frisinnade "Folkpartiet" och

sedermera ingick i "Liberala samlingspartiet".

Under valrörelsen 1914 var Palme livligt

verksam för det s. k. bondetåget ocli understödde

val-organisationen "Frisinnade försvarsvänner".

Ären 1904—14 var han stadsfullmäktig i

Stockholm och 1910—25 bankofullmäktig.

Ingen svensk industri- och finansman har

haft en så meteorliknande levnadsbana som Ivar

Kreuger ■— född i Kalmar 1880, död i Paris

1932. — Med svindlande fart steg den unge småländske ingenjörens glänsande lyckostjärna

på den internationella finansens firmament för att sedan lika hastigt och oväntat slockna

i den slutliga katastrofens mörker. Den hårda dom. som den av Kreugerkoncernens

ekonomiska sammanstörtande lidelsefullt upphetsade samtiden avkunnat över den fallne

"tänd-stickskungen" och hans gigantiska livsverk, torde måhända en gång efter slutgiltig

prövning inför historiens klarsynta och oväldiga domstol i väsentlig mån komma att

korrigeras ocli mildras.

— 59 — 2

Sven Palme.Som avslutning på denna personhistoriska översikt av i Stockholm bosatta, bemärkta

smålänningar, vilka redan lämnat den jordiska vädjobanan, bifogas nedanstående ur

"Statistisk årsbok för Stockholms stad 1939" hämtade uppgifter rörande den småländska

immigrationen till huvudstaden under åren 1870—1930.

Av dessa statistiska uppgifter framgår, att det småländska inslaget i Stockholms

befolkning under ifrågavarande tidsperiod praktiskt taget tredubblats (11,224 år 1870 och

32.792 år 1930) samt att mer än hälften av immigranterna härstamma från Kalmar län.

Vidare märkes, att kvinnorna genomsnittligt äro ungefär dubbelt så många som männen,

vilket sannolikt beror på, att betydligt flera och bättre avlönade anställningar stå till buds

för kvinnlig arbetskraft i Stockholm än i landsorten, t. ex. som kontorister, affärs- och

hembiträden samt fabriksarbeterskor.

Stockholms folkmängd efter födelseorter vid folkräkningurna åren 1870- 1930.

Födelseort 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930

Jönköpings län ................3.594 4.056 5.267 5.625 5.771 6.791 8.516

Kronobergs län................1.663 2.465 3.481 4.021 4.126 5.191 6.275

Kalmar län ........................5.967 9.780 15.471 17.540 15.955 17.426 18,001

Därav:

1920 1930

Män Kvinnor Män Kvinnor

Jönköpings län .............. 2.868 3.923 3.595 4.921

Kronobergs län .............. 2.222 2.969 2.559 3.716

Kalmar län.................. 6.171 11.255 6.324 11.677

— 60 — 2PERSONREGISTER

till Småland och smålänningarna genom tiderna samt bemärkta smålänningar

i Stockholm i gången tid.

I)e i texten avbildade ha * fore namnet.

Sid.

* Adlerbeth, G. J., statsråd,

skriftställare ....................................................46

Aldén, G. A. publicist ........................51

Almqvist, L. Th., justitieråd ............41

Anckarsvärd, M. G., överintendent 52

Anderson, A., professor, skald .... 28

Anderson, F. A. generaldirektör . . 41

Andersson, N. J., professor, botanist 33

*Andrée, S. A. överingenjör................28

Arrhén von Kapfelman, E. J.,

tonsättare ............................................56

Arvidsson, T., kopparstickare .... 51

Baazius, J. d. y., ärkebiskop ............20

Beckman, J. V., komminister............24

Bergenholtz, F. E.,

generalkrigskommissarie ......................................42

Bergius, P. J., professor....................25

Björnstjerna, J. M., general ............35

Bohman, G. J., rektor........................32

af Botin, A., kammarråd....................28

Brag, A. H. T., operasångare .... 57

Brinell, J. A., överingenjör ............27

Cederschiöld, P. G., professor .... 28

Cronhjort, C. G., president................34

Dalman, W. F. A., publicist ............50

Edelcreutz, 1). Ahlberg,

överståthållare ....................................................39

^Elfving, N. A., överste........................37

Elmblad, J. W. S., operasångare .. 57

Elmblad, P. M., lektor ....................32

*Engström, A. L. J., professor,

konstnär ......................................................55

Sid

Fallenius, C. M., pastor primarius 24

Frigel, P., sekreterare, tonsättare .. 56

Gadh, H., utvald biskop ....................18

*Gahm, Persson, S. L.,

kammarskrivare ..................................................29

Gernandt, Chr. E., boktryckare . . 58

Gyllenstierna, G. N:son, riksråd,

amiral ..............................................33

Hallenberg. J., riksantikvarie .... 30

*Hammarberg, H., president ............38

Hammarskjöld, L., bibliotekarie .... 47

Hammarskjöld, A. H., arkitekt .... 42

Hamrin, F., landshövding ................43

*von Hartmansdorff, J. A. president 40

Hederstierna, C. F. W.,

överståthållare ....................................................43

Hedin, S. A., förste livmedikus .... 26

Heurlin, Chr. I., biskop ....................23

* Hildebrand, B. E., riksantikvarie . . 31

Hill, C. J. D:son, professor ............27

Hjelm, P. J., kemist............................26

* Hyltén-Cavallius, G. O. , generalkon-

sul, etnolog ....................................31

Hörberg, P., målare............................52

Johansson, A., arkitekt....................55

*Kexél, O., sekreterare, skald ............44

Key, E. A. H., professor....................28

Kjellberg, J. F., professor, skulptör 53

Klingspor, W. M., fältmarskalk .... 34

Kreuger, I., civilingenjör ..................59

*Kreuger, N. E. målare ....................54

— 61 — 2Sid.

Krook, S., professor, astronom .... 24

von Krusenstjerna, J. E.,

generaldirektör ..............................................42

Lange, A., operasångare....................57

*Lehnberg, M., biskop ........................22

Lewenhaupt, Ch. E., d. y.,

generalmajor ................................................34

Liljegren, J. G., riksantikvarie .... 30

Lillie, A., fältmarskalk........................33

Linder, N., lektor ................................33

Ling, P. H., professor, skald............47

*von Linné, C., professor ....................25

Marci, G., hovpredikant ....................20

Mosander, C. G., professor................27

*Mörner, C. C:son, riksståtbållare .. 35

Norrby, G., skådespelare....................57

* Palmaer, H. B., publicist ................49

Palme, B. A., skådespelare................57

Palme, J. H., bankdirektör................58

*Palme, S. Th., försäkringsdirektör 59

Pauli, G. W., målare ........................53

Pauli, W. M., generallöjtnant............34

*Petersson, P. A., landshövding .... 42

Piper, S. A., hovmarskalk ................39

Pontinus, M., biskop ........................20

Raab, C. H., generalmajor................36

*Rappe, A. E. general ........................36

Riddermarck, L. P:son Wetterhamn,

advokatfiskal ..................................38

Sid.

Rothman, G. J:son, läkare ................26

Rothman, J. G., politisk

skriftställare ....................................................44

*Rydberg, A. V. professor, skald .... 48

Schultz, J. G., publicist ....................50

*Schwan, H. N., statsråd, grosshandl. 57

Sjöberg, N. L., skald ........................47

Sjögren. K. A. O., fil. d:r, historiker 33

Sköldberg, S., läkare ........................28

*Svebelius, ()., ärkebiskop ....................21

Svensén, R. E. L., publicist................51

Svensson, S. A. I., överläkare .... 28

Tholander, P. V., fil. mag., fornfors-

kare ..................................................29

Trozelius, C. B., hovpredikant,

professor ................................................21

Törneblad, B. J., publicist................48

* Wahlbom, J. W. C., professor, må-

lare ....................................................52

Walberg, C. G., notarie,

skriftställare ........................................................47

Weidenhielm, E. O., generallöjtnant 36

Welander, E. W., professor ............28

* Westerstrand, S. P., president .... 39

Westring, Hj. G., president................42

von Zweigbergk, P. A., fil. mag.,

läroboksförfattare ............................32

Östergren, A., president........................42

— 62 — 2TORSTEN KARL VIKTOR NOTHIN

Född 16 febr. 1884 i Voxtorps församling. Jönköpings län.

Överståthållare. Studentexamen i Växjö 1901, examen till rikets

rättegångsverk i Lund 1905. Hovrättsråd 1917, chef för K. finansdepartementets

rättsavdelning från 1 jan. 1918, statsråd 1920, 1921—23, justitieminister

1924—26, generaldirektör och chef för lantmäteristyrelsen 1926—33,

statsråd 1932—33, överståthållare 1933. Ledamot av riksdagens l

kammare 1921—28, tryckfrihetskommitterad, varit ordf. i ett betydande

antal Kungl, kommittéer och sakkunnigutredningar, är ordf. i ett flertal

föreningar ocli stiftelser ss. exempelvis Smålands Gille, Barnens Dag,

Svenska Flaggans dag, Stockholms fasta försvar. Stockholms

skytteförbund. Stockholms landstormsförbund, Stockholms sångarförbund,

Centralkommittén för det frivilliga försvarsarbetet. Svenska föreningen

Norden, Svenska trafikförbundet. Rådet för bygdeforskning och

folkkultur m. fi. Juris hedersdoktor 1932.S M Å L Ä N X INGÅR 1 ST O C K H O L M

KAHL J. E. ABELMANN

Född 6 aug. 1884 i Jönköpings västra (numera Sofia) församling.

Jönköpings län. Köpman. Genomgått 5 klasser i Allin. Lärov. i

Jönköping. handelsskola i Jönköping och Göteborg samt självstudier.

Representant för ledande import- & engrosfirmor inom sjukvårds-, kirurg- &

tekniska gummibranscherna samt plåstervaror o. d.

ERIK BERNHARD ABRAHAMSON

Född 25 jan. 1900 i Berga församling, Kronobergs län.

Kriminalkonstapel. Anställd vid Kungl. Skånska trängkåren. Hässleholm. 1918—22

och vid Stockholms poliskår sedan den 19 okt. 1922. Genomgått

folkskola. militära skolor, lägre och högre klasserna i Statens Polisskola i

Stockholm. Tjänstgjort såsom poliskonstapel och biträdande

överkonstapel i Stockholms stads polisdistrikt. Innehar stenografmärkct i silver.

JOHAN ALBERT ABRAHAMSON

Född 16 mars 1896 i Berga församling, Kronobergs län. Anställd

vid Skånska trängkåren 1915—1918 och Stockholms Spårvägar sedan

1919. Ledamot i Spånga hälsovårdsnämnd sedan 1936. vice ordförande

i Spånga byggnadsnämnd sedan 1938. ordf. i Sundby egnahemsförening

1934—1939.

ELOF HENNING GUNNAR ABRAHAMSSON

Född 5 aug. 1898 i Eksjö. Ingenjör. Genomgått Tekn.

Elementarskolan i Malmö. Anställd vid A.-B. P. A. Sjögren.

— 65 —

5SMÅLÄNNINGAR 1 S T _0 C K H O L M

ERIK RUDOLF ABRAHAMSSON

Född 14 sept. 1873 i Bottnaryds församling, Jönköpings län. F. d.

godsägare. Genomgått folkskola, v. Ordf. i A.-B. Jordbrukarebankens

centralstyrelse. Ordf. i styrelsen för A.-B. Manne Tössbergs Eftr. Ordf.

i styrelsen för Mackmyra Sulfit A.-B. och Forsviks Aktiebolag. Ordf. i

styrelsen och verkst. direktör för Jordbro Tändsticks Aktiebolag 1924—

1927. Ledamot i centralstyrelsen för Smålands Ensk. Bank 1922—1930.

F. d. ordf. i kom.-stämma och kom.-nämnd, landstingsman, ledamot av

Jönköpings stadsfullmäktige 1917—1926. ledamot av riksdagens första

kammare 1922—1S30. B. W. O.

ERIK ADOLF ADDE

Född 18 fehr. 1873 å Ankarsrums bruk i Ballingebergs församling,

Kalmar län. F. d. bankkamrer. Studentexamen 1892. inträdde i d. v.

Skandinaviska Kreditaktiebolagets, numera Skandinaviska Banken

Aktiebolag. tjänst 1892 vid kont. i Stockholm, förste korrespondent och

förest, för sv. korrespondensavd. 1900. kamrer 1919. prokurist 1929,

pensionerad 1933; varit fullmäktig i bankens tjänstepersonals änke- o.

pupillkassa, understödsförening, samt led. av styr. o. sekr. för

Stockholmskontorens donationsfonder, styr.-led. i Svenska

Bankmannaföre-ningen 1902—1920, sekr. 1904—1919, ordf. i centralstyr. 1919—1920,

föreningens förste hedersled. 1920. styr.-led. i Föreningen 1873 års män

1925—1940. sekr. där 1930—1940, styr.-led. o. skattmästare i Föreningen

Västervikspojkarna sedan 1937, redaktör för den av Sv. Bankföreningen

sedan 1910 utgivna publikationen "Svenska Bankplatser", utarbetat

matrikel över Sv. Bankmannaföreningens medlemmar i 4 upplagor, varav

en illustrerad, och varit medai"betare i illustr, matrikel över "1873 års

män", medverkat i det till H. M:t Konungens 80-årsjubileum utkomna

verket "Sveriges Styresmän" genom utarbetande av samtliga däri

intagna c:a 5,000 biografier. Bög medlem av Frimurareorden.

Timmermansorden och Par Bricole. Svenska liankmannaföreningens

hederstecken 1937.

BROR SIMON AUGUSTINUS ADMUND

Född 20 maj 1901 i Värnamo. Präst. Fil. mag. i Lund 1924, teol.

kand. i Lund 1927. Ungdomssekreterare hos Svenska kyrkans

diakonistyrelse 1929—34. Komminister i S:t Görans församling, predikant vid

Psykiatriska sjukhuset, kretsombud hos Stockholms stads

barnavårdsnämnd.

ARVID MATTIAS ADOLFSON

Född 16 aug. 1887 i Jönköping. Fabrikör. Genomgått tekn. skola. Inneh. av Bögalids Markisfabrik.SMÅLÄNNINGAR 1 STO C K H O L M

CARL EMIL ADOLFSON

Född 9 april 1877 i Säby församling, Jönköpings län. Löjtnant i

armén, fanjunkare i förutv. Kungl. Fortifikationskårens reserv

(Fortifikationskåren). Tjänstgjort vid dåvarande Svea ingenjörsbataljon 1895,

utnämnd till sergeant 1902, till fanjunkare 1910. 1 reserven 1927.

Löjtnants tjänsteställning 1929, löjtnant i armén 1931. Svärdsman 1920.

Posthavande underofficer och arbetsledare vid fästnings- och

kasernbyggnadsarbeten 1902—16, varjämte dagkontrollant vid

intendentur-etablissementet och fortifikationshuset 1911—13 i Boden.

Expeditionsunderofficer vid militärbefälhavarens för Gotland stabsexpedition

1916—21. Posthavande underofficer ocli arbetsledare för

underhållsarbeten å befästningar och kustartilleriets hus och byggnader i Vaxholm

1921—27. Byggnadskontrollant vid uppförande av skolhusbyggnader i

Över Luleå församling, Norrbottens län.

CARL AUGUST ALMINIUS ADOLFSSON

Född 24 sept. 1887 i Mörlunda församling. Kalmar län.

Brandförman. Genomgått konstapelskola vid A. 1 samt samaritkurs.

Brandför-man vid Stockholms stads brandkår. Innehaft anställning som

konstapel vid A. 1. Kungl. Patr. Sällskapets guldmedalj. Brandkontorets

silvermedalj för mod och rådighet vid eldsvåda.

CONRAD EDVIN ADOLFSSON

Född 12 nov. 1894 i Rumskulla församling. Kalmar län. Direktör

i Konf. A.-Bol. Rex. Regeringsgatan 30, samt innehavare av

aktiemajoriteten i samma firma. Tidigare innehaft anställning i A.-B. E.

Ohlssons Beklädnadsmagasin i Malmö och Paul U. Bergström A.-B. i

Stockholm. Revisor i föreningen Regeringsgatans affärsmän.

JOHN PHILIP AGELIN

Född 8 sept. 1904 i Hässleby församling. Jönköpings län. Amanuens.

Studentexamen 1925 vid Eksjö högre allin, läroverk. Tjänsteman vid

Stockholms stads fattigvårdsnämnd.

— 67 -S M Å L Ä N N 1 N G A R 1 S T O C K H O L M

GUSTAF MARTIN AGERSTAM

Född 1 jan. 1887 i Kalmar. Vaktkonstapel vid Centralfängelset,

Långholmen, sedan 1 maj 1908. Innehaft anställning vid Kungl. Göta

Livgarde åren 1904—07. Silvermedalj av 8:de storleken för nit och

redlighet i rikets tjänst.

CARL AUGUST AHLGREN

Född 30 maj 1881 i Järeda församling. Kalmar län. F. d.

kriminalkonstapel. Genomgått underofficersskola vid Kungl. Göta livgarde 1901—02.

polisskolans högre kurs 1919. Privatdetektiv hos A.-B. Nordiska

Kompaniet. Anställd vid Stockholm poliskår 1903—1905. Innehar Kungl.

Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig och trogen tjänst.

HARALD ADOLF AHLGREN

Född 17 mars 1892 i Mörlunda, Kalmar län. Direktör. Genomgått

läroverk i Oskarshamn och handelsskola i Örebro. Anställd i engelskt

konsulat och sjöförsäkringsbolag 1907—11. inom järn- ocli

trävaru-samt sjöförsäkringsbranschen 1911—16, i Försäkringsaktiebolaget

Svenska Lloyd 1916—21. Startade egen rörelse inom pälsvarubranschen

1922. Verkst. direktör för Ahlgrens Pälsvara Aktiebolag, Stockholm,

sedan 1924. Affärs- och studieresor i Tyskland 1931 och 1937: England

1939: Frankrike 1927; Italien. Grekland. Turkiet, Spanien och Portugal

1927; Belgien och Holland 1937; Danmark, Norge, Afrika ocli Asien.

Medlem av Odd Fellow-orden, Förbundet Frihetsbröderna och

Föreningen 1892 års män. Borgare i Stockholm. Led. av Stockholms

Borga rgille.

ARVID AHLIN

Född 26 maj 1891 i Ekeberga församling. Kronobergs län.

Express-innehavare. Föreståndare för Förenade Express & Åkerier. Stockholm.

Innehavare av Express Alliance sedan 1923. V. ordf. i Stockholms

Åkeriidkareförening, ordf. i nämnda förenings arbetsgivaregrupp.

Borgare i Stockholm sedan 1937.

- 68 -S M Å L Ä N X I N G A R I S T O C K H O L 31

ANDERS EFRAIM ÅHRÉN

Född 15 jan. 1887 i Kanarps by, Öggestorps socken. Jönköpings län.

Disponent hos A.-B. Oscar Åhrén.

BERTIL FILIP ÅHRÉN

Född 30 juni 1896 i Kanarps by, Öggestorps församling. Jönköpings

län. Tjänsteman i Försäkrings A.-B. Skandia. Studentexamen vid Lunds

Privata Elementarskola 1919.

CARL OSCAIi ÅHRÉN

Född 21 febr. 1881 i Kanarps by, Öggestorps socken. Jönköpings län.

Direktör. Genomgått folkskola, handelskurs i Stockholm 1898,

språkkurser 1899—1905. Startade 1911 postorderaffär i manufaktur och korta

varor. Efter rörelsens övergång till bolagsform 1919 (A.-B. Oscar

Åhrén) verkställande direktör ocli innehavare av detta företag.

Arbetade i faderns (skrädderi) yrke till 17 års åldern, kontorsanställd vid

Stockholms Yllefabrik 1899—1910. Ordf. i styr. för A.-B. Concilia, ordf.

i styr. för A.-B. Arthur Svensson, Forserum; Borgare såsom

grosshandlare 1915. Medlem av Stockholms Grosshandelssocietet 1927.

Skattmästare i Smålands Gille i Stockholm. B. V. O. 1926. B. N. O. 1933. Företagit

studie- o. affärsresor i U. S. A. 1920. 1933. 1938. 1939. i Orienten o.

Nordafrika 1928. 1936. Jorden runt 1938. Skrifter: "På sekelgamla

grundmurar" (1933), "Med Empress of Britain" (1938). Hobby: Besor.

GUNNAR J. ÅHRÉN

Född 17 april 1895 i Kanarps by. Öggestorps socken. Jönköpings län.

Kontorschef. Genomgått folkskola samt handelsskola i Jönköping 1912.

Kontorschef hos A.-B. Oscar Åhrén.

— 69 — 58 M ÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

MARTIN GUSTAF ADOLF AHRFELDT

Född 2 nov. 1898 i Madesjö församling, Kalmar län.

Polisöverkonstapel. Genomgått underoffieersskola och polisskola. Överkonstapel vid

Stockholms poliskår. Innehaft anställning som volontär vid Kungl.

Gotlands infanteriregemente.

GUSTAF ALGOT AHSTON

Född 3 okt. 1881 i Säby församling, Jönköpings län. Verkmästare. Genomgått Tekniska skolan i

Eskilstuna. Innehar egen rörelse. Verkmästare vid andra arméfördelningen i 7 år.

SIGFRID EMANUEL AKSELSON

Född .15 jan. 1895 i Växjö. Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar

sedan 1919. Genomgått underofficersskola, folkhögskolekurser vid

Bir-kagården och Brunnsvik. Medlem av Sv. Kommunalarb.-förbundet avd.

99. F. d. led. av kom.-fullm., v. ordf. i kyrko- o. skolråd, ordf. i A. B. F:s

lokalavd. i Ed. ordf. i arbetarekommunen i tio år.

JOHAN AUGUST ALDÉN

Född 30 juni 1869 i Alsheda församling, Jönköpings län. Skräddare

hos P. Nilsson & C:o. Lärt yrket i Eksjö, därefter praktiserat i

Stockholm.

— 70 —8 M ÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

ALEF THORWALD ALEF

Född 10 nov. 1896 i Jönköping. Skulptör. Genomgått Althins

målarskola och konstakademien 1920—23. studier i Frankrike och Italien.

Sedan 1917 verksam i Stockholm. Utställning i Svensk-Franska

Konstgalleriet 1928. Utfört statyer å Strömsborg och konstn. utsmyckning

av Eskilstuna Stadshotell.

THURE ALFRED JOHN ALFE

Född 16 febr. 1894 i Molieda församling, Kronobergs län. Regissör vid A.-B. Kinocentralen.

Tidigare chef vid Södra Teatern och Mosebacke Teater.

AXEL IVAR ALFREDSSON

Född 29 febr. 1896 i Urshults församling, Kronobergs län.

Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar. Landstormsfänrik. Genomgått

furirsko-la och landstormsofficerskurs. Tidigare anställd som skogsarbetare samt

som furir vid Kungl. Skånska dragonregementet. Kassör vid

Bostadsföreningen "Egna Hem". Råsunda. medlem av Sv.

Kommunalarbetareförbundet avd. 99.

PER GUNNAR ALFREDSSON

Född 30 okt. 1898 i Urshults församling, Kronobergs län. Sjukvårdare vid S:t Eriks sjukhus.

Innehaft anställning som sjukvårdskorpral vid Kungl. Skånska dragonregementet.

JOSEF ARVID ALGOTSSON

Född 30 jan. 1892 i Väckelsångs församling, Kronobergs län. Poliskonstapel. Genomgått

underofficerskola vid Kungl. Kronobergs regemente. Innehaft fast anställning vid armén.

— 71 —S M Å L Ä N N INGÅR 1 ST O C K H O L M

ERIK GUSTAF BERNHARD ALEANDER

Född 12 nov. 1887 i Gärdserums församling. Kalmar län. M. L.,

praktiserande läkare i Stockholm. Genomgått Linköpings läroverk,

shi-dent därstädes 14 juni 1906, med. fil. ex. maj 1907 i Upsala, med. kand.

i Upsala 12 sept. 1910. med. lic. 11 dec. 1915 i Stockholm. Var

amanuens vid Fysiologiska Institutionen i Upsala 1 jan.—31 dec. 1909. extra

läkare i Nysätra distrikt under åren 1913—15 omkr. 10 mån., i Båstad

distrikt 29 maj—21 juni 1915. t. f. underläkare vid Umeå lasarett 7 aug.

—20 sept. 1915 samt 1 jan.—13 april 1916. underläkare vid sjukh. S:t

Görans Med. Tuberkulosavdelning 16 april 1916—31 jan. 1918, underläk.

v. Provisoriska Sjukhuset i Stockholm 1 febr. 1918—20 dec. 1920,

underläkare vid Garnisonssjukhuset i Stockholm med. avd. 1 jan.—31 okt.

1921. assistent vid Statens Bakteriologiska Laboratorium 1917—1926,

prakt. läk. i Stockholm sed. 1 okt. 1921. Ledamot av Svenska

Läkaresällskapet 2 maj 1916. Tryckta skrifter: Om utsugning vid

spontan-pneumothorax (Tuberkulosläkareföreningens förhandlingar. Hygiea

1918). — (Tillsammans med K. Dernby) Studium über den Einfluss der

Wasserstoffionenkonzentration auf das Waehstum und die

Toxinbil-dung der Tetanusbacillen (Biochem. Zeitschrift 1921). (Tillsammans

med dens.) Production de la toxine tetanique (C. B. de la Soc. de Biol.

1921).

NILS EINAR ALLGURINE

Född 3 april 1905 i Eksjö församling. Jönköpings län.

Garageföreståndare. Avlagt underofficersexamen. Maskinist och

garageföreståndare hos A.-Ii. Speceristernas Varuinköp. Tidigare anställd som

chef-mekaniker vid flygvapnet. Ordf. i Spec. varuinköps idrottsförening.

Under militärtjänstgöringen styr.-led. i Försvarsväsendets

Underbefälsförbund.

OLOV ALLVIN

Född 29 juli 1915 i Ryd, Allmundsryds församling, Kronobergs län. Polisman. Studier vid Kungl,

musikhögskolan 1941, genomgått Polisskolans lägre kurs. Polisman vid Stockholms poliskår. Innehaft

anställning som musiksergeant vid Kungl. Livregementets grenadjärer. Örebro.

BROR REINHOLD ALM

Född 16 mars 1881 i Fagerhults församling. Kalmar län.

Verkmästare. Genomgått lantbruksskola i Borgholm. Verkmästare hos A.-B.

Separator. Varit maskinist mesta tiden före anställningen vid Separator

år 1907.S M Å L Ä N N INGÅR I ST O C K H O L M

BERTIL ELOF ALMEN

Född 24 juni 1907 i Mulseryd» församling, Jönköpings län.

Försäkringstjänsteman. Genomgått realskolan i högre allmänt läroverk, kurser

i stenografi, maskinskrivning och språk. Tjänsteman vid

Försäkringsaktiebolaget Hansas Huvudkontor. Stockholm 7. sedan 1928. 1925—26

kontorist lios Aktiebolaget Gustaf Lindberg, Stockholm. 1926 — 27

kontorist hos Aktiebolaget Stern och Stern. Stockholm. 1923 kontorist hos

Aktiebolaget Hadar Schmidt, Stockholm.

GUNNAR AXEL ARTUR ALMEN

Född 28 febr. 1909 i Jönköping. Försäkringstjänsteman. Studentexamen i Jönköping 1928, D. H. S.

1932. Löjtnant i Kungl. Smålands arméartilleriregementes reserv. Tjänsteman i Allmänna

Pensionsför-säkrigsbolaget sedan 1934. Ackvisitör hos Skandia-Freja 1932—34.

SVEN ERIK ALMEN

Född 26 febr. 1875 i Jönköping. Apotekare. Apotekareexamen 1902.

Pensionerad.

ERIK SIGFRID ALMGREN

Född 14 sept. 1900 i Växjö. Studentexamen 1920 vid Växjö högre

allm. läroverk, studier vid Stockholms Högskola. Bankkamrer.

Stockholms Enskilda Bank.

ERIC GUSTAF ALMING

Född 5 maj 1902 i Gränna landsförsamling, Jönköpings län. Kapten. Studentexamen i Jönköping

1922. AIHS 1926—28. Kadettofficer vid Kungl. Krigsskolan. Kapten vid Kungl. Smålands

arméartilleriregemente. Tidigare avdelningschef vid arméns underofficersskola och lärare vid olika kurser.

— 73 -S M Å L Ä X N 1 N G A R 1 STOCK KOL M

ERIC KARL JOHAN ALMKVIST

Född 19 maj 1891 i Alsheda församling, Jönköpings län. Studentexamen, fil. kand. och

kansliexamen i Lund. Tjänsteman hos S. A. K.

JOHANNES GOTTFRID ALMKVIST

Född 2 maj 1880 i Oskars församling, Kalmar län. F. d. järnvägstjänsteman. Silvermedalj för

långvarig och trogen tjänst.

AXEL HARRY ALMQVIST

Född 25 sept. 1908 i Ölmstads församling, Jönköpings län. Polisman.

Avlagt realexamen och underofficersexamen.

FOLKE HILDING ALSTERBERG

Född 19 juni 1885 i Alvesta. Kronobergs län. Ingenjör.

Genomgått 5 klasser vid Linköpings högre allmänna läroverk samt därefter

avlagt ingenjörsexamen vid Örebro Tekniska Elementarskola 1904.

Ingenjör och avdelningschef vid Mellersta & Norra Sveriges

Ångpanneförening. Anställd som ingenjör hos A.-B. Bofors-Gullspång. Bofors,

1905. vid Morgårdshammars Mek. Verkstad, Morgårdshammar, 1907,

vid Asea-avd. Mekaniska Verkstaden, Västerås, 1912. på nuvarande

plats sedan 1914. Tjänstgjort som timlärare vid Stockholms stads

yrkesskolor under flera år.

HEDE PAUL ALVÉN

Född 28 sept. 1916 i Smålandsstenar, Villstads församling, Jönköpings län. Polisman. Genomgått

furirskola samt polisskola 1941. Polisman i Stockholms stad 1940. Innehaft militäranställning vid

Kungl. Svea Ingenjörkår.SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

KARL HJALMAR ALVING

Född 3 juni 1877 i Kalmar. Lektor. Studentexamen 1897, fil. kand.

1900, fil. lic. 1906. fil. d:r 1916. Lektor i modersmålet vid Högre

realläroverket på Norrmalm. Stockholm. Lärare vid Göteborgs högre

sam-skola 1900—07, adj. vid Högre allin, läroverket i Uppsala 1907—18,

lektor vid Högre realläroverket på Norrmalm sedan 1918. Studierektor

vid Whitloekska samskolan 1919—29. K. Nordstjerneorden. Har

utgivit språkhistoriska, skolhistoriska och stadshistoriska arbeten samt

läroböcker. Översättare och utgivare av samlingsverket Isländska sagor,

varav tre band utkommit.

GUSTAF ENOCK AMBE

Född 5 april 1895 i Jäts församling. Kronobergs län. Konstnär.

Teckningslärare, slöjdlärare.

OSCAR PETRUS AMUNDSON

Född 1 dec. 1879 i Tryserums församling. Kalmar län. F. d.

poliskommissarie. Genomgått Gamleby lantmannaskola 1899—1900.

Polisskolans högre kurs 1917, kurs för utbildning av dressörer och

instruktörer vid tyska statens avels- och dressyranstalt för polistjänstehundar

vid Griinheide i/Mark 5 april—20 juli 1927. Anställd viel Stockholms

poliskår 1904—1939. under tiden 1923—1939 som kommissarie.

Instruktör för Stockholms poliskårs tjänstehundförare 1927—1936. Styr.-led. i

"Föreningen Svenska Skydds- och Sjukvårdshunden" 1926—1939.

Guldmedalj för nit och redlighet i rikets tjänst. 5:te storleken.

FRED CARL ANDER

Född 24 juli 1879 i Villstads församling, Jönköpings län.

Bankvaktmästare hos Sundsvalls Ensk. Bank. Genomgått underofficersskola.

— 75 —S M Å L Ä N N 1 N G A R 1 S T O C K H O L M

ALLING ANDERSEN

Född 12 april 1887. Verkst. direktör i A.-B. Julius Slöör. Stockholm.

BROR-YNGVE ANDERSON

Född 24 okt. 1902 i Målerås. Hälleberga församling. Kronobergs län.

Tandläkare. Studentexamen vid Kalmar högre allin, läroverk 1922.

tandl.-kand. 1926. tandläkare 1927. Tandläkarepraktik i Stockholm

sedan 1938. Assist, vid Tandl.-institutets tandfyllningsavdelning ocli t. f.

extralärare vid dess protesavd. höstterminen 1937. praktik i Torsby och

skoltandläkare därst, till 1938.

NILS VICTOR ANDERSON

Född 23 mars 1906 i Jönköping. Handelsföreståndare. Genomgått

handelsinstitut. Musikhandlare i Jönköping 1926—32. Medlem i

ordenssällskapet W. F. Sportintresserad, i synnerhet fiske.

SVEN GUSTAF ANDERSON

Född 30 dec. 1868 i Vislanda församling, Kronobergs län.

Verkmästare vid Stockholms Elverk. Pensionerad. Innehar S:t

Eriksmedaljen.

- 76 -S M Å L Ä N N I N G A R I STO C K H O L 31

ANDERS EDVARD ANDERSSON

Född 1 febr. 1884 i Marbäcks församling. Jönköpings län.

Expeditionsvakt vid Kungl. Järnvägsstyrelsen. Tidigare anställd som

stationskarl vid S. .). Innehar silvermedalj i 8:e storleken för nit och redlighet

i rikets tjänst.

ANDERS IVAR ANDERSSON

Född 16 maj 1894 i Pjätteryds församling. Kronobergs län. Köpman. Driver egen rörelse. Revisor i

kommunalfullmäktige i Hede. Innehar skvttemärke.

AUGUST EMANUEL ANDERSSON

Född 19 nov. 1890 i Flisby församling. Jönköpings län. Sekreterare

hos Kungl. Generalpoststyrelsen. Realskolexamen i Luleå 1907.

AXEL ELIAS ANDERSSON

Född 13 okt. 1885 i Hessleby församling. Jönköpings län. Kontrollör

vid A.-B. Stockholms Spårvägar. Korprals- och underofficersskola vid

Kungl. Kalmar regemente. Medlem av Stockholms Spårvägars

Tjänstemannaförbund.

- 77 —S M ÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

BENGT WERNER ANDERSSON

Född 1 okt. 1907 i Vimmerby. Badmästare vid Centralbadet i

Stockholm. Simlärare vid Sportpalatset.

CARL ALDO ANDERSSON

Född 28 april 1868 i Madesjö församling, Kalmar län. Glasmästare.

Innehar eget glasmästeri. Medlem av Stockholms Borgargille och

Hantverksförening.

CARL AUGUST ANDERSSON

Född 30 maj 1864 i Södra Sandsjö församling, Kronobergs län.

Gjutare hos Fr. Wennströms Metallfabrik, Stockholm. Genomgått

korpral-och minörex.

CARL FREDRIK ANDERSSON

Född 9 juli 1874 i Västervik. Förman vid A.-B. Grumme & Son.

Stockholm, sedan 1894. Styr.-led. i Södermalms arbetareinstituts

före-läsningsförening. Innehar Kungl. Patr. Sällskapets guldmedalj för

långvarig och trogen tjänst.

- 78 -S M ÅLÄNNING A R I S T O C K H O L M

CARL PATRIK ANDERSSON

Född 23 sept. 1876 i Loftahammars församling, Kalmar län.

Skoma-karmästare. Delägare i firman Sjöberg & G:o sedan 1923. Lärt yrket

i Lottahammar och Gamleby hos E. Svanström.

DAVID NATANAEL ANDERSSON

Född 23 dec. 1883 i Forsheda församling, Jönköpings län.

Färghandlare. Genomgått teknisk skola. Innehavare av Högalids Färg-,

Kemikalie- och Sjukvårdsaffär. Tidigare målarmästare i Stockholm och

Sundbyberg.

EINAR AUGUST EGON ANDERSSON

Född 29 okt. 1896 i Västervik. Mekaniker vid Stockholms Spårvägar.

Innehaft anställning vid A.-B. Stockholms Telefon.

EMIL HOLSTEN LORENTZ ANDERSSON

Född 12 febr. 1907 i Nässjö församling. Jönköpings län. Civilingenjör

vid Kungl. Patent- och Registreringsverket. Studentexamen i

Stockholm. Chalmers Tekn. Högskola. Tidigare assistent vid Chalmers Tekn.

Högskola och Mosskulturföreningen. Jönköping.

- 79 —S M Å L Ä N N 1 N GAR I S T O C K H O L M

ERIC GUNNAR WILHELM ANDERSSON

Född 15 febr. 1912 i Rydaholms församling, Jönköpings län.

Polisman. Genomgått Polisskola och Grimslövs Folkhögskola. Polisman vid

Stockholms poliskår sedan 1938.

ERNST ANDERSSON

Född 8 nov. 1891 i S:t Sigfrids församling, Kalmar län. Hovmästare

å Rest. Riche i Stockholm. Utlandspraktik i Tyskland och Frankrike.

ERNST EMANUEL VALENTIN ANDERSSON

Född 26 okt. 1891 i Boda, Nässjö församling, Jönköpings län.

Ingenjör. Utexaminerad 1917 från Tekniska skolan i Stockholm,

därefter anställd i olika Stockholmsindustrier till år 1922. vistades därefter

i Tyskland i 2 år som stipendiat, därefter egen firma. Stockholms

Bleck-varufabrik. Grundade år 1930 Fastighets A.-B. Hägerstenstomten 304.

i vilkas lokaler såväl den egna som uthyrda fabrikslokaler inrymmas.

Är 1940 tillbyggdes och utvidgades lokalerna ytterligare. Styrelsens

ordf. och verkst. direktör i båda dessa företag.

FRANS EMIL ANDERSSON

Född 11 mars 1884 i Mortorps församling. Kalmar län.

Tillsynings-inan hos A.-R. Sleipner, Stockholm. Medlem i styr. för Sv.

Dragkamps-förbundet.

— 80 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

GABRIEL ANDERSSON

Född 1 april 1870 i Kalmar. Advokat. Egon verksamhet.

GUSTAF ALFRED ANDERSSON

Född 23 febr. 1909 i Gullabo församling. Kalmar län. Fabriksarbetare

hos A.-B. Förenade Superfosfatfabr., Gäddviken, Stockholm.

GUSTAF EDVARD ANDERSSON

Född 15 mars 1878 i Ukna församling, Kalmar län. Reparatör. Genomgått hovslagareskola vid

Veterinärinstitutet. Anställd vid Apotekarnas Vattenfabrik i Stockholm. Innehaft anställning som

jordbruksarbetare 1891—96, smedhantlangare 1896—98, hovslagare 1898—1934. reparatör sedan 1934 och

fortfarande samt portvakt i fastigheten Jakobsbergsgatan 19.

GUSTAF NOAK BERNHARD ANDERSSON

Född 19 april 1888 i Norra Sandsjö församling, Jönköpings län.

Verkmästare. Började i yrket hos tapetseraremästare Karl Magnusson

i Jönköping, vidare praktik i hemstaden och i Stockholm från 1907.

Genomgått kurs vid Tekniska skolan i Stockholm. Verkmästare hos

Bobergs Möblerings A.-B. i Stockholm sedan 1934. Innehaft anställning

hos Swensson & C:o från 1911. som verkmästare där 1919—32, egen

verksamhet 1932—34. Deltagit i av Stockholms stad anordnade

träd-skötarekurser 1933—35 och erhållit diplom därifrån.

HELGE ANDERS EUGEN ANDERSSON

Född 10 febr. 1895 i Västervik. Förman vid Mjölkcentralen i Stockholm. Innehaft anställning som

reparatör vid Ekensbergs varv, sjukvårdare vid Långbro sjukhus, reparatör vid A.-B. Golibrimotorer i

Tellusborg. Medlem av Sveriges arbetsledareförbund.

JOHAN ARVID ANDERSSON

Född 21 mars 1882. Stationskarl vid S. J. sedan 1907. Fastighetsägare. Genomgått

underofficersskola. Innehaft anställning som korpral vid I. 27, Gottland. Innehar medalj för nit och redlighet i

rikets tjänst.

— 81 —

58 M Å L Ä N N I N G A R

STOCKHOLM

JOHAN FREDRIK HENNING ANDERSSON

Född 21 maj 1899 i Tolgs församling, Kronobergs län. Sjukvårdare

vid Långbro sjukhus. Älvsjö.

JOHAN TIDIOR ANDERSSON

Född 27 nov. 1866 i Mortorps församling. Kalmar län.

Skomakaremästare. Innehar eget skomakeri.

JOHN HERMAN ANDERSSON

Född 23 april 1905 i Göteryds församling. Kronobergs län.

Spårvägsman. Innehaft anställning som musikturir vid f. d. Kungl. Skånska

(Iragonregemet samt Kungl. Livregementet till häst.

KARL ANDERS BERTIL ANDERSSON

Född 6 juni 1914 i Ryssby församling. Kronobergs län. Radiostyrman i Kungl. Flottan. Skeppsgosse

1929—32. 1 klass radiotelegrafistcertifikat, Kungl. Flottans underofficersskola, styrmansexamen.

Styr.-led. i Försvarsväsendets LTnderbefälsförbund. ordf. i Flaggkorpralssällskapet i Stockholm. Innehar

manliga idrottsmärket, silverpokal från kvinnoförb. f. Sveriges sjöförsvar i Stockholm "För nit och

skicklighet i fosterlandets tjänst." Hobby: Badminton.

- 82 -S M A L Ä N N I N G A R I S T O C K H O L M

KAHL AUGUST LUDVIG ANDERSSON

Född 2 okt. 1896 i Växjö. Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar.

Tidigare anställd vid Kungl. Telegrafverket och Statens Järnvägar.

KARL BERTIL ANDERSSON

Född 18 okt. 1901 i Jönköping. Butiksföreståndare i Konsum.

Stockholm.

KARL BERTIL HERBERT ANDERSSON

Född 29 okt. 1889 i Jönköping. Järnvägsman vid Biljett- & Blankettkontoret. Järnvägsstyrelsen,

sedan cirka 25 år. Innehaft anställning hl. a. vid Centraltryckeriet i Stockholm. Sekreterare i Rörstrands

Båtklubb samt redaktör för dess årsböcker.

KARL BAY ID ANDERSSON

Född 25 juni 1886 i Askeryds församling. Jönköpings län. Notarie.

Mogenhetsexamen, juris kandidatexamen. Notarie bos Kungl.

Generalpoststyrelsen.

— 83 -S M Å L Ä N N INGÅR I STOCKH O L M

KARL ERIC AXEL ANDERSSON

Född 14 juli 1908 i Åleins församling, Kalmar län. Verkmästare vid

Stockholms Inredningsatelier. Led. i styr. för Sveriges sadelmakare- och

tapetseraremästareförening tapetseraresektion i Stockholm.

KARL-ERIK GUNNAR ANDERSSON

Född 23 sept. 1912 i Söderåkra församling, Kalmar län. Ingenjör

vid Kungl, arméförvaltningen. Genomgått 6 år i högre allin, läroverk,

ingenjörsexamen, Chalmers Tekniska Institut och Stockholms Tekniska

Institut. Innehaft anställning vid Svenska Fläktfabriken. General

Motors Nord. A.-B. och Riksidrottsförbundet.

KARL JOHAN ERNST ANDERSSON

Född 24 april 1891 i Söraby församling. Kronobergs län.

Spårvägsman vid Stockholms spårvägar.

KLAS GUNNAR ANDERSSON

Född 12 nov. 1881 i Växjö. Garagevakt vid Centralgaraget sedan

1923. Tidigare anställd som sjöman.

— 84 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

KNUT GUSTAF HJALMAR ANDERSSON

Född 15 okt. 1913 i Vena församling. Kalmar län. Posttjänsteman i

Kungl. Postverket. Stockholm.

KNUT SAMUEL ANDERSSON

Född 4 aug. 1884 i Bankeryds församling. Jönköpings län. Skulptör.

Genomgått tekn. skolor i Jönköping o. Stockholm. Privatakademien v.

Debehitz o. Statlig Akademie i München. Innehar atelier på Lidingön.

Från 1915—19 assistent hos Münchner professorer, därunder två år i

Statl. Akademie. I utlandet utfört skulptureli utsmyckning för

Emelka-theater, Slottstheater. Viktoriatheater, Cherubintheater, o. Café Glonner

i München, Viktoriatheater i Pforzheim, Trapphus i universitetet i

Heidelberg. Königin Bar i Nürnberg. Kurhotell i Bad Wörishofen. luxuösa

villor i Bockuin a. Dortmund. Stora statl. Verkehrauställung i München.

Kunst u. Kunstgewerbe i München, Festrummen i Atlantångaren

Europa, skulptur med 7 figurer i Nya stadsgalleriet i München. 1

Sverige: Justitia i Östersund. Beliefer f. vinstuga i Stockholm. Salong o. Bar

i Patrizia. Fågel Fenix i Norrköping, fontän vid Kalmar ex. I utlandet

publicerade i: ""The Studio", "Die Kunst". "Möderne Bauformen",

"Tnnendekoration", "Kunst und Handtwerk" och i Sverige i "Form".

OLLE ANDERSSON

Född 15 juni 1912 i Vimmerby. Konstnär.

OSCAR EMIL ANDERSSON

Född (5 maj 1878 i Malmbäcks församling. Jönköpings län. F. d.

snickare vid S. J. Pensionerad.

— 85 —SMÅLÄNNINGAR

STOCKHOLM

OSCAR HARRY ANDERSSON

Född 12 nov. 1906 i Nässjö församling, Jönköpings län. Tjänsteman

i Svenska Radio A.-B.. Stockholm.

OSCAR MARTIN GUNNAR ANDERSSON

Född 11 febr. 1896 i Åkers församling. Jönköpings län. Byggmästare.

OSKAR HJALMAR ANDERSSON

Född 17 mars 1887 i Smålands Burseryds församling. Jönköpings

län. Lagerbiträde i A.-B. Nordiska Kompaniet, Stockholm. Innehar

Kungl. Patriotiska Sällskapets guldmedalj.

OTTO HERMAN ANDERSSON

Född 15 maj 1882 i Dörby församling. Kalmar län. Köpman.

Genomgått handelsskola i Halmstad. Egen rörelse sedan 1913 och

fortfarande. Innehaft anställning inom järnbranschen 1898—1913. Medlem

av 1882 års män.

- 86 -S M ÅLÄNNING A R I S T O C K H O L M

V EU AUGUST EMANUEL ANDERSSON

Född 11 juli 1882 å torpstället Vedtorget i Vetlanda församling.

Jönköpings län. F. d. polisman (pensionerad) vid Stockholms poliskår.

Genomgått underofficersskola vid Kungl. Smålands artillerireg:te, lägre

och högre polisskolans kurs, fruktträdskötarekurs inom Stockholms stads

Trädskötare Sällskap. Fastighetsförvaltare. Ären 1917 till 1934 kassör

och ordf. i Polisens Dotters Fond i Stockholm. Led. i Stockholms stads

fastighetskontors koloniträdgårdsråd, ordf. i Stockholmskretsen av

Sveriges Koloniträdgårdsförbund, kassör i Koloniträdgårdsföreningen Årsta.

Innehar Kungl. Patriotiska Sällskapets guldmedalj. Kungl. Sällskapets

Pro Patria guldmedalj, Sveriges Koloniträdgårdsförbunds guldmedalj.

Stockholmskretsens förtjänsttecken samt medalj från Allmänna Svenska

Trädgårdsutställningen i Stockholm 1930.

SIVERT ELYING CHARLES ANDERSSON

Född 20 maj 1921 i Allmundsryds församling, Kronobergs län.

La-boratorieinstrumentblåsare i Rudolph Grave A.-B.. Stockholm.

SVEN ELON ANDERSSON

Född 12 mars 1909 i Åkers församling. Jönköpings län. Genomgått

arméns underofficersskola. Sergeant vid Kungl. Östgöta

luftvärnsregementes Stockholmsdetachement.

SVEN OSCAR HENRIC ANDERSSON

Född 4 okt. 1909 å Forsebo gård i Västrums församling, Kalmar län.

Försäljningschef i Nils Johanssons Partiaffär, Folkungagatan 78,

Stockholm. Medlem i Svenska Motorklubben m. fi. motorsammanslutningar.

Gruppchef i Frivilliga Motorcykelkåren samt Hemvärnskretsens

Motorcykelkompani. Innehar S. M. K:s förarmärke i silver. Vinnare av

No-veinberkåsan å sidvagnsmotorcykel 1937 samt ett flertal vintertävlingar.

- 87 —S M Å L Ä N N 1 N G AR I ST O C K H O L M

SVEN WALDEMAR ANDERSSON

Född 25 jan. 1885 i Kalmar. Snickare hos Byggmästare J. T. Pettersson. Stockholm.

GUSTAF EDVIN ANDREASON

Född 28 nov. 1890 i Oskarshamn. Inkasserare.

SETH ERIK KRISTIAN ANGELIN

Född 29 jan. 1893 i Mönsterås. Kalmar län. Föreståndare för A.-B.

Svenska Tobaksmonopolets centralarkiv. Bealskoleexamen vid Kalmar

högre allin, läroverk 1909. Frans Schartaus handelsinstitut 1909—11,

Stockholm. Ordinarie befattningshavare 1928 inom A.-B. Svenska

Tobaksmonopolet i Stockholm. Under 12 år varit verksam inom

tobaksindustrien i Hamburg och Dresden, därefter dels i Skandinaviska Kredit

A.-B. i Malmö och grosshandelskontor i Stockholm under 6 år.

CARL HUGO ANKARSTRAND

Född 25 sept. 1898 i Västervik. Badiotelegrafist i Kungl. Flottan. Realskoleexamen 1911.

radiotelegrafist 1921. Innehaft anställning hos C. O. Lundbergs Fastighets A.-B.. Stockholm.

DAVID ANKE

Född 13 okt. 1896 i Alems församling. Kalmar län. Verkmästare

och tillskärare hos A.-B. Ströms Herrekipering. Stockholm, sedan 1932.

Förut anställd i samma firma i Göteborg från 1921.

— 88 -S M ÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

TORBJÖRN ANLIOT

Född 27 juni 1893 i Jäts församling. Kronobergs län. Civilingenjör.

Genomgått Chalmers Tekn. Institut. Konstruktör vid A.-B. Stockholms

Bryggerier.

AXEL GUSTAF SlGURD ANNERFORS

Född 17 inaj 1901 i Adelövs församling, .lönköpings län. Assessor.

Jur. kand. Studentexamen 1921 i Eksjö. Assessor vid Stockholms

rådhusrätt.

OTTO GABRIEL CHRISTOFFER ANNERSTEDT

Född 20 fehr. 1880 i Bankeryd, Jönköpings län. Konsul. Genomgått

(i kl. vid Jönköpings högre allin, läroverk samt Göteborgs

Handelsinstitut. Göteborg. Innehavare av A.-B. O. Annerstedt. Stockholm.

Korrespondent hos Hammar & C:o. Hamburg, 1898—1901 och Martin Ohlson &

Son. London, 1902. prokurist hos H. A. B. Nicolai Johannsen,

Stockholm. 1903—15. delägare i H. A. B. Nicolai Johannsen. Stockholm,

1915—19.

CARL ERIK HARRY ANOLD

Född 15 nov. 1908 i Aringsås församling. Kronobergs län. Jur. stud.

— 89 —S M Å L Ä X X INGÅR I STOCKHOL M

THEODER ARENBERG

Född 1 jan. 1871 i Arby församling, Kalmar län. Fabrikör.

Mekaniker. Innehaft anställning vid Husqvarna och Singer. A.-B. Lux m. fi.

BEXGT SAMUEL ARFVIDSON

Född 9 april 1886 i Kalmar. Kansliråd. Studentexamen 1904. jur. kand. i Uppsala 1909.

handelshögskoleexamen i Berlin 1910. Tjänstgjort vid Östra Värends domsaga 1911—1914. i Göta hovrätt 1914—16.

amanuens i finansdept. 1916. 2:e kanslisekreterare i socialdept. 1920, t. f. l:e kanslisekr. i finansdept.

s. å., 1 :e kanslisekr. i finansdept. 1920, kansliråd 1938. B. V. O. 1933.

OSKAR GUSTAF LEXXART ARIN

Född 20 juni 1911 i Nässjö. Med. lic. Studentexamen i Eksjö 1931.

med. kand.-examen i Up[|sala 1934. med. lic.-examen vid Karolinska

Institutet den 3 sept. 1941.

CARL HJALMAR FOLKE ARLEIJ

Född 5 aug. 1900 i Jönköping. Järnhandlare. Började som

springpojke hos firman Elander & Lundberg i Jönköping och övergick sedan

som biträde till firman Carl Landin i Jönköping. Avflyttade från

Jönköping 1922 till Stockholm, konditionerade hos olika järnvarufirmor till

år 1934. då egen affär etablerades. Fotbollspelare i J. A. I. K. under

åren 1915—22.

- 90 -S M Å L Ä N N I N G A R I STO C K H O L 31

GUSTAV KONRAD LEONARD ARLEIJ

Född 11 jan. 1903 i Jönköping. Tjänsteman i ingenjörsfirman

Ventilator.

HEL3IER LORENTZ ARNELL

Född 10 nov. 1882 i Jönköping. Tandläkare. Studentexamen i

Jönköping 1905, tandläkareexamen 1909. Praktik i Stockholm sedan 1909.

Assistent å tandläkareinstitutets tandf.-avd. 1909. Sv.

Tandläkaresällskapets bibliotekarie 1910—12, styr.-medl. i Allin. Valmansfürb. 1916—19,

styr.-medl. i Sv. Motorcykelklubben 1917—23, v. ordf. i styr. för

Mar-bäcks Fabriks A.-B. fr. 1923, styr.-medl. i Smålands Gille i Stockholm,

ordf. i föreningen Jönköpingspojkarna i Stockholm sedan 1931, ordf. i

föreningen Riksmusei Vänner, ordf. i Mälaröarnas Biodlareförening.

Kungl. Vetenskapsakademiens stora Linnémedalj. R. V. O.

GUSTAV AXEL NATHANAEL AROSËN

Född 10 maj 1882 i Jönköping. Pens. banktjänsteman.

Studentexamen. Genomgått Schartaus Handelsinstitut. Anställd 4 år vid Statens

Järnvägar. Pensionerad från Skandinaviska Banken.

KARL VIKTOR AR VÄLD

Född 6 sept. 1885 Allmundsryds församling, Kronobergs län. Lagerföreståndare lios Konfektions

A.-B. S:t Erik. Tidigare innehaft anställning inom samma bransch.

- 91 —S MÅLÄNNING AR I STOCKHOL M

IWAN TEODOR ARVIDSON

Född 2 april 1901 i Loftahammars församling, Kalmar län.

Glasmästare. Innehar egen glasmästerirörelse i Stockholm. Tidigare anställd

bland annat hos C. S. Chönow & C:o 1925—33.

GUSTAF ARVID ARVIDSSON

Född 3 april 1889 i Hakarps församling. Jönköpings län.

Kapellmästare. Genomgått Musikaliska akademien 1912—18. Varit

militärmusiker vid Kungl. Smålands art.-reg:te och Jönköpings reg:te. tog avsked

som musiksergeant 1913. Pianist vid Reinholds konditori. Djurgården.

Varit kapellmästare vid S. A. R. R. 7 år, dessutom kapellmästare eller

musiker vid teatrar ocli restauranger, tjänstgjort som oboist under några

år vid Stockholms Konsertförening. Under senare åren även

pianolärare, instruktör och ackompangnetör. F. d. styr.-led. vid Svenska

Musikerförbundets Stockholmsavdelning. Kompositör. Komponerat

romanser ocli visor för sång och pianoaccompagnement, även kompositioner

tör piano, bl. a. en lyrisk suite.

GUSTAV PONTUS VITALIS ASP

Född 27 okt. 1881 i Lemnhults församling. Jönköpings län.

Fabrikör. Egen snickeri rörelse sedan 1912. Yrkesutbildning i Stockholm lios

J. G. Wisén. Styr.-led. i Barnkolonien Lilla Solhemmet sedan 20 år.

Tillhör Baptistsamfundet sedan år 1900.

HANS GUSTAF ERIK IVAR ASP

Född 22 maj 1901 i Villstads församling, Jönköpings län. Tjänsteman. Studentexamen. Kontors

skrivare i Riksförsäkringsanstalten.

92 —S M ÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

GUSTAF FABIAN ASPE

Född 24 dec. 1883 i Karda församling, Jönköpings län.

Kyrkovaktmästare i Gustaf Vasa församling. Stockholm. Genomgått

sjukvårds-korpralskola och underofficersskola vid Kungl. Livgardet till häst.

Kyrkovaktmästare och kyrkoskrivare. Innehar Kungl. Sällskapet Pro Patrias

belöningsmedalj i guld för 23-årig plikttrogen tjänst, Järnbärareorden

1924, J. B. 0:s riddargrad 1931.

KARL AXEL CRISTIAN ASPH

Född 16 nov. 1904 i Arby församling. Kalmar län. Tjänsteman hos

A.-IS. Vin- & Spritcentralen. Genomgått furirskola och

kulspruteunder-befälsskola vid Kungl. Göta livgarde. Innehar Svenska Arméns

skytte-medalj i silver och kulspruteskyttemärke i silver, skyttemärke i guld.

CARL OSCAR ASPLIND

Född 11 jan. 1894. F. d. skogsinspektor. Studier vid läroverk,

lantbruksskola, tekniska skogs- & sågverksskolan. F. n. anställd vid

Skånetryckeriets Förlag, Malmö. Tidigare anställd vid Finsjö Kraft A.-B..

Finsjö. 1910—15. Säfsjöströms Bruk. Sävsjöström. 1916—19. Emsfors Bruk.

Högsby, 1919—21. Anglo Baltic Timber C:o, Nairobi B. E„ Africa

1922—24, Eqnator Saw Mills, Kenya, B. E. Africa 1924—27, Kipipiri

Estate, Sir John Ramsden Barth 1927—30, Norman & C:o Pretoria

Träns val South Africa 1930, Kilimanjaro Saw Mills Tangangika

Ter-ritory B. E. A. 1931—33, Kalmar Bobbin C:o, Kalmar. 1935—36.

Tillfälliga uppdr. 1937—39. Deltog i striderna vid Märkajärvi, Finland.

1939—40.

JOSEF KONRAD ASPUOTH

Född 20 dec. 1878 i Hults församling. Jönköpings län. Aktuarie.

Studentexamen i Norrköping 1897, fil. kand.-examen i Uppsala 1903.

Aktuarie i Stockholms stads statistiska kontor sedan 1908. Amanuens i

Kungl, statistiska centralbyrån 1904—07. Protokollförare hos styr. över

Stockholms stads statistiska kontor 1908—37. suppleant i kyrkorådet i

Kungsholms församling 1932—34 ocli led. i rådet 1935 samt

kyrkofull-mäktig i församlingen 1932—38. led. av styr. för Stockholms stads

tjänstemäns förening samt styr. och föreningens sekr. 1919—1931, nämnda

förenings ombud i Stockholms stads befattningshavares samarbetsnämnd

(tjänstemännens samorganisation) från 1920, led. av ifrågav. nämnds

arbetsutskott samt nämndens och utskottets sekr. 1920—33, led. av

Stockholms stadsfullm. 1921—23. led. av pensionsnämnd sedan 1914 och

dess vice ordf. sedan 1929, led. av hyresnämnd 1917—23, led. av

taxeringsnämnd 1931—36, revisor i Förmyndarkammaren 1921—26, elektor

för val av ledamöter i riksdagens första kammare 1921—23 samt

elek-torsuppl. för d:o 1924—35. R. V. O. och Österrikiska röda korsets

förtjänsttecken. Fr. tr. utg.: Diverse artiklar i dagspressen ocli

tjänstemännens facktidskrifter. Redaktionell ledare vid utarbetandet inom Sthlms

stads statistika kontor av "Stockholms stadsfullmäktige 1913—38"

(porträttmatrikel i anledn. av stadsfullm. 75-årsjubileum).

— 93 —S M ÅLÄNNING A R I S T O C K H O L M

BENGT ATTERBERG

Född 21 fehr. 1902 i Kalmar. Genomgått högre allm. läroverket i

Kalmar, högre realläroverket på Norrmalm. Beskowska skolan oeh

Schartaus handelsinstitut. Vistats för studier i Tyskland, England,

U. S. A. samt Paris 1924—28. Korrespondent vid A.-B. Gerh. Arehns

mek. verkstad sedan 1929.

BERTIL THEODOR A VEKSKOG

Född 17 april 1905 i Esketorp. Aneboda församling. Kronobergs län.

Köpman. Egen rörelse med firma Fabrikernas Direktförsäljning. Fast

anställd vid Svea ingenjörkår 1925—35. Sergeant i Ingenjörtruppernas

reserv.

CARL PETTER AVIN

Född 20 dec. 1886 i Rogberga församling, Jönköpings län.

Polisöverkonstapel. Genomgått Sv. Arméns Underofficersskola 1909. Polisskolans

högre kurs 1921—22. Överkonstapel i Stockholms l:a vaktdistrikt.

Distinktionskorpral vid Kungl. Svea Livgarde 1909—10. Kassör i

Stockholms Överkonstapelsförening 1931—41. Vasamedaljen i guld 5:te

storleken 1936.

BIRGER ROY VINCENT AXELSON

Född 5 jan. 1911 i Vireda församling, Jönköpings län. Skräddare

vid Stockholms spårvägar.

- 94 —S M ÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

GUNNAR NILS HENNING AXELSSON

Född 22 maj 1895 i Vena församling, Kalmar län. Biträdande överkonstapel vid Stockholms

poliskår. Genomgått Högalids folkhögskola vinterkursen 1913—14. Anställd vid Stockholms poliskår 1921.

Genomgått polisskolans högre klass 1933.

GUSTAF ADOLF AXELSSON

Född 25 maj 1883 i Jönköping. Montör. Anställd hos Värmeledningsfirman A.-B. Harald Ahxner,

Stockholm, maskinist och portvakt. Vistats under 10 år i U. S. A.

KARL ELOF AXELSSON

Född 9 fehr. 1899 i Odensjö församling. Kronobergs län.

Expeditionsvakt i Kungl. Finansdepartementet. Avlagt underofficersexamen,

högre kursen. Tidigare anställd vid Kungl. Göta Livgarde. Sergeant i

Kungl. Södermanlands regementes reserv. Innehar Arméns

skyttemedalj och civila idrottsmärket.

SVEN GUSTAF EMANUEL AXI

Född 3 maj 1879. Fängelsedirektör. Studentexamen i Jönköping

1897. E. o. amanuens i Kungl. Fångvårdsstyr. 1897. e. o. postexp. 1900.

postexp. 1906—11, amanuens i Kungl. Fångvårdsstyr. 1904. tillförordn.

revisor där 1907. ord. 1912. Direktör vid Centralfängelset å Långholmen

sedan 1928. Förest, för fångvårdsutbildn.-kurser för underbefäl och

bevakningspersonal sedan 1931. Styr.-led. i Skyddsvärnet 1913—18.

skatt-mäst. sedan 1925. sekr. och kassaförv. i Centralfören. till stöd för frigivna

1912—30, ordf. i Sv. Fångvårdssällsk. 1937. i Stockholms Skyddsfören.

för frigivna 1937. sakkunnig i Justitiedep. för utredn. rörande org. av

det friv. skyddsarbetet betr. frigivna fångar 1931 och ang. nytt

centralfängelse 1934. stadsfullm. 1931—38. kyrkofuUm. i Stockholm sedan 1931.

led. i Högalids förs. kyrkoråd 1933. kyrkvärd 1940, v. ordf. i dess

fattigvårdsstyr. 1933. led. i nykterhetsnämnden 1935. ordf. i fören.

Jönköpingspojkarna 1930—31. R. V. O.

SVEN VICTOR BACK

Född 15 sept. 1911 i Huskvarna. Hakarps församling. Jönköpings

län. Guldsmed. Innehar guldsmeds- och juvelerareaffär jämte

tillhörande verkstad sedan 1932.

— 95 —S M Å L Ä N N I N GAR I S T O C K H O L M

GUNNAR OTTO CHRISTIAN BÆCKSTROM

Född 28 febr. 1881 i Vissefjärda forsamling, Kalmar län. Ingenjör vid Kungl. Arméförvaltningens

Tygdepartement. Genomgått Tekniska elementarskolan i Norrköping. Tidigare anställd vid Kungl.

Flottans varv i Karlskrona, Kalmar Verkstads A.-B.. Kalmar. Nydkvist & Holm, Trollhättan. Allmänna

Svenska Elektr. A.-B., Västerås, Ahlsell & C:o. Stockholm. Luth & Roséns Elektr. A.-B.. Stockholm.

Kungl. Flottans varv, Stockholm. Stockholms Gasverk. Värtan, Stockholm.

PER GUSTAF TÖRE BAHRTON

Född 8 sept. 1899 i Oskarshamn. Kamrer. Avlagt realexamen 191(1 Fr. Schartaus Handelsinstitut

1918. Kamrer i Carl Axel Petterssons A.-B. Korrespondent i Telefon A.-B. L. M. Ericsson 1918—20.

KARL ANDERS MAURITZ BARCK

Född 6 nov. 1885 i Helleberga församling, Kronobergs län.

Magasinsförvaltare. Genomgått underofficersskola. Förvaltare vid Polisens

hittegodsmagasin. Stockholm. Anställd 1908 såsom polisman i

Stockholms poliskår. Mångårig ordf. inom personalorganisationerna vid

Stockholms poliskår, ordf. i Riksförbundet Svenska Städers Polismän

in. fi. organisationer. Innehar Kungl. Patriotiska Sällskapets

guldmedalj.

BJÖRN RUTGER LORENTZ BARCK-HOLST

Född 11 nov. 1897 i Jönköping. Leg. tandläkare. Studentexamen i Jönköping 1918. medicinska

studier vid Uppsala universitet och Karolinska institutet. E. o. amanuens vid anatomiska institutionen i

Uppsala. Tandl.-kand. 1931, tandläkare mars 1934. Praktik i Stockholm. Vice ordf. i Stockholms

Akvarieförening. styr.-led. i Föreningen Jönköpingspojkarna i Stockholm. R. V. O. m. m. Skrifter: ett flertal

uppsatser i in- och utländska facktidskrifter rörande akvariefiskar och akvarieväxter, botanik samt

trolleri. bl. a. Förekomsten av Hypericum pulchrum L. i Sverige. "Om vi skulle skaffa oss ett akvarium!"

Specialintresse: akvarier, botanik och trolleri. Pseudonym: Mac Urga.

ERIK EUGEN BAUMANN

Född 30 okt. 1889 i Vimmerby. Kapellmästare. Ex. vid Kungl.

Musikhögskolan. Musikchef vid A.-15. Europa-Film sedan 1932.

- 90 -S M Å L Ä N N INGÅR I STOCKHOL M

JOHN ADRIAN VILHELM BEIREUTZ

Född 9 juli 1890 i Madesjö församling, Kalmar län. Lagerbiträde bos A.-Ii. Wilh. Becker.

Lövholmen. sedan 1919. Genomgått korprals- och furirskola. Innehaft militäranställning vid Kungl. Gotlands

infanteriregemente (I. 27) och vid Kungl. Jämtlands infanteriregemente (I. 23).

JOHAN MALCOLM BENGTSON

Född 27 aug. 1882 i Hångers församling, Jönköpings län. Köpman.

Innehaft egen tobakshandel under 30 år. numera å Karlavägen 15.

UNO AUGUST EMANUEL BENGTSON

Född 27 dec. 1899 i Ljungby församling. Kronobergs län.

Tjänsteman i och representant för Wiklunds Velociped A.-B. Efter utbildning

inom cykelbranschen i Ljungby samt olika engagemang i Skövde.

Linköping. Falun och Gävle anställd hos Wiklunds sedan augusti 1929.

ALGOT BENGTSSON

Född 27 mars 1887 i Allmundsryds församling. Kronobergs län.

Verkmästare. Lärt snickeriyrket hos snickaremästare A. Påhlsson i Ryd.

Avlagt gesällprov i Malmö Hantverksförening 1906 samt Tekniska

yrkesskolan i Stockholm. Genomgått yrkesutbildning vid Malmö och

Stockholms yrkesskolor. Anställd hos Guldsmedsbolaget i Stockholm.

Kon-ditionerat på olika platser i landet under c:a 5 år.

BERNDT EMIL BENGTSSON

Född 18 sept. 1897 i Aringsås församling, Kronobergs län. Verkmästare hos A.-B. Svenska

Spiralfabriken. Studier vid Tekniska Institutet, Stockholm. Medlem av Sveriges Mekaniska

Verkmästareförbund.BERTIL ALFHED RAGNAR BENGTSSON

Född 13 maj 1907 i Växjö. Konservator. Genomgått Tekniska skolan

(Högre konstindustriella), Stockholm, div. målarskolor. Sedan 1 juni

1941 museikonservator vid Östergötlands och Linköpings stads museum.

Utbildad som konservator hos konservator A. Hellström. Göteborgs

museum. konservator Alfr. Nilsson. Stockholm. Har under tiden haft stora

och betydelsefulla uppdrag för Nordiska Museet och Skansen. Statens

Historiska Museum. Stockholm, arbeten i ett antal kyrkor och slott

landet runt, speciellt några av Gotlands mera bemärkta kyrkors

restaurering.

CARL RAGNAR BENGTSSON

Född 7 nov. 1903 i Älmhult. Stenbrohults församling, Kronobergs län. Hovmästare. Våningschef å

Restaurang Rosenbad sedan 1927. Ordf. i Sveriges Hovmästareförening.

ERIK HUGO BENGTSSON

Född 12 fehr. 1894 i Södra Wi församling. Kalmar län.

Mejeriföreståndare. Genomgått Alnarps mejeriskola 1918—19. Mejeriföreståndare

för Nen"s Mejeri. Stockholm, sedan 1920. Innehaft anställning vid

Fyrkantens Mejeri. Lovene. Tranåsortens Mejeriförening. Tranås. Rosenfors

Mejeri. Rosenfors. A.-B. Bernstones Mejeri. Hälsingborg.

GUSTAF HILBERT BENGTSSON

Född 31 juli 1887 i Stenbrohults församling. Kronobergs län. Ordonnanskonstapel vid Stockholms

poliskårs ordonnansavd., anställd den 1 juni 1911. Genomgått underofficersskola vid Kungl. Vendes

artilleriregemente.

JOHN ERIK PETRUS BENGTSSON

Född 1 jan. 1890 i Rogberga församling. Jönköpings län. Kontorist

vid S. J:s kontrollkontor. Genomgått S. J:s utbildningskurs i Göteborg.

Tidigare anställd i linjetjänst vid S. .1.

— 98S M Å L Ä N N INGÅR I S T O C K H O L M

JOSEF VALFRID BENGTSSON

Född 9 juli 1900 i Torpa församling, Kronobergs län.

Kriminalkonstapel. Genomgått militärskolor vid Kungl. Göta livgarde. Polisskolans

högre och lägre kurs. Kriminalkonstapel vid Stockholms poliskår.

Förut anställd vid Statens Järnvägar.

KARL AXEL NAPOLEON BENGTSSON

Född 16 nov. 1905 i Nässjö. Handelslärare, D. H. G.

Handelshögskolan: Ekonomisk examen och handelslärareexamen samt pedagogiska

kurser. Handelslärare och föreläsare vid Köpmannainstitutet (Sveriges

Köpmannaförbunds yrkesundervisning), lärare vid Stockholms stads

skolor för handelsundervisning samt Restaurantskolan. Medarbetare i

flera tidskrifter. Skrifter: Bengtsson: Varunamn och termer inom

textilbranscherna; Bengtsson-Jonasson: Praktisk varukännedom inom

livsmedelsbranschen samt ett flertal artiklar i pedagogiska och andra

tidskrifter.

ÅKE OLOF BENGTSSON

Född 6 mars 1898 i Nässjö. Landskanslist vid länsstyrelsen i

Stockholms län. Studentexamen 1821. Kommissionär å landskansliet,

länsstyrelsen.

ROLF EUGEN ANDERSEN BERENHOLT

Född 9 dec. 1909 i Hakarps församling, Jönköpings län. Direktör.

Studentexamen i Uppsala, Certifiicat d"Etudes Frangaises vid

universitetet i Grenoble. Frankrike, språkstudier i Tyskland, juridik och

nationalekonomi i Stockholm. Etnologiska studier i Franska Oceanien 1933—35.

Direktionssekreterare i försäkringsanstalterna Folket—Samarbete och

Le i re 1936—37. Verkst. direktör i Järnhandlarnes Inköpsorganisation

A.-B. Jiko 1938—40. Sedan 1941 direktör i försäkringsbolaget Leire.

Författarverksamhet: Bonniers 1935: "Förlorat Paradis", reseskildring

från en tvåårig vistelse på Söderhavsöarna.

- 99 —S M Å L Ä N X I X" G A R / STO C K H O L M

CARL EDVARD FRITIOF BERG

Född 4 mars 1883 i Gnosjö församling. Jönköpings liin. Chaufför.

JOHN RICHARD BEBG

Född 19 sepl. 1885 i Moheda, Kronobergs län. Kommissarie.

Underofficersexamen, genomgått Polisskolans högre kurs.

Avdelningsföreståndare vid Statens Kriminaltekniska Anstalt. Timlärare vid Statens

Polisskola. Innehar Vasamedaljen av 5:te storleken.

KARL JOHAN OSKAR BERG

Född 4 juni 1878 i Pelarne församling. Kalmar län.

Kammarvaktmästare. Genomgått Skeppsgosseskolan. Kammarvaktmästare å Kungl.

Slottet. Förut anställd vid Kungl. Flottan. Innehar förtjänstmedaljer

för 20 och 30 års tjänst hos H. M. Konungen.

NILS JOHAN AXEL MAGNUS BERG

Född 14 jan. 1880 i Kråkerum. Mönsterås församling, Kalmar län.

Sjökapten. Sjökaptensexamen. Pensionerad. Elva års tjänstgöring

som befälhavare å större utgående ångare i oceanfart.

— 100 —S M Å L Ä A7 N I N GAR I S T O C K H O L M

OSKAR GEORG NATHANAEL BERG

Född 30 juli 1902 i Skirö församling. Jönköpings län.

Spårvägs-man vid A.-Ii. Stockholms Spårvägar. Fastighetsägare. Medlem av

Kommunalarbetareförbundet avd. 37.

THURE ARVID BERG

Född 7 aug. 1887 i Skatelövs församling. Kronobergs län. Föreståndare. Förut anställd som

föreståndare hos firma Carl Rosenström. Stockholm. Medlem av Vänskapsbröderna, styr.-led. i Sveriges

Bensinhandl. Inköpsförening och medlem av Sveriges Bensinhandlareförening. Tillhör Sjukkassan

Nordens Vänner.

PER OLOF BERGE

Född 26 sept. 1903 i Västervik. Fil. lic., aktuarie. Studentexamen

vid Västerviks h. allin, läroverk 1922. fil. kand. 1925. fil. lic. 1932.

studier vid University of London och Institute of Actuaries 1932—33.

Aktuarie i Städernas Försäkringsbolag. Förut anställd i Bankirfirman

E. Öhman J:or 1931—32. i Socialstyrelsen 1932. i Svenska

Livförsäkringsbolaget 1933—38. Aktuarie i Gothia sedan 1934.

GÖSTA OSKAR BERGEN

Född 1 febr. 1912 i Jönköping. Tjänsteman i Statens Krigsförsäkringsnämnd. Studentexamen vid

Jönköpings högre allmänna läroverk. Svenska Handelskammarens i London handelskurs, examen från

Handelshögskolan i Stockholm. Innehaft anställning i Maskinaffären Carl Lamm A.-B.

FREDRIK VILHELM BERGENHOLTZ

Född 18 okt. 1890 i Tegnaby församling. Kronobergs län.

Kriminal-överkonstapel. Anställd vid Kungl. Karlskrona Kustartilleriregemente

1910—17 och därunder befordrad till underofficerskorpral. Sedan 1919

anställd vid Stockholms poliskår. Kriminalöverkonstapel vid

kriminalavdelningen i Stockholm.S M Å L Ä N N 1 N G A R l STO C K H O L M

ERNST FILIP BERGGREN

Född 17 dec. 1889 i Gränna landsförsamling. Jönköpings län.

Tvättmästare vid Arméns Tvättanstalt. Stockholm, sedan 1926. Förut anställd

inom lantbruket samt 1920—25 vid Sundby sjukhus. Strängnäs.

FOLKE BERGGREN

Född 17 fehr. 1897 i Växjö. Kamrer. Studentexamen vid Växjö h. a.

läroverk 1915. diplomerad vid Handelshögskolan. Stockholm. Kontorschef

vid Vanföreanstalten i Stockholm. Varit anställd vid K. Väg- &

Vatten-byggnadsstyrelsen. Stadskontoret. Medicinalstyrelsen 1919—20. K.

Domänstyrelsen .1920—82. kamrer i K. Lantbruksakademien 1932—35.

JOHAN JULIUS BERNADOTTE BERGGREN

Född 1 mars 1885 i Kalmar. Typograf i Svenska Tryckeri A.-15.

(STAB) sedan 1913. Medlem av Sv. Typografförbundet och dess v. ordf.,

sekr. i Sv. Typografförb. erkända sjukkassa, revisor i Stockholms

tryc-karsektion. ordf. i Svenska Tryckeri A.-B. personalklubb.

KARL ENOCH BERGGREN

Född 19 nov. 1873 i Ljungby församling, Kalmar län. Stenhuggeriidkare. Genomgått Stockholms

Borgarskola och Tekniska skolan. Stockholm. Innehavare av firman Berggrens Stenhuggeri. Började i yrket

1888 i Stockholm. Anställd som verkmästare vid Skånska Cementgjuteriet i Stockholm 1906—17.

disponent vid Gusta Stenförädlingsverk 1918—20.S M ÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

BIRGER ALLAN NIKOLAUS BERGH

Född 15 mars 1902 i Västervik. Sjukvårdare vid Beckomberga

sjukhus. Genomgått konstapelskola på trupp, konstapelskola i sjukvård

inom armén, kurser i sinnessjukvård. Köiut anställd inom armén.

EINAR NATANAEL BERGH

Född 22 juli 1890 i Ryssby församling. Kronobergs län. Sekreterare hos K. Telegrafstyrelsen.

Studentexamen 1910. kansliexamen 1912. juris kandidatexamen 1916. Tingstjänstgöring 1916—18.

amanuens i Riksförsäkringsanstalten 1918—19 och i Nedre Justitierevisionen 1918—20.

ERITS JOSEF BERGH

Född 25 maj 1887 i Nydala församling. Jönköpings län. Förste statstopograf, major. Studentexamen

i Växjö 1905. officersexamen 1907. Underlöjtnant 1907. löjtnant 1911. kapten vid Kungl. Jönköpings

regemente 1922. Tjänstgjort vid Generalstabens topografiska avdelning 1911—37. Utnämnd till förste

statstopograf vid Rikets allmänna kartverk 1937. R. S. O.. R. V. O.

SIGFRID TELEMAK IMMANUEL BERGH

Född 24 april 1886 i Nydala församling. Jönköpings län. Redaktör

i Dagens Nyheters redaktion sedan febr. 1915. Studentexamen i Växjö

1904. filosofisk ämbetsexamen i Lund 1912.

— 103 —,S M Å L Ä X N 1 N G A R 1 S T O C K H O L M

ALBERT DAVID PAUL BERGHOLM

Född 30 dec. 1883 i Jönköping. Verkst. direktör i Äterförsäkrings-

A.-Ii. Sverige. Stockholm. Ordförande i Svenska Försäkringsföreningen.

Student i Jönköping 1904. studier vid Stockholms Högskola 1904- 08.

Tjänsteman i Livförs.-A.-B. Thule 1904—10, verkst. direktör i

Lifförs-anst. Brage 1910—14, i Äterförs.-A.-B. Sverige sedan 1914, i

Pensions-anst. Sverige 1926—29. jourh. direktör i Svenska

Personal-Pensionskas-san sedan 1929. Medverkat vid bildandet av de tre sistn. bolagen.

Förs.-studiier i Holland och Österrike 1908. fackred. för livförs. i Gjallarhornet

1909—10. red. av Försäkringsföreningens Tidskrift 1918—20, huvudred,

av Nord. Förs. tidskrift sedan 1921. red. för Handbok för

livförs.-ackvi-sitörer 1924. Generalsekr. vid Intern. Aktuariekongr. i Stockholm 1930.

President i Stockholms Rotaryklubb 1932—33. President vid Nord.

Liv-förs. -kongr. i Stockholm 1935 och vid Fjärde intern, konferensen betr.

förs. av mindre goda liv i Paris 1937. Styr.-led. i Deutscher Verein für

Versicherungs-Wissenschaft sedan 1935 och i Svenska Förs.-bolags

Riksförbund sedan 1938. Sekr. i Svenska Försäkringsfören. 1918—25.

vice ordf. 1926—30. ordf. sedan 1931. Styr.-led. i Sällskapet Hem i

Sverige. Sv. Sällskapet för medicinsk forskning, Inst. för Sv.

Utlandstjänst. Handelshögskolefören. i Stockholm och Sv.

Livräddningssällskapet, i A.-B. Sv. Jordförmedling, Militärekiperings A.-B. och

Statistikbyrån A.-B. m. fi. bolag. Ordf. i Svenska Handelsbankens revision

sedan 1933 och i Djursholms Luftskyddsförening sedan 1938. Fullmäktig

i Stockholms Handelskammare 1930—36. Stadsfullmäktig i Djursholm

1927—29. Skrifter: "Undersökning av dödligheten bland skandinaviska

Congofarande" (1906). "Den inre kolonisationen i Preussen" (1908)

jämte andra avhandl. i kolonisations- och egnahemsfrågor. Ett flertal

uppsatser i försäkringsfrågor i in- och utländska tidskrifter, bl. a.

avhandl. till Nord. Livförs.-kongr. i Oslo 1926 och Helsingfors 1929. till

Intern. Aktuariekongr. i London 1927, Paris 1937 m. m. K. N. O..

B. V. O.. R. D. D. ()., R. N. S:t O. O.. R. F. V. R.

DAVID ANDREAS BERGHOLTZ

Född 28 mars 1876 i Tolgs församling. Kronobergs län. Direktör.

Genomgått Jönköpings h. allin, läroverk, handelsskola. Klagstorps

lantbruksskola. Direktör för Länsarbetsnämnden i Stockholms län från

våren 1940. Tidigare lantbruksförvaltare, därefter eget jordbruk i

Småland. Direktör för Stockholms läns arbetsförmedling 1914—våren 1940.

F. d. kyrkofullm. och led. av kyrkorådet, sedan 1928 kyrkokassör i

Kungsholms församling, f. d. led. i anstaltsnämnden vid Centralfängelset

på Långholmen. B. V. O.

FOLKE JOHAN VERNER BERGHOLTZ

Född 14 febr. 1890 i Gamleby församling, Kalmar län. Kapten,

ombudsman. Studentexamen 1910. Löjtnant vid Kungl. Första

livgrenad-järreg:tet 1917. kapten 1927; å Livgrenadjärreg:tets övergångsstat 1928,

avsked med pension 1940. Militärförvaltningskurs 1920—22. Kungl.

Krigshögskola 1923—25. Distriktsintendent vid statliga

nödhjälpsarbetena 1922—23. 1931 ombudsman i Svenska

Kommunaltjänstemannaförbundet och redaktör 1931—36 för "Kommunaltjänstemannen", 1937

ombudsman i Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund. 1938

sakkunnig inom socialdepartementet ang. utredning om förhandlingsordning

för kommunaltjänstemän. R. S. O. 1941. Ombud vid olika

tjänstemannakongresser inom och utom landet. Medverkat i pressen i

tjänstemannafrågor. tidvis redigerat "Kommunaltjänstemännens Tidskrift".

— 104 —S M A L Ä N N INGÅR I S T O C K H O L M

IVAR VIGTOR BERGIUS

Född lfi mars 1901 i Kalmar. Kamrer. Genomgått privatskola och

utlandsstudier. Innehar egen rörelse. Förutv. anställning: Kamrer och

revisor.

PER-EMIL BERGKVIST

Född 19 juli 18S1 i Madesjö församling. Kalmar län.

Skomakare-mästare. Egen rörelse sedan 1907. Lärt yrket i Nybro.

BROR NILS ALBERT BERGLE

Född 3 dec. 1912 i Nässjö. Polisman vid Stockholmspolisen 1938. Furirskoleexamen 1934.

Polisskolan 1937—38. Tidigare furir vid Kungl. Göta Trängkår.

KNUT VILHELM BERGLING

Född 29 dec. 1871 i Öreryds församling. Jönköpings län. F. d.

verktygsarbetare och reparatör. Hissförare i "City". Norrmalmstorg.

Tidigare anställd i A.-B. Separator.

JOHN TURE BERGLUND

Född 12 april 1892 i Västervik. Ingenjör. Fartygsinspektör i Trafik Aktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund.

— 105 -S M A L Ä N N I N G A R I STO C K H O L M

KARL HELGE BERGLUND

Född 1 jan. 1897 i Stenbrohults församling, Kronobergs län.

Konduktör vid Stockholms spårvägar sedan 1919. Tidigare anställd som

furir vid Kungl. Kronobergs regemente. Led. av Råsunda

municipal-fullmäktige. hälsovårdsnämnden och municipalnämnden.

bostadsinspektör. ordf. i Spårvägsmännens socialdemokratiska klubb.

GUNNAR FREDRIK VALDEMAR BERGMAN

Född ö nov. 1908 i Jönköping. Sjukvårdare vid Långbro Sjukhus.

HUGO ERIC HOLGER BERGMAN

Född 18 sept. 1898 i Vissefjärda församling. Kalmar län. Köpman.

Anställd vid A.-Ii. Fur, pälsvaror en gros. Stockholm. Efter högskola

i Tyskland innehaft 5 års affärsanställning inom branschen i Tyskland.

PER EUGEN BERGMAN

Född ö nov. 1889 i Eksjö. Lokförare vid S. J. Tidigare anställd som

järnsvarvare och lokeldare.

- 106 —S M ÅLÄNNING A R I S T O C K H O L M

STEN CLAESSON BERGMAN

Född 5 juni 1898 i Oskarshamn. Köpman. Studentexamen i

Kalmar 1916. ekonomisk examen vid Handelshögskolan i Stockholm 1918.

Försäljningschef för Söderberg & Haak A.-B:s metallavdelning.

Stockholm. Anställd hos A.-B. Separator vid kontoren i Stockholm. Paris

och London 1918—21 med avbrott för fullgörande av värnplikt vid

Kungl. Svea artilleriregemente, Stockholm, därefter till 1928

exportresande hos A.-B. Radius, Stockholm, med distrikt Europa. Indien.

Ostasien och Australien.

ERNST HILMER BERGMARK

Född 16 april 1878 i Eksjö. Sjöofficersexamen 1899. utex. från Kungl.

Sjökrigsskolan 1906. Underlöjtnant 1899. löjtnant 1901. kapten 1907,

kom.-kapt. 2:a gr. 1918, kom.-kapt. l:a gr. 1923. kommendör 1928.

Avsked från Kungl. Flottan 1935. Kustbevakningsinspektör vid Kungl.

Tullverket 1935, kustbevakningschef därst, från 1937. Led. av

Marinberedningen 1920. led. av Militärpensionssakkunnige 1934. K. S. O. l:a kl..

R. V. O.. K. D. D. O. 2:a gr.. B. R. S:t A. 0. 3 kl.. T. M. O. 4 kl.. L.

K. Ö. S.

KJELL WILHELM BERGNÄS

Född 15 aug. 1910 i Bergunda församling, Kronobergs län.

Polisman. Bealskoleexamen 1926. Polisskolan 1935. Polisman vid Stockholms

poliskår sedan 1935.

SVEN ALBERT BEBGNÄS

Född 4 mars 1907 i Bergunda församling, Kronobergs län.

Kriminalkonstapel. Bealskoleexamen 1925. Polisskolans högre kurs 1936.

Anställd vid Stockholms poliskår 1929. kriminalkonstapel 1938.

- 107 —S M Ä L Ä N N I X GAR 1 S T O C K H O L M

AUGUST HJALMAR BERGQUIST

Född 24 jan. 1880 i Växjö. Disponent i A.-B. Fiskarnas

Bedskaps-handel, Stockholm.

GEORG IRENEUS BERGQUIST

Född 15 dec. 1880 i Algutsboda församling. Kronobergs län.

Fabrikör. Innehavare av Ulvsunda Kristallglassliperi, Kocksgatan 23.

Stockholm. etabl. 1920. Praktiserat vid Kosta Glasbruk. Demonstratör vid

Baltiska utställningen i Malmö för Svenska Kristallglasbruken.

GUSTAV IVAR BERGQUIST

Född 31 jan. 1902 i Alseda församling. Jönköpings län. Polisman.

Genomgått polisskolans lägre klass. Polisman vid Stockholms poliskår

sedan 1929.

KARL GUSTAV STURE BERGQUIST

Född 20 nov. 1896 i Oskarshamn. Revisor. Studentexamen i

Kalmar 1914. diplomerad från Handelshögskolan i Stockholm.

Revisionsverksamhet.

— 108 —S M ÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

NILS OLOF BERGQUIST

Född 9 juli 1897 i Jönköping. Civilingenjör. Studentexamen i

Malmö 1916. utex. från Chalmers Tekniska Institut, högre avd:s

fack-avd. för kemi och kem. teknologi 1921. Anställd vid General Motors

Nord. A.-Ii.. Stockholm, sedan 1927.

THORWALD ERIK NATANAEL BERGQUIST

Född I dec. 1899 i Nävelsjö församling. Jönköpings län. Statsråd,

generaldirektör. Studentexamen i Växjö 1917. fil. kand. i Lund 1919.

jur. kand. 1922. T. f. fiskal i Svea Hovrätt 1927. e. o. assessor 1930.

sekr. i riksdagens 2:a lagutskott 1931. borgmästare i Västerås 1931—39.

generaldirektör och chef för socialstyrelsen 1939, skiljedom, i

järnv.-tvister för Västmanl. län 1932—39, ordf. i stödlånefonden för d:o

1932—36. v. ordf. i fören. Sv. stadsdom. 1938—39, sakkun. inom

just.-dep. 1933. 1935. ordf. f. sakk. ang. beväpn. ensk. sammanslutn. 1933,

ordf. i 1936 års uppbördskom.. 1936 års hyreslagst.-kom., 1937 års

landsfiskalskom., 1939 års polisutredning. 1939 års utredning ang.

rattfylleri, statsråd och chef för justitiedep. 1936. kons. statsråd sedan 1939.

led. av 2:a kammaren sedan 1937. Ordf. i föreningen för svensk

kulturhistoria fr. 1937. i Svenska Gymnastikförbundet fr. 1939. K. N. O. I kl.

BERNT OLOF BERGQVIST

Född 10 aug. 1893 i Vislanda församling. Kronobergs län.

Försäljare. Innehar minnesmedaljen vid drottning Astrids bröllop och vid

Olympiska spelen 1912.

CARL OSCAR AUGUST BERGSTEN

Född 16 juni 1876 i Växjö landsförsamling. Kronobergs län.

Snic-karemästare. Bedriver egen snickeriverksamhet.

— 109 —S M Å L Ä N N INGÅR 1 _S T O C K H O L M

ALBIN THEODOR BERGSTRÖM

Född 17 nov. 1877 i Äleins församling, Kalmar län. F. d.

värdebrevbärare i Kungl. Postverket, (pensionerad). Innehar medalj för nit och

redlighet i rikets tjänst.

TURE ERIK EMANUEL BERGSTRÖM

Född 18 maj 1917 i Norra Solberga församling. Jönköpings län.

Polisman vid Stockholms poliskår. Realskoleexamen, polisskola.

Tidigare anställd som handelsbiträde.

JOHN BERTIL BERGVALL

Född 21 mars 1902 i Nöhhele församling. Kronobergs län. Förman

vid Ahlén & Holm A.-15.. Stockholm. Innehar Kungl. Patriotiska

Sällskapets guldmedalj av 2:a storleken.

ERIK CARL ABRAHAM BERLIN

Född 25 maj 1877 i Jönköping. Apotekare. Farm. kand. examen

1896. apot.-examen 1901. 1. p. p. å apoteket Påfågeln, Stockholm. Elev:

Svanen. Lund, 1893—96. Anställning: Svanen. Lund, Svanen, Göteborg

o. Katrineholm, Svanen. Lund 1902—04. Valen, Göteborg, Svanen.

Göteborg. 1905—07. Lysekil. Svanen. Göteborg. 1908—18. Biet, Göteborg,

1918—21. Priv. apot. Lycksele 1921, transp. apoteket Påfågeln.

Stockholm 1930. Sekr. i Göteborgskretsen av Sv. Farm. förbund 1906—07,

v. ordf. 1910—11. Fullm. i Sv. Farm. förb. 1908—16. Styr.-led. i

Far-macevternas sjukkassa 1909—11. kassaförvalt. 1911—21. Fullm. i

Apotekarekårens livr.- och pens.-kassa 1924—32, v. ordf. i fullm. för Sv.

Farm. förb. 1911—16. Sekr. i Västerb.-Ängermanl. krets av Sv.

Apotek.-förb. 1924, ordf. 1925—30. led. av centralstyr. 1925—30. I Lycksele

köping: Tingshusbyggnadsnämndens ordf. 1923—31, valnämndens ordf.

1928—30. kommunalfullm., v. ordf. 1929—31, kommunalstämmans v.

ordf. 1929—31, hälsovårdsnämndens v. ordf. 1929—31. Sedan 1933 sekr.

i Stockholmskretsen av Sv. Apotekareförbund, 1934 suppl, i

Apotekar-kårens ålderstilläggskassa. 1938 ledamot av dess styrelse, 1933—38 fullm.

för Stockholmskretsen av Sv. apotekarförb. ocli från 1934

apotekarsocie-tetens taxerevisor. I Stockholm: Kyrkofullm. i Kungsholms förs. från

1938 och ledamot i särskild taxeringsnämnd s. å. R. V. O.

— 110 —S M A L Ä N N I N G A R I S T O C K H O L M

■JOHN-ERIC VILHELM BERN

Född 8 april 1912 i Norra Solberga socken. Jönköpings län.

Civilingenjör. fänrik. Civilingenjörsexamen. C. T. H. väg- och vatten.

Re-servofficersexamen. Ingenjör vid Kungl. Vattenfallsstyrelsen.

KARL STAFFAN BERNER

Född 30 april 1895 i Hjorteds församling. Kalmar län.

Poliskommissarie. Studentexamen, officersexamen. Lärare vid Statens

polisskola. Kapten i Kungl. Norrbottens reg:tes reserv.

EINAR OLOF BERNITZ

Född 1 okt. 1890 i Södra Sandsjö församling. Kronobergs län.

Advokat. Ledamot av Advokatsamfundet 1921. Juris kandidatex. viel

Uppsala universitet. Advokat i Stockholm sedan 1920. Egen firma

sedan 1931. Tjänstgjort å domsagor och i Stockholms rådhusrätt, anställd

å E. Heijnes Advokatbyrå 1920—31. Ledamot av ett flertal

bolagsstyrelser.

CARL ALFRED ALFONS BEXELL

Född 10 aug. 1892 i Annerstads församling. Kronobergs län.

Sekreterare vid K. Vattenfallsstyrelsen. Studentexamen 1911. fil. kand.-ex.

1914. Landstormskapten 1931. Amanuens hos Riksförsäkringsanstalten

1918—19. Registrator vid Vattenfallsstyr. 1919—30. notarie vid d:o

1930—39. Sv. Landst.-förb. silvermed., Stockholms Landst.-förb.

gulcl-med. Led. av bestyr, för Sv. Flaggans dags verkst. utsk. 1932.

Utgivit ett flertal tidskr. och publ. i försvarsfrågor.

— 111 —S M A L Ä N N I N G A R I S T O C K H O L M

FOLKE M. N. BIGNER

Född 20 juni 1900 i Norra Sandsjö församling, Jönköpings län.

Student Jönköping 1920. civilingenjör Sthlm 1925. 1925—34 anställd

vid Asea, Siemens Elektriska A.-B. och Brown Boveri Ingeniörsbyrå.

Från 1934 delägare i och försäljningschef för A.-B. Dulac, Sthlm.

TEODOR BILL

Född 7 maj 1383 i Karlslunda församling. Kalmar län. Tulluppsyningsman vid Kungl. Tullverket.

NILS GUSTAF ERIK BILLING

Född 28 aug. 1903 i Jönköping. Ingenjör. Kapten i Flygvapnets

reserv. Avdelningschef hos El. A.-B. Siemens. Tidigare filialchef hos

El. A.-Ii. Siemens. Skellefteå. Ordf. i Svenska Flygvapnets

reservoffi-cersförhund.

CARL GUSTAF BIRKE

Född 1 jan. 1902 i Jönköping. Jägmästare. Studentexamen i Jönköping 1921. avgångsexamen från

Skogshögskolan 1928. Jägmästare i Kungl. Domänstyrelsen.

BROR GEORG INGEMAR BIBKERUD

Född 29 mars 1914 i Vissefjärda församling. Kalmar län. Polisman.

Genomgått korpral- och furirskola vid Kungl. Bodens artilleriregemente.

Statens polisskola för underbefäl 1938. Förut anställd som furir vid

Kungl. Bodens artillerireg.

112S M Å L Ä N N I N G A R l STOCKHOLM

STIG ERIK WILHELM BJARNEMARK

Född 23 fehr. 1915 i Sadeshult. Fagerhults församling, Kalmar län. Ingenjör i trävarufirma K. G.

Wålstedt. Stockholm. Förut anställd i Stockholms Stad och Hyresgästernas Sparkasse- och

Byggnadsförening.

STIG ARNE BJELKING

Född 9 fehr. 1914 i Kalmar. Civilingenjör vid Kungl. Väg- och

Vattenbyggnadsstyrelsen. Studentexamen i Kalmar 1932.

Civilingenjörsexamen vid Kungl. Tekniska Högskolan inom fackavd. för väg- och

vattenbyggnad 1937.

HERBERT SVEN JOHAN BJERLÖV

Född 12 jan. 1901 i Värnamo. Leg. läkare. Studentexamen i

Stockholm 1920. med. kand. 1923, med. lic. 1931. Läkare för

elektrokardio-grafiska undersökn. på Maria sjukhus sedan 1925. S:t Eriks sjukhus

sed. 1930. Sophiahemmet sed. 1932. Röda Korsets sjukhem sed. 1933.

E. o. amanuens i fysiologi 1924—27. ass. läk. vid Åsö sjukhus 1928—29.

Regneils amanuens o. t. f. amanuens vid Seraf.-lasarettet 1931. underläk.

vid Maria sjukhus 1932 samt delvis 1933—34.

TORSTEN EMIL ERNST BJEBLÖW

Född den 20 aug. 1905 i Värnamo. Jur. kand. Studentexamen i

Stockholm 1924. Jur. kand.-examen vid Stockholms högskola 1928.

Notarie i Riksgäldskontoret. Förrättat tingstjänstgöring i

Stockholm och Norrköping 1929—32. Sekr. i Riksdagens stenografkommitté

1936—37. i Riksdagens byggnadskommitté 1938—41. i

Propagandautskotten för 1940 och 1941 års försvarslån. Utgivare av uppslagsboken

"Lagtima riksdagen".

- 113 —S M Å L Ä N N INGA R_ I STOCKHOL M

THURE LEONARD BJERSTRÖM

Född 5 maj 1891 i Eksjö. Tjänsteman vid A.-B. Nordsvenska Bruk.

Strandvägen 1, Stockholm. Genomgått Göteborgs Handelsinstitut. Förut

anställd hos firma Hansen & Mohr. Paris, och firma Jacob Vereteegh,

Stockholm, samt i Skandinaviska Kredit A.-B., Stockholm.

CARL-MAGNUS BJÄRNSTEDT

Född 24 juni 1908 i Kråkshults församling. Jönköpings län.

Lagerchef hos A.-B. Cloetta. nederlaget i Stockholm. Furirsexamen. Förut

anställd vid Kungl. Fälttelegrafkåren. Sergeant i Kungl.

Signalregementets reserv. Innehar militära idrottsmärket i guld. civila skytte-,

idrotts- och pistolskyttemärkena i silver samt skidlöparemärket i brons.

KARL ANTON AUGUST BJÖRCK

Född 26 juli 1885 i Jönköping. Maskinsättare å Svenska Dagbladet

sedan 1914.

NILS IVAR GUNNAB BJÖRCK

Född 2 aug. 1909 i Åseda församling. Kronobergs län. Direktörsassistent. Studentexamen i Lund 1929.

D. H. S. 1932. Direktörsassistent hos Läderföreningen. Företagit studieresa till Sydafrika 1933—34.

VILHELM SIGURD JOHANNES BJÖRK

Född 4 april 1884 i Fryeleds församling, Jönköpings län. Polisöverkonstapel. Underofficersskola

jämte polisskolans högre kurs. Pensionär. Innehaft anställning som polisöverkonstapel vid Stockholms

poliskår under åren 1902—36. Innehar Wasamedaljen i guld.

— 114 —S M Ä L Ä N N I N G A R 1 S T O C K H O L M

YNGVAR BJÖRCK

Född 21 april 1880 i Döderhults församling. Kalmar län. Kapten.

I. 17 G. G. I. Konstruktör och uppfinnare. Styr.-led. i A.-B. Dyrksäkra

Lås. Innehar idrotts- och skyttemärke i guld. B. S. 0.

AXEL EDVARD BJÖRK

Född 3 okt. 1883 i Långemåla församling. Kalmar län. F. d.

kriminalöverkonstapel. Underofficersskola 1905. polisskolans högre kurs 1919.

Tjänstgör som kriminalöverkonstapel t. v. Innehaft anställning vid

Kungl. Gotlands infanteriregemente 1903—05. polisman vid Stockholms

poliskår 1906. kriminalöverkonstapel 1926, pensionerad 1938. Ordf. i

Väsbystrands Villaägareförening. Innehar Vasamedaljen i guld 5:te

storleken sedan 1930.

ERNST ALGOT BJÖRK

Född 15 aug. 1884 Fryele församling, Jönköpings län. Tjänsteman.

Genomgått Arméns underofficersskolas högre kurs. Tjänsteman vid

A.-B. Vin- & Spritcentralen i Stockholm. Sous Officiel-, Belgiska

Congo-statens armé 1905—08. Innehar Kongominnesmedaljen i guld.

KARL EMIL BJÖRKELIUS

Född 4 juli 1896 i Blädinge. Polisöverkonstapel vid Stockholms

poliskår. Genomgått underofficersskola samt polisskolans högre klass.

Förut anställd som korpral vid Kungl. Svea livgarde.

Jø*

air

MlS M ÅLÄNNINGAR 1 ST O C K ROL M

CARL GOTTFRID BJÖRKLUND

Född 1 jan. 187(5 i Tryseruins församling. Kalmar län.

Borgarråd f. d. (1928—1940). Styr.-led. i träarb.-förb. 1903—15. sekr. där

1913—15, led. av landssekr. 1912—17. ordf. i 1909 års utredn.-kom. ang.

fackföreningsrörelsens omorg., led. av landssekretariatet 1912—17.

medarbetare i Socialdemokraten 1915—28, led. av soc.-dem. partistyr.

1914—18 och styr.-led. i Stockholms arb.-kom. 1914—20. stadsfullm.

1918—40, led. av stadskoll. 1920—40. ordf. i spårv.-styr. 1920—28. led.

av soc.-rådet 1913 — 21.

PETER REINHOLD BJÖRKLUND

Född 1 aug. 1872 i Mellby församling. Jönköpings län. Handlande. Innehavare av Porslins- &

Bosättningsaffär. etabl. 19115. Tidigare byggmästare. Studerat lantbruk i Danmark samt därefter haft

anställning som befallningsman på Hässelby gård i Västmanland.

BROR HARALD BJÖRKLYCKE

Född 7 juli 1879 i Oskarshamn. Direktör. Avgångsexamen från

Påhlmans Handelsinstitut. 15 års affärsvistelse i utlandet, bl. a.

Danmark. Tyskland. Frankrike. Italien, U. S. A. Verkställande direktör i

Bankirfirman Björklycke & Co.

ALF OTTO MARTIN BJÖRKMAN

Född 17 dec. 1891 i Edshults församling, Jönköpings län. Kontorist

i A.-B. Oscar Aréhn. Studier vid högre allm. läroverk i Växjö samt

ett-årig handelskurs vid Bröderna Påhlmans handelsinstitut i

Stockholm.

- 116 —5 M A L A N N 1 N G A R 1 STOCKH O L M

AXEL HUGO SVANTE BJÖRKMAN

Född 19 juli 1869 i Gamleby, Kalmar län. Civilingenjör.

Studentexamen i Västervik 1889. Studier vid Tekn. Högskolan, Väg-

6 Vattenbygg.-kont. 1889—93. tekn. högskola i Darmstadt 1893—94.

Innehaft anställning vid Gesellschaft Harkort. Duisburg a/Rh.. 1894—98,

vid järnv.-styr. 1898—1902, studieresor i U. S. A. 1899—1900. egen

konstr.-byrå för järnkonst. 1902—06. deläg. och grundare av betongbol.

Arcus 1906—11. verkst. dir. 1911. Konstr. ett flertal större järnbroar.

Styr.-led. i Sv. Teknologförb. 1912—28. v. ordf. i Sv. Teknologer, avd.

f. väg- och vattenb.-konst 1915—19. ordf. i Sv. Betongför. 1917—20,

ordf. i Sv. Cementarb.-giv.-för. 1917—21, v. ordf. i väg- och vattenb.

arb.-giv.-för. 1917—22. ordf. 1922—24, medlem av ett flertal kom. f.

järnkonstr., entrepr.-väs., betongind. etc. R. N. O., R. V. O. Skrivit ett

flertal uppsatser i Tekn. Tidskr. m. m.

HOLGER BERTIL FRITIOF BJÖRKMAN

Född 2 dec. 1898 i Jönköping. Ingenjör vid A.-B. Gerh. Arehes Mek. Verkstad. Studier vid

Jönköpings allm. läroverk samt teknisk skola i Tyskland.

JOHAN OSCAR ADOLF BJÖRKMAN

Född 1 dec. 1889 i Edshults församling. Jönköpings län. Verkst.

direktör i Columbia Film A.-B. Kurator för Pingstfonden 1923—27.

ordf. i Föreningen Filmkamraterna 1925—34 och i Svenska

Filmklubben 1937—39.

KARL DAVID BJÖRKMAN

Född 23 maj 1893 i Bälaryds församling, Jönköpings län. Köpman,

fanjunkare i Kungl. Signalregementets reserv. Genomgått

underofficersskola 1917. Studier i Tyskland och Frankrike. Innehar egen firma

i papper en gros. Tidigare anställd i firma Oscar Behringer, Paris.

Sekr. i MC K Speed. 1923—30, välkänd tävlingsförare på märket

Hus-qvarna. En av de tre. som 1929 konstruerade den första ljudmätaren

i Sverige för mätning av motorbuller och senare varit ledare av

tysthetstävlingar. År 1930 konstruktör för en elektrisk tidtagningsapparat

vid motortävlingar, där tiden avlästes på 100-sekund och apparaten

kunde samtidigt användas för telefonering och telegrafering. 1930—36

känd som en saklig referent från motortävlingar. Innehar

pistolskytte-märke i silver.

— 117 -S M ÅLÄNNING A R l STO C K H O L M

OTTO FREDRIK EDVARD BJÖRKMAN

Född 10 jan. 1867 i Gamleby. Kalmar län. F. d. fattigvårdsdirektör

i Stockholm. Påhlmans handelsskola, musik- och sångstudier i

Linköping 1889—91. köpman i Göteborg 1896—08, Fören. för välgörenh. ordn.

1909—13. led. av Kungsh. fattigvårdsstyr., Sthlm. 1913—15.

fattigvårdsdirektör i Kungsh. förs. 1915—31, led. av lokalkom. för Kungsholms

Mjölkdroppe sedan 1915, kassaförv. i Kungsholms diakoniråd fr. 1916.

led. av styr. i Kungsh. västra barnkrubba fr. 1917, led. av Kungsh.

sjukvårdsfören. fr. 1921. revisor i Kungsh. skyddsfören. fr. 1918,

kassaförv. i Kungsholmsgården fr. 1925. kassaförv. i Sällskapet Jultomtarne

fr. 1918. R. V. O., guldmedalj för medborgerlig förtjänst. S:t

Eriksmedaljen 1941 för trohet och nit i Stockholms stads tjänst.

KARL EDWARD GOTTFRID BJÖBKNER

Född 18 juni 1881 i Funghult, Hässleby församling. Jönköpings län.

Skräddare hos A.-Ii. Ströms Herrekipering, Stockholm.

RICHARD SCHAMYL BJÖRLING

Född 12 jan 1902 i Västervik. Civilingenjör. Examen vid Kungl.

Tekniska Högskolan. Bitr. ingenjör i Kungl, väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen. Förut anställd hos A.-B. Lindholmen. Motala.

SVEN ALFRED BJÖRLING

Född 23 juli 1893 i Västervik. Aktuarie. Studentexamen 1912 i

Malmö, fil. kand. 1915. fil. mag. 1916 och fil. lic. 1921 vid Stockholms

Högskola. Aktuarie i Allmänna Livförsäkringsbolaget Odén.

- 118 -S M A L Ä N N I N G A R I ST O C K H O L M

KARL SEXTUS BJÖRNE

Född 7 april 1886 i Gällaryds församling. Jönköpings län.

Folkskollärare. Folkskollärareexamen i Växjö 1908. Lärare vid Lidingö

folkskola sedan 1921. Tidigare innehaft anställning som lärare vid

Gunnamo folkskola, Gällarvd. vid Gustavs förs. 1910 och i Kroppa

1911—21.

KARL MARTIN BJÖRNLUND

Född 30 april 1895 i Nässjö. Exportchef. Realskoleexamen,

handels-samt skogs- och sågverksskola. Sedan 1914 verksam inom

huvudsakligast exportföretag såväl i utlandet som hemlandet. Från 1938

exportchef hos Ostkustfiskarnas Exportförening i Stockholm.

CARL OSCAR HELMER BJÖRSFÄLT

Född 3 nov. 1895 i Ålems församling, Kalmar län.

Järnvägstjänsteman vid Statens Järnvägar.

ADOLF FREDRIK BLADH

Född 23 juli 1890 i Karlstorps församling, Jönköpings län.

Yrkeslärare. Genomgått Skand. tillskärareskola, Köpenhamn,

Yrkespedagogiska anstalten. Stockholm. Hantverksföreningens mästarekurs m. m.

Yrkeslärare vid Vanföreanstalten, Stockholm. Led. av taxeringsnämnd,

arkivarie i Sveriges Storloge av 1. O. G. T., kassör i Sv.

skräddare-tillskärareförbundet, revisor i M. H. F.. medlem av Tempelriddareorden.

— 119 -S M Å L Ä N N I N G A R 1 S T O C K H O L M

FRITZ BLADH

Född 25 april 1910 i Emarp, Hässlehy socken. Jönköpings län.

Fotograf. Anställd vid Auto-Pose ateljen, Birger Jarlsgatan 15,

Stockholm.

KAHL HELMER BLADH

Född 9 okt. 1907 i Malmbäcks församling, Jönköpings län. Droskförare.

MAURITZ WERNER BLADH

Född 1 maj 1900 i Nye församling. Jönköpings län. Tillsyningsman

vid Stockholms stads gatukontor. Aktiv tjänst vid K. Fälttelegrafkåren,

sergeant 1932 i reserven, lagerförvaltare 1929—34, sedermera anställd i

Stockholms stads tjänst.

FRANS FRIDOLF BLOM

Född 11 maj 1877 i Fagerhults församling, Kalmar län.

Bygg-mästare.

— 120 —S M A L Ä N NING A R 1 S T O C K H O L M

KARL JOHAN WERNER BLOM

Född 12 dec. 1885 i Hallingebergs församling. Kalmar län.

Yrkeslärare. Lärare vid Stockholms stads skolor för yrkesundervisning

sedan år 1920. Tidigare anställd hos hovskomakare Aug. Lindmark samt

bedrivit egen verksamhet. Åtta års praktiska studier inom

skomakeri-yrket i utlandet, därunder besökt Tyskland. Schweiz. Ungern. Italien.

Frankrike, England och Danmark åren 1904—12.

KARL ERNST EMANUEL BLOMBERG

Född 14 febr. 1887 i Fliseryds församling, Kalmar län.

Åkerikon-trollant.

NILS GUSTAV (GÖSTA) BLOMBERG

Född 19 juni 1899 i Jönköping. Köpman. Genomgått handelsgymnasium. Anställd hos

Kontorsfour-neringen i Stockholm A.-Bol. sedan 1935.

PER SUNE BLOMBERG

Född 6 maj 1901 i Jönköping. Köpman. Genomgått handelsgymnasium. Anställd vid A.-B.

Ingenjörsfirman Teknik. Tidigare anställd vid Maskin A.-B. Continental.

CARL EDVIN BLOMDAHL

Född 10 juni 1892 i Jönköping. Boktryckare. Driver egen tryckerirörelse i Stockholm sedan 1918.

Började yrket vid Munksjö pappersbruk, vidare vid Tryckeriför. Småland Jkp.. anställd 1911—13 vid

Stockholms Bokindustri A.-B.. därefter vid Iduns tryckeri och Hasse W. Tullberg, praktiserat vid

Ull-stein & C:o. Eisners Buchdruckerei i Berlin 191R. kontorsfaktor vid Nord. Bokindustri A.-B. 19L7—18.

— 121 -S M A L Ä ANINGAR 1 S T O C K ROL M

KARL EDVARD BLOMDAHL

Född 17 mars 1858 i Stenberga församling, Jönköpings län.

Byggmästare. Genomgått slöjdskola i Stockholm 1878 och bedrivit tekn.

studier 1881. Lärt murare- och timmermansyrket bos byggmästarna

Oberg och Hans Hallström. Efter anställning som förman egen

verksamhet från år 1884, då första bostadshuset uppfördes efter egna

ritningar. Har sedan under årens lopp uppfört ett 30-tal nybyggnader

i Stockholm och 4 större villabyggnader utom Stockholm. Har innehaft

ett flertal uppdrag på olika områden. Under ett flertal år expert i

byggnadsfrågor för Isak Hirsch, Kommanditbolaget Burman,

Stockholms Ensk. Bank m. fi. Under åren 1888—1930 led. i värde- och

skiljenämnder ang. byggnadsfrågor. Sedan 15 år kontrollant för

Secu-ritas fastigheter i Södertälje. Styr.-led. i flera år och även ordf. i Slite

Kalk- och Cementbolag. Ordf. och styr.-led. i Erik Ohlsons

Sågverks-och Trävarubolag åren 1909—27. Verkst. direktör i Ektorps Egna Hem

A.-B. F. d. led. i fastighetstaxeringen under 10 år i Högalids och

Katarina församlingar, led. i 1920—21 års gransknings- och

jordvär-deringsnäinnder för hela Södermalm. Led. av Murmästareämbetet

sedan 1903 och av Kungl. Hushållningssällskapet sedan 1925. Borgare

sedan 1902. En av stiftarna av Föreningen 1858 års Män och tillhör

alltjämt des styrelse. B. V. O.

PER AUGUST BLOMDAHL

Född 7 jan. 1860 i Stenberga församling, Jönköpings län.

Byggmästare. Lärt murareyrket hos byggm. Hans Hallström. Arbetsförman

1882—85, verkmästare 1886—1900, därefter egen byggnadsverksamhet

och ansvarig byggm. från 1902. Har sedan dess uppfört ett flertal

byggnader, däribland Högalids kyrkobyggnad under åren 1914—22. Sedan

1900 medlem av Stockholms byggm.-förening och ledamot av dess

styrelse år 1908—18. samt ledamot av styrelsen för Byggm.

Olycksfallsförsäkringskassa år 1908—38. Fullmäktig i Centrala Arbetsgivareförbundet

1910—18. Led. och v. ordf. i hedervärda murmästare ämbetet i

Stockholm 1902 och fortfarande. Led. av Stockholms Borgerskap 1902 och

dess 50 Äldste 1927 och fortfarande. Led. i styrelsen och v. ordf. i

Stockholms Borgarhem 1924 och fortfarande. Led. av taxering i Maria

förs. 1911—36 och av prövningsnämnden 1928—34. Led. av styrelsen

över Stockholms stads arbetsinrättning 1912—22. Led. av styrelsen för

Stockholms stads förenade fattigvårdsanstalter 1928—34. Led. av

styrelsen för Maria sjukhus 1917—22. Led. i kommittén för nya vård- och

ålderdomshemmet vid Stureby 1928—35. Led. av Stockholms

folkskoledirektion 1917—21. Led. av kommittén för uppförande av Högalids

folkskola 1918—22 och Höglids kyrka 1917—22. Led. av Stockholms

hyresnämnd 1917—22. Led. av Maria församlings kyrkoråd 1914 ocli

kyrkvärd fr. 1917—35. Led. av styrelsen för Stockholms Brandkontor

1919—il. Dessutom under åren medverkat i ett flertal kommittéer.

Un-derhandlingsdelegerad m. m. R. N. O., B. V. O. Innehavare av

Stockholms stads S:t Eriks medalj.

SVEN BLOMDAHL

Född 29 nov. 1909 i Värnamo. Notarie. Studentexamen vid Uppsala h. a. läroverk 1928, jur. kand.

1935. Löjtnant i res. Notarie i Kungl. Försäkringsrådet sedan 1938. Tingstjänstgöring i Östra Värends

domsaga 1935—38.

— 122 -SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

AUGUST HJALMAR BLOMKVIST

Född 19 maj 1885 i Långasjö församling. Kronobergs län.

Skräddarmästare. Innehar skrädderirörelse samt uthyrning av högtidskläder,

etablerad 1908. Konditionerat på olika platser inom landet. Innehar

burskap som borgare i Sthlm och är en av stiftarna av Sthlms

borgar-gille och dess revisor sedan dess stiftande. En av stiftarna av

Bowling-klubben K. K. H. 1914 och alltsedan dess medlem, d:o av

Folkdansklubben Apell 1905. Medl. av Sthlms Skrädderiidkareförening och av Odd

Felloworden. medl. av 1885 års män. Innehar Sthlms Borgargilles

hederstecken. Kommerskollegiets stipendium 1918 för utlandsstudier.

JOHN KONRAD BLOMKVIST

Född 15 mars 1875 i Madesjö församling, Kalmar län.

Telefonförman vid L. M. Eriksson, Stockholm, fr. 1912. Genomgått

Brandtelegraf-skolan. Varit anställd vid Kungl. Flottan 1896—1900 och Stockholms

Brandkår 1901—12. Medl. av Sv. Arbetsledarefören. sedan 1919.

KARL FRITJOF BLOMQUIST

Född 25 dec. 1912 i Hjortsberga församling. Kronobergs län.

Järnvägstjänsteman vid Statens Järnvägar sedan 1937. Genomgått

korpralskola och yrkesskola. Förut anställd vid Kungl. Vaxholms

kustartilleriregemente.

KARL OLOF MAGNUS BLOMQUIST

Född 14 jan. 1915 i Vetlanda, Jönköpings län. Garageföreståndare vid Bilägarnas Inköpsförening.

— 123 —S M A L Ä N N INGÅR / STOCKHOL M

OVE AXEL MAGNI BLOMQUIST

Född 15 sept. 1913 i Ljungby. Kronobergs län. Servitör vid A.-B.

Trafikrestauranger.

FRANS AUGUST GEORG BLOMQVIST

Född 10 juli 1879 i Åsheda församling, Kronobergs län.

Byggmästare. Bedriver byggnadsrörelse i Stockholm under firma Georg

Blomqvist sedan år 1910.

GUNNAR BLOMQVIST

Född 24 juni 1902 i Pelarne församling. Kalmar län. Fil. d:r.

Student i Norrköping 1920. fil. kand. i Uppsala 1923. folkskollärarex. i

Strängnäs 1925. fil. lic. i Stockholm 1936. disputerat för fil.

doktorsgraden vid Stockholms Högskola 1941. Ord. lärare viid Eriksdals

folkskola. Ord. lärare vid Visby folkskolor 1926—31.

INGMAR BLOMQVIST

Född 3 aug. 1905 i Pelarne församling. Kalmar län.

Trädgårdsarkitekt FST. Genomgått realgymnasium, trädgårdsskola och

trädgårdshögskola. Anställd vid Stockholms stads gatukontor, parkavdelningen.

Medlem av Föreningen Svenska Trädgårdsarkitekter och Stockholms

Gartnersällskap.

- 124S M ÅLÄNNINGAR l S T O C K H O L M

JOHAN AUGUST VILHELM BLOMQVIST

Född 21 juli 1884 i Hjortsberga församling, Kronobergs län.

Poliskonstapel. Genomgått underofficersskola 1903—04. Inspektör hos N. K.

Volontär vid K. Kronobergs reg:te 1902—08. konstapel vid Stockholms

poliskår 1909—39. Innehar Patriotiska Sällskapets guldmedalj.

MAX SUNE BLOMSTRÖM

Född 30 sept. 1901 i Eksjö. Auktoriserad revisor. Studentexamen

i Eksjö 1920, Handelshögskolan i Stockholm 1930, auktoriserad revisor

1939 (Stockholms Handelskammare). Anknuten till revisionsfirman T.

& H. Sjöåkers Revisionsbyrå, Norrmalmstorg 1, Stockholm. Tjänsteman

i Sydsvenska Kredit A.-B., sedermera A.-B. Sydsvenska Banken, 1920

—28. Studier vid Handelshögskolan i Stockholm 1928—30.

Revisorsassistent hos aukt. revisorn Herman Egnell 1931—36.

KARL ALFRED SIXTEN BOCK

Född 2 sept. 1884 i Tenhult, Rogberga församling, Jönköpings län.

Professor och föreståndare vid Naturhist. Riksmuseets wertebratavd.

Studentexamen 1903, fil. kand. Uppsala 1907, fil. lic. 1912. disputerade

1913. prom. fil. dr. 1914. Amanuens 1907—12. konservator vid zool.

museet i Uppsala 1913—19, docent i zoologi vid Uppsala universitet

1914. Ledare av kursen i jämför, anatomi för medicine studer. 1916—26,

förest, för Klubbans biol. stat. 1925—27. t. f. professor i zoologi vid

Uppsala univ. 1925—27. lektor vid Norrköpings h. a. läroverk 1927—29,

professor och föreståndare vid Naturhist. Riksmuseet från 1929. Ordf.

i Naturvet. Studentsällskapet, Uppsala. 1916—17. v. ordf. i

Svensk-Jugoslav. Sällskapet, sekr. i Svensk-Jap. Sällskapet, styr.-led. i Travellers

Club. Stockholm Rotaryklubb etc. Flormanska priset av Vetenskapsakad.,

Travellers Clubs silvermedalj. Deltagare i Svenska Spetsbergsexped.

1908 med kanonbåten Svensksund, zoologisk forskningsresa till Japan

1914. ledde vetenskapl. exp. till Söderhavsöarna 1917—18. studier i

fysiologi i Berlin och Mönster 1921—22. arbeten vid Neapels zool.

stat. 1928, vid Split Biol. stat. 1932. Represent. Sverige vid Internat,

zoologkongressen i Padua 1930. Resor i vetenskapl. syfte i Europa,

Australien och Amerika. R. N. O.

KARL ARVID LEANDER BODELL

Född 27 febr. 1874 i Fagerhults församling, Kalmar län. F. d.

kassör. Genomgått Kristinehamns praktiska skola. Innehavare av firma

Arvid Bodells Inkassobyrå, Stockholm. Anställd i Erik Lundins Jur.

Byrå 1897—1931.

— 125 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

KARL-ERIK BODLUND

Född 10 jan. 1907 i Nybro. Madesjö församling, Kalmar län.

Ingenjör vid Kungl. Telegrafverket. Avlagt examen vid Tekniska

Gymnasiet i Örebro.

JOHN ALLAN BOESTAD

Född 9 juli 1907 i Jönköping. Verkmästare vid Stockholms Stads Fastighetskontor.

CARL-OTTO WILHELM LENNART BOHMAN

Född 19 nov. 1914 i Jönköping. Fotograf. Genomgått fackskola samt kurser i engelska och tyska

språket samt musik. Anställd vid Atelie Welinders. Stockholm, sedan 1938. Förutvarande anställning:

Beerman, Nässjö. 1930—33. Pontus Andersson. Karlskoga. 1935—38.

gösta RAGNAR BOHMAN

Född 10 nov. 1907 i Ljungarums församling, Jönköpings län. Snickare. Egen snickerirörelse i

Stockholm.

KARL gustav EMANUEL BOJNER

Född 10 maj 1890 i Bäckaby församling, Jönköpings län. Ingenjör.

Genomgått Chalmers Tekniska Institut. Göteborg. 1913. Direktör för

A.-B. Torkapparater, Stockholm. Ingenjör vid stadsingenjörskontoret i

Strömstad 1913, Lindholmens Verkstads A.-B.. Göteborg. 1913—15. A.-B.

Karlstads Mek. Verkstad, Karlstad. 1915—30. A.-B. Svenska

Fläktfabriken. Stockholm, 1930—36. Medlem av Sv. Uppfinnareföreningen. Svensk

Fören. för industriellt rättsskydd. Gjort över ett tiotal patenterade

uppfinningar särskilt inom torkningstekniken.

— 126 —s m å l ä n n i n gar 1 stockhol m

thure PETER JOHANNES BOKFORS

Född 6 dec. 1908 i Villstads församling, Jönköpings län. Köpman.

Tidigare bilmontör.

NILS torsten BOKVIST

Född 21 nov. 1918 i Torsås församling. Kalmar län. Fabriksarbetare hos A.-B. Förenade

Superfos-fatfabriker, Gäddviken. Stockholm.

oscar BERNH. BOLMGREN

Född 19 mars 1901 i Växjö landsförsamling. Brandman i Stockholms brandkår.

karl AUGUST BOMAN

Född 5 maj 1902 i Växjö. Med. lic. Studentexamen i Växjö 1921,

med. kand. 1926. med. lic. t930. l:ste underläkare å kirurgiska avd. vid

Sabbatsbergs sjukhus 1937. Tidigare underläkare å kirurgiska avd. å

lasaretten i Eskilstuna och Norrköping, e. o. amanuens vid Allin. B. B.

i Stockholm. Studieresa till Frankrike. Utgivit vetenskapliga skrifter.

anton VIGART BONDESSON

Född lö jan. 1885 i Torsås församling. Kalmar län. Fabriksarbetare

hos A.-I!. Förenade Superfosfatfabriker, Gäddviken. Stockholm.

- 127 —S M ÅLÄNNINGAR l S T O C K H O L M

olof BONDE BONDESSON

Föcld 18 juni 1916 i Gullabo församling. Kalmar län. Fabriksarbetare hos A.-B. Förenade

Superfos-fatfabriker, Gäddviken, Stockholm.

ADOLF JOHANNES (hasse) BONTHELIUS

Född 20 fehr. 1890 i Tuna församling, Kalmar län. Direktör. Efter

slutad skolgång genomgått Frans Schartaus Handelsinstitut i

Stockholm 1915—16. Direktör i Kristensen Ltd. A/B. Stockholm. Praktik å

rederi- och skeppsmäklerikontor i Stockholm 1916—21. verkst. dir. i

A.-B. Fraktfart (dotterbolag till Svenska Tändsticks A.-B.) 1921—32:

egen rederi- och skeppsmäklerifirina. Bonthelius & C:o, 1932—34, vilken

rörelse sammanslogs 1934 med Kristensen Ltd. A/B. Finl.

Frihetskorset 1940. Medlem av Frimurareorden. Neptuniorden m. fi.

GUSTAF HJALMAR BONTHELIUS

Född 18 maj 1885 i Tuna församling, Kalmar län. Direktör. Genomgått Mariannelunds Praktiska

skola. Folkskoleseminariet i Linköping, Bröderna Påhlmans handelsinstitut. Stockholm. Innehar

Skandinaviska Handelsbolaget. Stockholm, sedan 1918.

ivar AUGUST BOOK

Född 2 jan. 1897 i Lekaryds församling. Kronobergs län. Spårvägskontrollör vid Stockholms

Spårvägar. anställd 1920. Genomgått furirskola. Tidigare anställd som furir vid Kungl. Vendes

artilleriregemente. Medlem av Svenska Kommunalarbetareförbundet, avd. 182.

helge JOHAN GUSTAF BOBELL

Född 29 dec. 1907 i Nässjö. Disponent hos Bytterkvists Herrkläder,

Stockholm.

— 128 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

TOR ESKIL INGJALD GIDEON BORELL

Född 3 sept. 1879 i Nybro, Kalmar län. Riksgäldskommissarie

och byråchef. Studentexamen i Uppsala 1901. Ord. tjänsteman i

riksgäldskont. 1912, revisor 1918, kassör s. å.. förest, för riksgäldskont.

premielåneexp. 1919, l:e rev. 1930, byrådir. 1935, riksgäldskom. 1935.

Företagit resor till Schweiz på off. uppdr. 1915, till Köpenhamn och

Hamburg för stud. av lotteriväsendet och därmed sammanhängande

frågor 1919. till Norge, Danmark. Tyskland, Holland, Belgien o.

Frankrike för stud. av tillv.-sätt v. emitter. av ink. lån 1921, till Danmark,

Tyskland, Holland, Frankrike och Schweiz för stud. av aili.-metoder

betr. inlösen av obl. och kup. m. m. 1931. till Tjeckoslovakien, Österrike

och Ungern för stud. av org. av skatteskuldsförvaltn. in. m. 1932.

medlem av l:sta och 2:dra försvarslånens propagandautskott. R. N. O.

R. V. O., R. Finl. V. R. O. 1 kl.

HERMAN GUSTAV ADOLF BORENDAL

Född 6 nov. 1905 i Nässjö. Byggnadsingenjör vid Kooperativa Förbundets arkitektkontor.

Genomgått kommunal mellanskola, tekniska studier vid Hermods korrespondensinstitut. Anställd vid

Slussbygg-nadskommitténs arbetskontor 1934—35.

JOHAN gustav TITUS BORG

Född 8 okt. 1874 i Eksjö. Skräddare hos Svenska Ekiperings A.-B.

sedan 1930. Genomgått folkskola. Innehaft anställning i Eksjö hos

firma Gustaf Jonsson 1889—92. handelsbitr. hos firma Sven Jonsson

1892—95, Johannes Andersson 1895—97, August W. Gustafsson 1900—

21 och i Linköping hos firma Jolin Lindal 1910—18. Egen rörelse i

Eksjö 1921—30.

NILS gustav TEODOR BORG

Född 1 maj 1887 i Växjö. Disponent. Genomgått folkskola,

verkmästarekurser vid Hantverksinstitutet i Stockholm och Teknologiska i

Köpenhamn. Studieresor till Tyskland, England. Holland och Belgien.

Disponent för Kooperativa Spisbrödsf. i Stockholm. Gävle, Sundsvall

och Ludvika samt avdeln.-chef avd. 12. Kom i lära i Växjö 1899.

Kon-ditionerat som bagare i Göteborg, Skåne, Kalmar, Uppsala ocli

Stockholm. Sedan 1916 verkmästare i Konsum, sedan 1924 bagerikonsulent

i Kooperativa Förbundet.

- 129 —

9smålänning åh / stoc k hol m

RAGNAR WILHELM BORG

Född 8 nov. 1903 i Målilla, Kalmar län. Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar, sergeant i Kungl.

Livregementets husarers reserv. Fastighetsägare. Tidigare anställd vid Smålands husarer. Innehar

Arméns skyttemärke, skidlöparmärke i guld, idrottsmärket i silver, svensk mästare i terränglöpning 1930—31,

distriktsmästare i Stockholm 1929 i löpning 10.000 meter, erhållit en mängd priser i olika idrottsgrenar

såväl militära som civila.

yngve HARALD BORG

Född 20 april 1908 i Eksjö. Skräddare hos Svenska Ekiperings

A.-B. Genomgått folkskola. Förut anställd hos f:a John Lindebäck.

Hultsfred, 1930. f:a Jens Jesperssen. Norrköping, 1930—32, f:a

Blumenthal. Stockholm, 1932—33 och fra Gustaf Biberg, Stockholm, 1933—38.

NILS bertil BRANDIN

Född 16 aug. 1903 i Hjorteds församling. Kalmar län. Inspektör vid Garanti A.-B. Anticimex. Anställd

vid Kungl. Livgardet till häst 1921—31. Led. i Stockholms Handbollsförbund, handbolldomareinstruktör

för Stockholms distrikt, led. av U. K.

axel DAVID HJALMAR BRANDT

Född 25 juni 1884 i Västra Eds församling, Kalmar län.

Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar sedan 1913. Förut anställd vid Eds

Pappersbruk. 1907—17 byggnadsarbetare hos A.-B. Kasper Höglund.

Innehar skyttemärke.

NILS JOHAN algot RRANNIUS

Född 26 okt. 1886 i Moheda. Kronobergs län. Kontrollör vid

Stockholms Spårvägar sedan 1910. Fastighetsägare. Genomgått

korpralskola. V. korpral vid Kungl. Norrlands dragoner 1905—08. Medlem

av Stockholms Spårvägars Tjänstemannaförening. Innehar skyttemärke.

- 130 —S M ÅLÄNNINGAR l S T O C K H O L M

GUNNAR BRATT

Född 29 dec. 1892 i Jönköping. Affärsföreståndare vid A.-B. Stockholmssystemets filial i

Sundbyberg. Genomgått realskola. Schartaus Handelsinstitut, Tärna lantmannaskola, lantbruksskola. Tidigare

anställd som lantbruksinspektor. tjänsteman vid A.-Ii. Vin- & Spritcentralen.

PERCIVAL BRATT

Född 18 nov. 1880 i Jönköping. Studentexamen i Jönköping 1899.

genomgått Frans Schartaus Handelsinstitut 1903—04, därefter anställd

hos olika försäkringsbolag. Aktuarie hos Kungl. Pensionsstyrelsen.

R. V. O.

BO AXEL GUSTAF ANDERS BREDBERG

Född 25 april 1913 i Kvenneberga församling. Kronobergs län. Civilingenjör. Studentexamen 1932

vid Norra Realläroverket. Stockholm. Genomgått Kungl. Tekniska Högskolan 193fi. Anställd vid A.-B.

Industribyrån, Stockholm. Tidigare vid Munksjö A.-Ii.. Jönköping.

ERNST BREDBERG

Född 15 jan. 1877 i Jönköping. Överstelöjtnant. Studentexamen i

Jönköping 1895. underlöjtn. v. K. Jönköp. reg. 1899. reg-int. vid K.

Bo-husl. reg 1903—04. intend. v. K. Int.-kåren 1905, förrådsint. vid arm.

int.-förråd i Stockholm 1907—12. reg.-int. vid posit.-art. reg. 1912—17.

kapten 1915. lärare vid krigshögsk. 1917—19, major 1919. chef för arm.

intend.-förråd i Boden 1919. överstelöjtnant 1936. dir.-ass. vid ing.-vet.

akad. 1920. sekr. i krigsmat.-kom. 1915—19. led. av styrelsen för A.-B.

Tennisstadion 1928. led. av styr. för Sthlms Idrottsförbund, led. av

riks-idr.-förh. överstyr, och förv.-utskott sedan 1920. ordf. i riksidr.-förh.

förv.-utsk. 1921—40. v. ordf. i riksidr.-förb. sedan 1940, v. ordf. i

org.-kom. för Nord. spel 1922 och 1926 och Sv. spel 1922. led. av Olymp. kom.

sedan 1924. av Stadionstyr. sedan 1925. led. av dir. för Gymn.

Centralinstitutet sedan 1935. Lingmedaljen. Svenska gymnastik- och

idrottsföreningarnas riksförbunds förtjänsttecken, Sveriges Centraiför. för

idrottens främjande guldmedalj. Föreningen för skidl. främjande guldmedalj.

KVO 2 kl.. RSO. RNO. KFinl.VRO 1 kl.. RDDO, RNS:tOO 1 kl.

— 131 —S M Å L Ä N N 1 N G A B I STOCKHOL M

gösta EDGAR WILTON BREITHOLTZ

Född 16 maj 1883 i Värnamo. Kapten i Kungl. Svea livgardes

reserv 1922. underlöjtnant 1907. löjtnant 1911. Innehavare av firma

Gösta Breitholtz" Försäkringsbyrå, etabl. 1922. Generalagent för

Försäkrings A.-B. Skandinavien, ombud för Lifförsäkrings A.-B. Thule. En

bland stiftarna av samt skattmästare i Svenska Arméns

Reservofficers-förb. sedan 1924. B. V. O.. B. Joh. O.. Sv. A. B. Ht., P. B. K. Ht. 2 kl.

Försäkrings A.-B. Skandinaviens förtjänstmedalj, De Värnepligtige

Officerers förenings hederstecken.

LUTHER VALFR. gunnar BRICKÉN

Född 9 febr. 1900 i Adelövs församling, Jönköpings län.

Kriminalkonstapel vid Stockholms poliskår sedan 1922.

erik HJALMAR EMANUEL BROBECK

Född 18 juli 1895 i Säby församling, Jönköpings län. Kontorist vid

S. J. Kontrollkontor. Tidigare linjetjänst vid S. J.

sigvard TEODOR BRODD

Född 11 juli 1907 i Nässjö. Köpman. Div. självstudier och kurser.

Försäljningsinspektör i A.-B. Separator, kylavdelningen. Stockholm.

1930—35 repr. för Frigidaire i Hälsingborg. 1935—37 försäljningschef

för A.-B. K. J. Levin. Stockholm, kylavdelningen.

- 132 -S M A L Ä N N I N GAR

STOCKHOLM

GUSTAF alfred BRODDMARK

Född i nov. 1906 i Eds Bruk. Kalmar län. Vaktmästare hos

Sveriges geologiska undersökning.

carl AUGUST BRODÉN

Född 8 juni 1868 i Gällaryds församling. Jönköpings län. F. d.

folkskollärare och organist. Folkskollärare-, organist- och

kyrkosångareexamen.

carl EMANUEL BRONGE

Född 23 aug. 1897 i Högsby församling. Kalmar län. Försäljare hos

Carl Axel Pettersson A.-B.

sten OLOF BROMS

Född 20 maj 1892 i Västervik. Banktjänsteman. Genomgått Schartaus Handelsinstitut. Tjänstgjort

vid Generalkonsulatet i Hamburg, tjänsteman vid Commerz und Privat Bank i Hamburg o. Anglo

Oester-reichische Bank in Wien. Tjänsteman vid A.-B. Jordbrukarbanken i Stockholm.

— 133 —SMÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

UNO BROMS

Född 21 juli 1888 i Vimmerby. Major. Studentexamen i Västervik

1908. off:ex. 1910. Genomgått GCI 1917—18. K. H. S. 1921—22, lärare

vid inf. skjutskolan 1922—23, kadettoff. vid K. K. S. 1924—26. Chef för

Svenska Lifs avdelningskontor. Stockholm. Ordf. i Sv.

Livförsäkrings-insp. Riksförbund 1934—35. 1936—38, 1941—, ordf. i Fören. Sv.

Livför-säkringsinsp. sed. 1934. styr.-led. i Daco 1935—37, v. ordf. i

Försäkrings-tjänstemannafören. 1936—40, förste instruktör och styr.-led. i

Dande-ryds landstormsfören. sedan 1926. rev. i Oscars församling sedan 1934.

Sekr. i Kungl. Andra Livgrenadjärreg. IF. 1911—23. ordf. i Linköpings

Allin. Gymnastikavd. 1922—23. v. ordf. i Stockholms Militära Idrotts VU

1925—26. styr.-led. i Sveriges Militära Idrottsförb. sedan 1924, v. ordf.

sedan 1937. skattmästare i Föreningen för Fäktkonstens främjande

1935—36, ordf. sedan 1936. rev. i Sv. Fäktförbundet 1927—28. styr.-led.

1929—31. v. ordf. sed. 1935. sekr. i Livgrenadjärföreningens

Stockholmsavdelning sed. sept. 1938. v. ordf. sed. 1940, styr.-led. i Stockholms stads

friv. skarpskyttefören. sed. 1940, chef för 8. skarpskyttekomp. sed. 1941.

Idrottsprestationer: Segrare i andra arméfördeln. distriktstävl. i modern

femkamp 1919. 21 och 22. 2:a i SMI mästerskapstäv-], i modern femkamp

1922, segrare i kapplöpn. på skidor efter häst vid Nordiska Spelen 1922.

vid distanslöpn. 6 mil på skidor efter häst i Östersund 1923. d:o 3 mil

i Uppsala 1924. Utmärkelser: RF:s förtjänstmedalj i guld 1934. Sv.

Fäktförb. förtjänstmed. i guld 1933, SMI:s förtj.-med. i guld 1937, Kungl.

Krigsskolans förtj.-plakett i guld 1926, Kungl. Livgrenadjärreg. IF

förtjänstmed. i guld 1937. Sthlms Landstormsförb. förtj.-med. i silver 1932.

Sveriges Landstormsfören. Centralförb. förtj.-med. i silver 1934.

Sveriges Landstormsfören. Centralförb. hedersjetong i guld. R. S. O.. R. V. O.

STIG GUNNAR BRUUN

Född 24 okt. 1910 i Kalmar. Organisationschef i A.-R. Nordiska

Kompaniet. Stockholm. Studentexamen 1929. diplom f.

Handelshögskolan. Stockholm. 1934. Chef för organisationsavdelningen i A.-R.

Nordiska Kompaniet sedan 1936. Studier av organisationsfrågor och

merkantila problem i U. S. A., Tyskland. Frankrike och Holland.

erik GUSTAF BRYNJER

Född 4 juni 1907 i Kalmar. Revisor. Studentexamen, dipl. fr.

Stockholms Handelshögskola. Innehavare av E. Brynjers revisionsbyrå,

ombudsman i A.-R. Europa Film-Koncernen.

- 134 -s m å l ä x n i n g a r i stockholm

axel GUNNAR BURMAN

Född 12 fehr. 1884 i Urshults församling, Kronoberg län. Tillskärare.

Genomgått tillskärarekurser. Föreståndare för Kungl. Svea Livgardes

beklädnadskassa sedan 1920. Tidigare anställd i U. S. A.. Stochholm.

J. E. Sandberg m. fi.

olof HENNING BURSELL

Född 13 april 1867 i Skärstads församling, Jönköpings län.

Direktör. Genomgått sex år vid högre allin, läroverk samt 2-årig

lantbruksskola. Verkst. direktör vid Stockholms Södra Jernaktiebolag

sedan 1923. Bokh.-inspektör h. Hovmarsk. Ribbing, Ulfsnäs, 1886—90.

kassör vid Forserums Bobbinfabrik 1890—95. dir. i A.-B. Näslunds

Möbelfabrik & Järnaffär 1897—1917. ägnade sig därefter åt uppfinningar

och var direktör vid industriföretag och företog demonstrations- och

studieresor i Tyskland. Frankrike, England och Amerika. Under

Umeåtiden: Led. av stadsfullm. flera perioder, ordf. i stadens

elektricitetsstyr.. v. ordf. i stadens fattigv.-styr., led. i kom. för utbyggandet av

kraftstationen i Klabböle, revisor av stadens räkenskaper i c:a 10 år,

i spritbolaget i flera år, av Västerbottens läns landstings olika kassor,

av länsskolrådets räkenskaper, av lasarettsbyggnadens räkenskaper.

Examensvittne vid realskoleexamen. Tjänstgjort tidvis några år som

extra rådman. Ordf. i Umeå Minuthandelsförening, Västerbottens

Minuthandelsförbund och Umeå Fabriks- & Hantverksförening, sekr. i

Umeå Fastighetsförening ni. 111.

OTTO martix NATANAEL BURSTRÖM

Född 4 april 1888 i Mönsterås. Ingenjör. Avgångsexamen från

Norrköpings Tekn. Elementarskola 1906. studieresa i Tyskland 1913 med

kortare anställningar vid fabriker för tillverkning av cellulosa- och

pappersmaskiner. Sektionschef på konstruktionsavd. vid Svenska A.-B.

Gasaccumulator. Lidingö, från 1914. Innehaft anställning som ritare

vid Vagn- & Maskinfabriken i Falun 1906—07. ingenjör och sedermera

ritkontorschef vid Södra Dalarnas Gjuteri & Maskinverkstad i

Hedemora 1907—12. konstruktör för ombyggnadsarbeten vid Skutskärs

Cellulosafabriker 1913—14.

EHIC olof BYLANDER

Född 17 sept. 1897 i Jönköping. Kontorsbiträde vid S. J. sedan 1935. Anställd som verkstadsarbetare

och lokeldare 1916—21. kontorsbiträde 1922—35 vid Jönköping-Gripenbergs Järnväg.S M Å L Ä N N INGÅR I S T O C K H O L M

CARL JOHAN OLOF BULOW

Född 16 nov. 1907 i Eksjö. Vaktmästare. Genomgått korpralskola,

furirskola. värmeteknisk aftonskola. Byggnadsingenjör Nils Nessen.

Tidigare anställd vid Kungl, livregementets husarer och Kungl. Göta

ingenjörkår samt hos baron Silfverschiöld. Koberg, och dir. A. L.

Wennergren. Furir i Kungl, livreg. till häst reserv. Innehar

skidlöpar-märke i brons.

gustaf SIGFRID BULOW

Född 7 mars 1898 i Norra Ljunga församling. Jönköpings län.

Förste postiljon vid Kungl. Postverket, järnvägsposten. Led. i styr.

för Sv. Postmannaförbundet 1932—40, red.-sekr. i tidningen

Postmannen 1932—40, hemvärnsman i Stockholms S:t Klara förs.

nils GUSTAF BYLANDER

Född 8 juni 1908 i Ölmstads församling. Jönköpings län. Hantverksföreståndare i snickeri vid

Psykiatriska sjukhuset sedan 1938. Verkmästareexamen vid Tekniska Institutet i husbyggnadsavdelningen.

Ären 1925—33 anställd som möbelsnickare vid Jönköpings Möbelfabriks A.-B.. 1933—38 anställning

som hantverkare vid Ryhovs sjukhus i Jönköping.

ernst OTTO BYVING

Född 7 fehr. 1887 i Grimslöv, Skatelövs församling. Kronobergs län.

F. d. polisman. Underofficersexamen. Anställd vid Stockholms poliskår

1909—37. Innehaft anställning som l:e konstapel vid Kungl. Svea

Artilleriregemente. Innehar idrottsmärken.

— 136 —s m a l ä n n i n gar 1 stockhol m

henric ELIAS YNGVE BÅGESTAM

Född 20 sept. 1895 i Södra Solberga församling. Jönköpings län.

Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar sedan 1918. Genomgått

furir-skola. Tidigare anställd som furir vid Kungl. Gotlands

infanteriregemente 1913—16. vid Statens Järnvägar 1916—18. Medlem av Sv.

Kommunalarbetareförbundet avd. 37.

gunnar HENNING BÄCK

Född 13 dec. 1900 i Växjö. Realskoleexamen 1916 vid högre allin,

läroverket i Växjö. Servicechef vid Sven Rygaards Annonsbyrå A.-B.,

Stockholm, sedan 1940. Förut anställd vid A.-B. Gumaelius

Annonsbyrå, Stockholm. 1918—21. Annonsbyrån Sten A.-B.. Stockholm, 1921—23.

Annonsbyrån Hugo Krantz A.-B.. Göteborg, 1924—31, servicechef vid

Åhlén & Åkerlunds Förlag, Stockholm, 1931—36. servicechef vid

Allmänna Annonsbyrån A.-B.. Stockholm. 1936—39.

KARL gustaf ALFRED BÄCKDAHL

Född 12 aug. 1885 i Jönköping. Civilingenjör, patentombud.

Studentexamen 1905 vid Göteborgs Realläroverk, civilingenjörsexamen 1910

vid Kungl. Tekniska Högskolans avdelning för skeppsbyggnadskonst.

Anställd vid Arméförvaltningens tvgdepartement

(motorfordonsavdelningen). Direktör i bilfirman A.-B. Bäckdahl & C:o. Stockholm. 1910

—32. Patentverksamhet 1932—34, försäljningschef vid A.-B.

Amerikanska Motorimporten, Stockholm, 1934—40.

bror NILS EMIL BÄCKMAN

Född 19 dec. 1920 i Växjö. Korpral vid Kungl. Svea Livgarde. Innehar skyttemärke i silver och

militärt idrottsmärke.

137 -S M ÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

HENNING nils LENNART BÄCKMAN

Född 22 maj 1917 i Växjö landsförsamling, Kronobergs län.

Polisman vid Stockholms stads poliskår. Genomgått furirskola. Anställd

som furir vid Kungl. Svea livgarde 1936—39. Innehar Arméns

skyttemedalj i silver.

OSCAR bruno BÄCKMAN

Född 18 dec. 1890 å Visingsö, Jönköpings län. Auktoriserad revisor.

Studentexamen vid Jönköpings högre allin, läroverk 1913. diplomerad

från Handelshögskolan i Stockholm 1916, reservofficer 1917.

stig LENNART BÄCKMAN

Född 21 juni 1912 å Visingsö. Jönköpings län. Expeditionsvakt i K. Utrikesdepartementet.

Realskoleexamen vid Jönköpings högre allmänna läroverk 1931.

oscar VILHELM BÄCKSTBÖM

Född 1 dec. 1907 i Västervik. Brandman vid Stockholms stads

brandkår.

— 138 -s m å län n ingår 1 stockhol m

erik VERNER BÄRNGREN

Född 30 april i Oskarshamn. Ingenjör vid Sieverts Kabelverk.

Sundbyberg. Genomgått realskola och teknisk elementarskola. Innehaft

anställning vid Sandvikens Jernverks A.-B.

JOHAN HENRIK HERMAN BÖRJESSON

Född t jan. 1889 i Långemåla församling. Kalmar län. Linjeförman

vid Kungl. Telegrafverket. Kurser i Stockholms Tekniska skola och

sjukvårdskurser. Innehar Konung Gustav V:s guldmedalj 5:e storleken för

nit och redlighet i rikets tjänst.

folke WILHELM AUGUSTIN BÖÖS

Född 10 febr. 1900 i Jönköping. Kammarskrivare i Sveriges

Riksbank. Studentexamen i Jönköping 1926. Anställd i Riksbanken 1927.

Bankstudier i England 1935 i Hambros Bank Ltd. London.

ERNST harald CALLERSTRÖM

Född 21 jan. 1897 i Påskallavik. Döderhults församling, Kalmar län.

Major vid Kungl. Kustartilleriet. Studentexamen i Kalmar 1915,

offi-cersex. vid Kungl. Sjökrigsskolan 1917. Kungl. Sjökrigshögskolans

allmänna kurs 1923—24. stabskurs 1924—25. Stabschef viel

Kustartilleriinspektionen. lärare i Kungl. Sjökrigsskolan. R. S. O.. R. V. O.

- 139 —S M Å L Ä N N I N G A K I STOCKHOL M

charles HENRIK CARBONNIER

Född 18 april 1910 i Eksjö. Jägmästare. Studentexamen i

Kristianstad 1928. avgångsexamen från Skogshögskolan 1934. e. Jägmästare i

Kungl. Domänstyrelsen.

CARL herman EMANUEL CARLBERG

Född 2 febr. 1897 i Jönköping. Civilingenjör. Studentexamen vid

■Jönköpings h. allin, läroverk 1917. avgångsexamen från elektriska

fack-skolan vid Chalmers tekniska högskola (högre avdelningen).

Sektionschef vid konstruktionsavdelningen. Svenska A.-B. Gasaccumulator,

Lidingö. Tidigare anställd vid Jönköpings el.-verk och spårvägar.

Göteborgs spårvägar. Commonwealth Edison Comp. of Chicago. Chicago

Herald & Examiner, Jönköpings Mek. Verkstad.

ha ss RAGNVALD CARLBERG

Född 25 april 1884 i Törnsfalls församling, Kalmar län. Förvaltare

hos A.-B. Cebeco. Stockholm. Förut anställd hos L. M. Ericsson i 10 år,

Bolinders Mek. Verkst. i 26 år.

KARL harald STEN CARLBERG

Född 20 mars 1895 i Tryserums församling, Kalmar län.

Järnvägstjänsteman vid Statens Järnvägar sedan 1917. Genomgått handelsskola

i Växjö, korpralskola. Förut anställd vid Kungl. Svea Ingenjörkår.

— 140 —smålänningar i sto c k h o l m

hilding OSCAR EUGÉN CARLBERGER

Född 28 juni 1892. Köpman. Innehar agenturrörelse.

nils-ivar CARLBORG

Född 29 mars 1913 i Jönköping. Löjtnant. Studentexamen i Skövde

1931. officersexamen 1934. löjtnant 1936, elev vid Kungl.

Krigshögskolan 1940—42.

OLLE CARLE

Född 27 aug. 1909 i Torsås församling, Kalmar län. Redaktör.

Studentexamen vid Lunds Priv. Elementarskola 1931. Redaktör i

Stock-liolmstidn.. signaturen "Cello". Tidigare anställd i

Karlskrona-Tidningen och Göteborgs Morgonpost.

ANDERS august EMIL CARLFELDT

Född 22 mars 1869 i Alseda församling, Jönköpings län. F. d.

bataljonsadjutant. fanjunkare och tjf. förvaltare. Avlagt underofficersexamen

och förvaltareexamen. Pensionerad. Förut anställd vid Kungl. Kalmar

regemente. Livsmedelsinspektör. Svärdsman.

- 141 —s m a l ä n n 1 n g a r i s t o c k h o l m

THEODOR gunnar EMANUEL CARLQUIST

Född 18 juli 1900 i Oskarshamn. Tullkontorist vid K. Tullverket. Genomgått tullkontoristexamen.

JOHN AXEL HARRY CARLRUD

Född 12 mars 1909 i Oskarshamn. Föreståndare hos A.-B.

Vanadis-garaget. Genomgått Stockholms stads yrkesskolor. Förut anställd vid

Sv. Ackumulator A.-B. Jungner. Oskarshamn. Varit aktiv idrottsman.

ERIC CARLSON

Född 9 aug. 1898 i Mörlunda församling. Kalmar län. Ingenjör.

Läroverksstudier. Tekniska Läroverket. Malmö, Tekniska högskolestud.

Anställd som konstruktör i A.-B. Atlas Diesel.

frans GUSTAF CARLSON

Född 3 sept. 1883 i Urshults församling, Kronobergs län.

Färghandlare. Genomgått handelsskola. Egen färghandel i Stockholm sedan

1915. Förut anställd hos W:m Djurling, Stockholm, 12 år. Medlem

av Stockholms Färghandlareförening.

- 142 —smålänningar i s t o c k h o l m

fritz DAVID CARLSON

Född 23 juli 1888 i Vimmerby. Professor vid Stockholms Högskola.

henning GUSTAV IVAR CARLSON

Född 8 sept. 1894 i Vetlanda. Jönköpings län. Elektr. förman i

A.-B. Lux.

JOHAN verner CARLSON

Född 30 okt. 1891 i Vimmerby. Läroverksadjunkt. Studentexamen

i Linköping 1909. fil. ämbetsexamen i Uppsala 1911. Läroverksadjunkt

vid Vasa Realskola. Stockholm. Tjänstgjort som lärare vid ett flertal

läroverk, ordinarie adjunkt fr. o. m. hösten 1919.

JOSEF ALFRED luther CARLSON

Född 5 juli 1904 i Villstads församling, Jönköpings län.

Byggnadsingenjör. Genomgått Tekniska skolan i Stockholm.

- 143 —S M Å L Ä N N 1 N_G AR 1 STOCKHOLM

KURT ragnar CARLSON

Född 7 juli 1909 i Säby församling, Jönköpings län. Revisor.

Studentexamen vid Linköpings h. allm. läroverk 1929. ekonomisk examen

vid Handelshögskolan i Stockholm 1932. Revisor hos Statens

livsmedelskommission. Tidigare tjänsteman hos Statens mjölknämnd

respektive Statens jordbruksnämnd.

ADOLF FERDINAND CARLSSON

Född 13 juni 1882 i Västra Eds församling. Kalmar län.

Vaktmästare vid Stockholms Läns Hushållningssällskap sedan 1923. Genomgått

befälsskola vid Kungl. Göta Livgarde. Anställd vid Gymnastiska

Centralinstitutet 1912—23.

bengt OLOF CARLSSON

Född 31 aug. 1892 i Döderhults församling, Kalmar län.

Civilingenjör. Genomgått Chalmers Tekniska Institut 1913. Konsulterande

fartygsingenjör. Verkstadsingenjör vid Oskarshamns Mek. Verkstad 1915

—1929, varvschef vid A.-B. Finnboda Varv 1929—36.

carl ALBIN EMANUEL CARLSSON

Född 4 mars 1893 i Mörlunda församling. Kalmar län. Målare. Lärt yrket hos Freyschers

Vagnfabrik. Stockholm. Anställd vid Bilpalatset. Stockholm, sedan 1938. Tidigare anställd vid

Hovslageri-bolaget. Andersson & Gustafsson m. fi. Medlem av hemvärnet.

144 —smålänningar i stockholm

CARL alfons CARLSSON

Född 2 dec. 1886 i S:t Sigfrids församling, Kalmar län.

Tjänsteman i Sv. Kontoristförening. Tidigare anställd vid S. A. R. A. och

Stockholmssystemet.

CARL ALFRED CARLSSON

Född 24 jan. 1887 i Ryssby församling. Kronobergs län.

Blomsterhandlande. Egen rörelse fr. 1916. Anställd på Hotell Kronprinsen

1910—16. Medlem av Stockholms Borgerskap och Borgargille.

CARL arvid CARLSSON

Född 19 nov. 1875 i Edshults församling, Jönköpings län. Löjtnant.

Genomgått underofficersskola. Tidigare anställd som fanjunkare vid

Kungl. Göta livgarde. Svärdsman.

CARL GUNNAR CARLSSON

Född 9 okt. 1900 i Oskarshamn. Snickare vid Ekensbergs varv, Stockholm. Tidigare anställd vid

Finnboda varv m. fi. Verkstadsklubbsordf. vid Ekensbergs varv 1933—39.

CARL GUSTAF herman CARLSSON

Född 13 april 1872 i Halltorps församling, Kalmar län. Tapettryckare vid Kåbergs Tapetfabrik,

Stockholm. Tidigare anställd vid Kalmar Tapetfabr., Göteborgs Tapetfabr. och Borås Tapetfabr.

145 - 10S M ÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

CARL HELGE CARLSSON

Född 1 sept. 1898 i Iljorteds församling, Kalmar län. Handlande.

Delägare i Bröderna Carlssons cykel- & sportaffär, etabl. 1935. Medlem

av Stockholms Velocipedhandlareförening.

carl HENRIK CARLSSON

Född 19 jan. 1882 i Växjö. Konduktör vid Stockholm—Roslagens

Järnvägar. Genomgått underofficersskola. Tidigare anställd vid Kungl.

Livgardet till häst. Ordf. i Konduktörsföreningen vid

Stockholm—Roslagens Järnvägar.

CARL martin CARLSSON

Född 3 april 1893 i Västra Eds församling, Kalmar län. Källarmästare vid S. A. R. A.

CARL OSCAR CARLSSON

Född 5 april 1887 i Hults Prästgård. Hults församling, Jönköpings län. Poliskonstapel vid

Stockholms poliskår sedan 1912. Genomgått underofficersskolan vid A. 6 1910—11. polisskolans högre kurs.

Tidigare anställd som l:e konstapel vid Kungl. Smålands artilleriregemente. Fastighetsförvaltare.

CARL oscar MARTIN CARLSSON

Född 9 aug. 1889 i Tranås, Jönköpings län. Spårvägsman vid

Stockholms Spårvägar. Genomgått korpralskola vid Kungl. Kustartilleriet.

Tidigare sjöman i utrikesfart. Innehar skyttemärke, varit aktiv

idrottsman.

— 146 —smålänningar i stockholm

carl VALTER CARLSSON

Född 21 april 1905 i Högsby församling, Kalmar län.

Telefonmontör i L. M. E.. Stockholm, sedan 1927.

einar AXEL CARLSSON

Född 23 nov. 1896 i Säby församling. Jönköpings län. Byggmästare.

Egen rörelse, specialité villabyggnader.

GUSTAF ERIK KNUT CARLSSON

Född 4 sept. 18"96 i Algutsboda församling, Kronobergs län.

Handlande. Innehavare av Gust. Carlssons Slakteriaffär. Götgatan 92. etabl.

1931. Medlem av Kötthandlarnas Riksförbund.

GUSTAF hilding CARLSSON

Född 20 dec. 1886 i Mönsterås. Klädeshandlande. Genomgått

Kalmar Handelsskola. Innehavare av Hilding Carlssons Herrkonfektion &

Herrekipering, Folkungagatan, sedan 1912. Tidigare anställd i

speceri-& div. affär i Mönsterås, förest, för herrkonfektionsaffär 1909—12.

Bor-gare sedan 1922, medlem av Borgargillet och Odd Felloworden, v. ordf.

i Allhelgonakyrkan.

- 147 —smålänningar j stockholm

GUSTAV artur CARLSSON

Född 3 juni 1906 d Gullabo församling, Kalmar Län. Montör vid General Motors Nord. A.-ß.

gustav THEODOR CARLSSON

Född 8 aug. 1890 i Hagby församling. Kalmar län. Maskinist hos Svenska Murbruksaktiebolaget.

Stockholm, sedan 1924. Tidigare anställd vid Stockholms Stads Spårvägar och vid Stockholms stads

hamnstyrelse till 1924.

henning GOTTHARD CARLSSON

Född 28 juli 1903 i Vissefjärda församling. Kalmar län. Fräsarc hos Kdfa. Lärt yrket hos Atlas

Diesel. Skyddsombud under c:a 5 år. Idrottsman, led. av Stockholms stads frivilliga skarpskytteförening.

henning SIMON LEANDER CARLSSON

Född ö jan. 1889 i Älghults församling. Kronobergs län.

Järnvägstjänsteman. Underofficersexamen 1911. kurs vid S. J. 1917—18.

Tjänsteman i Kungl. Järnvägsstyrelsen. Stockholm. Anställd 1911—13 å

grosshandelskontor i Kalmar, 1915 vid Alstermo Bruks A.-B., Målerås.

Aspirant vid S. J. 1916.

HERMAN gottfrid CARLSSON

Född 3 jan. 1877 i Frödinge församling. Kalmar län. Direktör. Genomgått J. Jönssons Handelsskola

samt kurser i tyska språket. Direktör för A.-B. Tekniska Nederlaget. Tidigare anställd som

kontorsbiträde och representant vid A.-B. Södermalms Tekniska Fabrik. Medlem av styr. för Mercurii Orden.

JOHAN axel CARLSSON

Född 1 dec. 1898 i Mönsterås. Förrådsförvaltare hos A.-B.

Fundament. Stockholm. Tidigare anställd hos byggmästare Olle Engqvist.

Stockholm.

- 148 —smålänningar i stockholm

JOHAN conrad CARLSSON

Född 23 dec. 1883 i Tryseruins församling, Norra Kalmar län.

Vedhandlare. Genomgått Röösiös lantbruksskola i Hagaberg. Innehar

firman Södermalms Kol- & Vedaffär, etabl. 1921. Tidigare lantbrukare.

Medlem av Stockholms Vedhandlareförening samt

Vänskapsförbundet (V. F.)

johan EDVARD CARLSSON

Född 9 juni 1891 i Kalmar. Lagerförman vid Stockholms städs elverk.

Fastighetsägare. Verksam inom nykterhetsrörelsen och styr.-led. i

Blå-bandsf öreningen.

JOHAN henrik CARLSSON

Född 17 jan. 1885 i Rosenberg. Askeryds församling. Jönköpings län.

I :e kontorsbiträde vid A.-B. Stockholms Spårvägar. Avlagt

underofficersexamen, underofficer i reserven. Anställd vid Kungl. Svea

Träng-kår 1905—08 samt vid Stockholms Spårvägar sedan 1910.

JOHAN hjalmar CARLSSON

Född 16 dec. 1873 i Södra Sandsjö församling. Kronobergs län.

Handlande. Egen affär.s m Ala n n i n g a r _i_ stockhol m

JOHN ELOF einar CARLSSON

Född 26 sept. 1914 i Sinnerbo, Högsby församling, Kalmar län.

Tjänsteman. Genomgått Bröd. Påhlmans Handelsinstitut & Tekniska

Institutet. Bitr. inköps- och försäljningschef hos C. J. Walls Sågeri &

Trävaru A.-B. V. vard för flera fastigheter, kassör i Sveriges

Kontorist-fören. ungd. klubb. Medlem av kontoristför.. idrottsklubben

Skogsuvar-na och Frisksportklubben Furan. Ansluten till Allnordisk Folkhälsa.

JOHN helge CARLSSON

Född 2 juni 1895 i Västervik. Verkmästare hos Philipsons Automobil A.-B. Tidigare anställd vid

olika platser inom landet.

lennart GERHARD CARLSSON

Född 18 dec. 1907 i Tranås. Fabrikör. Egen rörelse: Färg- & Tvättindustri. Tidigare anställd vid

Lundby Kem. Tvätt. Tillhör Stockholms frivilliga skarpskytteförening.

oskar ISIDOR CARLSSON

Född 27 sept. 1884 i Hannäs församling. Kalmar län. Förman vid

Stockholms stads gatukontor. Anställd som volontär vid Kungl. Svea

livgarde 1904. Genomgick underofficersskola och befordrad till

distinktionskorpral 1906—07.

PER gunnar CARLSSON

Född 19 mars 1894 i Arby församling. Kalmar län. Byggmästare.

Chef för A.-B. Svenska Trähus, byggnadsavdelning.

- 150 —smålänningar i stockhol m

PER sander CARLSSON

Född 20 juli 1896 i Eksjö. Fanjunkare. Avlagt realskoleexamen,

genomgått underofficersskola. Sergeant 1922 och fanjunkare 1936.

Fanjunkare vid K. Ingenjörtrupperna. Svärdsman.

sven JOHAN HERBERT CARLSSON

Född 17 juni 1918 i Månsarps församling, Jönköpings län.

Polisman. Genomgått furirskola 1937. polisskola 1940. Polisman i

Stockholms stad 1939. Tidigare furir vid Kungl. Svea livgarde i Stockholm.

Innehar militärt idrottsmärke och skyttemärke i silver,

skidlöpar-märket i silver, allin, idrottsm. i silver, civilt skyttemärke i silver,

polisens skyttemärke i brons, stipulationsmärke i brons.

oscar GOTTFRID CARLSTRÖM

Född 1 juni 1886 i Öster Korsberga församling, Jönköpings län.

Kamrer vid A.-B. Stockholms Bryggerier, Sankt Eriks Bryggeri, anställd

1906. Genomgått kurser i bokföring. Medlem av styr. för

Bryggeri-tjänstemannaföreningen. Innehar Patriotiska Sällskapets stora

guldmedalj.

OSKAR harry CARLSTRÖM

Född 27 febr. 1913 i Bydö bruk, Långaryds församling. Jönköpings

län. Tapetserare i f:a Gunnar Westholm, Oxtorgsgatan 10.

- 151 —SMÅLÄNNING A R 1 S T O C K H O L M

RUBEN SIGFRID CARLSTRÖM

Född 25 maj 1894 i Emmaboda, Kalmar län. Fabrikör. Egon

el-mek. verkstad.

OSKAR ÅBY HELMER CEDER

Född 7 okt. 1907 i Bäckseda församling, Jönköpings län.

Kriminalkonstapel vid Stockholms poliskår 1932. Genomgått furirskola,

polisskolans lägre kurs. Tidigare furir vid Kungl. Svea livgarde. Innehar

Arméns skyttemedalj.

thorwald FREDRIK RIKARD CEDERBORG

Född It jan. 1882 i Jönköping. Ingenjör. Genomgått Eksjö läroverk

samt Norrköpings Tekniska Elementarskola. Offertingenjör vid Asea i

Stockholm.

CLAES MANFRED CEDERGREN

Född 11 aug. 1883 i Mönsterås. Köpman. Anställd vid

Slakteribolaget i Stockholm 1910—14. 1914—26 föreståndare för Emma Janssons

partiaffär, vilken rörelse övertogs och innehades åren 1926—35.

Borgare och medlem av Borgargillet i Stockholm sedan 1932.

— 152 —5 m Ala n ning a ris tockholm

carl FREDRIK GHRONBERG

Född 6 dec. 1870 i Ryssby församling, Kalmar län. Sjökapten.

Avlagt styrmans- och kaptensexamen i Kalmar. Anställd vid Kungl.

Flottan 1885—97, tjänstgjort i in- och utrikes sjöfart t. o. m. 1940.

CARL sigurd CHRONVALL

Född 20 nov. 1863 i Kläckeberga församling, Kalmar län. Apotekare.

Farm. kand. 1883. apot.-ex. 1893. Pensionerad sedan 1933. Innehavare

av apoteken i Råneå och Sollefteå 1904—33. Ordf. i Råneå

hushållsgille 1908—19, i Norrbottens läns sinnesslöanstalt 1908—20,

pensionsstyr. 1914—16, led. i kraftverksstyr. 1915—30. ordf. och fullmäktig för

Västerb.-Ångermanlandskretsen av Sveriges apot.-förb. 1921—24. led.

i Sollefteå stadsstyr. 1921—28.

AUGUST emil CLAESSON

Född 18 aug. 1878 i Våthults församling, Jönköpings län. Snickare.

Tidigare anställd hos olika byggnadsfirmor samt Stockholms stad.

ernst OTTANDER CLAESSON

Född 11 febr. 1885 i Nävelsjö församling, Jönköpings län.

Färghandlare. Genomgått Jönköpings tekniska skola. Innehar egen

färghandel sedan 1915. Innehaft anställning i målerifirma i Stockholm 1908- 15.

Medlem av S:t Matteus kyrkofullmäktige, medlem av Stockholms

Borgerskap 1919 och Borgargillet 1924.

- 153 —SMÅLÄNNINGAR I S T O C_ K H O L M

stig YNGVE ALGOT CLAESSON

Född 18 aug. 1917 i Norra Sandsjö församling, Jönköpings län.

Polisman. Genomgått furirskola 1938—39, polisskola 1941. Polisman

i Stockholms stad. Tidigare anställd som furir vid Kungl.

Livregementet till häst. Innehar Kungl. Livregementets till häst minnesmedalj i

brons samt skidlöparemärket i brons.

alfons SIGURD RAGNVALD CLERRING

Född 26 mars 1911 i Strömsnäs bruk. Kronobergs län.

Chefsdekoratör (E. Kortegasts Dekorationsbyrå). Genomgått div. utbildningskurser

i reklamyrket. Medarbetat med dekorationsarrangemangen vid många

större utställningar, bl. a. Stockholmsutställningen 1930. Erhållit

erkännande i olika former för förtjänstfullt arbete i reklamfacket.

BROR AXEL ragnar COLLANDER

Född 26 april 1899 i Flisby församling. Jönköpings län. Assistent.

Studentexamen 1923 i Stockholm, studier vid Stockholms högskola inom

juridiska och filosofiska fakulteterna 1924—27. Assistent vid

Fattigvårdsnämnden. extra lärare vid Norrmalms enskilda läroverk.

Avdelningsföreståndare vid Åkerbrukskolonien llall. Södertälje, 1931.

ERANS tage COMSTEDT

Född ö mars 1888 i Nässjö. Målarmästare. Genomgått Påhlmans

Handelsinstitut, Stockholm. Innehar egen firma sedan 1925. Tidigare

anställd som apoteksbiträde i Apoteket Runan, Nässjö, affärsbiträde i

Nässjö. Aneby och Linköping.

— 154 —s m å l ä n n i n g a r i stockhol m

OSCAR MATTEUS (martin) COMSTEDT

Född 18 sept. 1890 i Nässjö. Järnvägstjänsteman. Anställdes vid

Statens Järnvägar 1917. Tomteboda 1917—36 och Stockholms Norra

sedan 1936.

georg OTTO ALGOT LORENTZ CRONA

Född 16 juni 1872 i Ljungby, Kronobergs län. Grosshandlare.

Genomgått privatläroverk och handelsskolor. Nuvarande anställning:

Jolin Blomberg & G:o A.-Ii. Medlem i Frimurareorden och Odd Fellow.

JOSEF evert HENRIK C HONMARK

Född 30 dec. 1898 i Nässjö. Förste revisor. Studentexamen i Norra

realläroverket, Stockholm, ekonomisk examen från Handelshögskolan i

Stockholm. Förste revisor i Statens krisrevision, revisor i

Biksräken-skapsverket. Ordf. i Stockholms stads första bolagstaxeringsnämnd

sedan 1939.

JOHN einar FREDRIK THORSSON DAFGÅRD

Född 26 april 1911 i Jönköping. Förste amanuens hos

Riksräken-skapsverket. Fr. o. m. 16 sept. 1940 extra revisor hos Kungl.

Flygförvaltningen. Studentexamen i Karlstad, kansliexamen ocli

reservofficersexamen.

— 155 - -SMÅLÄNN INGA R_I_ STOCKHOL M

erik ENOK DAHL

Född 10 jan. 1895 i Aringsås församling. Kronobergs län.

Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar sedan 1922. Genomgått

korpralskola. Tidigare anställd som korpral vid Kungl. Karlskrona

Kustartilleriregemente, e. o. stationskarl vid Statens Järnvägar. Medlem av

Svenska Kommunalarbetareförbundet avd. 37.

FRITZ GUNNAR DAHL

Född 28 aug. 1896 i Aneboda församling. Kronobergs län. Körsnär hos A.-B. Palmquists Pälsaffär.

AXEL DAHLBERG

Född 21 mars 1881 i Västra Torsås församling. Kronobergs län.

Skräddarmästare. Genomgått folkskola och tillskärareakademi. Egen

rörelse sedan 1907. Innehaft anställning hos Sånbergs Eftr. 1898—1900,

Molin & Mäckelin 1900—01, P. Nilsson & C:o 1902—07. Medlem av

Sveriges Skräddarmästares Riksförbund sedan det bildades 1928.

SVEN ALFRED harald DAHLBERG

Född 10 aug. 1906 i Vetlanda. Charkuterist hos S. A. B. A.

sven LEONARD DAHLBERG

Född 11 juli 1891 i Forserums församling. Jönköpings län. Advokat. Jur. kand. i Lund 1920. Egen

advokatbyrå. Jurist och ombudsman hos Soliditet A.-B. i Stockholm 1921—27.

■josef AUGUST EMANUEL DAHLBORG

Född 26 dec. 1881 i Tuna församling, Kalmar län. Förman vid

Stockholms stads gatukontor. Fastighetsägare. Tidigare anställd soin

förman vid Skånska Cementgjuteriet, Stockholm.

— 156 —SMÅLÄNNIN GA R I STOCKHOLM

OSKAR TEODOR DAHLBORG

Född 30 juni 1880 i Tuna församling, Kalmar län. Verkmästare vid Skånska Cementgjuteriet i

Stockholm sedan 1905. Medlem av Sveriges arbetsledareförbund. Innehar Kungl. Patriotiska Sällskapets

guldmedalj för långvarig och trogen tjänst.

KARL JOHAN fritz DAHLBORN

Född 14 jan. 1887 i Djursdala församling. Kalmar län.

Studentexamen i Linköping 1907. juris kand.-examen i Uppsala 1913. T. f.

kansliråd i Kungl. Försvarsdepartementet, kapten i Kungl. Gotlands art.-kårs

reserv. 1924—29 sekr. hos Smålands gille i Stockholm. 1941 ordf. i

Svenska Arméns reservofficersförbund. R. V. O.

einar GUSTAF DAHLGREN

Född 7 febr. 1878 i Ekenäs. Voxtorps församling, Kalmar län.

Riksbanksrevisor vid Riksbankens huvudkontor. Studentexamen 1899.

Inträdde i Riksbankens tjänst vid kontoret i Gävle 1900, t. f. registrator

i Karlstad 1906. ord. registrator i Kristianstad s. å.. kassör i Falun 1920

och i Gävle 1923. ordinarie i 22:a gr. vid huvudkontoret 1925. Lärare i

bokföring vid Tekniska skolan i Kristianstad 1918—19.

OLOF GUSTAF DAHLGREN

Född 19 maj 1910 i Kalmar. T. f. biträdande överkonstapel, löjtnant.

Studentexamen vid Sigtunaskolan 1931. reservofficersexamen 1933,

auto-mobilbesiktningsmannakurs för polismän 1939. Statens polisskolas

överkonstapelsklass 1940—41. Tjf. kriminalkonstapel och t. f. biträdande

överkonstapel. Anställd vid Stockholms poliskår sedan 1933. Löjtnant

i Kungl. Svea livgardes reserv.

- 157 —S M Å L Ä N N I N G A RIST O C K H O L M

sven OSKAR WILHELM DAHLGREN

Född 10 dec. 1894 i Kalmar. Övermaskinist vid Stockholms Stads

Elverk. Värtaverket. Maskinistexamen i Stockholm 1920.

övermaskinist-examen i Stockholm 1924.

thure RAGNAR ALEXIUS DAHLGREN

Född 5 aug. 1891 i Kalmar. Tjänsteman hos Svanström & G:o

Pappershandels A.-B.

JOHAN GUSTAF DAHLIN

Född 15 febr. 1874 i Eksjö. F. d. l:e bokhållare vid Kungl.

Järnvägsstyr. Studentexamen. Pensionerad.

JOSEF FREDRIK L-SON DAHLIN

Född 18 juli 1881 i Loftahammars församling. Kalmar län. Anställd

vid Stockholms stads slakthus sedan 1906. som inspektor sedan 1916.

Genomgått underofficersskola. Tidigare anställd som furir vid Kungl.

Svea Ingenjörkår. Medlem av Stockholms Stads Tjänstemannaförening,

styr.-led. i Kungl. Svea Ingenjörkårs Kamratförening, medlem av

Mer-curiorden. Innehar Kungl. Patriotiska Sällskapets stora guldmedalj

sedan 1937 och Sveriges militära idrottsmärke i brons.

— 158 -s m å l ä n n 1 n g ar 1 stock ii o l m

ADOLF FREDR. LSON DAHLMAN

Född 25 jan. 1886 i Ingatorps församling, Jönköpings län. F. d.

teckningslärare. Utex. från Högre Konstindustriella skolan i Stockholm

1890. Teckningslärare vid Tekn. aftonskolan i Södertälje 1894—98.

1899—1901 vid Södertälje Pedagogi, 1894—98 och 1899—1901 vid

Elementarskolan för flickor. 1894—96 vid Tekn. skolan i Stockholm och

vid högre allin, läroverket, Tekn. skolan och Flickläroverket i Luleå

1901—10. vid Folkskolelärareseminariet 1907—10, tekn.-lärare i Örebro

1910—31 och avgick därifrån med pension. Resor till Danmark.

Tyskland och Österrike med understöd av Kommerskoll:s stipendium för

konst och konstindustri 1895 samt till Tyskland och Holland med

statsunderstöd för pedagogiska studier 1907. Dessutom tjänstgjort som

möbelarkitekt vid Nordiska Kompaniet och Nordiska Möblerings A.-11. samt

utfört mönsterritningar åt såväl dessa firmor som till enskilda personer.

Uppgjort ritningar till inredning av Folkskollärareseminariet i Luleå

1910. Prisdomare vid Industri- ocli Slöjdutställningen i Örebro 1911.

OLOF bernhard DAHLQVIST

Född 10 okt. 1910 i Oskarshamn. Tjänsteman vid A.-B. Saltsjökvarn, Stockholm, sedan 1926.

Genomgått borgarskola.

kjell KARL OLOF DAHLROS

Född 22 juli 1905 i Månsarps församling, Jönköpings län. Ledstångssnickare vid Håkanssons

Snickerifabrik. Stockholm.

GUSTAF FABIAN tage DAHLSTRÖM

Född 20 jan. 1881 i Kristvalla församling. Kalmar län.

Försäkringstjänsteman. Studentexamen 1898. utbildningskurser inom

försäkringsväsendet. Tjänsteman i Livförsäkr. Aktiebol. Thule. Pensionerad

1941.

folke BIRGER DAMSTEDT

Född 25 mars 1900 i Jönköping. Ingenjör. Genomgått Örebro Tekniska elementarskola. Innehavare

av firman Semco. elektromekanisk verkstad. Under 11 år praktiserat i U. S. A.SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

jean EDVARD MAGNUS DANCKWARDT

Född 7 febr. 1885 i Madesjö församling, Kalmar län.

Gymnastiklärare, kapten i Kungl. Kronobergs reg:tes reserv. Studentex. i Växjö

1904, officersexamen 1906. gymnastiklärareexamen 1912, krigshögskolan

1918, fäktskolan i Joinville le Pont. Gymnastiklärare vid högre allin,

läroverket å Östermalm i Stockholm från 1935. Tidigare kapten vid

Kungl. Kronobergs reg:te, lärare vid Gymnastiska Centralinstitutet

1.920—34, gymnastiklärare vid högre allin, läroverket i Bromma 1934

—35. Sekr. i Smålands Gille 1925—34 och i Svenska Fäktförbundet

1929—33, ordf. i Skolidrottsförbundets Stockholmsdistrikt v. u. och v.

ordf. i samma distrikt. B. S. O.. Ling Jub M., Skytte M., Off. Rum Ko.

Off. Fr. del Ip. Riksidrottsmärket i guld, riksskyttemedalj. statens

skvt-temärke i guld. fäktarmärke.

FOLKE DANDENELL

Född 27 sept. 1902 i Jönköping. Banktjänsteman. Studentexamen

i Jönköping 1921. Anställd vid Skandinaviska Hanken i Stockholm

sedan 1925. Innehaft anställning vid A.-B. Smålands Bank 1922. studier

i Deutsche Bank. Berlin, 1923—25.

OTTO axel AUGUST DANDENELL

Född 31 jan. 1869 i Vimmerby. F. d. bankdirektör. Studentexamen

i Jönköping 1887, hovrättsex. 1891, e. o. notarie i Göta Hovrätt s. å..

amanuens i justitierevisionsexp. 1897—1903, ombudsman i A.-B.

Tjänstemannahanken 1897- 1903. t. f. notarie i Järnvägsstyrelsens

järnvägsbyggnadsbyrå 1897 -1903. amanuens i Justitiedept. 1898—1903 och t. f.

kanslisekr. där 1 Vi år, kamrerare i Stockholms Stads Sparbank 1903.

l:e kamrer där 1919 och verkst. direktör 1931. B. N. O.. R. V. 0.,

K. Patriotiska Sällsk. st. G. M.. Sv. Sparbanksförb. guldmedalj.

KARL hjalmar DANIELSON

Född 21 juli 1881 i Gladhammars församling Kalmar län.

Missionsföreståndare. Genomgått folkskola, Betelseminariet i Stockholm 2 år

samt självstudier. Pastor. Led. av Sv. Baptistm. missionsstyr., ordf. i

olika distr.-föreningar vid olika tillfällen, ordf. för Yttre missionens.

Inre missionens ni. fi. kommittéer, ordf. för Sv. Baptistpredik.-förbund

och Pensionskassa, led. av styr. föl" Betelseminariet. inspektor för

Sjöviks folkhögskola och Betelseminariet. Lett 10 av Sv. baptistsamf. allin,

konferenser. Teol. doktor (D. D.) vid The Los Angeles Baptist Teol.

Seminary. Studieresor i U. S. A. tre gånger samt i Tyskland, Frankrike,

Belgien. Holland, Finland, Danmark. Norge och England. Besökt flera

utomeropeiska kongresser. Har från trycket utgivit "Från Stockholm

till Stilla oceanen", ett 25-tal predikningar samt andra böcker. En

mängd tidningsartiklar i olika frågor.

— 160 —smålänningar l sto c k rol m

DANIEL augustinus DANIELSSON

Född 5 dec. 1883 i Virserums församling. Kalmar län.

Hantverksföreståndare vid Långbro sjukhus. Genomgått kurs vid

Hantverksinstitutet. Praktiserat i olika möbelfabriker i Sverige samt därefter i Amerika

i 9 år. Medlem av Svenska Kommunaltjänstemannaförbundet.

evald VIKTOR EUGEN DANIELSSON

Född 7 mars 1884 i Växjö. Chaufför hos åkare Johansson,

Stockholm.

gustaf RUDOLF DANIELSSON

Född 7 febr. 1908 i Åseda församling. Kronobergs län. T. f.

biträdande överkonstapel vid Solnapolisen, anställd 1930. Genomgått lägre

kursen och överkonstapelsklassen vid Statens polisskola. Varit fast

anställd vid dåvarande Kungl. Fälttelegrafkåren, numera Kungl.

Signalregementet, 1926—30.

KLAS johan DANIELSSON

Född 8 febr. 1875 i Karlslunda församling. Kalmar län.

Bagaremästare. Kom i lära i Kalmar och fortsatt utbildning i Stockholm hos

olika mästare. Egen rörelse i Stockholm sedan 1896 i Tavastgatan 11.

Borgare sedan 1911, tillhör Stockholm Bageriidkareförening.

— 161

: iS M Å L Ä N N INGÅR I S T O C K H O L M

KARL robert DANIELSSON

Född 20 april 1901 i Växjö landsförsamling. Kronobergs län.

Elek-tromekaniker. Innehar elektromekanisk verkstad. Björngårdsgatan 1 B,

Stockholm.

fritz DAVID DAVIDSON

Född 3 april 1887 i Loftahammars församling, Kalmar län.

Handlande. Innehar livsmedelsaffär vid Finn Malmgrens plan 9—11.

Hammarbyhöjden. etabl. 1923 i Enskede. Medlem av Enskede

Köpmannaförening och dess kassör 1935—39. revisor i Köpmannaföreningen sedan

1940. medlem av Mercurii-orden.

arnold JOHAN VERNER DELLSTRÖM

Född 12 jan. 1915 i Misterhults församling. Kalmar län. Lagerchef hos firma Brynolf Börgesson,

Stockholm.

JOHAN edvard DERELL

Född 22 april 1884 i Voxtorps församling. Jönköpings län.

Spårvägsman.

— 162 —s m ä l ä n n 1 n g a r 1 stockhol m

erik WILHELM GOTTFRID DERWINGER

Född 3 jan. 1907 i Vimmerby. Frisörmästare. Lärt yrket hos

frisörmästare P. Berg i Vimmerby. Innehavare av frisérsalong.

Mästersamuelsgatan 41. Stockholm. Tidigare egen verksamhet i Stockholm.

Innehaft restaurangrörelse i Stockholm. Konditionerat hos Hovfrisör

Stråhle m. fi.

NILS gunnar DERWINGER

Född 13 jan. 1908 i Vimmerby. Köpman. Genomgick 1925—26

Bröderna Pålmans ettåriga handelskurs. Tobakshandlare, Götgatan 9,

i 10 år. Tidigare anställd hos fadern Gustaf Derwinger i dennes

herr-ekipering i Vimmerby.

ivar LEONARD DEUTGEN

Född 17 juni 1900 i Lessebo. Hovmantorps församling. Kronobergs län. Tjänsteman i f:a Johnson &

C:o, Stockholm. Studentexamen i Växjö 1918. genomgått Handelsskola i Göteborg. Innehaft anställning

hos Elof Hansson. Göteborg. Axel Forsse & C:o. Stockholm. A.-B. Varjag, Stockholm.

ragnar EDVARD DEUTGEN

Född 9 sept. 1898 i Lessebo, Hovmantorps församling,

Kronobergs län. Ingenjör. Studentexamen i Växjö, genomgått Chalmers

Tekniska Högskola. Ritkontorschef hos Kyllab. Elektrolux. Innehaft

olika anställningar i U. S. A.

- 163 —SMÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

SVEN oscar DJERW

Född 31 mars 1897 i Skärstads församling, Jönköpings län.

Snickaremästare. Yrkesstudier vid Tekniska skolan i Stockholm.

Innehavare av Svenska Slöjdföreningens stipendium för utomlandsstudier,

vari ingick vistelse i Paris, Nizza och Zürich 1924—25. Egen

verksamhet sedan 1927.

JOHAN fritiof DOMÖ

Född 30 aug. 1889 i Hakarps församling, Jönköpings län. Statsråd,

godsägare å Foxerna i Eggby s:n, Skaraborgs län. Led. av riksdagens

I kam., led. av Skaraborgs läns hushålln.-sällskaps f. u., ordf. i styr. för

Sv. Lantbr. Olycksfallsförsäkr.-bol.. ordf. i styr. för Skaraborgs läns

lantm. Centralförb., led. i styr. för Älvsborgs läns Hypoteksfören. v. ordf.

i styr. för Skand. Kreatursförs.-bol. L. L. A.. Skaraborgs hush.-sällskaps

G. M. K. N. O. 1 kl.

STEN GEORG DOVERTIE

Född 25 maj 1906 i Jönköping. Ingenjör i Kungl. Telegrafstyrelsen.

Genomgått Elektrotekniska Fackskolan, Västerås.

CARL HENRIK STEN AUGUST DRAKENBERG

Född 22 mars 1894 i Rogberga församling, Jönköpings län.

Statistiker. Specialutbildning i statistik, hålkortsstatistik, skogsskola,

handelsskola, utomlandsstudier. Nuvarande anställning:

Finlandskommittén. Innehaft anställning vid trävarukontor i Sverige och Finland,

Svenska Tändsticksaktiebolaget, Kungl. Statistiska Centralbyrån.

Stockholms stads statistiska kontor. REstl.FrK 3 kl m sv. EstlSkvk 3 kl.

FM tf 1 kl. FFM.Tammerf.M.. SvBrig M. Finl SkFK. RLitStj, O.. Skvtte

GM. 2 SM.

- 164 —s m a l ä n n i n g a r i stockholm

JOHAN thorsten HUGO DROTT

Född 23 febr. 1909 i Fliseryds församling, Kalmar län. Verkmästare

vid Stockholms stads fastighetskontor. Fastighetsägare. Genomgått

korrespondensinstitut. Medlem av Stockholms stads kommunala

arbetsledareförening.

KARL EMIL ARTHUR DROTT

Född 23 okt. 1900 i Fliseryds församling, Kalmar län. Verkmästare vid Stockholms stads

fastighetskontor. Medlem av arbetsledareföreningen.

CARL GUNNAR MALTE DROTZ

Född 14 dec. 1908 i Aringsås församling, Kronoberg län. Gjutare

hos A.-B. Alpha. Tidigare anställd vid Bolinders verkstäder. Medlem

av Sundbybergs baptistförsamling, körmedlem och kyrkosångare.

folke IVAR DROTZ

Född 9 dee. 1911 i Växjö. Bilmontör hos General Motors Nordiska A.-B.

BENGT STURE bertil DRYSELL

Född 19 nov. 1910 i Tjureda församling. Kronobergs län.

Försäljningschef i Svenska Badiocentralen A.-B., Regeringsgatan 67.

— 165 - -S M Å L Ä N N I N G A K I STOCKHOL M

otto WILHELM DUNBERG

Född 26 aug. 1883 i Vislanda. Spårvägsman i A.-B. Stockholms

Spårvägar.

CARL OTTO helge DURLING

Född 27 jan. 1892 i Mulseryds församling, Jönköpings län. Vice

verkst. direktör i Återförsäkrings A.-B. Sverige. Studentexamen 1910,

fil. kand. vid Stockholms Högskola 1916. Tjänsteman vid matematiska

avdelningen av Försäkringsanstalten Brage 1911—14, i Återförsäkrings

A.-B. Sverige 1914, kamrer och kontorschef, verkst. dir. ställföreträdare

o. styr.-suppl. i sistn. bolag 1922. Vice verkst. dir. sedan 1933. Bevisor i

Adolf Fredriks församling, sekr. i Svenska Försäkringsföreningens

utbildningsnämnd. kursledare och lärare vid försäkringskurser vid

Stockholms städs handelsskola och Bröderna Påhlmans Handelsinstitut,

ge-neralsekr. vid Nordiska livförsäkringskongressen i Stockholm 1935.

B. V. O.

NILS ivar DURLING

Född 22 nov. 1886 i Mulseryds församling. Jönköpings län.

Bankkamrer. Studentexamen i Växjö 1906. Kamrer i Södermanlands

Enskilda Bank. Stockholm.

UNO ANTON HARRY DUZÄLL

Född 12 dec. 1910 i Torsås församling, Kalmar län. Verkmästare.

Genomgått folkskola, maskinritningskurs 2 år, teknisk skola 2 år.

Fält-väbel i Finska Armén. Kompanjon i motorfirman Edling & Duzäll.

Stockholm, 1936—39. Fabrique Nationale motorfilial 1931—36. Tävlat

på motorcykel under 13 år och därunder erövrat 6 st. guldplaketter,

tävlat såväl i in- som utlandet. Tävlingsledare de senaste åren.

— 166 —s m a l ä n ning a r i s t o c k h o l m

olle ARVID EDELSVÄRD

Född 10 april 1910 i Kalmar. E. o. revisor i Kungl.

Flygförvaltningen. Studentexamen 1929, diplomerad från Stockholms

Handelshögskola 1931, jur. kand. examen vid Stockholms Högskola 1936.

Tingstjänstgöring 1936—38. Biträtt riksdagens revisorer 1940.

karl WIKTOR EDENHOLM

Född 22 maj 1877 i Västra Eds församling, Kalmar län.

Järnhandlare. Tidigare tjänsteman hos Wikman & Wiklund, senare prokurist i

denna firma. Sedan 1924 egen affär.

HARALD EDHOLM

Född 7 fehr. 1889 i Västervik. Byrådirektör. Mogenhetsexamen i

Västervik 1908. avgångsexamen från Kungl. Tekn. Högskolan 1912.

Byrådirektör för Vattenfallsstyrelsens kraftverksbyrå sedan 1923.

föreståndare för jordbr. elektrotekn. forskn.-inst. sedan 1936. Distr.-ing. vid

Statens Vattenfallsv. Innehaft anst. vid Älvkarleby Kraftverk. Älvkarleby

Kraftverks Uppsaladistr. 1919—23. Led. av styr. för Jordbr.-tekn. fören.

B. V. O.. 1. V. A:s guldm. Skrifter: Om taxor för elektrisk

lantbruksdistribution. Den elektriska drivbänken, De elektriska

distributionsföreningarnas inre taxor, särskilt för värmeändamål, Erfahrungen bei

älte-ren und Versuchen mit neuen Verwendungsarten der Elektricität in der

schwedischen Landwirtschaft, zweite Weltkraftkonferenz 1930,

Undersökningar angående torkning av spannmål, Funktionella

lantgårdsbyggnader. Elektricitetens användning i jordbrukets tjänst. Rural

electri-fication in Sweden (tills, med E. G. Ericsson och T. Staaf). Third World

Power Conference 1936, Neueste Anwendungen der Elektrizität auf die

Bationalisierung der Erzeugungs- under Arbeitsverfahren in der

schwedischen Landwirtschaft, Weltkraftkonferenz Wien 1938 m. fi.

AXEL BERNHARD EDMAN

Född 2 april 1871 i Östra Eds församling, Kalmar län. Droskägare.

Innehar egen trafikrörelse sedan 1925. Dessförinnan praktik i

åkerirörelse dels i trafik och dels i verkkörning sedan 1903. Medlem av

Stockholms Droskägareförening. I unga år deltagit i varjehanda

jordbruksarbeten på skilda platser, varav en tid på Vindö herrgård i

Kalmar län.

- 167 -S M ÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

PER hans GUSTAF LUDVIG EDSBERG

Född 6 okt. 1905 i Jönköping. Jur. kand. Sekreterare i Allmänna

lönenämnden och i Försvarsväsendets lönenämnd. Notarie med

sekre-terargöromål i bankoutskottet. Sekreterareuppdrag i kommittéer m. m.

AXEL ERIK olof EFRAIMSSON

Född 1 jan. 1919 i Nottebäcks församling. Kronobergs län.

Polisman. Genomgått 1 :a årskurs folkhögskola å Vendelsbergs folkhögskola.

Mölnlycke, och 2:a årskurs å Sörängen, Nässjö, polisskola 1942.

Polisman i Stockholms stad 1941. Tidigare polisman i Huskvarna.

Gymnastikledare i Granhults gymnastikförening 1936—39. Innehar Svenska

Gymnastikförbundets diplom, skyttemärke i silver, polisens skyttemärke

i brons.

carl OSKAR EGELFORS

Född 2 dec. 1892 i Öja församling, Kronobergs län. Spårvägsman

vid Stockholms Spårvägar. Genomgått underofficersskola vid K. Svea

Livgarde.

AXEL willy EGELIN

Född 9 aug. 1877 i Mönsterås, Kalmar län. Kontorsskrivare vid S.

J:s statistiska kontor. Avlagt mogenhetsexamen. Medalj för nit och

redlighet, 5:te storleken.

— 168 —smålänningar 1 s t o c k h o l m

axel ROBERT EGNE

Född 28 okt. 1896 i Furuby församling. Kronobergs län. Polisman

vid Stockholms poliskår sedan 1921. Genomgått polisskolans lägre kurs.

adner ALBERT ESAIAS EIBORN

Född 29 juni 1903 i Högsby församling. Kalmar län. Ingenjör vid

Kungl. Flygförvaltningen. Militärtekniska Byrån. Avlagt

realskoleexamen. avgångsexamen från Tekniska elementarskolan i Norrköping.

Förut anställd vid Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström.

Finspång, A.-B. K. J. Levin, Malmö. A.-B. Götaverken, Göteborg. M/S

Brasil, Rederiaktiebolaget Nordstjernan, A.-B. Separator, Stockholm.

JOHAN GUSTAF hjalmar EIDELIN

Född 31 dec. 1887 i Bredestads församling. Jönköpings län.

Polisöverkonstapel i Stockholm. Genomgått underofficersskola och

polisskolans högre kurs. Fanjunkare i Kungl. Livregementets husarers reserv.

Skattmästare i Stockholms Polisbefälssällskap. Innehar Vasamedaljen

i guld av 5:e storleken.

CARL ARVID PER EIJER

Född 9 juni 1888 i Öster-Korsberga församling, Jönköpings län.

Poliskommissarie vid Stockholms poliskår. Underofficersskola.

Polisskolans högre kurs. Fanjunkare i Kungl. Kronobergs reg:tes reserv.

Anställd vid Stockholms poliskår sedan 1914. Kyrkofullm. i

Kungsholms församling 1934—38. Innehar guldmedalj för nit och redlighet

i Rikets tjänst.

- 169 —s m å l ä n n 1 n g a ii i s t o c k h o l m

ARF HILDING EJ VIND

Född 19 dec. 1899 i Kalmar. Stationsskrivare vid Statens Järnvägar sedan 1916.

sven LENNART KARL EK

Född 15 maj 1916 i Ekeberga församling. Kronobergs län. Polisman

vid Stockholms poliskår. Genomgått furirskola och polisskola. Förut

anställd vid Kungl. Svea Ingenjörkår.

john ESKIL EKRERG

Född 21 maj 1901 i Vena församling. Kalmar län. Chaufför.

Anställd vid Möbelfirman Viklund. Stockholm.

knut ARVID FELIX EKBLADH

Född 7 dec. 1897 i Rydaholms församling. Jönköpings län.

Polisöverkonstapel vid Stockholms poliskår. Genomgått militär- och

polisskolor. Anställd vid Stockholms poliskår sedan 1919.

- 170 —S m ålänningar i s t o c k h o l m

ADRIAN elof LUDVIG EKDAHL

Född 18 okt. 1906 i Värnamo. Chaufför. Genomgått korpralskola

vid Kungl. Smålands Husarregemente i Eksjö. Anställd vid A.-B.

Heyman & Olesen. Stockholm, sedan 1937. Tidigare anställd vid A.-B.

Rosengrens Kassaskåpsfabriks filial, Stockholm. Innehar skyttemärke i

silver.

EVALD axel ÖSTEN EKDAHL

Född 26 aug. 1904 i Värnamo. Expeditionsvakt vid Statsrådsberedningen, ordinarie från 1937.

Anställd vid K. Finansdepartementet 1927—34, K. Justitiedepartementet 1934—37.

PER gunnar EKEBORG

Född 21 juli 1884 i Växjö. Snickaremästare. Praktiserat i Tyskland,

avlagt gesällprov 1905. Egen rörelse. Förut anställd vid Myrstedt &

Sterns ritkontor och Carl Johanssons Möbelfabrik, Stockholm. Erhållit

Statens yrkesstipendium 1912 föi" praktik i utlandet.

KLAS hugo MELKER EKEDAHL

Född 16 jan. 1893 i Malmbäcks församling. Jönköpings län.

Byggmästare.

- 171 —SMÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

anders PETER EKELUND

Född 4 april 1916 i Kläckeberga församling, Kalmar län. Köpman.

Försäljning av lantmannaprodukter. Tidigare anställd som

handelsexpedit.

carl fredrik WILHELM EKELUND

Född 18 dec. 1881 i Jönköping. Försäljningschef i Nord. Familjeboks

Förlags A.-B.. Stockholm. Anställd som kontorschef vid Falu Mek.

Verkstad 1918—21, distriktschef för Bonnier Bibliotek i Stockholm 1922—28,

övergick därefter till Nord. Fam.-boks Förlags A.-B. och är allt

fortfarande verksam där.

nils ADOLF af EKENSTAM

Född 23 mars 1909 i Kalmar. Posttjänsteman vid Kungl. Postverket.

Genomgått l:e postiljonskurs. Innehar skyttemärke.

CARL FOLKE EKEROT

Född 4 mars 1878 i Madesjö församling, Kalmar län. Civilingenjör.

Student i Kalmar 1896. Kungl. Tekniska Högskolan 1896—99. Chef för

ASEA:s filial i Stockholm. Anställd 1899 vid Elektriska A.-B. A. E. G. i

Göteborg, sedermera i Stockholm. Ing. vid ASEA:s filial i Stockholm

1905 och chef för denna firma från 1912. Ordf. i Elektr. Arbetsgivareför.

från 1914, fullm. i Sv. Arbetsgivareför. B. V. O., Kungl. Patriotiska

Sällskapets guldmedalj.

- 172 —smålänningar i stockholm

hugo HILMER EKH

Född 19 aug. 1912 i Hultsfred, Vena församling. Kalmar län.

Typograf å B. Westerbergs tryckeri, Stockholm. Genomgått folkskola.

Yrkesstudier i Tyskland, Frankrike m. fi. europeiska länder, studier vid

Skolan för Bokhantverk. Stockholm. Förut anställd vid A.-B. Gustaf

Lindströms Boktryckeri, Stockholm.

emil JOHAN TEODOR EKINGER

Född 6 dec. 1883 i Vetlanda. Fanjunkare. Genomgått

underofficersskola. Föreståndare för Stockholms norra krematorium. Förut anställd

vid Kungl. Göta Trängkår, Kungl. Gotlands Artillerikår, Kungl.

Smålands husarregemente, numera i reserven vid Kungl. Livreg.-tets husarer.

Innehar Svärdstecknet.

seth LEONARD EKLUND

Född 28 sept. 1891 i Gärdserums församling. Kalmar län. Fabrikör.

Egen bilverkstad sedan 1924. Lärt yrket i Åtvidaberg, praktiserat på

olika platser inom branschen.

sten GUNNAR VILHELM EKLYCKE

Född 3 april 1898 i Helleberga församling, Kronobergs län. T. f.

kansliråd i Kungl. Socialdepartementet. Avlagt jur. kand.-examen.

Tidigare föredragande i regeringsrätten. R. V. O.

- 173 —S M ÅLÄNNINGAR 1 ST O C K H O L M

gunnar BENJAMIN EKLÖF

Född 23 dec. 1893 i Gränna. Tjänsteman vid Stockholms stads

museum. Tidigare anställd som fabrikschef hos Nordsko i Jönköping.

Praktiserat i skobranschen under 6 år i U. S. A.

KABL gunnar EKMAN

Född 11 dec. 1889 i Ormesberga församling. Kronobergs län.

Pappershandlare. Oldberg & C:o. Stockholm. Verksam inom

pappersbranschen sedan 1904 som representant och resande.

klas EMIL EKMAN

Född 8 mars 1892 i Grimslöv. Skatelövs församling, Kronobergs län.

Avdelningschef. Avlagt underofficersexamen, högre kurs.

Avdelningschef hos Olycksfallsförsäkringsbolaget Land och Sjö sedan 1918.

Tidigare underofficer vid Kungl. Kronobergs regemente.

ALRIK KVINTINUS EKMARK

Född 31 okt. 1882 i Tranås. Tapetseraremästare. Egen rörelse

sedan 1904. Nederlag för Tranås Guldlistfabrik. Medlem av

Borgerskapet och Borgargillet, Hantverksfören. samt Stockholms

Tapetserare-mästareförening.

- 174 -s m A l ä n ning ak 1 s t o c k h o l m

JOH. OSCAR sture EKNER

Född 16 maj 1898 i Nässjö. Grosshandlare. Genomgått Allin,

läroverk. Egen firma. Anställd som tjänsteman hos A.-B.

Nässjö-Mister-hult. Nässjö. 1915—22. disponent vid Trävaru A.-B. Kronoberg. Räppe.

1923—28. tjänsteman hos BP-Bensin. Stockholm. 1929—40. därefter

grosshandel i trävarubransehen i Stockholm.

KARL torsten EUGEN EKNER

Född 12 maj 1900 i Nässjö. Handlande. Handelsbiträde 1914—22.

Egen speceriaffär sedan 1928. Kontorist i Smålands Kolonialvaru

Aktiebolag. Nässjö. 1922—26. därefter föreståndare för Pellerins

Margarinfabriks nederlag i Nässjö.

YNGVE HERBERT LEOPOLD EKNERT

Född 11 dec. 1908 i Arby församling. Kalmai län. Fabrikör. Innehavare av Sober Kemisk Tvätt.

Idrottsman, deltagit i cykel- och roddtävlingar.

KARL OLOF (OLLE) RUDOLF EKSELL

Född 5 febr. 1909 i Tranås. Säby församling. Jönköpings län.

Musikdirektör. Organistexamen vid Kungl. Musikkonservatoriet 1930. högre

musiklärareexamen och kantorsexamen vid Kungl. Musikkonservatoriet

1832. Organist, klockare och kantor i Sollentuna församling. Stockholms

län.

KAHL GUSTAF (karl-evert) EVERT EKSTAM

Född 7 maj 1902 i Alems församling. Kalmar län. Handlande. Egen rörelse sedan 1934. Medlem av

Frihetsbröderna.S .1/ ÅLÄNNINGAR I _ S T O C K H O L M

bror OSCAR EUGEN EKSTRAND

Född 27 april 1905 i Norrahammar, Jönköpings län. Portvakt vid

Städernas Försäkringsbolag.

EDVIN helmer RAGNAR EKSTRÖM

Född 21 juli 1904 i Ramkvilla församling. Jönköpings län.

Sjukvårdare vid Långbro sjukhus. Genomgått furirskola vid Kungl. Östgöta

trängkår. Landstormsfurir. Medlem av Sveriges

Kommunaltjänstemannaförbund.

ERIK harry VALFRID EKSTRÖM

Född 2 okt. 1907 i Ramkvilla församling, Jönköpings län. Sjukvårdare vid Långbro sjukhus.

Tidigare anställd som sjukvårdskorpral vid Kungl. Svea trängkår. Medlem av Svenska Kommunalarbetare

förbundet, avd. 205.

john A. HENRIC EKSTRÖM

Född 11 juli 1900 i Gamleby. Kalmar län. Frisörmästare.

Innehavare av herr- och damfrisérsalong i Ålsten sedan 1928. Tidigare

innehaft rörelse i samma bransch i Gislaved.

JOSEF EVALD EKSTRÖM

Född 19 jan. 1882 i Bottnaryds församling. Jönköpings län. Målaremästare. Egen rörelse.

— 176 —s m å länninga r / s t o c k h o l m

KARL GEORG EKSTRÖM

Född 27 aug. 1877 i Bringetofta församling. Jönköpings län.

Snickare, fastighetsägare. Anställd vid S. J. verkstäder, Tomteboda. I

järnvägens tjänst sedan 1902. Innehar Konung Gustaf V:s medalj för nit

och redlighet i rikets tjänst.

GUSTAF ALBIN ELFROOS

Född 10 dec. 1878 i Åseda försa mling, Kronobergs län. Direktör.

Fastighetsägare. I tjänst vid Smålands Grenadierkår 1890. Anställd

som korrespondent vid Ponds Steel Work, Sheffield, 1898—1900. vid

Jönköpings Juridiska Byrå 1900—02, stationsskrivare vid

Wäxiö-Klavre-ström-Äseda järnväg .1902—09, verkst. direktör vid A.-B.

Flora-Automaten i Stockholm 1910—19, ägare av fastigheter i Stockholm, Köpenhamn

och Berlin. Initiativtagare och medlem av Föreningen Bivacken,

medlem av Odd Fellow och 1878 års män ni. fi.

kahl JOHAN ELFSTRÖM

Född 2 april 1876 i Ljungby. Kronobergs län. Vattenrättsingenjör.

Studentexamen i Växjö 1894. avgångsexamen från Ultuna

Lantbruksinstitut 1896. lantmäteriexamen 1898. Vattenrättsingenjör vid

Söderbygdens, Österbygdens och Västerbygdens vattendomstolar.

Förutvarande ord. anställning: Statens lantbruksingenjör i Norrbottens län 1914—

22, Östergötlands län 1923—32. Led. av Norrbottens läns odlingsråd

1918—22. Länshjälpskommittén 1920—24. Hushållningssällskapets

förvaltningsutskott 1922—23. Alträsk Nybyggesnämnd 1920—23, led. av

1917 års lantmäterikommission 1918—20 och Luleå stadsfullmäktige

1923. R. N. O.. B. V. O.

EINAR ELG

Född 9 jan. 1882 i Grimsholm, Vallsjö församling. Jönköpings län.

Teol. doktor, lektor. Studentex. i Växjö 1902. fil. kand.-ex. 1904. teol.

kand.-ex. 1907, teol. lic.-ex. 1912. disp. för lektorskomp. 1918. teol. doktor

1938, allt i Lund; provår vid Norra Bealläroverket i Stockholm 1913—14.

Lektor vid Kungsholmens högre allm. läroverk i Stockholm. Innehaft

anställning som vik. adj. vid Nya Elementarskolan i Stockholm vt. 1913,

extra lärare vid Göteborgs östra realskola ht. 1914—17, adj. i

Norrköping 1917, lektor i Kalmar 1921, lektor vid Kungsholmens högre allm.

läroverk i Stockholm fr. o. m. ht. 1932. Smålands nations i Lund

bibliotekarie .1907—09, tjänstgjorde vid Lunds univ.-bibl. 1911—12 (3 mån.),

Smålands nations i Lund kurator 1909—10. Led. i kyrkofullm. och i

Dahmska stiftelsen i Kalmar. R. N. O. Från trycket utgivit: V.

Rydbergs religionsuppfattning i hist.-psykol. belysning (lektorsavhandl.. Lund

1918). Kyrkohistoria av Karl Henssi. övers, och för svenska läroverk

bearb. (C. W. K. Gleerups förk, Lund 1923, 2:a uppl. 1926). V. Rydbergs

ställning till religion, kristendom och kyrka (Lund. C. W. K. Gleerup.

1928), tidningsartiklar. Företagit resor till Norge, Finland. Estland.

Danmark, Tyskland, Tjeckoslovakiet, Österrike, Schweiz. Italien.

Holland. Belgien. Frankrike.

— 177 —

12S M Å L Ä N N I N G A_R 1 S T O C K H O L M

AXEL hugo ELIASSON

Född 22 okt. 1889 i Oskarshamn. Övermaskinist. Genomgått

folkskola, maskinistex. i Malmö 1912. övermaskinistex. i Stockholm 1914.

Maskinmästare å Karol. Institutet. Stockholm, sedan 1923. Började vid

13 års ålder på segelfartyg, sedan på olika ångf. som eldare, genomgått

verkstadsuthildning och efter avlagda ex. innehaft olika

befälsbefattningar. bl. a. hos Bed. A.-B. Nordstjernan, Stockholm, i utlandsfarl

Sydamerika och Sverige.

sven AUGUST RAGNAR ELM

Född 29 sept. 1897 i Jönköping. Målare. Lär! yrket i Jönköping, praktiserat på olika platser i

Sverige och Norge.

oscar ADOLF ELMBERG

Född 4 mars 1877 i Elmeboda församling. Kronobergs län. Köpman.

Försäljare vid A.-B. Carl Söderberg. Tidigare egen affärsrörelse.

Borgare.

JOHAN EMIL ELMÉN

Född 24 sept. 1884 i Ryssby församling. Kronobergs län. Affärsman.

Egen rörelse. Förut anställd vid N. K. i 22 år. Medlem i

Svegardes-föreningen.

178s m å l ä n n 1 n g a r 1 s t o c k h o l m

karl EMIL WIDEBERG ELMÉN

Född 25 aug. 1867 i Byarums församling, Jönköpings län.

Rörledningsentreprenör. Genomgått Tekniska skolan i Stockholm. Gas- ocli

vattenledningsentreprenör med kontor Idunsgatan 4 sedan 1910. Förut

anställd som rörarbetare och verkmästare hos ingenjör Sven Wideberg

1885—1909.

axel FERDINAND ELMÉR

Född 3 april L886 i Älmeboda församling, Kronobergs län. Fabrikör.

Tillsammans med brodern Oscar Elmér innehava7"e av firma Bröderne

Elmer, grundad 1908. Stiftare och meddirektör i firman Bensin Palm

A.-B. Medlem av Hantverksföreningen, borgare, Borgargillet. Oddf.,

Klubben K. K. H., Stockholms Skräddaremästare Gille.

CARL oscar ELMÉR

Född 8 febr. 1883 i Älmeboda församling, Kronobergs län. Fabrikör.

Tillsammans med brodern Axel Elmér innehavare av firma Bröderne

Elmér, grundad 1908. Medlem av Stockholms Skräddaremästare Gille.

Stockholms Damskrädderiidkareförening, borgare. Borgargillet.

Frimurare. Par Bricoll. Oddfellow, Bowlingklubben K. K. H.,

Hantverksföreningen.

CLAS erik ELMQVIST

Född 11 fehr. 1903 i Väckelsångs församling. Kronobergs län. Droskförare. Genomgått handelsskola,

korpralskola, trädgårdskurs (Bergianska). Tidigare trädgårdsarbetare och fast anställd vid krigsmakten.

- 179 —S M Å L Ä N N I N G_A R I STOCKHOL M

KARL henning ELMQVIST

Född 19 okt. 1884 i Nöbbeleds församling, Kronobergs län.

Drosk-ägare. Stamanställd vid Kungl. Livreg:tets dragoner, underofficersskola

1905, samma år dist.-korpral. Innehar Arméns skyttemedalj 1905.

Grundare av Tranebergs Murbruksfabrik 1923 och Bromma Murbruksfabrik

.1932. senare anställd som förman vid Nya Murbruksfabriken i

Stockholm A.-B.

FRANS en ok ELMQVIST

Född 25 juni 1883 i Elmeberg, Madesjö församling, Kalmar län. Skomakaremästare. Utbildad i

yrket hos Teander Johansson. Nybro. Innehavare av egen rörelse i Stockholm sedan 1922.

Konditio-nerat hos Paul Sörensen, Kungl, hovskomakare, Köpenhamn, samt hos firman S. Liljeqvist, Stockholm.

john TURE HERMAN ELMQVIST

Född 24 april 1903 i Ljungby församling, Kronobergs län. Tjänsteman vid Hälsovårdsnämnden.

Genomgått underofficersskola och polisskola. Tidigare anställd vid Stockholms poliskår. Fanjunkare i K.

Signalregementets reserv.

JOHAN ELWÉR

Född 27 mars 1872 i S:t Sigfrids församling, Kalmar län. F. d. vedhandlare.

ERIK gunnar ENG

Född 10 okt. 1901 i Hallingebergs församling, Kalmar län.

Tjänsteman i Mjölkcentralen, Stockholm. Genomgått folkskola ocli

handelsskola. Tidigare anställd som kontorist vid A.-B. Ankarsrums Bruk,

Ankarsrum, Ing.-firman Fritz Egncll, Stockholm. A.-B. Hans Österman,

Stockholm.

- 180 -s m å l ä n n 1 n g a r i stockholm

elis NATANAEL ENGBOM

Född 24 sept. 1900 i Säby församling. Jönköpings län.

Byggnadsarbetare hos Byggnads A.-B. Berglund & Andersson, Mälarhöjden.

Medlem av Stockholms Grovarbetarefackförening avd. 36.

kahl OLOF ENGDAHL

Född 3 maj 1874 i Skatelövs församling. Kronobergs län.

Färghandlare. Innehavare av Enskede Färghandel, etabl. 1908. Medlem av

Stockholms Färghandlareförening och ledamot av dess styrelse vid

utställningsåret. Medlem av Odd Felloworden. F. d. styr.-led. i Enskede

Köpmannaförening och dess kassör.

NILS hartvig ENGDAHL

Född 3 sept. 1912 i Jönköping. Affärsbiträde. Försäljare hos Paul

U. Bergströms A.-B. sedan 1937. Innehar guldmärket på skidor, högsta

valören.

seth MAURITZ FINGAL ENGDAHL

Född 13 sept. 1897 i Marieholm. Äsenhöga församling. Jönköpings län. Ingeniör. Chef för

Tekniska byrån vid A.-B. Svenska Fläktfabriken. Tidigare anställd vid Jönköpings Mekaniska Verkstad,

Lindells Vågfabrik. Jönköping, Ebbes Bruk. Huskvarna. Smålandsmästare i bandy 1919. d:o i löpning

200 m. 1924. Medlem i Jönköpings Idrottssällskap 1910—24.

- 181 —S M A L Ä N N I N GAR I S T O C K ROL M

ERNST ENGDÉN

Född 29 aug. 1894 i Bergunda församling, Kronobergs län.

Vaktkon-stapel vid Stockholms stads rannsakningsfängelse. Genomgått

furir-skola. Tidigare anställd vid Kungl. Kronobergs regemente.

fredrik AUGUST ENGELBRECHT

Född 16 fehr. 1899 i Växjö. Föreståndare för Mosebacke

Bowlinghall.

hugo LUDVIG ENGELBRECHT

Född 14 jan. 1897 i Växjö. Maskinmästare. Genomgått folskola,

avlagt maskinistexamen 2:a klass 1920. övermaskinistexamen 1924.

Anställd vid Mosebacke Nya Fastigh. A.-B.. Mosebacketorg 13. Innehaft

anställning 1920—21 som maskinist vid Grängesbergsbolagets fartyg

"S/S Sir Ernest Cassel". ""S/S C. F. Liljewahl"", "M/S Stråssa".

Direktör för firma Söderbowling, Hamsgatan 54.

JOHAN gustaf ROBERT ENGERDAHL

Född 19 aug. 1876 i Vissefjärda församling. Kalmar län. Kom till

Stockholm 1896. Efter år 1900 anställd som snickeriförman hos ett

flertal byggmästare, de senaste 18 åren hos Byggnadsfirman Ohlsson

& Skarne A.-B.

— 182 —s m a l ä n ning a r i s t o c k h o l m

FRANS eric RAGNAR ENGNELL

Född 11 aug. 1897 i Blädinge församling. Kronobergs län. Polisman vid Stockholms poliskår sedan

1921. Avlagt realskoleexamen 1915. genomgått polisskolan.

karl ARVID ENGQVIST

Född 10 nov. 1907 i Skede församling, Jönköpings län. Präst i

Kristet Samfund. Avlagt teol. och fil. kand.-ex. Tidigare

komministersadjunkt i Mistelås, Kronobergs län.

ivar GUSTAV REINHOLD ENGSTAM

Född 22 mars 1892 i Ljuders församling. Kronobergs län.

Lokförare vid S. J. Genomgått eldare- och lokförarekurs vid S. ,1.

gunnar ALRERT ENGSTRÖM

Född 9 aug. 1901 i Urshults församling. Kronobergs län. Vägförman

i A.-K. Vägförbättringar, Stockholm. Avlagt vägmästareexamen.

JOHAN emil ENGSTRÖM

Född 25 sept. 1868 i Järeda församling. Kalmar län. Snickaremästare. Anställdes inom yrket vid

14 års ålder hos snickaremästare Johansson i Virserum. Egen rörelse sedan 1911. Tidigare anställd

hos fabr. August Andersson. Stockholm, i 8 år. Medlem av Stockholms Borgerskap.

— 183 - -s m ålänningar i stockhol m

john LÅGE EJNAR ENGSTRÖM

Född 21 juli 1865 i Västrums församling, Kalmar län. Befraktare hos A.-B. Förenade Liniefart.

Jerntorgsgatan 83. Stockholm. Genomgått t. o. m. l:a ringen i Kalmar och Södra Latins allm. läroverk,

handelsskola och bankkurs. Anställd i firma Nordström & Thulin 1916—19. A.-13. Lindegren & Råe

1919—30.

VIKTOR GUSTAF MAURITZ ENGSTRÖM

Född 3 april 1889 i Kalmar. Direktör. Genomgått Stockholms

Handelsgymnasium (Schartaus Handelsinstitut). Ombudsman i Svenska

Järnbrukens Gruppcentral. Tidigare intendent hos Sandvikens

Jernverks Aktiebolag. Sandviken, direktör för Sandvikstahl G. m. b. H.,

Berlin. Sakkunnig hos den svenska förhandlingsdelegationen i Moskva

för 1940 års handelsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen.

ADOLF FRITHIOF ENHAGEN

Född 23 juli 1887 i Torsås församling, Kalmar län. Kamrer hos

Warner Bros-First National Film A.-B.

BERNHARD KONSTANTIN KNUT ENVALL

Född 21 juli 1881 i Kalmar. Bildhuggare. Egen rörelse. Lärt yrket

i Stockholm och utövat detsamma i Mariefred, Strängnäs ocli Stockholm.

- 184 —smålänningar 1 stockholm

erik KRISTIAN ERICKSON

Född 28 okt. 1884 i Hults församling. Jönköpings län. Föreståndare

för Rikshankens sedelräkningsavdelning. Studentexamen 1904 i

Norrköping, reservofficersexamen 1906. Anställd i Riksbanken 1906. ord.

1914. utnämnd i 22:a lgr. 1929. Föreståndare för

sedelräkningsavdel-ningen 1932.

THURE LEANDER ERICSON

Född 29 nov. 1893 i Hallingebergs församling, Kalmar län.

Lagerbiträde hos A.-B. Söderberg & Haak, Stockholm.

ERIC AXEL THEODOR ERICSSON

Född 3 okt. 1890 i Gamleby. Kalmar län. Skulptör. Studier i

Göteborgs tekn. skola, i Köpenhamn och Paris. Egen ateljé sedan .1917.

GUSTAF VIGERT ERICSSON

Född 13 jan. 1911. Snickare vid A.-B. Förenade

Superfosfatfabri-ken. Gäddviken.

- 185 —s m ä l ä n n i n g a r 1 stockholm

KARL ivar ERICSSON

Född 8 aug". 1895 i Ukna församling, Kalmar län. Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar sedan 1919.

CARL ERIK ERIKSSON

Född 28 mars 1875 i Ljungby, Kalmar län. Verkstadsarbetare.

Montör i A.-li. L. M. Eriksson. Stockholm.

gunnar ANDERS MATTIAS ERIKSSON

Född 26 juli 1909 i Villstads församling. Jönköpings län. Montör vid

Kungl. Postverket. Förut anställd vid A.-B. Viklunds Maskin, i 8 år.

Revisor i Närlunda Tomtägareförening.

JOHAN erik RUDOLF ERIKSSON

Född 1 aug. 1900 i Nässjö. Postkontrollör. Realskolexamen 1916 i

Värnamo, postexamen 1919. Kontrollör i Kungl. Generalpoststyrelsen.

Extra postexp. 1919. e. o. postexp. 1920. postexp. (postass.) 1922. förste

postassistent 1936, kontrollör 1939.

gunnar HILMER ERLANDSSON

Född 1 juli 1904 i Långaryds församling, Jönköpings län. Tappningsbokhållare vid Bryggeri A.-B.

Kronan, Sundbyberg.

- 186 —s m å l ä n n i n g ar l s t o c k h o l m

sven GUNNAR ERLANDSSON

Född 1 aug. 1891 i Kalmar. Biblioteksvaktmästare vid Kungl.

Tekniska Högskolans Bibliotek sedan 1920. Tidigare anställd som

bokbindare.

PER ERLAND ERNEMARK

Född 11 mars 1910 å Nygård i Mönsterås församling.

Banktjänsteman. (Uti. korr. S. E. B.) Studentexamen, examen vid

Handelshögskolan i Göteborg. Praktik vid rederifirma i Lübeck. Kurs vid

Swe-dish Chamber of Commerce, London. Anställd i Stockholms Enskilda

Bank sedan 1935.

FRITZ gunnar WILLIAM ERNHULT

Född 1 juli 1909 i Älmhult. Kronobergs län. Radiotekniker i firma

Dux-Badio A.-B. Realskoleexamen 1926.

ESKIL enar REINHOLD ESKILSSON

Född 19 april 1903 i Säby församling, Jönköpings län. Civilingenjör.

Studentexamen i Uppsala 1921, Fackavdelningen för elektroteknik vid

K. T. H. 1926. Byråingenjör vid Kungl. Vattenfallsstyrelsen i

Stockholm. Tidigare lärare vid Sjöviks folkhögskola, ingenjör vid Allmänna

Svenska Elektriska A.-B.. Västerås. Studieresor i ett flertal europeiska

länder samt i U. S. A.

— 187 — 13smålänningar i stockholm

gunnar EDUARD ESSEN-MÖLLER

Född 9 dec. 1903 i Värnamo. Med. kand. Studentexamen i Jönköping 1922. med. kand.-ex. i

Stockholm 1939.

ERIK gunnar ESTMARK

Född 29 juni 1897 Södra Sandsjö församling, Kronobergs län.

Maskinsvarvare hos Luth & Rosén. ASEA. Genomgått Tekn. skolan,

Katrineholm.

gustav ADOLF ESTMARK

Född 15 nov. 1891 i Södra Sandsjö församling, Kronobergs län.

Verktygsfilare hos L. M. Eriksson, Stockholm.

joel THEODOR FAGERHOLM

Född 1 juni 1881 i Högsby församling, Kalmar län. Verkmästare

vid A.-B. Skånska Cementgjuteriet i Stockholm. Innehar Patriotiska

Sällskapets guldmedalj efter 30 års tjänst.

einar TEODOR FAHLSTRÖM

Född 14 april 1899 i Frödinge församling, Kalmar län. Sjukvårdare vid Långbro sjukhus.

Fastighetsägare. Medlem av Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund.

— 188 — 13smålänningar / stockholm

folke FAIJER EMANUEL FAIJERSSON

Född 16 jan. 1912 i Kalmar. Tjänsteman. Genomgått Kalmar högre

allmänna läroverk och Nya elementarskolan i Stockholm samt

Bröderna Påhlmans Handelsinstitut. Tjänsteman i Apotekarnes

Droghandels A.-B. i Stockholm. Tidigare anställd som tjänsteman under ö år

i Apoteksvarucentralen Vitrum i Stockholm.

gustaf HENRIK FALCK

Född 9 juni 1884 i Bergkvara. Söderåkra församling, Kalmar län.

Forstmästare. Studentexamen i Kalmar 1903. Reservofficersexamen

1907. F. d. löjtnant i Kungl. Norrbottens regementes reserv. Diverse

utredningar för enskilda och offentliga företag.

CHARLES harald FALK

Född 2 dec. 1911 i Jönköping. Kamrer i A.-B. Syntes, Stockholm.

Studentexamen i Eksjö 1931.

JANNE FALK

Född 23 maj 1879 i Kalmar. Posttjänsteman i Kungl. Postverket,

Stockholm. Innehar silvermedalj 8:de storleken.

— 189 — 13s m a l ä n n i n gar 1 stockhol m

KARL einar FALK

Född 30 dec. 1895 i Gällaryd, Åkers församling. Jönköpings län. Bankombudsman. Juris

kandidatexamen. Bankombudsman i Sveriges Riksbank.

erik OSSIAN FALLENIUS

Född 23 april 1887 i Näsby församling. Jönköpings län.

Postkontrollör. G M. 8.

CARL GUSTAF ROBERT FAST

Född 7 maj 1873 i Hakarps församling, Jönköpings län. Kamrer.

Genomgått handelsskola. Styr.-led. och ekonomichef i

Bostadsföreningen Hemgården i Stockholm sedan år 1925. Tidigare bedrivit

han-dels- och fabriksrörelse. Innehar Veterantecknet i Oddfelloworden och

Orden 14 m. 99 i Eskilstuna.

KARL GÖSTA SIGURD FASTH

Född 27 febr. 1919. Polisman i Stockholms poliskår. Genomgått

furirskola samt polisskola 1941. Tidigare furir vid Kungl. Göta

ingenjörkår.

FRANS AUGUST GOTTFRID von FEILITZEN

Född 17 juli 1872 i Lofta församling. Kalmar län. Civilingenjör. Genomgått Kungl. Tekn. Högskolan

1892—95. Pensionerad. Anställd i Aktiebolaget Bofors Nobelkrut 1895—1904. Nitroglycerin A.-B. 1905

—07. sprängämnesinspektör 1910—38. R. V. O., R. N. 0.. R. D. I). O. Innehar guldmedalj för berömliga

gärningar. 8:de storleken.

— 190 — 13s m a l ä n n i n gar / st o c k h o l m

albert EFRAIM FLINK

Född II april 1895 i Västervik. Arkitekt. Genomgått Kungl.

Tekniska Högskolan år 1920. Försäljning av byggnadssten. gravvårdar

m. in. Studieresor i Tyskland. Italien. Frankrike. Ungern. Jugoslavien

m. m. 1940. U. S. A. i samband med leverans av "Swede Square" vid

Worlds Fair 1940. Hobby: tennis.

torsten BIRGER ALEXIS FLODEN

Född 26 juni 1910 i Jönköping. Medarbetare i Dagens Nyheter.

Studentexamen vid Jönköpings högre allmänna läroverk 1930.

journalistiska och filmstudier i Tyskland. England och Frankrike 1930—32.

anställd i Dagens Nyheter sedan 1932. Redaktör för Dagens Nyheters

Söndagsbilaga sedan 1940. Reportageresor åren 1932—36 till Tyskland.

England. Frankrike, Randstaterna. Polen och Ungern. Till Amerika

och Mexiko 1936. Jorden runt 1937. (Med flyg Stockholm—Athén—

Bagdad—Calcutta—Hongkong—San Fransisco—New York). Österike—

Italien -Nordafrika 1938. Reportageresa och filmexpedition i bil

Medelhavet runt 1939 (Stockholm—Rivieran—Portugal—

Marocko—Algeriet—Tunisien—Libyen—Egypten—Palestina—Turkiet—Bulgarien— Jugoslavien—Ungern- Tyskland). Filmförfattare: "Atlantäventyret" 1935,

"Hennes Melodi" 1940, "Så tuktas en äkta man" 1941. Kortfilmer:

"Promenaden genom Hollywood" 1936. "Sommarbarn" 1938. "Libyen

genom vindrutan" 1940. Bok: "Jorden runt på 30 dagar" 1937.

MAURITZ FLODIN

Född 11 aug. 1897 i Hakarps församling, Jönköpings län.

Järnhandlare. Inneh. av Bröderna Flodins Järnhandel. Verkstadsgatan 3,

etablerad 1929. Medlem av Stockholms Järnhandlareförening.

ture VILHELM FLYROO

Född 26 mars 1906 i Hovmantorps församling. Kronobergs län.

Om-hudsman. Genomgått folkskola och olika studiekurser. Ombudsman

i Svenska Grov- och Fabriksarbetareförbundet. Tidigare anställd som

glasarbetare. Studieledare, ordf. i Kronobergs soc.-dem.

ungdomsdistrikt.

- 191 —S M Å L Ä N N I N G A R I S T O C K H O L M

CARL oscar FLYGARE

Född 24 aug. 1892 i Jönköping. Lagförman vid Stockholms

Gatukontor.

SUNE FLÖK

Född 1 okt. 1888 i Tingsryd. Tingsås församling. Kronobergs län.

Arkitekt. Studentexamen i Växjö 1909. Arkitekt vid Kooperativa

Förbundet. Byggnadskonsulent i Tingsryd.

KARL JOHAN hjalmar FOGELBERG

Född 13 maj 1882 i Värnamo. Avdelningschef hos A.-B. Hasse W.

Tullberg (Esselte A.-B.) Anst. i d. f. sedan 1907.

HJALMAR FOGELMARCK

Född 20 dec. 1866 i Västervik. Överste. Avlagt inog.-ex. i Gävle

1885, avg.-ex. fr. Kgl. Tekn. Högskolan i Stockholm 1889 avd. för

väg-och vattebyggn.-konst. Militärkurs för inträde i Kgl. väg- och

vatten-byggn.-kåren 1889. Pensionerad sedan 1932. Tidigare ingenjör v.

Statens järnvägsbyggn. 1890, baningenjör v. statsbanorna 1894.

arbetschef vid statsbanan Gällivare-Riksgränsen norra distr. 1898—1903.

undersökningsledare för inlandsbanan med tvärbanor intill 1907,

överingenjör för Statens järnvägsbyggnader 1908—31. Avsked med pension 31

dec. 1931. Lod. av byggn.-kom. för Rönninge-Ström 1912—21. d:o av

ost-kustbanekom. 1920—22. Vice ordf. i direktionen för Statens Järnvägars

änke- och pupillkassa 1918—31. R. V. O.. R. N. O.. K. V. O. 2 kl.,

K. N. O. 2 kl.. K. V. O. 1 kl.. K. N. S:t 0. O. 2 kl.

— 192 -smålänningar i stockholm

ernst GUSTAF ALFRED FOGELSTRAND

Född 16 april 1885 i Tryserums församling. Kalmar län.

Hamnförman vid Stockholms stads hamnstyrelse sedan 1917. Tidigare anställd

som sjöman. Medlem av Kommunaltjänstemannaförbundet. Innehar

Drottning Wilhelminas guldmedalj.

KARL gunnar FONNER

Född 24 aug. 1883 i Loftahammars församling, Kalmar län.

Flaggmaskinist i Kungl. Flottans reserv sedan 1938. Pensionerad.

Svärdsman. Innehar Ryska S:t Annaordens silvermedalj.

karl AXEL EDVARD FORSLIND

Född 8 april 1888 i Hallingebergs församling, Kalmar län. Sekr.

i Kungl. Järnvägsstyrelsen. Studentexamen i Västervik 1908.

SVEN ARTHUR FORSMAN

Född 9 april 1906 i Ryssby församling. Kalmar län. Handlande.

Innehar Fiskaffär en gros, etabl. 1932. Medlem av Motorägarnas

Riksförbund och Jägarnas Riksförbund.

— 193 —

13S MÅL Ä NNINGA R I_S T O C K H O L M

JOHN GUSTAF FOLKE FORSSANDER

Född 7 jan. 1901 i Växjö. Advokat. Studentexamen vid Karolinska Katedralskolan i Lund. juris

kand.-ex. Lund. Egen verksamhet sedan 1932. Ordf. i Föreningen auktoriserade Fordförsäljare i Sverige.

AXEL ivar FORSSELIUS

Född 9 juni 1898 i N. Sandsjö församling. Jönköpings län. Revisor

i Riksbanken. Studentexamen 1917.

AXEL gunnar FORSSLUND

Född 24 april 1896 i Döderhults församling, Kalmar län.

Representant för A.-B. Bröderne Ameln. Tidigare anställd i A.-B. Molinderska

Konservfabriken.

anders PETTER FORSSMAN

Född 31 mars 1866 i Kvenneberga församling. Kronobergs län.

F. d. polisman. Genomgått underofficersskolans högre kurs,

volontär-skolan i Karlsborg. Poliskonstapel vid Stockholms poliskår 1890—1922.

Militäranställning vid K. Kronobergs regemente 1886—90. Inneh.

Patriotiska Sällskapets guldmedalj, guldmedalj i S:t Stanislaus ordens band.

— 194 —smålänningar i stockhol m

JOHAN ALFRED FRANSEN

Född 8 sept. 1884 i Algutsboda församling, Kronobergs län.

Mätningsförman vid Stockholms stads ingenjörskontor sedan 1910.

Fastighetsägare. Ombud för A.-B. Villahems tomtförsäljning 1921—39. Medlem

av Brännkyrka-Enskede Kommunalförening, Motormännens

Riksförbund och Stockholms Kommunala Arbetsledareförening.

OSKAR ARVID FRANSEN

Född 4 dec. 1877 i Arby församling, Kalmar län. Förman vid

L. M. Eriksson. Stockholm.

BROR OSKAR egon FRANSSON

Född 12 maj 1907 i Kävsjö församling, Jönköpings län. Tjänsteman vid Bikshankens Sedeltryckeri

1937. Tidigare furir i Kungl. Svea Livgardes reserv. Innehar skyttemärke.

CARL EDVIN FRANSSON

Född 30 nov. 1884 i Ljuders församling. Kronobergs län.

Vaktmästare vid Stockholms Högskola. Geografiska Institutet.

Flaggunderofficer i Kungl. Kustart. reserv. Svärdsman.SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

carl GEORG FRANSSON

Född 23 april 1901 i Tingsås församling. Kronobergs län. Anställd

vid Kungl. Vitterhetsakademien. Genomgått furirskola. Tidigare

anställd vid Kungl. Smålands husarregemente och Kungl. Svea livgarde.

Innehar Kungl. Svea livgardes minnesmedalj. Lst.-fanjunkare.

CARL GUNNAR hjalmar FRANSSON

Född 16 maj 1905 i Hörle. Värnamo församling, Jönköpings län.

Hissförare. Genomgått Önnestads Lantmannaskola.

FRANS pontus TEOFIL FRANSSON

Född 9 dec. 1887 i Älghults församling. Kronobergs län. Fil. mag.

Läroverksadjunkt. Adjunkt vid Samrealskolan i Sundbyberg.

JOHAN (john) AUGUST FRANSSON

Född 25 dec. 1883 i Söraby församling. Kronobergs län. Förste

expeditionsvakt vid Riksdagsbiblioteket sedan 1913. Anställd vid Kungl.

Livgardet till häst 1902—05. tjänstg. i Riksdagsutskott 1909—13.

Vasamedaljen i 5:te storl.

— 196 —smålänningar i stockholm

josef ALBERT EINAR FRANSSON

Född 21 juni 1897 i Gränna landsförsamling. Jönköpings län.

Byggnadssnickare. Genomgått kurser i byggnadsritning och

byggnadskon-struktionslära.

oscar EMANUEL FRANSSON

Född 11 juni 1902 i Fliseryds församling, Kalmar län.

Distriktsförman vid Stockholms Stads Vattenledningsverk. Tidigare innehaft

en del platser i Sverige och Danmark.

OSKAR martin RUBEN FRANSSON

Född 24 maj 1895 i Algutsboda församling. Kronobergs län. Ombudsman.

CARL AUG. theodor FRANZÉN

Född 2 nov. 1883 i Åsheda församling. Kronobergs län.

Verkmästare vid Nord. Kompaniet.

— 197 — 14S M ÅLÄNNINGAR /_ STOCKHOL M

FRANS oskar JULIUS FRANZÉN

Född 6 maj 1893 i Ålems församling, Kalmar län. Maskinist vid

Stockholms Vattenverk. Maskinistexamen i Stockholm 1929. Tidigare

anställd i Rederi Svea.

karl AUGUST HJALMAR FRANZÉN

Född 14 sept. 1888 i Madesjö församling. Kalmar län. Portier å

Hotell Exelsior. Stockholm. Tidigare anställd å Hotell Savoy ocli Du

Suède. Tjänster i England ocli Tyskland å olika hotell.

KARL gunnar HUGO FRANZÉN

Född 31 dec. 1901 i Trekanten. Ljungby församling. Kalmar län.

Avdelningschef i Försäkringsaktiebolaget Fylgia. Realskoleexamen vid

Kalmar läroverk 1919. Försäkringsstudier i Schweiz och Tyskland.

sune ALGOT ERLING FRANZÉN

Född 1 jan. 1912 i Dörby församling, Kalmar län. Skräddare i Paul U. Bergström A.-B. Lärt yrket hos

fadern i Kalmar 1926—39. Genomgått Stockholms Tillskärareakademi. Tidigare anställd lios f:a A.

Franzén. Kalmar. Diplom från Stockholms Tillskärareakademi.s m å l ä n n i n gar 1 sto c k h o l m

carl ALBIN FRANZON

Född 18 juni 1896 i Södra Unnaryds församling, Jönköpings län.

Hälsovårdstjänsteman vid Stockholms stads hälsovårdsnämnd.

ture ENGELBREKT FRANZON

Född 23 april 1901 i Säby församling, Jönköpings län. Verkmästare i f:a Körsnär Ivan Petersson

A.-B., Birger Jarlsgatan 6.

LARS hjalmar FREDELIUS

Född 23 febr. 1881 i Västervik. Förste aktuarie. Fil. lic., farm.

kand. Tjänsteman i Statistiska Centralbyrån. Apoteksbanan t. o. m.

1905, fr. o. m. 1908 tjänsteman i Statistiska Centralbyrån (amanuens,

aktuarie, bibliotekarie, förste aktuarie), tjänstgöring i socialstyrelsen,

generaltullstyrelsen, olika utredningar åren 1908—17. B. V. O.

Innehar Svenska Sparbanksföreningens stora guldmedalj. Redaktör för

Svensk Sparbankstidskrift, utgiven enligt uppdrag av Svenska

Sparbanksföreningen sedan 1917. sekr. i Svenska Sparbanksföreningen

1922—32.

axel MANFRED FREDLUND

Född 20 maj 1883 i Jälluntofta församling, Jönköpings län.

Kamrer. Genomgått handelsinstitut. Kamrer i Granit och Beton

Aktiebolaget sedan 1926. Korrespondent vid Åtvidabergs Snickerifabrik

1906—07. Kamrer vid A.-B. Åtvidabergs Förenade Industrier 1908,

kamrer vid Stockholms Dagblad 1909—16, direktör i Sveriges Köpmäns

och Affärsanställdas Platsförmedlingsförening 1916—18. Egen

affärsverksamhet 1919—21, direktör i Bagnar Berndt A.-B. 1921—22, kamrer

i A.-B. Svenska Annonscentralen 1923—25.

— 199 — 14S .1/ Å L Ä N N 1 N G AR I S T O C K H O L M

gustaf NATANAEL FREDLUND

Född 28 mars 1895 i Jälluntofta församling. Jönköpings län.

Bankkassör. Avlagt realskoleexamen. 3:dje ringen Stockholms

Privatgymnasium. Anställd i Stockholms stads sparbank sedan år 1918. Tidigare

anställd i A.-B. Arbetarringens Bank. Stockholm.

AXEL hugo FREDRICKSON

Född 25 febr. 1897 i Gränna landsförsamling. Jönköpings län.

Servitör vid Djurgårdsbrunns värdshus.

ERNST hugo FREDRICSON

Född 8 febr. 1893 i Växjö. Faktor. Föreståndare för Svensk Filmindustris textlaboratorium. Tidigare

anställd som typograf hos olika tryckeriföretag.

AXEL JULIUS FREDRIKSSON

Född 2 juli 1892 i Högsby församling. Kalmar län. Verkmästare

vid Elektriska Svetsnings A.-B. i Stockholm sedan .1937. Tidigare

anställd vid Oskarshamns Mek. Verkstad. Lillholmens Mek. Verkstad,

Göteborg. Västerviks Nya Varvsaktiebolag. Medlem av Sveriges

arbetsledareförening.

— 200 —smålänning ar i stockholm

B. K. ragnar FREDRIKSSON

Född 19 sept. 1911 i Åby församling, Kalmar län. Lagerchef i f:a Erik Dahlgi-en. Stockholm.

FREDRIK anker FREDRIKSSON

Född 19 maj 1891 i Oskarshamn. Yrkeslärare. Genomgått B. V. T:s

verkmästare- och teknikerskola 1918—19. Yrkeslärare vid Stockholms

stads yrkesskolor sedan 1920.

henning OSKAR EDVIN FREDRIKSSON

Född 15 juli 1896 i Södra Solberga församling. Jönköpings län.

Disponent. Avgångsbetyg från handelsskola. V. dir. i Svenska

Automobiltrafik A.-B. Stockholm.

JOHAN edvin FREDRIKSSON

Född 6 maj 1886 i Kärda församling. Jönköpings län.

Kontorschef i Nils Johanssons Partiaffär. Folkungagatan 78. Inneh. av Caféet

Högalidsgatan 48. Tidigare anställd vid Stockholms Dagblad.

— 201 — 14S M A L Ä N N 1 N G A Ii I S T O C K H O L M

KARL GUSTAF hilding FREDRIKSSON

Född 18 okt. 1899 i Adelövs församling, Jönköpings län.

Vagnmakare. Innehar egen rörelse. Lärt yrket i Tranås.

NILS FILIP gideon FREDRIKSSON

Född 4 juni 1892 i Kärda församling, Jönköpings län. Lagerchef.

Delägare i firman El. A.-Bol. Brolin och Malmström. Tidigare anställd

i olika elektriska firmor. Styckjunkare i K. Svea artilleriregementes

reserv.

SVEN tage RUDOLF FRIBERG

Född 27 fehr. 1892 i Stockaryds församling. Jönköpings län.

Kontorist vid S. J:s Kontrollkontor. Genomgått S. J:s utbildningskurs i

Malmö år 1918.

nils BERNHARD FRICK

Född 24 maj 1905 i Jönköping. Ombudsman. Fil. kand. i Uppsala

1926. Ombudsman i Svenska Försäkringsföreningens Upplysningsbyrå

sedan 1936. Tidigare anställd som tjänsteman i Försäkrings A.-B.

Skandia.

— 202 —s m å l ä n n i n gar i stockholm

frans JOHAN FRIDÉN

Född 1 fehr. 1873 i Ramkvilla församling. Jönköpings län. 1895—1905

skrädderi & klädeshandel i Nässjö. 1906—1914 disponent och direktör

för A.-B. Fritsla Syfabrik, 1911—20 verkst. direktör för A.-B. Felix

Hamrin & C:o, sedan 1921 verkst. direktör för A.-B. Manne Tössbergs

Eftr. Styrelseledamot i A.-B. Nässjö Handelskompani, A.-B. Rudhe &

C:o, Handels & Import A.-B. Bröderne Larsson, Sveriges

Grossistförbund. Sveriges Kolonialvaruengrossisters Riksförbund, Svenska

Kolo-nialvaruimportföreningen, Norra och Mellersta Sveriges

Sockerengros-förening. A.-B. Svenska Kolonialgrossister, Stockholms Kaffe- &

Kolo-nialvaruimportförening m. fi. B. W. O. 1941.

LAMEGH gunnar FRIES

Född 3 okt. 1887 i Kånna församling, Kronobergs län. Major.

Avlagt studentexamen 1907, officersexamen 1909 och

gymnastikdirek-törsexamen 1916. Verkst. direktör för A.-B. Storliens Högfjäll.

Tidigare anställd som officer vid Kungl. Norra Skånska

infanteriregementet. Innehar Svärdsorden.

nils OTTO ERLAND FRIES

Född 1 aug. 1895 i Växjö stadsförsamling, Kronobergs län. Kapten. Studentexamen i Växjö 1914,

reservofficersexamen 1916. Kapten i Kungl. Svea trängkårs reserv. Tjänsteman i Kungl.

Järnvägsstyrelsen. Ledamot av kyrkofullmäktige, kyrkoråd, fattigvårdsstyrelse och taxeringsnämnd i S:t Matteus

församling.

gunnar TEODOR FRISK

Född 26 juli 1910 i Lenhovda församling. Kronobergs län. Direktör

i A.-B. Södermalms Glasindustri.

— 203 — 14SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

KARL GUSTAV ivar FRISK

Född 30 maj 1923 i Lenliovda församling. Kronobergs län.

Glas-slipare hos A.-B. Södermalms Glasindustri. Tidigare anställd vid

Träförädlings A.-B.. Lenhovda.

knut ERIK ALBERT FRISTEDT

Född 30 aug. 1909 i Strömsnäsbruk. Traryds församling,

Kronobergs län. Tandläkare. Idkade medicinska studier 1929—30, odont. kand.

1932. tandl.-examen 1934. Privatpraktik i Stockholm sedan 1934.

KARL arvid EMANUEL FRITHIOF

Född 25 maj 1888 i Nässjö. Notarie hos Kungl. Generalpoststyrelsen.

Studentex. i Jönköping 1909. postexamen 1913. studier vid Stockholms

Högskola 1915—16. E. o. postexpeditör 1913. postexpeditör 1916. förste

postassistent 1925. postkontrollör 1934, notarie 1936. Lärare vid

postverkets undervisningsanstalt sedan 1919. Ordf. i Föreningen

Jönköpingspojkarna 1928—30. En av föreningens stiftare. Tjänstgjort som

postmästare i Älvdalen, Vetlanda. Säffle och Lysekil, som förste

postkontrollör vid postdirektionerna i Stockholm och Boden, som fältpostmästare

vid Högkvarteret, som sekreterare i K. Generalpoststyrelsen m. m.

Företagit resor för poststudier i Tyskland och Frankrike.

knut EDVARD FRODELL

Född 22 okt. 1878 i Gränna landsförsamling, Jönköpings län.

Överstelöjtnant, direktör. Avlagt mogenhetsexamen i Jönköping 1898,

officersexamen 1900, krigshögskolan 1905—07. Verkställande direktör i

Aktiebolaget Eugène Heimansons Försäkringsbyrå, Stockholm.

Anställd vid K. Andra livgren.-reg. underlöjtnant 1900. löjtn, 1904, vid

Generalstaben löjtn. 1912. kapten 1914, vid K. Jönköpings reg. kapten 1918,

brig.-kv.-mäst. 1922—24. vid K. Västmanlands reg. major 1924.

övergångsstat 1928, överstelöjtnant 1933. R. S. ().. R. V. O.. RBadZLO 2 kl.

m. eklöv. Skyttemärke. Västmanl. sfb. S. M.

— 204 —s 31 å l ä n n i n g a r i s t o c k h o l 31

axel GABRIEL MONTEZUMA FROMÉN

Född 13 mars 1865 i Kalmar. Fabrikör. Bedriver egen rörelse

i Bleck- och Plåtslageri i Stockholm sedan 1898. Utlärd i yrket hos

fabrikör Ekström, Kalmar. Vistats i Australien åren 1885—98.

FRANS albert FRÖBERG

Född 16 mars 1903 i Bergunda församling, Kronobergs län.

Poliskonstapel vid Stockholms poliskår sedan 1926. Genomgått furirskola

vid Kungl. Kronobergs regemente och polisskolans lägre kurs.

■JÖRAN FREDRIK FRÖSTRÖM

Född 7 maj 1894 i Huskvarna. Lagerföreståndare hos Stockholms

Bensin- och Oljedistributörer. Tidigare anställd hos Svenska Petroleum

A.-B. Standard under e:a 20 år. Medlem av Idrottsföreningen Hellas.

ANDERS georg HERMAN FURUKVIST

Född 26 juli 1904 i Åkers församling, Jönköpings län. Kontrollör

vid Huskvarna Generaldepot A.-B.. Stockholm. Anställd år 1930.

Skattmästare i Frälsningsarméns tredje kår.

— 205 — 14s m å l ä n n i n g a r 1 stockholm

KARL wilhelm FURUKRANTZ

Född 17 okt. 1907 i Jäths församling, Kronobergs län. Chaufför vid A.-B. Bilpalatset. Stockholm,

sedan 1935. Anställd i firma Gottfrid Gustafsson 1930—35.

VICTOR LEONARD FÅNG

Född 8 aug. 1880 i Säby församling, Jönköpings län. Köpman.

Driver egen rörelse.

JOEL wulff FURSTENBERG

Född 4 sept. 1891 i Kalmar. Läroverksadjunkt. Avlagt stud.-ex.

i Kalmar 1911, fil. ämb.-ex. i Lund 1916, provar i Lund 1919—20,

tysk språkkurs i Berlin 1912. studieresor till Tyskland. Österrike,

Tjeckoslovakien. Italien 1912. 21. 23. 24. Adjunkt i mod. och tyska

vid Nya elementarskolan i Stockholm. 1917—19. 20—25: e. o. lärare

vid Lunds priv. elementarskola, h. a. lär. i Linköping, realsk. i Arvika,

h. a. lär. i Kalmar, h. a. lär. i Ystad. Utn. adjunkt i Vadstena 1925,

Hälsingborg 1929, Stockholm 1937. Lärare i svenska vid Helsingörs

höjere Almenskole 1931—37. Kurser i A. B. F. etc. Ordf. i Stud.-för.

D. Y. G. och Läraraspiranternas för.. Lund. medl. av styr. f. Vadstena

stadsbibl.. Hälsingborgs stadsbibl, och Södra dövstumsdistr. samt av

Hälsingborgs tax.-nämnd. Medarb. i Langenscheidts sv.-tyska och

tysk-sv. lexikon (Berlin 1930. 34) samt textboken Svenskt allehanda

(Berlin 33). övers. H. G. Wells: The Soul of a Bishop och J. Aakjaer:

Hvor der er ga>rende Kræfter. Artiklar i dagspressen och tidskr.. bl. a.

en uppsats om "Du gamla, du fria", Nord. Tidskr. h. 2 1939.

NORE GABELL

Född 10 nov. 1906 i Nottebäcks församling. Kronobergs län. Avdelningschef i Kooperativa

Förbundet, Stockholm.

erik ANDERS GABRIEL GABRIELSSON

Född 27 aug. 1890 i Säby församling, Jönköpings län. Kamrerare

i Kungl. Arméförvaltningen. Studentexamen vid Jönköpings h. allm.

läroverk 1910, ekonomisk examen vid Handelshögskolan i Stockholm.

— 206 — 14SMÅLÄNNING A R 1 STOCKHOLM

ingvar LINDE GAHNE

Född 13 dec. 1912 i Figeholms köping. Misterhults församling,

Kalmar län. Styckmästare hos Josef Rydells Livsmedel, Stockholm. Förut

anställd vid Norrmalms Livsmedels A.-B.

axel FREDRIK GARD

Född 11 juli 1873 i Lofta församling. Kalmar län. Advokat.

Studentexamen 1892, jur. fil. kand. 1894. jur. utr. kand. 1901. Delägare i

Advokatfirman Lidforss & Levy. direktör i Föreningen Söderhem u. p.

a., ombudsman i försäkringsanstalterna Folket och Samarbete m. m.

E. o. amanuens i Kammarkollegium 1901. V. ordf. i

jordvärdestegrings-nämnd, v. ordf. i hyresnämnd, ordf. i pensionsnämnd. led. i en del

kommunala nämnder och kommittéer, ordf. i Södermalms

Arbetarinstitut, f. cl. ordf. i föreningen Verdandi och föreningen "Studenter och

Arbetare", f. d. föreståndare för Uppsala Arbetarinstitut.

CARL helge GARDHOLM

Född 3 dec. 1906 i Växjö. Målaremästare. Lärt yrket hos Nydén &

Karlgren, Växjö, arbetat i färghandel under c:a 6 år. Innehar egen

rörelse. Praktiserat inom yrket i Stockholm.

GUSTAV werner GARNER

Född 16 dec. 1892 i Söderåkra församling, Kalmar län. Direktör.

Bedriver sedan 1926 egen affärsrörelse. Efter avslutade skolstudier

innehaft anställningar hos Grosshandelsfirmorna C. H. Ohlsson och S. G.

Sjöqvist. Kalmar. Kalmar Verkstads A.-B. samt vid A.-B. Nordiska

Kompaniet, Stockholm.

— 207 — 14S M Å L Ä N N 1 N G A R_ I STOCKHOLM

paul LEONARD GARNER

Född 28 juni 1894 i Söderåkra församling, Kalmar län.

Tjänsteman. Genomgått handelsskola. Tjänsteman hos Elektrolux Svenska

Försäljnings A.-B. sedan 1919, S:t Erikspalatset, Stockholm. Anställd

hos f:a C. H. Ohlsson. Kalmar, 1907—12. C. Wilh. Svenssons Trävaru

A.-B., Kalmar, 1913—15, A.-B. Brusafors, Hällefors, Säfsjöström,

1916 — 18.

CARL eric von GEGERFELT

Född 1 mars 1896 i Oskarshamn. Skådespelare. Anställd vid

radio, film. turnéer. Förut innehaft engagement hos Intima Teatern,

Djurgårdsteatern, Olof Hillberg, Knut Lindroth. Nils Ekstam m. fi.

harry MARTIN VERNER GEHRENHULT

Född 26 juli 1895 i Kalmar. Kammarskrivare vid Stockholms

Vattenledningsverk (Inköpsbyrån). Genomgått handelsskola och olika

utbildningskurser. Diplom, kommunal examen vid Socialpolitiska och

kommunala institutet. D. S. I. Studier i handels- och

kontorsorganisation i Sverige. Danmark och Norge som stipendiat. Medverk. i

facktidskrifter inom det kommunala organisationsområdet. Tjänsteman inom

enskilda affärsfirmor 1911—21. Medlem av föreningen 1895 års män.

FRITZ GEORGII-HEMMING

Född 22 okt. 1886 i Kalmar. Advokat, kapten 1st. Avlagt jur. kand.

ex. och fil. kand. ex. Advokatverksamhet. Tidigare anställd hos

Stockholms rådhusrätt. Sekr. hos Ester Lindahls stip.-fond, styr.-led. i Sthlms

lstfd., Sthlms skfd, ordf. i Engelbrekts lstf., ordf. i Sthlms lstfds

skytte-avd., revisor i Sveriges lstf:s centralförbund, suppl, i Svenska

pistol-skyttestyr., styr.-led. och rev. i bolag, div. allm. juridiska uppdrag,

(uppb.-stämmor, tax.-nämnd, valnämnd etc.) m. m. Skattm., förste

kurator i Kalmar Nation i Uppsala. Innehar Sveriges lstf. centralfd. GM..

Sthlms lstfd. GM., Sthlms skfd. SM, Sthlms Amatörf. SM, Engelbrekts

lstf. GM, Arméns SM, skytteutm.. Tidskriftsartiklar i jur. och

konstfrågor. utredningar bl. a. "Sthlms fastighets- och bostadsmarknad" m. m.

- 208 —smålänningar i stockholm

eric GOTTFRID GERBRING

Född 26 juni 1898 i Ormesberga församling. Kronobergs län.

Köpman. Genomgått handelsskola. Tobakshandlare. Tidigare åkeriägare.

üavid G. S. GERDELL

Född 24 sept. 1887 i Vimmerby. Köpman. Genomgått läroverket i

Wimmerby, handelsskola i Stockholm. Innehar herrkonfektionsfirman

Gerdell & Johansson, Fleminggatan 42. Tidigare anställd som

lagerchef hos grosshandelsfirman R. G. Nordström & C:o, Stockholm.

Innehar Pro Patrias guldmedalj.

KARL oscar WILHELM GERDES

Född 26 aug. 1885 i Ryssby församling, Kalmar län. Maskinist.

Portvakt. Maskinist i Stockholms Ängslups A.-B. sedan 1930, portvakt

i Fastighetsföreningen Östermalm n:o 1 u. p. a.

ture HUGO GERDES

Född 26 febr. 1907 i Kalmar. Journalist. Medarbetare vid tidn.

Ny Dag.

— 209 —

14S M A L Ä N N INGA R 1 STOCKHOLM

sven ERIK GERNER

Född 3 febr. 1887 i Aringsås församling. Kronobergs län. Montör

vid Statens järnvägars bussavdelning. Innehaft eget lantbruk och åkeri

i Brännkyrka, Stockholm, 1912—22, innehavare av omnibusslinje

Stockholm-Älvsjö 1922—26. montör i Trafikaktiebolaget

Brännkyrka-Söder-törn 1926—36, sedan 1936 anställd vid Statens Järnvägars busstrafik i

Stockholm.

JOHAN hugo FERDINAND GERRING

Född 3 juli 1887 i Slätthögs församling. Kronobergs län. Fil. doktor.

Avlagt fil. ämbetsex. 1911, efterprövn. 1919. 1920. fil. lic. i tyska 1925,

fil. dr. 1927, efterprövn. i eng. för fil. lie.-ex. 1936. Lektor i ty. och

eng. vid Norra Latin, lärare i ty. vid postverkets undervisn.-anst.,

lärare i eng. vid Kungl. Krigsskolan på Karlberg. Anställd som lektor

i sv. vid universitetet i Hamburg 1922. Skolöverstyrelsens ombud vid

realexamen 1934—36, led. av prövningsnämnden för privatisternas

studentexamen sedan 1939. v. ordf. i riksorganisationen för lärarna i

moderna språk och v. ordf. i dess Stockholmssektion 1940, led. av

stiftelsen Josephinahemmets styrelse sedan 1931. Skrifter: Korresp.-kurs

i tyska 26, Deutsches Lesebuch f. Posteleven 28 ocli ty.-sv. och sv.-ty.

posttekn. ordb. 34 (på uppdr. av Gen.-poststyr.), Die unbest. Pron.

auf-ein im Alt. u. Mhd.. gr.-avh. 27, Tysk nybörjarebok 3 uppl. 1937,

med-arb. i Päd. Lex. d. Gegenwart, Herders Verl., utarb. Bergvalls eng.

arbetsblad, (tills. m. S. Erlandsson) Bergvalls tyska arbetsblad 1939.

HANS yngve GIERUP

Född 21 sept. 1905 i Växjö. Försäkringsdirektör. Studentexamen

1924 vid Växjö högre allin, läroverk, jur. kand. 1930 vid Lunds

universitet. Tingstjänstgöring 1930—33 vid Mellersta Värends domsaga,

tjänstgöring i Kungl. Försäkringsrådet 1936—38. Vice direktör i

Försäkringsbolaget Bore. Förut anställd som ombudsman i

Försäkringsbolaget Bore. Styr.-led. i Försäkringsbolaget Bores Förlags A.-B.. suppl,

i styr. för Försäkringsbolaget Bore. ordf. i styr. för Getinge Mekaniska

Verkstadsbolag.

AXEL BROR yngve GILBERT

Född 15 juni 1895 i Jönköping. Järnvägstjänsteman vid S. J.

sedan 1915.

210 —smålänningar 1 s t o c k h o l m

KARL ivar JOSEF GILLBORG

Född 21 fehr. 1896 i Stora Kungshult, Säby församling, Jönköpings

län. Spårvagnsförare vid Stockholms Spårvägar. Anställd som

korpral vid Kungl. Första Livgrenadjärregementet 1. \. Linköping. 1915—18.

Innehar skyttemärke och skidlöparemärke. Medlem av Stockholms

Buss- och Spårvägskör.

had ar BERNHARD GILLE

Född 26 sept. 1898 i Söderåkra församling, Kalmar län.

Civilingenjör. Studentexamen i Kalmar 1916. civilingenjörsexamen vid Kungl.

Tekniska Högskolan (mekaniska fackavdelningen) 1921. Sedan 1921

ingenjör vid Hugo Theorells Ingenjörsbyrå för värme-, ventilations- och

sanitetsanläggningar. Sedan 1931 speciallärare i värme- ocli

ventilationsteknik samt byggnadshygien vid Kungl. Tekniska Högskolan.

Led. av styr. för Sv. Konsulterande Ingenjörers förening, studieråd i

värme-, ventilations- och sanitetsteknik vid NKI-skolan. Medlem av Sv.

Teknologföreningen. Sv. Värme- ocli Sanitetstekniska förening, Svenska

Konsulterande Ingenjörers fören., American Society of Heating &

Ventilating Engineers.

ALGOT GILLERT

Född 14 febr. 1885 i Säby församling, Jönköpings län.

Färghandlare. fastighetsägare. Innehavare av Herrängens Järn- och Färghandel,

etabl. 1928. Medlem av Stockholms Färghandlareförening.

FRANS axel GISSLE

Född 2 nov. 1886 i Dädesjö församling, Kronobergs län.

Polisöverkonstapel vid Stockholms poliskår sedan 1911. Genomgått

underofficersskola och polisskolans högre kurs. Innehar Vasamedaljen i guld av

5:e storleken för nit och redlighet i rikets tjänst.SMÅLÄNNING A R I STOCKHOLM

JOHAN ernst ZAKEUS GISSLE

Född 13 dec. 1881 i Dädesjö församling, Kronobergs län. F. d.

polisman vid Stockholms poliskår 1907—37. Avlagt underofficersexamen.

Förut anställd vid K. Karlskrona Grenadjärreg. Innehar Patriotiska

Sällskapets guldmedalj.

JOHN reinhold GLEISNER

Född 24 jan. 1896 i Madesjö församling, Kalmar län. Handlande.

Innehar egen affärsrörelse.

KARL erik CAESAR GORGÉN

Född 18 jan. 1897 i Jönköping. Köpman. Genomgått Bröderna

Påhl-mans Handelsinstitut, Stockholm, korprals- och furirskola vid I. 4

1915—17. Innehavare av Gorgéns Elektriska. Odengatan 39. Stockholm,

etabl. 1917.

karl VILHELM GOTTFRLDSSON

Född 18 jan. 1881 i Visingsö församling, Jönköpings län. Snickare

vid Stockholms stad. Styr.-led. i Kommunalarb.-fackföreningen och i

Koloniföreningen Skjutbanan.

— 212 —smålån n i n gar 1 stockholm

erik EMANUEL GRAHN

Född 14 dec. 1894 i Nässjö. Kontorist vid Statens Järnvägars kontrollkontor.

per WILHELM GRAHN

Född 14 sept. 1885 i Skepperstads församling. Jönköpings län.

Skräddarmästare. Innehar eget skrädderi. Ordf. i Hantverksfören. i

Säv-sjö 1928—30.

OSKAR EMANUEL GRANATH

Född I dec. 1894 i Misterhults församling, Kalmar län. Sjöman.

GUSTAF erland OSKAR GRANBERG

Född 23 april 1897 i Loftahammars församling, Kalmar län.

Par-kettläggare hos A.-13. Parkettgolv, Stockholm. Tidigare anställd hos

firma Nils Engqvist, Stuvsta. Medlem av Parkettläggarfaekföreningcn,

avd. 36.

KNUT lennart GRANQVIST

Född 10 juni 1914 i Ljungby. Kronobergs län. Inköpschef hos Esselte A.-B. Avlagt

realskoleexamen. genomgått skolor för bokhantverk. Tidigare anställd vid Centraltryckeriet.

ragnar GERALD GRANSTRAND

Född 21 aug. 1891 i Asa församling, Kronobergs län. Bilreparatör

i A.-B. Automobilpalatset sedan 1930. Studier i Tyskland. Serbien m. fi.

länder. Delägare i firman Nilsson & Granstrand.

— 213 — 14S M Å L Ä N N INGÅR 1 S T O C K H O L M

JULLE gabriel GREFBERG

Född 31 juli 1892 i Bexheda församling. Jönköpings län.

Komminister i Storkyrkan. Teol. kand. Uppsala 1917. Brukspredikant vid

Brevens Bruk 1917—19, förste kom:r i V. Vingåker 1919—27. kom:r i

Bot-kyika-Salein 1927—31. Led. i Barnens dags styr. och i prins Carls

uppfostringsanstalt, en av huvudmännen i Konung Oscar II och

Drottning Sofias guldbröllopsminne, styr.-suppl. i Axel och Sofia Ahns

stiftelse och i Fredrik Eens minne, styr.-led. i "Arbetet för sjuka".

Hedersledamot i Strängnäs stifts kyrkosångsförbund, Stockholms kristl.

stud.-förb. och i Kraftska Sällskapet. Dirigent och stiftare av ett antal körer

i Strängnäs stift, ordf. och grundare av Mäster Olofsgården i

Storkyrkan. Rektor för Kraftska skolan. Böcker: "I Tävlingskampen",

andaktsbok för idrottsmän och friluftsfolk. "Vägen till Fadern",

morgonböner i radio samt "Idrotten — andlig beredskap?" (Ett flertal förf.).

gustav VILHELM GREN

Född 13 dec. 1869 i Tuna församling. Kalmar län. F. d. löjtnant i

armén. Avlagt underofficersexamen. Ekonomiförvaltare vid K.

Hovmarskalksämbetet. Tidigare underofficer vid A I. Sekr. i Stockholms stads

friv. skarpskytteförening 1911—20. G. V:s Jmt, R. V. O.. R. B. Leop.

II:s ().. R. I). I). ().. R. Lett. S. O.. R. S. p. c. f. o.. S. M. Riksmästerskytt

1910.

CARL georg ISIDOR GRIMSGÅRD

Född 2 okt. 1907 i Växjö. Reklamchef i Ateljé Uggla A.-B. Avlagt

realexamen. Genomgått handelsskolor, reklamskolor, diplomerad

reklamexpert. studier i Tyskland, Ryssland, Finland, Danmark m. m.

Tidningsman vid Nya Wexiöbladet 1928, reklamchef vid A.-B.

Wiska-dals Fabrik i Borås till 1935. dir. för A.-B. Fatiko. Borås, 1935—38.

reklamchef vid Ateljé Uggla A.-B., Stockholm. Lst.-fänrik, plut.-chef

1910 vid f. f. Innehar militärt idrottsmärke i s., statens skyttemärke

i s., lst. ksp.-märke i s. (ksp. i s.), lst.-idrottsmärke i s. (lst. is.).

Publicerat artiklar om Sovjet-Ryssland, Tyskland, noveller m. m.

JUSTUS GRIMSGÅRD

Född 21 aug. 1881 i Grimslöv, Skatelövs församling, Kronobergs län.

Köpman. Repr. i Sverige för Schéels Fabriker A.-B.. Göteborg, sedan

år 1923. Repr. i Sverige för Ferd. Mühlens Parfymeri 1711. Köln.

1913—23.

— 214 —s m ala n n i n g ar i stockholm

karl ADOLF GRUNDWALL

Född 26 juli 1895 i Slätthögs församling, Kronobergs län.

Lagerbiträde i firma Christian Berner, Stockholm.

NILS erik GRYTTE

Född 18 juni 1919 i Kalmar. Polisman i Stockholms stad 1940.

Genomgått furirskola 1939, polisskola 1941. Tidigare anställd som furir

vid Kungl. Smålands Arméartilleriregemente. Innehar Arméns

skyttemärke i silver.

LUDVIG GRÖNBERG

Född 19 sept. 1373 i Alböke församling, Öland. Kalmar län. F. d.

lantbrukare. Åkeriidkare. Lantbrukare i Örby i 18 år.

SVANTE BERTIL GRÖNBERG

Född 10 juni 1888 i Kalmar. Typograf i Fahlcrantz Boktryckeri

A.-B.S M Å L Ä N N I N G A R I_ STOC KHOLM

erik WALDEMAR GRÖNKVIST

Född 19 maj 1908 i Södra Vi församling, Kalmar län. Handlande.

Partiaffär i frukt och grönsaker, Klarahallen. Tidigare trädgårdselev

vid Lilla Ritorp, Södertälje.

TORSTEN GULLBERG

Direktör

nils OSKAR GULLQVIST

Född 15 okt. 1902 i Gamleby, Kalmar län. Vaktmästare vid Hotell Plaza, Stockholm.

carl HUGO HJALMAR GUMMESON

Född 19 sept. 1888 i Vrå församling. Kronobergs län. Köpman.

Efter avslutade skolstudier: praktisk handelsutbildning, språk, bokföring

och bankstudier etc. Tidigare försäljningschef i A.-B. Victor Westling,

Värnamo, delägare i agenturfirma E. Gummeson & C:o, Eskilstuna,

kamrer och kontorschef i Konfektyr A.-B. Brio. Sundbyberg, chef för

Malmö Gamla Tvålfabriks A.-B. stockholmskontor etc. Tillhör Odd

Fel-low orden, logen n:r 24 Birger Jarl I. O. O. F. av Sverige, Föreningen

1888 års män etc.

oscar HENRIK GUMMESSON

Född 13 april 1883 i Vrå församling, Kronobergs län. Disponent.

Genomgått Örebro Handelsinstitut. Föreståndare för Carl Axel

Pettersson A.-B., Götgatan 30. Anställd i företaget sedan 1912. Förut anställd

som lagerchef hos J. Johansson & Son. Tranås. Tillhör Föreningen 1883

års män, Sveriges Kontoristförening, Odd Fellow, Frimurareorden.

— 216 —s m A l ä n n i n gar i stockholm

KALEB OSSIAN werner GUNÉR

Född 6 juli 1.884 i Vissefjärda församling, Kalmar län. Riksbanksrevisor. Studentexamen.

Anställd i Sveriges Riksbank sedan 1908.

ANDERS emil GUNNARSSON

Född 28 juni 1869 i Djursdala församling, Kalmar län.

Snickare-mästare. Innehar eget snickeri.

anton WATIER GUNNARSSON

Född 2 sept. 1886 i Jönköping. Försäljare hos Järn- &

Metallkompaniet.

carl GOTTHARD GUNNARSSON

Född 24 aug. 1882 i Tofteryds församling, Jönköpings län. Parkettläggare. Egen firma, leverantör

av parkettgolv.

ALF georg BERTRAND GUSTAFSON

Född 25 dec. 1905 i Oskarshamn. Lagerchef i A.-B. Nordgas. Avlagt

realskoleexamen, genomgått Bröderna Påhlmans Handelsinstitut.

Medlem av Stockholms Frivilliga Landstormsförbimd.

— 217 — 14SMÅLÄNNING A R IS T O C K H O L M

AUGUST WILHELM GUSTAFSON

Född 17 sept. 1873 i Karlstorps församling, Jönköpings län.

Skräddarmästare. Diplom från The Tailor and Cutter Tillskärare Akademi,

London, och cirka 10 års praktik därstädes. Innehar egen rörelse sedan

1 april 1901 med adress Citypalatset. Stockholm. Besiktningsman i

Armeförvaltningen ocli Flygvapnet. Varit led. av Eksjö stadsfullm. i

20 år, ordf. i stadsfullm. beredningsutskott, led. av drätselkammaren

in. in. Stiftare av Eksjö och Vedbo fornminnesförening och led. av

styrelsen i 20 år. Stiftare av "Sällskapet Smålänningarna"" i Stockholm och

dess förste ordf. Medlem av I. O. G. T. sedan 1891. Medlem av Sveriges

Hantverks Organisation sedan 1902. Led. av styrelsen i Eksjö

Hantverksförening i 26 år, sekr. i ö år, v. ordf. i 20 år. Företagit studieresor

till England. Tyskland och Frankrike in. fi. länder ett femtontal gånger,

därav 3 gånger som statsstipendiat.

carl AXEL GUSTAFSON

Född 2 fehr. 1872 i Ryssby församling, Kronobergs län.

Grosshandlare. Innehavare av Calegi Vykortslager, etablerad 1916. Sveriges

första vykortsresande för Kulls Grafiska Anstalt i Arlöv. 1901—03

resande i samma bransch för Svenska Litografiska, inneh. Carl Nilsson,

Djursholm.

CAKL ERIK GUSTAFSON

Född 12 dec. 1913 i Gränna församling, Jönköpings län.

Korrespondent i C. Bert. Lilja & C:o A.-Ii. sedan 1929. Genomgått handelsskola.

Praktiserat å bank i London 1938. Studieresor i England. Frankrike

och Tyskland.

ERIC GUSTAFSON

Född 27 maj 1897 i Växjö. Skådespelare. Avlagt realskoleexamen

vid Växjö högre allin, läroverk 1915. bedrivit teaterstudier för Julia

Håkansson och Franz Enwall, företagit studieresor till Tyskland,

Frankrike och England. Skådespelare lios dir. Karl Gerhard, Folkan,

Stockholm. Tidigare skådespelare hos dir. Ernst Rolf, engagement vid Södra

Teatern, Oscarsteatern, Vasateatern och vid tournéer i Danmark. Norge

och Finland samt i svenska landsorten. Dessutom medverkat som

skådespelare i ett stort antal filmer. Medlem av Föreningen Växjöstudenter,

ordenssällskapen T. S. O.. P. B. och 1897 års män.

- 218 —s m å l ä n n i n g a r l stockholm

HANS wilhelm GUSTAFSON

Född 7 okt. 1902 i Tyllinge, Dahlhems församling, Kalmar län. [-Tillskära]*-] {+Till-

skära]*+} hos Fröjds Engelska Skrädderi. Stureplan 2. Genomgått t i 11—

skärarekuiser i London. Köpenhamn och Stockholm. Förut anställd hos

Kilgour & French, London, tillskärare hos Crome & Goldsmith och

Magasin du Nord. Köpenhamn.

■JONAS gunnar GUSTAFSON

Född 29 mars 1889 i Vissefjärda församling, Kalmar län. Anställd

vid Arvid Nordqvist H. A.-B. sedan 1916. Tidigare hos Bröderna

An-derzén. Kalmar, 1908—16.

karl ALFONS GUSTAFSON

Född 2 nov. 1905 i Tyllinge, Dalhems församling. Kalmar län.

Tillskärare hos J. M. Janson & Wallgren. Stockholm, sedan 1937.

Diplom från Tailor & Cutter. London. Tidigare anställd hos Jolin Bigler,

Köpenhamn. Kilgour & French. London. Jolin Accent & Léon Canonne,

Bryssel. A. van der Steur. Haarlem, Holland.

KLAS emil GUSTAFSON

Född 28 mars 1869 i Stenberga församling, Jönköpings län. F. d.

portvakt i Svenska Tobaksmonopolet sedan 1912. Pensionerad sedan

1931. Tidigare anställd vid Gustaf Pielils Bryggeri. Stockholm.

— 219 — 14SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

PER torsten GUSTAFSON

Född 8 maj 1910 i V. Torsås församling. Kronobergs län.

Civilingenjör. Studentexamen i Lund 1929, Chalmers Tekniska Högskola 1933.

Anställd vid Kungl. Patent- och Registreringsverket. Tidigare innehaft

anställning vid Allmänna Svenska Elektriska A.-B.. Västerås och

Ludvika.

TAGE PETER GÖSTA GUSTAFSON

Född 10 maj 1912 i Tyllinge. Dalhems församling, Kalmar län.

Skräddare. Genomgått tillskärarekurser i London. Anställd hos A.-B.

Ströms Herrekipering. Tidigare innehaft anställning hos Kilgour &

French. London.

ADOLF bertil ELIAS GUSTAFSSON

Född 29 aug. 1906 i Adelövs församling. Jönköpings län.

Tapetserare vid Långbro sjukhus. Tidigare anställd hos möbelfirma E.

Johnsson. Linnégatan, Stockholm.

albert VILHELM GUSTAFSSON

Född 22 juni 1867 i Gällaryds församling. Jönköpings län. F. d.

överlärare. Avlagt folksk.- och organistexamen. Repr. för Livbol.

Framtiden. Tidigare överlärare och organist samt musiklärare i Söderköping

till 1928. Led. av stadsfullm. och drätselkammaren i Söderköping.

Innehar Brand- och Livförs. A.-B. Sveas guldmedalj.

— 220 —smålänningar i stockholm

anton REINHOLD GUSTAFSSON

Född 18 aug. 1871 i Eksjö landsförsamling, Jönköpings län.

Skomakare. Innehar eget skomakeri.

axel EMANUEL GUSTAFSSON

Född 1 maj 1884 i Mönsterås. Avdeln.-chef. Chef för Fackfören.

Byggnadsproduktions röravdelning. Styr.-led. i Fackf. Byggn.pr., led. i

II. S. B:s förtroenderåd.

carl OLOF GUSTAFSSON

Född 22 april 1876 i S:t Sigfrids församling. Kalmar län.

Drosk-ägare. Egen rörelse.

CARL oskar HJ. GUSTAFSSON

Född 6 juli 1882 i Marbäcks församling, Jönköpings län.

Vaktmästare vid Svenska Läkaresällskapet sedan 1916. Genomgått

sjuk-vårdskorpralskolan. Tidigare anställd vid Karol. Institutet 1908—16.

Kungl. Patriotiska Sällskapets guldmedalj i maj 1941.

— 221 — 14S M Ä LÄNNINGAR I S T O C K B O L M

CARL thure GUSTAFSSON

Född 19 dec. 1891 i Flisby församling, Jönköpings län. Förvaltare

vid Kungl. Byggnadsstyrelsen. Avlagt underofficersexamen.

Förråds-vaktmästare vid Trängen. Medlem i Östra Underofficersföreningen.

EGO herbert GUSTAFSSON

Född 16 mars 1907 i Växjö. Köpman.

emil FABIAN GUSTAFSSON

Född 20 jan. 1875 i Kråksmåla församling. Kalmar län. Köpman.

F. d. specerihandlare.

eric GUSTAF VILHELM GUSTAFSSON

Född 6 maj 1897 i Hovmantorps församling, Kronobergs län.

Verkmästare hos A.-B. Klaes Janssons Glassliperi under 25 år.

— 222 —s m ålänningar / s t o c k h o l m

ERIK AUGUST gunnar GUSTAFSSON

Född 5 nov. 1898 i Medalby församling, Jönköpings län. Köpman.

Innehar egen rörelse.

ERIK GUSTAV bertil GUSTAFSSON

Född 7 febr. 1904 i Bergs församling, Kronobergs län.

Poliskonstapel vid Stockholms poliskår sedan 1929. Genomgått polisskolans lägre

kurs. Innehar guldmärket i gevärskytte samt i internationell

pistolskjutning. Representerat Sverige i världsmästerskap på pistol 1937 i

Helsingfors och i Luzern 1939 samt nordiska mästerskap i Oslo.

Köpenhamn och Stockholm.

erik RICHARD GUSTAFSSON

Född 27 juli 1892 i Hälleberga församling. Kronobergs län. Järnvägstjänsteman vid S. .1. sedan 1915.

erik WALDEMAR GUSTAFSSON

Född 19 maj 1885 i östra Eds församling. Kalmar län. Fabrikör.

Driver egen rörelse.

— 223 — 14SMÅLÄNNING A R 1 STOCKHOLM

gunnar JULIUS GUSTAFSSON

Född 10 dec. 1901 i Fagerhults församling. Kalmar län.

Kaféinnehavare och åkeriidkare. Innehavare av Kajsas Kaféer och Fersenska

Terassens restaurant i 6 år.

GUSTAF alfred GUSTAFSSON

Född 8 jan. 1872 i Långemåla församling. Kalmar län. Byggmästare.

Bedrivit egen rörelse sedan 1914.

gösta INGVAR BIRGER GUSTAFSSON

Född 27 fehr. 1911 i Fagerhults församling. Kalmar län. Chaufför vid Stockholmstidningen sedan

1939. Tidigare anställd vid Fersenska Terassen.

JOHAN erik GUSTAFSSON

Född 9 mars 1891 i Östra Torsås församling, Kronobergs län. E. o.

notarie i Kungl. Järnvägsstyrelsen. Avlagt realexamen, handelsskola.

Lärare i undervisningskurser vid S. J.

_ 224 —s m a l ä n n 1 x gar 1 stockholm

johx ALDOR GUSTAFSSON

Född 10 jan. 1886 i Oskarshamn. Grusshandlare. Genomgått

handelsskola. Driver egen partiaffär. Borgare i Stockholm.

johx EDVIN GUSTAFSSON

Född 18 mars 1906 i Nöbbele församling. Kronobergs län.

Styckjun-kare vid Kungl. Svea artilleriregemente. Avlagt realexamsn 1932.

underofficersexamen 1932. Tidigare affärsman. Kassör i Underofficerarnas vid

Svea artilleri skytteklubb. Innehar pistolskyttemärket i guld.

johx GUSTAF ROBERT GUSTAFSSON

Född 21 jan. 1911 i Mörlunda församling, Kalmar län. Affärsbiträde hos A.-B. Helmer Langborg,

Stockholm.

JOHN gustav EINAR GUSTAFSSON

Född 7 nov. 1904 i Åkers församling. Jönköpings län. Verkmästare

vid Rörlednings Aktiebolaget Nils & B. Nilsson, Stockholm.

— 225 —

13SMÅLÄNNINGAR / STOCKHOL M

john THEODOR GUSTAFSSON

Född 7 nov. 1898 i Allraundsryds församling, Kronobergs län.

Sjukvårdare vid Långbro sjukhus. Genomgått lantbruksskola ocli

sjukvårdarekurs i sinnessjukvården.

karl EMIL GUSTAFSSON

Född 28 juni 1892 i Öggestorps församling. Jönköpings län.

Verkmästare. Avlagt maskinverkmästareexamen. Anställd vid Stockholms

Stads Gasverk sedan 1916. verkmästare därst, sedan 1939. Tidigare

förman vid Gasverket. Torsgatan.

KAHL YNGVE herbert GUSTAFSSON

Född 8 jan. 1891 i Fagerhults församling, Kalmar län.

Expressid-kare (Silljans Express). Genomgått underofficersskola och Påhlmans

Handelsskola. Tidigare lagerchef vid Transatl. Handelskompaniet.

knut FELIX GUSTAFSSON

Född 12 juni 1888 i Hults församling, Jönköpings län. Förman vid

A.-B. Stockholms Spårvägars Bussgarage. Hornsberg, sedan 1931.

Droskförare 1911—27, ombudsm. i Stockholms Automobilf. 1927—31.

- 226 —smålänni n g a r 1 st o c k h o l m

otto RAGNAR GUSTAFSSON

Född 22 maj 1915 i Tyllinge. Dalhems församling, Kalmar län.

Skräddare hos A. W. Bauer & C:o, Stockholm. Tidigare innehaft

anställning hos ,T. D. Lindahl, Linköping.

YNGVE lennart GUSTAFSSON

Född 2 okt. 1918 i Marbäcks församling. Jönköpings län. Furir vid

Kungl. Svea Livgarde. Genomgått furirskola. Tidigare anställd vid

Kungl. Jönköping-Kalmar regemente.

HENRIK martin GUSTAVII

Född 15 dec. 1897 i Djursdala församling, Kalmar län. Kamrer i

Stockholms Stadshypoteksförening sedan 1930. Avlagt realskoleexamen

1913. Tjänsteman i A.-B. Stockholms Diskontobank 1913—1917 och i

A.-B. Göteborgs Bank 1917—30.

ELMER GUSTAVSSON

Född 8 dec. 1915. Sjukvårdare vid Långbro sjukhus.

— 227 — 14S M Å L Ä N N I N G A R_I_ STOC KHOLM

GUSTAV linus GUSTAVSSON

Född 23 dec. 1893 i Kråksinåla församling, Kalmar län. Elektrisk

montör hos Stockholms El-verk.

håkan PAUL GUSTAVSSON

Född 11 mars 1904 i Tofteryds församling, Jönköpings län. Vaktkonstapel. Genomgått korpralskola

och vaktkonstapelskola. Anställd vid Centralfängelset, Långholmen, sedan 1939. Innehaft anställning vid

Kungl. Livgardet till häst 1920—23. vid Straffängelset, Jönköping. 1929—39. Medlem av föreningen

Fältkamraterna.

åke GASTON GYLLENRAM

Född 14 okt. 1898 i Sandviks församling, Jönköpings län.

Sekreterare vid Kungl. Flygförvaltningen. Avlagt kansliexamen 1922 samt

examen vid Institut des Hautes Etudes Internationales vid Universitetet i

Paris 1925. Amanuens vid Svenska Handelskammaren i Paris 1924—25.

attaché vid Svenska beskickningen i Paris 1925, amanuens vid Kungl.

Statskontoret 1927. förste amanuens 1931. revisor vid Kungl.

Flygförvaltningen 1937. sekreterare därstädes sedan 1939. Tjänstgjort hos

riksdagens statsutskott dels såsom notarie 1929—33 dels ock såsom

avdelningssekreterare sedan 1934.

BROR göran MALCOLM MAURITZ GYLLENSVÄRD

Född 17 maj 1884 i Gnustorp, Tutaryds socken. Kronobergs län.

Bankkamrer. Efter avslutade skolstudier vid handelsgymnasium i

Stockholm och därefter Berliner"s Höhere Handelsschule in Hannover,

anställd i Norddeutschc Bank in Hamburg 1913—14. kurs i engelska

språket vid The Anglo-Swedish Institute, London, 1914. Bankkamrer och

föreståndare för Skandinaviska Bankens kontor, Munkbron 9. Innehar

skyttemärke i guld och skidskyttemärke. S. f. plutonchef i Matteus

hemvärn.

— 228 —s m å l ä n n 1 n g a r i stockhol m

carl axel SIGURD GYLLENSVÄRD

Född 5 sept. 1873 i Tutaryds församling. Kronobergs län. F. d.

poliskommissarie. Genomgått privatskola i Ljungby och Växjö högre

allin, läroverk 1884—88, underofficersskolans å Karlsborg högre kurs

1891—93. Anställd vid Stockholms poliskår 1895—33. därav

poliskom-missarie vid polisens ordonnansavdelning 1908—33. Innehar guldmedalj

för nit och redlighet i rikets tjänst 5:e storleken.

JOHANNES CARL ANDERS bexxo GÅRDSTEN

Född 10 juni 1904 å Gårdsby säteri. Gårdsby församling, Kronobergs

län. Förste amanuens i K. Jordbruksdepartementet. Fil. kand. 1925. jur.

kand. 1937. Förvaltare för Gårdsby Säteri 1929—32. sekreterare i

utredningen rörande omorganisation av Statens Veterinärbakteriologiska

anstalt 1937—39 m. in.

ernst EFRAIM GÖRANSSON

Född 2 mars 1883 i Bredestads församling. Jönköpings län.

Järnvägstjänsteman vid S. J. sedan 1906. Genomgått korpralskola vid

Kungl. Smålands husarregemente. Innehar silvermedalj för nit och

redlighet i rikets tjänst samt skyttemärke.

gunnar TORSTEN GÖRANSSON

Född 19 nov. 1908 i Hallaryds församling, Kronobergs län. Chaufför

hos Abrahamssons Åkeri. Stockholm.

— 229 — 14S M Å L Ä N N INGÅR I S T O C K H O L M

gustaf SIMON GÖRANSSON

Född 28 juli 1869 i Loinmaryds församling, Jönköpings län.

Grosshandlare. Genomgått folkskola. Började praktisera inom

slakteribranschen 1888 hos en broder i Stockholm, därefter från 1896—1928 egen

verksamhet som partihandlare inom nämnda bransch under firma Gustaf

S. Göransson, firman överläts 1928 och bedrives under namn Gustaf S.

Göranssons Eftr. Innehaft Farsta Gård. Södertörns Villastad, under

1918—38. Varit kassaförvaltare i Svenska Diakonsällskapet under ett

flertal år. Tillhör Odd Fellow orden sedan 1914 och K. A. K. sedan

1920.

PER SÖLYE GÖRANSSON

Född 28 sept. 1902 i Västervik. Byggnadsingenjör. Chef för

ritkontoret (A.-B. Svenska Trähus).

JOHAN albin GÖTH

Född 27 sept. 1892 i Hjälmseryds församling. Jönköpings län. Spårvägsman.

gunnar WILHELM GÖTHERSTRÖM

Född 27 jan. 1884 i Gamleby köping, Kalmar län. Disponent.

Studentexamen i Karlskrona 1901. avg.-ex. vid Tekn. Högskolan 1905.

Föreståndare för Gäddvikens Superfosfatfabriker sedan 1908. 1905—08

kemist ocli driftsingenjör vid samma fabrik. Kommunalfullmäktig i

Nacka 1914—34.

— 230 -s m alan n inga r i stockholm

ragnar L. GÖTHERSTRÖM

Född 28 okt. 1885 i Oskarshamn. Kapten. Studentexamen i Kalmar,

kustartilleriofficersexamen 1905, genomgått Sjökrigsskolans allmänna

och högre artillerikurs. Brandinspektör i Försäkrings A.-B. Mälaren

och sekreterare i Svenska Brandskyddsföreningen. B. S. O.. B. N. O..

B. V. O.. Kom. F. V. R. 0„ R. D. D. O., led. av Kungl.

Örlogsmannasällskapet.

knut GOTTFRID HAEGERSTRÖM

Född 2 april 1882 i Tuna församling, Kalmar län. Grosshandlare.

Inneh. av firma Nils Burman & C:o. Innehaft anställning å kontor i

Göteborg intill 1907, hos firma Nils Burman 1907—10. Delägare i

firman Nils Burman & C:o 1910—30, från 1930 ensam innehavare av

firman.

BROR rune IVAR VILHELM HAGBYHN

Född 22 jan. 1905 i Bäppe. Bergunda församling, Kronobergs län.

Ingenjör vid Kungl. Flygförvaltningen. Genomgått Stockholms Tekn.

Inst.. realskoleexamen. Fältflygare 1929. Innehar Biksförb.

idrottsmärke (brons), Mil. skyttemärke (silver).

ANTON BROR gunnar HAGEFORS

Född tö sept. 1895 i Värnamo. Byggnadstimmerman, fastighetsägare.

Utfört arbeten åt olika mästare.S M Å L Ä N N 1 N G A R I S T O C K H O L M

helge MAGNUS EMANUEL HAGENBY

Född 4" nov. 1894 i Växjö. Assistent i Stockholms stads sociala

nämnder. Studier vid Växjö högre allm. läroverk. Anställd som

kontorsskrivare i Södertörns fögderi, Stockholm, 1923—30, dessförinnan vid

olika fögderier i Kronobergs län, under 1920—22 tidvis anställd vid

Länsstyrelsen i Växjö.

CARL malte YNGVE HAGENGÅRD

Född 2 jan. 1911 i Huskvarna. Ingenjör vid Kungl.

Flygförvaltningen. Stockholm, sedan 1941. Genomgått Stockholms Tekniska

Institut. Innehaft anställning som verktygskonstruktör vid Husqvarna

Vapenfabriks A.-B. 1929—1940 och vid Statens Ammunitionsfabrik.

Stockholm. 1940—41.

ernst THEODOR HAGLUND

Född 16 aug. 1879 i Tranås, Säby församling, Jönköpings län.

Tapet-seraremästare. Genomgått Hantverksinstitutets mästarekurs för

tapetserare och dekoratörer. Driver tapetserareverkstad tills, med sonen

Ernst Gösta, (Gamla Brog. 35). utställn. å Hantverket. Började i yrket

hos fadern, senare i Tranås 1889. gesällprov 1898 i Kristianstad,

praktiserat i flera svenska städer och Köpenhamn, egen rörelse i Stockholm

1907. Studieresor i Skandinavien, Tyskland och U. S. A. Borgare 1913.

Utfört arb. till vårt kronprinspar, samt stockholmarnas bröllopsgåva- till

kronprinsessan Ingrid, Stockholms stadshus, Konserthuset,

Tändsticks-bolaget samt Statens Hantverksinstitut. Bronsplakett på Intern.

Hant-verksutställning i Berlin 1938.

josef MARTIN HAGLUND

Född 12 fehr. 1900 i Östra Torsås församling. Kronobergs län. Andre

amanuens i Kungl. Biblioteket 1929. förste amanuens 1931. t. f. andre

bibliotekarie 1941. Studentexamen i Växjö 1917. filosofisk

ämbetsexamen i Uppsala 1923, efterprövning (finsk-ugriska språk) 1926. teologie

kandidatexamen i Uppsala 1929. Amanuens vid Tekniska skolans

bibliotek 1930—37, bibliotekarie vid Gymnastiska centralinstitutets bibliotek

1938—40. Språkstudier i Österrike 1921, Frankrike 1924, Finland 1926

och 1930, Tjeckoslovakien 1927—28 (tjeckiskt statsstipendium). Ungern

1933 (stipendium). Estland 1935.s m å l ä n n 1 n gar / stockholm

FOLKE bertil HAGNÉR

Född 1 nov. 1898 i Kalmar. Köpman. Anställd vid A.-B. Carl

Söderberg. Stockholm.

NILS AUGUST HAGSTRAND

Född 20 dec, 1880 i Värnamo. F. d. polisman vid Stockholms

poliskår 1903—1935. Genomgått Värnamo folkhögskola, korpralskola vid

Kungl. Svea Trängkår. Fastighetsförvaltare. Ordf. i ordonnanspolisens

sparkassa, kassaförvalt. i Bost.-föreningen "Skålen 11". Bost.-fören.

"Ugnen 13" sedan 1920. Innehar Kungl. Patriotiska Sällskapets

guldmedalj.

arvid GOTTWALD RUDOLF HAGSTRÖM

Född 6 jan. 1892 i Älghults församling. Kronobergs län. Tjänsteman i firma A.-B. Arvid Böhlmarks

Lampfabrik. Stockholm, sedan 1915. Innehar Kungl. Patriotiska Sällskapets guldmedalj.

LEONARD WALENTIN HAGSTRÖM

Född 25 okt. 1875 i Åby församling. Kalmar län. Förman vid Wahlén & Blocks Olje- och

Maskinfirma. Värtan, sedan 1919. Genomgått folkskola och handelsskola. Anställd vid Singers Symaskinsfirma

1890—1902. Egen rörelse i maskinbranschen 1904—07. Oljefirman Krooks 1909—18.

carl ISRAEL HALL

Född 6 maj 1898 i Jönköping. Spårvägsman vid Stockholms

Spårvägar. Genomgått korpralskola. Reservbefäl vid Kungl. Göta livgarde.

Innehaft anställning vid Statens Järnvägar 1917—18 och vid Kungl.

Postverket 1918—19. Medlem av Svenska Kommunalarbetareförbundet avd. 37.

— 233 — 14SMÅLÄNNINGAR / STOCKHOL M

göte EVERT HALL

Född 4 febr. 1914 i Växjö. Poliskonstapel vid Stockholms poliskår

sedan 1935. Avlagt realskoleexamen, genomgått furirskola ocli

polisskola. Tidigare anställd vid Kungl. Kronobergs regemente. Innehar

skyttemärke i silver och allm. idrottsmärke.

ernst GUSTAF HALLBERG

Född 21 okt. 1901 i Växjö. Inspektör i fattigvårdsnämndens och

arbetslöshetskommitténs gemensamma organisation. Studentexamen i

Växjö 1921, Schartaus Handelsinstitut. Ansvarig utgivare av Vår Stad,

tidskrift för i Stockholm stads tjänst anställda.

GUSTAF paul HALLBERG

Född 10 juli 1903 i Gällaryds församling, Jönköpings län.

Kriminalkonstapel vid Stockholms poliskår. Sergeant i Trängens reserv.

Genomgått underofficersskola och polisskolans högre kurs. Tidigare furir vid

Kungl. Svea trängkår. Innehar Arméns skyttemedalj, skyttemärke i

guld, militärt idrottsmärke i guld.

CLAES robert HALLDIN

Född 27 sept. 1879 i Marbäcks församling, Jönköpings län.

Skomakaremästare. Utbildades i yrket i hemförsamlingen. Innehar egen

rörelse, Bellmansg. 20, egen verksamhet i Stockholm sedan 1906. Styr.-led. i

Stockholms Skomakeriidkarefören. ett 20-tal år. dess ordf. i 14 år, sedan

10-tal år ordf. i Skoriksförb. yrkessektion, hedersordf. i Stoekh. Södra

Skomakeriidkarefören.. led. av samfundet Ljusets Bröder sedan 1918,

hedersled, i Stockholms Skom.-idkares centralorganisation.

- 234 —smålänningar i stockholm

CARL OSKAR martin HALLERSKOG

Född 8 april 1894 i Gamleby köping. Kalmar län. Polisman vid

Stockholms poliskår sedan 1919. Genomgått underofficersskola,

polisskolan och sjukvårdskurs. Tidigare anst. vid S. J. samt Luleå Brandkår.

Vicevärd sedan 15 år tillbaka i huset n:r 34 Skånegatan. Innehar

skytteutmärkelser. Hobby: Tavelmålning i olja.

KARL bertil PELLE HALLERT

Född 10 febr. 1910 i S. Solberga församling, Jönköpings län.

Lantmätare. Studentexamen i Linköping 1930. studieresor och kurser i

fotogrammetri i Tyskland, Schweiz och Italien. Lantmäteriexamen vid

Kungl. Tekn. Högskolan 1936. Statskartograf vid Rikets allmänna

kartverk. assistent vid Kungl. Tekn. Högskolan.

KARL sigfrid JONSON HALLERYD

Född 27 jan. 1887 i Hallaryds församling, Kronobergs län.

Skomake-riidkare. Arbetade i faderns skomakeri från 7 till 17 års ålder.

Genomgick Norrköpings Handelsinstitut 1904—05, bokhållare 1906—11, bitr.

sekr. i Ekon. Frihetsförbundet. Stockholm, 1912—13, soc. och ekon.

studier i England 1914. Kamrer hos Maskinaktiebolaget Cail Årre & C:o,

senare Aktiebolaget Industriprodukter, Stockholm, 1915—20. Egen

sko-makerirörelse sedan 1921.

carl GUSTAF HALLGREN

Född 31 juli 1874 i Jönköping. Bankkamrer. Studier vid högre allm.

läroverket i Jönköping ocli Bröderna Påhlmans handelsinstitut. Anställd

i Skand. Kreditaktiebolaget i Stockholm sedan 1900 till år 1934. som

kamrer åren 1916—1934.

— 235 — 14S M Å L Ä N N INGÅR 1 S T O C K H O L M

KLAS ludvig FERDINAND HALLSTRÖM

Född 28 febr. 1880 i Nye församling, Jönköpings län. Tjänsteman

hos Stockholmssystemet. Ordf. i Gustav Vasa förs. fattigvårdsstyr., led.

av Stockholms stads fattigvårdsnämnd. led. av pensionsnämnd. led.

av-kyrkorådet i Gustav Vasa förs., led. av pens.-nämndernas upplysn.- och

registr.-byrå. led. av Arbetarbostadsfonden till minne av den 9 febr.

1853.

OSKAR herman HALLSTRÖM

Född i juni 1883 i Flisby församling, Jönköpings län.

Övermaskinist. Avlagt maskinistexamen i Stockholm 1901. övermaskinistexamen i

Stockholm 1907. Maskinmästare vid Epidemisjukhuset. Stockholm,

sedan 1920. Anställd vid S:t Erik Sjukhus 1914—20 samt praktiska

förstudier till sjös 1900—14 med undantag av lästiden.

KARL gunnar ALBIN HAMMARGREN

Född 1 mars 1906 i Vissefjärda församling, Kalmar län. Skräddare vid Stockholms Spårvägar.

peter MAGNUS HAMMARGREN

Född 27 nov. 1867 i Bergs församling. Kronobergs län. F. d.

järnvägstjänsteman vid S. ,1.

KNUT albo CLARENCE HAMMARQUIST

Född 8 april 1878 i Mönsterås, Kalmar län. Notarie hos Kungl. Generalpoststyrelsen, byrå 1. sedan

1922. Genomgått 72 Kalmar högre allm. läroverk. Innehaft olika förordnanden inom Kungl. Postverket.

- 236 -S m å l ä n ning ar 1 stockholm

bo GUSTAF HJALMAR HAMMARSKJÖLD

Född 3 juni 1891. Landshövding. Jur. kand. Upps. 15. E. o. not. i

Svea liovr. 15, aman. i civ:dep. 17, tf. hovr:fisk. 19, e. o. assess. i Svea

liovr. 20, ord. 21, tf. revrsekr. 25, hovrrråd 29. tf. hyråch. f. lagärend. i

soc:dep. 24, ord. 25, tf. statssekr. där 26. ord. 30, reger:råd 34. lhövd.

i Södermani. 1. sed. 35, ordf. i länets hushålln:sällsk. 36, skytte-,

land-storms-, luftskydds-, hembygds-, kör-, fattigvårds-, barnavårds-,

brand-kårs-, bastuförbund, Röda korsdistr.; ordf. i styr. f. Åsa folkhögsk. 36,

Strängnäs lantmannask. 37. Benninge lanthush:sk. 37. Ulfhälls

lantbruksskola 37. länets mejerisk. 37. Flens sjukhem 35, Nyköpings lasarett 36.

S:t Annas sjukhus 35, insp. i Nyköp. h. allin, lärov. 35. f. Kom.

flickskolan 35. sekr. h. riksd. 2:a lagutsk. 19. h. särsk. utsk. 33, sakk. å fin:dep.

lagbyrå 22—24. ordf. i utredn. ang. förändr. polisorg. 31. led. av utredn.

ang. arb:lösh:försäkr. 32. led. av kommiss. f. medl. i arb:tvist. inom

verkst:industr. m. fi. industrier 31. f. medl. i arb:tvist. inom

byggnrindu-str. 33. ordf. i stat. jordbr:nd 35. i nord. adm. förb. sv. avd. 35. i Sv.

hemslöjdsfolks riksförb. och Sv. hemslöjdsförbundet 38, sv. reger. omb. v.

internat. arb:org. konf. 29—32, v. ordf. där 32, adjung. led. av intern.

arb:byråns styr. 31. Skr.: upps. i Nytt Jur. Ark.. Tidsskr. for

Rets-videnskab. Sv. Juristtidn. m. fi. samt uti. soc:försäkringstidskr.. lagedit.

(Kommunallagarna).

KNUT hjalmar LEONARD HAMMARSKJÖLD

Född 4 febr. 1862 i Tuna församling, Kalmar län. F. d.

landshövding. förutv. statsminister. Fil. kand. Upps. 80. jur. kand. 84. doc. i

priv:s. 86. v. hhövd. 88. e. o. prof. i spec. priv:r Upps. 91, led. av nya

lagberedn. 93 o. av lagbyrån 95. konst. rev:sekr. o. tf. byråch. f.

lagärend. 95. rev:sekr. 96. konsult, statsr. 25/9—6/12 01. statsr. o. ch. f.

just:dep. 6/12 01—5/7 02. presid. i Göta hovr. 02—06. statsr. o. ch. f.

eckhdep. 2/8—7/11 05. deleg. v. Karlst:und:handl-, envoyé i Köpenh. 06

(05)—07, lhövd. i Upps. 1. 07—30, statsmin. 17/2 14—30/3 17, tillika ch.

f. lantförsv:dep. t. 15/8 14. jur. hed:dr Upps. 93. fil. hed:dr Upps. 27.

hed:LVS 08. LVA 13. LLA 15 o. hed:LLA 18, v. pres. 27—30, LKrVA 17.

En av de 18 i sv. akad. 18, lied:LÖS 14, LHVS 14. ordf. i styr. f.

Nobelstift. sed. 29, led. av Inst. de droit internat., pres. 27 -28, led. av

Cura-torium de 1"acad. de droit internat., pres. f. Internat. Law Assoc. 24—26.

ordf. i kommis. f. kodifikation av d. internat, rätten sed. 24, sekr. i

bo-lagskom. 86—90, i unionskom. 95—98 m. m.. sv. led. av internat,

skilje-domst. i Haag sed. 04, l:e deleg. v. fredskonf. där 07. led. i skiljedomst.

aug. Grisbådarna 08, ordf. i skiljedomst. ang. Cassablancaaff. 09 samt

Carthage-, Manouba- o. Tavignanoaff. 13, i ständ. förlikn:kom. För.

Stat.-Kina, Schweiz—Tyskl.. Belgien—Spanien. Schweiz—Portugal,

Frank.—Spanien, v. sv. underhand! rör. sv.-ty. hdlstrakt. 10—11, i

obligat:rättskom. 02, 10—14 o. i ensk. järnv. skiljedomst. 11—16. ordf.

i sv. bibelsällsk. 15—22. i kon:rik. Sv:es stadshypot:kassa 17—35. f.

Ultuna 07—31. ordf. i styr. f. rasbiol. inst. 21—25. i styr. f. Sv:s allin.

lantbr:sällsk. 24—26. i stat. sinnessjuknd 31—35. deleg. v. nedrustn:konf.

32. v. e. förbundsförsaml. 32. F. K. 23—38 (utr:nd. o. utr:utsk., liv).

Skr.: Om fraktavtalet o. dess vikt. rättsföljder (86). Redogör, f. uti.

bol:fören:rättens utveckl.. Den sv. bol:rättens etc. (90). Om gruvregal

(91). P. M. ang. särsk. hdslagst. (95), Om inrätt, av admin, högsta

doinst. el. regeringsr. (07. låg t. grund f. K. prop. 07 ang. lagr. o. reg:r.),

La neutralité en général (24), Yttr. o. försl. ang. rev. av

kommunallagarna (28) o. av kommunallagen f. Sthlms (33). R. o. K. av K. M. O.. G. V:s

jmt.. K. m. st. k. V. ().. St. K. Bras. S. K. O.. St. K. D. D. O..

St, K. Fr. H. L.. R. Pr. B. Ö. O. 1 kl.. St. K. N. S:t O. ().. St. O. B.

Leop. O.

— 237 — 14smålänni n g a r 1 stock holm

lag HJALMAR AGNE CARL HAMMARSKJÖLD

Född 29 juli 1905 i Jönköping. Statssekreterare i K. Finansdepartementet. Bankofullmäktiges

ordförande. Studentexamen i Uppsala 1923, fil. d:r, jur. kand. Tidigare sekreterare i Riksbanken. Docent

vid Stockholms Högskola. K. N. 0. 2 kl.

ANDERS torsten HAMMARSTRAND

Född 7 aug. 1886 i Jönköping. Försäkringsdirektör. Studentexamen,

studieresor i Amerika. England. Tyskland m. fi. länder. Verkställande

direktör i Europeiska Varu- & Resgodsförsäkr. A.-R..

Försäkringsbolaget Göta och Sjö- och Brandförsäkringsaktiebolaget Svenska Veritas.

Tidigare direktör i Hamburg—Mannheimer

Versicherungs-Aktiengesell-sehaft. Berlin. R. V. 0.

JOHAN AUGUST HAMMARSTRÖM

Född 27 dec. 1872 i Hakarps församling. Jönköpings län.

Grosshandlare. Genomgått språk- och bokföringskurs. Studerade 1893—96 vid

Missionsinstitutet för att gå ut som missionär. Sjukdom hindrade utresa

till missionsfältet. Driver sedan 1912 agentur- och engrosaffär inom

sko- och läderbranschen. Var under 16 år anställd som pastor inom

Svenska Missionsförbundet och under en tid samtidigt redaktör för en

ortstidning.

TORSTEN HAMMARSTRÖM

Född 11 febr. 1884 i Hannäs församling, Kalmar län. Ingenjör vid Stadsingenjörskontoret i

Stockholm. Genomgått 4-årig kurs till bergsingenjör. Tidigare anställd vid gruvdrift, kemist.

CARL solve HANELL

Född 19 april 1898 i Nässjö. Avdelningschef. Studentexamen i Växjö

1917. korrespondenskurser och utlandsvistelse. Anställd vid A.-B.

Separator, Stockholm, sedan 1925. Tidigare korrespondent i olika företag.

238 —s m å l ä n n i n g ar 1 stockholm

BROR eric SIGVARD HANSSON

Född 16 nov. 1913 i Mönsterås. Kalmar län. Expeditionsbiträde bos

Ahlén & Holm sedan 1936. Led. av Ahlén & Holms skytteklubb.

KARL gunnar ALFRED HANSSON

Född 26 jan. 1881 i Kalmar. Ingenjör hos ASEA. Genomgått Chalmerska Institutet i Göteborg.

svante FERDINAND HANSSON

Född 11 juni 1882 i Rumskulla församling, Kalmar län. Maskinskötare hos Hamnstyrelsen,

Stockholm. sedan 1906.

RAGNAR HANSTRÖM

Född 17 febr. 1895 i Kalmar. Tjänsteman vid Stockholms stads revisionskontor. Studentexamen i

Kalmar 1916.

torsten VALENTIN HANSTRÖM

Född 23 febr. 1901 i Fagerhults församling, Kalmar län. Anställd

bos Smålands Enskilda Bank, Oskarshamn. 1918—22. hos

Trävaruaktie-bolaget Wijkström & Petré i Oskarshamn såsom kontorschef 1922—25,

å trävarukontor i Hamburg 1925, kamrer i Västerviks Trävaru

Aktiebolag i Västervik 1926—29, chef för Smålands Enskilda Banks

avdelningskontor i Högsby 1929, för avdelningskontoret i Oskarshamn 1930

och för avdelningskontoret i Karlskrona 1934, byråinspektör för

bankärenden hos Kungl. Bank- och fondinspektionen sedan 1936.

— 239 — 14S M A L Ä N N I N G A R I STO C K H O L M

carl HENRIK HARDING

Född 1 mars 1894 i Nässjö. Ingenjör vid Stockholms stads

fastighetskontor. Avlagt byggnadsingenjörsexamen vid Tekniska Skolan i

Stockholm 1917. Anställd vid stadsingenjörskontoret i Nässjö 1910—17.

arkitektfirman Falk & Nordenskjöld 1917—18, stadsingenjörskontorets

i Stockholm stadsplaneavdelning 1918—19 och därefter vid

fastighetsnämndens inrättande 1919 vid fastighetskontoret.

klas ALEXIUS HARSTEN

Född 18 juli 1889 i Karlslunda församling. Kalmar län. Förman

hos Sifverts Kabelverk. Sundbyberg. Tidigare anställd hos A.-B. L. M.

Ericsson. Medlem av Sveriges Arbetsledareförbund och Sällskapet

Vänskapsbröderna.

enoch ROBERT JOHANNES HARTWIGH

Född 31 jan. 1890 i Högsby församling. Kalmar län. Kapellmästare

vid Stockholms förnämsta restauranter. Stud. vid Kungl.

Musikkonser-vatoriet för prof. Lars Zetterqvist samt för ryske professorn Alex.

Mogi-levskij. Anställd vid Kungl. Hovkapellet som l:e violinist 1918—19.

levi KLAS HASKEL

Född 29 dec. 1881 i Oskarshamn. Direktör. Realskolexamen och

Påhlmans Handelsinstitut. Driver egen grosshandelsrörelse sedan 1922

i Stockholm, förut i Oskarshamn. Led. av stadsfullmäktige,

drätselkammare och beredningsutskott i Oskarshamn.

— 240 —s m a län n ingår / stockholm

NATHANAEL HASKEL

Född 27 juli 1888 i Oskarshamn. Grosshandlare. Skolutbildning:

Oskarshamns läroverk, handelsskola i Stockholm. Innehar avdelningskontor

med nederlag för Västerås Strå- och Filthattfabrik A.-B. samt A.-B.

Fritz Lundbergs Pälsvarufabrik. Tranås. Tidigare anställd inom samma

branscher. Varit mångårig medlem i Kungsholms skyttegille. Jägare och

skarpskytt, erövrat riksmedaljen i guld 1917. fältskyttemästare i

Stockholms Skytteförbund 1916.

hegnar GOTTFRID HÄNGE

Född 6 maj 1894 i Strömsnäs Bruk. Traryds församling, Kronobergs

län. Köpman. Genomgått handelsskola. Tidigare anställd vid

Rexolin-fabriken A.-B.

magnus FERDINAND HAVERMARK

Född 5 juni 1897 i Hossmo församling. Kalmar län.

Missionssekreterare. Genomgått folkskola och två fortsättningsskolor. 2-årig

lantbruksskola. Helgelseförbundets bibelskola, Chine Inland Mission"s

missionärsinstitut i London. Sekreterare i Svenska Mongolmissionen sedan

1930. Tidigare jordbruksarbetare, därefter lantbruksförman, predikant

och sedan 1910 missionär i Mongoliet.

GUSTAF FREDRIK HAZÉN

Född 24 juli 1881 i Bredaryds församling, Jönköpings län. Direktör.

Ingenjör. Genomgått sex klasser i Växjö högre allin, läroverk,

utexaminerad från Borås tekn. elementarskola 1902. Verkst. direktör för

A.-B. Kasper Höglund. Innehaft anställning vid Östra Centralbanans

järnvägsbyggnad, Ängelholm-Östra Ljungby-Klippans järnvägsbyggnad,

Ingeniörsfirman Unander & Jonsson, Stockholm, och A.-B. Kreuger &

Toll. Styr.-suppl. i Stockholms Byggmästareförening, revisor i Svenska

Väg- och Vattenbyggarnas Arbetsgivareförbund, revisor i Svenska

Byggnadsentreprenörföreningen. R. V. O.

— 241 —

13S M Å L Ä N N 1 N G AR 1 S T O C K H O L M

gustav EDVIN HEBEKTHZ

Född 18 sept. 1887 i Bergs församling, Kronobergs län.

Spårvägsman. Genomgått korpralskola vid Kungl. Fälttelegrafkåren.

Spårvagnsförare vid Stockholms Spårvägar.

JOHAN conrad VALDEMAR HED

Född 27 okt. 1889 i Mörlunda församling, Kalmar län.

Polisöverkonstapel. Avlagt underofficersaxamen 1911 och polisskolans högre kurs

1922. Polisöverkonstapel vid Stockholms poliskårs fi:e vaktdistrikt,

anställd vid kåren 1911. Korpral vid Kungl. Kalmar regemente 1910—11.

Innehar Vasamedaljen i guld 5:e storleken.

olle ANDERS GUSTAV HEDE

Född 1 april 1914 i Järstorps församling. Jönköpings län.

Civilingenjör vid Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Genomgått Kungl. Tekniska

Högskolans avd. för elektroteknik.

torsten REINHOLD HEDENGRAN

Född 7 nov. 1901 i Allmundsryds församling. Kronobergs län. Spårvägsman vid Stockholms

Spårvägar.

— 242 —s m å l ä n n i n gar 1 stockholm

PER AUGUST gunnar HEDESTRAND

Född 11 febr. 1895 i Rydaholms församling. Jönköpings län.

Läroverksadjunkt. Studentex. i Växjö 1914. fil. magisterex. vid Stockholms

Högskola 1919. fil. lic.-ex. 1923, fil. doktor 1933. Adjunkt vid b. a.

läroverket i Bromma sedan 1936. Lärare vid Stockholms

Privatgymnasium 1915—17, 1919—26. vid Birkagårdens Folkhögskola 1924—36,

vid Stockholms Samgymnasium 1929—36.

REUBEN HEDIN

Född 5 mars 1905 i Virserums församling, Kalmar län. Målare hos

A. Bildmark & Son sedan 1928. Bedriver konststudier. Studerat bl. a.

1 år vid E. Berggrens målarskola, Stockholm.

richard GUSTAV HEDIN

Född 2 jan. 1882 i Växjö. Reparatör vid Arméns beklädnadsverkstad.

SIGURD HEDMAN

Född 20 maj 1883 i Bogberga församling. Jönköpings län.

Maskinmästare vid Maria sjukhus. Avlagt övermaskinistexamen vid Marinen.

Tidigare anställd som maskinist vid Kungl. Vaxholms

Kustartilleriregemente och å fartyg. Skidlöparmärke.

— 243 — 14S M A L ÅNN INGÅR I S T O C K H O L M

ERNST gösta FILIP HEDSTRÖM

Född 10 nov. 1910 i Döderhults församling, Kalmar län.

Försäkringstjänsteman. Realskoleexamen 1927. språkstudier 1930—31.

studieresa till England 1933. studier av överbyggnadsämnen till bokföring

1935—36. Svenska Försäkringsföreningens allmänna försäkringskurs

1936—37. Huvudbokförare hos Försäkrings-Aktiebolaget Securitas,

Birger Jarlsgatan 12, Stockholm, sedan 1938. Anställd vid A.-B.

Banan-Kompaniet 1928—35. Försäkrings-Aktiebolaget Ocean 1935—38.

henning VALDEMAR HEDÅKER

Född 15 april 1904 i Södra Vi församling, Kalmar län. Tjänsteman hos General Motors Nordiska

A.-B. sedan 1928. Genomgått handelsskola. Varit affärsanställd i Södra Vi. Vetlanda och Liljeholmen.

Innehaft egen frukt- och blomsteraffär i Stockholm.

BERNDT ingmar HEGNELL

Född 18 mars 1915 i Jönköping. Tjänsteman i Stim. Genomgått

handelsgymnasium. Varit handelsbiträde i Nordiska Musikförlaget

1937—38.

arvid EMANUEL HEIDING

Född 11 juni 1892 i Mönsterås, Kalmar län. Efter

lantbruksutbildning inspektor å Christinelunds gård 1914—18. Konsulent i A.-B.

Svensk Jordförmedling med dotterföretag 1918—23. därefter hos

Sveriges Allin. Lantbrukssällskap 1923—28 och sedan 1928 åter i

förstnämnda företag.

— 244 —S m A l A n n i n gar 1 stockholm

CARL sigfrid HEINE

Född 16 febr. 1886 i Lommaryd, Jönköpings län. Disponent.

Genomgått yrkesskola i Gera. Tyskland. 1907—08. Praktik i Tyskland och

Österrike 1908—11. Studieresa till Paris 1925. till Tyskland, Schweiz och

Italien 1931, England och Skottland 1932. Disponent hos Alfred

Lundins Nya Bokbinderi A.-B. sedan 1934. Lärt yrket hos

bokbindaremästare A. O. Andersson, Lund, 1901—06. Verkmästare därst. 1912—27.

Föreståndare för Koop. Bokb., Stockholm. 1927—28.

Verkstadsföreståndare för P. A. Norstedts & Söners bokbinderi 1928—33. Ombudsman för

A. B. F:s studiecirklar i Lund 1919—27, lärare vid Lunds stads

yrkes-betonade fortsättningsskola 1922—26. styr.-led. i Stockholms Grafiska

Faktorsförening, v. ordf. sedan 1933.

hilding ERIK EFRAIM HELANDER

Född 15 mars 1896 i Mönsterås, Kalmar län. Droskförare.

AXEL ISAK einar HELLBERG

Född 14 nov. 1888 i Jönköping. Genomgått handelsskola samt

specialkurser i språk och olika handelsämnen. Bedriver sedan 1924 egen

rörelse i Stockholm under firma Einar Hellbergs Manufaktur- &

Eki-peringsaffär. Rörstrandsgatan 25. 1912—20 anställd som lagerchef och

försäljare lios engrosfirman inom manufakturbranschen A.-B. Josef

Wetterlind, Stockholm, 1921—23 hos f:a J. A. Odéhns A.-B.. Göteborg,

som representant på Stockholm.

frans LEONARD HELLERSTRÖM

Född 4 okt. 1866 i Burseryds församling, Jönköpings län. F. d.

kii-minalkonstapel. Genomgått underofficersskolans högre kurs.

Fastighetsförvaltare. Anställd vid Stockholms poliskår 1892—1922. förut vid

Kungl. Livgardet till häst. Innehar Kungl. Patriotiska Sällskapets

guldmedalj 1917.

- 245 —S M Å L Ä N N I N G A R I_ STOC KHOLM

arvid EMANUEL HELLQUIST

Född 10 dec. 1896 i Västra Eds församling, Kalmar lär. Ingenjör

vid Nordiska Svagströms A.-B. Genomgått Hässleholms Tekniska skola.

per HENRIK ALEXIUS HELMER

Född 26 febr. 1887 i Jönköping. Postkontrollör. Studentexamen

1905. e. o. postexp. 1906. postexp. 1911. postassistent 1925, förste

postassistent 1932. postkontrollör 1940. Anställd som postkontrollör vid

postkontoret Stockholm 7. Innehar guldmedaljen 8:e storleken.

ernst RICHARD HEMMING

Född 12 maj 1888 i Ekeberga församling, Kronobergs län.

Apotekare. Studentexamen i Stockholm. Norra Latin. 1905. apotekareexamen

1915. Tjänstgjort å apotek 1908—13, 1915—19, 1925—34, ombudsman i

Sv. Farm.-förb. 1919—24. inneh. av apot. i Lenhovda 1934—36,

ombudsman m. m. i Sv. Apotekareförb. fr. 1936. Red. f. Farm. Revy 1918—24,

f. Sv. Farm. Tidskr. fr. 1936. Farm. För. stip. f. stud. i Tyskland,

Österrike. Tjeckoslovakien och Norge, bitr. vid överarb. av Apot.-kom. bet.

1922. sekr. i olika kom. o. nämnder inom apoteksväs., omb. vid

farm.-möten o. kongr.. delegat vid avtalsförh.. ordf. i lstf. i Stockholm och

Uppvidinge 1930—36, styr.-led. i Stockholms lst.-förb. 1931—34.

Innehar skyttemärke (årtalsmärke), pistolskj.-m. i guld, landst. idrottsm.

i guld.

ernst ARVID FOLKE HENEMO

Född 3 juni 1903 i Härlövs församling, Kronobergs län. Sergeant

vid Kungl. Svea Livgarde. Avlagt underofficersexamen 1926.

Kassaförvaltare och vice sekreterare i Sveagardesföreningen. sekr. ocli

redogörare i styr. för Kungl. Svea livgardes museum. Innehar Arméns

.skyttemedalj i silver, Belgisk förtjänstmedalj i silver och Lettiska Tre

Stjärnor-Ordens silvermedalj.

— 246 —S må länningar i s t o c k h o l m

JOHAN henrik G:SON HENMARK

Född 2 nov. 1897 i Mistelås församling. Kronobergs län. Kapten.

Intendent vid Aktiebolaget Stockholms Spårvägar. Studentexamen,

officersexamen. genomgått infanteriofficersskolan och

militärförvaltnings-kursen, kapten vid intendenturkåren 1936, kapten på reservstat vid

in-tendenturkåren 1939. Sedan 1939 intendent vid Aktiebolaget Stockholms

Spårvägar och chef för dess inköps- och förrådsbyrå. Officer på aktiv

stat vid trängen samt från 1935 vid intendenturkåren. Chefsinstruktör

för frivilliga manliga rödakorspersonalen inom Svenska Röda Korsets

Östergötlandsdistrikt 1931—33, inom Stockholmsdistriktet 1933. samt

ledare för Stockholms rödakorskår 1936. Innehar skyttemärke i guld.

pistolskyttemärke i guld, militärt idrottsmärke i guld. civilt idrottsmärke

i guld. skidlöparmärke i guld, Sv. Röda korsets förtj.-med. IT kl.

börje HERMAN HENNINGSSON

Född 22 aug. 1913 i Gärdserums församling, Kalmar län.

Affärsbiträde i Östermalms Kaffehandel, Stockholm.

oscar JOEL EDVARD HENRIGSON

Född 11 mars 1890 i Nässjö. Kontorist vid S. J:s kontrollkontor.

Genomgått folkskola, S. J:s kontoristkurs.

henrik ABRAHAM HENRIKS

Född 29 dec. 1886 i Nye församling. Jönköpings län.

Kammarrättsråd. Studentexamen i Lund 1904. Underlöjtn. i Kungl. Jönköp. reg. res.

1906. löjtnant 1912. kapten 1927. fil. kand. i Lund 1908, jur. kand. 1912.

Tingstj.-gör. och t. f. domh. 1912—15, tj.-gj. i Svea hovrätt 1915—17.

tf. riksgäldssekr. 1917—18, not. i bkoutsk. vid 1917- och 1918-års riksd..

bitr. sekr. i stat. handelskom. 1918. adj. led. i kammarrätten 1919. assess.

1920. tf. l:ste kanslisekr. i fin.-dep. 1921, föredr. i reg.-rätten 1921—26.

kammarrättsråd 1926. stat. jourh. rev. i Loussaavaara-Kiirunavaara

A.-B. sedan 1929. R. N. O.

— 247 — 14SMÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

ALF RAGNAR STEN HENRIKSON

Född 9 juli 1905 i Huskvarna. Redaktör, författare. Studentexamen

1925. Medarbetare i Dagens Nyheter sedan 1929. Utgivit: Diktsaml.,

Jazzrytm. Bönekvarn, operan Resa till Amerika, versdr. Moralitet vid

en stenkross. talr. radiospel och diam. översätta., sign. Henrik.

JOHAN ERNST HERFELDT

Född 7 sept. 1886 i Hovmantorps församling, Kronobergs län. Köpman. Driver egen rörelse.

Innehar skyttemärke, medlem av skytteförening.

JOHAN INGVAR HERLIN

Född 29 juni 1907 i Kalmar. Banktjänsteman i A.-B. Göteborgs Bank. Stockholm. Medlem i Sv.

Bankmannaföreningen och Föreningen Sveriges Flotta.

KARL OSKAR EDVIN HERMANSSON

Född 9 april 1908 i Fagerhults församling. Kalmar län. Maskinist

hos A.-B. Vägförbättringar, Stockholm.

AUGUST HERRLIN

Född 26 sept. 1877 i Linneryds församling, Kronobergs län. Direktör.

Innehar egen agentur. Tidigare köpman i Tyskland 1898—1924.

— 248 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

CARL OSCAR PETER HERRLIN

Född 29 okt. 1907 i Hovmantorps församling. Kronobergs län.

Mili-tärmeteorolog vid Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalts

mili-täravdelning. Studentexamen 1926 i Jönköping, studerat matematik,

mekanik och meteorologi vid Stockholms Högskola. Tidigare anställd

vid Flygvapnet.

SALOMON GUSTAF SIGVARD HERRLIN

Född 7 okt. 1908 i Åseda församling, Kronobergs län. Jur. kand.

Avlagt jur. kandidatexamen i Lund 1938. Notarie vid Stockholms

Rådhusrätt.

GÖTRIK TORSTEN AUGUST HESSLER

Född 20 april 1902 i Jäts församling. Kronobergs län. Bokhandlare. Genomgått bokhandelsskola 1919.

Innehavare av Hemlins Bokhandel Eftr.. Stora Nygatan 32. Stockholm. Tidigare

bokhandelsmedhjälpare i Vesterlins Bokhandel. Enköping. 1916—oktober 1920. i C. M. Sjöbergs Bokhandel. Västerås,

1920—35. övertog därefter Hemlins Bokhandel i Stockholm.

NILS HILDING HILDINGSSON

Född 18 okt. 1910 i Växjö. Ingenjör. Genomgått 7 klasser i Växjö h. a. läroverk, ingenjörsexamen

vid Stockholms Tekniska Institut. Ingenjör hos A.-B. Kasper Höglund. Stockholm, sedan 1934. Anställd

hos A.-B. Vägförbättringar 1930—33.

ERIK OLOV HILL

Född 18. aug. 1911 i Huskvarna. Ingenjör vid Ammunitionsfabr.

Marieberg, Stockholm. Tidigare anställd vid Husqvarna Vapenfabr.

A.-B.. Huskvarna.

— 249 — 14S M A L Ä N N I N G A Ii I STOCKHOLM

CARL JOAKIM HILLBERT

Född 29 febr. 1884 i Ljungby, Kronobergs län. Bankvaktmästare i

Stockholms Stads Sparbank sedan 1916. Innehaft anställning som

trädgårdsmästare i Björnska trädgården i Stockholm 1904—16.

CURT HILLFON

Född 5 sept. 1883 i Västervik. Dekorationsmålare. Genomgått

Elementarläroverket i Västervik och Tekn. skolan i Stockholm.

Fastighetsägare. Innehar Dekorations- och Skyltateljé i Stockholm, etabl. 1908.

CARL GUSTAF HILTON

Född 20 aug. 1872 i Ljungby församling. Kalmar län. Grosshandlare.

Efter avslutade skolstudier och studier vid Påhlmans Handelsinstitut

anställning som kontorschef vid A.-B. Ljus 1899—14 och var

representant för Lessebo A.-B. 1915—25. Driver egen engi"osaffär i

grov-pappersbranschen under firma Stockholms Pappersaffär sedan 1926.

Skattmästare i B. M. F. 1922—33. styr.-led. i Bostads A.-B. Sirius 1930

—34. styr.-led. i Bostadsföreningen Violen sedan 1940 samt mångårig

revisor i en del föreningar. Riddare av Lettiska tre stjärnors orden.

Borgare 1927. medlem i Borgargillet 1928.

STIG BIBGER HJALMERS

Född 30 juli 1910 i Vena församling, Kalmar län. Löjtnant.

Studentexamen vid Stockholms Samgymnasium 1930. reservoff.-examen 1934.

ingenjörsexamen 1937, odont. kand. 1939, löjtnant 1938 i Kungl.

Kronobergs regementes reserv. Innehar skyttem., småländskt mästerskap i

simning o. polo 1928—33.

- 250 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

FRANS AUGUST HJELM

Född 3 sept. 1877 i Ryssby församling. Kalmar län. Montör vid ASEA, Stockholm, sedan 30 år.

HANS BIRGER GÖTE ESAIAS HJELM

Född 3 jan. 1912 i Lenhovda församling, Kronobergs län. Tulltjänsteman i Kungl. Tullverket.

Genomgått korpralskola. Tidigare anställd vid Kungl. Flottan.

PER GUSTAF ROBERT HJELMQUIST

Född 9 juli 1888 i Rydaholms församling, Jönköpings län. Löjtnant.

Expeditionsofficer vid Sveriges Landstormsföreningars Centralförbund.

1 krigstjänst vid Kungl. Jönköpings regemente åren 1907—27 och vid

Kungl. Hallands regemente åren 1928—38. Utnämnd till svärdsman år

1931. Innehar Hallands—Nordvästra Skånes Landstormsförbunds

förtjänstmedalj i silver, riksskyttemedalj. Jönköpings läns skytteförbunds

silvermedalj, skyttemärke i guld med sex årtalsdiplomer. Genomgått

skolor: AUS 1919, signalskola 1920, kurs för kokvagnsinstruktörer 1923

och köksföreståndarekurs 1931.

SIMON ERNFRID ANSELM HJERTQVIST

Född 26 dec. 1890 i Säby församling. Jönköpings län. Fanjunkare

vid ingenjörstrupperna. Avlagt underofficersexamen 1915. Sergeant vid

Kungl. Fortifikationen 1918. fanjunkare 1933 och vid

ingenjörtrupperna 1937. Svärdsman 1936. Medlem av Kungl. Svea Ingenjörkårs

idrotts- och skytteförening, erövrat en mängd priser i militär idrott,

skidlöpning, orientering, skytte och ridning m. m.

YNGVE SIGVARD HOLGERSSON

Född 6 okt. 1911 i Gullabo församling, Kalmar län. Fabriksarbetare

hos A.-B. Förenade Superfosfatfabriker, Gäddviken. Stockholm.

— 251 — 14S M Å L Ä N N 1 N GAR I S TOCKHOLM

NILS BERTIL FREDRIK HOLLANDER

Född 11 juni 1911 i Västervik. Ingenjör vid A.-B. Gerh. Arehns Mek.

Verkstad, Alströmergatan 20, Stockholm. Genomgått Tekniska skolans i

Stockholm avd. Maskinyrkesskolan. Tidigare anställd vid Västerviks

Tändsticksfabrik. Besor i Tyskland, Frankrike. Belgien och Ryssland.

ANTON FRITIOF HOLM

Född 14 jan. 1881 i Ingatorps församling, Jönköpings län.

Syssloman. Tjänsteman i A.-B. Göteborgs Bank sedan 1906. Anställd i priv.

tjänst 1896—1906. tjänstgjorde samtidigt i Sthlms Bådhusrätt

(stadstjänare) och Svea Hovrätt (hovrättspost).

AXEL KONRAD HOLM

Född 23 febr. 1871 i Älghults församling, Kronobergs län. F. d.

tjänsteman vid Arehns mek. verkstad.

BROR OSCAR SlGURD HOLM

Född 9 juli 1906 i Madesjö församling, Kalmar län. Servitör på

vintern ä Strand Hotell. Stockholm, på sommaren som hovmäst. på

Fiskebäckskil. Tidigare anställd å Falsterbohus samt Stadt Hamburg. Malmö.

— 252 —S M A L Ä N N INGÅR I ST OCK II O L M

CARL MELKER HOLM

Född 1 mars 1895 i Djursdala församling, Kalmar län.

Ämneslärare. Fil. mag.-examen. Lärare vid Stockholms kommunala

mellanskolor.

ERIK AUGUST HOLM

Född 11 nov. 1878 i Växjö. Förman vid Sv. Petroleum A.-B. Standard sedan 1923.

GUNNAR HELMER SIGFRID HOLM

Född 15 dec. 1897 i Jönköping. Chaufför.

GUSTAF HENRIK HOLM

Född 6 juli 1898 i Djursdala församling, Kalmar län.

Folkskollärare i Stockholm. Avlagt organistexamen och folkskollärareexamen.

KNUT AUGUST HOLM

Född 7 jan. 1867 i Hultsjö, Jönköpings län. Direktör. Genomgått

Växjö h. a. läroverk, militärskola m. m. Ägare av Aktiebolaget

Forse-rumsverken, Forserum, Säby säteri, lngarö. Kvitsle vattenfall. Jämtland,

m. fi. objekt. Disponent och ledare av större trävaru- och

sågverksrörelser i samtliga smålandsstationer under tiden 1895—1897, varvid

synnerligen slipersmarknaden behärskades som huvudleverantör till samtliga

Statens Järnvägars distrikt. Från 1895 snickeri- och fabriksrörelse i

Mohärad. Holmstrands Snickerifabrik, Rosendala. Forserum m. fi. pl.

Led. i välgörenhetsföreningar av skilda slag i in- och utlandet.

— 253 — 14SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

OTTO KONRAD HOLM

Född 7 april 1866 i Älghults församling. Kronobergs län.

Byggmästare. Egen verksamhet.

SVEN JOHAN PETTERSON HOLM

Född 10 nov. 1881 i Virestads församling. Skomakaremästare sedan

1918. Tidigare anställd vid Levins Skofabrik i 16 år. Varit anställd vid

Kungl. Livgardet till häst 1895—1901.

SVEN YNGVE VIKTOR HOLM

Född 21 sept. 1911 i Madesjö församling. Kalmar län. Hovmästare

på restaurant Soliden. Stockholm. Tidigare anställd å Strand Hotell,

Stockholm, och Falsterbohus. Praktiserat i Frankrike 1929—31.

England 1931.

CARL GUSTAF HOLMBERG

Född 16 okt. 1907 i Jönköping. Ingenjör, löjtnant. Studentexamen

i Skövde 1927. reservofficersexamen 1929, utnämning till löjtnant i

Kungl. Smålands arméartillerireg. reserv 1934. studier vid Chalmers

Tekniska högskotan 1929—32. Läkemedelskemist, l:e assistent vid A.-B.

Pharamacias. Stockholm, experiinentallaboratorier.

— 254 —S M A L Ä N N 1 N G Å R I S T O C K H O L M

KJELL GOTTFRID ÅKE HOLMBERG

Född 10 juni 1896 i Linneryds församling. Kronobergs län. Skräddaremästare. Innehavare av

Herr-och Damskrädderi, etabl. 1932. Praktik från början hos fadern Karl Holmberg i Linneryd samt

därefter i olika firmor i Karlskrona, Katrineholm och Stockholm m. fi. platser.

ZANNI ERIK HOLMBERG

Född 12 juli 1886 i Vimmerby, Kalmar län. Grosshandlare. Driver

egen agenturrörelse inom elektr. branschen sedan 1923. Tidigare

anställd c:a 9 år hos A.-B. B. A. Hjorth & C:o. Stockholm, därav 4 år

såsom exportresande på Kyssland och England 1911—li.

OSKAR GABRIEL HOLMBERGH

Född 3 mars 1893 i Långaryds församling. Jönköpings län.

Läroverksadjunkt. Studentexamen vid Halmstads lärov. 1913. fil. kand. 1918.

fil. mag. 1919, fil. lic. 1927, reservoffic.-ex. 1916, fänrik 1917, u.-löjtn.

1919. löjtn. 1924 i K. Hallands reg:tes reserv. E. o. lektor i Umeå

1920—22. vikarie i Sundbyberg vt. 1920, Huskvarna vt. 1924. Sollefteå

ht. 1924. Katarina 1925 och 1926, Kungsholmen vt. 1928. Stocksund

1928—29. Södermalms h. a. lärov. 1929—32. Adjunkt vid Katarina

realskola 1932. Har utgivit ett 10-tal avhandlingar inom enzymkemi.

FOLKE HARALD HOLMÉR

Född 17 juli 1904 i Tegnaby församling, Kronobergs län. Fil. lic.

Amanuens vid Nationalmuseum. Avlagt studentexamen i Växjö. Sekr.

i Föreningen Växjöstudenter.

— 255 — 14S M Ä LÄNNINGAR I S T O C K B O L M

GUSTAF (GÖSTA) RICHARD MIKAEL HOLMER

Född 23 sept. 1891 i Djursdala församling. Kalmar län.

Riksinstruktör. Studentexamen, reservofficersexamen. Riksinstruktör sedan maj

1925. Redaktör i Huvudstadsbladet samt red.-sekr. i Idrottsbladet.

Helsingfors. 1921—25. amanuens samt intendent för Stud. Idrottsplats,

Uppsala. 1916—21. Sekr. i Sveriges Akad. Idrottsf. 1919—21. sekr. i

Upplands Idrottsf. 1916—17. sekr. i Sveriges Akad. Idrottsf. 1918—21.

sekr. i Svenska Finlands skidf. 1923—24. G. V. 0. L. M.. Sv. Idrottsf:s

silvermedalj, Sv. Skidf:s diplom. Ungerska och Tyska Idrottsf:s

hedersnål. Uppsala stud. guldplakett. Helsingfors I. F. K:s platinanål, Svenska

Finlands Idrottsf:s hedersmärke f. orientering. Utgivit "Instruktion i

Träning". "Holmérs Idrottsbok" m. m.

KNUT GEORG HOLMER

Född 14 april 1912 i Nässjö. Försäljare i A.-B. Nordiska Kompaniet.

Stockholm, sedan 1938. Genomgått handelsskola. Varit anställd i A.-B.

Klädesfabriken. Nässjö. 1927—38.

RAGNAR FRITJOF HOLMER

Född 17 aug. 1889 i lljörkåkra. Åsheda församling. Kronobergs län. Trädgårdsarkitekt. Genomgått

fackskolor. Driver egen rörelse som trädgårdsanläggare. Har praktiserat inom yrket i de flesta av

Europas kulturstater samt innehaft anställningar i Tyskland och England som arbetsledare.

RUNE HENRY HOLMER

Född 22 aug. 1910 i Hemmesjö-Tegnaby församling. Kronobergs län. Skräddare hos Blumenthals

skrädderi, Stockholm.

■JOHN STURE HOLMIN

Född 15 maj 1890 i Säby församling, Jönköpings län. Kontorist vid

S. ,1. kontrollkontor. Genomgått S. J:s utbildningskurs i Malmö 1917

samt kurser i bokföring. Förut anställd i linjetjänst vid S. J. Innehar

medalj för nit och redlighet i rikets tjänst.

— 256 —S M Å L Ä N NIN GAR I STOCKHOLM

CARL HERMAN HOLMKVIST

Född 21 okt. 1880 i Ryssby församling, Kalmar län. Packmästare i

Rubenson & C:o A.-B. sedan 11)10. Genomgått folkskola, korpralskola vid

Karlskrona fästningsartilleri. Varit lantbruksarbetare 1894—98.

järnvägsarbetare, tegelbruksarbetare och garvare 1899—1904, handelsbiträde,

tamburvaktm. och kypare 1904—06. vid Södra Spårvägsbolaget som

förare och konduktör 1906—10.

CARL MAGNUS HOLMQUIST

Född 3 okt. 1876 i Västra Torsås församling. Kronobergs län.

Konsthandlare. Innehavare av C. M. Holmquists Konsthandel.

Birgerjarls-gatan 1.

ELIAS ALFRED HOLMQVIST

Född 4 jan. 1873 i Långasjö församling. Kronobergs län.

Skräddaremästare. Praktiserat i yrket sedan 11 års ålder, tillskärare i 15 år.

Delägare i A.-B. Enoch Ahnér sedan 1919. Medlem av Stockholms

Skräd-daremästareförening. Odd Fellow m. m.

GUSTAF SIGURD HOLMQVIST

Född 24 april 1883 i Ekeberga församling. Kronobergs län. Direktör

i Nordiska Träagentur A.-B. Genomgått allmänt läroverk och

språkstudier i utlandet. Tidigare anställd vid Flöxhults Sågverk. Limmareds

Sågverk, prokurist i fra I. G. Nolting & Cordes, Lubeck, senare i Herm.

Lembke, Hamburg. Bedrivit egen rörelse i Stockholm samt senare haft

anställning i A.-B. Svenska Träagenturen.

— 257 —

14SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

CARL ARVID HOLMSTRÖM

Född 12 mars 1877 i Näsby församling, Jönköpings län. Maskinsnickare vid Ekenbergs Varv.

Tidigare maskinsnickare vid C. O. Nilssons Snickerifabrik. Vetlanda, och Bergsunds Varv. Stockholm,

förman vid Svenska Konst- & Industri A.-B., Stockholm.

FRANS OSKAR RUDOLF HOLMÖ

Född 13 juni 1889 i Vissefjärda församling. Kalmar län.

Styresman i A. Ii. F:s Stockholmsavdelning. Tidigare anställd som

glasarbetare bl. a. pä Orrefors, sjöman, rallare, agitator, generalsekr. i S.

A. C., instruktör i A. B. F.. Stockholm. Har utgivit flera skrifter, bl. a.

ett större verk om Socialismens etik. Har filosofien och speciellt

studiet av etiken till hobby.

CHARLES ANC KUR HOLST

Född 11 sept. 1881 i Ryssby församling. Kalmar län. Kapten. Studentexamen i Kalmar 1902.

Tekniska Högskolan 1903—05. res.-off.-ex. 1905. Ingenjör vid Stockholms stads fastighetskontor. 1906—20

anställd i olika privata företag såsom ingenjör, avd.- och filialchef, sedan 1921 anställd vid Stockholms

stads fastighetskontor, under tiden 1923—38 verkställt tointutlämningen inom de kommunala

trädgårdsstäderna.

TORSTEN B. H. HUBERT

Född 9 nov. 1882 i Jönköping. Överläkare. Studentexamen i

Jönköping 1901. fann. kand. 1904. med. kand. 1911. med. lic. 1924.

Överläkare vid Långbro sjukhus sedan 1924. Tidigare läkare vid Långbro

sjukhus och Hospitalet i Säter.

GUSTAF CARL WILHELM HULT

Född 14 mars 1877 i Målilla församling. Kalmar län. Överste.

Studentexamen vid Nya Eleinentarsk. i Stockholm 1893. off.-ex. 1896.

krigs-högsk. 1900—02. underlöjtn. vid K. Kalmar reg. 1896. löjtn. v. gen.-stab.

1906. kapten 1908. major 1916. överstelöjtn. 1919; överste 1923. Lärare i

strategi v. krigshögsk. 1909—13. stabschef v. mil.-bef. h. på Gotland 1912

—13. avd.-ch. v. gen.-stab. krigshist. avd. 1918—19, avd.-ch. vid gen.-stab.

topograf, avd. o. ch. f. Rikets allin, kartverk 1920—37. ordf. f. de sv.

kom.-led. vid gränsuppgång. Sverige—Finland 1926—27. sv. gränsöv.-kom. v.

gränsuppg. Sverige—Norge 1929—30. G. V:s Jmt.. K. S. O. 1 kl.. R. N. O..

K. Finl. V. R. O. 1 kl.. R. N. S:t O. O.. K. Estl. Ö. K. 2 kl.. L. K. Kr. V. A.

— 258 — 14SMÅLÄNNINGAR 1 STOCKHOLM

SIMEON OSKAR EMANUEL HULTARE

Födcl 3 aug. 1902 i Nässjö. Fil. mag. Notarie i K. Telegrafstyrelsen.

EINAR SIGFRID BERTIL HULTBERG

Född 4 april 1910 i Edshults församling, Jönköpings län. Polisman

vid Stockholms poliskår sedan 1935. Furirskoleexamen 1932 och

polisskola 1936. Tidigare anställd vid Kungl. Göta ingenjörkår. Innehar

Svenska Arméns skyttemärke i silver, civila idrottsmärket och

skidlöparemärke i brons.

AXEL GUSTAF EMANUEL HULTGREN

Född 16 nov. 1886 i Förlösa församling. Kalmar län. Professor i

metallografi vid Tekn. Högskolan i Stockholm. Utex. bergsingenjör,

Tekniska Högskolan 1908. Anställd vid Tekniska Högskolans

Material-prov.-anstalt 1911—14. SKF, Göteborg, 1915—25. Söderfors Bruk

1926—32. L. I. V. A.. Robert W. Hunt.-inedaljen fr. Am. Inst. of Min.

avd. Met. Engrs 1939. Binmanmedaljen fr. Jernkontoret 1940.

FOLKE HILDING HULTGREN

Född 5 jan. 1915 i Hults församling, Jönköpings län. Sergeant i

Kungl. Svea Livgarde sedan 1 juli 1941. Genomgått reservund.-off.-skola

i Uppsala 9/1—30/3 1941. Anställd vid Kungl. Jönköpings-Kalmar reg.

1935—39. Innehar skyttemedalj i silver, militära idrottsmärket i guld,

civila skyttemärket i guld. skidlöparemärket i silver, riksidrottsmärket.

— 259 — 14SMÅLÄNNINGAR / STOCKHOL M

GUSTAV HERMAN EUGEN HULTGREN

Född 6 juni 1888 i Förlösa församling, Kalmar län. Direktör.

Studentexamen i Kalmar 1907. stud. vid Handelshögskolan i Köln 1913—11.

Verkst. direktör i Bankiraktiebolaget Trägårdh & C:o. Tidigare anställd

i Sveriges Riksbank. Aktiebolaget Nordiska Bankirinstitutet,

Aktiebolaget Autokredit m. fi.

CARL ALFRED HULTIN

Född 8 maj 1895 i Lenhovda församling, Kronobergs län.

Bankvaktmästare i Stockholms Enskilda Bank A.-B.

CARL OTTO GUNNAR HULTIN

Född 8 jan. 1902 i Eksjö. Ingenjör i f:a Danielsson & C:o. Avlagt ingenjörsexamen i Norrköping.

GUSTAV IVAN HULTIN

Född 29 sept. 1910 i Kalmar. Ingenjör vid Kungl. Flygförvaltningen.

Genomgått Tekniska skolan i Stockholm. För närvar, tillf,

tjänstgöring vid Statens Ammunitionsnämnd. Tidigare anställd hos Luth &

Roséns El. A.-B.. Stockholm, A.-B. Nomy. ITIvsunda, och A.-B. Ulvsunda

Verkstäder, Ulvsunda.

- 260 —S M Å L Ä N N I N G A R I S TOCKHOLM

ARVID ELOF HULTMAN

Född 11 juli 1884 i Kristvalla församling. Kalmar län.

Plåtslagar-mästare. Innehar eget plåtslageri.

CARL SIMON HULTMAN

Född 21 juni 1881 i Jönköping. Snällpresstryckare vid Svenska

Tryckeri A.-B.. Stockholm.

HENRIK ROBERT HULTMAN

Född 29 fehr. 1880 i Södra Vi församling, Kalmar län. Verkmästare hos Dahlbeck & Engström,

byggnadsfirma. Genomgått teknisk skola. Innehaft anställning hos Aug. Andersson samt H.

K.-bolaget. dessutom egna arbeten. Innehar skyttemärke.

JOHAN EMIL HULTMAN

Född 10 nov. 1860 i Lidhult. Flisby församling, Jönköpings län. F. d.

underlöjtnant. Genomgått underofficersskolans högre kurs vid

infanteri-volontärskolan å Karlsborg 1883 samt kör- och ridkurs vid Strömsholm

1887—88. Antagen som volontär vid Kungl. Jönköpings regemente 1881.

Avsked på egen begäran 1886. Anvärvd vid Kungl. Trängbataljonen

1 nov. nämnda år (förlagd å Marieberg i Stockholm). Utnämnd till

sergeant vid kåren 1888, till fanjunkare 1903. Den 15 maj 19ti avsked

från beställning på stat och samtidigt inträtt i kårens reserv.

Revisionsbiträde i Kungl, arméförvaltningens intendentsdepartements tekniska

revision 1915—25. underlöjtnant i armén 1922. Innehar svärdstecken.,S M A L Ä X X INGÅR I_STOCKHOL M

OLLE WILHELM HULTMAN

Född 19 april 1918 i Söderåkra församling. Kalmar län. Polisman

i Stockholms poliskår. Studentexamen i Kalmar 1938, genomgått

reserv-underofficersskola 1940.

OTTO TITUS GABRIEL HULTSTRAND

Född 12 maj 1893 i Kråkshults församling, Jönköpings län.

Musikdirektör. Avlagt organist- och musiklärarexamen vid Kungl.

Musik-konservatoriet. Organist i S:t Johannes kyrka. Sånglärare vid

Stockholms folkskolor. Medlem av Föreningen Svenska Tonsättare.

OSKAR EINAR HUMLIN

Född 27 juli 1900 i Hjorteds församling, Kalmar län. Överkonstapel

vid 2 vaktdistriktet sedan 1940. Genomgått folkhögskola och

lantmannaskola saint Polisskolans högre kurs 1931. Anställd vid Stockholms

poliskår sedan 1924.

B. SIGFRID ALEXANDER HUMMERHIELM-LUNDBERG

Född 4 dec. 1883 på Radaholms Järnbruk, Stengårdshults församling, Jönköpings län.

Grosshandlare. Genomgått Stockholms Norra latinläroverk och Bröderna Påhlinans Handelsinstitut. Sedan 1905

Inneh. av agenturfirman Alex. H:hielm-Lundberg. Bholins Grosshandelssocietet 1919.

— 262 —S M A L Ä N N IN GAR I STOCKHOL M

ERIK AD ALRIK GABRIEL HWASSER

Född 4 juni 1911 i Västervik. Hovmästare. Genomgått 7 klasser vid

Västerviks h. allin, läroverk. Restaurantskolan i Stockholm. Praktiserat

inom yrket i Frankrike, Amerika och Tyskland. F. n. anställd å Rest.

Cecil. Stockholm. Varit hovmästare inom Sara-bolaget och på

Frimurarehotellet i Linköping.

GUNNAR OLOF HYLTÉN

Född 16 febr. 1903 i Torskinge församling. Jönköpings län. Leg.

apotekare å Sabbatsbergs sjukhus apotek. Studentexamen i Växjö 1921,

farm. kand. ex. 1925, apotekareexamen 1929. Tidigare anställd å

Apoteket Hjorten i Stockholm.

GUSTAF VALFRID HYLTENFELDT

Född 14 juli 1895 i Markaryds församling. Kronobergs län.

Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar. Genomgått underofficersskola

1913—16 samt esperantoexamen. Innehaft anställning vid

Hässleholm-Markaryd-Veinge järnväg samt vid Kungl. Svea livgarde 1913—16.

ALLAN KARL GUSTAV GILLIS HÅKANSSON

Född 23 april 1908 i Nässjö. Kriminalkonstapel vid Stockholms

Poliskår, anställd 1929. Avlagt realexamen, genomgått Polisskolans lägre

och högre kurs.

— 263 — 14SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

ANDERS WILHELM HÅKANSSON

Född 14 juni 1892 i Skatelövs församling, Kronobergs län. Expeditör. Anställd i Evangeliska

Fosterlands Stiftelsens Bokförlag. Stockholm 3, sedan 1914.

ERNST VIKTOR HÅKANSSON

Född 3 juni 1895 i Härlunda församling. Kronobergs län. Filmchef

i A.-Ii. Fri bergs Filmbyrå. Avlagt studentexamen, genomgått

handelsutbildning.

HARTVIG SIXTEN HÄGERSTRÖM

Född 3 aug. 1902 i Melby församling, Jönköpings län. Lagerchef.

FRITZ GUSTAV GEORG HÄGG

Född 7 juli 1896 i Hallingsbergs församling, Kalmar län.

Sjukvårdare vid Psykiatriska sjukhuset sedan 1920. Genomgått

sjukvårds-korpralskola. lasarettskurs samt högre kurs i sinnessjukvård. Sekr. i

avd. 6 av Statens Sjukhuspersonals Förbund, revisor i statstjänarnas

samorganisation.

— 264 — 14g M Ålänningar I S T O C K H O L M

CARL ALFRED HÄRLIN

Född 26 sept. 1875 i Ljungby församling. Kalmar län. F. d.

brandman (snickare) vid Stockholms stads brandkår. Pensionär. Innehar

Kungl. Patriotiska Sällskapets guldmedalj och Brandkontorets

silvermedalj.

CHARLES IVAR FREDRIK HÄSSLER

Född 11 sept. 1874 i Högsby församling. Kalmar län. Civilingenjör.

Mog.-ex. 1893 i Kalmar, civilingenjörsexamen Tekn. Högskolan 1896.

Konsulterande ingenjör och verkst. direktör i Ingenjörsfirman Bergman

& Co. Förutv. anställn: A. E. G. i Berlin 1896—99. General Electric Co.,

Schenectady 1900. chefingenjör o. direktörassistent v. Russische

Elek-trische Gesellschaft Union. Riga. 1901- 63, statsinspektör för el.

anläggningar 1903—05, konsulterande ingenjör och delägare i Ingenjörsfirman

Bergman & Co. 1906—15. chef och verkställande direktör sedan 1915.

Deltagit i ett flertal utredningsarbeten f. Vattenfallsstyrelsen.

Järnvägsstyrelsen, Stockholms elektricitetsverk in. fi. Led. av Svenska

Teknologföreningen sedan 1895, styr.-led. 1922. andre vice ordf. 1923—24 och

föreningens ordf. 1925. led. av styr. för avd. E. 1912- 17 och 1922. led.

av sällsk. Idun. B. V. 0.

ELIS HÖGLUND

Född 15 jan. 1886 i Västervik. Stereotypör vid Tryckeribolaget

Federativ. Stockholm. Praktik i Tyskland. Danmark och Norge. Utgivit

diktsamlingen Gatans Parlament 1926.

ROBERT HÖGLUND

Född 31 juli 1873 i Öreryds församling. Jönköpings län.

Musikdirektör. Studier vid Kungl. Musikaliska Akademien. Organist, kantor

och sånglärare vid Långholmen. Innehaft anställning som sång- och

musiklärare vid Norra realskolan. Kungsholms läroverk och Kommunala

mellanskolan å Kungsholmen. R. V. O. Innehar musikskola, där

undervisning meddelas i orgel, piano, sång, harmonilära och kontrapunkt.

— 265 -SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

BROR HARALD FRITHIOF HÖGQUIST

Född 11 febr. 1875 i Nybro församling. Kalmar län. Fabrikör.

Ge-sällbetyg som kopparslagare. Inneh. av Mek. verkstaden IUitio sedan

1919. Tidigare anställd som verkmästare vid A.-B. Primus i 20 år,

tekn. ledare vid Aktiebolaget Radius i 3 år. l:ste verkmästare vid

Aktiebolaget Pvro i 1 år. Styr.-led. i Stockholms stads högre folkskola

för teknisk utbildning från dess start i 15 år. Innehar idrottsmärket

i guld.

PER LINUS HÖGSTEDT

Född 25 nov. 1873 i Hanåsa, Högsby församling, Kalmar län.

Sjökapten. Avlagt sjökaptensexamen i Västervik 1898.

ERIC GUSTAF HERRMAN HÖJER

Född 8 jan. 1910 i Nässjö. Civilingenjör. Studentexamen 1930,

Chalmers Tekniska Högskola, avd. för elektroteknik. 1935. Ingenjör

vid A.-B. Standard Radiofabrik. Ulvsunda.

THOR INGEMAR (INGE) HÖRLIN

Född 30 juni 1895 i Ljungby, Kronobergs län. l:e telegrafassistenl

vid Stockholms telegrafstation. Avlagt realskoleexamen, genomgått

telegrafkurser. T. f. telegrafkontrollör fr. 1/7 1941.

— 2ö6 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

AXEL REINHOLD HÖÖGLUND

Född 20 dec. 1893 i Sundsholm, Järsnäs församling, Jönköpings län.

Byggnadsingenjör. Genomgått Tekniska skolan i Katrineholm. Av

Stockholms Stads Byggnadsnämnd auktoriserad byggmästare. Sedan 1924

anställd hos Fackför. Byggnadsproduktion, Saltmätaregatan 8.

Genomgått praktisk utbildning samt innehaft anställning hos arkitekt- och

byggnadsfirmor.

FREDRIK LENNART IDÉN

Född 30 dec. 1886 i Björkö församling, Jönköpings län. Notarie.

Studentexamen i Linköping 1907. Stud. i Uppsala 1909. Anställd i

Postsparbanken 1915 och i Stuteriöverstyrelsen 1918, notarie där 1920 och

i Lantbruksstyrelsen 1933. Redigerar sedan 1939 "Meddelanden ang. den

med statsmedel understödda hästpremieringen". Artiklar i tidn. och

tidskr. Sign. L. I.

TORSTEN WILHELM IDÉN

Född 13 mars 1889 i Björkö församling. Jönköpings län. Redaktör.

Efter studier vid läroverken i Eksjö och Linköping mogenhetsexamen i

sistn. stad våren 1908. student vid Upsala universitet 1908—10. anställd

vid Svenska Telegrambyråns redaktionsavdelning 1912—20. Redaktör

och souschef på Tidningarnas Telegrambyrås Inrikesbyrå sedan 1921.

Medlem av Publicistklubben sedan 1912.

CARL GUSTAF IDENIUS

Född 19 febr. 1885 i Västervik. Eldare vid Stockholms Spårvägar

sedan 1917. Tidigare anställd som maskinist vid Mjölkcentralen i

Stockholm och som eldare på Isbrytaren I.

— 267 — 14SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

ALFRED IDQVIST

Född 12 juli 1 S7(i i Åby församling. Kalmar län. Skräddaremästare.

Innehar egen rörelse. Praktiserat i flera av Sveriges städer. Medlem av

Sällskapet "Smålänningar" samt I. O. G. T.

KARL EMERIK IHRMARKER

Född 24 maj 1868 i Fagerhults församling. Kalmar län. Kamrerare.

Genomgått realläroverket i Oskarshamn och Smedmans Handelsskola

i Stockholm. Kamrer vid A.-B. Stockholms Bryggeriers huvudkontor

sedan 1912. Innehaft anställning som tjänsteman vid Wienerbrvggeriet

i Stockholm 1889—91. vid Niirnbergs Bryggeri i Stockholm 1891—1902.

kamrer vid sistnämnda bryggeri 1902—12. Tidigare tillhört

taxeringsnämnden i Stockholm under c:a 20 år, v. ordf. i

Bryggeritjänstemannaföreningen i Stockholm fr. 1918 och ordf. fr. 1921. Innehar Kungl.

Patriotiska Sällskapets stora guldmedalj.

JOHN MARTIN IMFORS

Född 15 1892 i Sävsjö. N. Ljunga församling. Jönköpings län. Reparatör vid Långbro sjukhus.

CARL WIKING BERNHARD IPSONIUS

Född 11 febr. 1899 i Ljungby, Kronobergs län. Spårvägsman vid Stockhomls Stads Spårvägar.

Genomgått underofficersskola. Tidigare militär vid Kungl. Kustartilleriet i Karlskrona och Vaxholm.

Medlem av Svenska Kommunalarbetareförbundet avd. 37. Innehar militära idrottsmärket samt militära

priser i fri och allmän idrott.

CARL-MAGNUS ISAKSON

Född 26 nov. 1892 i Lanneskede. Jönköpings län. Direktör.

Genomgått handelsskola, studier i Tvskland. Verkst. direktör i A.-B. C.

M. Isakson. Innehaft anställning i A.-B. Wilh. Petri 1911—12. C. M.

Hallbäck & Söner. Lubeck och Stettin. 1913—14. Corin & Co.. Göteborg,

1915. Sven Hylander & C:o. Stockholm. 1915—20. Sv. Lantmännens

Riksförbund 1920—22. verkst. direktör i A.-B. C. M. Isakson sedan 1922. i

Sala Spannmåls & Lagerhus A.-B. sedan 1939. Huvudredare för m/s

"Ramnäs". Styr.-led. i Mellersta Sveriges Spannmålshandlareförening,

vice ordf. i Svenska Stråfoderhandelsföreningen, styr.-suppl. i Svenska

Melassengrosföreningen.

— 268 —S M Å L Ä N N 1 N G A R I STOCKHOL M

C ABL THEODOR ISAKSSON

Född 9 nov. 1377 i Åby församling, Kalmar län. Bryggeriarbetare

hos Stockholms Bryggerier 1895—1941. Pensionerad. Innehar Kungl.

Patriotiska Sällskapets guldmedalj. 2:dra storleken, för långvarig och

trogen tjänst, hederspris och bronsmedalj inom kolonirörelsen. Kassör

och styr.-led. i samma rörelse.

SIGURD ALFRED YNGVE ISAKSSON

Född 22 april 1906 i Eksjö landsförsamling. Jönköpings län.

Civilingenjör. Assistent vid Statens Elektriska Inspektion. Genomgått

Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Tidigare anställd vid Kalmar läns

Elektricitetsförening. Kalmar, och Civiling. Tor Engströms konsult,

ingenjörsbyrå. Kalmar.

CARL MARTIN IWAR

Född 13 mars 1897 i Norra Sandsjö församling. Jönköpings län. Möbelsnickare vid Finnboda Varv.

Stockholm.

HANS HUGO JACOBSON

Född 19 mars 1875 i Långamåla församling, Kalmar län.

Målaremästare. Innehar egen rörelse. Medlem av Stockholms Borgerskap.

JOHN TAGE AGDORN JACOBSON

Född 6 nov. 1890 i Gamleby. Kalmar län. Handelsarbetare hos C. F. Åkerlund & C:o i Stockholm.

Innehaft egen affärsrörelse.SMÅLÄNNING Å R I S T O C K H O L M

AXEL HEUMAN JACOBSSON

Född 12 juli 1879 i Hjorteds församling, Kalmar län. Byggmästare.

Innehar egen rörelse sedan 1909. Innehaft anställningar som

snickeriförman i olika firmor. Sedan 1909 tidvis bedrivit egen byggnadsrörelse

i Älvsjö. Styr.-led. i Älvsjö missionsförsamling och dess ordf. ett 10-tal

år, led. av taxeringsnämnden.

CARL JOEL GOTTFRID JACOBSSON

Född 21 juni 1893 i Linderås församling. Jönköpings län. Ombudsman i Stockholms

Byggnadsarbetaresyndikat. Ägare av stadsägan 7462 B. Innehaft anställning vid S. J. 1924—26 vid

elektrifieringsarbetena Stockholm—Göteborg, sedan 1927 arbetat inom byggnadsfacket i Stockholm, sedan april

1934 anställd som ombudsman, först för Stockholms L. S. och för närvarande för Stockholms

Byggnadsarbetaresyndikat. Medlem i Herrängens Fastighetsägareförening och led. i dess parkkommitté.

JACOB HARRY JACOBSSON

Född 25 juni 1904 i Hallingebergs församling. Kalmar län.

Kontorstjänsteman hos A.-B. Högström & Widebäck.

KARL GUNNAR JACOBSSON

Född 3 sept. 1902 i Marbäcks församling. Jönköpings län. Typograf vid A.-B. Filmtext, Stockholm.

Medlem av Svenska Typografförbundet.

LARS AUGUST BERTIL JACOBSSON

Född 25 maj 1910 i Morlanda församling, Kalmar län. Anställd vid

Philipsons Bilbol., Stockholm. Innehaft anställning vid Storebro Bruk.

Studerar vid Stockholms Tekn. Institut.

— 270 —S M Å L Ä N N I N G A R I S TOCKHOLM

NILS ARVIü JAENSSON

Född 11 juni 1896 i Döderhults församling. Kalmar län. [-Försäkringstjänsteman-] {+Försäk-

ringstjänsteman+} i Heimdall. Genomgått handelsgymnasium. Innehaft

anställning som försäkringstjänsteman i Försäkrings A.-Ii. Svenska

Minerva och som tjänsteman i A.-B. Wilhelm Becker.

THURE MAGNI JALLING

Född 28 april 1890 i Växjö. Folkskollärareexamen i Växjö 1911.

studentexamen i Stockholm 1911. studier vid Stockholms högskola och

Handelshögskolan. Lärare vid Stockholms folkskolor 1911—20. Amneslärare

vid Stockholms stads handelsmellanskola sedan 1920. Intendent vid

Svenska Skolmuseet.

AXEL FOLKE JANSSON

Född 4 sept. 1904 i Mönsterås församling, Kalmar län. Köpman. Innehar egen affärsrörelse.

Tidigare anställd inom affärsbranschen.

AXEL VIKTOR JANSSON

Född 7 aug. 1881 i Lofta församling. Kalmar län. Kyrkvaktare i Hedvid Eleonora församling.

Tidigare innehaft anställning som skräddare.

BIRGER GÖTE FRIDOLF JANSSON

Född 16 maj 1914 i Huskvarna. Ingenjör. Avlagt realexamen 1931.

ingenjörsexamen vid Tekn. Gymnasiet i Örebro 1936. Planeringsingenjör

vid Statens ammunitionsfabrik sedan 1939. Innehaft anställning som

ritare vid A.-B. Walla Tröskmaskiner. Valla. 1936—37. konstruktör vid

A.-B. Archimedes 1937—38.

— 271 — 14S M Å L Ä N N I N G A R_I_ STOCKHOL M

HANS AXEL HARRY JANSSON

Född 11 dec. 1905 i Rumskulla församling, Kalmar län.

Riksombudsman. Genomgått folkhögsk. Riksombudsman i Bondeförbundet. Innehaft

anställning som jordbruksarbetare, skogs- och sågverksarbetare,

trädgårdsarbetare, måleriarbetare, tillfällig anställning vid Kalmar Läns

Tidning, inspektör i Försäkrings A.-B. Fylgia, ombudsman för

Bonde-förbundet och Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund i Norra Kalmar

län, biträdande riksombudsman i S. L. U:s riksorganisation. F. d. led.

av kommunalfullmäktige i Vimmerby landsförsamling.

JOHN LEONARD JANSSON

Född 31 mars 1895 i Beftele församling, Jönköpings län.

Spårvagnsförare vid A.-B. Stockholms spårvägar.

KLAS ALBIN JANSSON

Född 29 sept. 1881 i Skepperstads församling, Jönköpings län.

Chaufför vid Svenska Jästfabriken.

KLAES FREDRIK JANSSON

Född 15 juli 1868 i Östra Torsås församling. Kronobergs län.

Fabrikör. Chef för och innehavare av glassliperi och

spegelfolierings-fabrik. utövat verksamheten sedan 1899. Lärt yrket vid Kosta glasbruk

och Lindefors glasbruk. Tillhör Odd Fellow, Järnbärarorden och

Frihetsbröderna.

- 272 —SMÅLÄNNINGAR 1 STOCKHOLM

SETH ALFRED JANSSON

Född 17 aug. 1882 i Odensvi församling. Kalmar län. Spårvägsman

vid Stockholms spårvägar. Genomgått teknisk skola.

SVANTE ERNST AGATUS JANSSON

Född 28 sept. 1880 i Gärdserums församling. Kalmar län.

Skoma-karmästare. Lärt yrket i hemorten och vidare utbildning i Norrköping

och Stockholm. Driver egen rörelse i Stockholm sedan 1901. Tillhört

styrelser i olika föreningar. Borgare i Stockholm sedan 1921. Tillhör

Borgargillet sedan samma tid.

ERIK HEUMAN VALDEMAR JANZON

Född 5 aug. 1884 i Gränna. Postmästare. E. o. postexp. 1903.

postexp. 1909. postassistent 1925, förste postassistent 1929, kontrollör 1936.

postmästare 1938. Postmästare vid Stockholm 10. Innehar guldmedalj

av 8:de storl.

NILS JOHAN GUSTAF JANZON

Född 30 aug. 1885 i Gränna. Tjänsteman. Genomgått handelsskola

i Norrköping och i Lubeck, vistats i Tyskland under 23 år inom olika

företag, däribland hos Bremer Linoleuinvverke, Delmenhorst vid Bremen

under 18 år. Tjänsteman hos Linoleum A.-B. Forshagas

försäljnings-central. Stockholm, sedan 1930.

— 273 —

13SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

OSCAR JELF

Född 16 jan. 1897 i Jönköping. Auktoriserad revisor. Kapten i I.

19:s reserv. Lärare i bokföring vid Handelshögskolan i Stockholm.

Studentexamen 1915. reservofficersexamen 1917. ekonomisk examen

vid Handelshögskolan 1921. pedagogisk utbildningskurs 1926.

Innehaft anställning som kontorist i trävarufirma 1917. tjänsteman i A.-B.

Stockholms Handelsbank 1918—19 samt i A.-B. Svenska

Handelsbanken 1920, tjänsteman i Biksräkenskapsverket 1921—30.

Lärarebefattningar: i handelsteknik vid Stockholms Handelsgymnasium 1923—36,

i bokföring: vid Barlock-Institutets kurser för jurister 1926—32. vid

Lantmäteriundervisningen 1928—30. vid Tekniska Högskolan 1930—33.

vid Polisskolans i Stockholm högre kurs 1932—38 samt i samma skolas

landsfogde- och polischefskurser 1936 resp. 1939. vid Tullverkets

kurser för kammarskrivareaspiranter sedan 1935. vid Handelshögskolan

sedan 1938. Meddelad auktorisation såsom revisor av Stockholms

handelskammare år 1930. Studieresor i Sverige, Norge och Danmark

1932. i England och Frankrike 1933. Såsom sakkunnig i

bokförings-och revisionstekniska frågor biträtt privatläroverkssakkunniga inom

Ecklesiastikdepartementet år 1924, sekreterare och ombud åt

bränn-oljekommitterade inom Finansdepartementet 1934—35. biträtt 1938 års

jordbruksutredning inom Jordbruksdepartementet år 1939 vid

ekonomisk utredning rörande margarinindustrien, biträtt vid granskning inom

Ecklesiastikdepartementet år 1939 av räkenskaperna för vissa enskilda

anstalter för yrkesundervisning, av Kungl. Maj:t år 1940 förordnad till

ledamot av centrala krigskonjunkturskattenämnden.

FRITZ TURE JERKER JERKEMAN

Född 27 okt. 1912 i Huskvarna. Hakarps församling. Jönköpings län.

Silversmed. Realskoleexamen 1929 vid Huskvarna kom. mellanskola,

genomgått Högre Konstindustriella skolan 1932—36. Studieresa till

Tyskland på Kommerskollegiets och Slöjdföreningens stipendier 1938.

Innehar egen verkstad för tillverkning av nyttokonst i silver och oädel

metall. Innehaft anställning som lärling och gravör hos

guldsmedsfirmorna M. Hedman och J. Zackrisson. Jönköping, 1929—32, ritare och

modellör vid Guldsmeds Aktiebolaget i Stockholm 1936— 40.

GUSTAF FILIP JERNECK

Född 8 mars 1886 i Huskvarna, Hakarps församling, Jönköpings län. V. avdelningschef i Svenska

Lifförsäkringsbolaget. Avgångsexamen från Schartaus handelsinstitut 1907, genomgått Svenska

Försäkringsföreningens utbildningskurser för tjänstemän. Svenska Försäkringsföreningens resestipendiat i

Finland 1924. Innehaft anställning som tjänsteman i Försäkringsanstalten Brage och i Allin.

Pensionsförsäkringsbolaget. Styr.-led. ocli l:e sekr. i Mercurischartauanerna 1910—11. revisor i Bromma

Land-stormsförening 1929—30, kårchef i Mälarcentralerna och ordf. i dess styrelse sedan 1933. Innehar

Sveriges Scoutförbunds förtjänstmedalj sedan 1938.

— 274 —,S M ÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

KNUT PETER JERN

Född 11 febr. 1385 i Hallingebergs socken. Kalmar län. Skulptör.

Genomgått Tekniska skolan i Stockholm 1901—03 samt Kungl.

Konsthögskolan. Stud. i Köpenhamn. Representerad i Nationalmuseum,

Norrköpings, Linköpings och Kalmar museer. Utställt i Europa och

U. S. A. Utfört bl. a. byst av Aug. Strindberg (Dram. teatern). Jonas

Love Almqvist, Gustaf III (Svenska akademien) och Peterson-Berger,

Jean Sibelius och Toscanini (Konserthuset). Skulpturkonservator vid

Nationalmuseum.

HARRY JOEL RAGNVALD JOELSSON

Född 9 sept. 1903 i Östra Eds församling, Kalmar län. Redaktör. Studentexamen i Västervik 1922,

studier vid Uppsala universitet 1922—29. Redaktionschef i Pressens Korrespondensbyrå, Stockholm,

sedan 1937. Medarbetare i Heijnes Byrå 1929—36.

BROR OSKAR WIKTOR JOHANNESSON

Född 18 april 1906 i Angelstads församling, Kronobergs län.

Montör i A.-B. Gasaccumulator, Lidingö.

FREDRIK KRUSE JOHANNESSON

Född 27 jan. 1896 i Oskarshamn. Fil. dr. Rektor. Studentexamen i

Linköping 1914, fil. kand. 1916. fil. mag. 1918. fil. lic. 1920. fil. dr. 1922

i Uppsala. Rektor vid Lidingö Högre Allin. Läroverk sedan 1933.

Riksdagens interparlamentariska grupps verkställande sekreterare 1923—32.

kvrkofullmäktig i Eksjö, stadsfullmäktig i Lidingö. R. V. O.. R. I). D. O..

R. I. F. O.

- 275 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

JOHAN OSCAR JOHANNESSON

Född 27 febr. 1883 i Pjätteryds församling, Kronobergs län.

Skulptör. Studier vid Kunstgewerbeschule i Charlottenburg. Academi

Cola-rossi i Paris. Königlische Academi für Bildende Kunst. München, samt

i Rom under tioårig vistelse därstädes. R. V. O., Off. It. Cr. Orden.

Har utfört porträttbyster av påven Pius XI. Mussolini. statsminister

Ekman, överståthållare Nothin m. fi. samt monuinentalbyst av drottning

Kristina för Göta hovrätt samt Postverket, fontän i Karlstad samt div.

arbeten i Italien.

OSKAR ENGELBREKT JOHANNESSON

Född 2 april 1912 i Säby församling, Jönköpings län. Kontorist. Genomgått 1-årig kurs vid

Bröderna Påhlmans handelsskola i Stockholm. Kontorist vid A.-R. Åtvidabergs Industrier, Hamngatan 5 A.

sedan 1938. Innehaft anställning inom samma företag sedan 1925 i Åtvidaberg.

SALOMON GERHARD JOHANNESSON

Född 24 sept. 1885 i Orinesberga församling, Kronobergs län.

Polisman. Genomgått underbefälsskolor vid Kungl. Smålands

artilleriregemente. Kyrkofullm. i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Innehar

Kungl. Patr. Sällskapets guldmedalj.

BROR HELMER JOHANSON

Född 8 febr. 1908 i Västervik. Kontorist vid A.-R. Slipmaterial. Västervik. Stockholmsfilialen.

GUSTAF FRITZ JOHANSON

Född 8 juni 1871 i Västervik. F. d. folkskollärare. Studentexamen

i Västervik 1889. folkskollärareexamen i Växjö 1895. Folkskollärare i

Stockholm 1898—1931. 2:e ordf. och kassör i föreningen Svenska

Folkskolans Vänner, ordf. i föreningen Västervikspojkarna, medlem av

Sofia förs. kyrkofullmäktige, pensionsnämnd och taxeringsnämnd.

— 276 —SMÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

JOHAN EMIL JOHANSON

Född 12 dec. 1866 i Hässleby församling. Jönköpings län. Löjtnant.

Kassör hos Svenska Bryggareföreningen sedan 1919. Avlagt

underofficersexamen samt genomgått handelsskola 1887. Fanjunkare och

skva-dronsadjutant vid Livskvadron K. 8 1901—16. kassör och

räkenskapsförare vid Brottningens Centralkommittés Beställningskommission

1917—19. Underlöjtnant i armén 1917 och löjtnant i armén 1931.

JOSEF ALGOT EMANUEL JOHANSON

Född 20 jan. 1898 i Oskarshamn. Verkmästare hos Östbergs

Bagerier. Tidigare arbetat inom yrket och dels drivit egen rörelse.

AMANDUS JOHANSSON

Född 16 febr. 1879 i Västra Torsås församling. Kronobergs län.

F. d. fabrikör. Idrottsintresserad, speciellt boxning och brottning.

ANDERS JOHAN GOTTFRID JOHANSSON

Född ö dec. 1881 i Månsarps församling. Jönköpings län.

Trafikinspektör vid Överståthållaräinbetet för polisärenden. Genomgått

underofficersskola samt polisskolans högre kurs. Tidigare poliskommissarie

vid Stockholms poliskår. Anställd vid Stockholms poliskår sedan 1908.

Innehar guldmedalj för nit ocli redlighet i rikets tjänst samt

Riddar-tecknet av Belgiska kronorden.S M Å L Ä N N I N G A R I S TOCKHOLM

ANTON JOHANSSON

Född 1 sept. 1881 i Vagnsvik, Lommaryds församling, Jönköpings

län. Grosshandlare. Engrosaffär i ägg och smör sedan 1915.

Innehavare av minutaffär i samma bransch 1906—19. Medlem av Stockholms

Borgerskap sedan 1920.

ANTON HENRIK JULIUS JOHANSSON

Född 23 dec. 1902 i Vissefjärda församling. Kalmar län. Snickare vid

Örlogsvarvet i Stockholm. Revisor i Verkstadsklubben.

ANTON IVAR JOHANSSON

Född 9 dec. 1876 i Kults församling. Jönköpings län.

Kakelugns-makare. Lärt yrket i Stockholm.

ANTON JOHAN VERNER JOHANSSON

Född 27 dec. 1903 i Östra Torsås församling, Kronobergs län.

Förman vid Limhamns Träindustri A.-B., Stockholm. Genomgått Falu

skogs- och sågverksskola.S M Å L Ä N N I N G A R 1 STOCKHOL M

ARTHUR JOHANSSON

Född 30 jan. 1908 i Torsås församling. Kalmar län. Snickare hos

A.-B. Förenade Superfosfatfabriker, Gäddviken, Stockholm.

ARVID OSKAR JOHANSSON

Född 31 juli 1902 i Kalmar. Förman vid A.-B. Stockholms Spårvägar. Tidigare anställd som

montör. Sekreterare i Spårvägens Buss-, Ban- och Maskinbefälsförening.

AUGUST SEVERIN JOHANSSON

Född 17 okt. 1887 i Västra Eds församling. Kalmar län. Chaufför vid Hemmets vedgård. Tidigare

anställd vid pappersbruk och textilfabrik. Varit kassör i Textilarbetarnas samorganisation.

AXEL EDVIN JOHANSSON

Född 8 okt. 1890 i Långemåla församling, Kalmar län. Tjänsteman

vid Överståthållarämbetet för skatteärenden sedan år 1921.

uppbördskommissarie där sedan år 1930. Studentexamen. Innehaft

anställning-vid Stockholms stads gatukontor 1910—21. V. ordf. i Stockholms stads

3:e pensionsdistrikt, statens revisor i Stockholms stads

familjebidrags-nämnd. B. V. O.

AXEL FRITHIOF JOHANSSON

Född 2 jan. 1872 i Vittaryds församling. Kronobergs län. Elektriker.

Installatör med egen yrkesutövning. Innehaft anställningar vid

Hus-qvarna, Luth & Bosén. Siemens Schuckert och A. S. E. A.

- 279 —S M Å L Ä N N 1 N G A R I S_T O C K H O L M

AXEL KONSTANTIN JOHANSSON

Född 21 maj 1901 i Ljungby, Kalmar län. Mejerist vid

Mjölkcentralen i Stockholm och egen rörelse i Midsommarkransen. Innehaft

anställning vid mejerier i Halland, Östergötland, Uppland m. m.

BROR BERNHARD SALOMON JOHANSSON

Född 8 juni 1900 i Tofta-Tegnaby socken. Hemmesjö församling,

Kronobergs län. Mätare vid Svenska Målareförbundets

Stockholms-avd. Innehar olika förtroendeuppdrag inom arbetarrörelsen.

Medarbetare i olika arbetaretidningar.

BROR MARTIN LEANDER JOHANSSON

Född 27 febr. 1899 i Törnsfalls församling. Kalmar län. Slipare. Lärt yrket i Stockholm.

CARL ANIAN JOHANSSON

Född 31 mars 1863 i Östra Höreda. Lekeryds församling, Jönköpings

län. Godsägare. Genomgått handelsskola i Jönköping. Innehaft

anställning vid Röck Islands och Company järnvägsaktiebolag i Chikago

111.. U. S. A., i flera år. återkom till Sverige 1889. Ägare och brukare

av större egendomar i Småland. Led. och v. ordf. i Jörstorps sockens

kommunalnämnd, kyrko- och skolråd samt taxeringsnämnd.

— 280 -S M A L Ä N N 1 N GAR I S TOCKHOLM

CARL ARTHUR VALFRID JOHANSSON

Född 25 okt. 1898 i Värnamo. Spårvägsman. Konduktör vid

Stockholms Spårvägar. Innehaft anställning vid Kungl. Vaxholms

grenadjär-regemente 1915—19. sjukvårdskorpral.

CARL AUGUST EMIL JOHANSSON

Född 11 april 1881 i Rydaholms församling, .lönköpings län.

Köpman. Genomgått folkskola och militärskola. Sedan 1928 innehavare av

Livsmedelsaffären, Garvar Lundins gränd 1. Stockholm. Innehaft

anställning vid Kungl, livgardet till häst (K. 1) 1902—06, kammartjänare

på Ökna slott hos friherrinnan Åkerhielm 1908—28, maskinist för

fastigheterna Garvaregatan 5 och 7 sedan 1929. Borgare i Stockholm sedan

1934. tillhör Borgargillet sedan 1935. medlem av Sällskapet

Vänskapsbröderna.

CARL AXEL JOHANSSON

Född 20 febr. 1871 i Hagby församling. Kalmar län. Maskinist hos

Bröderna Ameln.

CARL ELIS JOHANSSON

Född 20 febr. 1906 i Lofta församling. Kalmar län. Möbelsnickare

vid Vanföreanstalten. Lärt yrket i Stockholm vid Vanföreanstalten.

— 281 — 14S MÅL Ä NNINGA R I S T O C K H O L M

carl JOHAN JOHANSSON

Född 5 mars 1875 i Adelövs församling, Jönköpings län.

Parkett-lägga rc, fastighetsägare. Anställd vid Limhamns Träindustri.

Stockholm. Tidigare anställd som byggnadssnickare c:a 20 år i Stockholm.

Medlem av Parkettläggarefackföreningen.

carl JOHAN ALFRED JOHANSSON

Född 4 maj 1859 i Norra Sandsjö församling, Jönköpings län.

Byggmästare. Bedrivit egen byggnadsverksamhet i Stockholm.

carl JOHAN EMANUEL JOHANSSON

Född 12 okt. 1891 i Nässjö. Bokhållare vid Statens Järnvägar.

Realskoleexamen, genomgått stationsskrivarkurs. Tidigare anställd som

kontorsskrivare.

CARL mauritz JOHANSSON

Född 24 maj 1890 i Jönköping. Vaktkonstapel vid Centralfängelset

å Långholmen sedan 1918. Anställd inom fångvården sedan 1915.

— 282 —smålänningar i st oc k hol m

CARL OSKAR harry JOHANSSON

Född 26 jan. 1890 i Forserums församling, Jönköpings län. Murare hos Byggmästare Kling.

Älvsjö. sedan 1938. Innehaft anställning vid Jönköpings högre allin, läroverkshyggn. 1914—16. Knutsson &

Berggren 1917—18. statshyggen 1918—19. Statens Järnvägar 1920—22, från 192i och fortfarande inom

yrket, byggm. Wadsjö. Östling ni. fi.

claes OSKAR JOHANSSON

Född 22 maj 1894 i Uråsa församling, Kronobergs län. Fabrikör. Innehavare av Södra

Charkuteri-fabriken, etablerad 1919.

EDVARD JOHANSSON

Född 18 mars 1876 i Långasjö församling, Kronobergs län.

Verkmästare. Innehaft anställning som verkmästare hos Skånska

Cement-gjuteriet 1907, Kreuger & Tolls Byggnadsaktiebolag under fyra år, åter

hos Skånska Cementgjuteriet till år 1932, därefter hos olika

byggmästare, bl. a. deltagit såsom arbetsledare för Vanadisbadet och Lyceum för

flickor. Medlem av Sveriges Arbetsledareförbund.

ELOF JOHANSSON

Född 10 sept. 1871 i Applerum. Torsås församling. Kalmar län.

Maskinist vid Grand Hotell. Stockholm, sedan 1918. Maskinistexamen

vid Stockholms Navigationsskola 1900. Innehaft anställning som

maskinassistent och maskinist hos olika engelska och svenska rederier i

atlantfart sedan 1895.

ELVING linus NICKOLAUS JOHANSSON

Född 3 jan. 1886 i Kråksmåla församling, Kalmar län. Byggmästare.

Studerat vid Tekniska skolan i Stockholm 1901—02. Driver

byggnadsverksamhet i Stockholm sedan 1912. Verkmästare vid olika

byggnadsföretag 1906—12, egna entreprenader för ett flertal firmor,

nybyggnaden Vegagatan 15. Sundbyberg. Godkänd av byggnadsnämnden i

Sundbyberg 1929. Medlem av Stockholms Byggmästareförening.

— 283 — 14SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

EMIL BERTIL henry JOHANSSON

Född 22 april 1909 i Aseda församling. Kronobergs län.

Charkuteri-arbetare i Stockholms Matvarufabrik. Innehar skyttemedalj.

emil TEODOR JOHANSSON

Född 5 juni 1878 i Jönköping. Svarvaremästare. Lärde yrket hos

svarvaremästare Nyman i Örebro. Driver nu egen rörelse under firma

Forsberg & C:o. Borgare 1919. medlem av borgargillet 1926.

ERIC JOHANSSON

Född 28 febr. 1901 i Vislanda, Kronobergs län. Disponent i

Stockholm-Gävle Slakteriförening. Genomgått Grimslövs folkhögskola ocli

Hvilans lantmannaskola. Innehaft eget lantbruk 1923—34. disponent

för Kronobergs läns Slakteriförening. Alvesta. 1934—36.

ERIK GABRIEL JOHANSSON

Född 6 nov. 1885 i Barkaryds församling. Jönköpings län.

Förbundskassör. Genomgått folkskola och handelsskola. Kassör hos Svenska

Kommunalarbetareförbundet sedan 1936. Handelsbiträde 1900—05.

maskinarbetare 1906—19. ombudsman i Kommunalarbetarnas Samorg.

1919—36. Stadsfullm. sedan 1923, led. av stadskollegiet sedan 1930,

led. av tjänstenämnden 1922—38. folkskoledir. 1925—32. Maria kyrkoråd

1923—24. Högalids kyrkoråd sedan 1925, kyrkofullm. sedan 1932. v.

ordf. sedan 1932. led. av sjukhusdirektionen sedan 1933.

Serafimerlasa-rettets dir. 1934—37. led. i styr. för A.-B. Stockholms Frihamn sedan

1939. revisor i hälsovårdsnämnden 1924—29. revisor i Stockholms

Tomträttskassa sedan 1928. led. av Stockholms arb.-kommun 1921—29, led.

i styr. för Sv. Komm.-arb.-förb. 1921—36 och i kommunalarb. samorg.

1910—19.

— 284 —s m ålänningar i s t o c k h o l m

ERIK ossian JOHANSSON

Född 8 juni 1871 i Tryserums församling. Kalmar län. Fabrikör.

Lärt yrket hos Widman, Uppsala. Innehar egen rörelse, klaviaturfabrik,

sedan 1924. Innehaft anställning som verkmästare hos Valdemar Hedéns

Klaviaturfabrik under 19 år.

erik WALDEMAR JOHANSSON

Född 21 sept. 1913 i Torsås församling, Kalmar län. Fabriksarbetare hos A.-B. Förenade

Superfos-fatfabriker. Gäddviken. Stockholm.

erik WILHELM JOHANSSON

Född 12 jan. 1887 i Algutsboda församling. Kronobergs län. Murare hos Byggmästare J.

Pettersson, Stockholm.

ERIK key JOHANSSON

Född 22 aug. 1914 i Vena församling, Kalmar län. Bilmontör i

Automobilfirma Ernst Nilsson & C:o.

ERLAND JOHANSSON

Född 15 april 1889 i Törnsfalls församling. Kalmar län.

Skomakaremästare vid Kungl. Svea ingenjörkår sedan 1936. Lärt yrket i

Västervik och Norrköping, tjänstgjort som sadelmakare vid Kungl. Svea

ingenjörkår 1914—31. egen skomakerirörelse i Stockholm 1931—36.

Medlem av Sveriges Arbetsledareförbund.

— 285 — 14S M Å L Ä N N 1 N G A R I S_T O C K H O L M

ernst AUGUST JOHANSSON

Född 24 okt. 1885 i Flisby församling, Jönköpings län.

Brandförman. Genomgått underofficersskola vid Kungl. Jönköpings regemente

(I. 12) 1905—08. Anställd vid Stockholms Brandkår 1909. som

brandförman sedan 1930. Avgått med pension den 1 nov. 1940. Innehar Kungl.

Patriotiska Sällskapets guldmedalj och Brandkontorets silvermedalj.

ernst OSCAR JOHANSSON

Född 30 maj 1883 i Åby församling, Kalmar län. Verkst. direktör

föi" Ernst Johansson A.-B. och Santorin-Verken A.-B., båda i

Stockholm. Sedan 1902 innehavare av firma Ernst Johansson, som 1910

flyttade till Stockholm. Styrelsens ordförande i de båda ovannämnda

bolagen och en av stiftarna av båda. Borgare såsom grosshandlare

sedan 1930.

FABIAN JOHANSSON

Född 14 dec. 1884 i Väckelsångs församling. Kronobergs län. Kusk

vid Kungl. Djurgårdsförvaltningen sedan 1910. Innehar Kungl.

Patriotiska Sällskapets medalj i silver av 8:e storleken.

FRANS ERIK herman JOHANSSON

Född 10 okt. 1893 i Högsby församling, Kalmar län.

Skomakar-mästare. Innehar egen rörelse. Lärde yrket 1905—08. övergick sedan

till jordbruket 1910. praktiserade som ladugårdsförman 7 år, återgick

till skomakeriet 1928.

— 286 -s m å l ä n n i n g a r i s t o c k h o l m

fritz GUSTAF JOHANSSON

Född 27 mars 1897 i Huskvarna. Ingenjör vid A.-B. Stockholms Spårvägar. Avlagt

ingenjörsexamen. Tillhör Spårvägens skytterörelse. Innehar guldskyttemärke.

GEORG sigfrid JOHANSSON

Född 14 febr. 1912 i Torsås församling. Kalmar län.

Fabriksarbetare hos A.-B. Förenade Superfosfatfabriker. Gäddviken, Stockholm.

GOTTFRID JOHANSSON

Född 27 dec. 1886 i Oskars församling, Kalmar län. Byggnadssnickare vid Barnängens Fabriker.

Tidigare anställd hos Sjöberg & C:o Snickerifabrik och Fagerströms Snickerifabrik, Stockholm.

gunnar ANDREAS JOHANSSON

Född 30 maj 1895 i Älghults församling. Kronobergs län. Veterinär.

Studentexamen i Uppsala 1914. veterinärexamen 1920. Distriktsveterinär

i Sollebrunn. Älvsborgs län. 1924 och i Trollhättan 1927. Pensionerad

1937.

gustaf HJALMAR ALFRED JOHANSSON

Född 9 april 1885 i Jönköping. Kamrer. Har genomgått Katarina

allmänna läroverk och Smedmans handelsskola. Sedan år 1911 anställd

i Aktiebolaget Wahlund & Grönblads kolonialvarufirma i Stockholm.

Tidigare anställd i C. E. Fritzes Bokförlags A.-Ii. i Stockholm. Innehar

Kungl. Patriotiska Sällskapets guldmedalj.

- 287 —SMÅLÄNNING A R I STOCKHOL M

GUSTAF hjalmar FERDINAND JOHANSSON

Född 25 nov. 1878 i Nybro, Örsjö församling, Kalmar län. Förman

vid Stockholms stads gatukontor.

gustaf VALFRID JOHANSSON

Född 8 sept. 1888 i Virestads församling, Kronobergs län. Vaktmästare å Stallmästaregården.

Stockholm.

GUSTAF wicktor JOHANSSON

Född 1 okt. 1875 i Gladhammars församling, Kalmar län.

Maskinmästare. Maskinistexamen i Malmö 1902- 03, elektrisk montörkurs i

Stockholm 1907. Anställd vid Riksbanken sedan 1911. Innehaft

anställning åren 1898—1911 å olika båtar i utländsk trafik och några år å

skärgårdsbåtar. Styr.-led. i Maskinistföreningen i Stockholm 1907—10.

Pensionär från den 1 nov. 1910.

GUSTAV erik MAGNUS JOHANSSON

Född 19 aug. 1885 i Jönköping. Gasmästare vid AGA. Stockholm,

sedan år 1940. Resemontör vid AGA 1913—40 i Holland. Island. Baltiska

staterna samt för övrigt över bela Sverige, Norge och Danmark.

Medlem av Sveriges Arbetsledareförbund.

288 —S m å l ä n n 1 n gari s t o c k rol m

GUSTAV rudolf ENOCH JOHANSSON

Född 3 jan. 1893 i Eksjö. Aktiebolaget Elektroholm, Stockholm.

göran ERIK INGEMAR JOHANSSON

Född 3 juni 1913 i Västrums församling. Kalmar län. Polisman i

Stockholms stads poliskår 1935. Genomgått furirskola 1933. polisskolan

1935. Innehaft anställning vid Kungl. Livgrenadjärregementet i

Linköping. Innehar civila skyttemärket i guld. militära skyttemedaljen och

militära idrottsmärket i silver.

GÖSTA eric RAGNVALD JOHANSSON

Född 18 maj 1905 i Åseda församling. Kronobergs län. Verkmästare

vid A.-15. Drogon. Blanchegatan 18. Kassör i Svensk-Amerikanska

Klubben.

herbert ANTON JOHANSSON

Född 24 febr. 1906 i Långaryd. Långaryds församling. Jönköpings

län. Försäljningsinspektör. Genomgått gymnasiet och handelsskola.

Innehaft anställning vid Kungl. Svea livgarde och genomgått samtliga

underbefälsskolor. Korpral.

— 289 —

13smålänning a r 1 stockholm

JOHAN adolf PAULINUS JOHANSSON

Född 22 juni 1881 i Odensjö församling, Kronobergs län. Smedmästare. Innehar egen smides- och

verkstadsrörelse sedan 1932 inom Solna kommun, Hagalunds municipalsamhälle. Arbetat på olika

platser i landet, 1914—18 som smed och reparatör vid Stockhohn-Södra Lidingö Trafik A.-B.. 1919—31

egen verkstadsrörelse i Sörmland. Ordf. i Stockholmsortens Smides- & Mek. Verkstadsförening från

föreningens bildande 1938.

JOHAN arvid JOHANSSON

Född 21 april 1882 i Västra Eds församling. Kalmar län.

Möbelsnickare. Lärt möbelsnickareyrket åren 1899—1902 på Axel Chamberts

Möbelfabrik i Norrköping. Arbetat som gesäll hos olika mästare, därav 13

år hos E. G. Ekstrands Snickerifabrik samt de senaste 23 ären hos

Snickerifabrikör Sven Jespersson, Stockholm.

JOHAN bernadotte JOHANSSON

Född 8 dec. 1886 i Fagerhults församling, Kalmar län.

Poliskonstapel vid Stockholms poliskår sedan 1911. Genomgått underofficersskola

och polisskolans lägre kurs. Innehaft anställning vid Kungl. Kalmar

regemente och Kungl. Göta Livgarde. Innehar Kungl. Patriotiska

Sällskapets medalj i guld för långvarig och trogen tjänst.

JOHAN EMIL conrad JOHANSSON

Född 12 aug. 1875 i Oskarshamn. Maskinist. Anställd de 2 första

åren vid Ekensbergs Varv som springpojke, därefter eldare på T.

B.-båtar, sedan år 1897 maskinist å samma bolags båtar, blev år 1901

maskinist vid Ekenbergs Varv.

— 290 — 14smålänningar i stockholm

JOHAN ERIK yngve JOHANSSON

Född 11 febr. 1904 i Vena församling, Kalmar län.

Skomakaremästare. Innehar egen rörelse, Vittstocksgatan 2, sedan 1933. Led. av

taxeringsnämnden, kassör i Östermalms socialdemokratiska förening.

Medlem av Stockholms Skomakeriidkares centralorganisation.

JOHAN gottfrid JOHANSSON

Född 27 april 1877 i Lekaryds församling, Kronobergs län. F. d.

sekreterare i Kungl. Järnvägsstyrelsen. R. V. O.

JOHAN GOTTFRID helge JOHANSSON

Född 12 nov. 1891 i Figeholm, Misterhults församling, Kalmar län.

Maskinist i Kungl. Postverket. Tidigare till sjöss hos in- och utländska

rederier som eldare och donkeyman, 1922—29 å postångaren Öland.

JOHAN GUSTAV JOHANSSON

Född 1882 i Långasjö församling, Kronobergs län. Verktygsarbetare.

Praktiserat i yrket sedan 1905. Egen verkstadsidkare i Stockholm sedan

1918.

— 291 — 14s m A l ä n ning a ii 1 s t o c k h o l m

JOHAN martin JOHANSSON

Född 12 okt. 1878 i Villstads församling, Jönköpings län. Kontorist vid S. J:s kontrollkontor.

Genomgått handelsskola. Innehar medalj för nit och redlighet i statens tjänst.

JOHAN martin LUDVIG JOHANSSON

Född 2 okt. 1894 i Fagerhults församling. Kalmar län. Handlande.

Egen rörelse i bilringar och tillbehör under firma Södra

Gummiverkstaden. Torkel Knutsgatan 29, etablerad 1918.

JOHAN oscar JOHANSSON

Född 15 juni 1899 i S:t Sigfrids församling. Kalmar län.

Byggmästare. Driver egen byggnadsverksamhet sedan 1929.

johan OSCAR NATANAEL JOHANSSON

Född 2 dec. 1892 i Nässjö. Målare i firman J. Engqvist, Stockholm. Fastighetsägare.

john ALBERT MARTIN JOHANSSON

Född 30 juni 1889 i Långamåla församling. Kalmar län. Direktör

för Jolin Johansson Gummi A.-B., Vanadisvägen 6. Anställd hos

Amerikanska Gummi A.-B. 1905—1929. från 1911 anställd såsom

verkmästare för nämnda firmas gummiverkstad. Bildade 1929 affärsrörelse med

bil ringar och gumniiverkstad. Innehar Patriotiska Sällskapets stora

guldmedalj.

292 —S m ålänningar i s t o c k h o l m

JOHN EDVARD JOHANSSON

Född IL juni 1886 i Västervik. Plåtslagaremästare. Börjat yrket hos

Guillaumes Verkstäder, Kopparberg, och fortsatte utbildningen i

Ludvika. Innehar egen rörelse i Lidingö sedan 1908. Suppl, i

fattigvårdsstyr. för Lidingö stad ocli i kyrkorådet, styr.-led. i Lidingö Industri- och

Hantverksförening, tillhör I. O. G. T. sedan 1899 och har under tiden

innehaft de flesta styrelseuppdrag.

john EMIL JOHANSSON

Född 7 mars 1894 i Kalmar. Guldsmed. Verkmästare hos A.-B.

Bernhard Hertz.

JOHN oscar BERNHARD JOHANSSON

Född 19 april 1889 i Döderhults församling, Kalmar län.

Polisöverkonstapel vid Stockholms poliskår, anställd 1912. Genomgått

underofficersskola och polisskolans högre kurs. Tidigare anställd som korpral

vid Kungl. Kalmar regemente. Innehar Vasamedaljen i guld 5 storl.

john BAGNAB JULIUS JOHANSSON

Född 9 jan. 1884 i Oskars församling, Kalmar län. Verkmästare hos

firman Aug. Falk. Lärde yrket hos H. B. Goldschmidt. Stockholm,

anställd sedan 1910 hos Aug. Falk.

— 293 — 14SMÅLÄNNINGAR I _S TOCKHOLM

josef LEANDER JOHANSSON

Född 28 febr. 1896 i Färgaryds församling. Jönköpings län. Poliskonstapel vid Stockholms

poliskårs 6:e vaktdistrikt.

karl ALFRED JOHANSSON

Född 25 april 1876 i Kråksmåla församling. Kalmar län. Chaufför hos Mjölkcentralen sedan 1914.

KARL AUGUST gunnar JOHANSSON

Född 12 fehr. 1893 i Tegnaby församling, Kronobergs län. Målare

i firma Olof Hägglund. Stockholm. Fastighetsägare. Innehar olika

uppdrag inom såväl arbetarrörelsen som nykterhetsrörelsen.

KARL axel THEODOR JOHANSSON

Född 6 mars 1891 i Målilla, Kalmar län. Musikfanjunkare vid

Kungl. Livregementet till häst sedan 1918. Anställd vid Kungl. Kalmar

regemente 1905—12, vid Kungl. Göta artillerireg. 1912—14. Svärdsman.

Deltagit som militärmusiker vid minnesfesten i Narva 1937 samt i

Delaware. U. S. A.. 1938.

KARL einar EMANUEL JOHANSSON

Född 17 dec. 1900 i Mönsterås församling, Kalmar län. Brandman i Stockholms stad. Genomgått

korpralskola vid Kungl. Flottan. Tidigare anställd vid marinen. Stockholms stads brandkontors

silvermedalj för mod och rådighet vid eldsvåda, varit aktiv idrottsman, särskilt brottare.

— 294 —smålänningar i stockholm

karl ENOCH JOHANSSON

Född 20 nov. 1880 i Voxtorps församling, Kalmar län.

Järnvägstjänsteman vid Stockholm—Roslagens järnväg sedan 1907. Tidigare

anställd vid Kalmar—Emmaboda järnväg.

karl FRITHIOF JOHANSSON

Född 17 juli 1899 i Allmundsryds församling. Kronobergs län.

Sjukvårdare vid Långbro sjukhus sedan 1925. Genomgått 2-årig

lantbruksskola i Gårdsby samt sjukvårdskurs. Tidigare anställd som rättare i

Dalsland. Medlem av Svenska Kommunalarbetareförbundet avd. 205.

KARL GUNNAR EMANUEL JOHANSSON

Född i maj 1897 i Säby församling, Jönköpings län. Pressare i

filma Klädesfabriken, Stockholm.

karl HARRY JOHANSSON

Född 6 okt. 1909 i Torsås församling, Kalmar län. Blylödare vid Förenade Superfosfatfabriker,

Gäddviken, Stockholm.

karl ROBERT JOHANSSON

Född 2 jan. 1874 i Algutsboda församling, Kronobergs län. Snickare.

295S M Å L Ä N N 1 N G AR IS T O C K H O L M

KARL stig THEODOR JOHANSSON

Född 26 april 1911 i Växjö. Skräddare hos Svenska Varuhuset.

Stockholm.

KNUT henning JOHANSSON

Född 13 juni 1894 i Ljungby. Kalmar län. Köpman. Driver egen

rörelse sedan 1935. Började såsom rallare vid 16 års ålder, arbetat

som sådan på olika platser i Sverige och Norge samt inom merkantila

branschen sedan 1931. Medlem av B. A. Orden.

knut HERMAN JOHANSSON

Född 30 dec. 1895 i Växjö landsförsamling, Kronobergs län.

Sjukvårdare vid Långbro sjukhus sedan 1922. Genomgått sjukvårdskurs.

Tidigare anställd vid S. J. i 3 år. Medlem av Svenska

Kommunalarbetareförbundet.

KNUT OSCAR JOHANSSON

Född 2 okt. 1894 i Ljungby. Kronobergs län. Spårvägsman vid A.-B. Stockholms Spårvägar.

Tidigare anställd som järnarbetare.

OSKAR WILHELM fingal JOHANSSON

Född 5 april 1889 i Långaryds församling. Jönköpings län. Kontrollör vid Trafik A.-B. Stockholm

—Södra Lidingö järnväg sedan 1912. Genomgått underofficersskola vid Kungl. Skånska Trängkåren.

Hässleholm. Fanjunkare i Kungl. Skånska Trängkårens reserv. Innehar Kungl. Patriotiska Sällskapets

guldmedalj och Arméns skyttemedalj i silver.

— 296 —s m a l ä n n i n g a r i stockhol m

nils LORENTZ JOHANSSON

Född 19 maj 1895. Skräddare vid Långbro sjukhus. Efter lära i

Mönsterås köping. Kalmar län. och praktik i Malmö och Köpenhamn,

flyttat till Stockholm 1919 och konditionerat hos olika skrädderifirmor.

Anställdes vid Långbro sjukhus 1931.

NILS VIKING JOHANSSON

Född 6 dec. 1910 i Växjö landsförsamling. Kronobergs län. Stadstjänare. Genomgått korpralskola

vid Kungl. Flottan.

OLOF JOHANSSON

Född 30 juni 1871 i Urshults församling. Kronobergs län. F. d.

handlande. Pensionär. Kom som 15-åring till Stockholm. Anställd hos

olika företag, därefter egen verksamhet som grundläggare. Har

ävenledes idkat affärsrörelse inom fisk- och fruktbranschen.

oscar DAVID JOHANSSON

Född 18 aug. 188fi i Tranås, Säby församling. Jönköpings län.

Målare.

— 297 — 14SMÅLÄNNINGAR 1 S_T O C K H O L M

oskar EDVARD JOHANSSON

Född 12 mars 1877 i Björkö församling, Jönköpings län.

Färghandlare. Innehar egen rörelse sedan 1919. Anställd vid Apoteket Morianen,

Stockholm, 1894—01. Wilhelm Beckers, Stockholm, och M. Hanson.

Stockholm, 1903—1919. Medlem av Odd Fellow, Frihetsbröderna.

Navigationssällskapet. Motormännens riksförbund m. fi. samt Stockholms

Borgerskap.

oskar EMANUEL JOHANSSON

Född 12 dec. 1910 i Torsås församling, Kalmar län. Snickare vid

A.-B. Förenade Superfosfatfabriker, Gäddviken, Stockholm.

OSKAR ture JOHANSSON

Född 28 nov. 1880 i Bredestads församling. Jönköpings län.

Chaufför hos Ahlén & Åkerlund.

ver AUGUST JOHANSSON

Född 25 maj 1881 i Väckelsångs församling, Kronobergs län.

Konsulterande elektroingenjör. Utexaminerad från Tekniska Elementarskolan

i Borås 1903. Innehar konsulterande ingenjörsverksamhet under firma

Elektrotekniska Ingenjörsbyrån, Stockholm. Har förut haft

tjänsteanställning vid svenska och utländska bolag.

- 298 —smålänningar i stockholm

per AUG. JOHANSSON

Född 17 maj 1882 i Långasjö församling. Kronobergs län.

Verktygsförman vid A.-B. Radius, Stockholm, sedan 1916. Tidigare varit anställd

vid flera större verkstäder, hemma och i utlandet, som verktygsmakare

och verktygsförman. Statens stipendiat, åren 1909—11, för yrkesstudier

i Tyskland. Medlemsråd i Konsum, medlem i Sveriges

Arbetsledareförbund.

PER ERNST valdemar JOHANSSON

Född 11 juni 1894 i Locknevi församling. Kalmar län.

Banktjänsteman i Stockholms Ensk. Bank, notariatavd. Studentexamen som

priva-tist vid Enskilda gymnasiet i Stockholm. Förut anställd som extra

tjänsteman i postverket.

STIG IVAN einar JOHANSSON

Född 20 okt. 1912 i Kalmar. Skriftställare.

sture EMIL JOHANSSON

Född 21 febr. 1909 i Torsås församling, Kalmar län. Snickare vid

A.-B. Förenade Superfosfatfabriker. Gäddviken. Stockholm.

- 299 —S M A L Ä N N I N G A R 1 STOCKHOLM

sven MARTIN GOTTFRID JOHANSSON

Född 12 jan. 1895 i Davidsmåla. Torsås församling. Kalmar län.

Maskinist vid A.-B. Vägförbättringar. Tidigare anställd som chaufför

i Djursholm.

sven OSSIAN JOHANSSON

Född 22 mars 1895 i Hamneda församling. Kronobergs län. Förman

vid Banankompaniet, anställd där sedan 1921. Genomgått korpralskola

vid Kungl. Svea livgarde.

tage HJALMAR JOHANSSON

Född 17 aug. 1912 i Tingsås församling. Kronobergs län.

Timmerman hos Granit och Betong A.-B.. Stockholm.

yngve ASTOR EVERT JOHANSSON

Född 8 nov. 1913 i Jönköping. Sjukvårdare vid Karolinska sjukh. psykiatr. klinik sedan 1941.

Tidigare innehaft anställning vid Psykiatriska sjukhuset. Genomgått sinnessjukvårdarekurs såväl lägre

som högre. Tidigare anställd vid Limhamns Träindustri A.-B. parkettgolvfirma. Innehar Arméns

skyttemedalj i silver. Tillhör Södermalms och Liljeholmens skytteförening.

— 300 —S M Å L Ä N N I N G A R I STOCKHOL M

HESRIK ADOLF JOHNSON

Född 24 mars 1878 i Jönköping. Verkst. direktör. Skolstudier vid

Hügre realläroverket i Stockholm 1895—1896. volontär i f:a Carl

Jacobsen & C:o. Stockholm. Verkst. direktör i A.-B. Adolf Johnson & C:o.

Stockholm, etabl. 1905. firma Henrik Johnson & C:o. Göteborg, fortf.

ensam innehavare av denna firma. 1897—1898 kassör i Hjalmar

Petersson & C:o Bokhandel. Karlstad. 1899—1905 kontorschef i A.-B.

Adolf Johnson & C:o. 1901—05 styr.-led. i Stockholms

Gymnastikförening. 1913 efter faderns, bokförläggaren Adolf Johnson, död. ordf. i

styr. för dennes affär. Adolf Johnson & C:o. som år 1911 ombildats till

aktiebolag. 1928—34 ordf. i Föreningen för Stockholms

Ljuskopierings-anstalter. R. V. O. l:a kl. 1929. Led. i Stockholms

Handelskammareförening och Köpmansklubben. Göteborgs Handelskammareförening och

Börssällskapet, Svenska Bokförläggareföreningen samt Svenska

Pap-pershandl a ref ören i n gen.

JOSEF HAMPUS JOHNSON

Född 22 dec. 1876 i Vissefjärda församling, Kalmar län.

Tygverkmästare. Anställd som volontär vid Kungl. Kalmar regemente 1896.

Avlagt underofficersexamen å Karlsborg 1898. avsked från regementet

1899. Anställd vid Stockholms Tygstation 1906. tyghantverkare vid

Kungl. Fortifikationen 1912. tygverkmästare där 1936. tygverkmästare

av l:a klass vid Fälttygkåren 1937. avsked med pension 1940.

Svärdsman. Innehar vasamedaljen i guld 5:e storleken. Medlem av Odd Fellow.

OSCAR VILHELM JOHNSON

Född 18 juni 1903 i Tofteryds församling, Jönköpings län. Mejerist

vid Mjölkcentralen. Genomgått mejeriskolan i Åtvidaberg. Varit

anställd på olika platser inom landet, bl. a. i Örebro c:a 2 år.

PER ARVID JOHNSON

Född 4 sept. 1901 i Höreda församling. Jönköpings län.

Byggnadsingenjör. Genomgått Tekniska läroverket i Malmö.

— 301 —SMÅLÄNNINGAR / STOCKHOLM

SVEN TURE VALDEMAR JOHNSON

Född 30 aug. 1907 i Tofteryds församling, Jönköpings län.

Lagerföreståndare vid A.-B. Mejeriet Victoria. Avlagt realskolexamen,

genomgått handelsskola.

DAVID ÅKE HERBERT EMANUEL JOHNSSÉN

Född 30 sept. 1904 i Nässjö. Avdelningschef i Maskinaffären Carl

Lamm A.-Ii.. Studentexamen 1924 vid Linköpings högre allin, läroverk,

åren 1925—1929 praktik i skogs- och lantbruk. Sedan 1929 anställd i

M. C. L. först som resande, sedan 1934 som avd.-chef.

NILS GUSTAF ALVAR ASTHOLD JOHNSSÉN

Född 10 sept. 1907 i Nässjö. Tandläkare. Studentexamen vid

Linköpings högre allm. läroverk 1929, med. kand.-examen i Uppsala 1935,

tandläkareexamen 1939. Tandläkare i Stockholm sedan 1939.

ERNST AUGUST THEODOR JOHNSSON

Född II jan. 1889 i Tranås. Tapetseraremästare. Idkat tekniska

studier i ritning i Tranås och Stockholm. Innehar egen firma

Linnégatan 27 sedan 1914. Medlem av Stockholms Hantverksförening och

Tapetseraremästareförening m. m.

- 302 -S M Å L Ä N N I N G A 11 1 STOCKHOLM

GUSTAF REINHOLD JOHNSSON

Född 20 april 1890 i Ålems församling. Kalmar län. Handelsresande

i firman Thure Forsberg. Varit anställd i samma företag sedan !90i.

GÖTE MANFRED JOHNSSON

Född 27 april 1903 i Ljungby. Ingenjör. Ingenjörsexamen S. T. I.

193(i. l:ste yrkeslärare i Stockholms arbetslöshetskommittés

verkstadsskola. Tidigare anställd vid Stockholms Spårvägars omnibussavd.

KAHL JOHAN JOHNSSON

Född 17 sept. 1887 i Ålems församling. Kalmar län. Elektriker vid

A.-B. Separator sedan 1911.

OSKAR BERTIL JOHNSSON

Född 25 aug. 1907 i Säby församling, Jönköpings län. Murare hos

byggnadsfirma ingenjör S. Thunström. Stockholm. Genomgått

korpralskola. signalskola och Stockholms stads yrkesskolor. Tidigare anställd

vid Kungl. Smålands husarregemente, Kungl. Livregementets husarer

och Kungl. Livregementet till häst.

— 303 —S M Å L Ä N N / N G A R_/ S T O C K H O L M

SVEN ALFRED JOHNSSON

Född 26 juni 187!) i Mönsterås, Kalmar län. Maskinmästare vid

Maria Sjukhus sedan 1912. Gick till sjöss år 1895—97.

verkstadsarbetare i Oskarshamn och Stockholm, Södra varvet och Bohusvarvet

1898—99. därefter till sjöss 1899—1900. Maskinistexamen vid

Stockholms navig.-skola 1903. maskinbefäl till sjöss 1903—04. Bitr. maskinist

vid S:t Eriks sjukhus åren 1904—22. En av stiftarna av Stockholms

stads Maskinmästarefören. och led. i dess första styrelse, medlem o.

styr.-led. i Stockholms stads befattningshavares soc.-dem. förening. Innehar

Patriotiska Sällskapets guldmedalj 2:a storl. sedan 1937.

THORE GUSTAV EMANUEL JOHNSSON

Född 17 aug. 191"t i Svenarums församling, Jönköpings län.

Maskinist vid Försäkringsbol. Skandia-Freja. Mynttorget 1. Anställd som

byggnadsarbetare sedan år 1930 och byggnadsförman sedan år 1937.

THURE FRITZ JOHNSSON

Född 8 okt. 1893 i Frödinge församling. Kalmar län. Desinfektör.

Innehar egen rörelse i Stockholm. Fanjunkare i K. Hallands

regementes reserv. Sekr. i Sveriges Cyanvätedesinf. Förening.

OSCAR FRITHIOF JOHNZON

Född 21 april 1882 i Skirö församling, Jönköpings län. Fanjunkare.

— 304 —S M Å L Ä N N I N GAR 1 S TOCKHOLM

ALGOT JONASON

Född 10 sept. 1879 i Vrå församling, Kronobergs län. Handlande.

Genomgått handelsskola samt kurser i Stockholms Borgarskola. Idkar

handelsrörelse i Stockholm sedan 1905. Började i handel efter slutad

folkskola. Tillhör styr. för sjuk- och begravningskassan "Tre Vänner"

sedan 1902.

ANDERS AUGUST JONASSON

Född 6 mars 1881 i Öhrs församling. Kronobergs län. Köpman.

Medlem av Frihetsbröderna och Borgargillet.

BERTIL EVALD FREDRIK JONASSON

Född 14 sept. 1918 i Jönköping. Korpral vid Kungl. Livregementet

till häst. Genomgått korpralskola. Innehar militära idrottsmärket i

silver och skyttemärke i silver.

FRANS AXEL JONASSON

Född 27 juli 1884 i Jönköping. Faktor vid Bonniers Förlagstryckeri.

Genomgått teknisk yrkesskola. Tidigare anställd som teknisk

föreståndare för Jönköpings Litografiska A.-B. Sekr. i Stockholms Grafiska

Faktorsförening. Studieresa i Tyskland.

— 305 —

20S M ÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

GUSTAV HENRIK JONASSON

Född 12 fehr. 1889 i Väckelsångs församling, Kronobergs län.

Köpman. Försäljningschef i A.-B. Grönsakskompaniet. S:t Eriksgatan 6. F.

d. handlande.

KARL PETTEK JONASSON

Född 10 juni 1867 i Vissefjärda församling. Kalmar län. Mätareavläsare vid Stockholms

Vattenverk. Pensionerad. Innehar guldmedalj 2:a storl. från Stockholms stad.

CARL VICTOR JONSON

Född 1 fehr. 1875 i S:t Sigfrids församling. Kalmar län.

Bokbin-derichef hos Åhlén & Åkerlund. Stockholm. Pensionerad.

ERNST W. JONSON

Född 12 dec. 1886 i Fliseryds församling. Kalmar län.

Försäkringsinspektör. Tidigare innehaft anställning vid järnväg och post.

— 306 —S M Å L Ä N N INGÅR I STOCKHOLM

ALFRED AMANDUS JONSSON

Född i maj 1883 i Madesjö församling, Kalmar län. Äkeriägare.

Innehar egen åkerirörelse sedan år 1924. Medlem av Stockholms Södra

Åkeriförening.

ALVAR MAGNUS LENNART JONSSON

Född 1 maj 1913 i Hultsfreds köping, Kalmar län. Målaremästare.

Innehar egen rörelse sedan 1937. Förut anställd hos olika målerifirmor.

AUGUST WILHELM JONSSON

Född 2 april 1862 i Fagerhults församling. Kalmar län.

Fastighetsägare. Förutvarande sysselsättning i byggnadsfacket sedan ungdomen

med dels egen entreprenad och dels som arbetsledare för åtskilliga

fastigheter i Stockholm.

BROR SVANTE WALFRID JONSSON

Född 12 okt. 1874 i Hjorteds församling. Kalmar län. F. d.

vakt-konstapel. Pensionerad. Anställd som vaktkonstapel vid Kronohäktet i

Västervik 1906—18 och vid Centralfängelset i Stockholm 1918—38.

— 307 —SMÅLÄNN I N G A R_7 STOCKHOLM

CARL GUSTAF HERIBERT JONSSON

Född 26 mars 1888 i Helleberga församling, Kronobergs län.

Tjänsteman vid Stockholms Örlogsvarv.

ERIC HERBERT JONSSON

Född 12 aug. 1886 i Ingatorps församling. Jönköpings läiT. Ingenjör vid Kungl. Marinförvaltningen.

ERIK JONSSON

Född 13 nov. 1882 i Vimmerby. Förste postkontrollör. E. o.

postexpeditör 17 nov. 1900. postexpeditör 5 dec. 1907, postassistent 1 juli

1925, postkontrollör 11 aug. 1933, förste postkontrollör fr. o. m. 1 nov.

1938 såsom föreståndare för postanvisningsrevisionen. Föreståndare för

K. Generalpoststyrelsens folkpensionsavdelning.

ESKIL BERNHARD JONSSON

Född 22 jan. 1897 i Barnarps församling, Jönköpings län. Ingenjör.

Genomgått folkhögskola och maskintekn. fackskola. Förkalkylator vid

Sv. A.-13. Gasaccumulator, Stockholm—Lidingö. Tidigare anställd vid

Jönk. Mek. Verkstad, Motorfabriken, Jönköping, Sv. Maskinaktiebolaget.

Jönköping, A.-B. Pentaverken. Skövde, A.-B. Motala Verkstad.

— 308 —S M Å L Ä N N I N GAR 1 S T O C K H O L M

GUSTAV INGVAR EVERT JONSSON

Född 291 febr. 1916. Polisman. Jur. stud. Studentexamen vid

Västerviks högre allm. läroverk 1936. genomgått polisskolans lägre kurs 1938.

Anställd vid poliskåren 1937.

JOHAN ALVAR NAT. JONSSON

Född 24 aug. 1907 i Öster Ökna församling, Jönköpings län.

Polisman vid Stockholms poliskår med tjänstgöring vid Statspolisen.

JOHAN BERNHARD JONSSON

Född 24 okt. 1884 i Femsjö församling. Jönköpings län. Inspektör

vid A.-B. Nordiska Kompaniet sedan 1919. Avlagt underoffieersexamen

högre kursen 1903—04. Tidigare anställd som fanjunkare vid Kungl.

Svea livgarde. Kompanichef för skarpskytteföreningens 10 komp.

sedan 1927. skattmästare inom Sveagardesföreningen 1926—40, ordf. i

Bostadsföreningen Benen n:r 16 u. p. a. 1940. Innehar Svärdstecknet.

Stockholms stads frivilliga skarpskytteförenings förtjänstmedalj i guld.

Stockholms skytteförbunds förtjänstmedalj i silver samt Idrotts- och

Skytteklubben N. K:s förtjänsttecken i guld.

JOHN RERNHARD JONSSON

Född 14 febr. 1879 i Fliseryds församling. Kalmar län. Byggmästare.

— 309 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

JOHN ERIK HUGO JONSSON

Född 8 juli 1904 i Oskarshamn. Köpman. Genomgått borgarskola och teknisk skola. Innehar egen

rörelse.

JOHN HARRY EMANUEL JONSSON

Född 6 juni 1895 i Eksjö. Köpman. Innehar agenturrörelse sedan

1938. Varit anställd vid Finsjö Kraft A.-B. 1909—14. Bröderna

Påhl-mans Handelsinstitut 1915. Södermanlands Enskilda Bank 1916—25 och

A.-B. Ellams Duplicator C:o 1926—38.

JONAS FREDRIK EDVIN JONSSON

Född 15 mars 1892 i Hässleby församling. Jönköpings län.

Byggnadsarbetare hos Kungl. Byggnadsstyrelsen. Genomgått korpralskola

vid Kungl. Flottan i Stockholm. Varit anställd vid Kungl. Flottan

1911—17.

KARL ERIK VALDEMAR JONSSON

Född 11 sept. 1897 i Kalmar. Läroverksadjunkt. Studentexamen i

Kalmar 1916, fil. kand. i Uppsala 1922. fil. mag. 1923, provår vid

Göteborgs folkskolesem. 1925. Adjunkt vid h. a. lärov. för gossar å

Södermalm. Vik. adjunkt i Trelleborg 1922—24. i Åmål 1924—26, extralärare

vid h. a. lärov. i Lund 1926—29, vid Vasa realskola 1929—32, adj. vid

h. a. lärov. i Uppsala 1932—37.

— 310 —SMÅLÄNNING AR IS TOCKHOLM

KARL HUGO JOSEF JONSSON

Född 19 mars 1883 i Ljungby. Kalmar län. Uppväxt i Kalmar,

genomgått folkskolan och konfirmerad där. Ägare av Ström & Jonssons

Kylarfabrik, etablerad 1920. Lärde bleck- och plåtsl.-yrket 1899.

gesällbrev och bronsmedalj i Kristianstad 1902. kond. å olika platser

1902—20. Borgare 1921. Medlem av Stockholms stads Hantverksfören.

Lev. till bl. a. Centrala flygverkstäderna å Malmslätt, Atlas Diesel.

Nydquist & Holm, A.-B. Bofors, Juneverken och Wiklunds verkstäder.

KARL IVAR JONSSON

Född 25 jan. 1903 i Mörlunda församling, Kalmar län. Arkitekt vid

Kungl. Byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå; byggnadskonsulent i

Tureberg; egen praktik. Genomgått Chalmers tekniska institut,

avgångsexamen 1929, K. tekn. högskolan, avgångsex. 1930. Tidigare anställd hos

arkitekterna Nordenskjöld, Birch-Lindgren, Romare och Scherman m. fi.

KARL JOHAN JONSSON

Född 31 dec. 1861 i Oskars församling, Kalmar län. Murare.

KARL JOSEF HERMAN JONSSON

Född 24 aug. 1892 i Fagerhults församling, Kalmar län.

Styckmästare i Carl Larssons Slakteri A.-B. sedan år 1911 samt föreståndare för

affären Brahegatan 24. Medlem i förbundet Frihetsbröderna.

— 3-311 -SMÅLÄNNINGAR I STOC KHOLM

SVEN AUGUST ADOLF JONSSON

Född 7 juli 1872 i Alseda församling, Jönköpings län. Skulptör.

Genomgått Tekn. skolan i Stockholm 1893—95, privatstud. i Paris

1899—1902. bl. a. f. prof. Injalbert o. Rollard samt vid Colarossi

akademi. Studieresor i Tyskland. Frankrike och Italien 1902—03 och 1924.

Bosatt i Rom 1904—14. Delt. i världsutst. i Paris 1900. Rom 1911,

Stockholm 1912. 1914. 1919. Nässjö 1922. Jönköping 1928 samt årl. utst.

i Rom 1906—14. Innehar egen ateljé i Stockholm sedan 1915. Bl. offentl.

skulpturer märkas: Svante Arrhenius i vetensk.-akad. 07. Oscar Ekman

i Gtbgs högsk. 12. Sven Hedin i Etnogr, mus. 12. Sixten von Friesen i

Sthlms stadsk. 13. 1". P. Waldenström miss:sk. å Lidingö 16, Gustav V

å K. slottet 18. Hj. Branting Sthlms folk.-hus 20 samt flera folkparker.

Emanuel Swedenborg Lincoln Park i Chicago 24. Carl Petterson

kolosal-staty i Nässjö 25. F. W. Thorsson, Sandvikens folkp. 31, Gustaf 11

Adolfreliefer i flera tyska städer 32. fontänen Svanen i Lindesberg 34.

Krucifix i Myresjö kyrka 37, Gustaf Adolfs minnessten i Nässjö 39. in. fi.

SVEN HUGO JONSSON

Född 11 jan. 1908 i Nybro, Madesjö församling. Kalmar län. Ingenjör vid A. S. E. A. Genomgått

S. T. I., Stockholm.

VICTOR LEONARD JONSSON

Född 20 april 1884 i Törnsfalls församling, Kalmar län. Droskägare.

Innehar egen rörelse från 1909. Avlagt korprals- och

underofficersexamen vid Kungl. Göta livgarde. Tjänstgjort vid Krigsskolan å Karlberg

1906— 09.

ROBERT ALEIN JOSEPHSSON

Född 4 okt. 1895 i Halltorps församling, Kalmar län. Redaktör.

Genomgått Stockholms privatgymnasium, L"école des Hautes Etudes

So-ciales et Internationales, Paris. Redaktionssekreterare i

Vecko-Journa-len. Medarbetare i Kalmar Läns Tidning 1916, redaktionssekreterare i

Borås Dagblad 1916—18, redaktionssekr. i Smålands Allehanda 1918

—20. nattredaktör i Göteborgs Morgonpost 1920—21. andre redaktör i

Smålands Allehanda 1921—23, andre redaktör i Karlskrona-Tidningen

1923—24. redaktionssekr. i Bonniers Vecko-Tidning 1925—29,

redaktionssekr. i Vecko-Journalen sedan 1929, huvudredaktör för Uge-Journalen.

Köpenhamn, 1935—38. Redaktör för ett flertal illustrerade arbeten, bl. a.

samlingsverket Sveriges Försvar. Korrespondenser och artiklar.

Signaturer R. J.. Redjos. Mr. X. Utländska resor och artiklar från Tyskland

1921. 1931. 1932. 1933, 1934. 1935. 1939. Finland 1922, Norge 1923. 1932.

1940. Frankrike 1924—25, 1930. 1934 1935. 1939. Danmark 1926. 1933.

1934. 1935. Schweiz 1930. 1935. Österrike 1933. 1934. Tjeckoslovakien

1933. 1934. Ungern 1933. Belgien 1931. 1935. England 1936. Italien 1939.SMÅLÄNNIN G A Ii 1 STOCKHOLM

ERIK H. M. JUHLIN

Född 12 april 1891 i Blädinge församling, Kronobergs län.

Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar sedan 1918. Genomgått polisskolan.

Anställd på Grand Hotel i Stockholm 1910—15, vaktkonstapel på

Långholmen 1915—16, poliskonstapel i Stockholm 1916—18. Medlem av

Kommunalarbetareförbundet avd. 37.

THURE HAGE JUHLIN

Född 23 febr. 1906 i Västervik. Tjänsteman i Svenska

Turistföreningen. Studentexamen, genomgått Frans Schartaus Handelsinstitut.

OLLE HENRY STEN JUNESTEDT

Född 7 juli 1906 i Jönköping. Sergeant vid Kungl. Svea artillerireg.

med tjänstgöring vid Försvarsstabens fotografiska avdelning.

Studentexamen 1934 vid Arméns und.-officersskola, underofficersexamen 1931.

Tidigare innehaft anställning som kontorist.

BERTIL IVAR FREDRIK JUNG

Född 14 dec. 1915 i Kalmar. Mariningenjör. Studentexamen i

Jönköping, civilingenjörsexamen vid K. T. H. Divisionsingenjör vid

ubåtsavdelningen. Tidigare anställd vid Brown. Boveri, Schweiz.

— 313 —S M Å L Ä N N I N G A Ii I STOCKHOL M

MANDO FRITJOF JUNGE HT

Född 30 juni 1885 i Annerstads församling. Kronobergs län.

Verkmästare vid Arméns centrala beklädnadsverkstad. Praktiserat några år

i London samt genomgått kurser bl. a. vid "Mimsters".

AXEL EMIL FELIX JÄTTNE

Född 5 febr. 1893 i Norra Sandsjö församling, Jönköpings län.

Lagerchef i C. A. Kåbergs Tapetaffär. Stockholm, inneh. J. A. Modin.

OSKAR GUNNAR LOUIS JÖNNING

Född 2 aug. 1913 i Vissefjärda församling. Kalmar län.

Bankvaktmästare i Södermanlands Ensk. Bank. Stockholm. F. d. styr.-led. i

Svenska Gångförbundet. Stockholms Gångförbund och Fredrikshovs

Idrottsförening. Världsrekordhållare i gång 3,000 m. 1936, 12,35,6 m.

Deltagit i 4 landskamper med placeringssiffrorna 1. 1, 2. 4. Innehaft

i svenska rekord i gång. 1.500, 3.000, 5,000 och 25,000 m. 1936, svensk

mästare 1936 o. 1937. Innehar Internationella Idrottsförbundets

världs-rekordsplakett, Svenska gångförbundets hedersplakett, Fredrikshovs

idrottsförenings guldmedalj.

ARTHUR OSSIAN ROBERT JÖNSSON

Född 12 jan. 1903 i Virestads församling, Kronobergs län.

Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar sedan 1925. Genomgått furirskola och

Ågrens handelsskola i Växjö. Tidigare anställd vid Kungl. Kronobergs

regemente. Medlem av Svenska Kommunalarbetareförbundet avd. 37.

— 314 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

JOHAN ERIK VILHELM JÖNSSON

Född 23 juli 1892 i Lessebo, Hovmantorps församling, Kronobergs

län. Civilingenjör. Studentexamen 1911. elevkurs hos Asea 1911—12.

1917—18, examen från K. T. H. 1917. Offertingenjör hos Elektr. A.-B.

Siemens, Stockholm, sedan 1919. Anställd som distriktsassistent i

Älvkarleby Kraftverk 1918—19.

KNUT JOHAN JÖNSSON

Född 14 dec. 1890 i Tranås, Säby församling, Jönköpings län.

Försäljningschef hos Paul U. Bergström A.-B., Stockholm, anställd sedan

1916. Genomgått handelsskolan i Linköping 1912. Tidigare anställd

inom konfektionsbranschen i Örebro och Göteborg. Innehar Patriotiska

Sällskapets guldmedalj.

OSCAR VILHELM JÖNSSON

Född 28 nov. 1883 i Moheda församling. Kronobergs län. Förman.

Anställd hos A.-B. Svenska Spiralfabriken sedan 1904. förman 1916.

Medlem av Sv. mekaniska verkmästareförbund.

WILLIAM JÖNSSON

Född 26 nov. 1896 i Hjelmseryds församling, Jönköpings län.

Skräddare i firman A.-B. Rydholm, Stockholm. Medlem av

Beklädnadsarbetareförbundets avd. n:r 1.

— 315 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

JOHN ALFRED JÖRLE

Född 10 febr. 1887 i Skärfsjö. Karlslunda församling, Kalmar län.

Köpman. Representant för A.-B. Bror Elliot. Ordf. i

Manufakturist-föreningen S. M. H. F.

BERTIL SIXTEN KALLMERT

Född 6 juni 1911 i Kalmar. Tjänsteinan å Jönköpings Juridiska

Byrå, Stockholm. Skolstudier vid högre allin, läroverket i Kalmar,

examen från specialkurs vid Kalmar Språk- & Handelsinstitut, examen

från Bröderna Påhlmans Handelsinst.. Stockholm, språkstud. i

Borgarskolan. Stockholm. Förut anställd i Ragnar Allmérs Advokatbyrå,

Kalmar, A.-B. Svenska Handelsbanken, Kalmar, Råsunda

Förstadsaktiebolag, Råsunda. och Kungl. Svenska Generalkonsulatet. London. Medlem

av Mercurii-Orden och i Kungl. Aeroklubben.

ERIC REINHOLD KALLMERT

Född 24 okt. 1912 i Kalmar. Kassör hos Svenska Spannmåls A.-B.

i Stockholm. Skolstudier vid Kalmar högre allm. lärov.,

handelskoleut-bildning, genomgått kurs för revisorsassistenter å Handelshögskolan i

Stockholm. Tidigare anställd som revisorsassistent hos aukt. revisorn

Fritjof Dahlgren i Stockholm. Under åren 1934—37 tjänstgjort såsom

kamrer hos advokaten Sigge Leksen i Stockholm.

DAVID RICKARD LÉON A HD KANTÉN

Född 11 sept. 1895 i Adelövs församling. Jönköpings län.

Spårvägs-man vid Stockholms Spårvägar sedan 1920. Fastighetsägare. Genomgått

sjukvårdskorpralskola. Tidigare anställd vid Statens Järnvägar samt

som sjukvårdskorpral vid Kungl. Jönköpings regemente. Medlem av

Svenska Kommunalarbetareförbundet avd. 37. styr.-led. i Sv.

Kommu-nalarb.-förb. avd. 37. kassör i Spårvägsmännens socialdemokratiska

klubb i Enskede, led. i Fackklubbarnas arbetsutskott. Studieledare vid

Enskede sektion av Sv. Kommunalarb.-förb. avd. 37.

— 31Ö —S M ÅLÄNNING A R I S TOCKHOLM

ALFHED KARLBERG

Född 11 aug. 1875 i Berga församling, Kronobergs län. Vaktmästare.

Genomgått underofficersskola vid Kungl. Svea Trängkår i

sjukvårdstjänst. Anställd vid Nordiska Kompaniet sedan 1912. Innehar Kungl.

Patriotiska Sällskapets medalj.

SVEN GUNNAR INGEMAR KARLBERG

Född 3 maj 1917 i Hultsfred, Kalmar län. Ingenjör hos Elektriska

A.-B. Skandia. Genomgått Örebro tekn. gymnasium.

KARL ERIK ALBERT KARLESON

Född 14 mars 190(1 i Marklanda. Räppe, Bergunda församling.

Kronobergs län. Förste postassistent vid postdirektionen i Stockholms

distrikt. Lärare vid postverkets undervisningsanstalt. Studentexamen

1926 i Växjö.

AXEL KARLESTRAND

Född 2 sept. 1895 i Mönsterås, Kalmar län. Spårvägsman vid

Stockholms Spårvägar sedan 1919. Genomgått underofficersskola. Tidigare

anställd som furir vid Kungl. Kronobergs regemente, vid Statens

Järnvägar samt poliskonstapel i Eskilstuna. Medlem av Svenska

Kommunalarbetareförbundet avd. 37.

— 317 —SMÅLÄNNINGAR /_ STOCKHOLM

KLAS BERNHARD JOHANNES KARLGREN

Född 5 okt. 1889 i Jönköping. Professor och föreståndare för Östasiatiska samlingarna. Fil. kand. i

Uppsala 1909. fil. lic. 1915. fil. d:r och docent i sinol. vid Uppsala universitet 1915. prof. i östasiatisk

språkvet. och kultur vid Göteborgs högskola sedan 1918. prorektor där 1927, rektor 1931—36. K. N. 0.

2 kl., L. V. V. S.. L. L. H. S.. L. V. A.. L. H. A., off. Fr. Hedersleg.

AXEL EMIL KARLGÅRD

Född 15 sept. 1889 i Säby församling, Jönköpings län. Ingenjör vid

Kungl. Flygförvaltningen. Stockholm. Genomgått Norrköpings Tekniska

skola.

JOHN OSKAR KARLGÅRD

Född 24 juni 1885 i Gränna. Banktjänsteman vid Skandinaviska

Banken A.-B. Studentexamen 1905. Styr.-led. och aktuarie i Svenska

Bankmannaföreningens Försäkringskassa. Förutvarande styr.-led. i

Svenska Bankmannaföreningens Centralstyrelse och ordförande i

Stockholms Filialförening av Svenska Bankmannaföreningen. Innehar

Svenska Iiankmannaföreningens hederstecken.

JOHN GUSTAV RIKGEK KARLMAN

Född 10 dec. 1902 i Vissefjärda församling. Kalmar län. Skräddare

i firma A.-B. Rydholm. Stockholm. Medlem av Svenska

Beklädnadsförbundets avd. 1.

— 3-318 -S M Å L Ä N N I N G AR I STO C KHOL M

BERTIL GUSTAV VALTER KARLSON-WESTM AN

Född 14 febr. 1901 i Vimmerby. Kalmar län.

Bankkontorsföreståndare. Avlagt realskoleexamen. Föreståndare för Aktiebolaget Göteborgs

Bank. Liljeholmen, sedan 1929. Anställd soin tjänsteman i A.-B.

Stockholms Diskontobank 1916—17. inträdde 1917 i A.-B. Göteborgs Bank.

ERNST GEORG FERDINAND KARLSON

Född 28 mars 1887 i Kråksliults församling. Jönköpings län.

Möbel-handlande. Egen rörelse: Firma Ernst Karlson, Möbleringsaffär,

Stockholm, etabl. 1932. Anställd som kontorist i Hjältevads Träförädlings

A.-B. 1910—13, chefsbefattning vid A.-B. Järnforsens Möbelfabrik

1914—27, kamrer hos A.-B. Carlsson & Reicke, Stockholm, 1928—32.

GUSTAF HILMER KARLSON

Född 22 juni 1893 i Åby församling. Kalmar län. Polisman vid Stockholms poliskår sedan 1916.

Genomgått underofficersskola vid f. d. Kungl. Göta livgarde.

ADOLF EMANUEL KARLSSON

Född 31 juli 1879 i Mörlunda församling, Kalmar län. Värdebrevbärare. Genomgått folkskola.

Anställd vid postverket sedan 1903. Innehaft anställning som betjänat hos överhovjägmästare af

Peter-sén, Erstavik, 1899—1901. och hos brukspatron Ch. Aspelin. Fagersta Järnverk. 1901—03. Innehar Postv.

tjänstemedalj i silver 5:e storleken. Egen rörelse, fiskredskaps verkstad. sedan 1920.

AG O THEODOR KARLSSON

Född 25 juli 1894 i Åby församling, Kalmar län. Spårvägsman vid

Stockholms Spårvägar sedan 1921. Genomgått furirskola. Tidigare

anställd som furir vid Kungl. Gotlands infanteriregemente. Medlem av

Svenska Kommunalarbetareförbundet avd. 37. Innehar Arméns

skyttemärke samt statens skyttemärke i silver.S M ÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

ANDERS GÖSTA WALDEMAR KARLSSON

Född 30 mars 1907 i Gränna. Chaufför hos Tor Holmströms Metallaffär.

ARNOLD IVAR KARLSSON

Född 26 mars 1890 i Norra Sandsjö församling, Jönköpings län.

Möbelsnickare. Innehar egen rörelse sedan år 1912, Skeppargatan 43.

AUGUST VILHELM KARLSSON

Född 10 jan. 1863 i Vederslövs församling. Kronobergs län.

Byggnadssnickare hos byggnadsingenjör Norrbin, Stockholm.

BIRGER VALENTIN KARLSSON

Född 29 okt. 1902 i Tryserums församling. Kalmar län. Direktör för

A.-B. Vanadisgaraget och Norrtullsgaraget A.-B. Tidigare

brädgårdsin-spektor för Viggbyholms Ångsåg efter praktik från skogsavverkningar

samt olika sågverk. Förestånd, för Automobilpalatsets bensinstation.

Styr.-medl. i Stockholms Garageäg. och Bensindistr.-förening. Bästa

svensk i individuella tävlingar i bowling om världsmästerskapen i

Berlin 1936, representerat A. S. K. och Djurgårdens I. F. i fotboll, bandy

ocli ishocky åren 1920—30.

— 3-320 -SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

BROR KARL OSSIAN KARLSSON

Född 16 juli 1892 i Voxtorps församling, Jönköpings län.

Vaktmästare vid Riksdagens I kam. samt statsrådsberedningen sedan 1930.

Anställd vid Kungl. Livgardet till häst 1911—14 samt sedermera vid

Kammarrätten och Finansdepartementet.

BROR NILS VERNER KARLSSON

Född 15 sept. 1:901 i Naskarps gård. Flisby församling, Jönköpings

län. Maskinist hos A.-B. Vägförbättringar, Stockholm.

EINAR FABIAN KARLSSON

Född 21 juli 1896 i Åby församling. Kalmar län. Civilingenjör.

Studentexamen i Kalmar 1917. ingenjörsexamen 1922. Innehaft

anställning vid Margarin A.-B. Svea, Kalmar. M. Erhardts Maschinenfabrik,

Wolfenbüttel, Koop. Förbundets Margarinfabrik. Norrköping. Sedan

1937 innehavare av Margarinfabriken Örnen. Stockholm.

ERIC KARLSSON

Född 13 jan. 1886. Hantverkare vid Långbro sjukhus. Innehar

egen rörelse i skomakeriyrket. Thulegatan 45 och Hagagatan 44.

Stockholm. Varit anställd som portvakt vid Långbro sjukhus 1913—37.

— 321 —

20SMÅLÄNNINGAR I S TOCKHOLM

ERIK REINHOLD KARLSSON

Född 20 maj 1886 i Norra Sandsjö församling. Jönköpings län.

Snickaremästare. Genomgått folkskola. Driver egen rörelse sedan 1912.

verkstad Skeppargatan 43.

ERNST WALFRID KARLSSON

Född 8 febr. 1880 i Nässjö. F. d. tjänsteman vid Statens Järnvägar.

Fastighetsägare i Brännkyrka. Pensionerad. Varit anställd vid S. J.

i Nässjö 1904. flyttade till Stockholm 1905 och sedan tjänstgjort vid

Stockholms Central i olika befattningar.

FRITZ GUSTAF KARLSSON

Född 20 juli 1888 i Ljungby. Kalmar län. Maskinist vid Stockholms

gatukontor. Uppbördsman i Kommunalarb.-fören.

GUSTAF JOHAN KARLSSON

Född 8 jan. 1880 i Vissefjärda församling. Kalmar län.

Fastighetsägare. Arbetade i snickeri till 1904. Innehar egen snickerirörelse

sedan 1904.

— 322 —S M Å L Ä N N 1 N GAR I STOCKHOLM

GUSTAF RIKARD HUGO KARLSSON

Född 3 mars 1895 i Hovmantorps församling. Kronobergs län.

Verkmästare hos Norrmalms Livsmedel. Försäkringsverksamhet och agent

för "De Förenade" 1919—36.

GUSTAF VILHELM KARLSSON

Född li juni 1890 i Ryssby församling. Kronobergs län. Kontorist

vid Kungl. Järnvägsstyrelsens Kontrollkontor. Genomgått kurs för

utbildandet av kontorister vid Kungl. Järnvägsstyrelsens Kontrollkontor,

elev vid Karlshamn—Vislanda—Bolmens Järnväg 1909—11. Anställd

som kontorist vid Ölands järnväg 1911—15.

GUSTAV HARRY KARLSSON

Född 8 april 1902 i Östra Eds församling, Kalmar län.

Börlednings-montör hos entreprenör J. Lindqvist, Danderyd.

GUSTAV HJALMAR KARLSSON

Född 11 juni 1883 i Jönköping. Ingenjör 1924 och yrkeslärare 1931.

Ingenjörsexamen genom kvällsstudier vid Tekniska Institutet.

Yrkeslärare i Stockholms stads yrkesskolor (elektrikeravdelningen). Förut

anställd som arbetare och arbetsledare på olika områden inom Luth &

Rosén El. A.-B. i Stockholm.

— 3-323 -S M ÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

HENRIK ENELIUS KARLSSON

Född 9 febr. 1892 i Västra Eds församling. Kalmar län. Typograf

hos Bokindustri A.-B. Viktor Pettersson. Stockholm.

JOHAN (JOHN) ALBIN KARLSSON

Född 18 dec. 1879 i Misterhults församling. Kalmar län. Kontorschef

hos Stockholms Läns Fiskförsäljningsförening u. p. a., innehavare av

firma Tätningskompaniet i Stockholm. Genomgått folkskola,

handelsskola. underofficersskola, lantmäteri- och topografisk kurs. Anställd vid

Kungl. Vaxholms Kustart.-regem. 1898, underofficer 1906,

flaggunderofficer 1926. överg.-stat 1926, i reserven 1935. Tillhört

underofficerssällskapets i Stockholm styr. 1930—40. Svärdsman. Innehar skjutmedalj

och Underoff.-sällskapets hederstecken.

JOHAN MANFRED KARLSSON

Född 28 april 1884 i Vissefjärda församling. Kalmar län. Chaufför

hos A.-B. Lundqvist & Lindroth. Stockholm, sedan 1907.

JOHAN WALTER KARLSSON

Född 22 april 1902 i Hjorteds församling. Kalmar län. Chaufför i

firman C. W. Schumacher sedan år 1924. Delägare i Brödernas

Karlsson Cykel- o. Sportaffär, Tjärhovsgatan 14. Stockholm. Innehar

skyttemärke i guld.

— 324 —SMÅLÄNNINGAR^ I STOCKHOL M

JOHN WILLIAM KARLSSON

Född 24 okt. 1901 i Stenbrohults församling, Kronobergs län.

Överkonstapel vid statspolisens kriminalavdelning, anställd vid Stockholms

poliskår 1925. Studentexamen vid Växjö högre allin, läroverk 1922,

genomgått lägre kursen och befälskursen vid statens polisskola.

KARL EDVIN MARTIN VALDEMAR KARLSSON

Född 17 jan. 1890 i Västrums församling. Kalmar län. Förste

riksgäldsvaktmästare, fanjunkare i Kungl. Svea Livg. reserv.

Genomgått underofficersskola och polisskola. Varit anställd vid Stockholms

poliskår 1912—15 och vid riksdagshuset 1915—33. V. ordf. i avd. Il av

Civilförvaltningens personalförbund.

KARL ERIK GERHARD KARLSSON

Född 19 nov. 1909 i Högsby församling, Kalmar län.

Garageinnehavare. Innehar egen garagerörelse.

KARL FRITHJOF KARLSSON

Född 22 jan. 1874 i Hjälmseryds församling. Jönköpings län.

Skräddaremästare. Lärt yrket i Stockholm. Praktiserat hos olika firmor.

Egen firma sedan 1910. Innehaft anställning som tillskärare. Medlem

av Stockholms Borgerskap.

— 32-5 —S M i L Ä N N INGÅR I _S T O C K H O L M

KARL GUNNAR KARLSSON

Född 2 dec. 1913 i Gullabo församling. Kalmar län. Fabriksarbetare

lios A.-B. Förenade Superfosfatfabriker, Gäddviken. Stockholm.

KARL GUNNAR EUGEN KARLSSON

Född 5 nov. 1892 i Österkorsberga församling. Jönköpings län.

Distributör hos Dagens Nyheter A.-B.. Stockholm. Genomgått korprals- och

underofficersskola samt Stockholms Enskilda Handelsskola.

KARL GUSTAV KARLSSON

Född 22 nov. 1901 i Oljeholm. Linneryds församling, Kronobergs län. Övermaskinist. Underoff. av

2:a gr. i Kungl. Flottans reserv. Avlagt övermaskinistexamen, genomgått underoff.-utbildning vid Kungl.

Flottan. Tjänstgör f. n. vid neutralitetsvakten som uppbördsmaskinist å hjälpkryssare. Tidigare anställd

hos Rederi A.-B. Transatlantic och Trelleborgs Ängfartygs Nya A.-B.

KARL-GUSTAV KARLSSON

Född 25 mars 1919 i Flisby församling. Jönköpings län. Korpral vid Kungl. Livregementet til

häst. Genomgått korpralskola.

KARL GUSTAV HJALMAR KARLSSON

Född 15 jan. 1889 i Arby församling, Kalmar län. Ombudsman.

Genomgått folkskola och kurser i tekn. skola. Ombudsman i

Försäkrings-anstalterna Folket och Samarbete. Innehavare av Försäkringscentralen.

Kungsgatan 65, Stockholm. Anställd som hamnarbetare 1910—14.

Styr.-led. i Förs.-anst. Folket sedan 1930. led. i Livförs.-bolagens skiljenämnd

sedan 1934. led. av stadsfullm. i Kalmar 1920—24, av drätselkam. 1920

—24. led. av stadsfullm. i Stockholm sedan 1931, av gatunämnden sedan

1931. v. ordf. sedan 1935. led. av löneavtalsnämnden sedan 1931. av

stadskollegiet sedan 1934. ordf. i S:t Görans kyrkofullm. 1932—34, led.

av dir. för Psykiatriska sjukhuset sedan 1930.

- 326 -SMÅLÄNNINGAR I STO C K H O L M

KARL HERMAN KARLSSON

Född 27 juli 1895 i Nöbbele församling, Kronobergs län.

Sjukvårdare vid Långbro sjukhus. Medlem av Sveriges

Kommunaltjänstemannaförbund.

KARL JOHAN GOTTFRID KARLSSON

Född 27 april 1896 i Moheda, Kronobergs län. Byggnadssnickare. Utför arbeten för privatpersoner.

KARL MARTIN KARLSSON

Född 28 jan. 1891 i Kristdala församling, Kalmar län.

Skräddaremästare. Innehar eget skrädderi. Klubbmästare i Småländska

sällskapet.

KARL OSKAR KARLSSON

Född 28 juli 1884 i Jönköping. Sekreterare hos Kungl.

Telegrafstyrelsen. Genomgått 5-kl. läroverk och Tekniska skolans i Stockholm

maskinavdelning. R. V. O.

— 3-327 -SMÅLÄNNINGAR I _S_ T O C K H O L M

KARL OSSIAN KARLSSON

Född 22 juli 1889 i Västra Eds församling, Kalmar län. Elektriker

vid Hamnstyrelsen. Stockholm. Genomgått yrkesskola och Karlskoga

Praktiska skola.

KNUT OSKAR ALGOT KARLSSON

Född 20 sept. 1894 i Östra Eds församling, Kalmar län. Bryggeriarbetare vid Gustaf Piehls

Bryggeri. Stockholm.

MAGNUS IVAR KARLSSON

Född 2 nov. 1894 i Karlsviks församling. Kronobergs län.

Byggnadssnickare vid Kungl. Byggnadsstyrelsen sedan år 1929. Fastighetsägare.

NILS MAGNUS KARLSSON

Född 27 okt. 1885 i Jätsberg, Jäts församling, Kronobergs län. Grovarbetare hos A.-B.

Vägförbättringar. Tidigare lantbrukare.

OSKAR WILHELM KARLSSON

Född 18 sept. 1880 i Algutsboda församling, Kronobergs län.

Sko-makeriidkare. Lärt yrket i Algutsboda. praktiserat på olika håll.

Innehar egen rörelse sedan 1926. Medlem av Stockholms Borgargille.

328SMÅLÄNNING A R 1 S T O C K H O L M

RAGNAR KARLSSON

Född 17 aug. 1917 i Jätsberg, Jäts församling. Kronobergs län.

Ut-sättare i A.-B. Vägförbättringar. Tidigare lantarbetare och

trädgårdsarbetare.

RAGNAR ARON HERBERT KARLSSON

Född 12 nov. 1906 i Lenhovda församling, Kronobergs län. Köpman.

Avlagt studentexamen. Innehavare av livsmedelsaffär Ringvägen 126

och cigarraffär Västerlånggatan 61. Medlem av Köpmannaförbundet

och Svenska Tobakshandl.-föreningen, medlem av Katarina Skolgille,

medlem av Les anciens Lycéens franco-Suédois.

RICKARD KARLSSON

Född 28 sept. 1918 i Jätsberg, Jäts församling, Kronobergs län.

Chaufför vid Stockholms Tygstation. Tidigare lantarbetare och

trädgårdsarbetare.

STIG BARRY KARLSSON

Född 26 juli 1911 i Säby församling, Jönköpings län. Polisman vid

Marinens poliskår. Avlagt underofficersexamen vid Kungl. Flottan.

Tidigare anställd som flaggkorpral vid Kungl. Flottan.

— 329 —SMÅLÄNNING A R I ST O C K H O L M

STURE ALBERT KARLSSON

Född 22 juli 1900 i Åby församling, Kalmar län. Tjänsteman i

Koop. Förbundet sedan 1929. Studentexamen vid Kalmar högre allin,

läroverk 1919. genomgått Schartaus Handelsinstitut 1920—21. Utländsk

korrespondent hos Nya Margarin A.-B. Svea, Kalmar, 1922—29,

inköpschef i Persiska (Iranska) Kompaniet A.-B.. Teheran, 1931—36.

försäljningschef i lrano Swedish Company A.-B.. Stockholm. 1939.

TORSTEN ALEXANDER KARLSSON

Född 4 okt. 1916 i Gullabo församling, Kalmar län. Fabriksarbetare hos A.-B. Förenade

Superfos-fatfabriker, Gäddviken. Stockholm.

CARL EINAR WALDEMAR (J:SON) KEDJA

Född 8 nov. 1907 i Kalmar. Heraldisk konstnär. Genomgått Högre

Konstindustriella skolan (Tekn. skolan), Stockholm. Innehar firma

"Heraldica" och verkar för återupprättande och bevarande av den

urgamla seden med släktmärken samt fankonstens utveckling i klassisk

heraldisk anda. Förutv. sysselsättn.: Konstnärlig ledare för firman

"Heraldisk Konst" 1936—39, sedan 1934 fritt utövande konstnär i

Stockholm på skilda områden. Heraldiska uppdrag till

Riksheraldikerämbe-tet. Kungl. Flygförvaltningens byggnadsavdelning, högskolor och andra

statliga och militära institutioner. Kyrkliga uppdrag även av heraldisk

karaktär. Heraldisk stipendiat (även för allmän konst) 1934 (studier

i Florens och Rom). d:o 1939 för studier utomlands samt heraldisk

exposition på Nationalmuseum 1940. Utgav för första gången med

Kungl. Maj:ts o. Riksheraldikerämbetets tillstånd de svenska

landskapsvapnens flaggor 1938 och 1939 på A.-B. O. L. Svanbäcks Tryckeri Förlag,

samma flaggor i miniatyrformat.

KURT ADOLF DANIEL KERNELL

Född 24 juni 1907 i Västra Eds församling. Kalmar län. Kassör i Victor Petterssons Bokindustri

A.-B. Studentexamen 1926, genomgått Schartaus Handelsinstitut 1929. Tidigare anställd i L. T. Bohlins

Bevisionsbyrå.

PONTUS KIERKEGAARD

Född 1 april 1876 i Vimmerby. Varit anställd såsom faktor vid

Stockholms Dagblad, Ivar Hæggströms Boktryckeri A.-B. och

Stockholmstidningen, tryckeriföreståndare vid Aftontidningen och Dagens

tidning. Praktik i Argentina och Finland. Genomgått befälskurs i

Stockholms Landstormsförbund, styr.-led. i Fören. Stockholms

Landstorms-kamrater sedan 1914, dess förtjänstmedalj 1939. Kungsh. landstormsför.

förtjänstmedalj 1935. Innehar sedan 1929 färghandel och

sjukvårdsaffär.

- 330 -S M A L Ä N N I N G A R 1 STOCKHOLM

ERNST VIGTOR KILLANDER

Född 10 mars 1882 i Jönköping. Major. Studentexamen 1904,

underlöjtnant vid K. Göta livgarde 1906, löjtnant 1911. kapten 1920. major i

armén 1936, f. d. adj. vid överkom.-exp. V. ordf. och jourh. styr.-led. i

Barnens dags förening. Innehar G. V:s Jubmt. K. V. ().. R. S. O..

R. N. O., Kungl. Hovmedalj i guld.

ÅKE KARL HENRIK KINDRLOM

Född 18 mars 1898 i Allmundsryds församling. Kronobergs län.

Kriminalöverkonstapel. Studentexamen vid Lunds högre allin, läroverk

1918, genomgått lägre kursen och befälskursen i Statens polisskola.

Sedan 1940 bitr. föreståndare för passkontrollen i Stockholm. Förut

innehaft anställning som tjänsteman i Skandinaviska Banken och Lunds

Studentkårs kreditkassa. Innehar Finlands vita ros medalj 2:a klass.

Medlem av Lunds Studentsångförening, Sångsällskapet "De Svenske"

och Sällskapet "Par Bricole". Deltagit i ett flertal sångarfärder med

såväl Lunds Studentsångförening som med "De Svenske" i Sverige samt

olika länder i Europa och Amerika.

CARL GEORG EWALD KJELLRERG

Född 7 aug. 1900 i Aringsås församling, Kronobergs län. Arkitekt.

Genomgått Polytechnisches Institut Strelitz i. M. Chef för

arkitektkontoret vid II. S. B:s Riksförbund, avd. för monteringsfärdiga hus, A.-B.

Borohus.

TORSTEN FRANK KJELLGREN

Född 5 jan. 1899 i Kalmar. Tjänsteman i Svenska Skifferolje A.-B.,

Stockholm. Tidigare tjänsteman i A.-B. Transitotrafik, Stockholm

Pet-samo o. A.-B. Svenska Shell.

— 3-331 -S M Å LÄNNINGAR 1 ST O _C K H O L M

ERIK KONRAD KJELLIN

Född 12 nov. 1876 i Jönköping. Urfabrikör. Innehar egen rörelse.

STEN KJELLMARK

Född 17 april 1905 i Aringsås församling. Kronobergs län. Leg.

apotekare. Studentexamen i Växjö 1923, fil. kand. i Lund 1928. farm. kand.

i Stockholm 1931, apotekarexamen i Stockholm 1935. Lärare i teknisk

farmaci och farmacevtisk författningskunskap vid Kungl, farmacevtiska

institutet, Stockholm, fr. 1935. Amanuens i botanik i Lund 1926—28,

amanuens i botanik och farmakognosi vid Kungl, farmacevtiska

institutet 1933—35, assistent vid Statens farmacevtiska laboratorium 1935—38.

Sakkunnig vid kemiska avdelningen av Statens Industrikommission

1940—41. vid medicinalstyrelsens materialnämnd sedan 1941.

AXEL ENOCH KJÄLL

Född 24 jan. 1881 i Trekanten, Ljungby församling, Kalmar län.

Sa-delmakaremästare. Innehar egen rörelse sedan 1915. Lärt yrket i

Nybro. praktiserat bl. a. i Stockholm. Kassör för Stockholms

Sadelmakeri-idkareförening. Borgare 1924. medlem av Borgargillet samma år.

OSKAR HENRIK KLAGKENBERG

Född 16 dec. 1907 i Jönköping. Kanslisekreterare i K.

Finansdepartementet. Fil. lic., jur. kand.

— 332 —S M Å L Ä N N I N GAR I STOCKHOLM

GABRIEL NAGHEN KLEBE

Född 1 okt. 1883 i Oskarshamn. Grosshandlare. Innehar egen rörelse

och grosshandelsagenturer. Sysselsatt inom branschen i Danmark och

Tyskland. Medlem av föreningen Sveriges Aktiva Handelsresande och

Sv. Handelsagenters förening.

KARL HELGE KLEFBOUHM

Född 1 nov. 1893 i Torsås församling. Kalmar län. Flaggstyrman vid Kungl. Flottan. Genomgått

6-årigt läroverk i Kalmar, underofficersexamen vid Kungl. Flottan, specialkurs i min- och svepvapnet.

Svärdsman.

CARL ANTON TIMOTEUS KLEIST

Född 9 maj 1896 i Skirö församling. Jönköpings län. Agronom.

Avlagt realskoleexamen i Eksjö 1913. studentexamen i Lund 1915,

agronomexamen vid Ultuna lantbruksinstitut 1920. Varit anställd som lärare

vid lantmannaskolan i Sala t. o. m. 1928. Sedan år 1928 tjänsteman i

föreningen Mjölkpropagandan. Stockholm.

FRANS AUGUST KLING

Född 6 maj 1878 i Virserums församling, Kalmar län. Byggmästare.

Fastighetsvärderingsman för Överståthållareämbetet och Statliga Östra

Svealands Bostadskreditförening. Styr.-led. i Stockholms stads

Hypo-teksförening och Stockholms stads Bostadskreditförening, led. av

Brännkyrka kyrkoråd och Brännkyrka barnavårdsbyrå. ordf. i Brännkyrka—

Enskede kommunalförening.

— 333 —SMÅLÄNNINGAR I S TOCKHOLM

ERNST GUSTAV EÄRDINAND A. KLINGBERG

Född 12 juli 1900 i Virserums församling, Kalmar län.

Snickaremästare. Innehar egen rörelse.

EDWIN ANDERS KLINTIN

Född 15 fehr. 1870 i Nässjö. Disponent. Studentexamen i Jönköping

1889. genomgått Göteborgs Handelsinstitut 1889"—90. F. d. chef för Stora

Kopparbergs Bergslags A.-B. Anst. hos St. Kopparb. Bergsl. A.-B. ss.

bokh. vid Domnarvet 1890, utr.-korresp. i Falun 1890. chef f. kont. i

London 1900—07. intendent i Falun för Bergslagets uti. järnförsäljn. och

Söderfors Bruks A.-B. försäljn. 1908—09, försäljn.- och kontorschef i

Falun för Bergslaget 1909—12. v. disp. för Bergslaget 1912. verkst. dir.

1913—16. Styr.-led. i Bergslaget, Söderfors Bruks A.-B. 1911, i

Västerdalarnes Kraft A.-B. 1912. styr.-led. i Sv. Handelsk.. London, sedan dess

bild. 1907. R. V. O.

ERLAND GUSTAV GOTTFRID KLINTSTAM

Född 14 okt. 1883 i Fagerhults församling. Kalmar län. F. d.

brandförman vid Stockholms brandkår. Anställd som uppsyningsman vid

A.-B. M. Kaplans Konfektionsfabrik.

PER AMANDUS KLINTSÄTER

Född 19 sept. 1890 i Långaryds församling. Jönköpings län. Revisor.

Avlagt realskoleexamen, genomgått handelsskola. Certifikat av

Stockholms Handelskammare som godkänd granskningsman. Innehar egen

revisionsverksamhet sedan 1932. Anställd som kamrer vid Tidningarnas

Telegrambyrå A.-B. åren 1921—1931 och samtidigt kamrer vid A.-B.

Radiotjänst 1924—1931.

— 334 —S M ÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

AXEL SIGFRID KNUTSSON

Född 2 febr. 1884 i Storagård, Jälluntofta församling, Jönköpings

län. Pens. polisman vid Stockholms poliskår. Fanjunkare i Kungl.

Skånska Trängkårens reserv. V. värd och kassaförvaltare för

Bostadsföreningen Eldaren n:r 1 u. p. a. Klubbmästare i Köreningen

Matteus-männen, Stockholm. Innehar Kungl. Patriotiska Sällskapets guldmedalj

för långvarig och trogen tjänst och Underofficersklubben Reservs

förtjänstmedalj.

NILS ARNOLD KNUTSSON-HALL

Född 4 jan. 1889 i Växjö. Överstelöjtnant vid K. Intendenturkåren.

Studentexamen i Växjö 1908, officersex. 1910, intendent.-ex. 1916.

underlöjtnant 1910. löjtnant 1916, kapten 1920. major 1936. överstelöjtnant

1939. Chef för Arméförvaltningens Intendenturdepartements

kasernut-redningsbyrå. R. S. O.

AUGUST VICTOR KOCK

Född 3 april 1876 i Sommen. Säby församling. Jönköpings län.

Major. SS. Gci, VOK. Revisor i Åhlén &" Holm A.-B. sedan 1928.

Tidigare ryttmästare vid Kungl. Smålands husar- och Kungl. Skånska

dragonregementet. F. d. adjutant vid Överkommendanteexp. i Stockholm.

B. S. O.. Belg. M. K. 2 kl.

ERLAND VICTOR HJALMAR KOCK

Född 26 nov. 1911 i Eksjö. E. notarie vid Stockholms rådhusrätt.

Jur. kand.-examen 1938.

— 335 —S M ÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

BROR GUSTAF ELOF KOLLÄNDER

Född 31 maj 1912 i Eksjö landsförsamling, Jönköpings län.

Polisman vid Stockholms poliskår sedan 193ö. Genomgått Statens polisskola

och folkhögskolans övre avd. Tidigare anställd som bokhållare.

BO KOLLBERG

Född 30 aug. 1903 i Gränna. Jönköpings län. Jur. kand.-examen 1927. Sekreterare i Statens

Bränslekommission. Tingstjänstgöring 1927—30. i Svea Hovrätt 1930—32. Svenska Sparbanksföreningen

1933—38 och National Kassa 1939.

ABRAHAM GESEON (KOPOWSKY) KÖPER

Född 5 april 1888 i Oskarshamn. Direktör i A.-B. Bröderna Köper.

Bildade egen firma 1923. Avlagt realskoleexamen i Oskarshamn.

Tidigare representant för firma Bendix Josephson & G:o. Stockholm, under

18 år. Medlem av Odd Fellow. Sv. Handelsresandeförening, Sv.

Kontoristförening. Borgare.

JACOR KÖPER

Född 20 okt. 1889 i Oskarshamn. Direktör. Innehar egen rörelse

under firma Agentur-Centralen.

— 336 —S M Å L Ä N N 1 N G AR I STOCKHOLM

KARL AUGUST MELKER KRAFFT

Född 14 nov. 1886 i Åsheda församling. Kronobergs län.

Polisöverkonstapel vid Stockholms poliskår, anst. vid poliskåren sedan 1912.

Ge-noing. underoff.-skola 1908 o. polissk. högre kurs. Tidigare

distinktionskorp. vid Kungl. Gotlands reg., underofficer i samma reg. reserv. Ordf.

i Stockholms polisöverkonstapelsförening 1932—38, sedan 1914 ordf. i

kamratföreningen Olympiaringen inom pol., revisor i Ordenssällskapet

Vänskapsförbundet sedan 1936, styr.-led. i Stockholms

polisbefälssällskap sedan 1932, kassör i Gotlandsinf. kamratför. sedan 1934. Innehar

Vasamedaljen i guld 5:e storl. för nit och redlighet i rikets tjänst,

skytte-och årtalsmärke i guld.

SVEN BIRGER FERDINAND KRAIMANN

Född 27 aug. 1909 i Växjö. Målaremästare. Innehar egen rörelse i

Stockholm sedan 1935. Medlem av Sveriges Måleriidkares Förbund.

CARL THEODOR KRANTZ

Född 25 okt. 1876 i Rogberga församling. Jönköpings län.

Grosshandlare. Genomgått kavalleriets underofficersskola, idkat privata

handels- och språkkurser. Innehavare av Maskinfirma Zacco & C:o Eftr.

Militäranställd 1895—99. maskinaffär 1899—1911. Styr.-led. i KFUMrs

central fö ren. 1921—33, ordf. i Bromma KFUM 1931 -35, styr.-led. i

Luth. Missionsfören. sedan 1921, sekr. 1922—35, v. ordf. 1935, led. av

Ansg.-kyrkans förs.-råd 1915. kassör 1915—29, styr.-led. i Sthlms

stadsmiss. sedan 1925. kassaförv. sedan 1926, styr.-led. i Hemmet Vård och

Arbete sedan 1930, ordf. 1934, kyrkofullm. i Bromma, styr.-led. i

Skar-viks. Tallåsens, Solåkers och Högås skyddshem. Edesta husmodersskola,

Boxtorps pojkhem, Mälargårdens och Ribbingebäcks alkoh.-hem.

stadsmissionens arb.-hem och avd. Små Smulor. R. V. O. Tillhör Stockholms

Borgerskap.

HUGO REINHOLD KRANTZ

Född 10 mars 1880 i Stenbrohults församling, Kronobergs län.

Direktör för Annonsbyrån Hugo Krantz A.-B. och Annonsbyrån

Sten-Krantz A.-B. Anställd från 1892 till 1918 i A.-B. S. Gumælii

Annonsbyrå. Malmö och Göteborg, i 3 olika perioder.

— 337 —

20S M Å L Ä N N I N G A Ii I STOCKHOL M

ERNST OSCAR SEVERIN KRASSE

Född 25 juli 1888 i Oskarshamn. Tapetseraremästare. Innehar egen

firma i möbel- o. tapetserarearb. sedan 1910. övertog 1919 firma A. G.

Byman. Skepparegatan 49 B.

GUSTAV ADOLF KRATZ

Född i nov. 1881 i Rogberga församling. Jönköpings län.

Verkmästare hos Herman Meeths A.-B. Bedrivit egen snickerirörelse i Arboga

under c:a 15 år.

IVAR SAMUEL KRAUTMEJER

Född 20 aug. 1888 i Vrigstads församling, Jönköpings län. Försäljare hos A.-B. J. Ohlson & C:o

(25 år). Genomgått folkskola.

B AV ID OLOF AMANDUS KRISTOFFERSSON

Född 25 juni 1883 i Madesjö församling. Kalmar län.

Skomakaremästare. Lärt yrket hos skom.-mäst. Gustaf Johansson. Nybro. Innehar

egen skomakerirörelse i samband ined skoaffär. Konditionerat i Visby

och Stockholm 1905—09. Tillhör Lidingö Hantverksförening.

— 338 —S 31 A länningar i s t o c k h o l m

AXEL FREDRIK KRONBLAD

Född 22 sept. 1883 i Ekeberga församling. Kronobergs län.

Källarmästare. Innehavare av kafé. Tidigare anställd som glasblåsare vid

Transjö. Kosta samt praktik i Danmark och Tyskland i fem år. Köln.

Westfalen. Weisswasser m. fi. platser. F. d. ordf. i Glasbiåsarnas

fackförening.

JOHAN MAURITZ OSKAR von KRUSENSTJERNA

Född 15 juli 1878 i Torsås församling. Kalmar län. Tjänsteman i

Riksbanken.

INGEMAR FREDRIK REINHOLD KUGELBERG

Född 29 nov. 1899 i Ljungarums församling. Jönköpings län. Med.

dr., docent vid Karolinska Institutet. Studentexamen i Jönköping 1918,

med. kand. i Uppsala 1925, med. lic. i Uppsala 1931. med. dr. i Uppsala

1937. Privatpraktiserande läkare (ögonsjukdomar). Förut anställd som

underläkare vid Akademiska sjukh. i Uppsala 1932—37.

poliklinikföreståndare vid Seraf.-lasarettet 1937—38. bitr. lärare vid Karol.

Institutet 1939—40.

BÖRJE KULL

Född 31 jan. 1907 i Älmhult. Kronobergs län. E. o. notarie i Kungl.

Statskontoret. Studentexamen vid högre allin, läroverket i Hälsingborg

1926. jur. kand. 1932 vid Stockholms högskola. Domsagotjänstgöring

1932—35 i Härjedalens domsaga, Sveg.

— 339 —SM ÅLÄNNINGA R_1 STOCKHOLM

HEUMAN KULLIN

Född 9 juli 1878 i Värnamo. Låssmed. Genomgått 4 klasser i folkskola. Innehade egen rörelse

1899—1918 i bleck- och plåtslageri, övergått till låssmed 1925. Började i lära i bleck- och

plåtslageriyrket 1892 i Halmstad hos John Seth.

ERIC HELMER KUREN

Född 1 febr. 1913 i Växjö. Montör i Lundberg & Kullbergs A.-B.

Nederlag.

GUSTAF HJALMAR KUSEFELT

Född 1 okt. 1889 i Västervik. Organist vid Stockholms stads

kyrkogårdsnämnd. Kontorsanställd i Västervik 1907—18. Studier vid K.

Musikkonservatoriet i Stockholm 1919—22. organistexamen därstädes

1921. Studerat kontrapunkt, fuga och instrumentation för orkester

1927—32 för professor Ernst Ellberg, Stockholm. Komponerat bl. a.

"Dödens ängel" (efter .1. O. Wallins dikt) för barytonsolo, kör. orkester

och orgel, dessutom körsånger m. m.

CARL WILHELM ULF KUYLENSTIERNA

Född 14 dec. 1889 i Växjö. Jur. doktor, kammarrättsråd.

Studentexamen i Växjö 1907, jur. kand. i Lund 1911, jur. lic. 1916, jur. doktor

1917. docent i rättshistoria vid Stockholms högskola 1918. Ledare sedan

1924 av K. Finansdepartementets skatteberedning, föreläser vid

Socialinstitutet i Stockholm sedan 1921. i radio regelbundet sedan 1928. T. f.

förste kanslisekr. i Finansdepartementet 1919, ord. 1920, t. f. byråchef

för lagärenden därstädes 1920. ord. 1922, t. f. statssekreterare 1923—24,

kammarrättsråd 1929. Deltagit i åtskilliga kommittéutredningar, sekr.

1 särskilda utskott i riksdagen, deltagit i förhandlingar med åtskilliga

främmande makter, särskilt för undvikande av dubbelbeskattning. Korr.

ledamot av comité fiscal inom N. F. sedan 1929. dess ledamot sedan

1937. led. i styr. för Stockholms Stads Sparbank sedan 1934, ordf. för

Föreningen 1889 års män från dess bildande. K. N. O. 2 kl.. K. V. O.

2 kl. jämte några utländska ordnar. Utgivit avhandlingar och

uppsatser rörande bl. a. jordrätts-, skatte- och sparbanksfrågor.

— 340 —S M ÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

AXEL THEODOR JOHANSSON-KVIST

Född 16 fehr. 1875 i Törnsfalls församling. Kalmar län.

Vaktmästare i Försäkr.-bolagen Veritas-Göta. Anställd i militärtjänst vid Kungl.

Svea artilleri 1894—1900. Skjutmedalj 1898. Avgick sora l:ste

konstapel 1900. Sysselsatt inom byggnadsbranschen 1900—12. anställd i

Liv-förs. A.-B. De Förenade 1912—15, i Försäkr. A.-B. Svenska Lloyd

1915—27. i Försäkringsbol. Göta. sedermera Veritas-Göta. från 1927.

CLAS ALBIN KVIST

Född 3 sept. 1885 i Linneryds församling. Kronobergs län. Kamrer.

Avlagt underofficersexamen. Fanjunkare i reserven, f. d. Kungl.

Vaxholms grenadierregemente. Landstormskapten.

JOHN MANFRED ALVINUS KÖHLER

Född 3 jan. 1886 i Kalmar. F. d. polisöverkonstapel vid Stockholms

poliskår. Anställd sedan 1911. Avlagt realskoleexamen 1915, genomgått

polisskolans högre kurs. Innehar Vasamedaljen i guld 5:e storl. för nit

och redlighet i rikets tjänst samt Stockholms Polisens Idrottsförenings

skytteavd. förtjänstmedalj för intresserad verksamhet.

PER LAGERBERG

Född 9 nov. 1906. Civilingenjör. Studentexamen i Växjö 1924.

av-gångsex. från K. Tekn. Högskolan, fackavd. för väg- och vattenbyggnad,

1929. Ingenjör vid Stockholms stads gatukontor 1929—31. avd.-ingenjör

vid Svenska Vägaktiebolagets arbeten i Rumänien 1931—35. avd.-chef för

Nya Asfalt A.-B:s väg- och vattenbyggnadsavd. i Stockholm sedan 1935.

Led. av Sv. Gymnastik- och Idrottsföreningarnas Riksförbunds

idrottsplatskommitté.

— 3-11 -S M Å L Ä N N / N G A R / S T O C K H O L M

SWEN PONTUS EMIL LAGERBERG

Född 26 aug. 1905. Kapten vid Kungl. Kustartilleriet.

Studentexamen i Växjö 1923, officersexamen 1926. sjökrigshögskolans allmänna

kurs 1930—31 och stabskurs 1931—33. Utnämnd till löjtnant 1930,

utnämnd till kapten 1937. Tjänstgörande officer i Sjöförsvarets

kommandoexpedition. Lärare och repetitör vid Kungl. Sjökrigshögskolan.

Innehar Statens skyttemärke i guld. Riksförbundets idrottsmärke i guld,

mi-1 itäTa idrottsmärket i guld.

GUSTAF LORENTZ LAGERGREHN

Född 26 nov. 1862 i Älmeboda församling. Kronobergs län. F. d. direktör. Skrädderiidkare 1889—1905.

egen byggnadsverksamhet och fastighetsägare sedan 1906. verkst. dir. i Fastighetsaktiebolaget Vårt Hem

1906—31. V. ordf. och led. av kyrkofullmäktige i Ad. Fredriks förs. sedan 1932. led. av kyrkoråd samt

kyrkovärd 1920—40. led. av tax.-nämnd 1928—33. elekt. 1920—37. led. av centralstyr. i Sällsk. för

främj. av kyrkl. själavård 1920—37, led. av styr. för Ateneum för flickor 1924—39. R. V. O. 1924.

Innehar guldmedalj för medb. förtj. 8:e storl. 1940.

GUSTAF HARALD LAGERGREN

Född 23 maj 1894 i Nässjö. Postkontrollör. Realex. 1910 i

Oskarshamn. E. o. postexpeditör 1913, postexp. 1917. postassistent 1925, l:e

postassistent 1938. Anställd som postkontrollör vid Stockholm I sedan

1939.

PÄR FABIAN LAGERKVIST

Född 23 maj 1891 i Växjö. Författare. Studentexamen i Växjö 1910.

En av de aderton i Sv. Akad., fil. hedersdoktor 1941.

— 342 —S M Å L Ä N N I N GAR I STOCKHOL M

JOHN ALFRED WILLIAM LAGERQUIST

Född 2 jan. 1914 i Norra Sandsjö församling, Jönköpings län. Kontorist i Amerikanska

Oljeimporten. Stockholm. Avlagt realskoleexamen, genomgått handelsskolekurs.

LENNART PACO ADOLF LAGERSTRÖM

Född 23 jan. 1910 i Oskarshamn. Försäkringstjänsteman.

Realexamen i Oskarshamn 1925. studentexamen i Stockholm 1928, handels- och

försäkringsutbildning, stenografmärke i guld 1934, diplomerad

handels-kammarstenograf 1941. Tjänsteman hos Svenska

Personal-Pensionskassan sedan 1937. Anställd som tjänsteman i Fylgia 1929—35, i

Lif-Vic-toria 1935—37. Medarbetare i Assurans sedan 1934. redaktör ocli

ansvarig utgivare för Försäkringstjänstemannen 1937—41.

THORWALD NILS LALLERSTEDT

Född 11 sept. 1892 i Fågelfors församling. Kalmar län. Banktjänsteman i Skandinaviska Banken.

CARL LAMBERTH

Sekreterare.

KARL GEORG LANBERT

Född 26 aug. 1897 i Forsheda församling. Jönköpings län.

Kammarskrivare vid Stockholms Elektricitetsverk sedan år 1916. Styr.-medlem

och sektionsledare inom Svenska Ungdomsföreningen för bygdekultur.

— 343 —S M A L Ä N NING A R I STOCKHOLM

GUSTAF AT,BERT LANDE

Född 19 juni 1887 i Mönsterås, Kalmar län. Kapten, fil. kand.

Studentexamen i Kalmar 1905. fil. kand. i Uppsala 1909. reservofficersex.

1911. Underlöjtnant i Kungl. Smålands art.-reg:s reserv 1911, löjtnant

1915. kapten i Kungl. Göta art.-reg:s reserv 1928.

PONTUS LANDHE

Född 28 aug. 1891 i Blackstads församling, Kalmar län. Köpman.

Tidigare representant för olika bilfirmor i Stockholm.

HENRIK ALBERT LANDHÉR

Född 18 maj 1891 i Älghults församling. Kronobergs län. Köpman.

Genomgått handelsskola och borgarskolan. Innehar egen affärsrörelse

sedan 1926 inom frukt-, speceri- och konservbranschen. Anställd som

affärsbiträde 1910—16. tjänsteman vid A.-B. Tobaksmonopolet 1916—17.

lagerchef vid A.-B. Strand Hotell 1919—26. Borgare i Stockholm.

SVEN ERIK LANDIN

Född 29 juni 1915 i Aringsås församling. Kronobergs län. Avdelningschef i A.-B. Aerotransport.

Avlagt realskoleexamen 1931, genomgått Schartaus Handelsinstitut. Stockholms Handelsgymnasium

1932—34. Varit anställd som volontär hos Vacuum Oil Co. A.-B. 1935. tjänsteman hos De svenska,

norska och finska kraftpappersfabrikanternas noteringsförening "Scankraft" 1936.

— 34-1 -SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

CARL RAGNAR LANGBORGER

Född 4 sept. 1897 i Fliseryds församling, Kalmar län.

Telegrafkontrollör. Genomgått Oskarshamns realskola. Visby högre allin, läroverk,

assistentkurs vid Kungl. Telegrafverket. Anställd i Kungl.

Telegrafverket sedan 1916.

LARS GUSTAV INGEL LANGE

Född 12 aug. 1909 i Jönköping. Radiotelegrafist hos Sv. A.-R.

Trådlös Telegrafi. Tidigare anställd som radiotelegrafist i handelssjöfart.

KLAS REINHOLD LANTZ

Född 15 nov. 1882 i Björkö församling. Jönköpings län.

Överkonstapel. Avlagt underofficersexamen 1902. genomgått polisskolans högre

kurs. Anställd vid Stockholms poliskår 1905. avgick med pension 1937.

Tidigare anställd som dist.-korpral vid Kungl. Vaxholms grenadiärreg.

Innehar Vasamedalj i guld 5:e storleken.

SVEN AXEL RICHARD LANTZ

Född 25 sept. 1874 i Oskarshamn. F. d. flaggmaskinist vid Kungl.

Flottan. Avlagt övermaskinistexamen. Pensionerad. Svärdsman.

— 345 —SMÅLÄNNINGAR I S TOCKHOLM

IVAN DAVID LAPIDUS

Född 15 sept. 1896 i Västervik. Leg. tandläkare. Med. kand. 1925,

tandläkareexamen 1928.

PER ERIK HUGO LARM

Född 31 juli 1896 i Tryserums församling, Kalmar län. Köpman.

Genomgått handelsskolor, handelsutbildning i England. Innehar egen

firma i Stockholm. Tidigare anställd som tjänsteman inom industri

och handel i Finspong och Stockholm. Tillhör 1896-års män.

KARL JULIUS LARSON

Född 17 juni 1885 i Alseda församling, Jönköpings län.

Kommunalarbetare vid Stockholms stads gatukontor sedan 1923. Fastighetsägare.

Medlem av Kommunalarbetareförbundet avd. 3.

AXEL GOTTFRID LARSSON

Född 18 okt. 1880 i Västra Eds församling. Kalmar län. Ombudsman för Stockholms

Hamnarbetare-fackförening. Varit anställd vid Rederi A.-B. Sveas stuveriavdelning c:a 10 år.

— 346 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

BIRGER HELGE LARSSON

Född 11 aug. 1902 i Pelarne församling, Kalmar län. Apotekare.

Studentexamen i Eksjö 1922, apotekareexamen 1929. Varit anställd å

apoteket Kronan. Linköping. 1922—23. apoteket i Eksjö 1923—24 och

apoteket Hägern, Uppsala. 1929"—36. apoteket S:t Erik. Stockholm,

sedan 1936. Led. av styr. för Uppsalakretsen av Sveriges

Farmacevtför-bund 1932. ordf. i samma krets 1934—36, led. av fullm. för Sveriges

Farmacevtförbund 1933—34, led. av centralstyr. för Sveriges

Farma-cevtförbund 1934—36. led. av Apotekens löne- och skiljenämnd sedan

1935, ordf. i Föreningen Sveriges sjukhusapotekare sedan 1940.

CLAS GUSTAF LARSSON

Född 17 april 1889 i Gladhammars församling. Kalmar län.

Stationsföreståndare vid Järnvägen. Ulvsunda. Avlagt

underofficersexamen.

ERNST EMANUEL LARSSON

Född 9 april 1889 i Långemåla församling, Kalmar län. Kontorist

hos Holger Peterséns Handels- & Fabriks A.-B. sedan år 1913.

Genomgått handelsskola i Kalmar.

JOHAN EDVARD LARSSON

Född 25 nov. 1882 i Gladhammars församling, Kalmar län.

Flaggmaskinist i Kungl. Flottans reserv. Fastighetsägare.

Övermaskinistexa-men. Medlem av Flottans och Sveriges maskinistföreningar. Innehavare

av svärdstecknet, Ryska S:t Annaorden.

— 347 —S M Å L Ä N N I N G A R _ I STOCKHOLM

JOHN HELGE HERBERT LARSSON

Född 13 mars 1907 i Åseda municipalsamhälle, Kronobergs län.

Färghandlare.

LARS RUNE HARALD LARSSON

Född 25 fehr. 1911 i Nässjö. Postassistent hos Kungl.

Generalpoststyrelsen. Avlagt studentexamen.

NILS IVAR LARSSON

Född 13 aug. 1912 i Oskarshamn. Målare. Konditionerat hos olika målaremästare.

OSKAR GUNNAR LARSSON

Född 27 sept. 1895 i Ölmstads församling. Jönköpings län.

Folkskollärare.

— 348 -S M Ä L Ä N N I N G A R 1 S T O C K H O L M

SVANTE LARSSON

Född 12 aug. 1877 i Torpa församling. Kronobergs län.

Målaremästare. Lärt yrket hos målaremästare Daniel Nordström, Stockholm.

1892—96, bildade egen firma 1906. Är sedan 1893 medlem av

Godtemp-larorden. Medlem av Stockholms ocli Sveriges Målaremästareförening

och Hantverksföreningen, medlem av Stockholms Borgerskap sedan 1927

och tillhör Borgargillet.

SVEN EMIL LARSSON

Född 23 april 1879 i Blädinge församling. Kronobergs län.

Mekaniker hos A.-B. Wagner. Stockholm.

TÖRE ERIK RAGNAR LARSSON

Född 26 jan. 1909 i Högsby församling. Kalmar län. Svetsare vid

A.-B. Bröderna Hedlund. Genomgått korpralsskola, signalskola,

Stockholms stads yrkesskola. Tidigare anställd vid Kungl. Smålands

husarregemente, Kungl. Livregementets husarer. Kungl. Fälttelegrafkåren.

ERIC LAURIN

Född .17 maj 1882 i Vimmerby. Köpman.

— 3-349 -SMÅLÄNNING A R 1 S TOCKHOLM

FRANS ADOLF LAVIN

Född 26 aug. 1891 i Urshults församling, Kronobergs län. Reparatör vid Stockholms Spårvägar.

Medlem av Kommunalarbetareförbundet avd. 34.

OSKAR LEVIN LEFFLER

Född 25 nov. 1872 i Angerdshestra församling. Jönköpings län. Urmakare. Genomgått

Kristinehamns praktiska skola. Innehar egen rörelse sedan år 1898. Anställd hos firma Frans Stålberg 1909—14

och hos firma Oskar Nilsson. Madesjö. 1888—98. Medlem av Norrköpings skytteförening och

Östergötlands skytteförbund 1898—1909.

GEORG VILHELM CHRISTIAN LEHMANN

Född 12 juli 1898 i Ankarsrum, Hallingebergs församling, Kalmar län. Kamrer i A.-13.

Motortillbe-hör, Vallingatan 38, Stockholm, sedan år 1927.

ARTUR ELOF FRITJOF RICHARD LEJMAN

Född 19 mars 1907 i Jönköping. Jur. docent. Studentexamen i

Jönköping 1925. jur. kand.-ex. i Stockholm 1930. jur. lic. 1939. jur. doktor

1939. Jur. docent vid Stockholms högskola. Tingstjänstgöring i Åse

m. fi. härads domsaga 1930—33. Från trycket utgivit: Bidrag till läran

om återvinning i konkurs 1939. uppsatser i tidskrifter.

AXEL GERHARD LETH

Född 24 sept. 1888 i Rumskulla församling. Kalmar län.

Ordonnans-konstapel vid Stockholms poliskår sedan 1911. Innehar Patriotiska

Sällskapets medalj 1940.

— 3-350 -S M ÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

KNUT HILDING LEONARD LETH

Född 7 maj 1880 i Ålems församling. Kalmar län. Direktör.

Genomgått elementarskola och handelsinstitut. F. t. medarbetare i A.-B. Hugo

Åhrén. Tidigare anställd vid Bukebergs Glasbruk. A.-B. Arvid

Böhlmarks Lampfabrik, dir. i Tjernberg & Leth A.-B., dir. i Knut Leth A.-B.

KARL MARTIN LEWALD

Född 17 febr. 1886 i Vena församling. Kalmar län. Folkskollärare.

Folkskollärarex. 1907. organistex. 1908. Studieresa med statsstipendium

Holland 1920. Språkstudier vid Jena universitet, kurser i Nääs i

träslöjd. metallslöjd, gymnastik, lek o. idrott. Folkskollärare i Sundbyberg.

Innehavare av firman Svedup. Svenska Duplikatorfabriken. Råsunda.

Varit anställd som folkskollärare, överlärare och organist i Målilla intill

1923. Led. av kommunalfullm., ordf. i biblioteks- o. föreläsningsförening

jämte ett flertal andra kommunala uppdrag. Livsmedelsinspektör,

Riksförsäkringsanstaltens och Pensionsstyrelsens ortsombud m. m. Tillfälligt

vik. för folkskolinspektör 1920 och 1921. Hemvärnsområdesbefälhavare

i Solna.

AXEL GUSTAF GUNNAR LEWANDER

Född 8 juni 1899 i Huskvarna. Organisationschef i Städernas

Allmänna Brandstodsbolag och dess dotterbolag sedan 1937. Avgångsex.

från Göteborgs Handelsinstitut 1918. Innehaft anställning som

tjänsteman i Förs.-bol. Allmänna Brand. Jönköping. 1918—29, i Förs. A.-B.

Skandia. Stockholm. 1929—35, kamrer i Förs. A.-B. Freja, Stockholm,

1935—37. Tjänstgjort som lärare i Svenska Försäkringsföreningens

utbildningskurser för tjänstemän 1934—38.

EDDE GUSTAV WILLIAM LEWIN

Föcld 20 dec. 1914 i Ryssby församling. Kronobergs län. Ingenjör.

Genomgått Kalmar Språk- & Handelsinstitut 1931, ingenjörsexamen vid

Stockholms Tekniska Institut 1939. E. tjänsteman vid Domänverket.

Tidigare anställd som e. o. tjänsteman vid Tygförvaltningen i Vaxholm.

— 351 —S M A L Ä N N I N G A R I _S T O C K H O L M

KARL EMIL LEVIN

Född 19 febr. 1881 i Madesjö församling. Kalmar län. Trafikbiträde

vid S. J. sedan 1907. Innehar medalj för nit ocli redlighet i rikets

tjänst.

OSKAR ALBIN LEVIN

Född 7 maj 1894 i Alsheda församling. Jönköpings län. Fanjunkare

vid Kungl. Svea livgarde. Stabsunderofficer. Led. av Oscars

församlings kyrkoråd ocli kyrkofullmäktige. Innehar svärdstecknet. Kungl.

Dansk belöningsmedalj.

ROBERT BERNHARD LEVIN

Född 7 juni 1895 i Jönköping. Målare. Lärt yrket hos Bröderna

Brogren, Jönköping. Genomgått yrkesskola i Jönköping. Tidigare

anställd hos John Heffer under 10 år. Innehar skyttemärke. Medlem av

Södermalm & Liljeholmens skytteförening.

JOHN ERIK JULIUS LIBÉBTH

Född 2 jan. 1890 i Kalmar. Tapetserare hos firma Bröderne

Ljunggren. Stockholm, sedan 1920. Förbundsrevisor i Svenska

Sadelmakare-och Tapetserareförbundet, revisor i samma förbunds erkända

arbetslöshetskassa. revisor i Stockholms Tapetserarefackförening. Medlemråd i

Konsumtionsföreningen. Stockholm M. O.

— 352 —S M Å L Ä N N INGA R I STOCKHOLM

GUSTAF FR. M. LIDBOM

Född 20 okt. 1890 i Ingatorps församling. Jönköpings län.

Handlande. Innehavare av musikaffär, Skånegatan 61. etabl. 1915.

ANDERS EMIL LIDHOLM

Född 11 jan. 1880 i Vislanda, Kronobergs län.

Expeditionsföreståndare vid Statens Järnvägar. Avlagt underofficersexamen, högre

kursen, 1899. kompletteringsexamen 1906, trafikelevexamen 1908.

Studieresa i Tyskland 1906. Varit anställd som volontär vid Kungl.

Kronobergs regemente 1897—1900. Stadsfullmäktig i Nässjö 1919 och 1921—26,

huvudman i Allmänna Livförsäkringsbolaget sedan 1918, ordf. i

Järnvägsmännens Helnykterhetsförbund och styr.-led. i Internationaler

Eisen-bahn-Alkoholgegner-Verband 1932—40. Innehar guldmedalj 8:e storl.

THORE EUGEN LIDSTRÖM

Född 30 okt. 1904 i Nässjö. Tandläkare. Avlagt tandläkareexamen 1927. Tandläkarepraktik i

Stockholm.

NILS AUGUST FREDRIK LIDVALL

Född 28 juli 1888 i Jönköping. Givilingenjörsex. vid Kungl. Tekn.

Högskolan. Förste ingenjör vid Stockholms stads gatukontor. Redaktör

för Kommunalteknisk Tidskrift. R. V. O.

— 353 —

20S M Å L Ä N N INGA R 1 STO C K H O L M

AXEL JULIUS LIEDHOLM

Född 22 dec. 1884 i Madesjö församling. Kalmar län.

Målaremästare. Fastighetsägare. Innehar egen rörelse sedan 1916. Medlem av

Motormännens Riksförbund.

CARL AXEL ALFRED LIEDHOLM

Född 23 mars 1883 i Skatelövs församling. Kronobergs län.

Inspektör vid Svenska Total A.-15. 1900 anställning vid Kungl. Skånska

Träng-kåren, uoff.-skola 1903. 1904 transport till Kungl. Svea art.-regemente.

uoff.-skola 1905. 1908 avsked och inträde i regementets reserv. 1908 vid

Atlas kontor i Stockholm. Föreståndare i Stockholms Livsmedelsnämnd

1917—19. ordf. i personalföreningen i samma nämnd.

ANDERS JOHAN LILIENBERG

Född 15 nov. 1883 i Hjortsberga församling, Kronobergs län.

Kommerseråd. Fil. doktor. Byråchef i K. Kommerskollegium. Stud. vid

Berlins univ. 1907. fil. kand. Upps. 1908. fil. lic. 1911, disp. för drsgr. 1923,

e. o. tj:m. hos komm:koll. 1911, ledare av kollegii industristat.

special-und:sökn. 1913, aktuar. 1914. l:e akt, 1921, komm:råd 1935, sekr. hos

stat. krigsberedskapskomm. 1917, sakk. vid utredn. för arb:tidskomm.

1918, d:o för 1918 års järnv:komm. 1919. d:o för tull- ocli traktatkomm.

1922, d:o för arb:lösh:utredn. 1928, d:o för jordbrrutredn. 1929, uppdr.

av ch. för fin:dep. att leda förs. m. nya metoder vid hdlsstatistik. utarb.

1927, förordn, att bitr. inom jordbrrdep. vid behandl. av försl. till

åtgärder för mejerihanter. och smörexp. befrämj. 1930, sekr. hos jordbi1:

utredn. 1930. ledare för 1931 års företagsräkn. 1931. sekr. hos stat.

pota-tismjölsnd 1933, suppl, i stat. jordbr:nd 1937. Skrivit ett flertal utredn.

rör. ol. industr. och andra off. utredn., upps. i Jernkont. ann.. Stat.

ställn. till järnv. i Sv:e (akad. avh. 1923) m. m. R. V. O.. R. N. O.

ERIC TOBIAS LILJA

Född 11 febr. 1882 i Jönköping. Banktjänsteman i Skandinaviska Banken A.-B. Skolstudier i

Jönköpings högre allin, läroverk. Göteborgs Handelsinstitut 1899—1901. Tidigare anställd i A.-B.

Jönköpings Handelsbank. Jönköping, sedermera A.-B. Göteborgs Handelsbank 1901—08. hos Commerz- und

Disconto Bank. Hamburg. 1903. idkade fondmäklerirörelse 1908—13. inträdde i Skandinaviska Kredit

A.-B. tjänst 1914.

— 354 —S M Å L Ä N N I N G A R 1 ST O C K H O L M

HENNING LILJA

Född 8 april 1886 i Ukna församling, Kalmar län. Pressfotograf.

Avlagt realexamen i Västervik 1902.

KARL ARVID LILJA

Född .15 febr. 1884 i Bogesjö. Ljuders församling, Kronobergs län.

Skräddaremästare. Genomgått mästarekurs i Hantverksinstitutet 1929.

Innehar egen rörelse sedan 1917. Tidigare anställd som tillskärare. Ordf.

i Småländska Sällskapet, ordf. i Stockholms Skräddaremästareförening,

ordf. i Södra Klubben, Överste Stormästare i Gyllene Fredens Gille.

Medlem av Sällskapet Hjälpsamheten, är Borgare och tillhör

Borgargil-let, medlem av Hantverksföreningen.

JOHAN GUSTAF EDVARD LILJEDAHL

Född 21 aug. 1876 i Söraby församling, Kronobergs län. F. d.

polis-överkonstapel. Underofficersexamen vid Kungl. Vendes artillerireg., anst.

vid Stockholms poliskår 1900. genomgått högre polisskolan 1918,

överkonst. 1919. avsked med pension 1931. Ombudsman i A.-B. Rydholms

Skrädderier. Innehar vasamedalj i guld 5:e storl. 1926. Ordf. i

Stockholmspol. pensionsfören. och led. av ett flertal föreningar.

BENGT LENNART LILJEGREN

Född 31 mars 1914 i Eksjö. Chaufför hos T. Loqvist. Stockholm. Tidigare anställd som droskförare.

— 3-355 -SMÅLÄNNINGAR I S TOCKHOLM

ERICK ENOGK WALTHER LILJEGREN

Född 29 jan. 1906 i Eksjö landsförsamling, Jönköpings län. Målare

hos O. Sandå. Lärt yrket i Eksjö. Praktiserat hos olika firmor.

JOHN ALFRED LILJEGREN

Född 3 sept. 1901 i Nottebäcks församling Kronobergs län. Förman

hos A.-B. Ai"vid Böhlmarks Lampfabrik. Genomgått Industriförbundets

arbetsledarekurs, teknisk aftonskola och verkmästarekurs. Tidigare

anställd vid Klafreströms bruk, ASEA och L. M. Ericson.

LENNART JOHAN RAGNAR LILJEGREN

Född 23 aug. 1915 i Grimslöv, Skatelövs församling, Kronobergs län.

Reklamman hos A.-B. Frans Brundin, Humlegårdsgatan 11. Stockholm.

Tidigare ritare och reklamtecknare.

ALFRED HJALMAR LILJEQVIST

Född 8 nov. 1876 i Långasjö församling, Kronobergs län.

Skräddaremästare. Innehar egen rörelse.

— 356 —S M Ä L Ä N N 1 N G A R 1 STOCKHOLM

JOHN ARVID ALEXANDER LILJESSON

Född 10 mars 1879 i Kalmar. Tapettryckare i Stockholms Nya Tapetfabrik sedan år 1917. Innehaft

anställningar vid olika tapetfabriker i Göteborg och Kalmar.

NILS PEIÆTi HENRIK LILLIECREUTZ

Född 15 okt. 1898 i Eksjö. Friherre, organisationschef. Bitr.

organisationschef i Städernas Försäkringsbolag.

JOHAN LILLIEROS

Född 23 febr. 1886. Rådman och krigsdomare. Avlagt

mogenhetsexamen 1904 i Växjö. jur. kand.-examen 1909 vid universitetet i

Uppsala. Rådman vid Stockholms Rådhusrätt, krigsdomare vid Kungl.

Vaxholms kustartillerireg:te. R. N. ()., R. V. O. Innehar Kronobergs,

Södermanlands och Uppsala läns skytteförbunds skyttemedalj i guld,

riks-skyttemedalj. Hedersled, i Svenska och Danska avdelningarna av

internationella skytteunionen.

ERNST GUSTAF WILHELM LIMARK

Född 2 okt. 1895 i Väckelsångs församling, Kronobergs län.

Flagg-underofficer vid Kungl. Kustartilleriet. Expeditionsunderofficer i

chefens för Kungl. Kustartilleriet stab. Svärdsman.

— 3-357 -SMÅLÄNNINGAR I S TOCKHOLM

CARL .JOHAN LENNART LIND

Född 23 febr. 1907 i Fagerhults församling, Kalmar län.

Försäkrings-tjänsteman. Avlagt realskoleexamen 1923, genomgått Bröderna

Pålil-mans Handelsinstitut 1-årig kurs 1926. Tjänsteman i Lifförsäkrings

A.-B. Do Förenade, Stockholm. Varit anställd som tjänsteman i

speditionsfirman Uno Petersson & C:o, Kalmar, 1923—25,

bokhandelsmed-hjälpare i Hj. Appeltofts bokhandel, Kalmar, 1928—29, tjänsteman i

Sjuk- och Begravningskassan Ålderdomsförbundet, Stockholm, 1929—30,

tjänsteman i Livförsäkringsbolaget Allians. Stockholm, 1930—37.

JOHAN ROBERT LIND

Född 17 dec. 1873 i Ryssby församling. Kalmar län. Portvakt i Fastighets A.-B., Storgatan 18—20.

Genomgått underofficersskola. Tidigare anställd som distinktionskorpral vid Kungl. Göta

ingenjörsbataljon, Karlsborg. Innehar arméns skyttemärke.

JOHN BERTIL LIND

Född 19 maj 1913 i Oskarshamn. Korrespondent hos dr. ing. H.

Lickfelt, Sveavägen 21, sedan 1938. Genomgått Frans Schartaus

Handelsinstitut. idkat spi-åkstudier i Tyskland. England och Frankrike.

KARL SAMUEL (SAM) LAURENTIUS LIND

Född 29 aug. 1891 i Hults församling, Jönköpings län.

Läroverksadjunkt. Studerat vid Linköp. läroverk 1902—07, stud.-ex. Norrk. lärov.

1911, fil. mag. Uppsala 1916, efterprövn. Lund 1925.

Lärarförord-nanden i Solbacka. Ludvika, Motala. Linköping och Trelleborg 1916—29.

Adjunkt i tyska och engelska vid Karolinska h. allm. lärov. i Örebro

1929—38, adjunkt i tyska, engelska och franska vid Katarina realskola,

Stockholm, från 1938. Timlärare vid Stockholms stads handelsskolor

fr. 1938, vid Schartaus Handelsinstitut fr. 1939.

— 358 —S M Å L Ä N N I N G A R I STO C K H O L M

KLAS HJALMAR LIND

Född 23 okt. 1886 i Dänningelanda församling, Kronobergs län.

Avdelningsföreståndare i Apotekarnes droghandel. Stockholm. Tidigare

anställd som vaktmästare vid Norrtälje Sparbank.

TÖRE HEUMAN BOGISLAUS LIND

Född 17 juni 1894 i Vimmerby. Prakt, läkare. Studentexamen i

Linköping 1912. med. kand. i Uppsala 1916. med. lic. i Stockholm 1921.

Underläkare vid Stockholms epidemisjukhus. Söderby sjukhus och

Maria sjukhus 1921—27. Prakt, läkare i Stockholm sedan 1928.

Verksläkare i Kungl. Tullverket.

TORSTEN FREDRIK LIND

Född 31 mars 1909 i Locknevi församling, Kalmar län.

Trädgårdsmästare vid Stockholms stad. Avlagt ex. vid Experimentalfältets

trädgårdsskola. genomgått folkhögskola.

ERIK ALLAN LINDAHL

Född 21 juni 1909 i Jönköping. Posttjänsteman. Genomgått förste

postiljonskurs.

— 359 —S .1/ A LÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

JOHAN FRITIOF TEODOR LINDAHL

Född 24 juni 1884 i Ryssby församling, Kronobergs län.

Skomakaremästare. Genomgått korpralskola vid Kungl. Kustartilleriet,

Karlskrona. Innehar egen rörelse. Lärt yrket hos Lundgren i Ryssby.

JOHAN MARTIN LINDAHL

Född 7 sept. 1884 i Linneryds församling. Kronobergs län.

Skräddaremästare. Böljade i yrket vid 10 års ålder. Startade år 1919 med

brodern Karl egen firma: Bröderna Lindahl.

JOHAN REINHOLD LINDAHL

Född 10 juli 1879 i Oskarshamn. Gjutmästare vid Gröndals Gjuteri sedan år 1919. Praktik i U. S. A.

(Newyork och Chikago samt Rockford i Illinois). Fastighetsägare.

KARL EDVIN LINDAHL

Född 29 maj 1882 i Linneryds församling, Kronobergs län.

Skräddaremästare. Praktiserat som skräddare och tillskärare i Stockholm

sedan 1899. Innehar egen firma tills, med brodern Martin sedan 1919:

Bröderna Lindahl.

LARS EMIL KRISTIAN LINDAHL

Född 17 febr. 1913 i Vislanda, Kronobergs län. Kontorstjänsteman i Holm & Ericsons El.

Aktiebolag. Avlagt realskoleexamen 1930 i Osby samskola. Tidigare anställd hos Elektroskandia.

— 360 -RAGNAR EMIL LINDAHL

Född 24 juni 1888 i Kalmar. Kassör hos Carl Setterwall & G:o A.-B..

Stockholm.

SIGVARD LINDAHL

Född 16 okt. 1909 i Kalmar. Svetsare i Stockholms Ilamnstyrelse, maskinavdelningen.

Fastighetsägare.

AXEL HERMAN FREDRIK LINDBERG

Född 28 juni 1898 i Helleberga församling. Kronobergs län.

Ställningsbyggare. Fastighetsägare. Delägare i A.-B. Stockholms

Ställnings-central. Tidigare anst. som glasblåsare.

FRITIOF WERNER LINDBERG

Född 25 febr. 1907 i Jönköping. Kriminalkonstapel vid Stockholms poliskår. Avlagt realexamen 1924.

genomgått polisskolans högre kurs 1938—39.

KARL BIRGER LINDBERG

Född 18 mars 1902 i Eksjö. Arkitekt. Studentexamen 1921.

arkitektexamen vid Kungl. Tekn. Högskolan 1929. vid Kungl. Konsthögskolan

1933. Utövar sedan 1933 egen arkitektverksamhet.

— 3-361 -SMÅLÄNNI N G A R_ I ST O C K BOL M

KARL HERBERT LINDBERG

Född 16 sept. 1898 i Eksjö. Advokat, medl. av Sveriges

Adv.-sam-fund. Studentexamen vid Eksjö kommunala gymnasium 1920. jur. kand.

vid Lunds universitet. Bitr. jurist å Hugo Lindbergs advokatbyrå.

KARL HUGO LINDBERG

Född 8 dec. 1887 i Eksjö. Advokat. Studentexamen vid Linköpings

h. a. läroverk 1907. juris kand.-examen i Lund 1921. Led. av Sveriges

Advokatsamfund 1925, led. av styr. f. Sveriges Advokatsamfund sedan

1937, ordf. i Advokatsamfundets Stockholmsavd. sedan 1939, sakkunnig

i Justitiedepartem. vid behandling av frågor rörande straff och

fångvård 1935—39, lod. av styr. för Statens Kriminaltekniska Anstalt sedan

1939. led. av styr. för Stockholms stads Rättshjälpsanstalt sedan 1940.

KNUT OTTO EMANUEL LINDBERG

Född 24 juni 1896 i Tranås. Körsnär. Innehar egen rörelse.

TURE LINDBERG

Född 28 april 1885 i Allmundsryds församling. Kronobergs län.

Tjänsteman i A.-B. Ströms Herrekipering. Regeringsgatan 19—21.

— 362 —S M Å L Ä N N I N G A R 1 S T O C K H O L M

FREY EDVARD LINDRLAD

Född 9 mars 1889 i Jönköping. Sångpedagog. Studentexamen i

Stockholm 1910. studier i estetik vid Stockholms Högskola 1912—15,

sångstudier för olika lärare, hl. a. dr. Gillis Bratt 1919—21. professor

Aug. Iffert, Dresden. 1921—23, för olika lärare under studieresa i

Frankrike och Italien år 1924. Har utövat livlig verksamhet som

sångpedagog alltsedan 1925. Medlem av Sv. Sångpedagogförbundet.

KARL EBER NATANAEL LINDRLAD

Född 1 1 maj 1895 i Söderåkra församling. Kalmar län.

Postkontrollör. Studentexamen i Kalmar 1914, jur. kand.-examen i Lund 1925.

Kontrollör i Kungl. Generalpoststyrelsen.

KARL ELOF LINDRLAD

Född 3 nov. 1885 i Hjälmsryds församling. Jönköpings län.

Chaufför hos Lovens Kolimport. Stockholm.

KARL FREDRIK FOLKE LINDBLAD

Född 22 fehr. 1896 i Älghults församling. Kronobergs län. Anställd

i A.-B. Svenska Handelsbanken, Stockholm, sedan 1919. kamrer 1933.

Avlagt realskoleexamen 1912 i Eksjö. Innehaft anställn. i Smålands

Enskilda Hank 1913—17 och Sydsvenska Kredit A.-B. 1917—19.

— 363 — 24S M Å L Ä N NING ÅR IS TOCKHOLM

OSCAR HARALD LINDBLAD

Född 4 jan. 1895 i Kalmar. Chaufför hos Ahréns Mek. Verkstad. Stockholm.

SVEN YNGVE FINGAL LINDBLAD

Född 11 nov. 1905 i Allmundsryds församling. Kronobergs län.

Byggnadsingenjör. Avlagt realskoleexamen 1923. genomgått Tekniska skolan

i Stockholm 1927. byggmästarrättigheter i Stockholm 1931. Ären 1926

—31 arbetsledare för ett flertal byggnadsföretag i Stockholm. 1"932—33

byggnadskontrollant m. m. i flygstyrelsens byggnadsdetalj. Sedan 1931

byggnadskontrollant i Stockholms folkskoledirektion.

KARL EMIL LINDBLOM

Född 15 juli 1866 i Djursdala församling. Kalmar län. Pastor i

Stockholms Missionsförenings tjänst. Tidigare pastor i Trelleborg.

Simrishamn. Lövestad. Ljungby. Bo, Skedevi. Björkvik. Kärsta och sedan

1932 i Stockholms Missionsförening. Ären 1886—93 i Smålands

Missionsförenings av baptister tjänst såsom resepredikant huvudsakligast

i Småland och på Öland samt i Östergötland.

KARL GERHARD LINDBLOM

Född 26 aug. 1887 i Åby församling. Kalmar län. Professor,

föreståndare för Statens etnografiska museum. Fil. kand.-ex. i Uppsala

1908. fil. lic.-ex. 1915. fil. dr. 1916. Forskn. över sydsv. dialekter 1909.

vik. lärov.-adj. 1910. etnogr, o. språk], forskn.-resa till Eng. o. Tyska

Ostafrika 1910—12. e. o. aman. vid Riksmuseet 1912, assist, där 1914,

tf. intend. o. förest, f. Biksmus. etnogr, avd. 1923—28. professor o. förest,

sedan 1928. f. stat. etnogr, mus. 1935. lär. i etn. vid Stockholms högskola

sedan 1933. Underlöjtnant i K. Kronobergs regementes res. 1908,

kapten 1924. Forskningsresor till Kenyakol. o. Uganda 1920, ordf. i sv.

sällsk. för antropol, och geogr. 1933—34. i Travellers Club sedan 1930,

sekr. i Stockholms naturvet. förening 1925—33, ordf. sedan 1934,

Mcm-ber of the Governing Body of the Internat. Inst. of African Languages

a. Cultures sedan 1927. kor. led. i Anthropol. Ges. in Wien 1922, i

Soc. des Africanistes i Paris 1932. i Ges. f. Anthropol. Ethnol. u.

Urgeschichte i Berlin 1932, i Società Italiana di Antropologia e

Etno-logia 1932. av Forschungsinst. f. Kulturmorphologie i Frankf. a. M. 1934,

hed.-led. av Kalmar nation i Uppsala 1929, av Royal Anthropolog. Inst.

of Great Britain a. Ireland 1930 in. m.

— 364 — 24SMÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

KNUT JOHN GUSTAF LINDBLOM

Född 8 sept. 1905 i Jönköping. Med. dr., docent. Studentexamen i

Jönköping 1923, med. kand. i Uppsala 1926. med. lic. i Stockholm 1931,

med. dr. i Stockholm 1936, docent vid Karol. Inst. i Sthlm 1937.

Biträdande läkare vid Karolinska sjukhusets röntgendiagnostiska avdelning.

Förordnanden som amanuens och underläkare vid Serafimerlasarettet,

underläkare vid Radiumhemmet, underläkare vid Sabbatsbergs sjukhus

och röntgenläkare vid Åsö sjukhus. Utgivit ett flertal arbeten,

huvudsakligen inom röntgendiagnostiken.

JOHN RAGNAR LINDBOM

Född 10 sept. 1888 i Figeholm. Misterhults församling, Kalmar län.

Maskinist vid Kungl. Akademien för de fria konsterna. Avlagt

maskinistexamen 1917 samt övermaskinistexamen 1922 vid Stockholms

Navigationsskola. Tidigare anställd i Grängesbergsbolaget och vid

Oxelösunds Järnverk.

EVALD MAURITZ LINDEBERG

Född 9 jan. 1892 i Bälleberga församling, Kronobergs län. Målare.

Innehar egen målerirörelse.

CARL EMIL LINDEBORG

Född 13 febr. 1879 å Visingsö. Jönköpings län. Skräddaremästare.

Innehar egen rörelse.

— 365 — 24SMÅLÄNNINOA R I S T O C K H O L M

AXEL ALGOT LINDEBÄCK

Född 4 aug. 1870 i Djursdala församling, Kalmar län. Packmästare

vid Sabis. Stockholm, sedan 1891. Innehar Kungl. Sällskapet Pro

Patrias guldmedalj för långvarig och trogen tjänst.

JOHN REINHOLD CORNELIUS LINDEGREN

Född 10 mars 1892 i Kalmar. Handelslärare vid Bar-Lock-institutet

sedan h. t. 1916. Avlagt realskoleexamen vid Kalmar högre allm. lärov.

1911. 1-års kurs vid Kalmar Språk- o. Handelsinstitut 1913.

specialutbildning för stenografilärare i Stockholm 1916. Varit anställd vid A.-B.

Förenade Tändsticksfabr. i Kalmar 1913—14. Inneh. av Skrivbyrå i

Kalmar 1915—16.

KNUT HARALD AUGUST LINDEGREN

Född 9 okt. 1891 i Vrigstads församling. Jönköpings län.

Civilingenjör. Genomgått Chalmers Tekniska Högskola. Ingenjör vid A.-B.

Wi-eanders Korkfabriker, Stockholm. Tidigare anställd vid Lindholmens

Mek. Verkstads A.-B.. Göteborg, Bohus Mek. Verkstads A.-B.. A.-B.

Svenska Kullagerfabriken, Göteborg. A.-B. Skandiaverken. Lysekil. J. o.

C. G. Bolinders Mek. Verkstads A.-B.. Stockholm, A.-B.

Bolinder-Munk-tell. Eskilstuna.

ERIC TORSTEN BERNHARD LINDELL

Född 10 sept. 1909 i Eksjö. Polisman. Avlagt realskoleexamen,

genomgått polisskolans lägre kurs. Kriminalkonstapel. Anställd vid

Stockholms poliskår år 1932.

— 366 -SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

JOHN OLLE LENNART LINDELL

Född 12 maj 1915 i Kalmar. Försäljare. Genomgått högre folkskola.

Tidigare anställd inom merkantila området. Innehar guldmärke i

skytte (civila), militära idrottsmärket i guld.

ANDEKS GUSTAF LINDEN

Född 23 april 1879 i Aneboda församling. Kronobergs län. Arkitekt,

byggnadsråd. Genomgått Tekniska högskolan 1906. Konstakademien i

Köpenhamn 1907. Konstakademien i Stockholm 1907—09. Chef för

Kungl. Byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå. Lärare vid Tekniska skolan

i Stockholm och vid Tekniska högskolan 1904—06 samt 1907—08, vid

Konsthögskolan 1912—21 och vid lantmäteriundervisningen 1924—32.

Biträdande arkitekt i Stockholms stads byggnadsnämnd 1909—16.

stadsarkitekt i Linköping 1912—25, arkitekt i Overintendentsämbetet 1913.

intendent i Byggnadsstyrelsen 1918—30. byggnadsråd sedan 1930.

Praktiserande arkitekt sedan 1909. Varit statens representant vid

arkitekt-och stadsplanekongresser i London 1920 och 1924. i Amsterdam 1924,

i Paris 1928 samt i Washington 1939. Medverkat vid utarbetandet av

förslag till ny byggnadsstadga 1916—18. till ny stadsplanelag och

byggnadsstadga 1930—31. till förbättrad utbildning i stadsplanekonst 1930

—33. utarbetat det definitiva förslaget till den 1935 beslutade nya

länsarkitektinstitutionen. B. V. O.. K. N. O.

KARL MARTIN LEONARD LINDÉN

Född 28 juni 1893 i Björkeryd, Björkö församling. Jönköpings län.

Missionsföreståndare i Sv. Missionen i Kina. Efter avlagd

realskoleexamen och utbildning för missionärskallet missionär i Kina 1916—23.

sedan dess anställd i Svenska Missionens i Kina hemarbete. Tidigare

missionär och missionssekreterare. Led. av kyrkofullmäktige i S:t

Görans församling.

KLAS BERNHARD LINDÉN

Född 27 jan. 1884 i Ödestugu församling. Jönköpings län.

Målaremästare. Fastighetsägare. Innehavare av Målerifirman Bernh. Lindén,

Stockholm, etabl. 1912. Medlem av Stockholms Målaremästarefören.

och Mälarhöjdens Fastighetsägarefören.

— 367 — 24SMÅLÄNNINOA R I S T O C K H O L M

ARNE LINDENBAUM

Född 27 sept. 1892 i Växjö. Amanuens. Bibliotekarie vid Kungl.

Teatern, bitr. tjänsteman i Kungl. Biblioteket, amanuens vid

Drottningholms Teatermuseum, skådespelare vid Blanche-Folkteatrarna samt vid

Hilda Borgströms. Ivan Hedqvists och Karl-Gerhards turnéer 1914—24.

Teaterstudier i Tyskland, England. Frankrike, Italien. Spanien och

Danmark 1924—28. Bitr. tjänsteman i Kungl. Biblioteket fr. 1928, amanuens

vid Drottningsholms Teatermuseum fr. 1936. bibliotekarie vid Kungl.

Teatern från 1939. Bedrivit en ganska omfattande journalistisk

verksamhet på det teaterhistoriska området. Redigerar teateravdelningen i

Bonniers Biografiska Lexikon från år 1940. Innehar en porträttsamling

på cirka 180,000 n:r.

ERNST MARTIN LINDENBAUM

Född 28 maj 1909 i Växjö. Studentexamen 1929 i Växjö. Genomgått

Frans Schartaus Handelsinstitut 1930—31. Restaurantpraktik i

Frankrike 1935—36. Tjänsteman hos Kafé- & Restaurantaktiebolaget Norma

sedan 1931.

JOHN MAURITZ LINDER

Född 2 juli 1882 i Oskarshamn. Direktör. Avgångsexamen från Oskarshamns allin, lärov. 1896.

Påhlmans Handelsinstitut 1897—98. Kontorsplats i Stockholm 1899—1900. på fabrik och kontor i

Förenta Staterna 1901—03, vid Wald. Zackrissons Boktryckeri 1903— Oi. kontorist vid Oskarshamns

Tryckeri A.-B. och Oskarshamns-Tidningen 1909—11. annonschef för Skandinavien hos firman Maggi i

Berlin 1912—13, verkst. direktör för Eksjö Tryckeri A.-B. 1914—17. vice verkst. direktör och medarbetare i

Oskarshamns-Tidningen 1918—24. verkst. direktör i samma företag 1924—34. Tillhört Oskarshamns

stadsfullmäktige, innehade en del andra förtroendeuppdrag. R. V. O. Åstadkom tillsamman med

landshövding Jolin Falk Blå Jungfruns i Kalmar sund förvärvande och överlämnande till Svenska staten.

Företagit resor i Förenta Staterna. Tyskland. England och Frankrike.

KARL GUSTAF EMANUEL LINDER

Född 25 sept. 1878 i Skärstads församling, Jönköpings län.

Kamrer i A.-B. Separator. Stockholm. Anställdes där 1900. Studier vid

Eksjö och Jönköpings läroverk samt handels- och språkstudier i utlandet.

— 368 -SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

KARL GUSTAV LINDER

Född 14 sept. 1883 i Nöbbele församling, Kronobergs län.

Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar sedan 1912. Genomgått korpralskola

och skjutskola i Vaxholm. Anställd som korpral vid Kungl. Karlskrona

Kustartillerireg. 1904—05, vid Stockholms brandkår 1907—12.

Medlem av Kommunalarbetareförbundet avd. 37.

SVEN TORSTEN JOHAN LINDER

Född 11 okt. 1907 i Ljungby. Kronobergs län. Desinfektör hos A.-B. Fastighetskontroll. Tidigare

anställd inom handelsbranschen.

HERBERT LUDVIG LINDESKOG

Född 19 sept. 1895. Revisor. Studentexamen i Jönköping 1915.

Revisor i Sveriges Riksbank 1939. Tidigare anställd som likvidchef

hos A.-B. Svenska Finansinstitutet.

AGI YNGVE IVAR LINDGREN

Född 3 juli 1908 i Sjösås församling, Kronobergs län.

Läroverksadjunkt, löjtnant. Avlagt fil. ämbetsexamen och reservofficersexamen.

Adjunkt vid h. a. läroverket i Bromma. Lärare i tyska språket vid K. S.

Företagit studieresor i Tyskland och Danmark.

ALBERT TEODOR LINDGREN

Född (i maj 1879 i Bolmsö församling. Jönköpings län. Handlande. Innehavare av

Blomsterhandeln Reseda. Stockholm, sedan 1909 samt droskägare sedan 1926.

— 369 — 24S M Å L Ä N N 1 N GAR I S T O C K H O L M

ANDERS GIDEON LINDGREN

Född 22 juni 1878 i Tosteryds församling. Jönköpings län.

Parkett-läggare hos Limhamns Träindustri.

PER GUSTAV KNUT LINDGREN

Född 17 juni 1893 i Söraby församling. Kronobergs län.

Poliskonstapel vid Stockholms poliskår sedan 1918. Genomgått folkhögskola och

polisskolans lägre kurs. Tidigare anställd vid Statens Järnvägar.

SVEN JOH. VIKTOR LINDGREN

Född 22 mars 1896 i Huskvarna, Jönköpings län. Köpman. Innehar egen livsmedelsaffär.

EMIL GUNNAR LINDH

Född 25 juni 1904 i Oskarshamn. Verkmästare vid Stockholms

Benmjölsfabrik A.-B. Avlagt övermaskinistexamen i Härnösand 1935.

Tidigare innehaft maskinistbefattningar till sjöss i olika rederier.

— 370 —S M Å L Ä X NING ÅR I STOCKHOL M

KARL ALBERT LINDH

Född 22 jan. 1882 i Kalmar. Maskinmontör hos Nilssons Mek.

Verkstad, Stockholm.

KRISTIAN VIKTOR LINDH

Född 11 juni 1891 i Oskarshamn. Övermaskinist. Avlagt

maskinistexamen av II klass 1912 i Stockholm ocli övermaskinistexamen 1917 i

Stockholm. Maskinmästare i G. Piehls Brygg. A.-B.. Götgatan 106.

Stockholm. Tidigare anställd vid Oskarshamns Mek. Verkst..

Rederibolaget Orion. Oskarshamn. Svenska Turbinaktiebolaget Ljungström.

Finspång och Rederiaktieb. Svea. Stockholm. Medlem av Svenska

Ma-skinbefälsförbundet.

SVEN FREDRIK EINAR LINDH

Född 29 okt. 1882 i Hallingebergs församling. Kalmar län.

Sjökapten. Avlagt styrmansexamen 1903 och sjökaptensexamen 1904.

Befäl-havare ås/s "Somerset", tillhörande Red. A.-B. "Gertrud". Stockholm.

Gick till sjöss 1897. i svensk, engelsk och amerikansk tjänst till 1902.

i olika tjänster i Congo 1905—11. i Red. A.-R. Nordstjärnan 1911—20.

i Sunds Red. A.-B.. Sundsvall. 1920—27. Styr.-led. i Red. A.-B.

"Gertrud". Borgare i Stockholm 1919. Medlem i Sjökaptens Societeten.

Nep-tuni-orden, Ängbåtsbefälhavaresällskapet och Sjömannaföreningen.

AXEL FRITHIOF LINDHE

Född 19 nov. 1883 i Nystorp. Lommaryds församling. Avdelningschef

hos A.-B. P. A. Norstedt & Söner. Genomgått underofficersskola.

Innehar skyttemärke i guld. årtalsmärke.

— 371 — 24SMÅLÄNNINGAR _I STOCKHOLM

CHRISTIAN LINDHE

Född 23 nov. 1870 i Säby församling. Jönköpings län. Vaktmästare

hos A.-B. Möbleringskont. Avlagt underofficersexamen vid Kungl.

Jönköpings regemente. Tidigare anställd bl. a. 8 år vid Stockholmspolisen.

KARL JOSEF LINDHOLM

Född 20 april 1874 i Åsheda församling. Kronobergs län. Direktör för Norra Bageri A.-B.

Bagerifabrikör.

KARL-ERIK BERTIL LINDÉN

Född 9 jan. 1909 i Jönköping. Tjänsteman vid Statens Ammunitionsfabrik. Marieberg. sedan 1940.

Tidigare anställd som tjänsteman vid Husqvarna Vapenfabriks A.-B., (verkstadsarbetare från 1923—31.

tjänsteman från 1931-1940).

CARL EDVARD LINDKVIST

Född 9 juni 1874 i Timshult, Kråksmåla församling. Kalmar län. Tobakshandlare. Förut anställd

som skofabriksarbetare.

KARL-ERIC LINDÉ BIRGER LINDQUIST

Född 22 sept. 1899 i Fagerhults församling. Kalmar län.

Fastighetsmäklare och ombudsman. Innehavare av Vasa Affärs- o. Juridiska

Byrå. Vasagatan 40, Stockholm. Tidigare anställn.: 4—5 år i

Stockholms Köpmannaförenings ackords- & konkursavdelning.

— 372 —S M Å L Ä N N I N G A R 1 STOCKHOLM

NILS LUDVIG BERTIL LINDQUIST

Född 23 juni 1893 i Ingatorps församling. Jönköpings län.

Banktjänsteman i A.-B. Svenska Handelsbanken. Avlagt realskoleexamen

och genomgått handelskurser.

BERTIL LINDQVIST

Född 15 mars 1910 i Svenarums församling, Jönköpings län. Avdelningschef. Officer i

Frälsningsarmén 1929—36.

GUSTAF GIDEON LINDQVIST

Född 1 juli 1873 i Jönköping. Fabrikör. Genomgått Tekniska skolan

i Jönköping och Stockholm. Efter fyra års lärotid i möbelsnickeriet i

Jönköping praktiserat åren 1894—1905 i Stockholm. Innehaft egen

snickerirörelse därstädes 1905—27. Borgare i Stockholm.

KARL ARTHUR EMANUEL LINDQVIST

Född 23 mars 1895 i Vimmerby. Trädgårdsmästare. Förman vid

Stockholms stads parkavdelning. Tidigare anställd som

trädgårdsmästare på olika platser.

- 373 —SMÅLÄNNINGAR I S T OCKHOL M

KNUT ERLAND FOLKE LINDQVIST

Född 8 jan. 1904 i Vimmerby landsförsamling. Kalmar län. Förman

vid Stockholms stads parkavdelning, anställd sedan 1926 och förman

1934. Genomgått trädskötarekurs. Uppbördsman vid Svenska

Kommunalarbetareförbundet avd. 3. Stockholm.

ERNST WILHELM LINDSKOG

Född 2 mars 1867 i Jönköping. Köpman. Anställd i f:a 15. E. W. Netzler. Blackings Nederlag,

sedan 1935.

AXEL HJALMAR LINDSTRÖM

Född 10 maj 1891 i Kalmar. Grosshandlare. Chef och ledare för

Axel H. Lindström A.-B., Stockholm. A.-B. Haga Strumpfabrik.

Hagalund, och A.-B. Emmaboda Bränntorvindustrier. Emmaboda.

ERIC LINDSTRÖM

Född 31 jan. 1900 i Hjortsberga församling, Kronobergs län.

Flagg-underofficer vid Kungl. Kustartilleriet. Expeditionsunderofficer i

chefens för Kungl. Kustartilleriet stab. Svärdsman.

- 374 -S M Å L Ä N N I N G A R I STOCKHOLM

GUSTAF YNGVE LINDSTRÖM

Född 3 april 1890 i Värnamo. Kamrer i Enskilda Järnvägarnas

Försäkringsanstalter, Stockholm.

GUSTAV EMANUEL LINDSTRÖM

Född 2 mars 1874 i Bredestads församling, Jönköpings län.

Svarvare. Pensionerad. Tidigare anställd hos A.-B. Stocklassa. Stockholm.

KLAS ANTON LINDSTRÖM

Född 6 nov. 1874 i Tryserums församling, Kalmar län. Förman.

Genomgått praktisk utbildning inom snickeri- och byggnadsfacket hos

fadern i hemsocknen. Arbetsledare hos A.-B. Separator. Stockholm,

sedan 1899. Styr.-led. i sjukkassan S:t Erik 1912—1924.

OSCAR HUGO LINDSTRÖM

Född 28 maj 1894 i Västervik. Elektriker i F:a Elektroljus. V. ordf.

i Stadionklubben, sekr. i S. A. F.

— 375 — 24SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

ARVID EMANUEL EUGEN LINDWALL

Född 5 okt. 1892 i Långeinåla församling, Kalmar län.

Expeditionsvaktmästare i Kungl. Arméförvaltningen från den 1/2 1921. Genomgått

folkskola och underofficersskola, 2-årig handelskurs i aftonskola,

engelska. Varit fast anställd vid Kungl. Göta livgarde 1911—16 (furir),

vaktmäst. hos överstyrelsen för Sv. Röda Korset 1916—17,

Folkhushåll-ningskommissionen 1918—19, Svensk-Engelska Oceankompaniet 1919"—

20. Sekr. i Civilförvaltningens personalfören. 1926—32,

föreningsstudieledare i d:o 1932—38, styr.-led. i d:o 1932—34, sekr. i Hyresgästfören.

i Stockholm hostadsrättsfören. Järnvägsmannen 1936 o. fortf., vice

skattmäst. i Sällskapet Wänskapsbröderna 1927—30. Medlemsråd i

Konsums 28:e distr. Innehar Frivill. skyttefören. märke i guld 1915.

Medverkat som författare i Sällskapet Wänskapsbrödernas 100-årsskrift

1927.

AUGUST LINDVALL

Född 23 dec. 1876 i Nöbbeleds församling. Kronobergs län.

Skräddaremästare. Lärt yrket i Växjö, avlagt underofficersexamen vid Kungl.

Svea livgarde. Innehar egen rörelse. Tidigare anställd under 40 år

som skräddaremästare vid Stockholms Spårvägar. Innehar Patriotiska

Sällskapets guldmedalj.

OTTO HENRIK LINDVALL

Född 22 nov. 1899 i Kalmar. Hovrättsråd i Göta hovrätt, t. f.

revisionssekreterare. Studentexamen i Kalmar 28 maj 1918, jur. kand. i

Uppsala 6 april 1925. E. o. notarie i Göta hovrätt 21 april 1925, ting

i Norra och Södra Tjusts domsaga 1925—28. tjänstgj. i Göta hovrätt

från 1 dec. 1928, assessor 31 dec. 1934, hovrättsråd 1 mars 1938, t. f.

revisionssekreterare 19 sept. 1938. R. N. O.

PER HUGO IVAR LINDVALL

Född 25 april 1896 i Kalmar. Civilingenjör, patentombud, delägare

i firma Ivar Bergenstråhles Patentbyrå. Studentexamen i Kalmar 1914,

civilingenjörsexamen i Stockholm 1919. Ingenjör vid olika företag i

Sverige 1919—21 samt i Tyskland. U. S. A. och England 1921—30;

patentingenjör vid Oscar Grahns Patentbyrå i Stockholm 1930—39.

- 37G —S M Å L Ä N N I N G AR 1 STOCKHOLM

SVEN ADOLF FREDRIK LINDWALL

Född 11 jan. 1887 i Oskarshamn. Försäkringsinspektör. Studier vid

Oskarshamns lägre samt Kalmar högre allin, läroverk. Inspektör i A.-B.

Eugene Heimansons Försäkringsbyrå, Stockholm. Anställd som

tjänsteman i Smålands Enskilda Bank, Karlskrona, 1905—24 och kamrer där

1917. Försäkringsagentur i Karlskrona 1909—24. Revisorsförordnande

av Karlskrona stad 1922—23, skattmästare i Svenska

Bankmannaföre-ningens lokalavdelning i Karlskrona 1922 - 24.

HUGO VICTOR LINN ANDER

Född 23 aug. 1899 i Växjö. Handelsbokhållare i Klädesfirma

Rockström & Lindeqvist.

TORSTEN OTTO VILHELM EDVARD LINNEROTH

Född 9 april 1907 i Värnamo. Köpman. Representant för Svenska Orion Försäljnings A.-B.

ARVID GEORG LINNÄS

Född 7 dec. 1889 i Södra Ljunga församling, Kronobergs län.

Sekreterare hos Kungl. Generalpoststyrelsen. Tidigare postassistent och

postkontrollör. Styr.-led. i Posttjänstemännens "förening 1923—31,

skattmästare där 1927—34, v. ordf. 1931—34, ordf. 1934—37, styr.-led. i

Trafiktjänstemännens riksförb. från 1929, sekr. 1929—36. Fullmäktig i

Civilstatens änke- och pupillkassa 1929—35. led. av styr. 1935—37. ordf. i

Ängby villaägareförening. Innehar Lingmedaljen.

— 377 — 24S M ÅLÄNNING A R 1 _S T O C K H O L M

ERNST VIKTOR HILDING LIW

Född 20 sept. 1889 i Nässjö. Expeditionsvakt i Kungl.

Kommers-kollegium, Birger Jarlstorg 5. Stockholm, sedan 1922. Anställd som

expeditionsvakt i Kungl. Lotsstyrelsen 1918—20. i Kungl.

Marinförvaltningen 1920—22 samt i Folkhushållningskommissionen 3 mån. 1918.

Ombud för Civilförvaltningens personalförening i Kungl.

Kommerskol-legium, annonsombud för nämnda förenings tidning 1930—37.

AXEL GUNNAR LIVH

Född i mars 1887 i Nässjö. Järnvägsman vid

Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg sedan 1913. Genomgått korpralskola vid Kungl.

Smålands husarer. Innehar skyttemärke.

AUG. TEODOR LJUNG

Född 2 aug. 1882 i Kalmar. Tapetseraremästare och möbelhandlare.

Innehar egen rörelse i Stockholm. Tidigare anställd hos ledande firmor

i möbelbranschen. Karl Johansson, Max Sachs. Nordiska

Möbleringsaktiebolaget. Fredrik Svensson. O. Elliot. Medlem av Stockholms

Hantverksförening och Borgare, medlem av flera segelsällskap, styr.-led. o.

eskaderchef, medlem av Sällskapet W:Sex. Innehar Mälarns

seglarför-bunds guldmärke. Ständig led. i Stockholms segelklubb.

CARL ANDERS ALFRED LJUNGBERG

Född 7 aug. 1852 i Västervik. F. d. postmästare. Studentex. 1871 vid

Västerviks högre elementarläroverk. Inträdde i Kungl. Postverket år

1873. Postmästare i Ockelbo, Söderköping och Mariestad, t. f. postm. i

Nyköping. Pensionerad 1920 och sedan denna tid bosatt i Stockholm.

Led. av drätselkammaren under Nyköpingstiden. R. V. O.

- 378 —S M Å L Ä N N I N G A R I STOCKHOLM

CARL AUGUSTINUS LJUNGBERG

Född 22 aug. 1873 i Tävelsås församling, Kronobergs län. Montör

(elektrisk maskin.) Tidigare anställd hos Luth & Rosén.

ALBIN LJUNGGREN

Född 9 aug. 1887 i Växjö. Innehar egen rörelse, mekanisk verkstad.

Lärt yrket i Växjö. Bl. a. varit resemontör för A.-B. Bolinders Mek.

Verkstad och A.-B. Atlas-Diesel.

AUGUST LJUNGGREN

Född 29 okt. 1874 i Södra Ljunga församling. Kronobergs län.

Direktör. Studentexamen 1897, folkskollärareexamen 1899. fil. kand.-ex.

1900, licentiatstudier 1900—02. Ledare i Centralförbundet för

nykterhetsundervisning (C. F. N.) sedan år 1903. Lärare vid Stockholms stads

folkskolor 1901- 09, chefredaktör för Eskilstuna-Kuriren 1920. Chef för

Templarorden 1908—09 och led. av Templarordens styr. 1902—20. ordf.

i Nykterhetsfolkets Central församling 1904—17. led. av Frisinnade

partiets i Stockholm arbetsutskott sedan 1908, stadsfullmäktig i Stockholm

1910—19, led. av riksdagens 1 kammare och konstitutionsutskottet 1912

—26, förslagsställare till C. F. A. och led. av dess styr. i många år.

Representant vid nordiska och internationella kongresser. Studieresor

i olika europeiska länder.

GUSTAF AXEL VITALIS LJUNGGREN

Född 11 juni 1888 i Tjureda församling, Kronobergs län.

Flaggunderofficer vid Kungl. Flottan. Genomgått handelsskola och

underofficersskolans ekonomiklass. Uppbördsman i Ostkustens marindistrikts

bokförråd. Föreståndare å biografen Röda Kvarn. Stockholm, sedan

1915. Svärdsman, Pro Patrias guldmedalj.

— 379 — 24SMÅLÄNNINGAR _I STOCKHOLM

JOHN WILHELM CONSTANTIN LJUNGGREN

Född 22 april 1886 i Ljungby. Direktör för Ljunggrens Bar sedan

1934. Anställd å Operabaren 1905—34.

NILS OSCAR VERNER LJUNGGREN

Född 13 aug. 1900 i Marbäcks församling, Jönköpings län.

Fanjunkare. Genomgått underofficersskola å Karlsborg. Anställd hos

Livförsäkringsbolaget Trygg.

VICTOR LJUNGGREN

Född 6 juli 1873 i Söderåkra församling. Kalmar län. Genomgått

Aplerums lantbruksskola, tj.-gjorde därefter som förman vid större

gårdar i 8 år, startade därefter ved- och kolhandel i Stockholm under

firma A.-B. Ljunggrens Vedgårdar, som fortfarande äger bestånd.

Startade Cementvarubolaget i Stockholm A.-B. år 1924, som bedriver

tillverkning av cementvaror i ett flertal fabriker i Stockholms omgivningar.

Led. av pensionsnämnd, tax.-nämnd och kyrkoråd i Katarina förs.,

kom. för byggande av Katarina församlingshus, revisor i Katarina förs.,

medlem av Bränslekommissionens råd, ordf. i Stockholms

Vedhandlare-fören., ordf. i Bränslehandlarnas Riksförbund, ordf. i Sv.

Cementvaru-fabrikanternas Riksförbund, ordf. i flera olika sångkörer, led. i styr. för

1873 års män.

AXEL BERNHARD LJUNGKVIST

Född 6 april 1882 i Huskvarna. Spårvägsman vid Stockholms stads

Spårvägar sedan 1910. Avlagt underofficersexamen. Tidigare furir vid

Kungl. Göta Livgarde.

— 380 —S M Å L Ä N N I N G A R I STOCKHOLM

ADOLF IVAR LJUNGQUIST

Född 27 maj 1892 i Kristdala församling. Kalmar län. Andre

redaktör i Dagens Nyheter från 1923. medlem av Dagens Nyheters A.-I3:s

styrelse. Skrifter: Det mörka Småland. Livets strid, Nils Dacke, Herrens

lilla plantering.

ELIAS BENJAMIN TELEOS LJUNGQUIST

Född 14 juni 1887 i Jönköping. Ingenjör. Studentexamen, officersvolontärskola vid kavalleriet,

krigsskolan å Karlberg, tekn. fackskola i Tyskland, diplomerad från Handelshögskolan i Stockholm.

Registrator vid Statens Bränslekommission. Tidigare anställd vid Munksjö Pappersbruk i Jönköping, kamrer i

Föreningen Samhällshjälp. egen verksamhet. Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap.

Bensin- och Oljenämnden, Statens Bränslekommission. Särskilt uppdrag vid Sveriges

Kommunaltjänstemannaförbund.

KARL GUSTAF (GÖSTA) TOR VÄLD LJUNGQVIST

Född 11 juli 1908 i Västervik. Sergeant vid Kungl. Svea livgarde.

Genomgått Arméns underofficersskola. Tidigare innehaft anställning

som kontorist. Innehar Arméns skyttemedalj i silver.

ARON LJUNGSTRÖM

Född 24 okt. 1888 i Jönköping. Möbelarkitekt. Genomgått Tekniska

skolan, Högre Konstindustriella skolan. På statligt och enskilt

stipendium studier i möbelfacket i England. Möbelarkitekt hos A.-B. Nord.

Komp. sedan 27 år tillbaka med undantag av tre år som möbelarkitekt

hos Myrstodt & Sterns A.-B.

— 381 — 24S M ÅLÄNN INGA _R I STOCKHOLM

ERIK GEORG EMANUEL LJUNGSTRÖM

Född 25 jan. 1915 i Jönköping. Ingenjör. Avlagt ingenjörsexamen.

Innehar eget affärsföretag.

JOHAN RUBEN OSVALD LJUNGWALDH

Född 13 jan. 1894 i Gladhammar, Kalmar län. E. o. hovrättsnotarie.

Inskrivningsdomare vid Södra Roslags domsaga.

KARL WILHELM LOBERG

Född 17 aug. 1892 i Urshults församling. Kronobergs län. E. o.

medicinalråd. Studentex. i Växjö 1913. med. kand. i Uppsala 1917. med.

lic. i Stockholm 1922. E. o. medicinalråd, överläkare och sjukhuschef

vid Säters sjukhus (tj.-ledig). Extra läk. vid Östersunds och Säters

hospital 1920 o. 1922 samt vid Lunds hospital 1923. e. o. hosp.-läk. av 2:a

kl. viel Lunds hosp. 1923, ord. 1926 vid Lunds hospital, av l:a kl. där

1928, överläkare av 3:e kl. vid Säters sjukhus 1931 och sedan 1932

överläkare av l:a kl. och sjukhuschef vid samma sjukhus, t. f. byråchef

i med.-styr. 1934 3 Vi mån., sakkunnig i med.-styr. 1/7 1935—30/6 1936,

medicinalråd å extra stat 1/7 1936. e. o. medicinalråd 1/7 1939.

Suppleant i sinnessjuknämnden. Studieresa till Irland 1930. Från trycket

utgivit: Ett dussintal skrifter i psykiatriska ämnen i in- och utländska

facktidskrifter.

ERIC HILMER LOFTNER

Född 16 sept. 1902 i Kalmar. Vaktkonstapel vid Centralfängelset.

Långholmen sedan 1926. Genomgått korpralskola, militär sjukskola,

kurs i sinnessjukvård vid Långbro sjukhus. Innehar idrottsmärke i

guld.

— 382 —S M Å L Ä N N 1 N G A R 1 S T O C K H O L M

ARVID TEODOR LOREN

Född 17 okt. 1891 i Jönköping. Revisor i Riksbanken.

Studentexamen 1910. Anställd i Riksbanken sedan 1911.

YNGVE LORENTZON

Född 24 febr. 1905 i Stengårdshults församling. Jönköpings län. Polisman vid Stockholms poliskår

sedan 1929. Genomgått furirskola och polisskola. Tidigare anställd som furir vid Kungl. Svea livgarde.

GUSTAF ADOLF LUND

Född 15 mars 1899 i Huskvarna. Folkskollärare vid Nacka

folkskolor.

RAGNAR FRITIOF LUND

Född 2 okt. 1900 i Huskvarna. Rektor. Fil. kand.-ex. i Uppsala 1928.

Lärare vid Koop. Förb:s skola Vår gård 1929—33, rektor för

Brevskolan fr. 1933. Förb:studieled. i S. S. U. H. 1922—25. ordf. i Stud:s

hel-nykterhetssällsk. i Uppsala 1924—25. i studentför. Laboreinus i Uppsala

1926—28, red. för Vår Tidning 1929—31. med red. i Kunskapens bok

1937—40, ordf. o. verkst. led. i Krisstudiekom. 1939. led. av

Folkberedskapens nämnd 1940. chef för Folkberedskapen 1941. led. f.

beredskapskurs. om folkförsv. o. hemvärnskurs. 1939—40. Skr.: Om nationalek.

stud. 1931. Korresp.-stud. hemma o. ute 1935. Nationalek. o. statsfinans,

synpunkter på alkoholfrågan 1935, Adult Education in Sweden 1939,

studiehandledn. o. -planer.

— 383 — 24SMÅLÄNNINGAR _I STOCKHOLM

KARL J:SON LUNDAHL

Född 8 nov. 1877 i Vetlanda. Jönköpings län. Verkst. direktör.

Genomgått Göteborgs Handelsinstitut. Sedan 1922 verkst. dir. för

Aktiebolaget Ahlsell & Bernström, Stockholm. Förut delägare i Bernström &

C:o, Stockholm, senare verkst. dir. för Bernström & C:o A.-B. Medlem

av kyrkofullmäktige i Lindingö, kassaförvaltare för Svenska kyrkans

Diakonistyrelse. R. V. O.

BROR ARTUR LUNDBERG

Född 13 april 1906 i Högsby församling. Kalmar län. Kontrollör

i Livförsäkringsbolaget Framtiden. Genomgått Norrköpings

Handelsgymnasium.

BÖRJE LUNDBERG

Född 28 maj 1909 i Jönköping. Diplomingenjör. Studentexamen i

Berlin, diplomingenjörsexamen T. H. Berlin. Offertingenjör hos El.

A.-B. Siemens. Tidigare anställd hos Siemens o. Halske A. G.. Berlin.

CARL ELVING LUNDBERG

Född 1 nov. 1905 i Västervik. Lagerbiträde i Arvid Nordquist & C:o A.-B. sedan 1937. Tidigare

anställd som kontorist hos Lundbergs Fiskgrosshandel.

— 384 —S M Å L Ä N N I N G A R I STOCKHOLM

DAG TORGNY VIDAR LUNDBERG

Född 24 okt. 1905 i Jönköping. Tjänsteman hos A.-B. Svenska

Shell.

KARL OSCAR LUNDBERG

Född 16 aug. 1900 i Stenbrohults församling, Kronobergs län.

Riksbanksvaktmästare. Genomgått furirskola och Tekniska skolan i Lund.

Tidigare anställd vid Statens Järnvägar och Kungl. Göta livgarde.

KAHL VILHELM JUSTUS LUNDBERG

Född 28 fehr. 1887 i Skärstads församling, Jönköpings län. Rektor

vid högre allin, lärov. för flickor på Norrmalm sedan 1929. Avlagt fil.

kand.-ex. 1911, fil. mag.-ex. 1912. fil. lic.-ex. 1917. fil. dr. 1921. Anställd

som lektor vid h. a. lärov. f. gossar i Malmö 1924, docent vid Lunds

univ. 1921 — 29. ord. lärare vid Lunds priv. el.-sk. 1919—29. Smålands

nat:s i Lund kurator 1915—22. studentkårens v. ordf. 1914. inspektor

vid Anna o. Eva Bunths sk. för flickor i Malmö 1927—29, led. av

Stockholms domkapitel från dess begynnelse 1937, av Stockholms folkskoledir.

fr. 1940. av Kungl, direktionen ö. Sthlms stads underv.-verk från 1941.

av Statens läroboksnämnd från dess början 1938. R. N. O. Har

företagit ett stort antal utrikes resor för att studera språk och

skolförhållanden. Deltagit i svenskt skytte sedan 1901. Innehar åtskilliga

ulm.-tecken i skytte, hl. a. högre årtalsm. i guld. Var ordf. i Lunds akad.

skytteklubb 1921—25, v. ordf. i Stockholms amatörfören. 1932—37.

MAGNUS VALDEMAR LUNDBERG

Född 23 jan. 1894 i Vrigstads församling. Jönköpings län. Direktör.

Genomgått handelsskola samt stud. privat. Direktör och ägare till

fastighetsföreningen Vattentornet n:r 2. Varit ägare av firma Bröd.

Lundberg. Stureplan 44. Karlaplan I.

— 385 —

24SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

MATTS GUSTAF HENRIK LUNDBERG

Född 19 jan. 1900 i Ukna församling. Kalmar län. Tjänsteman i

Skandinaviska Banken Aktiebolag. Stockholm.

NILS STURE HENNING LUNDBERG

Född 27 jan. 1903 i Ukna församling. Kalmar län. Köpman.

Innehavare av f:a Sture Lundberg. Götgatan 101. automobilringar och

biltillbehör. etabl. 1938. Tidigare anställd som filialföreståndare vid

Good-richsnederlaget i Stockholm.

OTTO VALFRID LUNDBERG

Född 12 okt. 1891 i Vrigstads församling. Jönköpings län. Direktör.

Genomgått borgarskolan samt studerat privat. Fastighetsägare. F. d.

köpman, innehavare av speceri- och viktualieaffärer i Stockholm.

Styr.-led. i flera ideella föreningar.

RICHARD JOHANNES LUNDBORG

Född 24 april 1868 i Överums Bruk. Lofta församling. Kalmar län.

F. d. brandchef. Sjökaptensexamen i Västervik 1896. reservofficer i

flottan 1897. Bitr. sekr. i Svenska Brandskyddsföreningen 1930—38.

Anställning i U. S. A:s flotta 1887—95. tjänstgjort i Kungl. Svenska

Flottan 1903—05, v. brandchef i Norrköping 1905—11. brandchef i

Karlskrona 1911—30. Ordf. i Karlskrona stads

Tjänstemannaförening 1918—29. ordf. i byggnadskom. vid Frimurarehotellets uppförande

i Karlskrona 1928—29. Innehar Städernas Allin. Brandstodsbol.

guldmedalj samt Försäkr.-bolaget Skandias guldmedalj för förtjänstfullt

brandskyddsarbete. Hedersled, av Assiociation of professional Fire

Bri-gade Officers of the Brittish Empire 1924. d:o av the National Fire

Brigades Association of Great Brittain 1921.

— 3S6 —S M Å L Ä N N INGÅR 1 STOCKHOL M

KARL ELFVING ISIDORUS LUNDRÄCK

Född 14 dec. 1884 i Målilla. Kalmar län. Murare. Fastighetsägare.

Utför mureriarbeten av olika slag.

KARL LEONARD FOLKE LUNDELL

Född 3 juni 1901 i Virserum, Kalmar län. Styckmästare i Hörlings

Slakteri A.-B., Torstenssonsgatan 6. Innehaft anställning där i 20 år.

GUSTAF HJALMAR LUNDÉN

Född 25 okt. 1877 i Västra Eds församling. Kalmar län.

Handlande. Innehar Glas- och Bosättningsaffär, etabl. 1921. F. d.

byggmästare. Medlem av Röda Korset.

CARL BROR LUNDGREN

Född 9 okt. 1878 i Ryssby församling. Kronobergs län. Fabrikör.

Efter avi. skolstudier i lära hos fadern och därefter anst. å olika platser

i in- och utlandet. Innehar egen verksamhet i Stockholm sedan 1904.

Äger och bebor villafastighet å Högberga, Lidingö Brevik. sedan 1930

och sommarställe å Björkudden. Lidingö, sedan 1920. Styr.-suppl. i

skom.-mästarefören:s pensionskassa, f. d. styr.-led. i skomakeriidk:s och

skohandhs riksförb. samt i skom.-mäst. yrkessektion. Prisdom. vid

utställning. Borgare sedan 1913.

— 387 — 24S M ÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

HANS VALTER LUNDGREN

Född 17 aug. 1900 i Jönköping. Civilingenjör i A.-B. Svenska

Fläktfabriken. Stockholm. Genomgått Chalmers Tekniska Instituts lägre och

högre avdelning. Tidigare anställd vid Jönköpings Tändsticksfabriks

A.-B. Jönköping.

MELGHER EMIL THEODOR LUNDGREN

Född 19 febr. 1879 i Åsheda församling, Kronobergs län.

Verkmästare hos Osram-Elektroverken. Styr.-led. i "Nordens vänner". Innehar

Kungl. Patriotiska Sällskapets guldmedalj. Medlem av Frihetsbröderna.

OSCAR VALFRID LUNDGREN

Född 11 aug. 1901 i Västra Eds församling. Kalmar län. Skomakeriidkare. Genomgått folkskola.

Innehar egen rörelse sedan 1916. Kom i skomakeriläran .1912.

GUSTAF EMIL LUNDH

Född 13 nov. 1912 i Åseda församling, Kronobergs län.

Handels-föreståndare hos A.-I5. Oskar Nilsson. Tunnelgatan 9.

- 388 -SMÅLÄNNINGAR 1 STOCKHOLM

JOHAN WILHELM LUNDHAGEN

Född 22 mars 1883 i Värnamo landsförsamling, Jönköpings län.

Advokat. Studentexamen vid Lunds priv. elementarskola 1908, jur.

kand.-examen i Lund 1913. Innehar egen advokatverksamhet i

Stockholm sedan 1916. Tjänstgjort som e. o. notarie vid domarkansli och

Stockholms rådhusrätt åren 1913—15.

OTTO LUNDHOLM

Född 14 april 1887 i Odensvi församling. Kalmar län.

Skräddaremästare. Innehar A. H. Frankzons Eftr., Drottninggatan 81 A. I.

BERTIL HELMER LUNDIN

Född 26 maj 1907 i Ålems församling, Kalmar län.

Järnhandels-biträde i Erik Lundells Järnhandel, Nockeby.

HENNING RUDOLF LUNDIUS

Född 4 jan. 1906 i Hovmantorp, Kronobergs län. Polisman vid Stockholms poliskår med tjänstgöring

vid ridande avdelningen. Genomgått furirskola och polisskola. Tidigare anställd som furir vid Kungl.

Livg. till häst.

— 389 — 24SMÅLÄNNINGAR _I STOCKHOLM

AXEL HANS LUNDQUIST

Född 6 aug. 1902 i Locknevi församling, Kalmar län. Tillskärare i

firma A.-H. Svenska Varuhuset, Stockholm. Genomgått Stockholms X ill

-skärareaikademi. Vice ordf. i Småländska Sällskapet. Aktiv medlem av

Stockholms Allmänna Sångförening. Dalakören och Sångargillet.

ERIK GUSTAF LUNDQUIST

Född 13 mars 1887 i Algutsboda församling, Kronobergs län.

Källarmästare. Innehavare av "Kafé Borgen". Valborgsmässovägen 48,

Stockholm 32. Anställd vid Münchens Bryggeri 1903 som utkörare.

övergick till kaférörelse 1918. Revisor i Stockholms Kaféidkareförening

sedan 1935. Tillhör kommendörsgraden av L. J. Bröder.

ÅKE FILIP LUNDQUIST

Född 12 juli 1906 i Hjorteds församling. Kalmar län.

Skräddare-mästare. Innehar Herr- och Damskrädderi. Medlem av Stockholms

Skräddaremästarefören. och Stockholms Damskrädderiidkarefören.

CARL GEORG PEDER LUNDQVIST

Född 29 juni 1893 i Kalmar. Huvudbokförare vid A.-B. A. Wiklund.

Har varit anställd i denna firma sedan 23 år tillbaka.

— 390 —S M Å L Ä N N I N GAR I STOCK HOLM

FOLKE JOHAN ALFRID LUNDQVIST

Född 11 maj 1891 i Växjö. Köpman. Studentexamen i Växjö 1909. universitetsstudier. Repr. för

Ryds Glasbruk, Ryd. Tidigare disponent för Knut Lindqvists Tekn. Fabrik. Växjö.

NILS ERIK HENRIK LUNDQVIST

Född 29 nov. 1889 i Gränna. Jönköpings län. Ombudsman.

Genomgått folkskola. Ombud vid Kungl. Mynt- och Just.-verket sedan 1/10

1915. Kom i lära hos fabrikör A. E. Bolling i Gränna 1902 och var

anställd där till 1915. V. värd för fastigheten Tomtebogatan 23 1929—39

och kassör i bostadsföreningen med samma namn. Hembygdsintresserad.

JOHN ANTON EDMUND LUNDSTEDT

Född 21 juli 1910 i Tranås. Tapetserare. Utför arbete för olika

firmor.

AXEL EDVIN LUNDSTRÖM

Född 21 juni 1902 i Södra Vi socken, Kalmar län. Omnibussförare vid Stockholms Spårvägar.

CARL ERIK LUNDSTRÖM

Född 6 aug. 1882 i Jönköping. Apotekare. Studentex. i Skara 1900.

farm. kand. 1903. aman. i botanik och farmakognosi vid K. Farm.

Institutet 1907—09. aman. vid K. Vet. Akadrs trädgård Bergielund 1909

—17. leg. apotekare 1911. Deltagare i Svenska Spetsbergsexpeditionen

1916. assistent vid Sv. Medicinalväxtföreningen 1917 19. aman. o.

kursled. vid universitetets i Dorpat bot. trädgård 1920—22. Apotekare

(medhjälpare) å apoteket i Söderköping. Lagerchef vid Apoteksvarucentralen

Vitrum, Stockholm. 1925—26. uppfinnare och tillverkare av kem. tekn.

preparatet, s. k. imskyddet "Clarinol" 1926 och framåt. Ordf. i S. G. U.

(Sveriges Godt. Ungdomsförb.) 1909—12. red. av dess tidn. "llnga

Tankar" 1909—10, red. av tidskr. "Trädgården" 1912—13, en av Sv.

Medicinalväxtföreningens bildare, initiativtagaren till en farmaceutisk avd.

i Nord. Museet 1911. färdled. vid Svensk-Finländska ungdomsmötet i

Helsingfors 1911. Innehar Sveriges Scoutförb. blå hedersmärke.

Skrifter: "Vers, tillfälliga och andra". Allsvensk Ungdom 1911. Vilka

läkeväxter äro fördelaktigast att insamla (tillsam. med N. de Verdier). uppsatser

i facktidskrifter, sociala broschyrer m. m.S M Å L Ä N N I N G A R 1 STOCKHOLM

MAGNI MARTIN LUNDSTRÖM

Född 18 dec. 1884 i Allmundsryds församling, Kronobergs län. Kommunalarbetare vid Stockholms

stads gatukontor sedan 1921. Fastighetsägare. Medlem av Svenska Kommunalarbetareförbundet avd. 3.

SVEN LUNDSTRÖM

Född 30 april 1890". i Allmundsryds församling. Kronobergs län.

Kommunalarbetare vid Stockholms stads gatukontor sedan 1923.

Fastighetsägare. Medlem av Svenska Kommunalarbetareförbundet, avd. 3.

Tillhör Enskede västra soc.-dem. förening. Nykterhetsman.

GUSTAF PAUL BERTIL LÖNING

Född 13 april 1894 i Nye församling, Jönköpings län. Tandläkare.

Studentexamen i Linköping 1914, ekonomisk examen, diplomerad vid

Handelshögskolan i Stockholm 1916, tandläkarekandidatexamen 1925,

tandläkare 1927. Praktik i Stockholm sedan 1927. Innehaft diverse

platser i industri och försäkrings A.-B., kontorschef i A.-B. G. Th. Löning

1916—19. korrespondent hos Br. Ameln 1919—23. Svensk mästare i

diskus 1924—26. landslagsman och landslagssegrare. Ordf. i

Idrottsklubben Göta. Stockholm, sedan 1938, medlem av Svenska Ekumeniska

föreningens styrelse.

KARL KNUT KONRAD NAPOLEON LüNING

Född 16 sept. 1873 i Sjöagård. Öster Korsberga församling. Jönköpings län. Kapten.

Studentexamen i Växjö 1895. intendentexamen 1897. underintendent 1897. intendent 2 klass 1902. I klass 1906.

kapten I klass 1915. Tjänstgjort vid Arméförvaltningens int.-dep:s mil.-byrå 1897—98. kurs i

militärförvaltning och generalstabstjänst vid Kungl. Krigshögskolan 1897—98. adjut. vid förd.-int. vid III

arméfördelningen 1898—01, reg:ts int. vid Kungl. Värmlands reg:te 1899, Kungl. Norrlands art.-reg:te

1901—11. Kungl. Södermanlands reg:te 1911—18. Kungl. Skånska husarreg:tets II bat. i Landskrona

1918—27, Kungl. Skånska husarregrtet 1927, Kungl. Skånska kavallerireg:tet 1928—31. B. V. O.,

Statens skyttemärke i silver.

NILS GUSTAF ADOLF LUNING

Född 3 juni 1905 i Vetlanda. T. f. notarie vid Överståth.-ämb. för polisärenden. Jur. kand.,

löjtnant i Kungl. Smålands arméartilleriregementes reserv. Timlärare vid Statens polisskola, sekr. hos

Prins Carls uppfostringsinrättnings styrelse.S M Å L Ä N N 1 N G A R I STOCKHOL M

VICTOR STAFFAN LINUS LËNING

Född 12 juli 1884 i Ryssby församling, Kronobergs län.

Underofficersskola vid Kungl. Kronobergs regemente 1904. I järnvägstjänst

1908—18. Expeditionsvakt i Kungl. Generalpoststyrelsen 1919.

CARL-AXEL GUSTAV LÖGKERT

Född 6 april 1914 i Eksjö stadsförsamling, Jönköpings län.

Teknolog. Avlagt studentexamen.

OSCAR RICHARD LÖFBERG

Född 7 febr. 1882 i Växjö. Ur- och kronometermakare. Innehar egen

firma sedan 1935. Erhöll gesällbrev i Växjö 1903. Studier i Tyskland,

Schweiz och Italien åren 1904—17. i Göteborg och Stockholm 1917—26.

Chef för N. K:s uravdeln. 1926—35. Medlem av Sveriges

Urmakeritek-niska Prövningsinst., Sveriges Urmakareförb., Stoekh. Urmakaresocietet,

besiktningsman i St. Handelskammare.

ADOLF VILHELM LÖFGREN

Född 3 febr. 1883 i Edshults församling. Jönköpings län. F. d. järnvägsman vid Statens Järnvägar

i 35 år. Pensionerad. Tidigare militär vid Kungl. Smålands husarer.SMÅLÄNNINGAR i s t o c k h o l m

ARVID OTTO LENNART LÖFGREN

Född 30 juni 1875. Kapten. Avlagt studentexamen och officersex.

Pensionerad. Anställd som vol. vid Kungl. Jönköpings reg. 1896.

under-löjtn. vid Kungl. Västernorrl. reg. 1900. trpt. till Kungl. Vendes trängb.

1901, till Kungl. Andra Göta trängk. 1903. löjtn. 1905, kapten 1915.

placerad vid Kungl. Norrl. trängkår 1919. Kungl. Västmanl. trängkår 1924,

avsk. 1926. R. S. O.. S. S„ V. O. K.

EMIL EDWARD LÖFGREN

Född 31 juli 1884 i Oskarshamn. Döderhults församling, Kalmar län.

Skeppsredare. Genomgått Oskarshamns läroverk 1900. Direktör för

Ångfartygsaktiebolaget Felicia. Stockholm, och för Aktiebolaget Emil

Löfgren, Stockholm. Från juli 1900—1901 anställd hos

skeppsmäkleri-firman Adolf Lundberg & C:o. Oskarshamn, 1902—04 praktiserade i

rederi- och skeppsmäklerifirma i Hamburg och Lübeck samt under år 1905

i England. Stiftade år 1907 skeppsmäklerifirman Aktiebolaget Bröderna

Löfgren i Gävle, utträdde ur denna 1916 och stiftade firman

Aktiebolaget Emil Löfgren. Stockholm, och Ångfartygsaktiebolaget Felicia,

Stockholm.

GUSTAF MARTIN LÖFGREN

Född 14 mars 1882 i Långemåla församling, Kalmar län.

Överkontrollör vid Stockholms Spårvägar. Sergeant i A. 6 reserv, Jönköping.

Genomgått Södra Kalmar läns folkhögskola 1901—02. underofficersskola

vid A. 9 1904—05. Anställd vid Stockholms Spårvägar 1906. befordrad

till kontrollör 1917 och överkontrollör 1928.

KARL HJALMAR LÖFGREN

Född 23 jan. 1892 i Växjö. Spårvägsman vid A.-B. Stockholms

Spårvägar sedan 1918. Medlem av Sv. Kommunalarbetareförbundet avd. 37.

— 394 — 24SMÅLÄNNING A R I ST O C K H O L M

CARL JOHAN LÖFQVIST

Född 16 dec. 1879 i Odensjö. Skatelövs församling, Kronobergs län.

Direktör i Lundgrens Fiskredskaps Fabrik Aktiebolag. Genomgått

Grims-lövs folkhögskola, handelsskola i Växjö och Stockholm, språkstudier i

Tyskland. England och Frankrike. F. d. landstormsofficer. Medlem

av-Stockholms Borgerskap och Borgargille.

SVEN ROBERT LÖFSTEDT

Född 21 mars 1901 i Misterhults församling, Kalmar län. Kemigraf vid Dagens Nyheter. Tidigare

innehaft anställning hos Grafiska A.-B. Kliché. Malmö, och A.-B. Kliché. Stockholm.

ERNST JOHAN ALGOT LÖNN

Född 12 aug. 1886 i Mistelàs församling. Kronobergs län. Direktör.

Avlagt underofficersexamen 1910. Innehavare av firma Ernst Lönn

Sjukvårds- & Agenturaffär sedan 1920. Sveavägen 96. Stockholm. 1906

—11 anställd vid Kungl. Svea artillerireg., 1911—21 anst. hos firma

Axel Rydéns Maskinaffär, Stockholm. 1935—37 verkst. direktör för

Svenska Rörförsäljnings A.-B., Stockholm. Var med och grundade

nämnda A.-B. 1933. Sedan 1925 ordf. i Svenska Sjukvårdsaffärernas

Riksförbund. Stockholm. Inneh. av Säby Gård i Frustuna församling.

Södermanlands liin. sedan år 1928.

NILS JOSEF FREDRIK LÖNN

Född 18 sept. 1898 i Hjorthemmet, Höreda församling, Jönköpings

län. Tryckeriföreståndare och teknisk chef vid Ernst Westerbergs

Boktryckeri A.-B., Stockholm. Anställd som typograf vid

Smålands-Tidningens Tryckeri, Eksjö, 1913—1924, tryckeriföreståndare vid G. E.

Lenan-ders Tryckeri. Västervik. 1925—30, faktor vid Nässjö-Tryckeriet, Nässjö.

1931—35. Styr.-led. i Ernst Westerbergs Boktryckeri A.-B., suppleant i

styr. för Stockholms Boktryckareförening. Tidigare styr.-led. i Sveriges

Grafiska Faktorsförbund.

— 395 — 24SMÅLÄNNINGAR _I STOCKHOLM

NOAK LÖNN

Född 19 juli 1884 i Bolmsö församling, Jönköpings län.

Blomsterhandlare. Bosatt i Stockholm sedan 1907. innehavare av

Blomsterkiosken vid Kyrkogårdsvägen. Enskede, sedan 1921. Anställd som militär

vid Kungl. Vendes artilleriregemente 1901—04. Medlem av I. O. G. T.

sedan 1936.

FRITZ LEONARD LÖNNEGREN

Född 18 .juni 1895 i Kalmar. Redaktör. Genomgått Kalmar

läroverk, handelsinstitut, journalistkurser. Ansvarig utgivare av och

politisk redaktör i Aftonbladet. Efter anställningar vid Säfveåns A.-B. och

Orrefors Bruk in. m. medarbetare i Jönköpings Läns Tidning 1919—23,

red.-sekr. i Smålands Allehanda 1923—24, i Karlskrona-Tidningen 1924

—29. andre red. i Sundsvalls-Posten 1930—31. medarbetare i

Aftonbladet från 1931. Vice ordf. i Svenska Journalistföreningen.

ERNST FERDINAND LÖNNHED

Född 3 april 1882 i Västra Thorsås församling. Kronobergs län.

Hovmästare i Operakällaren sedan år 1918. Innehaft anställning vid

Piperska Muren, Stockholm. Bristol, Köpenhamn. St. Hotellet.

Jönköping. Victory och Great Central. London. Hotel de Calais och Elyssé

Pallas i Paris, åter till London och sedan Grand Hotell Haglund,

Göteborg.

CARL JOHAN LÖNNKVIST

Född 5 mars 1879 i Nye församling, Jönköpings län. Förman hos

Svenska Eldbegängelseföreningen, Norra krematoriet, sedan .1924.

Tidigare anställd vid Stockholms gasverk under 25 år, vaktmästare i

Gustav-Vasa kyrka 6 år. sedermera 14 år i Matteus kyrka. Tillhör Stora

Lands-logen. ordf. i Vasaförbundets sjukkassa, ordf. i Stockholms

Bärareförening. medlem av Järnbärareorden och V. F.

— 396 —S M Å L Ä N N 1 N G AR I S TOCKHOLM

KARL GUNNAR LÖVFORS

Född 26 april 1895 i Rogberga församling, Jönköpings län. Byggmästare.

HENRIK ARTUR LÖVGREN

Födcl 8 mars 1894 i Odensvi församling, Kalmar Jan. Konduktör

vid Stockholms Spårvägar sedan 1917. Genomgått korpralskola.

Tidigare anställd som korpral vid Kungl. Livregementets Dragoner. Medlem

av Svenska Kommunalarbetareförbundet avd. 99.

KARL GUSTAV THEODOR LÖVGREN

Född 26 aug. 1898 i Västervik. Vaktkonstapel vid Centralfängelset, Långholmen, sedan 1935.

Genomgått vaktkonstapelskola. Anställd vid S:t Gertruds sjukhus. Västervik. 1920—24. vid Kronohäktet

i Västervik 1924—35.

SIMON EMANUEL LÖWENBORG

Född 5 juli 1891 i Jönköping. Köpman. Innehar liandelsagenturer.

CARL AUGUST WILHELM LÖWGREN

Född 2 mars 1872 i Kristdala församling, Kalmar län. Hantverkslärare. Pensionerad. Anställd

som hantverkslärare vid Manilla dövstumsskola 190t—38. Innehar Kungl. Patriotiska Sällskapets

guldmedalj.

— 397 — 24SMÅLÄNNINGAR _I STOCKHOLM

NILS ARVID LÖÖF

Född 27 juni 1906 i Orrefors. Hälleberga församling. Kronobergs län.

Kassör. Förman o. exp.-kassör vid Holkens Koks & Kol A.-B..

Stockholm. Innehaft anställning som furir vid Kungl. Signalregementet

1925—28 samt som försäljare i f:a Mattkompaniet i Stockholm 1933—37.

Vistades i Göteborg 1921—25.

GUSTAV ALBERT MAGNI

Född 30 aug. 1912 i Norrhult. Nottebäcks församling. Kronobergs län. Civilingenjör.

Studentexamen i Kalmar 1932, K. T. H. 1937.

BERNT JULIUS MAGNUSON

Född 13 maj 1890 i Västra Torsås församling, Kronobergs län.

Tjänsteman. Genomgått underofficersskola vid Kungl. Kustart. minöravd.

Uppbördsman vid Stockholms Elverk. Innehaft anställning som

motboksgranskare vid Kungl. Postsparbanken. Sekr. i föreningen för

Upp-bördsmän vid Stockholms Gas- o. Elverk.

CARL MAGNUSSON

Född 25 juli 1877 i Jäths församling. Kronobergs län. Byggmästare.

Innehar egen rörelse sedan 1909. Uppfört 10 st. villafastigheter i

Enskede. utfört arbeten för Stockholms sjukhus i 23 år. samt för Kungl.

Intendenturkåren. Medlem av Stockholms Byggmästareförening 1929.

Ständig medlem av Stockholms Centralskytteförening, medlem av Iiacki

Gille, tillhör Sällskapet Strömsborgs Vänner, medlem av K. A. K. m. fi.

— 398 —SMÅLÄNNIN GAR / S TOCKHO LM

HENRIK MAGNUSSON

Född 2 mars 1879 i Göteryds församling, Kronobergs län.

Tygverkmästare. Pensionär.

JOHAN MAGNUSSON

Född i nov. 1868 i Västra Torsås församling. Kronobergs län.

Spe-cerihandlare. Innehar egen rörelse sedan 1909. Tidigare anställd som

handelsföreståndare hos Gari Petersson, Mosebackstorg, i 25 år.

Tillhör Stockholms Borgerskap. Medlem av Sällskapet Hjälpsamheten.

JOHN OSCAR MAGNUSSON

Född 1 juni 1895 i Ödestugu församling. Jönköpings län.

Tjänsteman i Riksbanken, anställd där sedan 1918. Avlagt studentexamen i

Jönköping.

KARL AUGUST MAGNUSSON

Född 9 april 1883 i Höreda församling. Jönköpings län. El. montör vid Stockholms Bryggerier sedan

18 år.

GUSTAV BIRGER RICHARD MAILIND

Född 5 nov. 1906 i Vissefjärda församling. Kalmar län. Charkuterist hos Konsum, Stockholm.

Tidigare anställd hos Norrmalms Livsmedel, Stockholm.

— 399 — 24S M ÅLÄNNING A K 1_S TOCKHOLM

CARL AXEL MALM

Född 27 aug. 1866 i Backaryds församling, Jönköpings län. Skomakaremästare. Avlagt

underofficersexamen vid Kungl. Svea artilleriregemente. Innehar egen rörelse sedan 1925. Lärt yrket hos G. A.

Ljungberg. Jönköping.

JOHAN ERIK NAPOLEON MALMBERG

Född 20 febr. 1900 i Nässjö. Fosttjänsteman. Förste postiljon vid

Kungl. Postverket sedan 1931. Anställd som extra tjm. 1918 och ord.

1919.

JOHN HERBERT MALMBERG

Född 1 mars 1906 i Tånnö församling. Jönköpings län. Äkare.

Innehar egen rörelse.

CARL HENRIK LENNART MALMÉN

Född 19 jan. 1913 i Högsby församling, Kalmar län. Furir vid

Kungl. Livregementet till häst. Anställd därst. 1933. Genomgått

korpralsskola och hovslagareskola samt studier vid Kungl.

Veterinärhögskolan. Innehar Arméns skyttemärke i silver och frihetsmedaljen för

deltagande i finsk-ryska kriget 1939"—40.

— 400 —SMÅLÄNNINGAR 1 STOCKHOLM

GUSTAV SIGFRID MALMEN

Född 15 febr. 1899 i Vederslövs församling, Kronobergs län.

Verkstadsägare. Innehar egen rörelse i bilbranschen. Arbetat inom

branschen sedan 16-årsåldern.

AXEL IVAR MALMJÄRN

Född 30 jan. 1912 i Misterhults församling, Kalmar län. Sergeant

vid Kungl. Svea livgarde. Genomgått Arméns underofficersskola 1939.

Innehar skyttemedalj.

KARL ARVID MALMJÄRN

Född 10 dec. 1909 i Misterhults församling. Kalmar län. Sergeant

vid Kungl. Svea livgarde. Genomgått Arméns underofficersskola 1936.

Innehar skyttemedalj.

CARL JOHAN UNO MALMQVIST

Född 15 april 1885 i Växjö. Handelsresande. Representant för

Söderberg & Haak A.-R. Tidigare anställd hos A.-R. Lux och

Gasaccumu-lator.

— 401 —

24S M Å L Ä N N I N G A R _1 S T OCKHOL M

GÖTE WILLY MALMSTRÖM

Född 30 april 1912 i Kalmar. Frisörmästare. Innehar egen rörelse.

ANDERS GUSTAF GUNNAR MALMVIK

Född 8 dec. 1894 i Malmbäcks församling. Jönköpings län. Verkst.

direktör. Studentex. i Linköping 1915. ekonomisk examen från

handelshögskolan i Stockholm 1918. Prokurist i Klint Bernhardt & C:o samt

verkst. direktör för Adolph Lernons A.-B.. båda i Stockholm. Anställd

å Klint Bernhardt & Co:s kontor 1918.

INGVAR ANDERS AXEL MANBORG

Född 28 aug. 1907 i Locknevi församling, Kalmar län.

Banktjänsteman. Studentexamen i Linköping, ekonomisk examen vid

Handelshögskolan i Stockholm. Tjänsteman i A.-B. Svenska Handelsbanken sedan

1928. Anställd vid Clearingnämnden i Stockholm 1936.

JONAS GUSTAF MANNERBERG

Född 21 juli 1867 i Värnamo. Byggnadssnickare. Fastighetsägare.

ERNST M. MANNHAGEN

Född 9 juli 1895 i Nässjö. Kontorsfaktor hos Victor Pettersons Bokindustri. Holländaregatan 10.

Stockholm.

— 402 —S M Ä L Ä N N INGÅR I S T O C K H O L M

PEHR MARCUS

Född 25 april 1861 i Högsby församling. Kalmar län. F. d.

konditor. Innehade egen rörelse 1888—1938.

RUDOLF VALDEMAR MARKLAND

Född 27 april .1890 i Målerås. Helleberga församling. Kronobergs

län. T. f. överinspektör i Kungl. Järnvägsstyrelsen.

NILS JOHAN HUGO MARTINSSON

Född 25 juli 1896 i Refteleds församling. Jönköpings län. Målare.

Innehar egen rörelse.

KARL GUSTAF KONSTANTIN MATTELIN

Född 10 aug. 1881 i Sävsjö. Ljunga församling. Jönköpings län.

Förrådsmästare i K. Postverket. Ordf. i Svenska Postmannaförb.. led.

i allin, lönenämnden, led. i Kungl, kommittéer ni. ni.

- 403 —S M ÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

NILS HENRIK MATTSSON

Född 5 nov. 1901 i Virestads församling, Kronobergs län. Ingenjör. Avlagt

byggnadsingenjörexamen. Verkst. direktör i Stockholms Plattvättnings A.-B. och Göteborgs Plattvättnings A.-B. Prakt, vid

Kungl.Vattenfallsstyrelsen. Tekniska Byggnadsbyrån. A.-B. Byggnadsvaror.

NILS RAOUL CARLO EIFFEL MATTS MATTSSON

Född 1 okt. 1889 i Dörby församling, Kalmar län. Civilingenjör.

Kapten i Kungl. Väg- och Vattenbyggnadskåren. Studentexamen i

Kalmar 1908. examen fr. Kungl. Tekn. Högskolan 1913 (väg- ocli

vattenbyggnadskonst), reservofficersex. vid Kungl. Krigsskolan. Chef för tekn.

avd. vid Svensk-Engelska Mineralolje A.-B.. Stockholm. Tidigare

anställd som ing. vid A.-B. För. Sv. Tändsticksfabr. nybyggnader i

Kalmar, biti". ing. i Kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ing. vid A.-B.

Vattenbyggnadsbyrån, Stockholm. Led. av kommitté inom

Rikskommissionen för ekonom, försvarsberedskap (oljecisternutskottet), av Kungl.

Maj:t tillkallad som expert för oljelagringsutredningen m. m. R. V. O.

1938. Företagit studieresor i England. Frankrike, Holland och Belgien.

GUSTAF ELOF MEDIN

Född 30 april 1883 i Slätthögs församling, Kronobergs län.

Kriminalkommissarie. Volontär vid Kungl. Kronobergs reg:te 1902. Anställd år

1908 vid Stockholms poliskår. Ordf. i Stockholms

poliskommissarie-sällskap. Guldmedalj för nit och redlighet i rikets tjänst 1933.

GUSTAV EMIL KRISTIAN MEDIN

Född 11 nov. 1890 i Kalmar. Motormontör vid Boslagens flygflottilj.

Lärt yrket i Stockholm. Varit aktiv idrottsman.

— 404 — 24S M Å L Ä N N 1 N G A R I STOCKHOLM

NILS JOHAN MEDIN

Född 3 aug. 1905 i Kalmar. Tjänsteman. Studentexamen 1924,

genomgått Frans Schartaus Hndelsinstitut 1926. Tjänsteman vid

Aktiebolaget Svenska Shells huvudkontor.

SALOMON ALGOT MEDIN

Född 20 aug. 1890 i Slätthögs församling, Kronobergs län.

Polis-överkonstapel. Fanjunkare i Kungl. Kronobergs reg. reserv. Genomgått

underofficersskola och polisskolans i Stockholm högre kurs. Anställd

vid Stockholms poliskår sedan 1914, överkonstapel sedan 1932.

Tidigare innehaft militäranställning vid Kungl. Kronobergs regemente.

Innehar Vasamedaljen i guld 5:e storleken.

AXEL VALDEMAR MELANDER

Född 11 juni 1879 i Ukna församling, Kalmar län. Droskägare.

Innehar egen rörelse. Borgare i Stockholm.

OTTO BERNHARD MELANDER

Född 11 sept. 1900 i Södra Unnaryds församling, Kronobergs län.

Åkeriägare. Innehar eget åkeri.

— 405 — 24S M A L Ä N N 1 N G A R I S T O C K H O L M

OLOF FREDRIK RUDOLF MELÉN

Född 24 nov. 1908 i Oskarshamn. T. f. sekreterare i Kungl.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Studentexamen i Kristianstad 1927.

jur. kand.-ex. vid Lunds universitet 1932. Tingstjänstgöring i Gärds och

Albo härads domsaga 1933—35. Därefter anst. som amanuens i

Riks-räkenskapsverket 1936—38 och i Kungl. Statskontoret 1938—41. Sekr. i

Sveriges Statstjänstemannanämnd sedan 1939.

RICHARD MIKAEL YALLENTIN MELLBOM

Född 29 sept. 1879 i Mönsterås. Kalmar län. Tjänsteman i A.-B.

Vin- och Spritcentralen. Stockholm. Genomgått handelsskola. Medlem

av Sveriges Arbetsledareförbund.

TOR BIRGER VALDEMAR MELLGREN

Född 12 aug. 1895 i Västervik. T. f. skatteuppbördsman.

SVEN WILHELM RUNE MELLHAMMAR

Född 24 mars 1914 i Växjö. Postexpeditör i Kungl. Postverket. Studentexamen i Växjö 1934.

post-expeditörsex. 1937. inskriven vid Handelshögskolan i Stockholm 1939.

— 406 —S M Å L Ä N K I K G A R I STO C K H O L M

GUSTAV RAGNAR MELUN

Född 21 juli 1898 i Gränna landsförsamling, Jönköpings län.

Advokat. Avlagt jur. kand.-examen vid Stockholms Högskola 1924. fullgjort

tingstjänstgöring 1925—27. Delägare i Advokatfirman Mellin & Robling

samt ombudsman i Svenska Gulf Oil C:o A.-B.

LEINOR AXEL LUDWIG MELLROTH

Född 24 dec. 1896 i Växjö. Regementsveterinär vid Kungl.

Arméförvaltningens intendenturdepartement. Studentexamen i Växjö 191ö.

veterinärexamen 1923. Tidigare anställd som bataljonsveterinär vid Kungl.

Livregementet till häst. Styr.-led. o. sekr. i Svenska

Militärveterinär-sällskapet. Kapplöpningshästägareklubben och Boo elektr. distr.-fören.,

styr.-led. i Svenska Kennelklubben, kommunalstämmans ordf. i Boo

kommun sedan 1928, varit led. av kom.-nämnden, kom.-fullm., kyrkoråd och

hälsovårdsnämnd i Boo, dessutom kyrkovärd samt led. i styr. för

Värmdö skeppslags väghållningsdistrikt. R. V. O., innehar Svenska

blå stjärnans guldmedalj. Under 10-tal år fungerat som lärars vid

Svenska Röda Stjärnans utbildningskurser i hästsjukvård. Veterinär

vid Ulriksdals kapplöpningsbana. Redaktör och ansvarig utgivare för

Svenska Militärveterinärsällskapets kvartalskrift.

ANSGAR HEEGARD EMANUEL MILTON

Född 19 juli 1884 i Ramkvilla församling. Jönköpings län. Direktör.

Åi- 1906 avslutades skolstudier vid handelsskola i Stockholm. 1906—07

anställd hos firma Rosendal & C:o i Stockholm. 1907 — 09 anst. å kontor

hos grosshandelsfirman K. A. Holm i Stockholm och t. f. disponent för

denna firmas träförädligsfabrik i Bosendala och Forserum. Företagit

studie- och affärsresor i Belgien. England och Portugal. Sedan 1911

egen affärsman i Stockholm och chef för A.-B. Milton & C:o och sedan

1929 även för Brittiska Olje A.-B. i Stockholm.

KAHL ESKIL MOBERG

Född 19 febr. 1902 i Målilla, Kalmar län. Skräddare. Lärt yrket i

Målilla, praktiserat i Köpenhamn hos Buch & C:o m. fi. Genomgått t i 11—

skärareskola. Anställd hos A.-B. Engelska Skrädderiet sedan 1931.

Medlem av Småländska Sällskapet.

— 407 — 24S M ÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

SVEN RICHARD MOBERG

Född 10 sept. 1912 i Jonköping. Arkitekt. Studentexamen i

Jönköping 1932. arkitektexamen vid Kungl. Tekniska Högskolan. Stockholm.

Anställd hos ark. C. O. Hallström. Egen arkitektverksamhet. Tidigare

anställd hos prof. L. I. Wahlman. Studier i Finland 1936, i Danmark,

Tyskland, Schweiz, Italien 1937 och 1939. Medlem av Svenska

Arkitekters Riksförbund och Svenska Arkitektföreningen.

ARVID GUSTAF MOBERGER

Född 25 okt. 1871 i Högsby församling, Kalmar län. Verkst.

direktör i R. F. Cleves A.-B. i Stockholm sedan 1905 och ordf. i stvr. därst,

sedan 1926. Genomgått 6 kl. vid Kalmar läroverk. Bruneils

Handelsskola i Stockholm. Varit anst. hos firma G. Johanson. Kosta

Glasmagasin 1890—97. hos firma R. F. Cleve 1898—99. prokurist därst. 1899—

1905, verkst. direktör i A.-B. Konstglas i Stockholm 1909—26, i A.-B.

Cleve i Malmö 1908—23. Sakkunnig för glasbranschen inom Stockholms

Handelskammare, medlem av Grosshandelssocieteten i Stockholm sedan

1912, ordf. i Sveriges Fönster- o. Spegelglashandlarefören. 1916—40.

DAVID BERTIL MOBRAND

Född 28 febr. 1912 i Summemåla. Älmeboda församling. Kronobergs län. Tillskärare.

Skrädderi-och tillskäraroutbildning i Köpenhamn och London 1933—37. Sedan 1938 tillskärare hos f:a Solberg &

Hultgren i Stockholm.

ERIK ALFRED MOBRAND

Född 16 okt. 1909 i Summemåla. Älmeboda församling. Kronobergs län. Tillskärare. Sedan 1939

anställd i A.-B. Engelska Skrädderiet.

HARALD ARTUR MORKAND

Född 17 sept. 1908 i Summemåla, Älmeboda församling, Kronobergs

län. Tillskärare. Genomgått tillskärarekurser i London. Paris och

Bryssel. Efter flerårig praktik i nämnda städer tillskärare hos A.-B.

Ströms Herrekipering sedan 1935. Skrädderikonsulent å

Vanföreanstalten.

— 408 —S M Å L Ä N N INGÅ R I STOCKHOLM

GUSTAF (GÖSTA) VILHELM GUNNAR MODÉE

Född 10 aug. 1894 i Växjö. Civilingenjör. Studentexamen 1913 i

Växjö. Genomgått Kungl. Tekn. Högskolan 1917. Ingenjör i Kungl.

Telegrafverket sedan 1919.

LOUIS KASIMIR MODÉE

Född 3 okt. 1875 i Oskarshamn. Civilingenjör. Genomgått

Chalmerska institutet. Tidigare anställd vid Stora Kopparbergs Bergsl.,

Söderfors Bruk och Fagersta Bruk.

STEN VILHELM MODÉE

Född 16 april 1899 i Växjö. Civilingenjör. Studentexamen i Växjö

1919. avg.-examen vid Kungl. Tekn. Högskolan i Stockholm 1924.

Arbetschef hos A.-B. Bergendahl & Höckert, Stockholm. Inneh. anst. vid

Stadsing.-kontoret. Norrköping, 1925—27. Nydqvist & Holm A.-B.

jvgs.-bygge i Turkiet 1927—30. väging.-ass. 1930—32 samt 1934—35, anst.

såsom ing. hos Persiska regeringen 1932—34. hos Svenska Entreprenad

A.-B.. Persien, 1935—37.

STIG OSCAR MODÉER

Född 3 febr. 1911 i Kalmar. T. f. bitr. överkonstapel vid

Solnapolisen. Hagalund. Anställd där sedan juli 1934. Realskolexamen i

Kalmar. genomgått Statens polisskolas lägre klass 1936 och samma skolas

överkonstapelsklass 1939—40 samt bokförings- och språkkurser.

Sergeant i Kungl. Signalregementets reserv.

— 409 — 24s m Ålänningar i stockhol m

KARL AXEL EINAR MODIG

Född 16 juni 1901 i Jönköping. Konduktör vid Statens Järnvägar.

Tidigare anställd som kontorsbiträde vid Jönköping-Gripenbergs

järnväg och konduktör vid Ostkustbanan. Ledare av ungdomsarbetet vid

Stockholms 6:e kår av Frälsningsarmén.

ERIK GUNNAR MOHLNE

Född 25 nov. 1908 i Växjö. Förbundssekreterare. Genomgått

folkskola. olika studiecirklar inom A. Ii. F. samt Landsorganisationens

skola i Brunnsvik 1934. 2:e sekreterare i Sv. Grov- &

Fabriksarbetareförbundet. Innehaft anställning som ritarelärling inom ugnsbyggnadsbranschen

i Sverige 1924—25. ritare inom samma bransch i Paris 1926. praktik i

ugnsmontage i Holland och Belgien 1926 och 1927. Murare och

fönster-glasbruksarbetare i Oxelösund 1928—35. Ombudsman i Sv. Grov- &

Fabriksarbetareförbundet 1935—37. därefter 2:e sekreterare samt led. av

förbundets verkställande utskott.

TOR GÖSTA EMANUEL MONTELIN

Född 7 dec. 1878 i Växjö. Lektor. Statens biografcensor.

Studentexamen i Växjö 1897. fil. kand. i Lund 1899. fil. lic. 1918. Adj. vid Nya

Elementarskolan i Stockholm 1910, lektor vid Folkskolesem. i Uppsala

1918. Statens biografcensor 1921. Styr.-led. i Modersmålslärarnas

riksförbund. K. N. O. Medlem av Sällskapet Idun och av föreningen

Växjöstudenterna. Utg. skr.: Lenau i liv och diktning (1902). Otto Sebastian

v. Unge (1914). Tv. litt. i hist. främst, o. sv. tolkn. (1922). Från främ.

spaljärer (1930). Världslitt. i översikt (I—VII 1930—35). ett flertal

översätt».. bl. a. Pescaras frestelse av C. I". Meyer (1925). Prinsen av

Hornberg av 11. von Kleist (i Världslitt., 1927). Torguato Tasso av Goethe

(1932). Sv. diktning (tills, med .1. Berg. 1—III. 1930—31). anm. o. art.

i pressen. Nord. Tidskr. m. m.

ROBERT ALEXIUS MORÉN

Född 18 okt. 1879 i Kalmar. Köpman. Representant för ett antal

möbelfabrikanter.

410 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

KARL HILMER OSSIAN MOQVIST

Född 28 mars 1890 i Kalmar. Kontorschef. F. d. lokförare. Kårchef.

konsertsångare, dirigent för Borgholms Sång- o. Musiksällskap i många

år.

SVEN GEORG OSCAR MOSSBERG

Född 17 april 1901 i Kalmar. Banktjänsteman. Studentexamen,

studier vid Uppsala universitet och Stockholms Högskola, jur. fakulteten.

Tjänsteman hos A.-B. Jordbrukarbanken sedan år 1930.

GÖRAN FRITIOF MOSSBLAD

Född 12 juni 1886 i Slätthögs församling. Kronobergs län.

Skrädderiarbetare. Började i skrädderiyrket hos fadern men reste i unga år till

Köpenhamn för vidare yrkesutbildning. Har sedan innehaft

anställning på flera platser i Sverige. Sedan 1930 hos Hovskräddare Janson

& Wallgren. Hamngatan 12.

JOHAN EMIL MOSSBLAD

Född 26 aug. 1882 i Slätthögs församling. Kronobergs län.

Skräddaremästare. Utbildning i yrket hos M. Bendix, Köpenhamn,

utbildad som tillskärare hos Skandinaviska tillskärareakademien i

Köpenhamn. innehar Damskrädderi och Pälsateljé. Sergelgatan 2. Stockholm,

etablerad 1909. Innehar burskap i Stockholms Borgerskap.

— 411 — 24S M ÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

CARL MYRBLAD

Född 12 mars 1894 i Grimslöv, Skatelövs församling, Kronobergs län.

Tjänsteman bos Jönköpings Juridiska Byrå.

HANS GEORG LENNART MÅRTENSSON

Född 23 april 1911 i Madesjö församling, Kalmar län. Charkuterist.

STURE ALEXIUS MÅRTENSSON

Född 28 dec. 1878 i Algutsboda församling. Kronobergs län. Skorna

ka re vid Stockholms Skofabrik sedan 1899. Lärt yrket hos fadern,

sko-makaremästare Mårten Johansson. Bidalite.

BJÖRN TORSTEN MÖLLER

Född 20 mars 1909 i Jönköping. Affärsman. Studentexamen vid

Norra Realläroverket, Stockholm. 1930. Handelskurs vid

Barlock-Insti-tutet 1931. Affärsrörelse sedan 1934. Innehavare av Möllers

Antikvariat och Frimärksaffär. Mästersamuelsgatan 35.

C. MÖLLER

Tågmästare.

— 412 —S M Å L Ä N N I N G A R I STOCKHOLM

JOHAN ALFRED MÖLLER

Född 23 juli 1883 i Väckelsångs församling. Kronobergs län. F. d.

överkonstapel. Genomgått polisskolans högre kurs. Överkonstapel vid

Flygstaben. Stockholm. Innehaft anställning vid Stockholms poliskår

1907—38. Innehar Vasamedaljen i guld 5:e storleken.

KARL ANDERS FOLKE MÖLLER

Född 9 juli 1881 i Jönköping. Bokhållare å Kungl. Järnvägsstyrelsens biljett- och blankettkontor.

Examen från Tekn. Elementarskolan i Norrköping. Anställd vid S. J. sedan år 1900.

MÅRTEN ARVID MÖLLER

Född 10 nov. 1893 i Eksjö. Redaktör. Innehar förlagsverksamhet.

Ordf., sekr. och kassör i Idrottsklubben Göta under åren 1931—38.

Innehar idrottsliga utmärkelsetecken.

OSKAR VILHELM MÖRE

Född 6 april 1911 i Söderåkra församling, Kalmar län. Ingenjör i

A.-B. Atlas Diesel.

— 413 — 24S M A L Ä N N 1 N GAR J__S T O C K H O L M

AXEL MÖRK

Född 26 jan. 1880 i Västra Torsås församling, Kronobergs län.

Drosk-ägare. Innehar egen rörelse sedan 1923. Tidigare anställd vid Kungl.

Norrlands artillerireg., sedermera i Taxameterbolaget, Stockholm.

TEODOR NEANDER

Född 16 juni 1880 i Dänningelanda, Kronobergs län.

Expeditionsföreståndare vid Statens Järnvägar. Studentexamen 1900 i Växjö,

genomgått luftskyddsledarekurs. Anställd vid S. J. sedan 1900. l:e

stationsskrivare 1917—29, exp.-förest. 1930. Luftskyddsledare vid

Liljeholmens järnvägsstation. Innehar G. M. 8 sedan år 1933.

ARNOLD GOTTHARD VALTER NEGRI

Född 23 sept. 1905 i Ljungby. Kalmar län. Köpman. Genomgått fem klasser i Kalmar läroverk,

sjukgymnastkurs hos Kjellbergs i Stockholm och Zander lust.. Malmö. Bilförsäljare. Tidigare innehaft

anställning i Livbolaget Framtiden. Vistats 8 år i U. S. A.. 6 år som sjukgymnast i Los Angeles.

Californien.

CARL ARVID NILSÉN

Född 5 juni 1901 i Hvena församling, Kalmar län. Ingenjör. Examen

från Tekn. gymnasiet, el. avd.. Örebro, 1922. specialstudier i

elektroteknik vid Tekn. Högskolan. Berlin. 1922—23. Studieresor i Tyskland 1926

och 1927. Ingenjör vid Ingenjörsfirman Sandblom & Stohne.

Lindha-gensgatan 128. Stockholm, sedan 1933. Innehaft anst. som konstruktör

vid Siemens-Schuckertwerke i Berlin 1922—23, förest, för el. avd. hos

Elge-Verken. Linköping. 1924—28. offert- och reseingenjör vid Elektr.

A.-B. Siemens Sundsvallsfilial 1929—33.

— 414 —SMÅLÄNNINGAR 1 STOCKHOLM

IVAR NILSËN

Född 2 febr. 1882 i Oskarshamn. Direktör i A.-B. Ivarnico sedan

1929. Avlagt mogenhetsexamen, genomgått handelshögskola. Innehaft

anställning i olika företag i Sverige. Tyskland och England 1903—lti.

dir. i A.-B. Cubic 1916—18. tryckeriet Progress 1918—22. Toledo Scale

Co. A.-B. 1923—28. Resor i U. S. A. 1916 och 1926 för stud. av

fabriks-och försäljningsorganisation.

OSCAR NILSËN

Född 26 jan. 1878 i Svensboryd. Bäckebo församling, Kalmar län. Godsägare. Genomgått

lantbrukskurser i Sverige och Danmark samt kurser i byggnads- och skogsindustri. Fastighetsmäklare.

ERNST NATANAEL NILSON

Född 29 okt. 1888 i Jönköping. Skräddaremästare. Avlagt

underofficersexamen. genomgått folkskola, fortsättningsskola och

tillskäraresko-la. Innehar egen rörelse sedan 1910. Praktik utomlands 1907—08.

SVEN OSCAR WILLIAM NILSON

Född \ jan. 1901 i Kalmar. Maskinmästare vid Stockholms Frihamn. Avlagt maskinist- och

över-maskinistexamen samt el. installatörsexamen. Tidigare anställd som maskinist i Broströmskoncernen.

ALBERT WILHELM NILSSON

Född 23 fehr. 1908 i Växjö. Lagerföreståndare hos A.-B. Volta.

— 415 — 24SMÅLÄNNING A Ii IS TOCKHOLM

ARVID MAGNUS EUGEN NILSSON

Född 30 okt. 1897 i Moheda, Kronobergs län. Tjänsteman i

hälsovårdsnämnden. Tidigare anställd som polisman i Stockholms stad.

AXEL GÖSTA EDVARD NILSSON

Född 18 maj 1902 i Allmundsryds församling. Kronobergs län. Förrådsmästare vid Stockholms stads

gatukontor. Självstudier pr korrespondens. Anställd i Stockholms stads tjänst sedan 1931.

AXEL KLARIN NILSSON

Född 16 juni 1903 i Härlunda församling. Kronobergs län.

Klädmäklare. Genomgått folkskola. Innehar egen rörelse sedan 1938. Varit

anställd som jordbruksarbetare 1921—27, vedaffär (egen) 1927—38.

Medlem av schackklubb "Rokaden".

BIRGER AXEL ALBERT NILSSON

Född 28 fehr. 1915 i Mörlunda församling. Kalmar län. Polisman i

Stockholms poliskår sedan 1939. Genomgått furirskola 1935.

underbefälets poliskurs. Tidigare anställd som furir vid Kungl. Svea trängkår.

Linköping. Deltagit i finsk-ryska kriget som krigspolis 27/12 1939—27/4

1940.

BROR OSKAR LEONARD NILSSON

Född 1 dec. 1896 i Lenhovda församling, Kronobergs län. Verkmästare vid Norrmalms

Byggnads-smide sedan 1934. Tidigare anställd som maskinist. Medlem av Svenska Sjömaskinisters förening.SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

BROR RAGNAR NILSSON

Född 20 sept. 1902 i Lekaryds församling, Kronobergs län. Förrådsförvaltare i f:a Axel Sjögren

& C:o sedan 1929. Genomgått korpralskola, folkskola och fortsättningskursen. Anställd vid K. Smålands

husarer 1918—21 och 1921—27 vid I. 4. Linköping, som chaufför och kalfaktor. 1927—29 chaufför och

betjänt hos kammarherre Axel Helin. Norra Freberg.

CARL AUGUST NILSSON

Född 7 febr. 1875 i Moheda. Kronobergs län. Skomakare hos

Kein-bels Skofabrik. Stockholm.

EDVARD NILSSON

Född 5 dec. 1879 i Gladhammars församling, Kalmar län. Maskinist.

Portvakt o. maskinist för fastigheterna n:r 9 o. 10 Garvar Lundins gr.

sedan 1929. Anställd som maskinbefäl i olika rederier under ett flertal

år, maskinist hos Elektriska Svetsningsbolaget. Stockholm. 1908—15,

d:o vid Cirkus å Kungl. Djurgården 1921—26.

ERIK EINAR NILSSON

Född 10 aug. 1889 i Forsheda församling, Jönköpings län. Fil.

doktor. Docent. Studentexamen i Lund 1912. agronomexamen 1915. fil.

kand. 1925, fil. lic. 1926 och fil. dr. 1932. docent 1940. Lärare vid

Västerhaninge folkhögskola sedan 1918. Företagit två geologiska exp. till

Ostafrika 1927—28. till Keniakolonien, Uganda och Tanganyika terr.

1932—33, till Keniakolonien och Abessinien. Innehar Anders

Retzius-inedalj i silver 1934.

— 417 —

24S M Å L Ä N N I N GAR_I_ STOCKH O L M

ERNST VILHELM NILSSON

Född 13 jan. 1891 i Väckelsångs församling, Kronobergs län.

Spårvägsförare vid Stockholms Spårvägar sedan 1919. Anställd vid Kungl.

Skånska trängkårens sjukvårdskompani 1912. furir av I klass 1917.

GEORG WALFRID NILSSON

Född 1 maj 1905 i Hallingebergs församling. Kalmar län.

Emalj-brännare vid A.-B. Helios El. sedan 1934. Tidigare anställd vid

Bolinders i Karlhäll och vid Ankarsrums Bruk. Medlem av Järn- och

Metalls fackförening.

GUSTAF HJALMAR GEORG NILSSON

Född 10 maj 1890 i Fliseryds församling, Kalmar län. F. d. lantbrukare. Genomgått folkskola.

Innehar egen bil- och transportfirma sedan 1936. Anställd vid Fågelsjö gård, Fliseryds församling. 1912—26.

GUSTAF VILHELM FRITIOF NILSSON

Född 10 april 1887 i Målilla, Kalmar län. Spårvägsman vid

Stockholms Spårvägar sedan 1913. Fastighetsägare. Genomgått

underofficersskola. Tidigare anställd som furir vid Kungl. Livgardet till häst.

Medlem av Kommunalarbetareförbundet avd. 37.

HELGE ANTONIUS NILSSON

Född 21 juni 1891 i Västervik. Fabriksarbetare vid Stockholms Galvaniseringsfabrik, Stockholm.S M A L Ä N X I N G A R l STOCKHOLM

JOHAN ALFRED VALDEMAR NILSSON

Född 8 okt. 1898 i Vrå församling. Kronobergs län.

Kriminalöverkonstapel vid Stockholms poliskår 1936. Genomgått folkhögskola samt

polisskolans lägre och högre kurser.

JOHAN ALGOT NILSSON

Född 5 nov. 1876 i Åseda församling. Kronobergs län. Praktiserat i

J. Lidboms järnaffär, Stockholm. 1890—95 samt i Karlström & Ekmans

järnaffär, Stockholm. 1895—1907. Bedrivit egen järnhandelsrörelse i

Stockholm 1908—37. Revisor i Stockholms Jernkramhandlareförening.

Medlem av: Stockholms Borgargille sedan 1910. Frimurare Orden (10

gr.), Arla Goldinu Orden, Sveriges Frivilliga Motorbåtskår, Kungl.

Automobil Klubben (erh. dess 25 års märke), Djurgårdens

Idrottsförening från dess första år och därunder beklätt v. ordf.-posten. Varit

mångårig kapten för samma förenings fotboll- och bandylag. Tillhört

styrelsen för Svenska Bollspelsförbundet. Spelat centerforward i

Stockholms komb. bandylag vid Nordiska Spelen i Kristiania 1903. Erövrat

pris vid allin, idrottstävlingar i längdhopp. spjut- och diskuskastning.

Segrat i allin, tennistävling för old boy. Var en av de första som

erövrade idrottsmärket i guld. Företagit resor bl. a. till Hawaii och

Kalifornien. vilka utförligt skildrats i tidningen Järnhandlaren genom

återgivande av den under resan förda loggboken.

JOHN AXEL NILSSON

Född 11 april 1897 i Moheda församling. Kronobergs län.

Elektriker.

JOHN EINAR NILSSON

Född 26 april 1896 i Åby församling. Kalmar län. Hamnbyggmästare

vid Stockholms Hamnstyrelse, anställd 1918. Villaägare. Examen vid

Tekniska Institutet i Stockholm. Medlem av Kommunala

Tjänstemannaförbundet.

— 419 — 24S M A L Ä N NING A II I S T O C K H O L M

JOHN EDVIN NILSSON

Född 20 jan. 1900 i Virestads församling. Kronobergs län. Packmästare hos Aug. Holts Päls- och

Mössfabrik. Anställd som korpral vid Kungl. Svea livgarde 1922—23.

KARL GEORG FABIAN NILSSON

Född 22 okt. 1890 i Jönköping. Fabrikör (mekaniker). Lärt yrket i Tranås. Innehar egen rörelse.

Praktiserat på olika platser.

KARL GUNNAR NILSSON

Född 21 nov. 1887 i Hannäs församling, Kalmar län. Verkmästare

hos Fackföreningarnas Byggnadsproduktion. Tidigare varit anställd hos

olika firmor inom byggnadsbranschen. Ordf. i byggn.-nämnden i

Huddinge municipalsamhälle, led. av skolstyrelsen i d:o. led. av

municipal-nämnd och fullmäktige i Huddinge.

KARL OSKAR WILLIAM NILSSON

Född (i mars 1888 i Sävsjö. Vallsjö församling, Jönköpings län.

Ritare vid S. J.

MARTIN VIKTOR NILSSON

Född 18 nov. 1892 i Härlunda församling, Kronobergs län.

Tulltjänsteman sedan 1919, ordinarie 1923. Genomgått underofficersskola 1912

och handelsskola 1919. Tidigare anställd som jordbruks-, skogs-,

sågverks- och kanalarbetare, vid Kungl. Göta livgarde 1910—13, spårv. i

Stockholm 1914—17 och vid Nord. Komp. 1917—18. Led. av kyrkoråd

och skolråd sed. 1930. tax.-nämnd sed. 1931. kyrkofullm. sed. 1934.

revisor i polisnämnden sed. 1940. tillhört Sv. Tullmannaförbundets styr.,

ombudsman för Sv. Tullmännens Understödsförening sedan 1931.

Medlem av Sällskapet Vänskapsbröderna.

— 420 — 24SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

NILS ALBIN EMANUEL NILSSON

Född 12 sept. 189ß i Verlebo, Långemåla församling, Kalmar län.

Tjänsteman vid Stockholms Vattenledningsverk.

NILS BIRGER NILSSON

Född 19 april 1913 i Fliseryds församling. Kalmar län. Chaufför hos Landströms Hyrverk.

Stockholm.

NILS FRITIOF NILSSON

Född 17 febr. 1901 i Aringsås församling. Kronobergs län.

Kriminalkonstapel vid Stockholms poliskår. Anställd 1924. kriminalkonstapel

sedan 1935. Genomgått Grimslövs folkhögskola samt högre och lägre

kursen vid polisskolan.

NILS GOTTFRID WALDEMAR NILSSON

Född 29 dec. 1917 i Kalmar. Furir vid Kungl. Svea livgarde 1936. Genomgått furirskola å

vapen-hantverkarlinjen. Innehar tapperhetsmedalj från finsk-ryska kriget 1939—40.

NILS HENNING NILSSON

Född 3 okt. 1885 i Sjösås församling, Kronobergs län. Kamrer.

Studentexamen i Lund 190fi. examen vid Hälsingborgs Högre

Handelsinstitut 1909. behörighet soin lärare vid högre folkskolor för

handelsundervisning samt vid fortsättningsskolor för handel. Kamrer hos Läder

& Skodon Axel G. Anderson A.-B., Stockholm. 27 år anställd inom

skofabrikationen. E. o. lärare vid Stockholms högre folkskolor för

handelsundervisning. Sedan 20 år tillbaka lärare i handelsteknik vid

privata handelsskolor i Stockholm.

- 421 —S MÅLÄNNINGAR / S T O C K H O L M

NILS JOHAN KONRAD NILSSON

Född 2 okt. 187Ö i Kristdala församling, Kalmar län.

Byggnadssnickare.

NILS WERNER NILSSON

Född 7 sept. 1897 i Odensjö församling. Kronobergs län. Kriminalkonstapel vid Stockholms

poliskår sedan 1937. Genomgått militärskola och polisskola. Tidigare anställd vid Kungl. Svea

Ingenjörkår. Stockholm.

OTTO NILSSON

Född 10 nov. 1881 i Linneryds församling. Kronobergs län.

Skräd-daremästare. Innehar egen rörelse sedan 1918.

PEHR ELOF NILSSON

Född 1 sept. 1869 i Mortorps församling. Kalmar län. Direktör.

Genomgått handelsskola. Huvuddelägare i A.-B. Bokrealisation. Verksam

inom bokförlag sedan 1896. Varit led. av pensionsnämnd i 20 år. led.

av St. Matteus biblioteksstyr. Borgare i Stockholm sedan 1920. Innehar

1"ro Patrias guldmedalj. Medlem av Frimurareorden, Auroraorden och

Sveaorden, stiftare av och ordf. i Sällskapet 1). M. S.

PER GEORG NILSSON

Född 22 okt. 1897 i Storebro, Vimmerby landsförsamling. Kalmar län. Kapten vid Kungl.

Kustartilleriet. Studentexamen i Växjö 1917. officersexamen 1921. Kustartilleriassistent i Kungl.

Marinförvaltningen.

— 422 —S M Å L Ä N N I N G A R / STOCKHOLM

PER MARTIN THEODOR NILSSON

Född 23 febr. 1877 i Förlösa församling. Kalmar län.

Verkmästare hos Hovjuvelerare Bolin. Stockholm.

THEODOR LEONARD ARKADIUS NILSSON

Född 27 okt. 1879 i Dädesjö församling. Kronobergs län. Maskinist.

Vaktmästare och maskinist hos Fastighets A.-B. Tiden. Tidigare

innehaft egen lådfabrik i Vetlanda samt anställd i Sv. Tändsticksbolaget i

4 år.

TURE EDVARD NILSSON

Född 20 mars 1903 i Arby församling, Kalmar län. Förman.

Föreståndare för Kungl. Svea livgardes skomakeriverkstad sedan 1931.

TÖNNES VILLIAM NILSSON

Född 18 nov. 1898 i Hultsfred, Vena församling, Kalmar län.

Byggnadsingenjör. Genomgått Tekniska Institutet. Innehar egen

byggnadsfirma. Tidigare innehaft anställning som arbetsledare.

— 423 — 24S M Å L Ä N N I N G A R I S T O C K H O L M

KARL HELGE VITALIS NILVANG

Född 27 nov. 1891 i V. Eds församling. Kalmar län. Ingenjör. Avlagt realskoleexamen,

avgångsexamen från Tekn. Elementarskolan i Örebi-o. Ritare i Kungl. Telegrafstyrelsen, Radiobyrån. Tidigare

anställd som bitr. ingenjör vid Örebro Pappersbruk oeh ritare vid A. S. E. A.. Västerås.

ERIK NILZON

Född 11 maj 1898 i Hjorteds församling. Kalmar län. Ingenjör. Genomgått Tekniska skolan. Chef

för Grus & Transport A.-B. Led. av Amicitiaorden och Mercuriorden. i den sistnämnda såsom väpnare.

ERIK NORDENSKJÖLD

Född 5 maj 1869 i Myresjö församling, Jönköpings län. F. d.

överste. Underlöjtnant vid K. Andra livgren.-reg. 1889. K. Krigshögskolan

1892—94. asp. v. Generalstaben 1895—97. ordon.-off. el. adjut. v. II

arméfördeln:s stab 1898—1902. reg.-kv.-mäst. 1903. kad.-off.. lärare o.

komp.-chef v. K. Krigsskolan 1903—12. kapten 1905. major v. K. Gotl.

inf.-reg. 1913. överstelöjtn. i armén 1916 och vid K. Upplands inf.-reg.

1916. chef f. K. Krigsskolan 1917—21. stud.-res. till tyska västfronten

1918. överste i armén 1919. chef f. K. Norrb. reg. 1921, chef f. K.

Kro-nob. reg. 1924. chef f. I inf.-brig. 1926. på övergångsstat 1928. i res.

1929. avsked 1934.

JOHANNES AUGUST NORDFELDT

Född 29 aug. 1896 i Tjureda församling, Kronobergs län. Maskinist

vid Långbro sjukhus.

KARL AXEL SAM. NORDFELT

Född 5 okt. 1899 i Bondstorps församling, Jönköpings län.

Civilingenjör. Studentexamen 1919. Genomgått Chalmers Tekniska Högskola

1922. Verkst. direktör i A.-B. Biltillbehör.

- 424 —SMÅLÅNNI N G A R 1 S T O C K H O L M

ERIK OLOF NORDGREN

Född 15 sept. 1882 i Klövdala, Järn|a församling, Kalmar län.

Assuransdirektör. Studentexamen, handelsinstitut, utländska studier.

Verkst. direktör i Försäkringsaktiebolagen llansa. Mälaren och Stella.

Ordf., vice ordf. eller medlem i ett flertal styrelser, sammanslutningar

och kommittéer inom försäkringsfacket. R. N. O., It. V. O.

HELGE RAGNAR EMANUEL NORDH

Född 13 juni 1904 i Fagerhults församling. Kalmar län. Skräddare vid Stockholms Spårvägar.

JOHAN GUNNAR NORDIN

Född den l(i okt. 1880 i Fagerhults församling. Kalmar län.

Kontrollör vid Stockholms Spårvägar sedan 1912. Genomgått

underofficersskola i Östersund vid Kungl. Norrlands artillerireg. Anställd vid

Stockholms Spårvägar sedan 1910.

WI LMAH JOHANNES NORDIN

Född i nov. 1892 i Nöbbeleds församling. Kronobergs län.

Sjukvårdare vid Långbro sjukhus.

— 425 — 24S M Å L Ä N N I N GAR I STOCKHOL M

KURT TORSTEN NORDSTEDT

Född 7 sept. 1914 i Eksjö.

BIRGER EMANUEL NORDSTRÖM

Född 4 juni 1913 i Lämnhults församling. Jönköpings län. Tulltjänsteman i Kungl. Tullverket.

Stockholm. Tidigare anställd vid Kungl. Signalregementet.

KNUT ERIK ANDERS NORDSTRÖM

Född Ifi okt. 1908 i Målilla. Kalmar län. Tapetseraremästare. Lärt

yrket hos fadern tapetseraremästare Fr. Nordström. Målilla, och

anställd där till år 1938. Delägare i Möbel- & Tapetserarefirma Karlsson

& Nordström. Stockholm.

OTTO SI EG FRID NORDSTRÖM

Född 29 okt. 1898 i Växjö. Ingenjör. Genomgått H. Ågrens Handelsskola i Växjö, studier vid

Kalmar tekn. inst:s lägre avdelning och Katrineholms tekniska skolas högre avdelning. Anställd vid E. A.

Rosengrens Kassaskåpsfabr. A.-Ii:s. Göteborg, filialkontor i Stockholm. Prakt, som ritare hos Paul

Bobergs arkitektkontor i Växjö samt å Karlskrona stads byggnadskontor.

ARTHUR SIGFRID NORÉN

Född 13 febr. 1901 i Làngaryds församling. Jönköpings län. l:ste

assistent hos Stockholms stads fattigvårdsnämnd. Genomgått utbildning

vid Svenska Diakonanstalten 1921—24, studerat vid Socialpolitiska

Institutet, har genomgått flera olika kurser för social verksamhet.

Anställd hos Stockholms stads fattigvårdsnämnd sedan 1925. som l:ste

assistent sedan 1933. Tidigare anställd som assistent hos Stockholms

Centrala Diakoniråds Sjömansmission.

- 426 -SMÅLÄNNINGAR / STOCKHOLM

IJAVID KONRAD NORÉN

Född 27 dec. 1879 i Solberga församling. Jönköpings län.

Skräddarmästare. Innehar skrädderiaffär i Älvsjö, etabl. 1926. Innehaft affär i

Hälsingborg 2 år och dessförinnan i Småland.

STEN FERDINAND NORÉN

Född 3 aug. 1883 i Växjö. Skräddare hos Kungl. Hovleverantör J. D. Lindahl. Lärt yrket i Västra

Broby i Skåne hos Aug. Björklund. Tidigare anställd hos Mossberg & C:o. Söderlunds militärskrädderi,

Karl Ehrenfreid 14 år. "Mea" m. fi.

TORSTEN KOBERT WILHELM NORÉN

Född 7 juni 1900 i Älghults församling, Kronobergs län.

Tjänsteman vid Stockholms stads hälsovårdsnämnd. Löjtnant i landstormen.

Studier inom det sociala området i England. Tyskland och Frankrike.

RAGNAR BENJAMIN NORLANDER

Född 7 jan. 1888 i Nöbbeleds församling. Kronobergs län. Förste

revisor i Kungl. Generaltullstyrelsen. Studentexamen i Växjö 1907. Antagen

som e. o. kammarskrivare i tullverket vid tullkammaren i Karlskrona

1907. Utnämnd till kammarskrivare i Kungl, tullverket 1915, revisor

hos Kungl. Generaltullstyrelsen 1930 och förste revisor hos d:o 1937.

— 427 -S M A L Ä N N I N G A R I_ STOCKHOL M

NILS YNGVE ALVAR NORRVI

Född 20 aug. 1908 i Gamleby. Kalmar län. Journalist. Medarbetare

i tidskr. Folket i Bild 1936—41. red.-sekr. i tidskr. Teknik för Alla.

ERIK JOHAN ANDERS NOTHIN

Född 24 jan. 1881 i Ölmestads församling. Jönköpings län. l:ste

byråingenjör vid Kungl. Järnvägsstyrelsen. Civilingenjör vid K. T. H.

1903. fil. kand i Uppsala 1904. Företagit ett 10-tal utländska

studieresor. bevistat över 20 järnvägskongresser som S. J:s representant i

ban-och maskintekn. frågor, förf. ett öO-tal tekniska uppsatser i ""Tekn.

Tidskrift". "Statsbaneingenjören" m. fi. tidskrifter. Avdelningsredaktör

(maskinavd.) i S. J. festskrift 1931. B. V. O., förf. till

Järnvägsstyrelsens "Vagnlära", "Växling av järnvägsvagnar" m. ni.

ALF ERIK GUNNAR NYBERG

Född 19 juni 1911 i Vimmerby landsförsamling. Kalmar län.

Meteorolog vid Stockholms Meteorologisk-Hydrografiska anstalt. Fil. lic.

CARL OSKAR HILDING NYBERG

Född I jan. 1896 i Linderås församling. Jönköpings län. Byggnadssnickare hos byggmästare Olle

Engkvist.

— 428 -S M Å L Ä N N I N GAR I STOCKHOLM

ERNST VILHELM NYBERG

Född 15 maj 1880 i Älmhult, Stenbrohults församling, Kronobergs

län. Verkmästare. Konstruktör hos Kungl. Generalpoststyrelsen.

Tidigare anställd vid Löttigers Mek. Verkstad. Älmhult, och Allmänna

Svenska Elektr. A.-B., Malmö. Startat Postverkets verkstad. Gjort en mängd

genialiska och nyttiga uppfinningar. R. V. ().. G. V:s Post. Jub. M.

KARL OLOF BIRGER NYBERG

Född 22 febr. 1909 i Tryserums församling. Kalmar län.

Styckmästare hos 11. V. Forsbergs slakterifirma. Genomgått furirskola. Tidigare

anställd som furir vid Kungl. Upplands infanteriregemente. Innehar

silvermärke i skytte och skidlöparemärke i silver.

NILS ERIK VALFRID NYBEBG

Född 28 dec. 1908 i Tryserums församling. Kalmar län. Brevbärare i Kungl. Postverket. Stockholm.

GUSTAF ADOLF VIKTOR NYDAHL

Född 23 febr. 1906 i Vrigstads församling, Jönköpings län. Köpman.

Innehar egen affär.

MAGNUS FERDINAND NYDAHL

Född 20 sept. 1876 i Hjälmseryds församling, Jönköpings län. Handlande. Genomgått folkskola.

Innehar Speceri- & Spannmålshandel. Kornhamnstorg 47. V. ordf. i Stockholms Speceri- &

Livsmedelshandlareförening.

— 429 -SMÅLÄNNING AR IS TOCKHOLM

SVEN AXEL MAGNI EMANUEL NYGREN

Född 17 sept. 1890 i Hjälmseryds församling. Jönköpings län.

Skräddare hos Paul U. Bergström. Stockholm.

ERIK ALEX WERNER NYMAN

Född 12 aug. 1903 i Hamneda församling. Kronobergs län. Köpman.

Innehar egen rörelse sedan 1928. Tidigare anställd inom branschen.

Led. av Borgargillet.

JOHAN RAGNAR RUDOLF NYMAN

Född 27 mars 1907 i Fröderyds församling. Jönköpings län. Verkmästare hos Limhamns Träindustri

A.-Ii. Tidigare anställd vid Vetlanda Parkettfabrik.

OSCAR FRITIOF NYQUIST

Född 16 febr. 1861 i Stockaryds församling, Jönköpings län. Med.

dr., f. d. prov.-läkare i Alvesta distrikt. Studentexamen i Växjö 1884.

med.-fil.-ex. 1886. med. kand. vid Karol. inst. 1890 och med. lic. 1895

i Lund. Förordn, vid bl. a. Växjö las. o. Torhults brunnsanst. 1891—94.

prakt. läk. i Borrby 1895—97. i Emmaboda 1897—1909, järnvägsläkare

vid Karlskrona—Växjö Järnväg 1897—1909. vid Statens Järnv. 1909—

29. prov.-läkare i Alvesta distr. 1922—28. därefter pensionerad. Läk. vid

Grennaforsa badanst. 1911 o. 1912. Bostatt i Stockholm sedan 1934.

— 430 -S MÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

PER LUDVIG NYQUIST

Född 30 sept. L849 i Arby församling, Kalmar län. F. d.

skomakaremästare.

GUSTAV BÖRTH NYQVIST

Födcl 30 dec. 1395 i Väckelsångs församling, Kronobergs län. Spårvägsman.

CARL LUDVIG KRISTIAN NYQVIST

Född 24 juli 1890 i Arby församling, Kalmar län. Skomakaremästare. Innehar egen rörelse, etabl.

1916. Medlem av Stockholms Skomakaremästareföroning.

CARL HENRIC ALBERT NYRÉN

Född 16 sept. 1909 i Sandseryds församling. Jönköpings län. Revisor.

Studentexamen i Jönköping 1929. genomgått Göteborgs Hndelsinstitut

1931 och Handelshögskolan i Stockholm 1936. Anknuten till

revisionsfirman T. & 11. Sjöåkers Revisionsbyrå, Norrmalmstorg 1. Stockholm.

JOHANNES NATANAEL NYRÉN

Född 21 april 1882 i Jönköping. Bokhandlare. Genomgått

underofficersskola och handelsskola i Stockholm. Innehar firma J. N. Nyréns

Antikvariat & Konsthandel. Kungsgatan 35. Stockholm. Affären

startades hösten 1912 med adress Kungsgatan 3.

— 431 -SMÅLÄNNINGAR I S T OCKE O L M

GÖTE NYSTRÖM

Född 26 febr. 1906 i Vimmerby. Disponent. Realskoleexamen.

Anställd sedan 1930 i Svenska Gulf Oil & C:o A.-B. Varit anställd vid

Försäkrings A.-B. Mälaren 1924—28 och Försäkringsbolaget Göta 1928—30.

JOHAN ERIK GUNNAR NYSTRÖM

Född 5 nov. 1890 i Vimmerby. Köpman. Anställd sedan 1920 i A.-B.

Wahlén & Block. Förut v. anst.: 1907—11 A.-B. Rosenfors Bruk. 1912

Graham Brothers, 1913—19 Ljusne-Woxna A.-B.

KARL EDVARD NYSTRÖM

Född 15 april 1891 i Tryserums församling. Kalmar län. Slakteriarbetare i Slakteriföreningen.

Stockholm. Tidigare innehaft egen rörelse.

ERIK RERT1L NÄSSIL

Född 3 mars 1896 i Linneryds församling, Kronobergs län. Direktör. Studentexamen, diplomerad

från Handelshögskolan i Stockholm. Direktör i A.-B. Erik Nässil.

PER GUSTAF ODÉEN

Född 20 mars 1886 i Jönköping. Direktör. Genomgått Göteborgs

Handelsinstitut. V. verkst. direktör i Finspongs Metallverks A.-B.

— 432 —S MÅLÄ K NINGA _R_I STOCKHOLM

AXEL EDVARD OHLSSON

Född 24 mars 1896 i Föra församling. Kalmar län. Konduktör vid

Stockholms Spårvägar.

CARL ALFR. ENOK OHLSSON

Född 3 jan. 1891 i S:t Sigfrids församling. Kalmar län. Kontrollör.

Genomgått Högalids folkhögskola. Anställd vid Stockholms Spårvägar

sedan 1923. såsom kontrollör sedan 1929. Tidigare innehaft anställning

som resemontör vid A.-B. Liberty Trading Company.

HARALD OHLSSON

Född 7 maj 1920 i Södra Unnaryds församling. Jönköpings län. Korpral vid Kungl. Svea livgarde.

Genomgått korpralskola.

NILS GUST. K. OHLSSON

Född 24 febr. 1900 i Ryssby församling, Kalmar län. Övermaskinist

vid Stockholms El.-verk. Värtaverket, sedan 1930. Genomgått Kalmar

läroverk 1910—16, avlagt maskinistex. vid Stockholms Nav.-skola 1927

och övermaskinistex. där 1930. Anställd vid Svenska Lloyd Red. A.-B.

1927—29. Innehar skyttemärke i guld. Intresserad skytt och jägare.

Medlem i Stockholms Skarpskyttefören. komp. 4.

TYKO OHLSSON

Född 10 jan. 1897 i Kråksmåla församling. Kalmar län. Kammarskrivare i K. Tullverket.

Studentexamen 1915, kammarskrivarekurs 1916. Medlem av S. A. T. F. Innehar idrottsmärke.

- 433 —

28S M ÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

GUSTAV OTTO WERNER OLGART

Född 18 juli 1898 i Hamneda församling, Kronobergs län.

Folkskollärare vid Stockholms stads folkskolor. Folkskollärareexamen i Växjö

1926. Medlem av Katarina skytteförening.

JOSEF NATANAEL OLIV

Född 2 sept. 1895 i Norra Unnaryds församling. Jönköpings län.

Redaktör. Genomgick Brunnsviks folkhögskola 1917—18. Medarbetare

i Svenska Dagbladet sedan 1934. Varit medarbetare i Nya

Wermlands-Tidningen i Karlstad åren 1921—33. i Stockholms-Tidningen sommaren

1933. Utgivna skrifter: diktsamlingen Svarthavre (1926).

novellsamlingen Bösten över vattnet (1929). diktsamlingen Mörk tid (1934).

KARL JOHAN OLOFSSON

Född 16 nov. 1885 i Fagerhults församling. Kalmar län.

Tobakshandlare. Innehavare av firman Karl Olofsson, etabl. 1912. Butiker:

Kungsholmsg. 30. Karlavägen 38 och Vasagatan 26. Importör av egna

tobaksmärken från ledande utländska fabriker. Tillhör

Tobakshandlarnas Riksförbunds styrelse.

GUNNAR EMANUEL OLSON

Född 17 april 1891 i Kalmar. Kontorsskrivare i Kungl.

Järnvägsstyrelsen. Stockholm.

— 434 —S M i L Ä N N 1 N GAR I STOCKHOL M

JOHAN WIKTOR ALBIN OLSON

Född 27 okt. 1881 i Döderhults församling. Kalmar län.

Byggmästare. 10 års verksamhet i Chicago 111. inom byggnadsbranschen.

BERNT JULIUS THEODOR OLSSON

Född 7 nov. 1898 i V. Torsås församling, Kronobergs län. Ingenjör.

Utexaminerad vid Tekniska Maskinyrkesskolan i Stockholm 1920.

Ingenjör viel Kungl. Arméförvaltn. tygdepartements konstruktionskontor.

CARL OSKAR OLSSON

Född 22 nov. 1871 i Kalmar. Fabrikör. Lärt yrket vid V. Lindbergs

Varvs- ocli Verkstads A.-B.. Stockholm. Innehar egen rörelse (mek.

verkstad) sedan 1922. Tidigare anställd som arbetsledare under cirka

20 år. Medlem av Frihetsbröderna ocli Arbetsledareförbundet samt

Bellmanskören.

CARL REINHOLD OLSSON

Född 28 jan. 1911 i Allmundsryds församling, Kronobergs län. Möbelhandlande. Innehar egen

rörelse.

ERIK VALERIUS OLSSON

Född 18 mars 1898 i Kalmar. Brandinspektör i Förs. A.-B. Fylgia. Studentexamen i Kalmar.

Anställd som tjänsteman i A.-B. Svenska Handelsbanken 191.7—19. .i Brandförsäkringsaktiebolaget

Victoria 1919 —24 och i Fylgia från 1925. Ordf. i Järva Idrottssällskap 1927—39. styrelsemedl. i

Kalmarföreningen N3.S M Å L Ä N N INGÅ R_ / STOCKHOLM

ERNST HENRY OLSSON

Född 20 dec. 1894 i Kalmar. Sekreterare och avdelningschef i

Sveriges allmänna exportförening. Studentexamen i Kalmar 1913.

handelsinstitut, handelsstudier i utlandet. Anställd i exportföreningen sedan

1914. sekr. sedan 1918, chef för föreningens import- och levantbyrå

sedan 1937.

ERNST VIGTOR OLSSON-GULTE

Född 6 juli 1878 i Kalmar. Revisor i Aktiebolaget Separator.

Genomgått folkskola och Stockholms borgarskola. Stadsrevisor i Södertälje

1911—12. revisor vid Svenska Sångarförbundet. Medlem av

Bellmans-kören, Odd Fellow, Frimurareorden.

ERNST PAUL AUGUST OLSSON

Född 30 sept. 1883 i Vissefjärda församling. Kalmar län. Packmästare i Freys Express A.-B. sedan

1907 och fortfarande. Genomgått folkskola. Anställd som tapetserare 1899—1901, handelsbiträde 1901—03.

HARRY NATANAEL OLSSON

Född 12 aug. 1895 i Hässleby, Jönköpings län. Kassör i A.-B.

Wahlund & Grönblad.

— 436 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

JOHN MARTIN OLSSON

Född 22 nov. 1875 i Kalmar. Verkmästare vid Nord.

Armaturfabrikerna sedan 1900. Pensionär 1941. Innehar Pro Patrias guldmedalj.

Medlem av Frihetsbröderna och Arbetsledareförbundet samt

Bellmans-kören.

JOSEF OLSSON

Född 30 maj 1885 i Norra Ljunga församling, Jönköpings län.

Förste postexpeditör. Genomgått förste postiljonskurs 1915,

landstormsoffi-cerskurser 1928—36. F. d. landstormsofficer. V. ordf. i Västra Sörml.

landstormsförening 1927—34. v. ordf. i Katrineholms skyttegille 1927

—31. Innehar silvermedalj i Sörml. landstormsförbund, Katrineholms

skyttegilles brons- och silvermedalj samt guldmärke. Blockledare i

civila luftskyddet. Tillhört Smålands gille i Katrineholm i 11 år. som dess

klubbmästare i 4 år.

JOSEF MANFRED OLSSON

Född 3 febr. 1885 i Torsås församlings Kalmar län. Förman för

Freys mattavdelning sedan 1913. Lagerbokhållare sedan 1918.

Avdelningschef sedan 1932. Genomgått folkskola och handelsskola i Kalmar.

Tidigare anställd som försäkringstjänsteman i Trygg, reseinspektör för

Södermanland.

KARL AUGUST OLSSON

Född 10 juli 1885 i Madesjö församling, Kalmar län. Maskinist i

A.-B. Vägförbättringar, Stockholm, sedan 1929. Fastighetsägare.S M Å L Ä N N I N G A R I S T O C K H O L M

KARL GUNNAR ALBERT OLSSON

Född 30 sept. 1894 i Linneryds församling, Kronobergs län.

Konditor. Bagaremästare.

NILS GUSTAF OLSSON

Född 4 dec. 1889 i Förlösa församling, Kalmar län. Ombudsman hos

Svenska Järnvägarnas Kontorspersonalförbund sedan 1918. Genomgått

Allin, läroverket i Kalmar. Anställd som stationsskrivare vid

Karlskrona—Växjö Järnväg 1907 och förste kontorsskrivare vid Varberg—

Borås Järnväg 1913. Fullmäktig i Stiftelsen för sjuka järnvägsmän,

sekr. i Gotlandsinfanteristernas Kamratförening. Ordförandemästare i

Sällskapet Vänskapsförbundets i Stockholm loger.

OLOF GABRIEL OLSSON

Född 24 mars 1888 i Hjorteds församling, Kalmar län.

Vaktkonsta-pel vid Centralfängelset, Långholmen, sedan 1935. Innehaft anställning

vid Kungl. Fälttelegraf kåren 1908—11, vid Långbro sinnessjukhus 1911

—13. St. Gertruds sjukhus 1913—14 och i fångvården sedan 1914. Led.

av fattigvårdsn. i Västervik, blockledare inom Maria-Högalids

luft-skyddsdistrikt.

PER ADRIAN TEODOR OLSSON

Född 7 mars 1888 i Söderåkra församling. Kalmar län. Skräddaremästare. Innehar eget skrädderi.

— 438 —SMÅLÄNNING ÄR IS T O C K H O L M

STURE EVALD OLSSON

Född 3 febr. 1893 i Ljungby, Kalmar län. Nattvakt viel Psykiatriska

sjukhuset. Tidigare anställd som trädgårdsförman. Ord. led. av S:t

Görans fattigvårdsstyr, principal i Stiftelsen Kungsholms Västra

Barn-krubba. förbundssekr. i Statens Sinnessjukhus Ekonomipersonals Förb.

1929—37.

KARL OSKAR ALBIN OSCARSSON

Född 18 april 1879 i Vetlanda. F. d. polisman. Avlagt

underofficersexamen. Anställd vid Stockholms poliskår 1903, avgick med pens. 1934.

Förut anställd vid Kungl. Kalmar regemente. Innehar Kungl.

Patriotiska Sällskapets guldmedalj för långvarig och trogen tjänst.

ERIC GUSTAV ADOLF OSWALD

Född 9 sept. 1896 i Jönköping. Lagerföreståndare i Victor Pettersons Bokindustri A.-B.

JOSEF HELGE OTTEN

Född 3 mars 1893 i Västervik. Banktjänsteman. Studentexamen 1913. reservofficer 1916. Tjänstgör

som avdelningschef i Skandinaviska Banken A.-B.. Stockholm.

ANDERS GUSTAF OTTENBORG

Född 2 juni 1879 i Jönköping. Verkmästare hos A.-B. Aug. Holts

i 22 år. Lärt yrket hos snörmakare Malmborg. Jönköping.

- 439 —SMÅ LÄNNINGAR I STOCKHOLM

AU GE ADOLF OTTERDAHL

Född 13 febr. 1900 i Västervik. Vaktmästare vid Stockholms Stads Idrottsstyrelse sedan 1939.

Genomgått instruktionskurser vid Köpmannainstitutet, Stockholm. Varit anställd å Skansen 1935—36.

ARTUR OTTOSSON

Född 18 aug. 1907 i Figeholm. Kalmar län. Vaktmästare i

Stockholms Stads Idrottsstyrelse sedan 1937. Varit anställd å Skansen

1934—36.

FRANS JOHAN (JAN) OTTOSSON

Född 10 juni 1889 i Karlstorps församling. Jönköpings län. Rektor.

Folkskollärareexamen i Växjö 1917. stud. v. Danske Statens Lærerhöjsk.

1918—19. gymn.-dir.-ex. 1927, lär. i Katrineh. 1917, v. Tärna

folk-högsk. 1919—36, rekt. v. gymnastikfolkhögsk., Lillsved. 1937, styr.-led. i

Sv. gymn.-förb. R. V. O. Innehar Lings jubileumsmedalj.

KARL ALVAR OTTOSSON

Född 2 juni 1882 i Visingsö församling, Jönköpings län.

Verkmästare hos Stockholms Stads Fastighetskontor. Innehar Patriotiska

Sällskapets stora guldmedalj.

— 440 —KARL GUNNAR OTTOSSON

Född 26 febr. 1890 i Kläckeberga församling, Kalmar län.

Vaktkon-stapel vid Centralfängelset. Genomgått korpralskola vid Kungl.

Smålands husarer.

NILS GOTTFRID OTTOSSON

Född 13 okt. 1902 i Tuna församling, Kalmar län. Maskinist vid H.

S. B:s fastighet Ljuset. Tidigare anställd vid A.-B. Blyaccumulator.

OSCAR EMIL OTTOSSON

Född 29 jan. 1889 i Visingsö församling. Jönköpings län.

Skomakaremästare. Tillhör Sveriges Skomakeriidkares och Skohandlares

Riksförbund samt Svenska Fastighetsarbetares förbund, avd. 1.

ANDERS GOTTFRID OUSBÄCK

Född 5 maj 1878 i Marieholms Bruk, Kävsjö församling, Jönköpings

län. Fabrikör. Genomgått Skara Tekniska Aftonskola. Innehavare av

Ousbäcks Verktygs- & Mek. Verkstad, Regeringsgatan 109, sedan 1923.

Började yrket i Vallonsmedjan vid Marieholms Bruk, lärlingstid vid

Husqvarna Vapenfabrik. Innehaft anställning som verkmästare vid

Svenska Kullagerfabriken och C. E. G. Bolinders. Medlem av Svenska

Uppfinnareföreningen, antagen som borgare i Stockholm från den 22/6

1928.

— 441 —S M ÅLÄNNINGAR I STO C K H O L M

TURE FRITIOF OUSBÄCK

Född 11 juli 1899 i Jönköping. Civilingenjör vid Mellersta och Norra

Sveriges Ångpanneförening. Stockholm. Genomgått Chalmers Tekniska

Högskola. Tidigare innehaft anställning hos Luth & Roséns Elektriska

A.-ii. och Jönköpings Läns Elektricitetsförening.

A. G. PALM

Direktör.

ADOLF KONRAD PALM

Född 5 fehr. 1882 i Oskarshamn. Förrådsman vid Kungl. Flottan.

Genomgått korpralskola vid Kungl. Flottan. Stockholm. Innehar medalj

för nit och redlighet i rikets tjänst.

BROR RAGNAR ARVID PALM

Född 1 juni 1903 i Voxtorps församling. Jönköpings län.

Drosk-chaufför hos droskägare Anna Andersson. Stockholm.

— 442 —S M Å L Ä N NING AR 1 STOCKHOLM

ERIK KARL JOHAN PALM

Född 14 april 1893 i Södra Unnaryds församling. Jönköpings län.

Redaktör hos Åhlén & Åkerlund.

GEORG NATANAEL PALMÆR

Född 22 aug. 1882 i Jönköping. Missionssekreterare. Studentexamen

i Jönköping 1902, engelsk läkareexamen (L. R. G. P.. M. R. C. S.) 1910,

Tropisk medicin, London, 1911, laboratoriekurs i Leopoldville 1912

(huvudsakligen studier för behandling av tropisk sömnsjuka),

Missionsskolan i Stockholm. Sekreterare för yttre missionen inom Svenska

Missionsförbundet sedan 1930. Anställd som missionsläkare i Kongo 1911

—30. Medlem av olika kommittéer och styrelser inom

Missionsförbundet. ordf. i styr. för Missionsskolan, Lidingö, ordf. i styr. för Föreningen

Missionsgården, medlem av ekumeniska nämnden in. fi. kommittéer för

gemensamt kristligt arbete. Chevalier d"0rde de Lion. (Belgien). Utgivit

från trycket: I kärlekens tjänst 1923, Handbok i samaritvård 1916,

En afrikan 1928. Jorden runt i missionens ärenden. 2 band, 1934. 1935.

Redigerat flera samlingsarbeten, årligen kalendern "Ansgarius". Ansv.

utgivare för Tro och trygghet.

NILS STURE PALMAEUS

Född 11 dec. 1898 i Oskarshamn. Möbelhandlare. Genomgått

Hantverksinstitutet. Innehar egen rörelse. Tidigare anställd som

handelsresande i engrosfirma i möbeltyger o. dyl. Intresserad av segling,

skid-och skridskoåkning.

CLAES GUSTAF PALMBERG

Direktör.

— 443 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

JOHAN JOSEF ALGOTH PALMBERG

Född 6 mars 1892 i Linderås församling. Jönköpings län.

Verkmästare. Kom i lära inom yrket i Tranås hos skräddaremäst. Karl Lind.

Genomgått teoretisk tillskärarekurs i Stockholm och Göteborg. Förste

verkmästare hos A.-B. C. M. Hermansson. Stockholm. Under ett 10-tal

år tillskärare hos firma Fröjds Herrkläder, dessförinnan i Söderhamn

och egen verksamhet under 6 år i Kristinehamn.

CARL-PHILIP PALME

Född 28 maj 1876 i Ljungby. Köpman. Genomgått fem klasser i

privatskola. Bedrivit konditori- & kaférörelse i Karlstad 1914—35.

GUSTAF HERMAN PALME

Född 12 febr. 1884 i Eksjö. Apotekare. Studentex. i Växjö 1902. farm.

kand.-ex. 1905, apotekareex. 1911. fil. kand.-ex. 1919. fil. lic.-ex. 1921.

Laborator i kemi och kem. farmaci vid Farm. Inst. 1915—17. 1920—34. t. f.

prof. där 1923—24, 1931—33. förest, f. Statens farm. lab. 1923—24.

Innehar apot. C. V. Scheele. Stockholm. 1935. Ordf. i Apotekaresocieteten 1940.

Utgivit ett 40-tal skrifter huvudsakl. av kem. eller farm.-kem. innehåll.

CARL RIRGER PALMER

Född 22 juni 1905 i Kalmar. Tjänsteman vid General Motors

Nordiska A.-B.

— 444 —SMÅLÄNNING AR I STOCKHOL M

PETRUS RAGNAR PALMER

Född 30 okt. 1912 i Norra Hostra församling, Jönköpings län.

Avdelningschef på N. Kompis gosskonfektion sedan 1940, anställdes år

1935. Tidigare anställd som biträde i firma Axel Hörling i Värnamo.

ALBIN ERLING WALTER PALMGREN

Född 19 mars 1903 i Bruzaholm. Ingatorps församling, Jönköpings

län. Metallgjutare vid Tenngrens Metallgjuteri, Döbelnsgatan 52,

Stockholm. Började vid 12 års ålder vid Oisbergs gjuteri som

kärnmakar-lärling under ett år. kom sedan till Bruzaholms Bruk. denna

anställning innehades till 1920. flyttade sedan till Bolinders, Kallhäll, som

kärnmakare under 1 % år. kom sedan till Stockholm och innehade

anställningar vid ett flertal gjuterier som metallgjutare.

BO TORSTEN BIRGER PALMGREN

Född 6 febr. 1904 i Kalmar. Advokat. Studentexamen i Kalmar 1923,

jur.-kand.-ex. i Uppsala 1927. Tingstjänstgöring i Kinds och Ydre

härads domsaga 1928—31, tjänstgöring i Kungl. Svea Hovrätt 1931—32.

Inneh. advokatbyrå i Stockholm sedan 1932. Led. av Sv. adv.-samf.

sedan 1935. Tillhör åtskilliga bolagsstyrelser m. m.

CARL MARTIN PALMKVIST

Född 25 febr. 1914 i Bankeryds församling, Jönköpings län.

Försäkringstjänsteman hos S. P. P.. Stockholm. Studentexamen, avgångsex.

från Schartaus Handelsinstitut, reservoff.-ex.

— 445 —S M A L Ä N N INGÅR 1 S T O C K H O L M

KAHL IVAR GEORG PALMKVIST

Född 14 april 1901 i Fagerhults församling. Kalmar län.

Verkmästare i A.-B. Vägförbättringar.

FRITZ TORSTEN VILHELM PALMQUIST

Född 27 maj 1908 i Fagerhults församling. Kalmar län. Ingenjör.

Genomgått Stockholms stads yrkesskolor. S. T. I. och G. T. S.

GUSTAV ADOLF GOTTFRID PALMQUIST

Född 20 juli 1886 i Höreda församling. Jönköpings län.

Murareförman i Kungl. Byggnadsstyrelsen. Genomgått byggnadsskola. Tidigare

anställd hos byggnadsfirman Algot Lindgren i 12 år.

JANNE EGON SIGVARD PALMQUIST

Född 8 juli 1918 i Fagerhults församling. Kalmar län. Montör hos

A.-B. Vägförbättringar. Genomgått Stockholms stads yrkesskola och

Stockholms Tekniska Institut.

— 446 —S M Å L Ä N N 1 N G AR I ST O C K H O L M

CARL DAVID PALMQVIST

Född 26 juni 1905 i Adelövs församling. Jönköpings län.

Kriminalkonstapel. Genomgått lägre och högre kursen vid Stockholms polisskola.

Anställdes vid Stockholms poliskår 1929, sedan 1939 vid kriminalavd.

Tidigare fast anställd vid Kungl. Jönköpings regemente.

RIKARD VILHELM ANTON PALMQVIST

Född 25 sept. 1898 i Nässjö. Avdelningschef. Realskoleexamen i

Göteborg 1914, genomgått div. handelskurser. Chef för exportavdelningen

av pappersmassa hos Nilsen & C:o Ltd. A.-B. i Stockholm. 1915—24

anställd hos John Lyon & G:o A.-B. i Göteborg, 1924—26 hos Nilsen.

Lyon & C:o. Inc. i New York. 1926—31 hos Elof Hansson i Göteborg,

sedan 1931 hos Nilsen & G:o Ltd A.-B. i Stockholm. Skattmästare vid

Svenska Ingenjörsfören. i Brooklyn, U. S. A., 1926—27.

AXEL LEONARD PARGK

Född 20 okt. 1894 i Växjö. Kontorschef i Ohlin & Nilsson A.-B. Genomgått läroverk i Växjö och

handelsskola i Stockholm.

JOHANNES NATANAEL PATRIKSSON

Föcld 3 jan. 1895 i Norra Sandsjö församling. Jönköpings län.

Chaufför hos Express A.-B. Fenix, Stockholm.

— 447 —SMÅLÄNNINGAR 1 S_J_ O C K H O L M

HENNING WALDEMAR PEHRSON

Född 14 dec. 1895 i Allmundsryds församling, Kronobergs län.

Brandman vid Stockholms stads brandkår sedan 1920. Fastighetsägare,

fruktodlare och biodlare m. m. Tilldelad Brandkontorets silvermedalj.

HJALMAR SIXTEN EINAR PEHRSON

Född 11 dec. 1893 i Nässjö. Verkmästare vid Svenska Murbruks

Aktiebolaget sedan 1920.

ERNST IVAR PEHRSSON

Född 14 mars 1887 i Lekaryds församling. Kronobergs län.

Tjänsteman. Genomgått handelsinstitut, därefter flerårig kontorspraktik på

olika platser i Tyskland och språkstudier i England. Anställdes 1917

såsom sekreterare hos A.-B. Centraltryckeriet i Stockholm och övergick

vid detta bolags uppgång i Esselte A.-B. till dess avdelning Paragon.

KARL ALBIN PEHRSSON

Född 25 april 1876 i Hakarps församling. Jönköpings län. Direktör

och delägare i Rörledningsfirman K. Pehrsson & C:o A.-B.

— 448 —S M Å L Ä N N INGÅR I S T O C K H O L M

EVERT WALDEMAR JOHANNES PEJRUD

Född 7 nov. 1914 i Hults församling, Jönköpings län. Ingenjör.

Genomgått Stockholms Tekniska Institut. Ritare hos Kungl. Väg- och

Vattenbyggnadsstyrelsen.

JOSEF HOLGER ERLING PEJRUD

Född 3 juli 1907 i Halts församling, Jönköpings län. Ritare vid

Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Ingenjörsexamen vid Stockholms Tekn. Inst.

AXEL GUSTAF ADOLF PERNSTAD

Född ö mars 1907 i Oskarshamn. Ingenjör vid Nordiska Svagströms

A.-B. Genomgått Oskarshamns realskola och Tekniska Institutet i

Stockholm.

CARL ELOF WILLIAM PERNSTEDT

Född 28 nov. 1901 i Huskvarna, Jönköpings län. Kontorschef hos

A.-B. Husqvarna Borstfabriks avdelningskontor i Stockholm. Tidigare

anställd vid huvudkontoret i Huskvarna.

— 449 —

24SMÅLÄNNING AR IS TOCKHOLM

PER JOHN GUNNAR PERSON

Född 16 nov. 1892 i Aneboda församling, Kronobergs län.

Järnvägstjänsteman vid Statens Järnvägar sedan 1914. Underofficersexamen

1913. Fast anställd vid Kungl. Kronobergs reg.. Kronobergshed. 1911

—13.

ARVID PERSSON

Född 22 mars 1894 i Misterhults församling. Kalmar län.

Tjänsteman vid Statens Järnvägar sedan 1915. Genomgått korpralskola vid

Kungl. Svea livgarde.

ERIK TORSTEN BIRGER PERSSON

Född 21 dec. 1905 i Skogshyddan, Odensjö församling. Kronobergs

län. Skatteuppbördsman. Begr. studentexamen, genomgått Statens

polisskola. Reservunderofficer vid Kungl. Svea livgarde.

ERNST HUGO SIGVARD PERSSON

Född 1 febr. 1915 i Oskarshamn. Studentexamen 1936 vid Malmö

högre allm. lärov.. ingenjörsexamen vid Tekniska Institutet, Stockholm,

studier vid K. T. H. Fotografisk utbildning vid försvarsstabens

fotografiska centrallaboratorium. Kontrollingenjör vid Kungl.

Arméförvaltningens tygdep. Tidigare anställd som verkmästare vid A.-B. Fundator,

ritare vid Svenska Radio A.-B., affärsingenjör vid Birger Carlson & C:o.

— 450 -SMÅLÄNNINGAR 1 STOCKHOLM

GUSTAF ANDERS EMIL PERSSON

Född 28 dec. 1889 i Norra Sandsjö församling, Jönköpings län.

Tjänsteman i Kungl. Järnvägsstyrelsen. Realexamen vid Örebro högre

allin, läroverk 1908, trafikelevkurs vid Statens Järnvägar 1908—10.

Bokhållare i Kungl. Järnvägsstyrelsen. Anställd som stationsskrivare

vid Stockholms Norra och Liljeholmen 1910—14, vid Linköping o.

Mjölby 1915—17, vid Katrineholm 1918—28, vid Älvsjö 1929—35. vid S. J:s

4:e trafiksektion, Stockholm, 1936—39, tågdirigent. Inneh. guldmedalj

i 8:e storleken "För nit ocli redlighet i rikets tjänst".

JOHAN PONTÉN PERSSON

Född 8 sept. 1894 i Markaryds församling. Kronobergs län.

Poliskonstapel vid Stockholms poliskår 1920. Genomgått furirskola och

polisskolans lägre kurs 1920—21. F. d. furir vid Kungl. Bohusläns

regemente.

KARL VALTER PERSSON

Född 22 jan. 1921 i Gullabo församling, Kalmar län.

Fabriksarbetare hos A.-B. Förenade Superfosfatfabriker, Gäddviken, Stockholm.

KARL VILHELM TEODOR PERSSON

Född 27 nov. 1889 i Ljungby, Kronobergs län. Skräddaremästare.

Innehar egen rörelse sedan 1939. Lärt yrket i Ryssby, Kronobergs län.

konditionerat på olika platser, bl. a. i Stockholm 20 år.

— 451 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

OLOF GÖTE PERSSON

Född 18 mars 1909 i Allmundsryds församling, Kronobergs län.

Tandtekniker hos tandl. Brandstedt. Genomgått tandtekn. skola.

OSCAR ALGOT PERSSON

Född 24 nov. 1892 i Värnamo. Mekaniker hos Aga, Stockholm.

OSCAR HELGE CORNELIUS PERSSON

Född 1 nov. 1893 i Högsby församling. Kalmar län. Maskinist hos

Rederi Svea. Avlagt maskinistexamen.

STURE BIRGER PERSSON

Född 29 maj 1915 i Torsås församling, Kalmar län.

Fabriksarbetare hos A.-R. Förenade Sniierfosfatfabriker, Gäddviken, Stockholm.SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

KARL AXEL EDVARD PETER

Född 30 juli 1863 i Bo, Mönsterås, Kalmar län. Konstnär.

Genomgått Kalmar läroverk. Akademien för de fria konsterna 1881—82.

assistent i Persei målarskola under 11 år. Självständig konstnär. Studier

i Paris 1893—99 och i Lübeck, kyrklig konst åren 1882—99. Utfört

Konung Oscar lires porträtt samt samtida hovfunktionärers,

generalmajor Lagerfelts porträtt 1892, nu i Östersunds museum. Spec.r Porträtt,

stilleben, landskapsmåleri. Representerad med tvenne porträtt i

Nationalmuseum. Medlem av konstnärsförbundet 1885, klubben 1892.

ANTON AUGUST PETERSON

Född 21 mars 1880 i Södra Vi församling, Kalmar län.

Byggnadsingenjör. Genomgått Technikum Strelitz.

CARL GUNNAR HENNING PETERSON

Född 14 maj 1905 i Arby församling. Kalmar län. Expeditör hos

Svenska Pressbyrån. Under en kortare tid tjänstgjort vid

Kalmar-Nässjö Järnväg. Aktiv medlem av Fredrikliofs Idrottsförening, erövrat

första pris vid Sundbybergs terränglöpning 1933 samt första pris i

lagtävling vid Dagens Nyheters stadslöpning 1932 och 1934.

NILS ALVIN PETERSON

Född 25 dec. 1908 i Hagaborg. Lofta församling, Kalmar län.

Expeditionsvakt. Genomgått korprals- och furirskola 1929—30, Stockholms

stads handelsskola 1934—35. Expeditionsvakt vid Kungl.

Witterhets-akademien. Fast anställd vid Kungl. Svea livgarde 1927—34, furir i

regementets reserv 1935 (Konst, sergeant 1939). Anställd såsom inspektör

vid Livförsäkringsbolaget Balder 1935—39.

- 453 —SMÅLÄNNING A R_ 1 STOCKHOLM

AXEL FREDRIK PETERSSON

Född 27 maj 1870 i Jönköping. F. d. inspektör. Innehar tobaksaffär. Köpmanbrinken 10. Stockholm.

Innehaft firma A. W. Peterssons Konstförlag i Stockholm 1890—1905. F. d. inspektör i

Livförsäkringsbolaget Trygg. Stockholm. 1913—32. Medlem av Sveriges Tobakshandlareförening.

BROR GIDEON PETERSSON

Född 20 jan. 1896 i Södra Sandsjö församling. Kronobergs län.

Våningschef å Grand Hotell. Stockholm.

ELV ING GERHARD PETERSSON

Född 1 nov. 1899 i Högsby församling. Kalmar län. Maskinist. Avlagt maskinistexamen. Anställd

som maskinist hos byggnadsfirman Olle Engkvist sedan 1939. Varit anställd som stationsbiträde vid

Nässjö-Oskarshamns Järnväg 1919—24, som kontorist hos Sven Bengtssons Bilverkstad 1924—26, som

maskinist hos Speceristernas Varuinköp 1926—28. maskinuppsättare för Tullgarns Kylmaskiner 1933—37.

maskinist hos Falu Restaurangbolag 1938—39.

ERIC EMANUEL PETERSSON

Född 3 aug. 1902 i Västra Torsås församling. Kronobergs län.

Skräddaremästare. Innehar eget skrädderi i Stockholm.

ERIK PETERSSON

Född 3 okt. 1892 i Virestads församling, Kronobergs län. Advokat.

Studentexamen, juris kandidatexamen. Innehar advokatverksamhet.

Led. av Sveriges Advokatsamfund. Styr.-led. i A.-B. Films.

Skandinaviska Biograf A.-B.. Nordiska Biograf A.-B., Härnösands Biograf- &

Fastighets A.-B.. A.-B. Sundsvalls Röda Kvarn, Norrköpings Biograf

A.-B.. Irefilms Distributionsbyrå A.-B., A.-B. Kornhamnstorgs

Färghandel. Arvid Anderssons Järnaffär A.-B., styr.-suppl. i G. Bruhners

Möbleringsaffär A.-B. och Ernst Dittmer A.-B.

— 454 —

ISMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

ERNST GUNNAR PETERSSON

Född 25 okt. 1891 i Västra Torsås församling, Kronobergs län.

Skräddare i Å. Widebergs Konfektions A.-B.. Stockholm.

GUSTAF HJALMAR PETERSSON

Född 15 mars 1882 i Blackstads församling. Kalmar län. Skräddaremästare. Innehar eget skrädderi.

GUSTAV ALVAR PETERSSON

Född 5 mars 1912 i Växjö. Polisman vid Stockholms poliskår.

Realexamen. furirexamen, genomgått polisskolan. Tidigare anställd som

furir vid Kungl. Kronobergs regemente.

GUSTAV HERBERT PETERSSON

Född 14 juni 1902 i Växjö. Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar

sedan 1925. Stud. vid högre allin, läroverket i Växjö åren 1912—20,

Holmqvists handelsskola, Göteborg.

— 455 —SMÅLÄNNING AR IS TOCKHOLM

HILDING ALEXANDER PETERSSON

Född 18 juni 1905 i Urshults församling. Kronobergs län.

Bageriid-kare. Innehar egen bagerirörelse. Tidigare anställd som chaufför.

JOHN EDVARD PETERSSON

Född 21 dec. 1905 i Växjö. Målare. Innehar egen rörelse. Lärt yrkel

hos målaremästare Björkman, Växjö.

JOHN GEORG PETERSSON

Född 8 mars 1902 i Växjö. Folkskollärare. Lärare vid Stockholms folkskolor.

JOHN GUSTAF PETERSSON

Född 18 okt. 1891 i Södra Ljunga församling. Kronobergs län.

Skräddaremästare. Innehar egen rörelse sedan 1929.

— 456 -SM ÅLÄNNI N G A K 1 STOCKHOL M

NILS GUSTAV GEORG PETERSSON

Född 4 okt. 1901 i Nybro. Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar

sedan 1929. Tidigare anställd vid Kungl. Flottan. Medlem av Svenska

Kommunalarbetareförbundet, avd. 37.

NILS OSCAR ENGELBERT PETERSSON

Född 24 jan. 1883 i Långemåla församling, Kalmar län.

Övermaskinist hos Trafik A.-B. Grängesberg—Oxelösund sedan 1922. Genomgått

navigationsskola vid Kungl. Flottan. Karlskrona.

OSKAR WILLIAM LEONARD PETERSSON

Född 8 sept. 1893 i Bergunda församling. Kronobergs län.

Verkmästare vid Limhamns Träindustri A.-B., Stockholm. Genomgått

handelsskola. Medlem av Sveriges Arbetsledareförbund.

PER ALBERT PETERSSON

Född 14 maj 1889 i Västra Torsås församling. Kronobergs län.

Köpman. Avlagt underofficersexamen. Innehar egen agenturaffär.

— 457 —S M ÅLÄNNING A RIS T O C K H O L M

PER GEORG EINAR PETERSSON

Född 21 dec. 1907 i Karlstorps församling, Jönköpings län. Förman vid Kungl. Flottan. Tidigare

sjöman.

THURE ARTUR ALBIN PETERSSON

Född 23 mars 1907 i Vissefjärda församling, Kalmar län.

Möbel-handlare. Innehavare av möbelaffär, Folkungagatan 60. Tidigare

anställd som möbelsnickare ill år.

TORSTEN PAUL JONATAN PETERSSON

Född 26 juli 1889 i Söderåkra församling, Kalmar län.

Generallots-direktör. Förutvar. statsråd. Jur. kand.-ex. i Stockholm 1913, assessor

i Svea Hovrätt 1920. fiskal 1924. t. f. revisionssekr. 1924. hovrättsråd

1929, ord. revisionssekr. 1929, byråchef f. lagärenden i Finansdep. 1930.

exp.-chef där 1931, konsult, statsråd 1932. riksd. mil.-ombudsman 1933

—36. Generaldirektör och chef för Kungl. Lotsverket sedan 1936. Verkst.

på off. uppdrag utredn. rör. allin. barnhus:s i Stockholm tillkomst och

verksamhet 1923. bitr. inom just.- och jordbr.-dep. med skilda

utredn.-uppdrag 1924—30. sekr. hos riksd. särsk. utsk. 1930. deltagit som sv.

ombud i den europ, vägkonf. i Genève 1931. ordf. f. 1937-års

automobil-beskattn.-sakk.. ordf. i 1939 års utredning rörande försvarsväsendets

läkemedelsförsörjning, i 1939 års luftskyddsutredning och i 1941 års

utredning rörande isbrytareberedskapen, ordf. i Statens biltrafiknämnd.

Utgivit Översikt över allmänna barnhusets historia 1927.

AXEL FREDRIK PETTERSON

Född 29 juli 1871 i Oskarshamn. Timmerman vid Ekensbergs varv sedan 1906. Tidigare anställd

vid Oskarshamns Verkstad.

JOHN EDVIN PETTERSON

Född 26 okt. 1906. Sergeant i Kungl. Svea livgardes reserv. Förman vid Statens

Tvångsarbetsanstalt. Svartsjö. Sekr. i Svartsjö skyddsförening. Innehar skidlöparemärket i silver.

— 458 —SMÅLÄNNINGAR 1 STOCKHOLM

JOHAN EMIL PETTERSON

Född ] april 1882 i Halltorps församling, Kalmar län. Skräddare

hos Paul U. Bergström. Stockholm.

JOHAN NIKOLAUS PETTERSON

Född 17 juli 1869 i Gustemåla, Vissefjärda församling. Kalmar län.

F. d. tobakshandlande. Borgare.

ARTUR HERMAN PETTERSSON

Född 17 febr. 1889 i Torsås församling. Kalmar län. Konstgjutare.

Delägare i Stockholms Konst- och Metallgjuteri. Anställd inom yrket

i Stockholm 1906—18, i Köpenhamn 1918—19. Medlem av Stockholms

stads Hantverksförening och Sällskapet W. B.

AXEL WALDEMAR PETTERSSON

Född 31 juli 1892 i Locknevi församling. Kalmar län. Svarvare.

Anställd vid Vin- & Spritcentralen, Reymersholm, sedan 1920. Tidigare

anställd vid Bergsunds Mek. Verkstad. Medlem av Svenska

Bryggeriarbetareförbundet avd. 42.

— 459 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

BERNHARD SAMUEL PETTERSSON

Född 19 nov. 1882 i Jönköping. Typograf hos Svenska Tryckeri A.-B.. Stockholm.

CARL PETTERSSON

Född 11 nov. 1886 i Skatelövs församling. Kronobergs län.

Skomakaremästare. Lärt yrket i Grimslöv, praktiserat i Kristianstad, Borås,

Stockholm m. fi. Innehar egen rörelse, Engelbrektsgatan 23, sedan 1922.

Medlem av Stockholms Skoinakeriidkareförening.

CARL AXEL FREDRIK PETTERSSON

Född 13 april 1874 i Mönsterås, Kalmar län. Generalkonsul. Verkst.

direktör i Carl Axel Petterssons A. B. Ordf. i Svenska Detaljisternas

Sömnadsindustriförb., v. ordf. i Stockholms Herrekiperingsförening,

kas-saförv. i Svenska Annonsörers fören., styr.-led. i ett flertal föreningar

och samfund. R. V. O., kommendör av ungersk orden, riddare av ung.

orden.

CARL OLOF HERMAN PETTERSSON

Född 7 sept. 1888 i Ljungby, Kalmar län. Maskinist vid Stockholms

Äng slupsbolag, Stockholm. Tidigare anställd vid olika rederier.

- 460 —S M Å L Ä N N I N GAR 1 S TOCKHOLM

CARL OSCAR PETTERSSON

Född 25 sept. 1880 i Kalmar. F. d. förman vid Tobaksmonopolet. Pensionerad.

ERNST ARTHUR PETTERSSON

Född 12 juli 1909 i Kråkshults församling. Jönköpings län. Målare

hos Olle Engkvist. Lärt yrket i Stockholm.

ERNST HUGO PETTERSSON

Född 17 dec. 1877 i Söderåkra församling, Kalmar län. Köpman.

FRANS GUSTAF PETTERSSON

Född 19 febr. 1891 i Gårdsby församling. Kronobergs län.

Posttjänsteman vid postkontoret i Stockholm sedan 1914. Driver egen rörelse i

speceri- & matvarubranschen.

GUSTAF ALBIN PETTERSSON

Född 7 aug. 1884 i Vissefjärda församling, Kalmar län. Linjeförman vid Kungl. Telegrafverket,

Stockholm. Innehar guldmedalj för nit och redlighet i rikets tjänst.

GUSTAF FREDRIK PETTERSSON

Född 1 maj 1889 i Ryssby församling, Kalmar län. Verkmästare hos

Ernst Engberg, Hagagatan, Stockholm, sedan 1915. Lärt yrket i Kalmar

hos Kaleb Elgqvist. Kalmar. Medlem av Sveriges Arbetsledareförbund.

— 461 —S M Å L Ä N N 1 N G A R I STOCKHOLM

GUSTAV EMIL PETTERSSON

Född 16 dec. 1881 i Ramkvilla församling, Jönköpings län. Åkare.

Innehar egen åkerirörelse.

GUSTAF HJALMAR PETTERSSON

Född 5 juni 1884 i Vissefjärda församling. Kalmar län.

Affärsinnehavare. Delägare i kafferosteri sedan 1919.

HELGE GÖSTA PETTERSSON

Född 7 jan. 1903 i Ingatorps församling, Jönköpings län.

Verkmästare vid A.-15. Nordiska Kapsylfabriken. Medlem av Sveriges

Arbetsledareförbund.

JOHAN ALBERT PETTERSSON

Född 13 april 1877 i Vissefjärda församling. Kalmar län. Förman

vid A.-B. Rylander & Rudolphs. Henriksdal, i c:a 47 år. Praktik i

Tyskland. Italien och Sydamerika samt Norge och Ryssland.

— 462 —SMÅLÄNNING A R I STOCKHOLM

JOHN WALDEMAR PETTERSSON

Född 6 mars 1884 i Gamleby församling, Kalmar län. Lagerförman

hos A.-B. Axel Christiernsson. Stockholm. Genomgått underoff.-skola.

Anställd hos trävarufirman H. Cornelius, Gamleby. 1900—04. korpral

vid Kungl. Göta garde 1907. lagerförman vid Oljefirman A.-B. Axel

Christiernsson 1913.

KARL AUGUST PETTERSSON

Född 16 nov. 1884 i Urshults församling. Kronobergs län.

Groshandlare. Delägare i A.-B. J. Ohlsson & C:o. engrosfirma i kolonialvaror.

Gamla Brogatan 58, Stockholm, sedan 1919. Meddelägare i firma

Johansson & Pettersson åren 1907—19. Ägare till Gunboda gård i

Boslags-Kulle socken. Östanå.

KARL GOTTFRID PETTERSSON

Född 17 nov. 1875 i Loftahammars församling. Kalmar län.

Fiskhandlare. Innehar egen rörelse sedan 1921 och fortfarande. Eget fiske

åren 1898—1904, skeppare och uppköpare å fisksump åren 1908—20.

Medlem av skytterörelsen under flera år.

KARL MAGNI PETTERSSON

Född 2 dec. 1888 i Söraby församling. Kronobergs län. Polisman vid

Stockholms poliskår sedan 1912. Genomgått underofficersskola.

Tidigare militäranställning vid Kungl. Göta art.-regemente.

— 463 -S M ÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

KARL OSCAR HENRIK PETTERSSON

Född 20 april 1896 i Ryssby församling, Kronobergs län.

Spårvägsman vid A.-B. Stockholms Spårvägar. Genomgått korprals- och

furir-skola, kulspruteutbildning. Militäranställd vid I. 7 (furir) 1913—19.

Medlem av Kommunalarb.-förbundet avd. 37. Tillhör Spårvägsmännens

esperantoklubb. Innebar skyttemärke i silver.

KARL OSKAR PETTERSSON

Född 29 dec. 1898 i Västra Torsås församling, Kronobergs län.

Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar sedan 1920. Fastighetsägare.

Medlem av Svenska Kommunalarbetareförbundet, avd. 37.

KARL TOBIAS JOSEF PETTERSSON

Född 7 juni 1894 i Linderås församling. .lönköpings län.

Körsnärs-mästare. Innehar egen rörelse sedan 1927. Anställd inom branschen

sedan 1907, första utbildningstiden i Tranås. Styr.-led. i Sveriges

Körs-närsmästareförening. Borgare, medlem av "Lj. B." och Matteusmännen.

PER ALFRED PETTERSSON

Född 8 okt. 1895 i Långemåla församling, Kalmar län. Yrkeslärare

vid Stockholms stads lärlings- och yrkesskolor. Genomgått Katrineholms

tekn. skola. Innehaft anställning som verkmästare vid A.-B. Bröderna

Lundbergs konstruktions- och sinidesverkstad m. fi. Medlem av

Stockholms slöjd- och yrkeslärareförening.

— 464 —SMÅLÅN N I N G A R I STOCKHOLM

PER HERMAN PETTERSSON

Född 28 febr. 1889 i Värnamo. Fabrikör. Innehavare av Wesslaus

Bil- & Motoreykelverkstad. Medlem av Svenska Motorklubben.

PER HUGO PETTERSSON

Född 1 okt. 1888 i Söderåkra församling. Kalmar län. Anställd vid

S. J. 1908. Banförman 1936 vid Stockholm C.

TURE AMANDUS PETTERSSON

Född 20 nov. 1873 i Madesjö församling, Kalmar län. Handlande. Genomgått folkskola och

handelsskola. Innehar egen rörelse sedan 1904. Ordf. i Stockholms Kaféidkareförening 1934—35, ordf. i Södra

Klubben 1927—33, ordf. i Idoga Vänner 1925—34, tillhört styr. i samfundet Lj. B., tillhör Stockholms

Borgare och Borgargille sedan 1920.

CARL CHRISTER HERMAN ALRERT PHALÉN

Född 5 febr. 1912 i Eksjö. Sjökapten. Styrmansexamen 1933,

sjökaptensexamen 1934, reservofficer i K. Flottan 1935. Löjtnant i K.

Flottans reserv. Tidigare anställd som styrman i handelsflottan.

— 465 —

24S M Å L Ä N N / N GAR J STOCKHOL M

JAN LARS VILHELM PHALËN

Född 9 okt. 1916 i Eksjö. Kontorist i Continental Caoutchouc Export

Companie. Realexamen och handelskurser. Förut anställd i Elektriska

A.-B. A. E. G.

UNO ADOLF CHRISTER PHALÉN

Född 12 nov. 1913 i Vena församling, Kalmar län. Sjökapten. Avlagt sjökaptensexamen. Konst,

fänrik i Kungl. Flottan. Tidigare anställd som styrman i olika bolag.

BROR AXEL HERMAN PIHL

Född 15 okt. 1904 i Nye församling, Jönköpings län. Verkmästare

hos A.-B. Hans Österman & C:o. Tidigare innehaft olika anställningar

inom branschen. Aktivt deltagit i bil- och motorcykeltävlingar.

JOHN IVAR PIHL

Född 17 febr. 1907 i Oskarshamn. Köpman. Innehar egen rörelse.

Tidigare anställd som styckmästare. Led. av Hammarby idrottsförening,

brottningssektionen.

— 466 -S M Å L Ä N N I N G A R 1 STOCKHOL M

KARL GUSTAV GUNNAR PIRA

Född 21 juni 1905. Civilingenjör. Studentexamen i Växjö 1923.

civilingenjör K. T. H. 1928. Byråingenjör vid K. Vattenfallsstyrelsens

Vattenbyggnadstekniska Byrå. anställd 1928. Medlem i Föreningen

Växjö-studenterna i Stockholm.

CARL-GUSTAF PLATIN

Född 26 april 1896 i Hults församling, Jönköpings län. Sjökapten.

Avlagt styrmansexamen 1918, sjökaptensexamen 1921 vid Göteborgs

Navigationsskola. Tjänsteman hos Stockholms stads idrotts- och

fri-luftsstyrelse. Tidigare innehaft befälsanställning hos Adolf Bratt & C:o,

Transatlantic och Trafik A.-B. Grängesberg—Oxelösund.

CARL MARTIN SAMUEL PLEIJEL

Född 21 jan. 1892 i Barkeryds församling, Jönköpings län.

Assura-dör. Realskoleexamen, genomgått mindre handelsskola samt studier vid

Chartaus Handelsinstitut. Inspektör i Försäkringsbolaget Balder sedan

1926. Inträdde som tjänsteman i Försäkr. A.-B. Hansa 1915. avancerade

till inspektör i bolaget 1916—17. generalagent 1918—19. Huvudagent för

Allmänna Liv 1917 -26. d:o för Försäkr.-aktieb. Skandinavien sedan

1919. vilken agentur fortfarande bedrives. Erhöll förtjänstmedalj i brons

vid Balders 50-års jubileum.

HENNING BERNHARD MATHIAS PLEIJEL

Född 5 juli 1873 i Vimmerby. Professor. Vetenskapsakad:s ständ.

sekreterare. Studentexamen 1891 i Västervik, fil. lic.-ex. i Uppsala 1901.

fil. dr. 1906. docent i mek. och mat. fysik 1906. Anst. vid K.

Telegrafverket 1892. ord. assistent 1898. lärare vid dess undervisn.-anst. 1896—

1909. förest, för dess provn.-anst. 1900—13. prof. i telegrafv. 1912. vid

Tekn. Högskolan 1914—34. rektor där 1922—27. K. N. O. 1 kl.. B. V. ()..

St. Off. Abess. S. O.. K. Fr. H. L.. K. N. S:t O. ().. L. V. A. Hed. LIVA.

LVS. LFS. Förf. avhandl. och upps. i mek. och elektr. frågor.

— 467 -SMÅLÄNNING AR IS T O C K H O L M

JOHANNES FILIP PLYM FORSHELL

Född 11 juni 1887 i Hjälinseryds församling, Jönköpings län. Major.

Sekreterare i Skytteförbundens överstyrelse. Mogenhetsexamen vid

Jönköpings högre allin, läroverk 1904. officersexamen 1906. löjtnant 1909

kapten 1921, major 1934. Placerad vid K. Norrlands trängkår 1904—21,

vid K. Skånska trängkåren 1921—37. Avsked ur aktiv tjänst 1937.

Sekreterare i Skytteförbundens överstyrelse fr. o. m. 1 jan. 1938. V. ordf. i

Sollefteå skyttefören. 1907—19. ordf. i Hässleholms skyttegille 1922—38,

ledamot av Kristianstads läns skytteförbunds styrelse 1922—35, K. M:ts

ombud därst. 1935—37. ordf. i Göinge landstormsfören. 1933—37. led.

av Hässleholms stads folkskolestyr. 1930—37, dess ordf. 1936—37, led.

av Hässleholms stads taxeringsnämnd 1930—37. R. S. O., R. V. O.,

Lands t. S. M.. Skyttef. överst. S. M.. N. Sk. lfb. G. M.. Kronob. lfb. S. M..

Krist|s läns skfb. G. M.. Hässleh. skg. G. M., Skytte M.

ERNST GUNNAR PREJNER

Född 24 jan. 1907 i Döderhults församling. Kalmar län.

Korrespondent hos Dr. Ing. Herbert Lickfett, Sveavägen 21, sedan 1923.

Genomgått handelsskola, kompletterande språkstudier.

KNUT ERIK MAURITZ FRISELL

Född 17 okt. 1901 i Aneboda församling. Kronobergs län. Brandman

i Stockholms brandkår.

ANDERS PETTER OSKAR PÅLSSON

Född 9 okt. 1910 i Moheda församling, Kronobergs län. Garageägare. Genomgått folkskola.

Innehar egen rörelse sedan 1934. Anställd vid Östermalms Centralgarage 1929—34, sedan 1934 ägare

av-rörelsen. Medlem av Motormännens Riksförbund sedan 1937.

— 468 —S M Å L Ä N N I N G A R 1 STOCKHOL M

HANS AXELSSON QUIDING

Född ö jan. 1901 i Växjö. Arkitekt, intendent i K.

Byggnadsstyrelsen. Studentexamen i Växjö 1919, arkitektexamen vid K. Tekn. Högsk.

1924 och K. Konsthögsk. 1928. Studieresor i Skottland. England.

Frankrike och Italien. Arkitekt i Byggnadsstyrelsen 1931. Intendent å K.

Byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå sedan 1937. Anst. 1924—26 hos

arkitekt F. Bensow och 1926—30 hos prof. E. G. Asplund. Svenska

Arkitekters Riksförbunds sekr. vid förbundets stiftande 1936 t. o. m. 1939.

KARL EMIL QVIST

Född 27 aug. 1886 i Långemåla församling. Kalmar län. Löjtnant.

GUNNAR MICHAEL QVISTGAARD

Född 17 nov. 1883 i Västra Torsås församling. Kronobergs län.

Ingenjör och linjeinspektör vid Statens Vattenfallsverk. Genomgått

tekniskt läroverk. Varit anställd vid Karlskrona—Växjö Järnväg, Hemsjö

Kraft A.-R. 1907—12 och sedan år 1912 vid Porjus och Älvkarleby

Kraftverk.

BIRGER REINHOLD RAGNBY

Född 24 juli 1901 i Bergkvara, Söderåkra församling. Kalmar län.

Sjökapten. Sjökaptensexamen, (radiotelegrafist). 1 :ste styrman i Rederi

A.-B. Banantransport.

— 469 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

ULF HARRY AXEL HENRIK RAMFELT

Född 15 nov. 1912 i Svartorps församling. Jönköpings län. Ingenjör

S. T. I. 1936. Anställd hos Kungl. Vattenfallsstyrelsen 1937—38. Sedan

1938 ingenjör vid luftskyddsinspektionen med tjänstgöringen sedan 1940

förlagd till Kungl. Medicinalstyrelsen för handläggning av sjukhusens

luftskyddsfrågor. Sekreterare (1941) i I. V. A:s

bostadsuppvärmnings-kommittés 6:e utskott.

ERIC EMANUEL HÄNDE

Född 24 maj 1896 i Fliseryds församling. Kalmar län. Intendent.

Försäljningsintendent vid A.-Ii. Svenska Trähus, Stockholm. Tidigare

anställd vid Stockholms stads gasverk.

EINAR RUDOLF RASK

Född 15 juli 1899 i Västra Eds församling. Kalmar län. Chaufför

vid Vin- & Spritcentralen sedan 1924.

ERNST WILHELM SAM REDELIUS

Född 11 nov. 1906 i Hallingebergs församling. Kalmar län. Bokhandlare. Genomgått realskola saml

kurs i reklamteknik.

— 470 —S M Å L Ä N N I N G AR 1 STOCKHOLM

KLAS WILHELM REHN

Född 9 sept. 1870 i Höreda församling, Jönköpings län.

Skomakaremästare. Innehar egen verksamhet.

KARL WIKTOR HELGE REHNSTRÖM

Född 22 mars 1914 i Vetlanda. Reklamtecknare i Svenska

Tryckeriaktiebolaget. Tidigare anställd hos Esselte A.-B. och Åhlén & Åkerlunds

Förlag.

JOSEF LEANDER REIMAR

Född 27 febr. 1883 i Nöbbele församling, Kronobergs län. F. d.

kri-ininalkonstapel. Genomgått underofficersskola vid Kungl. Gotlands

infanteriregemente och polisskolan 1920. Pensionerad. Tidigare anställd

vid Kungl. Gotlands infanteriregemente. V. ordf. i Småländska

Sällskapet 1937—il. Ställföreträdande block- och hemskyddsledare i

Brännkyrka. medlem av ordenssällskapet Hjälpsamheten fr. 1922 och revisor

1933—41. Innehar sedan 1933 Kungl. Patriotiska Sällskapets

guldmedalj för långvarig och trogen tjänst.

B KO K AXEL BERNHARD REIN HOLDSSON

Född 2 fehr. 1907 i Västrums församling. Kalmar län. Kommunalarbetare vid Stockholms stads

gatukontor. Sergeant i reserven vid Kungl. Livgardet till häst. Genomgått furirskola och

res.-underoff.-skola. Anställd vid Kungl. Livregementets dragoner K. 2 1924—27 och Kungl. Livregementet till häst

K. 1 1927—29. Innehar skidlöparemärke i silver och militära idrottsmärket.

— 471 —S M Å L Ä N N INGÅR I STOCK ROL M

AXEL THEODOR RENDAHL

Fodtl 10 nov. 1888 i Ölmstads församling, Jönköpings län.

Dövstum-konsulent i Stockholms distrikt sedan 1938. Folkskollärareexamen i

Linköping 1915, dövstumlärareex. å Manilla 1918, genomgått en del

fortbildningskurser. Studieresor till Norge och Danmark. Anställd som

döv-stumlärare i Gävle 1918—38. Led. i styr. för Gävle stads

sinnesslöan-stalt 1931—38. Medlem av Frimurareorden.

JAKOB FREDRIK RENDAHL

Född 24 okt. 1868 i Lekeryds församling. Jönköpings län. F. d.

kamrer i Stockholms stads fastighetskontor. Avlagt lantbruksskoleexamen.

Pensionerad. Tidigare lantbrukare. F. d. kassör i A.-B. Stockholms

Tomträttskassa. God man vid lantmäteriförrättningar. B. V. O.

NILS KARL ERIK RENMYR

Född 30 dec. 1908 i Gällaryds församling, Jönköpings län.

Poliskonstapel vid Stockholms poliskår sedan 1936. Genomgått furirskola och

polisskola. Tidigare anställd vid Kungl. Kronobergs regemente.

CARL ALLAN RENSTRÖM

Född 18 dec. 1891 i Västra Eds församling, Kalmar län. Sjukvårdare vid Beckomberga sjukhus.

Genomgått teoretisk kurs.SMÅLÄNN1 N GAR I STOCKHOLM

GOTTFRID RENSTRÖM

Född 28 dec. 1869 i Kalmar. Övermaskinist vid Ångbåtsaktiebolaget

Gottland sedan 1893, därutav på s/s Hansa sedan 1912. Avlagt 2:dre och

I :e maskinistexamen i Malmö. Innehar Patriotiska Sällskapets

guldmedalj 1923. Medlem av Frimurareorden.

HANS EVERT VILHELM RENSTRÖM

Född 17 sept. 1904 i Östra Eds församling, Kalmar län. Eldare vid

Långbro sjukhus. Villaägare. Innehar simborgarmärke m. fi.

idrottsmärken.

TÖRE FELIX VALFRID RENSTRÖM

Född 2 nov. 1901 i Östra Eds församling, Kalmar län. Sjukvårdare

vid Långbro sjukhus. Genomgått furirskola och underofficersskola vid

marinen i Stockholm. Tidigare 6-årig anställning i Kungl. Flottan.

Medlem av Svenska Kommunalarbetareförbundet.

ALGOT EINAR VALFRID RETZMAN

Född 24 juni 1894 i Västervik. Lagerföreståndare i Elektr. A.-B.

A. E. G.. Stockholm, sedan 1920. Studier vid läroverk. Anställd som

sjöman 1914—20. Medlem av S. S. K.

— 473 -SMÅLÄNNINGAR I STO C K H O L M

HKR I BERT A: SON CASIMIR REUTERSKIÖLD

Född 12 juni 1911 i Repplinge församling, Kalmar län. Ingenjör i

Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Genomgått högre allin, läroverk i Västervik

och Hässleholms Tekn. skola. Tidigare anställd hos Ankarsrums Bruk

och Asea.

FRITZ EMANUEL REUTERSVÄRD

Född 15 dec. 1878 i Öster Korsberga församling. Jönköpings län. Direktör. Verkst. direktör i

Konstaktiebolaget Färg och Form, Stockholm.

KNUT AXEL HAKON REUTERSWÄRD

Född 1 jan. 1873 på Åkershult, K orsberga församling, Jönköpings

län. F. d. kapten, f. d. intendent på Karlberg. Studentexamen vid Växjö

läroverk 1893. regementsintendentex. 1895. Andre intendent 1896.

intendent 1898. kapten 1915. reg.-intendent v. K. Älvsborgs reg:te 1895—1913.

intendent o. kasernofficer v. Karlbergs slott. Kungl, krigsskolan och

Karlbergs kungsgård 1913—25. tjänstgör, v. intendenturstaben 1925—31,

avsked 1931. Hedersled, i Sällskapet Stallmästaregårdens Vänner,

hedersled. i Ulriksdalssällskapet, hedersled, i Solna Hembygdsförening,

led. av Smålands Gille. Västgöta Gille, Par Bricole. Bellmans Minne,

arkivarie hos Föreningen Växjöstudenterna. Adelsförbundet m. fi. R. N. ()..

B. V. ().. R. Joh. O. Innehar Krigsskolans guldmedalj. Krigsskolans

plakett i silver. Författat och utgivit en del broschyrer såsom Karlberg

genom tiderna, medarbetat i flera tidningar och tidskrifter.

PATRIK KNUTSON REUTERSWÄRD

Född 14 nov. 1886 i Växjö. Konstnär. Avlagt studentexamen.

Tidigare anställd i Sveriges Riksbank. Företagit studieresor i Frankrike,

Italien. Spanien in. fi. länder. Deltagit i utställningar i Frankrike,

Tyskland. Sverige. Representerad i Hamburgs museum och flera

landsorts-museer i Sverige. Tillhör "Färg och Form" sedan 1935.

- 474 —SMÅLÄNNINGAR _J__S TOCKHOLM

BO KARL YNGVE RIETZ

Född 29 aug. 1911 i Öggestorps församling, Jönköpings län.

Civilingenjör. Studentexamen i Jönköping 1931. avgångsexamen från

Chalmers Tekn. Inst. h. avd. v. o. v. 1935. Bitr. konstruktionschef för H. S.

Ii:s konstruktionskontor. Anställd som konstruktör vid Jönköpings stads

byggnadskontor 1935—37. konstruktör hos Byggnadsbolaget Hallström

& Nisses i Sundsvall 1937—39.

KARL HJALMAR RIETZ

Född 4 febr. 1903 i Allmundsryds församling, Kronobergs län. Spårvägskonduktör vid Stockholms

stads spårvägar. Innehar skyttemärke i guld.

ANDERS BERTIL FERDINAND RINGHOLM

Född 2 juni 1911 i Kalmar. Ingenjör i A.-B. Nordströms Linbanor. Genomgått tekn.

studentexamen i Härnösand, t. o. m. ring Bill i Kalmar, Tidigare anställd i A.-B. Nomy, Ulvsunda. A.-B. Lux.

L:a Essingen. Stockholm.

ANDERS JOHAN ERNST RIPE

Född 3 mars 1884 i Nässjö. Byråchef. Juris kandidat. Tjänstgöring

hos olika domstolar och andra myndigheter 1911—15. sedan 1915 lärare

i författningskunskap vid Stockholms navigationsskola, 1915—17

tjänstgjort såsom sekr. i Kungl, marinförvaltningen, 1917—20 tjänstgjort

såsom krigsråd. 1921—22 byråchef i Riksräkenskapsverket. sedan 1923

byråchef och ledamot av Kungl, kammarrätten. Biträtt vid utarbetande

av författningsföreskrifter i anledning av Riksräkenskapsverkets

tillkomst. sakkunnig och sekr. i kommittén för ordnandet av den centrala

förvaltningen under försvarsdepartementet. K. N. O. 2 kl.

GEORG ELIAS RISBERG

Född 28 mars 1890 i Mörlunda församling, Kalmar län. Jägmästare.

Studentexamen 1908, jägmästareexamen 1914. Chef för Svenska Veritas

skogsbrandavdelning, Kungsgatan 9 III, Stockholm, sedan 1923.

Krono-arrendator å Mörby Gård i Danderyds s:n av Stockholms län sedan

1931.

— 475 -SMÅLÄNNING AR IS T O C K H O L M

OLLE BERTIL RISBERG

Född 19 juli 1909 i Västervik. Bokbindare i firma A.-B. Olof A. Dalén,

Stockholm. Tidigare anställd i A.-B. C. O. Ekblad (Västervikstidningen),

Västervik. Medlem av Bokbindareförbundet.

EUGÉN RISMARK

Född i juni 1902 i Urshults församling, Kronobergs län.

1"osttjänste-man vid Kungl. Postverket. Genomgått underoffieersskola och kurs vid

Brunnsviks folkhögskola. Stamanställd vid Kungl. Vaxholms

kustartilleriregemente 1922—30. Sekr. i Svenska Postmannaförbundets

Stockholmskrets 1937—10. ordf. från 1/10 1940, redaktionskommitterad för

tidningen Julpost. Medarbetare i den 1 juli 1940 utgivna Stockholms

Postmän.

EUGEN CARL ROBACH

Född 1 juni 1881 i Västervik. Ekonomidirektör hos Stockholms

folkskoledirektion. Studentexamen i Stockholm, kansliexamen i Uppsala.

Vice ordf. i styr. för Stockholms kommunala mellanskolor, led. av Oscars

församl. skolråd och styrelsen för Aktiebolaget Lyceum. R. V. O.. B. N. O.

CARL ERIC ROBACK

Född 29 juni 1903 i Hallingebergs församling, Kalmar län. Smed vid

K. Svea Ingenjörkår sedan 1937. Genomgått korpral- o. hovslagareskola

K. 1. Smedlärling i Hycklinge 1918—19, Ulevi gård m. fl. gårdar 1920

—28. K. 1. 1923—29. div. arbeten 1929—37. Innehar K. 1. skyttemedalj

i guld (Riksmedalj i guld), pistolskyttemästare 1937—38 K. 1.. Sveriges

militära idrottsförbunds guldmedalj m. fi.

— 476 —S M A L Ä N N I N G A R I STOCKHOLM

CARL STEFANUS RODEGÅRD

Född 27 april 1884 i Rumskulla församling. Kalmar län. Tjänsteman

vid Mjölkcentralen, Stockholm, sedan 1917. Sekreterare i

Bostadsföreningen Högalid u. p. a. sedan år 1931. Genomgått lantbruksskolor,

lantbrukselev i Skåne, Danmark och Västergötland. Tidigare anställd

som kontrollassistent i Västmanland och Södermanland, bokhållare på

en av Västergötlands större gårdar, Sjögerås pr Falköping,

befallningsman på Munga Gårds A.-B., Skultuna. Västmanland.

FRANS GUSTAF RODESTAM

Född 25 dec. 1893 i Vislanda, Kronobergs län. Spårvägsman vid

Stockholms stads Spårvägar sedan 1920. Tidigare anställd vid S. J.

SVEN VALFRID ROGDAHL

Född 25 jan. 1904 i Blädinge församling, Kronobergs län. Filmchef

hos Oscar Bosenbergs Filmbyrå. Sekreterare i fören. Filmkamraterna.

Klubbmästare i Svenska Filmklubben.

OSKAR MARTIN NATANAEL ROGVALL

Född 4 maj 1903 i Rogberga församling, Jönköpings län.

Kommunalarbetare vid Stockholms stads parkavdelning. Styr.-led. i Älvsjö

missionsförsamling, ordf. i Älvsjö kristliga ungdomsförening, medlem av

Svenska Kommunalarbetareförbundet avd. 3.

— 477 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

THURE ALBERT VILHELM ROGVALL

Född 12 april 1917 i Barnarps församling. Jönköpings län.

Sjukvårdare. Vik. sjukvårdare vid Långbro sjukhus. Tidigare innehaft diverse

anställningar.

GUSTAF IVAR RÖHR

Född 14 maj 1907 i Växjö landsförsamling. Kamrer vid A.-B. Metallcentralen. Stockholm.

Studentexamen vid Växjö högre allin, läroverk 1928. avgångsexamen vid Göteborgs Handelsinstituts fackkurs

1930.

JOHANNES SET ROLANDER

Född 25 juni 1887 i Äkers församling. Jönköpings län.

Målaremäs-tare. Innehar egen rörelse.

AXEL CARL TEODOR ROMBERG

Född 28 jan. 1895 i Jönköping. Expeditionschef. Studentexamen i

Jönköping 1912. student i Uppsala s. å.. fil. kand. 1914. jur. kand. 1920.

Hovrättsråd i Göta hovrätt sedan 1933, expeditionschef i

Justitiedepartementet sedan 1938. vice ordf. och souschef i Statens

informationsstyrelse sedan 1940. E. o. notarie i Svea hovrätt 1920, i Göta hovrätt

1922. assessor i Göta hovrätt 1930. fiskal s. å.. byråchef för lagärenden

i Justitiedepartementet 1933. Lagstiftningsuppdrag i

Justitiedepartementet 1931—33. v. ordf. i A.-B. Vin- & Spritcentralen 1938—40. K. N.

O. 2 kl.. K. Finl. V. B. O. 2 kl.

- 478 —SMÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

SVEN GUSTAV ALEXANDER ROMEDAHL

Född 15 maj 1897 i Barnarps församling. Jönköpings län.

Civilingenjör. Genomgått Tekn. Högskolans avdeln. för mekanik. Innehavare

av Ingenjörsfirman Ventilator. Anställd som konstruktör vid Jönköpings

Tändsticksfabr. 1915—19. vid Jönköpings Motorfabr. 1919—20,

avdelningschef vid Svenska Fläktfabriken 192"i—30.

ARTHUR EMANUEL ABRAHAM ROMERUD

Född 23 mars 1917 i Kråkshults församling. Jönköpings län. Furir

vid Kungl. Svea livgarde. Genomgått furirskola. Tidigare anställd som

korpral vid Kungl. Jönköpings-Kalmar regemente. Innehar skyttemärke

i silver, skidmärke i silver.

FOLKE VERNER ROOS

Född 16 jan. 1896 i Vetlanda. Jönköpings län. Tjänsteman i Kungl.

Järnvägsstyrelsen. Realskoleexamen 1913. trafikelevkurs vid Statens

Järnvägar 1915—17. Statens Järnvägars stipendium för språkstudier i

Tyskland 1928. Anställd vid Kungl. Järnvägsstyrelsen,

godstaxebv-rån. På uppdrag av Järnvägsstyrelsen deltagit i ett antal konferenser

och kommissioner i in- och utlandet rörande taxefrågor m. m. i

godstrafik.

GUSTAV HARALD ROOS

Född 1 april 1903 i Kalmar. Typograf. Lärt yrket i Stockholm hos

Åhlén & Åkerlund.

— 479 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

SIMON PETRUS ROOS

Född 23 jan. 1881 i Ljunga församling, Jönköpings län. Maskinist i

Katarina kyrka och församlingshus. Tidigare anställd som rörarbetare

hos Beskow & C:o i 12 år. Medlem av maskinist-, motorskötare-och

eldarefackföreningen och Fastighetspersonalen avd. I. Innehar Kungl,

sällskapet l"ro Patrias guldmedalj för långvarig och trogen tjänst hos

Fastighets A.-B. Hufvudstaden.

GUSTAF ROBERT ROOTH

Född 1 jan. 1897 i Bydaholms församling, Jönköpings län.

Spårvägsman. Förare vid Stockholms Spårvägar.

CLAES GUSTAV ROSANDER

Född 23 nov. 1899 i Fagraskog, Älghults församling, Kronobergs län.

Förman vid Stockholms Spårvägars bussavdelning. Tidigare anställd vid

K. .1. Nilssons bilverkstad. Viklunds bilverkstad och Lindblads

bilverkstad, samtliga i Stockholm.

ERNST ALBERT FRITIOF ROSANDER

Född 2 maj 1881 i Virserum. Kalmar län. Major. Studentexamen i

Jönköping 1902, officersex. 1904. Major i armén. Tjänst i Rikets allin,

kartverk som topografofficer i olika perioder sedan 1908. B. S. O..

R. V. O.

480S M Å L Ä N N 1 N G AR 1 STOCKHOLM

ANDERS JOHAN ROSELL

Född 25 dec. 1882 i Rydaholms församling, Jönköpings län.

Fångvårdsman vid Centralfängelset å Långholmen. Underofficersexamen.

Anställd vid Kungl. Karlskrona Grenadjärregemente 1901—06. Innehar

medalj för nit och redlighet i rikets tjänst.

JOHANNES (HANS) MARTIN ROSELL

Född 27 april 1908 i Tolgs församling. Kronobergs län. Ingenjör vid

Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Tekn. studentexamen i Örebro.

PEHR ANDERS LEONARD ROSELL

Född 15 sept. 1888 i Eksjö. Tjänsteman i Speceristernas Varuinköp.

SVEN HENRIK ROSELL

Född 19 jan. 1891 i Jönköping. Banktjänsteman i A.-B. Göteborgs

Bank. Stockholm. Realskoleexamen i Jönköping 1909. genomgått

Göteborgs Handelsinstitut 1911. Kyrkofullmäktig i Sofia församling,

skolrådsled. i Sofia (kassaförvaltare).

— 481 -

31S M Å L Ä N N I N GAR 1 S TOCKHOLM

PER GOTTFRID ROSÉN

Född 29 jan. 1879 i Vissefjärda församling. Kalmar län.

Verkmästare vid Stockholms stads gatukontor.

YNGVE GUNNAR ROSÉN

Född 30 sept. 1911 i Kalmar. Arkitekt vid Svenska Mejeriernas

Riksförenings arkitektkontor. Studentexamen 1930. avgångsex. från. K.

Tekn. Högskolan 1935.

SVEN GEORG FOLKE ROSENGREN

Född 23 april 1909 i Kristdala församling. Kalmar län. Tillskärare hos Paul U. Bergström.

Stockholm.

SVEN GUSTAF ROSENGREN

Född 22 jan. 1906 i Urshults församling, Kronobergs län. Styckmästare.

ALF GUDMAR ROSENQUIST

Född 22 mars 1912 i Frödinge församling. Kalmar län. Journalist.

Genomgått latingymnasium. Fänrik i finska och norska armén. Anställd

i Dags- och Fackpressen åren 1932—39. Innehar skidinärket i guld.

— 482 —SMÅLÄNN1N GA R I STOCKHOLM

KARL ERIC EMANUEL ROSENQVIST

Född 3 juli 1894 i Växjö. Jur. kand. Kammarrättsråd. Vice ordf. i

centrala krigskonjunkturskattenämnden. R. N. 0.

BROR VILHELM MATHIAS ROSIN

Född 24 nov. 1880 i Gamleby. Kalmar län. Postmästare i Stockholm.

CARL GUSTAF ROSIN

Född 22 nov. 1874 i Vimmerby. Pianosnickare i Svenska Pianofabriken. Sundbyberg.

PER ADOLF VILHELM ROSIN

Född 13 febr. 1884 i Gamleby. Kalmar län. Assistent. Studentexamen

i Västervik 1902. postexamen 1903, studerat juridik vid Stockholms

högskola. Assistent vid Allmänna Barnhuset. Anställd som postexpeditör

1903—10. Sekr. i centralkommittén för Kulturella Ungdomsrörelsen

(K. U. R.) 1907—12, sekr. i K. U. R:s gymnastikförbund 1907—11. led.

av stvr. för Stockholms allmänna gymnastikavdelningar (S. A. G. A.)

1911—20, ordf. i S. A. G. A. 1912—19. styr.-led. i Förbundet för fysisk

fostran 1913—24. Hedersledamot i K. U. R. Innehar Svenska

Gymnastikförbundets förtjänstmedalj i guld, S. A. G. A:s förtjänstmedalj i guld.

OLOF HOLGER REINHOLD ROSQVIST

Född 20 sept. 1905 i Älghults församling. Kronobergs län. Snickare vid Ekensbergs varv. Tidigare

anställd vid Glava Glasbruks A.-B.

— 483 —S M Å L Ä N N I N G A R 1 STO C K H O L M

THURE EJNAR ROSQVIST

Född 20 april 1905 i Tingsås församling. Kronobergs län.

Kriminalkonstapel vid Stockholms polisverk med tjänstgöring vid statspolisen.

Studentexamen 1925 i Uppsala, genomgått polisskolans högre kurs

1938—39.

JOSEF RUBENSOHN

Född 13 juni 1891 i Växjö. Notarie i Riksförsäkringsanstalten.

Studentexamen vid Växjö högre allin, läroverk 1911. kansliexamen vid

Uppsala universitet 1915.

ALE ERIK TORSTEN RUDBERG

Född 15 nov. 1900 i Målilla. Kalmar län. Vaktmästare hos Livförsäkringsanstalten Trygg. Avlagt

vapenhantv.-examen.

ERIK VERNER RUDIN

Född 24 juni 1914 i Allmundsryds församling, Kronobergs län. Furir vid Kungl. Svea livgarde.

Genomgått furirskola. Innehar militära idrottsmärket i silver och skidlöparemärke i brons.

FRITZ VERNER RUDIN

Född 19 aug. 1891 i Vånevik, Döderhults församling, Kalmar län.

Anställdes efter slutade skolstudier som volontär på speditions- &

rederikontor i Tyskland. Handelsskola och språkstudier. Efter anställning

vid olika företag i Sverige kamrer i Wiehager & C:o Aktiebolag i

Stockholm. Medlem av Sveriges Kontoristförening m. m.

— 484 —SMÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

ANTON JULIUS RUDOLFSSON

Född 25 dec. 1895 i O. Torsås församling, Kronobergs län.

Tjänsteman. Genomgått borgarskolan. K. F. U. M:s språkinstitut, privatkurser.

Kontorstjänsteman vid Stockholms Spårvägar sedan 1920. Tidigare

anställd hos N. K. Walls Trävarubolag. Luth & Rosén. Stockholms Telefon.

Corda Kabelverk. V. ordf. i Sv. Röda Korsets stockholmskårs

kamratförening 1932—34. Innehar Sv. Röda Korsets silvermärke 1941. Revisor

i S. S. T. F. kontorsavd.

OSKAR EMANUEL RUDVALL

Född 28 mars 1888 i Mönsterås, Kalmar län. Ingenjör.

Avgångsexamen från Tekniska Elementarskolan, Norrköping, mek. linjen. 1912.

Pumpkonstruktör hos A.-R. Rylander & Asplund. Tidigare anställd

hos A.-B. de Lavals Ångturbin, på konstruktionsavdelningen för

ångturbiner 3 åi". A.-B. Turbinmaskiner, Stockholm, teknisk chef 1 år.

A.-B. Luth & Rosén, Stockholm, ingenjör vid driftavdelningen,

verkstäderna 2 år. A.-B. Rylander & Asplund, Stockholm, chef för

pumpavdelningen 12 år. Återinträdde i tjänst 1938 i samma firma som

konstruktör, efter längre tids sjukdom.

FOLKE SIGURD RUDÅ

Född 15 jan. 1904 i Traheryds församling. Kronobergs län. Assistent

vid Sveriges Allmänna Exportförening sedan 1930. Realskoleexamen

1921 vid Ljungby kommunala mellanskola. Anställd som

landsfiskals-aspirant i Kronobergs och Stockholms län. extra och t. f. landsfiskal i

Stockholms län 1924—28. försäljningschef i Maskin A.-B. Atlas 1928—30.

OSCAR MANDUS RUITHZÉN

Född 17 sept. 1885 i Kärda församling. Jönköpings län.

Polisöverkonstapel vid Stockholms poliskår, anställd där sedan 1911. Genomgått

underofficersskola och polisskolans högre kurs. Sekr. i Stockholms

Polisbefälsförening. Innehar vasamedaljen i guld 5:te storleken samt

Danska Kongelige Belöningsmedalj av 1 :a klass. Medlem i

Frimurareorden samt Odd Fellow Orden i Stockholm.

- 485 —SMÅLÄNNING AR IS T O C K H O L M

CARL MARTIN RUNDBERG

Född 10 okt. 1911 i Västervik. Möbelpolerare hos Strömberg & C:o, Stockholm.

KARL HARALD SET RUNDQUIST

Född 17 febr. 1907 i Vallsjö församling. Jönköpings län. Polisman

vid Stockholmspolisen sedan 1933. Realskoleexamen, genomgått

polisskola. Tidigare anställd vid Kungl. Fälttelegrafkåren.

PER AXEL OLOF RUNE

Född 13 febr. 1898 i Västervik. Ombudsman i A.-B. Skånska

Banken i Stockholm samt i industribolag. Studentexamen i Västervik 1916,

jur. kand.-ex. i Stockholm 1921. Ledamot av Sveriges advokatsamfund.

PER SlGURD RUNEBORG

Född 19 aug. 1910 i Oskarshamn. Ingenjör i L. M. Ericssons

Försäljnings A.-B. Realskoleexamen. Tidigare anställd hos Telefon A.-B.

L. M. Ericsson.

- 486 —S M Å L Ä N N I N GAR I STOCKHOLM

NILS GUNNAR RUNEBÄCK

Född 28 aug. 1889 i Slätthögs församling. Kronobergs län.

Poliskonstapel i Stockholms poliskår sedan 1912. Genomgått

underofficers-skola. Tidigare anställd som dist.-korpral vid Kungl. Svea livgarde.

KARL ROBERT RUNESTEDT

Född 11 sept. 1889 i Virestads församling. Kronobergs län.

Kriminalkonstapel vid Stockholms poliskår med placering vid Kungl. Slottet.

Anställd vid kåren 1911. Genomgått underofficersskolan och

polisskolans högre kurs. Tidigare anställd vid Kungl. Göta livgarde.

ERNST FABIAN RUNHOFF

Född 14 sept. 1886 i Mönsterås. Brandmästare vid Stockholms

brandkår. 1901—05 anställd inom trädgårdsyrket. 1905—08 anst. vid Kungl.

Smålands husarregemente och där genomgått underofficersskola samt

från 1909 anställd vid Stockholms stads brandkår. Led. av Stockholms

stadsfullm. och drätselnämnd. Katarina församl. kyrkoråd och

kyrko-fullm.. huvudman i Stockholms stads Sparbank, ordf. i Fören. Hem för

gamla i Katarina.

KARL HARRY VALDEMAR RUNNQVIST

Född 20 juni 1899 i Kalmar. V. verkst. dir. i A.-B. Svensk-Franska Konstgalleriet. Fil. kand. i

Lund 1927. fil. lic. i Lund 1929.SMÅLÄNNING AR IS TOCKHOLM

SVEN AXEL MARTIN RUNNQUIST

Född 26 april 1891 i Älghults församling. Kronobergs län. Advokat.

Studentexamen i Kalmar 1910. jur. kand.-ex. i Stockholm 1916, e. o.

notarie i Svea Hovrätt samma år, e. o. tjänsteman i Kungl.

Domän-styrelsen. amanuens därstädes 1917. sekr. hos

Lagerhusbyggnadskom-missionen 1918. Sekreterare hos Statens Lagerhus- och Fryshusstyrelse.

Biträdande jurist å John Lodens Advokatbyrå 1916—28. Delägare i

samma byrå 1928, ensam innehavare sedan 1940. R. V. 0.

CARL ERLAND LEONARD RYD

Född 3 nov. 1877 i Väckelsångs församling, Kronobergs län.

Fabrikör. Underofficersexamen. Innehavare av Greta Zachaus Flaggfabrik,

Stockholm. Medlem av Småländska Sällskapet. Sällskapet Svea

Gardesföreningen. Innehar skyttemedalj. Startat Ryds express. Dalarö

omni-busstrafik.

JOHAN ALGOT RYD

Född 15 jan. 1880 i Lekaryds församling, Kronobergs län. Löjtnant

i armén. Avlagt förvaltareexamen. Rullföringsbiträde i Stockholms

stads rullföringsområde n:r 45 sedan 1930. Kom i tjänst vid

dåvarande Hallands bataljon 1898. sergeant vid Kungl. Vaxholms grenadjärreg.

1904 och fanjunkare 1918, transp. till Kungl. Göta livgarde 1928,

reserven 1930. Löjtnants tjänsteställning 1930, löjtnant i armén 1931.

Svärdstecknet och vasamedaljen i guld 5:e storleken. Ordf. i

underofficerskåren vid Kungl. Göta livgardes fästningsbat. 1928—29 och

samtidigt vice ordf. i underofficerskåren vid Kungl. Göta livgarde. Led. av

stadsfullm. i Vaxholm 1928—29.

CLAES AXEL MARTIN RYDBECK

Född 21 april 1884. Kamrer. Studentexamen, genomgått kurser i bokföring m. m. Bedriver egen

rörelse i Stockholm.

GÖSTA WILHELM RYDBERG

Född 30 maj 1907 i Ljungby. Kalmar län. Trädgårdsmästare i Bergianska Trädgården sedan 1933.

Genomgått Kungl. Vetenskapsakadem.. Bergianska trädgårdsskolan.

— 488 -SMÅLÄNNING A R 1 STOCKHOLM

OSCAR EDVIN RYDE

Född 12 febr. 1879 i Törnsfalls församling, Kalmar län.

Förbundssekreterare. Betelseminariets predikantskola 4 år. Sekr. i Svenska

Bapt. ungdomsförbundet. Redaktör för Ungdomens Veckopost. Pastor i

Älvdalen 1904— 06, Svartvik 1907—16, Västerås 1916—19, Gävle I.

1919—24. Sedan dess förbundssekr.

ANDERS HENRIK RYDEBERG

Född 19 jan. 1883 i Göteryds församling. Kronobergs län. F.

polisman. Underofficersexamen vid Kungl. Skånska trängkåren. Kamrer

hos Kafé Folke Aktiebolag. Anställd som polisman 1906—38. innehar

Kungl. Patr. Sällskapets guldmedalj.

CARL-GUSTAF OLOF RYDEBERG

Född 7 nov. 1896 i Dädesjö församling. Kronobergs län. Förste taxeringsassistent i

Överståthållar-ämbetet. Studentexamen vid Palmgrenska skolan, Stockholm. 1918. Anställd som e. o. tjänsteman i

Ö. A. 1919. kammarskrivare 1925. taxeringsassistent 1927. 1 :e taxeringsassistent 1938.

HARALD GÖSTA GEORG RYDELL

Född 8 febr. 1902 i Värnamo. Försäkringstjänsteman.

Studentexamen i Växjö 1924, studier vid Lunds universitet.

Avdelningsföreståndare i Försäkrings A.-B. Skandia-Freja.

- 489 -SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

ANDERS ARTUR RYDÉN

Född 2 sept. 1890 i Myresjö församling, Jönköpings län.

Civilingenjör. Genomgått Chalmers Tekn. högskola, utexaminerad 1924.

Ritkontorschef hos Swendsén <& Wikström A.-U., Stockholm. Tidigare anställd

hos Pusey and Jones Comp.. Wilmmgton Del. U. S. A., Link-Belt Comp..

Chicago U. S. A.. Karlstads Mek. Verkstad, Karlstad, A.-B. Svenska

Järnvägsverkstäderna, Linköping.

CARL OLOF RYDÉN

Född 24 juni 1905 i Vetlanda. Jönköpings län. Orgelbyggare. Avlagt

organistexamen i Kalmar 1922. Sedan 1924 anställd vid Åkerman &

Lunds Orgelfabrik, Sundbyberg.

JOHN GOTTFRID RYDÉN

Född 2 sept. 1896 i Myresjö församling. Jönköpings län.

Civilingenjör. Genomgått Chalmers Tekn. högskola, utexam. 1926. Bröderna

Påhl-mans Handelsinstitut 1922. Sektionschef vid Aga. Tidigare anställd

hos Bröderna Rydéns Träexport. Nässjö. Pusey & Jones Comp..

Wil-mington Del. U. S. A.. Robert & Schaefer Comp., Chicago 111. U. S. A.,

A. S. E. A.. Västerås.

PER AUGUST RYDÉN

Född 21 okt. 1870 i Herråkra församling. Kronobergs län.

Målaremästare. Innehar egen rörelse sedan 1912. Lärt yrket hos S. A.

Pettersson. Stockholm. Medlem av Borgerskapet 1916 och Borgargillet 1926.

— 490 —S M Å L Ä N N I N G AR I STOCKHOLM

SUNE HILDING RYDÉN

Född 26 jan. 1900 i Jönköping. Expeditör, Folket i Bild. Studerat

v. Social-pol. Institutet, diverse kurser, studieresor. Tidigare

ombudsman inom I. O. G. T. Medlem av I. O. G. T.

SVEN ALBERT SIGFRID RYDH

Född 18 okt. 1884 i Barkeryds församling. Jönköpings län. Trafikbiträde vid Statens Järnvägar

sedan 1908. fastighetsäg. Genomgått underofficersskola.

ARVID ERNST EMANUEL RYDHOLM

Född 24 maj 1891 i Slageryd. Bäekaby församling. Jönköpings län.

Skräddarmästare. Innehar skrädderiaffär sedan 1922.

Kammakarega-tan 46. Sekr. i Glömsta fastighetsägareförening. Huddinge, sedan 1932.

ANDERS FOLKE RYDIN

Född 17 febr. 1901 i Bursoryds församling. Jönköpings län. Leg.

tandläkare. Studentexamen i Jönköping 1920. med. kand.-ex. i Uppsala

1924, tandläkareexamen 1926. Praktik i Kumla 1926—30 och i

Stockholm från 1930.

— 491 — 32SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

GUNNAR DAVID RYDIN

Född 27 juni 1891 i Frinnaryds församling, Jönköpings län.

Fanjunkare vid Kungl. Norrbottens reg. Genomgått underofficersskola.

Sergeant 1920. fanjunkare å övergångsstat 1932.

OSKAR GUSTAF WALDEMAR RYDSTRÖM

Född 20 aug. 1897 i Jönköping. Förste assistent vid Stockholms stads fattigvårdsnämnd sedan 1922.

Realskoleexamen 1915, Svenska Riakonanstalten åren 1918—21.

ALF ROLAND VIKTOR RYLANDER

Född 9 maj 1907 i Hakarps församling, Jönköpings län. Maskinist

hos Dykeri- och Bergnings A.-B. Neptun. Avlagt maskinistexamen III

i Härnösand. Tidigare tjänstgjort å olika fartyg som undermaskinist.

GUSTAF VILHELM RYNER

Född 9 sept. 1910 i Båraryds församling, Jönköpings län.

Konstruktör hos A.-B. Separator. Stockholm. Genomgått Chalmers Tekniska

Högskola. Tidigare anställd hos A.-B. Svenska Maskinverken,

Södertälje.

— 492 —S M Å L Ä N NING ÅR 1 STOCKHOLM

LARS ADOLF RYNO RYNER

Född 25 sept. 1900 i Båraryds församling, Jönköpings län.

Civilingenjör. Studentexamen 1920 i Jönköping, civilingenjör 1925. K. T. H..

Stockholm. Verkstadsingenjör vid A.-B. Gerh. Arehns Mek. Verkstad.

Styr.-led. i Sveriges Verkstadsingenjörers Förening.

CARL OSCAR RÖNNERSTEDT

Född 27 okt. 1895 i Madesjö församling. Kalmar län. Spårvägsman vid A.-B. Stockholms Spårvägar.

Tidigare anställd som bageriarbetare.

AXEL WILHELM RÖRSTRÖM

Född 17 jan. 1904 i Tjureda församling, Kronobergs län.

Brandkonsulent. Självstudier. Brandman i Stockholms brandkår. Tidigare

anställd som metallarbetare. Föreståndare för L. 0:s luftskyddsbyrå 1939

—40 och för civilanställningsbyrån för arbetshjälp åt Finland 1940.

sakkunnig i Kungl, utredning ang. statlig brandskola 1940 m. fi.

uppdrag.

SVEN GUSTAF VILHELM RÖSBÄCK

Född 6 sept. 1905 i Jönköping. Tandläkare. Med. kand.

tandläkareexamen. Tandläkarpraktik.

— 493 — 32SMÅLÄNNING A R I STOCKHOLM

STURE GUSTAF FREDRIK RÖSSER

Född 12 sept. 1897 i Eksjö stadsförsamling. Jönköpings län. Kamrer.

Realskoleexamen 1914. Bröderna Påhlmans handelsinstitut 1916.

Tjänsteman i Smålands Enskilda Bank 1915—24. resande för olika företag

1924—38, kamrer i Mickael Th. Tsappos grosshandelsfirma i Stockholm

sedan 1938.

ARVID LEO SAHLSTRÖM

Född 4 nov. 1880 i Huskvarna. Inspektör. Anställd hos A.-B.

National Kassaregister under c:a 35 år. Genomgått handelsskola i Göteborg.

Innehar skyttemärke och medalj. Medlem av S. H. T.

GUSTAF FABIAN SAHLSTRÖM

Född 20 sept. 1901 i Slätthögs församling. Kronobergs län.

Skräddarmästare. Driver sedan 1928 egen skrädderirörelse.

PER ERIK ROLF SAHLSTRÖM

Född 5 okt. 1901 i Jönköping. Kammarskrivare i Sveriges Riksbank.

Studentexamen.

— 494 —SMÅLÄNNIN G A R I STOCKHOL M

ANDERS RICHARD SALMÉN

Född 30 mars 1882 i Våthults församling, Jönköpings län.

Hälsovårdsinspektör. Genomgått folkhögskola och konstapelskola, kurser i

hälsovård såsom köttkontr., bostadsinsp.. rörinspektion, mjölkkontroll,

desinfektion m. m. Inspektör vid Lidingö hälsovårdsnämnd. F. d.

syssloman vid epidemisjukhus, av länsstyrelsen förordnad utmätningsman

och mantalsombud.

KLAS STURE VERNER SALOMONSSON

Född 14 aug. 1906 i Västra Torsås församling, Kronobergs län.

Ingenjör vid A.-B. Vattenbyggnadsbyrån. Genomgått högre

underofficersskola vid Kungl. Vaxholms kustartilleriregemente, Tekniska

Institutet.

CARL-GUSTAF SAMUELSON

Född 12 dec. 1902 i Jönköping. l:ste assistent vid Svenska

Järnbrukens Gruppcentral. Realskoleexamen vid Jönköpings h. a. läroverk 1920.

Frans Schartaus Handelsinstitut 1922. Korrespondent vid A.-Ii. .1. A.

Kjellberg & Söner. Göteborg. 1923—25. korrespondent vid Elektriska

A.-Ii. Siemens, Stockholm, bokförare 1927—30. kamrer vid Western

India Match Co.. Bombay, Calcutta. Madras, 1930—34 och vid Svenska

Colonialkompaniet A.-B.. Stockholm. 1936—38. assistent vid A.-Ii.

Transfer 1938—39.

CARL OLOF SAMUELSON

Född 13 juni 1898 i Jönköping. Bokhållare i Kungl.

Järnvägsstyrelsen. Studentexamen 1917.

— 495 — 32SMÅLÄNNING A R I STOCKHOLM

GUSTAV FREDRIK SAMUELSSON

Född 29 juli 1891 i Näshults församling, Jönköpings län. Maskinist

vid Råsunda Elektricitetsverk. Underofficersexamen vid Kungl. Gotlands

inf.-reg., musikdistinktionskorpral vid samma reg. 1906—13.

KARL ROBERT SAMUELSSON

Född 11 okt. 1893 i Algutsboda församling, Kronobergs län.

Stationskarl vid Statens Järnvägar sedan 1918. Tidigare anställd som

målare.

WILLY SAMUELSSON

Ingenjör.

CARL BERTHOLD YNGVE SAND

Född 24 maj 1903 i Jönköping. Lagerchef vid A.-B. Vasalampan,

Stockholm, sedan 1927. Anställd som telegraftjänsteman 1918—24.

JOHAN TORSTEN FILIP SAND

Född 27 sept. 1906 i Lenhovda församling, Kronobergs län. Vaktman hos A.-B. Svensk Nattvakt.

Stockholm.

— 496 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

GUSTAF EMIL SANDAHL

Född 26 juli 1883 i Hångers församling. Jönköpings län. F. d.

polisöverkonstapel. Anställd vid Kungl. Svea trängkår 1903—06 och där

genomgått korprals- och underofficersskola, genomgått polisskolans högre

klass 1920. Anställd vid Stockholms poliskår 1906, befordrad till

överkonstapel 1924, avsked med pension 1938. Innehar vasamedaljen i guld

5:e storleken.

WIKTOR RUDOLF SANDAHL

Född 21 mars 1889 i Norra Solberga församling. Jönköpings län.

Reparatör vid Stockholms Spårvägar. Tidigare anställd vid Annebergs

Tändsticksfabrik och Skövde Mek. Verkstad.

AXEL GUSTAF NATANAEL SANDRERG

Född 16 okt. 1881 i Jönköping. Byråchef i Kungl,

lantmäteristyrel-sen. Studentexamen 1901 i Jönköping, lantmäteriexamen 1904.

Lant-mäteriauskult. 1904, e. lantmätare 1916, distr.-lantmätare i Kristianstads

s:a distr. 1920, byrådir. i lantmät.-styr. 1924. byråchef 1930. Assistent

i rättslära vid lantmäteriundervisn. 1924—30. led. av verkst. utsk. i

sällsk. f. sv. lantmäteriets hist. 1926—28. R. N. 0.. R. V. O.. K. Finl.

V. R. O.

AXEL VILHELM SANDBERG

Född 23 okt. 1877 i Västervik. Vaktmästare vid Svenska Akademien

och Nobelbiblioteket sedan 1911. Genomgått folkskola. Anställd som

bokbinderiarbetare lios firman C. O. Ekblad & C:o 1891—1909. egen

rörelse 1909—14. Led. av Kalmar läns norra landsting 1911—14. av

Västerviks stadsfullm. 1912—14. sekr. i Västerviks arbetarkommun 1907

—13, ordf. i Kolonifören. Eneka-Sundeborg 1927. Innehar vasamedalj

i guld 5:e storleken.

— 497 —

32SMÅLÄNNING A R I STOCKHOLM

BROR EMIL HARRY SANDBERG

Född 7 dec. 1903 i Jönköping. Reklamarbetare. Genomgått folkskola. Innehar egen rörelse sedan

1928. Tidigare anställd vid Fläktfabriken, Jönköping.

CALEB MALDEMAR SANDBERG

Född 15 aug. 1884 i Loftahammars församling, Kalmar län. Läderhandlare. Delägare i firma Fredr.

Horngrens Eftr.

CURT TORSTEN GÖSTA EUGEN SANDBERG

Född 20 juni 1903 i Växjö. Direktör för A.-B. Sandbergs Järnaffär.

Genomgått 5 kl. i Växjö allin, läroverk och borgarskolan i Stockholm.

Tidigare anställd i Växjö Järn A.-B.

ERNST FREDRIK NATANAEL SANDBERG

Född 4 jan. 1889 i Jönköping. Redaktör. Stockholmsredaktör för

Sundsvalls Tidning och ett antal andra landsortstidningar. Medarb. i

Jönköpings Posten 1908—11. i Sundsvalls Tidning 1912—15. i

Aftonbladet Dagen 1915. red.-sekr. i Hudiksvalls Nyheter 1916—18. medarb. i

Svensk Handelstidning 1918—20. i Heijnes Byrå 1920—24, därefter fri

journalistisk verksamhet, presskommissarie vid Sundsvalls-utställningen

1928 och vid Umeå-utställningen 1929. medarb. i Sundsvalls Tidning

1930—38. chef för Förenade Landsortstidningars stockholmsredaktion

från 1936 till dess nedläggande 1 okt. 1938.

GÖSTA OTTO HERMAN SANDBERG

Född 24 mars 1904 i Kalmar. Kamrer vid Statens

Reproduktionsanstalt från 1939. Studentexamen vid h. a. läroverket i Kalmar 1923.

av-gångsex. fr. Stockholms Handelsgymnasium 1926. ekonomisk examen vid

Handelshögskolan i Göteborg 1938. Anställd bl. a. i A.-B. Naftasyndikat

1930—33 såsom bokföringschef vid Hälsingborgskontoret och kamrer vid

Göteborgskontoret, A.-B. Göteborgs Revisionsbyrå såsom revisor 1938—39.

- 498 -SMÅLÄNNI N G A R 1 STOCKHOLM

KARL OSKAR HUGO SANDBERG

Född 9 okt. 1891 i Älghults församling, Kronobergs län.

Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar sedan 1916. Genomgått korpralskurs

vid marinen. Tidigare anställd som korpral i Kungl. Flottan. Medlem

av Kommunalarbetareföreb. avd. 37.

NILS ERIK SANDRERG

Född 28 juni 1903 i Västervik. Agronom, ombudsman i Svenska Lantarbetsgivareföreningen.

Agronomexamen vid Ultuna 1930.

SVEN BIRGER SANDRERG

Född 15 okt. 1906 i Sandseryds församling. Jönköpings län. Snickare.

Innehar eget snickeri.

AXEL ERHARD SANDBLAD

Född 6 jan. 1889 i Södra Sandsjö församling, Kronobergs län.

Instrumentmakare hos A.-B. L. M. Ericsson. Stockholm.

JOHN REINHOLD BERTIL SANDELL

Född 20 mars 1901 i Madesjö församling. Kalmar län. Köpman. Innehar egen rörelse. Tidigare

anställd som portier på Hotell Atlantic.

— 499 —SMÅLÄNNINGA R 1 STOCKHOLM

JONAS PETTER SANDELL

Född 29 dec. 1879 i Madesjö församling, Kalmar län. Järnvägsman.

Pensionär. Tidigare anställd vid Statens Järnvägar. Innehar medalj

för nit och redlighet i rikets tjänst.

TURE GEORG SANDELL

Född 22 nov. 1902 i Växjö. Köpman. Innehavare av Sandells Radio.

Höghergsgatan (16. Radioaffären Rrännkyrkogatan 1. Stockholm, samt

Café "Gula Stugan", Sundbyberg.

AMANDUS SANDHOLM

Född 19 juni 1867 i Torsås församling. Kalmar län. F. d. polisman.

Fastighetsförvaltare. Anställd vid Kungl. l:a Svea artilleriregemente

1887—90, vid Stockholms poliskår 1890—1922. Kassör i

Segelsällskapet Brunnsviken 1928—37. innehar dess guldplakett för mångårigt

arbete inom sällskapet, Kungl. Patriotiska Sällskapets guldmedalj 1916

samt Kungl. Patr. Sällsk. guldmedalj tredje storleken 1941, Svenska

Djurskyddsföreningens medalj 1901.

AXEL ARTUR SANDIN

Född 14 fehr. 1896 i Rodafors, Norra Sandsjö församling, Jönkö

pings län. Järnvägstjänsteman vid S. J. sedan 1914.

— 500 —SMÅLÄNNI N G A R I S TOCKHOLM

OTTO SANDIN

Född 3 jan. 1809 i Åkers kyrkby. Åkers församling. Jönköpings län.

Fabrikör. Fastighetsägare.

AXEL FREDRIK SANDSTEDT

Född 26 juni 1879 i Tjureda församling, Kronobergs län. Direktör.

Anställd i Ekelunds Snickerifabriks A.-B.. Virserum, 1901—03. egen

verksamhet inom trävarubranschen i Virserum 1903—05, i Åseda 1905

—16 och i Stockholm under firma Axel Sandstedts Trävaru A.-B. sedan

1916. Specialintresse: landstormsrör. samt jakt och fiske.

KARL GÖSTA HENRIK SANDSTEDT

Född 6 aug. 1900 i Virserum, Kalmar län. Advokat. Studentexamen vid Karlskrona högre allin,

läroverk 1919. juris kand.-examen 1924. Led. av Sv. advokatsamfund. Delägare i Jönköpings Juridiska

Byrå, Axel Cronholm. Stockholm. Sekr. och ombudsman i Sveriges Möbelindustriförbund. Stockholm,

verkst. dir. i Oskar Edv. Ekelunds Snickerifabriks A.-B.. Virserum.

ADOLF SANDSTRÖM

Född 26 mars 1876 i Söraby församling. Kronobergs län. F. d.

polisman. Genomgått underbefälsskola. Innehaft anställningar vid

Kungl. Göta artillerireg:te 1895—97, polisman i Jönköping 1898—99,

polisman vid Marinens poliskår i Stockholm 1 jan. 1903 t. o. m. 1 april

1940. Svärdsorden i silver 1925. guldmedalj för nit och redlighet i rikets

tjänst 1940.

KARL GUSTAF ARTHUR SANDSTRÖM

Född 31 dec. 1907 i Ryssby församling. Kronobergs län. Polermästare vid Nya A.-B. H. Johansson

& C:o. Stockholm. Färgtekniker. Tidigare anställd som verkmäst. vid A.-B. Lamhults Snickerifabrik,

Lamhult. Yrkeslärarebehörighet från skolöverstyrelsen. Innehar simmagistermärket i guld. Styr.-led.

i Orjanskören.

— 501 —SMÅLÄNNINGA R_1 STOCKHOLM

KAHL HELGE TYKO SANDSTRÖM

Född 26 dec. 1887 i Högsby församling, Kalmar län. Kontrollant hos A.-B. L. M. Ericsson. Varit

anställd hos Scania Vabis under 6 år.

CARL-GUSTAF ANDERS SANDWALL

Född 31 aug. 1908 i Bankeryd. Jönköpings län. Bryggmästare.

Studentexamen vid Hälsingborgs b. allin, läroverk 1928. reservofficersex.

1931, Skandinaviska Bryggerihögskolan i Köpenhamn 1933—34.

brygg-mästareexamen 1934. Driftskontrollör i A.-B. Stockholms Bryggeriers

Centrallaboratorium. Löjtnant i K. 3 reserv 1936.

GUSTAF GILLIS RAGNVALD SANDWALL

Född 24 maj 1908 i Nävelsjö församling, Jönköpings län. Jur. kand.

Studentexamen vid Jönköpings högre allin, läroverk 1925, juris kand.-ex.

vid Uppsala universitet 1929. Sekreterare i Sveriges Verkstadsförening.

KARL ESKIL LINDOR SANDWALL

Född 17 juni 1901 i Eksjö. Verkmästare vid A.-B. Gunnar Collijns

Konfektionsfirma. Stockholm, sedan 1935. Genomgått arbetsledarekurs

vid Sveriges Industriförbund.

JOHN WILHELM SCHALIN

Född 5 okt. 1883 i Kalmar. Eldare hos A.-B. Göteborgs Bank. Tidigare anställd å utomlands

gående ångare som donkevman och 3:e maskinist.

— 502 —SMÅLÄNNINGAR 1 STOCKHOLM

JOSEF ENOK GUSTAF ADOLF SGHEDING

Född 23 mars 1884 i Madesjö församling. Kalmar län.

Skräddarmästare. Innehar eget skrädderi. Praktiserat i Sidney. Australien, i

6 år.

GÖSTA STURE HJALMAR von SCHÉELE

Född 8 fehr. 1861 i Arby församling, Kalmar län. Apotekare. Farm.

stud.-ex. 1879. apot.-ex. 1886. Inneh. av apoteket i Östhammar och

Öregrund 1904—16. av apoteket Leoparden i Stockholm 1916—31. Led. av

Sv. läk.-sällskapet. Ordf. i Apotekarsoeietetens taxerevision 1918—21.

i Kungl, medicinalstyrelsens 1922—29. v. ordf. 1903—04, under två år

ordf. i Stockholms Farm. klubb, ordf. i stiftelsen av Apotekarkårens

vilohem 1924—33. Innehaft ett flertal kommunala uppdrag m. m.

R. V. O.

ERIK GUSTAF LEONARD SCHÉLE

Född 23 dec. 1875 i Forsheda församling, Jönköpings län. Ingenjör.

Studier vid Jönköpings högre allin, läroverk 1887—93. läorås Tekn.

Elementarskola 1893—96. Anställd som ritare å Vulcans mek. verkstad.

Norrköping 1896 97 och å Qvist & Gjers konstruktionsbyrå. Arboga.

1897—99, ingenör vid olika järnvägsbyggnader (Borås—Alvesta.

Karlstad—Munkfors, Söderköping—Valdemarsvik, Västra Centralbanan ni.

fi.) 1899—1907, arbetschef, baningenjör och trafikinspektör vid

Li-dingö-Koncernen 1907—30. Vice brandchef i Lindingö 1912—18.

brand-chef 1918—19. led. av gatunämnden för Lidingö Villastad fr. 1915 ocli

taxeringsnämnden fr. 1924. Vicevärd för Konung Gustaf V:s och

Drottning Victorias Stiftelse 1921—1940. Innehar Föreningen för Olympiska

Kortdistansskjutnings förtjänstmedalj och Kungl. Patriotiska

Sällskapets guldmedalj.

NILS RICKARD SCHÉLE

Född 14 sept. 1901 i Jönköping. Ombudsman hos Biltrafikens

Arbetsgivareförbund och Svenska Omnibusägareförbundet sedan 1935.

direktör för förstnämnda förbund 1941. Studentexamen i Jönköping 1919.

jur.-kand.-examen i Uppsala 1924. Anställd som notarie vid Uppsala

läns mellersta och södra domsagor 1925—27. Advokatverksamhet 1928

—29, tjänstgöring i Riksförsäkringsanstalten 1930—34. t. f. polisnotarie

och aktuarie vid rådhusrätten i Norrköping 1935.

— 503 —SMÅLÄNNINGA R 1 STOCKHOLM

ERNST THOR SCHEUTZ

Född 15 mars 1878 i Tranås. Civilingenjör. Fil. d:r. Genomgått

Jönköpings allin, läroverk. Chalmerska Institutets högre avdelning.

Po-lyteknikum i Zurich och universitetet i Zürich. Chef för A.-B. Calvert

& Co:s (i Göteborg) Stockholmsavdelning. Tidigare anställd som

assistent för prof. II. G. Söderhamn, Göteborg, assistent för prof. Eug.

Bam-berger, Zürich, kem. ingenjör vid Gesellschaft fur chem. Industrie

(Ciba-verken) i Basel, verkst. dir. för Kalmar Tryckeri A.-B. Led. av Kalmar

stads drätselkammare och stadsfullmäktige m. fi. Utgivit i tryck: "Uber

alkylierte Amidobenzolsulfosäuren und Metamidophenole" m. fi. kem.

arbeten. Släkten Scheutz. Beseskildringar m. m.

GUSTAF SCHEUTZ

Född 28 nov. 1900 i Algutsboda församling, Kronobergs län.

Direktör. Avlagt studentexamen som privatist i Stockholm, studerat vid

Handelshögskolan i Stockholm 1925—27 samt vid Pitinan"s College i London,

företagit div. studieresor till utlandet. Verkst. dir. i A.-B. Europa Film

sedan 1930. i A.-B. Europa Studio sedan 1932. Styr.-led. i och dir. för

Saga-Biogr. i Stockholm, Sv. Förenade Biograf A.-IL samt övriga med

Europa Film lierade biografföretag. Inträdde i filmbranschen 1928.

Varit verksam i Svensk-Engelska Film A.-B.. som bildades 1928, i A.-B.

Europa Film, som bildades 1930 och i A.-B. Europa Studio, som bildades

1932, alla i Stockholm. Styr.-led. i Sv. Biograf- och Filmkammaren.

Sveriges Biografägareförbund, Sv. Filmuthyrareföreningen. Sv.

Film-och Biografäg.-fören.. Filmägarnas Kontrollförening, led. i Sv.

Filmsamfundet. Ecuadors v. konsul i Stockholm sedan 1934.

GÖSTA UNO SCHIRÉN

Född 17 sept. 1904 i Växjö. Assessor i Svea hovrätt. Studentexamen

i Växjö 1923. jur. kand. i Lund 1927. Tingstjänstgöring i Mellersta

Värends domsaga 1928—31. e. fiskal i Svea hovrätt 1933, assessor 1938

vattenrättssekreterare i Osterbygdens vattendomstol 1939. Sekreterare

i Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström.

BIRGER KARL JOSEF SCHMID

Född 11 jan. 1906 i Kalmar. Arkitekt vid Koop. Förbundets

arkitektkontor sedan 1929. Byggnadsing.-ex. 1929. Kungl. Tekniska Högskolan,

avd. för arkitektur, 1936.

— 204 —SMÅLÄNNINGAR 1 STOCKHOLM

GUSTAF RAGNAR SCHMIDT

Född 6 okt. 1893. Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar sedan 1918. Genomgått furirskola vid

Kungl. Svea livgarde. Tidigare anställd som furir vid Kungl. Svea livgarde. Medlem i

Kommunalarbetareförbundet avd. 37.

TOR GUSTAF WILHELM SCHREBER von SCHREEB

Född 13 sept. 1882 i Värnamo. Kamrerare och chef för Kungl.

Järnvägsstyrelsens kammarkontor. Mogenhetsexamen i Halmstad 1901.

Studieresor i Schweiz, Frankrike och England. Redogörare i Stiftelsen

Statsbanepersonalens Pensions- och Understödsfond. I Kungl.

Järnvägsstyrelsen: e. o. kontorsskrivare 1902, kontorsskrivare 1907.

bokhållare 1918. förste bokhållare 1929, kamrerare och chef för

kammarkontoret 15/6 1931; i av staten år 1937 övertagna Statens Järnvägars

änke-och pupillkassa: kassör 1919—30, kamrerare 1931—37. Styr.-led.

(kassaförvaltare) i Svenska Vapenhistoriska Sällskapet, revisor i Nordiska

Järnvägsmannasällskapet. R. V. 0. Innehavare av Kungl. Patriotiska

Sällskapets stora guldmedalj och av Svenska Jägarförbundets

hederstecken i guld. Av trycket utgivit: "Svenska jaktens litteratur intill år

1900. Bibliografisk förteckning", 1920; "Kongl. Maij:tz Drabanter 1695

—1718", 1936; "Karolinska värjor", 1937; "Efterkarolinska värjor",

1937—38; "Gustavianska paascher", 1939; "Karolinska bajonetter och

deras föregångare på kontinenten", 1941; "Fanor och standar enligt

Carl XII:s förordningar 1717 och 1718", 1941; "Orabantkåren och

Lif-skvadronen 1716—1721", 1941. Redaktör av Svenska Vapenhistoriska

Sällskapets årsskrift sedan 1926.

GILLIS SCHREIBER

Född 10 juni 1894 i Öster Korsberga församling, Jönköpings län.

Kontrollör å Kungl. Generalpoststyrelsens bankavdelning.

Studentexamen i Kalmar 1913. postkurs 1924. Med bidrag av postmedel idkat

språkstudier i England 3 månader 1938. Tidigare anställd som

tjänsteman hos postsparbanken.

DAVID SCHULTZ

Född 1 aug. 1884 i Norra Unnaryds församling. Jönköpings län.

Köpman. Genomgått handelsskolor. Anställd hos A.-R. Nilsson &

Johansson, Stockholm, sedan 1906. Tidigare innehaft anställning i

Limmared. Ulricehamn. Rorås. Göteborg, Värnamo, Jönköping och

Halmstad.

— 505 —SMÅLÄNNING A Ii l STOCKHOL M

NILS GUSTAV ERIC SCHUWERT

Född 27 dec. 1908 i Kalmar. Studentexamen som privatist 1929.

genomgått yrkesskola i Kalmar 1930, Tekniska Högskolan 1935. Kungl.

Konsthögskolan. Konstakademien. 1939. Anställd hos byggm. Olle

Eng-kvist 1930—31, A.-B. Egna Hem. Vetlanda, sommaren 1933 och 1934,

arkitekt Cyrillus Johansson. Stockholm. 1935—41. arkitekt för

Katrineholms stads byggnadsfrågor sedan 1941. Egen arkitektverksamhet.

FRITZ KUKT WERNER von SCHWERIN

Född 20 nov. 1891 i Vetlanda. Greve. Studentexamen i Norrköping

1911. kansliexamen vid Uppsala universitet 1914. ekonomisk examen vid

Handelshögskolan i Stockholm 1917. Sekreterare hos Kungl.

Kommers-kollegium och hos Sveriges Allmänna Sjöfartsförening. Anställd som

amanuens i Kungl. Civildepartementet 1918—20. i Kungl.

Socialdepartementet 1921. notarie hos Kungl. Kommerskollegium 1921—33.

Sekreterare hos 1930 års navigationsskolesakkunniga, hos 1931 års

sjömansutredning och hos sakkunniga rörande sjöfolkets bildningsfråga 1937.

R. V. O., Finl. V. R. 0. 1 kl.

GUNNAR SCHYLLER

Född 14 april 1893 i Oskarshamn. Marinkassör. Studentexamen i

Stockholm 1912. ekonomisk examen vid Stockholms Handelshögskola

1916. kansliexamen 1920. språkstudier i England och Frankrike.

Tjänstgjort vid Svenska konsulatet i Bordeaux 1920. amanuens vid

Marinförvaltningen 1921 31. marinkassör sedan 1931. Sångstudier i Sverige

och utlandet. Deltagit bl. a. som tenorsolist vid Stockholms

Studentsångförbunds färd till Norge 1923 och U. S. A. 1925. Medverkat som

solist vid Stockholms Konsertförening samt flertalet av landets

orkesterföreningar. Medlem av Frimurareorden. Timmermansorden,

Auroraorden. Stockholms Studentsångarförbund m. fi. Sekreterare och

klubbmästare i Smålands Gille. F. d. kanslist vid K. M. O.. R. N. O.. R. V. O.

KLAS RICHARD SCHÖLDSTRÖM

Född 23 febr. 1876 i Askeryds församling. Jönköpings län. Skräddarmästare. Innehar egen rörelse.

— 506 —5 M Å L Ä N N I N GAR 1 STOCKHOLM

JOHAN OSCAR SCHÖN

Född 24 mars 1873 i Lenhovda församling, Kronobergs län. F. d.

avdelningschef. Pensionerad. Tidigare anställd 25 år i

Överståthållareämbetet och 16 år i Svenska Petroleum A.-B. Standard.

SVEN IVAR SCHÖNBERG

Född 1 mars 1911 i Skillingaryd. Jönköpings län. Tjänsteman vid

Svenska Radio A.-B.

OTTO WILHELM SCOTT

Född 9 jan. 1862 i Reftele församling, Jönköpings län.

Expeditionsföreståndare. Avlagt underofficersexamen vid Husarregementet Karl

XV 1879. Innehaft anställning som exp.-förest, hos A.-B. Th. Winborg

6 C:o. anställd 1891. Pensionerad. Erhöll 1936 Patriotiska Sällskapets

guldmedalj l:a storleken.

ERIC HJALMAR SEDENBERG

Född 6 sept. 1908 i Skillingaryd. Tofteryds församling, Jönköpings

län. Ingenjör. Examen från Stockholms Tekn. Institut, specialstudier

vid Tekn. Högskolan i Stockholm. Laboratoriechef hos A.-B. Wilh.

Becker. Tidigare ingenjör hos Bolinders Mek. Verkstad, Stockholm,

samt assistent vid Stockholms Tekniska Instituts kemiska laboratorium.

— 507 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

TORSTEN HARALD SEDENBERG

Född 4 febr. 1909 i Tofteryds församling, Jönköpings län. Ingenjör vid Barnängens Tekniska

Fabrikers A.-B. Studentexamen, ingenjörsexamen vid Stockholms Tekn. Institut.

HILMER EBERHARD SELANDER

Född 21 mars 1894 i Kalmar. Skeppsredare. Verkst. direktör i Rederiaktiebolaget Frode och i

Fastighets A.-B. Muraren.

ARVID FELIX LEONARD SELVIN

Född 6 nov. 1876 i Askeryds församling. Jönköpings län. Löjtnant. Underofficersexamen i

Karlsborg. Tidigare anställd vid Kungl. Västernorrlands regemente. Led. av stadsfullm. i Sollefteå i 10 år,

led. av tax.-nämnden, nykterhetsnämnden och beredningsutskott. Svärdsman, inneh. vasamedaljen i

guld. Västernorrlands läns skytteförbunds förtjänstmedalj, skyttemärke och skidåkaremärket i guld.

SVEN IVAR SEVERIN

Född 6 juli 1895 i Jönköping. Lagerföreståndare i Sjövalls Bokhandel. Innehaft egen

antikvariatrörelse.

NILS OTTO GUNNAR SEWERIN

Född 5 aug. 1897 i Oskarshamn. Notarie i Stockholms stads

fastighetskontor. Studentexamen vid Norra latinläroverket i Stockholm.

Tidigare anställd vid Stockholms stads revisionsutskott. Medlem i

Stockholms Amatörförening och i Stockholms Skridskoseglareklubb. sekr. i

Stadstjänstemännens idrottsförening. Innehar skyttemärket i guld.

ELERT NATANAEL SID WALL

Född 10 juni 1906 i Eksjö. Målare hos Bröderna Berggren.

Stockholm.S M ÅLÄNNING AR IS TOCKHOLM

KARL OSCAR MARTIN SIGNELL

Född 21 mars 1885 i Högsby församling. Kalmar län. Byggmästare.

Praktiska studier i byggnadsbranschen, genomgått arméns korpralskola.

Egen byggnadsverksamhet sedan 1921 och har under åren uppfört ett

flertal större fastigheter i Stockholm. Företagit olika resor i Europas

länder, till Orienten och Afrika.

KNUT GUSTAF SILLEN

Född 3 april 1902 i Jönköping. Förste sektionsingenjör vid Kungl.

Telegrafverket. Löjtnant i Kungl. Gotlands inf.-reg. reserv.

Civilingenjörsexamen vid K. T. H. avd. för elektroteknik 1926.

reservofficersexamen 1925.

CARL GUSTAF EMANUEL von SIVERS

Född 18 maj 1884 i Eksjö. Direktör. Affärsman.

WILHELM AUGUST ALFRED SJÖ

Född 22 maj 1888 i Linneryds församling. Kronobergs län. Bankkamrer. Realskoleexamen samt

genomgått Göteborgs Handelsinstitut. Chef för Stockholms Enskilda Bank A.-B:s avdelningskontor vid

Stureplan 15. Anställd i Svenska Handelskammaren i London 1911—12. Officier d"Academie.

ARVID EMANUEL SJÖBERG

Född 27 juni 1894 i Fliseryds församling. Kalmar län. Rörarbetare i Nils & B. Nilssons

rörledningsfirma sedan 1937. Anställd vid Sydsvenska Kraft A.-B. 1919—24, Oskarshamns Kopparverk samt

Jung-ners A.-B. 1916—19 och Finsjö Kraft A.-B. 1912—16, inom rörledningsfacket i Stockholm 1925—36.

— 509 —SMÅLÄNNINGAR I_S_ TOCKHOLM

BROR SlGURD GUSTAFSSON SJÖBERG

Född 3 febr. 1882 i Kalmar. Inköpschef vid Svenska A.-B.

Gasaeeu-mulator. Lidingö. Genomgått Hanssons Handels- och

Tachygrafiinsti-tut. Göteborg. Tidigare anställd som verkstadsbokhållare vid Jonsereds

Fabrikers A.-B.. Jonsered, kamrer vid Automobilfabriken Vabis.

Södertälje. Sekr. i Jonsereds skytteförening 1902—05. revisor i Breviks

Fastighetsägareförening. revisor i Breviks båtklubb.

CARL LUDVIG PAUL SJÖBERG

Född 17 nov. 1905 i Gnosjö församling. Jönköpings län. Köpman.

Anställd i Svenska Kaffebolaget.

DAVID BERNHARD THUN S JORE HG

Född 19 dec. 1911 i Vetlanda. Jönköpings län. Maskinist vid

Stockholms stad. Auditorium. Tidigare anställd vid A.-B. Industripalatset.

GUSTAF RAGNAR SJÖBERG

Född 18 nov. 1907 i Döderhults församling. Kalmar län.

Vaktkon-stapel vid Centralfängelset å Långholmen. Genomgått korpralskola,

hov-slagareskola. kurs för fortsatt hovslagareutbildning. Anställd vid Kungl.

Norrlands dragonregemente 1926—36. befordrad till hovslagarfurir 1931.

som t. f. hovslagerunderofficer 1934. Ordningsvakt vid A.-B.

Stockholmssystemet. Innehar skyttemärke i silver.

— 510 —SMÅLÄNNING A Ii_/ STOCKHOL M

IVAR ALBIN SJÖBERG

Född 10 febr. 1903 i Hakarps församling. Jönköpings län. Tjänsteman i A.-B. Förenade

Chokladfabrikerna. Stockholm.

NILS-ERIK SJÖBERG

Född 13 jan. 1913 i Oskarshamn. Köpman. Repr. hos Guldsmeds

A.-B. i Stockholm.

OLOF WIKING TUHN SJÖBERG

Född 17 april 1913 i Vetlanda, Jönköpings län. Förman i

Elektriska Industri A.-B. EIA. Hudiksvallsgatan 6. Genomgått realskola,

teknisk studerande. Verkstadsförman på (FM) Effem Radio i Linköping

1934—36. förman vid Miko Radio 1937. Sysslar med musik som hobby,

trumpetare sedan 5 år tillbaka i Böckertz orkester, trumpetare i Nacka

amatörorkester, konsertmusik.

OSCAR WILHELM SJÖBERG

Född 31 jan. 1874 i Växjö. Fabrikör. Verkstadschef vid A.-B.

Lidköpings Mek. Verkstads Stockholmsavdelning. Inneh. av O. Sjöbergs Mek.

Verkstad 1922—35. som då uppgick i A.-B. Industricentralens

maskinkontor, och denna firma övergick 1935 till Lidköpings Mek. Verkstad.

AXEL LUDVIG SJÖBLOM

Född 23 sept. 1885 i Hemmesjö församling, Kronobergs län. Köpman. Innehar egen affär.SMÅLÄNNING A R 1 STOCKHOLM

AUGUST ELOF MANFiUl) SJÖBORG

Född 26 fehr. 1878 i lilädige församling, Kronobergs län.

Läroverksadjunkt. Studentexamen vid Lunds katedralskola 1896, fil. kand.-ex.

1897. teor.-teol. ex. 1900. prakt.-teol. ex. 1900. allt i Lund. provår vid

Norra Realläroverket i Stockholm 1901—02. Läroverksadjunkt vid

Kungsholms h. allin, lärov. i Stockholm. Anställd som e. o. lärare vid

läroverken i Trelleborg och Kalmar 1902—08.

KAHL ANSGARIUS SJÖBORG

Född 4 febr. 1868 i Kalmar. Direktör. Innehar egen rörelse i

möbelbranschen.

PER ARVID SJÖDAHL

Född 4 mars 1903 i Odensjö församling, Kronobergs län.

Lagerbiträde vid N. K. i Stockholm.

CARL IVAR VALDEMAR SJÖFORS

Född 20 april 1888 i Pjätteryds församling, Kronobergs län.

Sekreterare i Riksförsäkringsanstalten. Studentexamen i Växjö 1906,

mer-kant. studier i Tyskland 1907—08. kansliex. i Lund 1918. Solist i Lunds

Studentsångförenings in- och utländska sångarfärder. Varit t. f. led.

i pensionsstyrelsen under flera år, ordf. i pensionsnämnden i Stockholms

Il distrikt 1932—33 och i Riksförsäkr.-anstaltens personalfören. 1932

—37. innehar ett flertal kommunala förtroendeuppdrag i Stocksunds

köping. Har sedan 1924 årligen givit kurser i socialförsäkring för med.

stud. vid universiteten och Karol. institutet.

— 512 —SMÅLÄNNING A R l STOCKHOL M

ANTON EFRAIM SJÖGREN

Född 22 juni 1897 i Rydaholms församling. Jönköpings län. Byggmästare. Innehar f:a Stockholms

med omnejd Tomt- & Fastighets A.-B., Vasagatan 46 III.

CARL-EDVIN SJÖGREN

Född 9 aug. 1895 i Ukna församling. Kalmar län. Maskinmästare

hos Koop. Förbundet i Stockholm. Avlagt maskinistexamen av 2 kl. vid

Stockholms Navigationsskola. 4 års tjänst vid Kungl. Flottan. c:a 3 års

tjänstgöring som maskinbefäl i handelsflottan. 12 års tjänst som

maskinist hos P. U. Bergström A.-B.

ERIK SJÖGREN

Född 31 dec. 1891 i Aringsås församling, Kronobergs län.

Fanjunkare vid Kungl. Svea livgarde. Underofficersexamen. Exp.-uoff. IV

arméförd. stabsexpedition. Svärdstecknet. Innehar Stockholms

skytteförbunds förtjänstmedalj i silver och Arméns skyttemedalj.

GUNNAR VALDEMAR ANDREAS SJÖGREN

Född 5 nov. 1876 i Hagshults församling. Jönköpings län. Köpman.

Innehar trävaruagentur.

HELGE GUSTAF ALVAR SJÖGREN

Född 22 nov. 1906 i Fliseryds församling. Kalmar län. Chaufför hos J. C. E. Gernandt. Liljeholmen,

sedan år 1934. Genomgått folkskola. Anställd hos Finsjö Kraft A.-B. 1920—24, linjearbetare vid K.

Telegrafverket 1926—27, vid Sigurd Hammarstrands Sågverk som kantare 1928—33.

— 513 —

32S M Å L Ä N N I N GAR I S T O C K H O L M

KNUT HARRY SJÖGREN

Född 29 dec. 1896 i Kalmar landsförs. Civilingenjör. Representant

i Stockholm med omnejd för A.-li. Nybro Wellkartong. Nybro. Stud.-ex.

i Växjö 1916. genomgått Aseas elevkurs för prakt, utbildn. av

elektroingenjörer 1917 -18 och 1922—23. civilingenjörsexamen vid K. T. H. 1922.

elektrotekniska fackskolan. Anställd som ingenjör hos Asea Electric

Ltd.. London. 1923—24. hos Aseas representanter i Chile. Peru och

Bolivia. Messrs. Graham Howe & Co. 1924—26. hos Cia Sudamericana

SKF Santiago de Chile 1926—29. direktör för Cia Sudamericana SKF

Lima. Peru. 1926—30. överingenjör hos Rodamientos a. Bolas SKF.

Barcelona. 1930—34. direktör i A.-B. Demaveud. Teheran. 1936.

ombudsman i Sveriges Radiohandlares Riksförbund 1937- 39.

LARS-OLOE SJÖGREN

Född 5 jan. 1912 i Jönköping. Inkasserare. Studier vid Jönköpings

högre läroverk. Tidigare innehaft anställning som finmekaniker i

kontorsmaskin!) ranschen.

ARWID JULIUS THEODOR SJÖHOLM

Född 1 april 1889 i Eksjö. Studentexamen i Linköping 1909.

Ingenjör vid Stockholms stads stadsplanekontor sedan 1920.

Musikintresserad. amatörviolinist, medlem av Mazerska kvartettsällskapet i

Stockholm.

BROR ERIK SJÖHOLM

Född 18 okt. 1898 i Växjö. Landsfogde. Jur. kand. 1924.

Föredragande vid länsstyrelsen i Stockholms län. Har 1940 biträtt såsom

sakkunnig inom soc.-dep. och försvarsdep. Av trycket utgivit:

"Lagstiftningen om polisväsendet m. m.". P. A. Norstedt & Söners Förlag. 1941.

samt ott flertal uppsatser hl. a. i Sv. Stadsförb. Tidskr.. Nord.

Kri-minaltekn. Tidskr.. Nord. Admin. Tidskrift.

— 514 —S M A L Ä N NINGAR I STOCKHOL M

CARL IVAR SJÖKVIST

Född 7 nov. 1887 i Öja församling, Kronobergs län. Spårvägsman

vid Stockholms Spårvägar sedan 1916. Fastighetsägare.

Underofficersskola vid f. d. Kungl. Kalmar infanteriregemente. Tidigare anställd som

militär. Medlem av Kommunalarbetareförbundet avd. 37.

FRITZ NATANAEL SJÖKVIST

18 juni 1900 i Forsheda församling. Jönköpings län.

Skräddare hos Nordiska Komp., Stockholm.

BÖRJE SJÖLANDER

Född 25 sept. 1902 i Kalmar. Banktjänsteman i A.-Ii. Göteborgs Bank, Stockholm. Realexamen och

Shartaus Handelsinstitut. Medlem av Svenska Bankmannaföreningen och Kungsholms skyttegille.

CARL ALFRED SJÖQUIST

Född 23 mars 1878 i Jäts församling, Kronobergs län. Maskinsmed.

Började i yrket i hemsocknen som 15-åring. Tidigare anställd vid Gävle

verkstäder, Sandvikens Järnverk. Bolinders och senast hos Atlas Diesel.

Tillhört Sv. Metallind.-arb.-förbundet sedan 1900 och under denna tid

haft olika styrelseuppdrag inom förbundet. Sedan 1937 förbundets

hedersledamot. Led. av kommunalfullm. i Järfalla s:n 1919—23. led. av

livsmedelsnämnden där 1917—19. sockenbibliotekarie därstädes och

styr.-led. i Koop. Handelsföreningen i Kallhäll under samma tid.

CARL AXEL MAURITZ SJÖQVIST

Född 30 april 1900 i Vimmerby. Skomakare i f:a Edw. Svanström sedan 1925. Lärt yrket hos P.

Emil Karlsson. Vimmerby.

— 515 —SMÅLÄNNINGA R 1 STOCKHOLM

GUSTAF ERIK SJÖQVIST

Född 11 okt. 1898 i Vimmerby. Frisör å Nordiska Kompaniet,

Stockholm. sedan 1926. Tidigare anställd hos Jolin Stråle. Stockholm, och

Centralbadet.

ERNST GUSTAV SJÖSTEDT

Född 6 mars 1909 i Kävsjö församling. Jönköpings län. Farmacie

kandidat. Studentexamen 1929 i Lund. farmacie kand.-examen 1937.

Fr. o. m. höstterminen 1939 inskriven å apotekarekursen vid Kungl.

Farmaceutiska Institutet, Stockholm. Praktiserat å apoteket i Flen

1931—33. å apoteket i Trosa 1933—34, elevutbildning å apoteket

Ugglan i Stockholm 1934—36. Efter farm. kand.-examen anställning å

apoteket i Smedjebacken. Ugglan och S:t Erik i Stockholm.

KJELL BO ÅKE WILLIAM SJÖSTEDT

Född 1 dec. 1903 i Dörby församling, Kalmar län. Notarie hos

Kungl. Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse. Studentexamen i

Kalmar 1924. jur. kand.-examen i Stockholm 1932. Tjänstgjort såsom

rätts-bildat biträde i Kinds och Redvägs härads domsaga samt i Ölands

domsaga åren 1932—35.

NILS ARNE BENGT SJÖSTEDT

l^ödd 20 april 1893 i Jönköping. Byggnadsingenjör. Ritkontorschef

i Domänstyrelsens Jordbruksbyrå. Byggnadskontor. Studier vid

Jönköpings högre allin, läroverk och tekniskt läroverk. Tidigare anställd vid

Östergötlands Läns Hushållningssällskap och Sveriges Allmänna

Lantbrukssällskaps Byggnadsbyrå.

— 516 —S M Å L Ä N N I N GAR 1 STOCKHOL M

ERNST GUNNAR SJÖSTRAND

Född 17 febr. 1897 i Tenhult, Bogberga församling. Jönköpings län.

Banktjänsteman. Studentexamen i Jönköping 1916. ekonomisk examen

från Handelshögskolan 1918. Tjänsteman i Stockholms Enskilda Bank

sedan 1919.

JOHAN GUSTAF SJÖSTRAND

Född 6 juli 1876 i Gällaryds församling. Jönköpings län.

Kriminalöverkonstapel och fotograf. Underofficersexamen vid Kungl. Vendes

trängbataljon, genomgått handelsskola, högre specialkurser i

fotografering vid Kungl. Tekn. Högskolan i Stockholm, språkstudier i tyska och

engelska. F. cl. kriminalöverkonstapel vid Stockholms poliskår. Anställd

vid kåren 1902. detektivkonstapel 1911. kriminalöverkonstapel 1922.

Pensionerad 1936. Innehar Vasamedaljen i guld 5:e storl. 6 juni 1925.

Studieresor till Berlin, Dresden. Wien, München, Köpenhamn och London.

Specialintresse: Friluftsliv och litteratur.

JOHN HARALD SJÖSTRAND

Född 23 febr. 1887 i Oskarshamn. Redaktör. Mogenhetsexamen i

Kalmar 1908. univ.-stud. i Uppsala 1911—12. Medarbetare i Svenska

Dagbladet. Efter några månaders anställning i bank 1908 i

Oskarshamn medarbetare i Oskarshamnsposten, Oskarshamnstidningen.

Hudiksvallsposten och Westmanlands Allehanda åren 1909—1918. Redaktör

av tidskriften Kikaren i Stockholm 1918, medarbetare i Nordiska

Presscentralen och Svenska Telegrambyrån 1918—21. i Tidningarnas

Telegrambyrå 1921—25. i Svenska Dagbladet från juni 1925. Medarbetare

i Svensk-Amerikanska Nyhetsbyrån 1922—25. i Scenen 1935—37. Repr.

för Central News, London, i Sverige och Finland 1926—38, för

Financial Times i London 1933—37. Times local correspondent 1932—36.

Utgivna skrifter: Svenska Dagbladets 83 sätt att tillaga strömming 1929,

Jochums kokbok 1933. Svenska Dagbladets 63 sätt att tillaga lake 1935.

Den lille snapsblandaren 1936. Jochums bästa 1936. Mat och dryck 1937.

Fiffiga smårätter 1937. Ur havets djup 1939. Redigerat

utrikesavdel-ningen i Svenska Dagbladets årsbok från 1925.

LUDVIG FREDRIK REINHOLD SJÖSTRAND

Född 18 juli 1887 i Ingatorps församling. Jönköpings län. Postkontrollör vid postkontoret

Stockholm 6. Studier vid Eksjö och Jönköpings högre allin, läroverk. E. o. postex. 1907. förste postassistent

1932 och kontrollör 1936.

— 517 —.1/ A L Ä N N / N G AH I ST O C K H O L M

NILS VILHELM SAMUEL SJÖSTRAND

Född 23 mars 1896 i Känna församling, Kronobergs län.

Läroverksadjunkt. Fil. mag. i Uppsala 1921. Adjunkt vid h. allin, läroverket i

Jönköping 1930—37. Adjunkt vid li. allin, läroverket för gossar å

Norrmalm i Stockholm sedan 1937. Studieresa till Italien 1936.

ADOLF ERIC SJÖSTRÖM

Född 27 juli 1910 i Tranås. Fotograf. Realskoleexamen viel Eksjö

högre allin, läroverk. Anställd hos Sefa Fotoateljé. Lärt yrket hos

fadern i Eksjö.

SVEN MAGNUS SJÖSTRÖM "

Född 3 mars 1916 i Vetlanda. Banktjänsteman i Södermanlands

Enskilda Bank A.-B. Genomgått Bröderna Påhlmans Handelsinstitut 1935.

Anställd vid A.-B. Jordbrukarbanken 1937—39.

AXEL HARRY SJÖÅKER

Född 20 dec. 1899 i Jönköping. Aukt. revisor. Studentexamen i

Jönköping 1919. Handelshögskolan i Stockholm 1928. auktoriserad revisor

(Stockholms Handelskammare) 1931. Innehavare av revisionsfirman T.

& H. Sjöåker. Tjänsteman i Smålands Enskilda Bank 1920—25. A.-B.

Stockholms Bryggerier 1925 — 27.

- 518 —S M Å L Ä N NI N G A Ii I ST O C K H O L M

KARL ANTON SKARP

Född 26 sept. 1891 i Virestads församling, Kronobergs län. Spårvägsman vid Stockholms

Spårvägar. Tidigare anställd som stenarbetare, furir vid Kungl. Göta livgarde.

CARL WERNER SKOGLUND

Född 21 juli 1883 i Vireda församling, Jönköpings län. Smed

(ornament). Lärt yrket i Stockholm, praktiserat på olika platser.

CARL VILHELM SKOOG

Född 7 sept. 1888 i Allmundsryds församling. Kronobergs län.

Brandförman vid Stockholms stads brandkår. Genomgått korpralskola vid

Kungl. Karlskrona Kustartillerireg. 1905—09. Innehar Kungl.

Patriotiska Sällskapets guldmedalj och Brandkontorets silvermedalj.

GLIVE SIGESMUND SKOOG

Född 20 nov. 1912 i Allmundsryds församling. Kronobergs län. Verkstadsarbetare i Rudolph Grave

A.-B.. Stockholm.

KARL .JOHAN SKÅNBERG

Född 3 aug. 1908 i Västervik. Utkörare i A.-B. Stockholms

Bryggerier sedan 1930. Sekr. i Ölutkörarefackföreningen och led. i

förbundsstyrelsen.

— 519 —SMÅLÄNNI N G A R 1 S T O C K H O L M

KARL HENNING GUNNAR SKÖLD

Född 3 maj 1893 i Algutsboda församling. Kronobergs län.

Tillskärare hos Kooperativa Skrädderiet. Stockholm. Tidigare anställd bl. a.

hos firma August Rydholm och A.-B. Carl Axel Pettersson. Stockholm.

NILS JOHAN ROBERT SKÖLD

Född 10 maj 1883 i Bergs församling. Kronobergs län. F. d.

polisman. Genomgått underofficersskola. Vice värd Varvsgatan 6.

Helene-borgsgatan 3. Tidigare anställd vid Kungl. Svea Ingenjörkår.

Stockholms poliskår 16/10 1905—1/6 1933.

JOSEF SKÖLDBY

Född 21 dec. 1885 i Loftahammars församling. Kalmar län.

Drosk-förare sedan 15 år tillbaka. Tidigare anställd som servitör under 20

års tid.

FOLKE VALDEMAR SLEMAN

Född i april 1909 i Västervik. Fil. mag. Studentexamen, studier vid

Stockholms högskola, fil. mag. 1935. Anställd vid Stockholms stadsarkiv.

— 520 —S M Å L Ä N N I N GAR l STOCKHOL M

CARL EM RIK SLETTENGREN

Född 22 juli 1883 i Lannaskede. Jönköpings län. Lektor. Fil. kand.

1904. fil. lic. 1908. fil. d:r 1912. docent vid Lunds universitet 1912—16.

lektor i Örebro 1916—34. i Stockholm (Nya Elementar) 1934. R. N. O.

OSCAR SLETTENGREN

Född 3 jan. 1867 i Jönköping. F. d. godsägare. Efter några års

vistelse i U. S. A. affärsverksamhet i förening med jordbruk. Ägt och

brukat bl. a. Ronöholms och Hässelby gårdar i Uppland.

KNUT OSKAR WILHELM GASTON SMIDT

Född 1 dec. 1898 i Ålem. Kalmar län. Konstnär. Genomgått Akademiens etsarskola samt utfört

omkring 600 plåtar och litografier. Anställd hos A.-R. Wilh. Becker sedan 21 år tillbaka och fortfarande.

CARL FREDRIK BIRGER SNYGG

Född 31 aug. 1888 i Blädinge församling. Kronobergs län.

Polisöverkonstapel. Änställd vid Stockholms poliskår sedan 1911.

överkonstapel sedan 1929. Genomgått underofficersskola och polisskolans högre

kurs. Tidigare lantbrukare, furir vid Kungl. Kronobergs regemente.

Led. av S:t Görans församlings kyrkofullmäktige och kyrkoråd, led.

av styr. för S:t Göransgården, led. av styr. för S:t Görans högerförening

och led. av taxeringsnämnd. Innehar Vasamedaljen i guld 5:e storl.

Ären 1918—20 led. o. vice ordf. i Stockholms stads dyrtidskommitté.

— 521 —.s M Å L Ä N N INGÅR I STO C K H O L M

AXEL HENNING SNÖWALL

Född 19 okt. 1899 i Kalmar. Övermaskinist. Maskinistexamen vid

Malmö Navigationsskola 1920. övermaskinistexamen vid Stockholms

Navigationsskola 1921. Maskinist vid Epidemisjukhuset. Efter praktisk och

teoretisk utbildning maskinist och övermaskinist vid Rederi A.-B.

Skandia. övermaskinist vid Rederi A.-15. Nyman & Schults. maskinist vid

Stockholms städs el-verk 1926—39.

TORSTEN FREDRIK SOHLBERG

Född 18 febr. 1889 i Ljungby. Kronobergs län. Bankkamrer.

KARL JOAKIM SOLBERG

Född 20 mars 1888 i S:t Sigfrids församling. Kalmar län. Handlande. Innehar egen rörelse.

Tidigare anställd vid Stockholms Allin. Telefon A.-B. Egen rörelse i U. S. A. 1911 — 19.

SIGFRID HJALMAR SOLDAN

Född 15 juli 1890 i Hannäs församling, Kalmar län.

Poliskommissarie. Genomgått underofficersskola och polisskolans högre kurs.

Kommissarie vid Stockholms polisverk och med tjänstgöring vid statspolisen.

Volontär och korpral vid Kungl. Andra livgrenadjärregementet 1909—12.

Guldmedalj för nit och redlighet i rikets tjänst 1938.

- 522 -S M Å L Ä N N IN GAR I STOCKHOL M

OSKAR HENRY SPJELKE

Född 14 nov. 1899 i Åby församling, Kalmar län. Fabrikör.

Genomgått tekniska skolan, byggmästareexamen, korpral- och furirskola vid

Kungl. Svea ingenjörkår. Innehar snickerifabrik. Wollmar

Yxkulls-gatan 3, sedan 1937. Innehaft kondition hos ett flertal företag i

branschen. Vice värd över en större stockholmsfastighet.

JOHAN EDVIN SPORSÉN

Född 16 jan. 1886 i Hjortsberga församling. Kronobergs län. F. d.

polisman. Underofficersexamen vid Kungl. Fälttelegrafkåren,

Polisskolans högre kurs. Poliskonstapel i Stockholm 1909—41. Innehar Kungl.

Patriotiska Sällskapets guldmedalj.

CARSTEN SIDNEY LEONARD SPÅNG

Född 28 sept. 1898 i Jönköping. Expeditionsföreståndare vid A.-B.

Heyman & Olesen. Stockholm, sedan 1935. Genomgått 4 klasser vid

Jönköpings högre allin, läroverk. Innehaft anställning hos N. K. 1928—35.

Fotbollsspelare 1915—27.

KARL ARTHUR SPÅNGBERG

Född 27 nov. 1916 i Västervik. Polisman i Stockholms stad 1940.

Genomgått furirskola samt polisskola 1941. Innehaft militäranställning

vid Kungl. Svea livgarde. Civila skyttemärket i guld. arméns

skyttemedalj i silver och militära idrottsmärket i guld.

- 523 -SMÅLÄNNINGAR I_ S T O C K H O L M

KARL GUNNAR TEOFIL STARK

Född 15 okt. 1884 i Tryserums församling, Kalmar liin. Kontrollör

hos Kungl. Generalpoststyrelsen.

BO KARL WALDEMAR WALDEMARSSON

STARKENBERG

Född 23 mars 1907 i Västervik. Jägmästare hos Kungl.

Telegrafstyrelsen från år 1938. Studentexamen i Västervik 1928. avgångsexamen

från Skogshögskolan år 1933. Ären 1934—37 hos Skogsvårdsstyrelsen i

Västerbottens län. Ar 1938 förrättningar i Polen för Irländska staten.

CARL HANGRYD STARKENBORG

Född 9 mars 1891 i Ängö. Kalmar län. Järnvägstjänsteman vid S. J.

sedan 1916. (F. d. mångårig djupvattenssjöman). Medlem av Stockholms

stads Frivilliga Skarpskytteförening 6 komp.

■JOSEF FREDRIK STEENIE

Född 29 sept. 1893 i Västervik. Grosshandlare. Studentexamen 1913.

Schartaus Handelsinst. 1914. Driver handelsagentur- & engrosrörelse

sedan 1923. Innehar fabriksnederlag av nysilver- och finare metallvaror,

husgeråd»- och järnvaror, specialartikl. Exploatering av egna

uppfinningar ss. osthyvlar. aut. sockcrtänger Treklon. Zybil m. fi. Tillverkn.

av sportpriser, sigill, prydnadsartikl. av tenn och metall. Export och

import. Innehade tidigare anställn. inom försäkringsbranschen bl. a.

reass.-chef hos Svenska Veritas: chef för Äterförsäkrings A.-B. Europas

brandavd. l:e blockl. och roled. i Nockeby. Medl. av Sv.

Handelsagenters För.. Sveriges Allm. Exportfören., Sällskapet W-6 m. fi.

— 524 —SMÅLÄNNIN G A R I S T O C K H O L M

GUSTAV EMANUEL STEGFORS

Född 13 maj 1898 i Högsby församling. Kalmar län. Verkmästare i A.-B. Hans Österman. Tidigare

anställd hos Lindblads Motor A.-B.

AXEL GUNNAR STEGVALL

Född 5 maj 1901 i Misterhults församling. Kalmar län. Kontorist i

A.-B. Gjestvang & C:o.

KARL PETER STEIJ

Född 1 juni 1879 i Misterhults församling. Kalmar län. Kassör hos

Edvard Schneidler A.-B. sedan 1908.

ANDERS UNO RERTIL STEINHOLTZ

Född 17 mars 1903 i Västervik. Trävaruhandlare. Studentexamen

1921 vid Västerviks högre allm. läroverk. Schartaus Handelsinstitut,

Stockholm. 1921—22. Verkst. direktör för Trävaruaktiebolaget Baltic,

Stockholm. Anställd vid Steinholtz Trävarubolag, Västervik, till år 1930,

därefter självständig verksamhet.

- 525 -5 M Å L Ä N NING A Ii_/ S T OCKHOL M

AXEL HJALMAR STEN

Född 15 nov. 1883 i Flisby församling. Jönköpings län.

Hantverkare. Skomakare vid Långbro sjukhus sedan 1911. Tidigare anställd

vid Annebergs Tändsticksfabrik i Småland.

ALFRED BERNHARD STENBERG

Född 16 juli 1883 i S:t Sigfrids församling. Kalmar län. Ingenjör.

Genomgått Tekn. Element.-skolan. Norrköping. Egen rörelse inom

maskinbranschen under f:a Stenbergs Maskinbyrå. Anställd som ingenjör

vid Lindås Gj. & Formfabr. A.-B.. Lindås. 1907 19. Konsulent viel Sv.

Motokulturföreningen. Stockholm. 1919—24.

JOHAN FREDRIK STENBERG

Född 17 aug. 1871 i Bäcksheda församling, Jönköpings län.

Förman sedan 1915 vid A.-Ii. Svenska Tobaksmonopolet. Underofficersex.

vid Kungl. Svea livgarde 1892. Innehaft anställning vid Aktiebolaget

Tobaeos 1905—15. Pensionerad 1936 i Monopolet. Innehar Sv.

Tobaks-monopolets diplom för långvarigt ocli troget arbete inom

tobaksindustrien.

OLLE ALFRED ERIK STENBERG

Född 13 juni 1910 i Vissefjärda församling. Kalmar län.

Civilingenjör. Anställd vid Ångvärmeinstitutet sedan 1935. Studentexamen vid

Norra Bcal 1929. Tekniska Högskolan 1935.

— 526 —X .1/ A L Ä N N 1 X GAR 1 ST O C K H O L M

AXEL FREDRIK STENFELT

Född 22 sept. 1893 i Oskarshamn. Verkmästare vid Elektriska

Svetsnings A.-B. i Stockholm sedan 1930. då Hammarbyvarvet anlades.

Tidigare anställd vid Eriksbergs Mek. Verkstad. Göteborg. Oskarshamns

Mek. Verkstad m. fi. Medlem av Stockholms Arbetsledareförening.

GÖSTA STENLUND

Född 8 dec. 1890 i Växjö. Byråchef i

justitieombudsmansexpeditionen. Studentexamen i Växjö 1909. juris kandidatexamen i Lund 1914.

E. o. notarie i Göta hovrätt 1914, tjänstgöring i domsagor 1914—18 och

vid länsstyrelsen i Kronobergs län 1918. tjänstgöring såsom assessor

vid Stockholms rådhusrätt 1919"—20. amanuens och tjf.

kanslisekreterare i justitiedepartementet 1919—22. byråchef i J. 0:s expedition 1922.

Revisor i Smålands gille i Stockholm. R. N. O. 1926. K. N. O. 2 kl. 1937.

ABRAHAM AXEL HENRIK STENSGÅRD

Född 23 mars 1893 i Mönsterås. Verkställande direktör i Sveriges Lantbruksförbund sedan 1940.

Studentexamen i Kalmar 1913. fil. kand.-examen i Uppsala 1916. agronomexamen i Ultuna 1918.

Red.-sekr. i Lantmannen 1918—19, red. vid Sv. allm. lantbrukssällsk. jordbr.-byrå 1920—24. förest. 1925. vid

dess marknadsbyrå 1928. sekr. i del. f. Sv. spannmålsnot. 1920. i Sv. allm. lantbr.-sällsk. mejeri och

äggsekt. 1930—32. verkst. dir. i nämnda sällsk. 1933 40. Sekr. i Sv. mejeriernas riksfören. 1932.

utredn.-man i jordbr.-utredn. 1929—31. led. av bestyr, f. utställn. i New York 1939. Skrivit uppsatser i

fack-tidskr. o. tidn. R. V. O.. Belg. Leopoldorden.

BENGT ERLAND BIRGER STENSIÖ

Född 13 april 1898 i Oskarshamn. Byråinspektör i Kungl.

Lantbruksstyrelsen. Agronomexamen 1928, jordbrukskonsulentexamen 1929.

Studier vid Veterinær- og Landbohöjskolen i Köpenhamn 1930.

Ämneslärare vid Lantmannaskolan i Bollnäs 1929—37. organisationschef i

Öste rgötlands Andelsslakteriförening 1937- -38. byråinspektör 1938.

— 527 —SMÅLÄNNINGAR 1 S_ T 00 KHOL M

ANDERS LUDVIG STENSTRÖM

Född 4 maj 1832 i Rydaholms församling. Jönköpings län.

Skomakaremästare. Innehar egen rörelse sedan 1921.

JOHAN ARVID STENSTRÖM

Född 10 april 1895 i Målilla församling. Kalmar län.

Revisionskommissarie i Riksräkenskapsverket sedan .1 juli 1941. Tidigare

revisions-kommissarie i Kungl. Flygförvaltningen. Revisor för Sophiahemmet.

KARL JOHAN NILS BIRGER STENSTRÖM

Född 17 aug. 1903. Apotekare å apoteket Vita Björnen.

Studentexamen i Växjö 1923. farmacie kandidatexamen 1929. apotekareexamen

1934. Föreståndare för apoteket i Tureberg jan. 1935—juli 1936. Ordf.

i Växjö läroverks idrottsförening 1922—23 och i Kungl. Farmaceutiska

Institutets Idrottsförening 1931—33. Sveriges Centralförenings

idrottssköld år 1923. distriktsmästerskap för Småland och Blekinge i

inomhus-hopp 1923 och 1924 samt innehavare av Ystads Idrottsförenings stip.

medalj i guld m. fi. idrottspris.

RROR ALBIN KARLING STERNBECK

Född 5 okt. 1902 i Näsby församling. Jönköpings län. Folkskollärare

i Stockholm sedan 1925. Folkskollärarexamen i Strängnäs 1925.

528 —SMÅLÄNNINGAR I STOC K MOL M

HARRY EDVIN FILIP STERNER

Född 11 juli 1901 i Skirö församling. Jönköpings län. Jur. kand.,

e. o. föredragande i Regeringsrätten. Student i Lund 1922. jur. kand. i

Uppsala 1927. tingstj.-gör. i Jönköping 1927—30. tjänsteman i

Kammarrätten 1930—37. föredragande av regeringsrättsärenden i

Finansdepartementet från hösten 1937.

JOHAN ARY ID STERNER

Född 6 juli 1879 i Oskarshamn. Inspektör i Kungl.

Byggnadsstyrelsen. Besiktningsman för ångpannor. Overmaskinistexamen 1905.

Innehaft anställning som maskinbefäl till sjöss under tiden 1902—09 hos

skilda rederier, maskinist vid Stockholms elverk ocli underinspektör vid

Yrkesinspektionen.

VIKTOR JULIUS STIERNBORG

Född 12 april 1872. Kamrer hos Byggmästare And. Dunder.

Stockholm. Underofficersexamen. Fanjunkare vid Kungl. Jönköpings

regemente 1923—30. kamrer vid A.-B. Hagaveiken. Enköping. Kronoombud

i taxeringsnämnden. Innehar svärdstecknet och skyttemärke i silver.

ALF GUSTAF STIERNSPETZ

Född 10 nov. 1885 i Eksjö. Bankkamrer. Studentexamen i

Linköping 1905. Bankstudier i Frankrike, England och Tyskland under åren

1912—14. Tjänstgör vid direktionsexpeditionen hos A.-B. Svenska

Handelsbanken. Revisor för kyrkliga och borgerliga kommunen i

Lidingö, revisor för Lidingöbrostyrelsen, medlem av taxeringsnämnden.

Innehar Röda Korsets förtjänstmedalj i silver.

- 529 -

34S M A L Ä N N I N GAR 1 ST O C K H O L M

YNGVE STIERNSPETZ

Född 27 april 1887 i Eksjö. Major. Studentexamen 1907.

officersexamen 1910. Artilleri- och ing.-högskolan 1913. Gymnastiska

Centralinstitutet 1917. adjutant och lärare vid studentdivisionen 1918—19.

studier i schweiziska armén 1928. ballongförare 1931. chef och lärare

vid ballongkurs 1931—32. Expeditionsofficer vid Försvarsstaben.

Underlöjtnant vid Kungl. Positionsartillerireg:tet. kapten 1925. transport

till Kungl. Smålands arméart.-reg:te 1928. major 1937. R. S. O.. G. V:s

01. M.

HELGE KARL AUGUST STIGAR

Född 10 jan. 1897 i Ljungarums församling, Jönköpings län.

Köpman. Studentexamen 1918. Chef för Bröderna Kanold A.-B:s, Göteborg.

Nederlag i Stockholm. Tidigare chef för Nestlé Anglo-Swiss Condensed

Milk & Co. Nederlag i Göteborg. Tre års vistelse i Tyskland, England

och Frankrike för studier.

BROR HENRIK WALDEMAR STIGELL

Född 7 okt. 1900 i Tranås. Boktryckeritjänsteman. Kalkylator å Victor Petterssons Bokindustri.

Stockholm.

OSKAR GUNNAR STIGMAR

Född 23 juli 1897 i Kettilstorp. Skärstads församling. Jönköpings

län. Folkskollärare. Folkskollärarexamen i Linköping 1921.

studentexamen i Stockholm 1928. Idkat studier vid Stockholms Högskola.

Till-syningslärare vid Essingens folkskola. Varit medlem i styr. för

Stockholmskretsen av Sveriges Folkskollärarförbund, medlem i styrelsen för

Stockholms Slöjdlärareförening, sekr. i styrelsen för Bromma öst7"a och

Essingens eftermiddagshem. Tjänstgjort som färdledare vid Sv.

Turistföreningens sällskapsresor i Jämtland somrarna 1930—36. Svenska

Turistföreningens medalj i silver 1934. Företagit studieresor till

Tvsk-land 1923 och Frankrike 1927.

— 530 —S M A L Ä N N 1 N G A R I S T O C K H O L M

KAHL LEONARD STIGMARK

Född 3 maj 1882 i Västervik. Förste statstopograf.

Mogenhetsexamen i Hälsingborg 1901. Rikets allmänna kartverks kurs för

topograf-aspiranter. Anställdes vid Rikets allmänna kartverk 1905. Sedan 1937

föreståndare för Rikets allin, kartverks topografiska kartbyrås 3. detalj.

Utfört topografiska fältmätningsarbeten under 32 somrar i samtliga

landskap i Sverige. R. V. O.

FRITZ ARNOLD STILOW

Född 0 jan. 1895 i Växjö. Revisor i Riksräkenskapsverket.

Studentexamen i Växjö 1913. kansliexamen 1917. Amanuens i

Riksförsäkringsanstalten 1918. amanuens i Kungl. Lotsstyrelsen 1920. amanuens och

tillförordnad revisor i Kungl. Kammarrätten 1919—20. amanuens i

Kungl, arméförvaltningen 1920. Medlem i Civila ryttareförbundet.

KAHL GEORG GUSTAF STJERNA

Född 28 jan. 1907 i Västervik. Assistent i Stockholms Stads Arbetsförmedling. Genomgått t. o. m.

II ring i Västerviks högre allin, läroverk 1925 och Bröderna Påhlmans Handelsinstitut. 1-årig

handelskurs. Försäkringsinspektör i Hermes under (i år.

PER SVANTE MAGNUS STJERNQUIST

Född 7 sept. 1882 i Skatelövs församling. Kronobergs län. Revisor

i Riksräkenskapsverket. Studentexamen och examen till Kungl. Maj:ts

kansli. Tjänstgjort i Marinförvaltningen och vid Stockholms länsstyrelse.

B. V. O.

KARL YNGVE MAURITZ STOLTZ

Född 15 juni 1909 i Öggestorps församling. Jönköpings län. Verkmästare hos Bydholms Skrädderi

A.-fi. Lärt yrket dels i Östergötland och dels i U. S. A., praktiserat i Stockholm.

— 531 —SMÅLÄNNINGAR I_ S T O C K H O L M

ARTHUR HERMAN STOLZENBERG

Född 18 okt. 1912 i Nässjö. Fil. stud. vid Stockholms Högskola.

Studentexamen i Jönköping 1936.

BERNDT AUGUST HOLGER INGEMAR STORCK

Född 20 okt. 1913 i nyarums församling. Jönköpings län. Tjänsteman hos aukt. revisorn F. Dall

gren.

ANTON STRAND

Född 18 maj 1874 i Linneryds församling. Kronobergs län. F. d.

l:ste expeditionsvakt vid Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen.

Pensionerad. Led. i styr. för C. I5. F.. dess sekr. under 1 år. Innehar

silvermedalj i 8:de storleken och guldmedalj i 5:te storl. för nit och

redlighet i rikets tjänst.

KARL EDVIN STRAND

Född 17 maj 1888 i Södra Vi församling. Kalmar län. Polisman

vid Stockholms poliskår sedan 1911. Genomgått underofficersskola.

Tidigare anställd vid Kungl. Karlskrona grenadjärregemente. Kassör i

Stockholms poliskonstapelsförening sedan år 1921. Kungl. Patriotiska

Sällskapets guldmedalj såsom belöning för långvarig trogen tjänst.

Erhöll densamma den 23 dec. 1940.

— 532 —s m Ålänningar i s t o c k h o l m

KNUT EDVIN STRAND

Född 23 nov. 1889 i Västervik. Fabrikör. Innehar egen rörelse,

mekanisk verkstad. Tidigare anställd inom samma industri. Ordf. i

Bostadsföreningen Trevnaden under cirka 10 år.

PER ARTHUR G. STRAND

Född 9 juli 1882 i Västervik. Lagerbiträde i Arvid Nordquists

Handels A.-B. sedan 1908. 1 unga år bildades tillsammans med broder

Richard Kapellet Lyran, som underhöll vesterviksborna med den tidens

schlager å strandpavilj. och godtemplarlogerna. Efter ankomsten till

Stockholm fortsattes med musikunderhålln. i många familjehem.

BROR HENNING STRANDBEBG

Född 25 maj 1899 i Hagby församling, Kalmar län. Avlagt

maskinistexamen. Innehaft anställningar hos olika rederier.

CARL WILHELM STRANDBERG

Född 1 juni 1880 i Jönköping. Musikdirektör. Musikdirektörsexamen

1902 vid Kungl. Musikkonservatorium. Valthornist vid Konsertföreningen

1902. Lärare i instrumentalmusik vid Matteus folkskola. Anställd vid

Kungl. Livregementets dragoner 1893—1930. Styr.-led. i Sv.

Musikföreningen 1903 och i Sv. Musikerförbundet 1907. förbundsordförande

1911 — 13, förb.-styrelseled. 1913—30. förb.-revisor 1930—38. ordf. i

Stockholmsavd. 1920—22. Deltagit i Konsertfören. orkesters resor till

Norge. Danmark och Frankrike. Svärdsman.

— 533 -KNUT AXEL REINHOLD STRIDBECK

Född 20 aug. 1874 i Nässjö. Tandläkare. Avlagt tandläkareexamen.

ERIK RUDOLF STRIDSBERG

Född 17 juni 1884 i Långasjö församling. Kronobergs län.

Generaldirektör och chef för riksräkenskapsverket (1926). Studentexamen i

Växjö. fil. kand., jur. kand., reservofficersexamen. Underlöjtn. i Kungl.

Kronobergs reg:tes reserv 1905. amanuens i statskontoret 1909. i

finans-dep:t 1912. tjänsteman hos statsrevisorerna och statsutskottet 1913—20.

sekreterare i järnvägsstyrelsen 1917. statskommissarie 1919.

expeditionschef i jordbruksdep:t 1920. statssekreterare i finansdep:t 1921,

konsultativt statsråd 1923—24. Ordf. i allmänna lönenämnden och

försvarsväsendets lönenämnd, i Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.

Innehaft ett flertal uppdrag såsom ordförande, ledamot resp. sekreterare

i titredningar rörande budget-, besparings- och organisationsfrågor,

ordf. i tören. Växjöstudenter i Stockholm. K. m. st. k. N. ().. K. N.

S:t O. O. m. kr.

BO AXELSSON STRÅHLE

Född 16 juli 1898 i Nässjö. Författare. Redaktör.

Realskoleexamen. Studieresor till Danmark. Norge. Finland, Estland. Lettland,

Tyskland. England. Holland. Belgien. Luxemburg, Frankrike, Förenta Staterna

och Kanada. Verkst. direktör i Stråhles Förlags Aktiebolag, som sysslar

med reklam- och presstjänst. Handelsverksamhet i Sverige och utlandet.

Korrespondent till Stockholms Tidningen i Paris 1926—33 och ett större

antal svenska tidningar och tidskrifter. Medarbetat i Paris Midi och

Paris Soir. Startat och utgivit den banbrytande föregångstidninger.

Vi-NU. författare till succéserna "Paris-Paris" (Best seller sommaren

1937). "Apropå Paris" 1938 och "New-York-Metropolis" 1939. Utgiver

f. n. den periodiskt utkommande "Vi-NU", en tidning i en bok.

R AON AR LUDVIG STRÅTH

Född 7 okt. 1905 i Hallingeberg^ församling, Kalmar län. Chaufför i A.-B. Svensk Filmindustri.

Tidigare anställd som droskchaufför.

ERIK VILHELM STRÖ ANDER

Född 14 jan. 1907 i Jönköping. Tjänsteman vid S:t Eriks Bryggeri.

Studentexamen i Jönköping 1927. Frans Schartaus Handelsinstitut 1929.

ettåriga kursen. Innehaft anställningar vid Hirschs Pianomagasin och

A.-B. Göteborgs Bank.

— 534 —S M A L Ä N N I X GAR I STOCKHOL M

GUSTAF EDVARD STRÖANDER

Född 26 juni 1905 i Jönköping. Distributionschef vid Hamburger

Bryggeriet. Stockholm. Studentexamen 1925 i Jönköping. Diplomerad

från Handelshögskolan i Stockholm 1929. Reklamchef vid Apotekarnes

Mineralvattens A.-B.. Stockholm, till 1937. annonsdirektör i Nya Dagligt

Allehanda 1937—38. Lstofficer.

GUSTAF ADOLF STRÖBERG

Född 6 mars 1881 i Norra Ljunga församling. Jönköpings län.

Skräddarmästare. Roslagsgatan 55. Stockholm.

JOHN AXEL STRÖM

Född lü dec. 1902 i Hallingebergs församling. Kalmar län. Kamrer

hos Elektriska Svetsnings A.-R. i Stockholm. Genomgått Bröderna

Dahlmans Handelsinstitut.

.JONAS GUNNAR JULIUS STRÖM

Född 12 april 1900 i Ingatorps församling. Jönköpings län. Målare

vid S:t Eriks Bryggeri i Stockholm.

— 535 —S M A L Ä N N 1 N G A Ii I_S T O C K H O L M

KARL STRÖM

Född 11 febr. 1893 i Vena församling, Kalmar län. Disponent.

Studentexamen. officersvolontärskola. handelshögskolan. Avdelningschef i

Philipsons Automobil A.-Ii. Innehaft anställningar vid Juridisk liyrå

i Norrköping. Vacuum Oil Co. A.-Ii.. Automobilfirma Ernst Nilson & C:o

A.-B.. m. fi.

KARL AUGUST FERDINAND STRÖM

Född 21 april 1874 i Ljungby. Vaktmästare. Husägare. F. d. vaktmästare vid Svensk-Franska

Konstgalleriet i Stockholm. Pensionerad. Anställd i firman i 19 år.

KARL HERMAN STRÖM

Född 4 febr. 1884 i Överums Bruk, Kalmar län. Direktör.

Verkställande direktör i Aktiebolaget Karl H. Ström 1919 och i Ström & Olssons

Metallgjuteri A.-B. 1921. Borgare 1933.

RAGNAR FILIP STRÖM

Född 29 okt. 1884 i Hultsfred. Vena församling. Kalmar län. Revisor

i Kungl. Generalpoststyrelsen.

- 536 —S M A L Ä N N 1 N GAR 1 S T O C K H O L M

KLAS ALBIN STRÖMBERG

Född 8 april 1879 i Högsby församling. Kalmar län.

Skomakaremästare. Innehar eget skomakeri. Innehaft militär- och polistjänst i

flera år. Burskap som borgare i Stockholm.

MANFELD STRÖMBERG

Född 17 nov. 1894 i Loftahammars församling. Kalmar län.

Köpman. Handlande.

SVEN AUGUST STRÖMBERG

Född 19 okt. 1877 i Fliseryds församling. Kalmar län. F. d.

kriminalkonstapel. Underofficersexamen vid Kungl. 2:dra Göta

artilleriregemente i Jönköping. Innehar restaurangrörelse. Anställd vid Stockholms

poliskår åren 1900—29, därav åren 1909—29 vid Kungl. Slottet. Innehar

H. Maj:t Konungens jubileumstecken. H. Maj:t Konungens guldmedalj,

5:e storl.. Kungl. Patriotiska Sällskapets guldmedalj. Konungens av

Danmark guldmedalj. Franska Republikens "Medaille de Versailles" i guld.

Konungens av Belgien Leopoldordens guldmedalj. Konungens av Spanien

orden "Al Merito Ciore" i silver. Lettländska republikens president

guldmedalj. Finska republikens president "Vita Rosen" silvermedalj.

Drottningens av Holland Oranienordens silvermedalj.

SVEN RAGNAR LEONARD STRÖMBERG

Född 11 april 1903 i Oskarshamn. Värmeledningsskötare hos Kungl. Byggnadsstyrelsen. Avlagt

maskinskötareexamen. Innehaft anställning som sjöman 1917 -23. bryggeriarbetare 1923—27. sjöman

1928—35.

— 537 —S M Å L Ä N N I N G A /," I STOCKHOLM

URBAN OSKAR STRÖMBERG

Född 25 maj 1886 i Anderstorps församling. Jönköpings län.

Fastighetsmäklare. Studentex. i Jönköping 1907. stud. vid Göteborgs Högskola

1907—09. ex. fr. Göteborgs Handelsinstitut 1908. stud. vid "1"Ecole de

Droit". Sorbonne. 1912. vistats i U. S. A. 1915. Tjänsteni, vid Skånes

Ensk. Bank. Göteborg. 1908. Stockholms Handelsbank. Stockholm. 1909,

kamrer i A.-B. Nya Banken. Stockholm. 1915. dir. ib. 1917. verkst. dir.

i David Rapp A.-B.. Stockholm. 1917, v. verkst. dir. i Sv. Transoceana

Handels A.-B.. Stockholm. 1920. representant för utländska banker 1921,

fastighetsmäklare 1923.

NILS VALTER STRÖMBLAD

Född 20 mars 1888 i Värnamo. Lagerchef i Kifa. Stockholm. Luftskyddsledare i firman Kifa.

KNUT HENNING VIKTOR STRÖMQVIST

Född 2"i juli 1901 i Herråkra församling. Kronobergs län. Sjukvårdare vid Långbro sjukhus.

Genomgått korpralskola vid marinen. Innehaft militäranställning vid Kungl. Vaxholms kustartilleri.

NILS HJALMAR STRÖMQVIST

Född 21 okt. 1908 i Mörlunda församling. Kalmar län. Polisman i

Stockholms poliskår sedan 1931. Genomgått furirskola och Statens lägre

polisskola. Furir vid Kungl. Svea trängkår 1925—3(1.

TOK MAURITZ STRÖMSTEDT

Född 16 nov. 1891 i Jönköping. Ingenjör.

- 538 —S M A L Ä N N I N G AR 1 S T O C K H O L M

ERHARD BIRGER NAPOLEON STUUBE

Född 19 mars 1899 i Algutsboda församling, Kronobergs län.

Ingenjör vid Esselte Aktiebolag sedan 1938. Genomgått Maskinyrkesskolan i

Stockholm 1918. studier vid industrier och läroanstalter inom grafiska

branschen i Tyskland. Frankrike och England. Innehaft anställning vid

Victor Petterssons Bokindustri A.-B. 1926 — 38. Landstormsofficer.

ERNST OSKAR STYRENIUS

Född 21 aug. 1906 i Västervik. Musikdirektör. Studentexamen i

Väs-torvik 1927. folkskollärarexamen i Linköping 1931. organistexamen i

Linköping 1930. högre musiklärarexamen och kantorsexamen vid Kungl.

Musikkonservatoriet 1934. Lärare vid Stockholms folkskolor.

Musiklärare vid Stockholms borgarskola.

AXEL FERDINAND STÅHL

Född 31 jan. 1893 i Vislanda. Kronobergs län. Lokförare vid S. J.

sedan den 1 juli 1941. Genomgått utbildningskurs för lokpersonal samt

elektrisk utbildning. Anställd i S. J:s tjänst sedan 1911.

CARL GUSTAF RUNO STÅHL

Född 11 juli 1908 i Nässjö. Polisman sedan 1934. Genomgått arméns

underbefälsskolor och Statens polisskola. Sergeant i Kungl. Svea

livgardes reserv. Innehar arméns skyttemedalj, militärt idrottsmärke i

guld och pistolskyttemärke i guld.

— 539 —S M Å L Ä N N I N GAR I S T O C K H O L M

INGVAR OSKAR KARL STÅHL

Född 26 maj 1910 i Kalmar. Amanuens i Kungl. Lantbruksstyrelsen.

Studentexamen vid Kalmar högre allmänna läroverk 192S. jur. kand. i

Lund 1932. tingstjänstgöring i Norra Möre och Stranda domsaga

1933—36. amanuens i Kungl. Lantbruksstyrelsen 1933.

OSCAR VALDEMAR STÅHL

Född 18 okt. 1880 i Kalmar. Registrator hos Kungl. Lotsstyrelsen.

JOHAN GUSTAF EMANUEL STÄHLGREN

Född 9 juli 1903 i Kalmar. Assistent å Fyringenjörskontoret, Kungl.

Lotsstyrelsen. Realskolexamen. Tjänstgjort till sjöss i sex år.

Innehaft anställning vid olika fyrplatser samt som kontorsbiträde och

kassör å lotsdistriktsexpedition.

■JOHAN ALBERT ELIS STÅLBERG

Född 17 juli 1896 i Berga församling. Kronobergs län. Charkuterist.

Lärt yrket i Stockholm.

— 540 —SMÅLÄNNINGAR I STO C K H O L M

CARL AXEL RAGNAR STÅLBRAND

Född 2 april 1884 i Kalmar. Löjtnant i Marinen. Tjänstgör vid

Ingenjörsdepartementet, Stockholms Örlogsvarv. Genomgått

skeppsgosseskolan i Karlskrona 1899—02, övermaskinistexamen 1908. Anställd vid

Kungl. Flottan sedan 1899. Svärdstecknet 1929. Vasamedaljen i guld

1939.

GUNNAR WILLIAM STÅLBRAND

Född 27 aug. 1900 i Kolleberga församling. Kronobergs län. Polisman i Stockholm sedan 1923.

Genomgått furirskola. Innehaft anställningar vid kustartilleriet och fältartilleriet.

SIMON WERNER STÅLBRAND

Född 16 okt. 1901 i Helleberga församling, Kronobergs län.

Rro.sk-förare. Genomgått korpralskola vid Kungl. Kustartilleriet.

KARL AMANDUS NATHAN STÅLMARCK

Född 23 febr. 1884 i Slätthögs församling. Ki-onobergs län. Folkskollärare. Rektor vid Lidingö

stads yrkesskolor. Folkskollärarexamen vid Växjö folkskoleseminarium 1912. Ord. lärare vid Lidingö

folkskolor sedan år 1919. Rektor vid yrkesskolorna fr. o. m. 1939. Lärare vid Arvika stads folkskolor

1912—1919.

GUSTAF (GÖSTA) EDVARD WILHELM SUNDBERG

Född 20 maj 1902 i Eksjö. E. o. hovrättsnotarie, sekreterare. Studentexamen 1921 i Eksjö,

diplomerad från Handelshögskolan i Stockholm 1924. juris kand.-examen i Stockholm 1928, tingsmeritering i

Arvika 1928—30. tjänstgöring i hovrätt, departement samt i advokatbyrå. Sekreterare och ombudsman

i Södra Sveriges Stuvareförbund.

- 541 -S .1/ Å L Ä N N 1 N G A R 1 STOCKHOL M

•JOHAN WILH. SUNDBERG

Född 16 febr. 1872 i Skirö församling. Jönköpings län.

Målarmästare. Innehar egen rörelse.

NILS ESKIL LEONARD SUNDBERG

Född 12 juni 1906 i Eksjö. Inspektör i Stockholms städs nykterhetsnämnd. Studentexamen i Eksjö

1925. fil. kand.-examen i Uppsala 1931. Sekr. i Sveriges Nykterhetsvänners Landsförbund sedan 1937.

förbundsordf. i S. S. U. H. 1934—36.

TÖRE GOTTFRID SUNDBEBGH

Född 26 maj 1903 i Jönköping. Civilingenjör. Studentexamen i

Jönköping 1922. K. T. II. Patentingenjör vid H. Albihns Patentbyrå A.-B.

(f. d. Th. Wawrinskys Patentbyrå). Innehaft anställning som ingenjör

vid Statens Provningsanstalt. Sveriges Hantverksinslitut, Svenska

Tändsticksfabriks A.-B. och The Westera India Match Co. (Br. Indien) samt

vid Kungl. Patent- och Registreringsverket. Dessutom lärare vid

tekniska skolor. Landstormsofficer sedan jan. 1939.

ERIK GUSTAV SUNDBÄRG

Född 18 maj 1899 i Jönköping. Revisor i Riksräkenskapsverket sedan 1936. Studentexamen i

Landskrona 1918. fil. kand. i Lund 1919. Amanuens i Kommerskollegium 1920—22. anställd i

Riksräkenskapsverket sedan 1925.

HERMAN SALOMON SUNDELL

Född 8 dec. 1903 i Säby församling, Jönköpings län. Förman hos

Sv. Bensin- & Petroleum A.-B. B. P.. Stockholm, för verkstäder och

förråd. Tidigare anställd inom affärsbranschen. Har i idrottskretsar

varit mycket anlitad som styrelsemedlem, bl. a. som ordf. i Värtans I. K.

Är f. n. kassör i I. F. Rimner. medlem av Brukshundsklubben och

tävlar själv med en sjukvårds-boxer. Ilar i 15 år spelat aktiv fotboll. Är

dessutom I :sta klass spelare i schack.

— 542 -.s M Å L Ä N N 1 N G A II 1 S T O C K H O L M

ANTON ALRIK SUNDËN-CULLBERG

Född 10 juli 1867. Assuransdirektör. Studentexamen i Västervik.

Ordf. i styrelserna för Försäkringsaktiebolagen Hansa. Mälaren och

Stella samt verkst. direktör i Stella. Tidigare verkställande direktör i

Försäkringsaktiebolaget Hansa samt revisor för Stockholms stads

fattigvårdsnämnd. v. ordf. i styrelsen för Kungl. Svenska Segel Sällskapet

och ordf. i den Nordiska Poolen för luftfärdförsäkring. K. V. ().. R. N. O.

Hedersledamot i Kungl. Svenska Segel Sällskapet och Rigaer

Yaeht-clubb.

KXUT AUG. KLYIXG SUNDGREN

Född 17 febr. 1909 i Fågelfors. Kalmar län. Fabriksarbetare vid

A.-B. Stockholms Benmjölsfabrik sedan 1931. Jordbruksarbetare åren

1924—26. chaufför vid Bergstens Expressbyrå åren 1927—28.

byggnadsarbetare 1928—34.

CLAES ENANDER SUNDH

Född 10 juni 1887 i Hamneda församling, Kronobergs län.

Brandman vid Stockholms Brandkår. Har de senaste 12 åren tjänstgjort som

telegrafist vid Johannes station. Innehaft anställning vid Kungl.

Smålands artilleriregemente i Jönköping 1906—09. underofficersskola där

1909. Kungl. Patriotiska Sällskapets guldmedalj och Brandkontorets

silvermedalj.

ERIC ANTON VERNER SUNDQUIST

Född 21 sept. 1902 i Tutaryds församling, Kronobergs län.

Tjänsteman vid Statens Provningsanstalt. Byggnadstekniska avd., sedan 1930.

Studier vid Stockholms Tekniska Institut.

- 543 -S M Å L Ä N N I N G A R_/ STOCKHOLM

CARL A. SUNESSON

Född 13 aug". 190-0 i Nöbbeleds församling, Kronobergs län.

Desin-fektör. Genomgått kurs i cyanvätegasbehandling hos doktor Engstrand

i hälsovårdsnämnden. Innehavare av Nordiska Desinfektionsanstalten,

Stockholm, etablerad 1929. Medlem av Sveriges

Cyanvätedesinfektör-förening.

CARL EDVIN EMANUEL (TEDDI) SWAHN

Född 14 juli 1908 i Torestorp. Söderåkra församling. Kalmar län.

T. f. förste kammarskrivare hos Stockholms stads idrotts- och

frilufts-styrelse sedan 1 dec. 1939. Studentexamen vid Södermalms högre

allmänna läroverk 1928. fil. kand.-examen vid Stockholms högskola 1934.

Tjänsteman hos revisionsutskottet i Stockholm sedan 1934 med vissa

avbrott. Amanuens därstädes sedan 1937. Amanuens vid Stockholms

högskolas humanistiska bibliotek under tiden höstterminen

1930—höstterminen 1932. Lärare i matematik i de av Stockholms

arbetslöshetskommitté och Arbetarnas Bildningsförbund anordnade kurserna för

arbetslösa 19-34. Av Överståthållarämbetet förordnad såsom kronoombud

i taxeringsnämnden för Mattei l:a taxeringsdistrikt 1937 samt i Mattei

5:e och Kungsholms l:a taxeringsdistrikt 1939 och 1940. led. av styr.

för Stockholms stads tjänstemäns förening sedan 1939. klubbmästare i

nämnda förening sedan 1940. led. av styr. för Stockholms stads

tjänstemäns samorganisation 1941.

JOHANNES PETER EDVARD SVAHN

Född 10 maj 1884 i Bäckaby församling. Jönköpings län. Målare i firma A. Billmark & Son,

Stockholm. Avlagt underofficersexamen. Tidigare anställd vid Kungl. Ostgöta Trängkår.

SVEN GUNNAR SVAHNSTRÖM

Född 2 nov. 1890 i Vederslövs församling. Kronobergs län. Maskinskötare hos Aga. Lidingö,

sedan 1915. Genomgått folkskola samt Konsums föreläsningskurser. Innehaft anställning vid Kungl.

Livgardet till häst 1912—15. Ordf. i Konsums medlemsråd, distrikt 41. styr.-led. i Stockholms

Hyresgästförening i Värtan 1923—32. Innehar silverplakett från Livförsäkrings A.-B. De Förenade samt

penningpris jämte en del pokaler.

GUNNAR JULIUS SWANBERG

Född 1 okt. 1893 i Stenbrohults församling. Kronobergs län.

Landskanslist. Kapten. Studentexamen i Växjö 1912. Kapten i Kungl.

Kronobergs regementes reserv, landskanslist i Stockholms län.

544SMÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

SIXTEN ALEX SIGISMUND SVANFELDT

född 23 sept. 1887 i Söderåkra församling. Kalmar län. Verkst.

direktör i Svanfeldts Vedaktiebolag. Genomgått korprals- och minörskola.

Driver egen rörelse i trävarubranschen. innehaft anställning som

pro-kurist i firma Karl J. Arnell, Kalmar, 1910—13, representant i Finland

för firma R. lioye Co., Westhartlepool, 1913—14, representant för

William Pearson i Westhartlepool 1915—1 ti. Innehar arméns skyttemedalj.

ERIK SVEN SVANLUND

Född 9 nov. 1914 i Jönköping. Ingenjör. Avlagt ingenjörsexamen.

Försäljningsingenjör vid A.-B. Bobo, Stockholm.

FILIP EDVARD FREDRIK SVANSTRÖM

Född 5 dec. 1888 i Gamleby köping, Kalmar län. Lagerchef i A.-B.

Stockholms Skofabrik. Studier vid Bröderna Påhlmans Handelsskola

1906. Innehaft anställningar hos Emil Edling, skor och läder,

Södertelje. 1906—07. Aron Bähme. skor och läder. Centralpalatset, Stockholm.

1907—1920. A.-B. Carlströms Läder- & Hudimport, Stockholm. 1920—22.

A.-B. Stockholms Skofabrik. Stockholm, sedan 1922. Innehar Kungl.

Patriotiska Sällskapets guldmedalj.

FILIP NATANAEL SV AV AR

Född 10 mars 1898 i Jönköping. Ingenjör.

— 545 —

32SMÅLÄNNINGA R 1 STOCKHOLM

KARL OLOF FREDRIK SVEDROM

Född 11 okt. 1905 i Vetlanda, Jönköpings län. Grosshandlare.

Avlagt realskoleexamen. Innehar engrosfirma i guld. silver och bijouteri.

CARL-OLOF SVEDIN

Född 15 april 1911 i Jönköping. Farmacie kandidat. Studentexamen

1933 i Jönköping, farmacie kandidatexamen 1937. Sedan höstterminen

1939 inskriven vid apotekarkursen. Kungl. Farm. inst. Elevutbildning

å apoteket Lejonet, Jönköping, 1934—36. Efter farm. kand.-examen

anställning på apoteket Svanen i Huskvarna. Kronan i Lysekil, Hjorten

i Stockholm.

SVEN MAGNUS FRITIOF SVENCËN

Född 29 april 1889 i Hallaryds församling. Kronobergs län.

Löjtnant i armén (Fortifikationskåren). Genomgått underofficersskola,

stabskurs för fortifikationsunderofficerare, kartritningskurs vid

Generalstabens topografiska avdelning. Expeditionsunderofficer i Kungl.

Arméförvaltningen. Tjänstgjort som topograf under 5 sommarperioder vid

Generalstabens topografiska avdelning. Svärdstecknet. För skjutning:

högre årtalsmärket i guld. riksskyttemedaljen, arméns skyttemedalj.

Idrottsmärket i guld. Finska frihetskorset 4 klass med svärd (FFrK i

kl. m. sv.).

ERIC NATHANAEL SVENN

Född 19 juni 1894 i Gällaryds församling. Jönköpings län.

Postkontrollör. Studentexamen 1912.

— 546 —S M Å L Ä N N 1 N GAR 1 STOCKHOLM

JOSEF GEORG SVENN

Född 8 jan. 1893 i Gällaryds församling, Jönköpings län.

Banktjänsteman i A.-B. Svenska Handelshanken sedan 1915. Studentexamen

i Växjö 1912.

KARL EMIL ARVID ERLAND FRITZ SVENSÉN

Född 20 aug. 1890 i Lilla Sinnerstad, Tveta församling. Kalmar län.

Banktjänsteman. Genomgått t. o. m. ring II av Högre realläroverket på

Norrmalm, Bröderna Påhlmans Handelsinstitut, Rackows

Handelsaka-deinie. Berlin. Tjänsteman i Skandinaviska Banken Aktiebolag.

Stockholm. Innehaft anställning vid Tidningen Dagen och A.-B. Stockholms

Diskontobank.

OSCAR WILHELM SVENSÉN

Född 7 dec. 1865 i Jönköping. F. d. polisöverkonstapel. Genomgått

kurs vid Westernorrlands läns folkhögskola 1881. underofficersexamen

vid Karlsborg 1888. Pensionär. Anställd vid Stockholms poliskår från

den 31 juli 1888 till den 27 febr. 1937 (48 år 7 mån.), därav, efter

pension som överkonstapel, den 7 juni 1922 som förvaltare vid

krimi-nalavd. i Stockholm till den 27 febr. 1937. Medlem några år i Allm.

pensionsnämnden för Kungsholmen för 18 år sedan. Kungl. Patriotiska

Sällskapets mindre medalj i guld för långvarig och trogen tjänst 1913.

guldmedalj för nit och redlighet i l ikets tjänst 1934.

CARL EDVARD STURE SVENSON

Född 28 april 1896 i Bäckebo församling, Kalmar län. Skatteuppbördsman vid

Överståthållaräm-betet. Innehaft anställning som furir vid Kungl. Svea Ingenjörkår.

— 547 —S M Å L Ä N N I N G A /," I STOCKHOLM

GUSTAF WILHELM SVENSON

Född 28 maj 1901 i Högsby församling, Kalmar län. Ingenjör vid

Sundbybergs Stads Elverk. Besiktn.-man för elektriska anläggningar.

Studentexamen. K. T. H.

KARL FOLKE SVENSON

Född 28 maj 1905 i Eksjö. Frisörmästare. Innehar egen rörelse sedan 1932 i Angby. Lärt yrket i

Eksjö hos frisörmästare Anton Nilsson.

KLAS HENNING SVENSON

Född 23 jan. 1896 i Växjö. Tjänsteman i Försäkrings A.-B. Skandia. Studentexamen vid Växjö

högre allin, läroverk 1917.

PER TURE SWENSON

Född 26 juni 1895 i Växjö. Advokat. Löjtnant i I. 7:s reserv. Led.

av Sveriges Advokatsamfund. Studentexamen i Växjö 1914, jur.

kand.-examen i Lund 1920. Delägare i Jönköpings Juridiska Byrå. Axel

Cronholm. Stockholm.

SVEN ERIC SVENSON

Född 17 sept. 1886 i Jönköping. Förste reparatör vid Statens

Järnvägar. Innehaft anställningar vid Jönköpings Mek. Verkstad 1903—06.

Göteborgs Nya Verkstads A.-B. 1906—07 och vid Statens Järnvägar

sedan 1907.

- 548 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

SWEN OSCAR MARTIN SWENSON

Född 31 juli 1886 i Gislaved. Båraryds församling. Jönköpings län.

Direktör. Genomgått Halmstads högre allin, läroverk. Verkst. Direktör

i A.-B. Dulac, generalagent för E. I. Du Pont de Nemours & Co.

Wilmin-ton. Delaware, U. S. A. Innehaft egen speceri- och bosättningsaffär i

Gislaved 1905—25. manufakturfirma Sw. Swenson & Co. 1907—27.

partiaffär 1917—30. Etablerat och verkst. direktör i A.-B. Bilfärg 1931.

vilken firma ombildades till A.-B. Dulac 1935.

ADOLV SEVERIN SVENSSON

Född 17 maj 1888 i Befteleds församling. Jönköpings län.

Skomakaremästare. Innehar egen rörelse. Lärt yrket i hemtrakten, praktiserat

i Skåne. Halland. Göteborg. Danmark och Stockholm, därunder även på

skofabriker.

ARON WILHELM SVENSSON

Född 27 dec. 1878 i Dörby församling, Kalmar län. Stationsförman

vid S. J. Pensionär. Anställdes i Statens järnvägars tjänst 1900.

Kassör under 17 år i Svenska Järnvägsmannaförbundets avd. 24. Innehar

medalj för nit och redlighet i rikets tjänst.

ARVID GÖSTA SVENSSON

Född 12 maj 1912 i Kalmar. Kontorist vid Axel Ljungströms

Agentur A.-B., Stockholm. Bealskoleexainen vid Kalmar högre allin, läroverk,

handelskurs vid Kalmar Handelsinstitut.

— 549 — 38SMÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

AXEL EDV. SVENSSON

Född 13 maj 1880 i Långeinåla församling, Kalmar län. Murare i Kungl. Byggnadsstyrelsen.

Innehaft anställning vid firma C. G. Rydstedt 1906—21 och hos Civiling. A. Lundgren 1924—28.

AXEL EDVIN HELMER SVENSSON

Född 24 dec. 1908 i Vissefjärda församling. Kalmar län.

Sjukvårdare vid Långhro sjukhus. Medlem av Svenska

Kommunalarbetareförbundets avd. 205.

AXEL GOTTFRID SVENSSON

Född 26 aug. 1881 i Misterhults församling, Kalmar län.

Ombudsman i Svenska Livsmedelsarbetareförbundet sedan 1924. Ombudsman i

De Förenade Förbunden under tiden 1 jan. 1920—1 jan. 1924. Led.

avstyr. i Sv. Livsmedelsarbetareförbundet sedan 1 jan. 1924. kassör i

Skand. Sammanslutningen inom livsmedelsindustrien sedan år 1926.

led. av landsorganisationens representantskap sedan 1931.

BROR GUSTAV EUGEN SVENSSON

Född 3 dec. 1885 i Fryele församling, Jönköpings län. Lokförare

vid S. J. Genomgått eldare- och förarkurs vid S. .).

— 550 — 38S M Å L Ä N N I N G A R I STOCKHOLM

CARL ANDERS SVENSSON

Född 16 dec. 1880 i Färgaryds församling, Jönköpings län.

Förrådsmästare hos Stockholms stad sedan 1932. Tidigare anställd inom

yrket hos olika firmor i Sverige.

CARL ISIDOR SVENSSON

Född 8 dec. 1878 i Västervik. Typograf. Lärt yrket hos boktryckare C. O. Ekblad, Västervik, kom

sedermera till Norstedt & Söner, anställd å Svenska Dagbladet sedan 1905.

ERNST VALTER SVENSSON

Född 5 fehr. 1884 i Östra Eds församling. Kalmar län.

Spårvägsman. Konduktör vid Stockholms spårvägar. Innehaft anställning som

volontär vid Kungl. Upplands artilleriregemente.

FOLKE RAGNAR SVENSSON

Född 17 okt. 1912 i Oskarshamn. Ingenjör. Studentexamen på

real-linjen i Kalmar 1932. ingenjörsexamen i Stockholm 1937. Lärare vid

Stockholms Tekniska Institut.

— 551 — 38S M Å L Ä N NING A R_1_ STOCKHOLM

FOLKE VIGERT SVENSSON

Född 91 juli 1916 i Torsås församling. Kalmar län. Fabriksarbetare

hos A.-B. Förenade Superfosfatfabriker, Gäddvüen. Stockholm.

FRANS ANSELM SVENSSON

Född 9 juli 1889 i Annerstads församling. Kronobergs län.

Brandförman vid Stockholms brandkår, förlagd vid Katarina brandst.

Genomgått underofficersskola vid Kungl. Hallands regemente, Halmstad.

1908—11. Innehar Kungl. Patriotiska Sällskapets guldmedalj,

Brandkontorets silvermedalj för mod och rådighet vid Stockholms Brandkår.

FRANS OSKAR SVENSSON

Född 22 april 1872 i Vissefjärda församling, Kalmar län.

Sadelma-karemästare hos H. M. Konungen sedan år 1905. Genomgått folkskola.

Anställd hos sadelmakare Skoglund åren 1895—1900, Frensehers åren

1900—05. Innehar guldmedalj för långv. och trogen tjänst efter 20 och

30 års tjänst.

GUNNAR LENNART VALTER SVENSSON

Född 15 jan. 1912 i Älmhult, Kronobergs län. Kassör i Stockholms

Lokala Samorganisation. Tillhör Syndikalistiska ungdomsförbundets

V. U. och styrelsen för Förbundet Kämpande Demokrati.

— 552 -S M Å L Ä N N I N G A R I S T O C K H O L M

GUSTAV VALDEMAR SVENSSON

Född 23 dec. 1889 i Moheda, Kronobergs län. Spårvägsman vid

Stockholms Spårvägar sedan 1916. Fastighetsägare. Genomgått

korpralskola. Tidigare anställd vid Kungl. Flottan. Medlem av Svenska

Kommunalarbetareförbundet, avd. 34.

GÖSTA WALDEMAR SVENSSON

Född 4 okt. 1909 i Torsås församling. Kalmar län. Fabriksarbetare hos A.-B. Förenade

Superfos-fatfabriker, Gäddviken. Stockholm.

HENNING GOTTFRID SVENSSON

Född 24 maj 1859 i Äkers församling, Jönköpings län.

Folkskollärare. Avlagt folkskollärareexamen i Växjö 1882. Handbetyg i

orgelspel-ning för musikdirektör Fogelberg i Växjö 1884. dispens för

organistbefattning, genomgått slöjdkurs i Nääs 1900 och 1907. Tillfällig

sysselsättning för Nordiska Museet. Tillträdde ordin,

folkskollärarebefattning i Angerdshestra 1883. Finnhult i Grythytt. församl. 1901, Bälinge,

Västergötl. 1902, Valinge i Stigtomta förs. 1905, Beateberg i Rö förs.

1919. Tjänstgj. som organist i Angerdshestra, Bälinge och Valinge.

Landstormsbefälhavare i Mo härad, Jönk. län, revisor i Valinge

Kon-sumtionsför., uppbördsman för prästerskapets i Bottnaryds pastorat

löner. Innehar silvermedalj och diplom för utställda slöjdalster från

Angerdshestra folkskola 1899 (l:a pris). Pensionerad 1914, därefter

vikariat, tjänstgjorde vidare i 5 år som ordinarie för högre pension.

Pensionerad 1924.

JOHAN EMIL RUDOLF SVENSSON

Född 23 april 1895 i Tolgs församling, Kronobergs län. Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar

sedan 1919. Genomgått furirskola. Tidigare anställd som furir vid Kungl. Kronobergs regemente.

Medlem av Svenska Kommunalarbetareförbundet avd. 37. Innehar civilt skyttemärke i silver.

JOHN LINUS SVENSSON-HALLUM

Född 15 aug. 1905 i Hemmesjö församling, Kronobergs län.

Tillskä-rare i firma Gösta Källqvist A.-B. sedan 1933. Genomgått

tillskärare-kurser. Medlem av Sällskapet W:0.

— 553 — 38SMÅLÄNNIN GAR I S TOCKHOLM

JOHN PATRIK SEVERIN SVENSSON

Född 23 okt. 1895 i lierga församling, Kronobergs län. Agronom.

Genomgått Stensjöholms lantbruksskola 1913—15. G rimslövs

folkhögskola 1917—18. Vilans folkhögskolas högre avd. 1918—19, Alnarps

Lantbruksinstitut 1919—21. Direktör i Mjölkbaren A.-B., Stockholm, sedan

1939. Efter 4 års anställning som lärare på olika platser 1925

tjänsteman i föreningen Mjölkpropagandan. 1928—39 tjänstgjort som chef för

föreningens kontor. 1922 studieresor i Danmark och Tyskland.

JOHN RUDOLF SIGFRID SVENSSON

Född 5 april 1907 i Eksjö landsförsamling, Jönköpings län.

Trafikpolisman vid Stockholms poliskår, underofficer i Kungl.

Jönköping-Kalmar regementes reserv. Realexamen, underofficersexamen vid A.

U. S. 1933. Tidigare anställd som furir vid Kungl. Jönköping-Kalmar

regemente. Innehar Arméns idrottsmärke i guld, skyttemärke i guld.

civila idrottsmärket i brons.

JON AUGUST SVENSSON

Född 4 juni 1876 i Stenberga församling, Jönköpings län.

Byggmästare.

JUSTUS EFRAIM SVENSSON

Född 18 juni 1893 i Vittaryds församling. Kronobergs län.

Kriminalkommissarie. Anställd vid -Stockholms poliskår den 2 nov. 1915.

Genomgått underofficersskola och polisskolans högre kurs. Tidigare

anställd vid Kungl. Boden-Karlsborgs artilleriregemente. Karlsborg.

— 554 —S M Å L Ä N N I N G A R 1 ST O C K H O L M

KARL AUGUST EDVARD SVENSSON

Född 28 febr. 1876 i Högsby församling, Kalmar län. F. d.

spår-vägsman vid Stockholms spårvägar. Pensionerad.

KARL DAVID SVENSSON

Född 1 aug. 1897 i Visingsö församling. Jönköpings län.

Hantverksföreståndare vid Beckomberga sjukhus. Genomgått kurs i civilt och

militärt skrädderi vid Stockholms Tillskärare-Akademi. Tidigare

anställd vid Långbro sjukhus samt i skrädderifirma Molin & Möcklin.

Stockholm.

KARL GUNNAR SVENSSON

Född 13 juni 1914 i Vättersnäs, Ljungarums församling. Jönköpings

län. Civilingenjör C. T. H. Studentexamen i Jönköping 1934. Anställd

vid Kungl. Väg- o. Vattenbyggnadsstyrelsen. Stockholm.

KARL GUSTAF ADOLF SVENSSON

Född 23 juni 1886 i Oskarshamn. Skorstensfejaremästare. Anställd

inom Stockholm som skorstensfejeriarbetare från 1900—12. som

verkmästare till 1923. F. d. sekr. i mästareföreningen. Svensk mästare i

curling 1936.

— 555 — 38S M A L Ä N N 1 N GAR 1 S TOCKHOLM

KARL HERMAN SVENSSON

Född 23 jan. 1882 i Asa församling. Kronobergs län. Byggmästare, fastighetsägare. Innehar egen

rörelse sedan 1923. Entreprenör för A.-B. Villahem. Stureby. flerårig verksamhet i Stockholms stads

gatuarbeten. Praktik i Norge i fem år och i Danmark i två år. Medlem av Stockholms

Byggmästareförening.

KARL OLOF SVENSSON

Född 26 dec. 1893 i Vissefjärda församling. Kalmar län.

Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar. Kommunalfullm. i Solna förs. 1934—35.

KNUT EINAR SVENSSON

Född 3 febr. 1903 i Lämnhults församling. Jönköpings län.

Maskinist vid Stockholms Intecknings Garanti A.-B. Avlagt maskinistexamen.

Tidigare anställd vid Sävsjö Sanatorium. Kungl. Flottan 5 år, Statens

isbrytare Atle 2 expd.

KNUT OSCAR SVENSSON

Född 4 sept. 1883 i Kläckeberga församling. Kalmar län. Köpman.

Tidigare lantbrukare.

NILS GEORG VALENTIN SVENSSON

Född 24 okt. 1898 i Bredestads församling. Jönköpings län. Ingenjör. Realskoleexamen i Eksjö

1915, utexaminerad från Statens maskinfackskola i Malmö 1924. Avdelningschef hos

Maskinaktiebolaget Karlebo, Stockholm. Tidigare anställd som konstruktör vid Allm. Svenska Elektr. A.-B.. Västerås,

Koppers Construction Co.. Pittsburgh, och The Western Gas Construction Co. Fort Wayne. Ind., U. S.

A., konstruktör och driftsingenjör vid A.-B. Eksjö Mekaniska Verkstad, Eksjö.

— 556 — 38SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

NILS OSCAR HJALMAR SVENSSON

Född 15 juli 1900 i Vena församling, Kalmar län. Köpman. Innehar

egen rörelse. Innehaft anställningar inom branschen på olika platser.

NILS OTTO HERBERT SVENSSON

Född 8 febr. 1904 i Kråksmåla församling. Kalmar län. Underinspektör vid Kungl.

Överståthållar-ämbetet.

OLOF BERTIL SVENSSON

Född 2 nov. 1917 i Torsås. Kalmar län. Medarbetare i Stockholms Mjölkcentral. Genomgått

folkskola och lantmannaskola i Högalid, Kalmar. Innehaft anställning som kontrollassistent i Hagby

socken. Kalmar län.

OSCAR HARALD WILHELM SVENSSON

Född 1 april 1905 i Fliseryds församling, Kalmar län. Bussförare vid Stockholms Spårvägar sedan

1929. Fastighetsägare. Medlem av Svenska Kommunalarbetareförbundets avd. 216.

OSCAR JOHAN SVENSSON

Född 26 jan. 1891 i Södra Vi församling, Kalmar län.

Överkörmästare vid Stockholms Spårvägar.

OSKAR EMANUEL SVENSSON

Född 20 aug. 1894 i Fliseryds församling. Kalmar län. Murare. Cementarbetare i Byggnadsfirman

Sterner. Arbetat inom byggnadsbranschen i Stockholm sedan 1920. Medlem av Svenska Grov- &

Fabriksarbetareförbundet.

— 557 — 38SMÅLÄNNIN GAR I S TOCKHOLM

OTTO GUSTAF JOSEF SVENSSON

Född 9 april 1893 i Vimmerby. Konstnär. Studerat vid

Konstakademien 1919—25. Separat utställning i Stockholm 1936. Led. i Svenska

Konstnärernas Förening och Konstnärs Klubben.

PAUL ERIK MAGNUS SVENSSON

Född 2 nov. 1878 i Västervik. Sjökapten i Rederi A.-B. Svea.

Stockholm. Genomgått elementarläroverket i Västervik, sjökaptensexamen i

Västervik 31 maj 1905. Tilldelad Kungl. Patriotiska Sällskapets

Emmery-medalj i guld 1941.

SVEN ALBERT SVENSSON

Född 26 okt. 1894 i Jönköping. Fabrikör. Realskolexamen vid

Jönköpings högre allin, läroverk 1912. utexaminerad från Göteborgs

Handelsinstitut 1914. studerade som auskultant vid Göteborgs Handelshögskola

och språk vid Göteborgs Högskola 1916—18. Inneh. av firman

Parfu-merie La Gerbe. Stockholm. Innehaft anställning som korrespondent;

direktörsassistent i Aktiebolaget Astra. Stockholm-Södertälje. Sedan

1930 egen affärsverksamhet. Verkat som språklärare i Stockholm

1926—31. Hemskyddsledare. Studieresor i England och Tyskland.

Musikstudier för Sigrid Carlheim-Gyllensköld, Stockholm, och professor

Richard Stöhr, Wien.

SVEN GEORG EMANUEL SVENSSON

Född 8 jan. 1909 i Aneby, Bredestads församling. Jönköpings län.

Operasångare vid Kungl. Operan. Studier viel musikkonservatorium.

Kristina Nilssons-stipendiat.

— 558 —SVEN OSCAR SVENSSON

Född 25 aug. 1898 i Vallsjö församling. Jönköpings län. Byggmästare.

WERNER LEONARD SVENSSON

Född 28 maj 1896 i Markaryd. Spårvägsman i Stockholms Spårvägar.

YNGVE GUNNAR SVENSSON

Född 1 sept. 1899 i Odensjö församling, Kronobergs län. Förman

vid Mjölkcentralen i Stockholm. Genomgått lantbruksskola. Innehaft

anställning som befallningsman och inspektor.

STIG HUGO FREDRIK SWERUP

Född 17 maj 1913 i Ilörle, Värnamo landsförsamling, Jönköpings län. Civilingenjör. I). 11. G.

Chalmers Tekniska Institut, högre avd., 1935, Göteborgs Handelshögskola 1937. Chef för industriavd.

hos Svenska A.-B. Philips, Stockholm. Tidigare anställd vid Svenska Elektromekaniska

Industriaktiebolaget. exportavd.. Hälsingborg. Initiativtagare till och ordf. i E-sektionens teletekniska avdelning E.

T. A. vid Chalmers Tekniska Högskola.

THOR ELVING GUNNAR SVÄRD

Född 22 sept. 1900 i Skede församling, Jönköpings län. Bitr.

polisöverkonstapel vid Stockholmspolisens centralavdelning. Genomgått

militär underbefälsskola vid Kungl. Svea trängkår samt polisskolans högre

kurs 1932. Innehaft anställning som furir vid Kungl. Svea trängkår.

- 559 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

FILIP SYDHOFF

Född 27 juni 1887 i Byarums församling, Jönköpings län.

Polisöverkonstapel vid 2:a polisdistr. i Stockholm sedan 1931. anst. vid kåren

1912. Underofficersexamen 1910. polisskolans högre kurs 1922. Innehaft

anställning som korpral vid Kungl. Jönköpings reg:te 1908—10.

Vasamedaljen i guld. 5:te storleken, för nit och redlighet i rikets tjänst 1937.

NILS FINGAL von SYDOW

Född 22 nov. 1882 i Jönköping. Kammarrättsråd. Studentexamen i

Jönköping 1901. fil. kand. Lund 1906. jur. kand. 1910. e. o. notarie i

Göta hovrätt 1910, t. f. domhav. 1912—1"k t. f. fiskal i Göta hovrätt 1916.

e. o. assessor 1917. i kammarrätten 1918, vattenrättssekreterare vid

Österbygdens vattendomstol 1918, e. kammarrrråd 1920. ord. 1926. bitr.

inom finansdep. såsom sakkunnig vid utarb. av förslag till förordn, om

bilbeskattn. 1922 och 1924, sakkunnig inom jordbruksdep. ang. ökande

av efterfrågan av svenskt vete 1926. ordf. i taxeringsn:d 1927—38.

K. N. O. 2 klass.

CARL JOHAN SYLVAN SYLMÉ

Född 3 dec. 1883 i Eksjö. F. d. järnvägstjänsteman. Genomgått

Kungl, flottans korpralskola, korrespondenskurs vid Hermods

handelsskola. Anställd i Svensk Nattvakt. Innehaft anställning vid Kungl.

Flottan 1904—06, järnvägstjänsteman till den 1 fehr. 1935, sedan dess

egen rörelse som affärsman.

JOHAN ALFRED SÄLDÉN

Född 26 nov. 1863 i Säby församling, Jönköpings län. Skräddaremästare. Innehar eget skrädderi.

KLAS MAGNUS SÄLL

Född 15 april 1906 i Härlunda församling. Kronobergs län. Vedhandlare. Innehar egen rörelse

sedan 1937. Österlånggatan 39. Innehaft anställning vid Stockholms Hems bvggen med flera platser

sedan 1930.

— 560 -S M Å L Ä N N I N G A R I STOCKHOLM

BROR AXEL HELMER SÄVJE

Född 16 febr. 1903 i Norra Ljunga församling, Jönköpings län.

Posttjänsteman. Reservunderofficer. Genomgått lantbruksskola,

militärskolor och kurser vid postverket. Tjänsteman vid Kungl. Postverket.

Innehaft militäranställning vid Kungl. Svea artilleriregemente 1922—29.

Befordrad till sergeant i Kungl. Svea artilleriregementes reserv 1936.

FRITZ VERNER SÄVNER

Född 31 okt. 1902 i Karlslunda församling, Kalmar län. Skräddare

vid Stockholms spårvägar.

DAVID HJALMAR SÖDERBERG

Född 6 juli 1893 i Kristdala församling. Kalmar län. Verkmästare

vid Öhmanska Bageriet sedan 1921. Genomgått underofficersskola.

Fanjunkare i Intendenturkårens reserv.

KARL OLOF SÖDERRERG

Född 29 febr. 1912. Polisman vid Stockholms Poliskår sedan 1933.

Realskoleexamen 1929 vid Västerviks högre allin, läroverk och

studentexamen 1932 vid Linköpings högre allin, läroverk.

561

36SMÅLÄNN INGAR I S T O C K H O L M

OSCAR ALBERT SÖDERBERG

Född 30 aug. 1902 i Jönköping. Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar sedan 1930. Genomgått

folkhögskola. Innehaft anställning som typograf 4 år och vid Vin- & Spritcentralen 4 år. Medlem i

Svenska Kommunalarbetareförbundets avd. 37 och i Spårvägens Gymnastik- & Idrottsförening (S. G. I.

F.). Innehar ett flertal priser och idrottsmärken i olika grenar i allmän idrott och gång. Medlem av

Socialdemokratiska partiet. Idrottsman, sångare.

JOHAN HELGE FRITIOF SÖDERBOM

Född 21 maj 1881 i Ekeberga församling. Kronobergs län.

Generalmajor. generalintendent. Studentexamen i Gävle 1900. Und.-löjtn. vid

Kungl. Hälsinge reg:te 1902. transp. till intend.-kåren 1908. kapten 1909.

major 1924. överstelöjtnant 1926. överste 1928. generalmajor samt

generalintendent och chef för int.-kåren sedan 1935. Lär. vid mil. förv:kurs.

1911—19. v. krigshögsk. 1919—24. stud.resa till Österr. front. 1917, förest,

för folkhush.-kommiss. fodersekt. 1918—20. civil verksamh. (Sv. filmind.)

1920—21, sakk. bitr. i försv:rev. 1920—23. sekr. i försv. lönenämnd

1923—25, bitr. v. försv:utredn. 1924 och 1925. sekr. i 1925 års försv.

utsk., sakk. för omorg. av arméns förv. 1925—26. för ekon. krigsberedsk.

org. 1926. sekr. i beredn. för eentr. försv:förvaltn. org. 1926—27, sakk.

vid fi. försv:minist. i förv:frågor 1926—28, ordf. i sakk. för stat.

upp-handl. 1933—34, sakk. för utr. ang. den framtida org. av den centrala

mil. förvaltn. 1940—41. Skand. rekord i längdhopp 1900. sv. mästersk.

i längdhopp 1899 och 1900 samt i häcklöpn. och trestegshopp 1900, Sv.

1. cfb. förtj.-med. 1924. Stockholms landstormsförb. förtj.-med. 1926.

K. S. O. I kl.. IL N. O.. R. V. O.. Landst. G. M.. Finska Frihets K. 1 kl.

in. sv., K. D. D. O. 2 gr.. K. Finlands V. Ros 2 kl.. L. Kr. V. A. 1927.

NILS SÖDERBÄCK

Född 20 mars 1907 i Mönsterås. Amanuens hos Kungl.

Skolöverstyrelsen fr. o. m. juli 1937. Studentexamen i Linköping 1927. fil. kand.

Folkhögskollärare. Lunnevad (Östergötland) 1929—30. Hola

(Ångermanland) 1932—34. direktörsassistent å skyddshemmet Hall (Sörml.) 1935

— 36.

EMIL SIGFRID SÖDERGREN

Född 30 sept. 1883 i Hannäs församling, Kalmar län. Förman vid

Svenska Sockerfabriks A.-B.. Stockholm, sedan 1909.

— 562 — 38S M Å L Ä N N 1 N G A Ii I STOCKHOLM

ALEXIUS SÖDERHOLM

Född 18 april 1906 i Hässleby församling. Jönköpings län.

Sjukvårdare vid Långbro sjukhus. Genomgått furirskola vid I. 26. Innehaft

anställning soin furir vid förra Kungl. Vaxholms grenadierregemente.

Medlem i Stockholms Landstormsförbund. Innehar skyttemärke,

skid-löparmärke m. fi. märken inom idrotten.

XILS AXEL HERMAN SÖDERMARK

Född 15 juni 1890 i Jönköping. Kapten. Revisor. Studentexamen

1909. reservofficersexamen 1911. kansliexamen 1917, löjtnant 1915.

kapten 1931 i Kungl. Ingenjörtruppernas reserv, revisor i Kungl,

arméförvaltningen 1937.

ÅKE SÖDERQVIST

Född 16 aug. 1892 i Jönköping. Servitör å Östermalmskällaren.

ARTUR BERNHARD SÖDERSTRÖM

Född 1 sept. 1906 i Vislanda. Kronobergs län. Verkmästare i

Konfektions A.-B. S:t Erie. Tidigare anställd hos Thornvalls, Södertälje.

— 563 — 38S M ÅLÄNNING AR IS TOCKHOLM

DAVID THURE SÖDERSTRÖM

Född 18 fehr. 1888 i Locknevi församling, Kalmar län. Direktör.

Sedan 1910 anställd i A.-B. A. Björkman & C:o Eftr.. och sedan 1917

bolagets verkställande direktör. Efter avslutade skolstudier anställd

under åren 1906—10 i mejerifirman Henning Johansson. Ordf. i

Sveriges Fröengrossistförening u. p. a., styr.-led. i Fröintressentföreningen

u. ji. a., medlem av Sveriges skiljenämnd för spannmål och

foderämneshandeln. Medlem av Stockholms Borgerskap och Stockholms

Borgar-gille.

SIGFRID AUGUST BERNHARD SÖNNERSTEDT

Född 26 juli 1911 i Norrhult. Nottebäcks församling, Kronobergs

län. Operasångare. Sångstudier vid Karl Nygrens sångskola, Kloster,

sång- och musikstudier vid Kungl. Musikaliska Akademien och

Operaskolan samt privata sångliga och dramatiska studier. Debut å Kungl.

Teatern den 9 jan. 1940.

WILLY SÖRGÅRDH

Född 14 april 1879 i Byarums församling, Jönköpings län. Apotekare. Innehavare av Apoteket

Vasen. Stockholm. Tidigare anställd å Apoteket Lejonet. Malmö.

CARL WERNER TAMBOUR

Född 27 juni 1900 i Vimmerby. Konservmästare hos Konsum.

Fackstudier i Tvskland. Tillhör styrelsen för bostadsfören. Diana. Stockholm.

— 564 —SMÅLÄNNING AR I ST O C K H O L M

SVEN CONRAD GUSTAV TAUSON

Född 6 nov. 1910 i Stenbrohults församling. Kronobergs län.

Ingenjör. väg- o. vattenbyggnader. Genomgått H. T. I.. S. T. I.

Konsulterande ingenjör, Ingenjörsfirman Kjessler och Mannerstråle. Studier i

Danmark och Tyskland. Jägare.

ÅKE RAGNAR OSCAR TAUSON

Född 9 april 1913 i Stenbrohults församling, Kronobergs län.

Civilingenjör. Studentexamen i Växjö 1932, civilingenjörsexamen vid Kungl.

Tekn. Högskolans fackavdelning för väg- o. vattenbyggnadskonst 1939.

Konstruktör hos Svenska Entreprenadaktiebolaget "Sentab", assistent

vid Kungl. Tekn. Högskolan. Tidigare anställd som konstruktör hos

professor Henrik Krügers konsulterande ingenjörsbyrå. Studier i

Tyskland. Österrike. Schweiz. Italien, Ungern.

CLAES DANIEL REINHOLD von TELL

Född 6 okt. 1886 i Ljungby. Kalmar län. Revisor hos Kungl.

Generalpoststyrelsen. Studentexamen i Kalmar 1904. kansliexamen i

Uppsala 1908. Anställd som e. o. postexpeditör 1905. postexpeditör 1909.

förste postexpeditör 1918. kontrollör 1922. huvudkassör 1934. revisor

1935. Gm8. Postala studieresor till Tyskland 1922 och Frankrike 1931.

CLAES EDVARD TELL

Född 16 aug. 1879 i Järsnäs församling, Jönköpings län. F. d.

byggmästare. Innehavare av Björngårdsbasaren. Högbergsgatan 54. Lärde

murareyrket hos byggmäst. Edv. Nilsson. Huskvarna. Bedrivit handel

i olika branscher samt åkeriägare.

— 565 — 38S M Å L Ä N N I N G A R I STO C K H O L M

JOHAN PER ERIC TELLBÄCK

Född 6 nov. 1903 i Skärstads församling, Jönköpings län. Egendomsmäklare, (Äppelvikens

Fastighets- och Upplysningsbyrå). Realskoleexamen.

CARL GUSTAF EMIL STURE TERNOW

Född 14 okt. 1902 i Fliseryds församling. Kalmar län. Kamrer i

Busstrafiken Stockholm—Södertörn sedan 1931. Studentexamen i

Kalmar 1922.

GOTTFRID TETZELL

Född 4 aug. 1899 i Urshults församling. Kronobergs län. Assistent

hos Stockholms stads fattigvårdsnämnd sedan 1929. Studerat vid

Säv-sjö praktiska skola 1919—20. genomgått utbildning vid Svenska

Diakonanstalten 1924—27. Tjänstgöring vid Stockholms stadsmission 1937 och

vid Västerås stads fattigvård 1928.

CAKL WILHELM SEBASTIAN THAM

Född 24 juni 1890 i Huskvarna, Hakarps församling, Jönköpings län. Major i Kungl. Livregementets

husarers reserv. Studentexamen 1909. officersexamen 1912. underlöjtnant vid Kungl. Smålands

husarregemente 1912, löjtnant 1914. ryttmästare 1926. transport till Kungl. Livregementets husarer 1927.

major 1940. Tjänstgör vid lantförsvarets kommandoexpedition. Adjutant hos H. K. 11. Kronprinsen

sedan 1930. R. S. O.. R. V. O.. R. D. D. O.. K. E. Ö. K.. Off. Rum. Kr. O.. R. B. Leop. O.

KARL EDWARD SEBASTIAN THAM

Född 12 maj 1909 i Huskvarna. Jönköpings län. Kamrer i Stockholms stads bostadskreditförening

sedan 1933. Studentexamen i Jönköping 1929. Anställd som kassör i Svenska Bostadskreditkassan

1932—38.

— 566 — 38SMÅLÅN N I N G A R 1 S T O C K KOL M

JOHAN FREDRIK THELANDER

Född 28 juli 1878 i Algutsboda församling. Kronobergs län.

Direktör. Genomgått folkskola, privata studier, handelsskola. Tidigare

direktör och ledare för ett flertal företag.

(THEDDIE) AXEL ERIK EMANUEL THEODORSSON

Född 6 dec. 1899 i Adelövs församling. Jönköpings län. Styrman

2 gr. i Kungl. Flottan (U-båtsvapnet). Anställd vid Kungl. Flottan 1917.

korpral 1920. flaggkorpral 1926. underofficer 1936.

KARL GUNNAR BERTIL THIM

Född 23 mars 1897 i Voxtorps församling, Kalmar län. Maskinist hos H. S. B.. Stockholm, sedan

1931. Genomgått Stockholms stads yrkesskola inom mekaniska facket. Förut anställd hos Bolinders,

Separator. Ahréns Mek. Verkstad. Svenska Maskinverken, Södertälje, samt i Rederi A.-B. Svea.

CARL JOHAN ANTON THOLIN

Född 21 mars 1853 i Gärdserums församling. Kalmar län.

Fastighetsägare. Praktisk utbildning inom mekaniska facket. Rentier.

Anställd vid Sandvikens Järnverk 1873—83. vid Gävle-Uppsala

järnväg-under 3 år, Stockholm-Rimbo 1886—1887, Atlas Diesel 1896—1899.

därefter egen verksamhet som fastighetsägare i Stockholm.

- 567S M ÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

GUSTAF ROBERT THORÆUS

Född 6 okt. 1895 i Mönsterås. Fil. d:r. Studentexamen i Kalmar

1914. civilingenjörsexamen 1919. prom. fil. d:r i Upsala 1932. Laborator

vid Radiofysiska Institutionen. Karolinska sjukhuset, Stockholm.

CARL AUGUST THORELL

Född 2 mars 1854 i Bottnaryds församling. Jönköpings län.

Köpman. Startade egen affärsverksamhet i garn och vävnadsbranschen år

1880 i Stockholm och har bedrivit denna till år 1937. då rörelsen

övergick till en av sönerna. En filial på Lidingö, startad 1913. innehas

numera av en dotter.

KARL EMIL THORELL

Född 2 maj 1882 i Västra Torsås församling. Kronobergs län.

Snickaremästare. Lärt yrket hos firma A. P. Blom. Arboga, inneh. N.

Bäckström. Driver egen rörelse i Stockholm sedan 1921. Innehaft anställning

hos Fabrikör Gust. Lindqvist, Stockholm, i c:a 15 år.

GEORG KLAS ANTON THORÉN

Född 9 juli 1910 i Huskvarna. Emaljmästare vid El. A.-B. Helios,

Stockholm, sedan 1939. Tidigare anställd vid Husqvarna Vapenfabriks

A.-B.. Gavleverken i Gävle. Medlem i Sveriges Arbetsledareförbund.

Innehar märken och priser i gymnastik, atletik och fri idrott.

— 568 —SMÅLÄNNI N GÅR 1 S T O C K H O L M

KARL HERMAN THORIN

Född 19 mars 1862 i Torsås församling. Kalmar län. F. d.

verkmästare. Pensionerad sedan 1932. Sedan år 1902 anställd som

verkmästare hos Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson, Stockholm. Dessförinnan

anställd hos olika företag, bl. a. hos ASEA. Stockholm.

JOHAN EDVIN THORSE

Född 3 juli 1892 i Tveta församling. Kalmar län. Byggmästare.

CARL JOHAN THORSELL

Född 4 maj 1864 i Östra Torsås församling, Kalmar län. F. d.

droskförare.

CARL AUGUST THOUR

Född 20 nov. 1875 i Myresjö församling. Jönköpings län. Direktör.

Genomgått handelsskola. Tillhör Oddfellow.

Pk øit

— 569 — 38SMÅ LÅNNIN GAR 1 S TOCKHOLM

JOHAN RUBEN THULIN

Född 13 sept. 1895 i Kulltorps församling, Jönköpings län.

Bankkamrer i A.-B. Svenska Handelsbankens kontor, Hantverkaregatan 33.

Studentexamen i Jönköping 1916. Anställd i A.-B. Svenska

Handelsbanken sedan 1918. Medlem av Kungsholms församlings

kyrkofullmäktige 1934—38 och av Kungsholms församlings skolråd 1934—38.

KARL JOSEF RAGNAR THUNBERG

Född 26 jan. 1890 i Oskarshamn. Portvakt sedan 1929. Innehaft anställning vid Oskarshamns varv

som plåtslagare 1912—15 och vid Finnboda varv 1915—29.

TORSTEN T. WALLENTIN THUNBLAD

Född 29 okt. 1903. Butiksföreståndare.

MARTIN MARINO THUNELL

Född 13 okt. 1898 i Vetlanda. Jönköpings län. Grundläggare. Utför egna arbeten. Innehaft

anställning vid Kungl. Telegrafverket 1932—37.

ERIK SAMUEL THUNQVIST

Född 21 dec. 1895 i Oskarshamn. Folkskollärare.

Folkskollärarexamen 1916 i Göteborg. Lärare vid Stockholms folkskolor sedan 1916.

Översatt bl. a. Frederick B. Fisher: Gandhi och vi. Natur och Kulturs

förlag 1934.

— 570 —S M A L Ä N N 1 N G A R 1 STOCKHOL M

JOSEF GUSTAF ADOLF THUNQVIST

Född 31 jan. 1904 i Oskarshamn. Folkskollärare.

Folkskollärarexamen i Göteborg 1927.

STEN ELIAS THUNQVIST

Född 22 nov. 1899 i Oskarshamn. Ingenjör. Genomgått Tekniska

elementarskolan i Örebro och studerat vid Tekniska Högskolan i Berlin.

Verkst. direktör i A. Heilborns Elektriska Aktiebolag. Innehaft

anställning som konstruktör hos Siemens-Schuckert. Berlin, offertingenjör hos

Elektriska A.-B. Siemens och Graham Brothers. Stockholm.

ERNST AXEL THURËN

Född 17 mars 1896 i Tranås. Körsnärsmästare. Genomgått

körsnärs-mästarekurs 1937. Innehar egen affärsrörelse. Linnégatan 19. sedan

1929. Ordf. i Sveriges Körsnärsmästareförenings Stockholmssektion,

medlem av Stockholms Hantverksförening.

GUSTAV MANFRED THURESON

Född 28 nov. 1895 i Kristvalla församling, Kalmar län.

Flaggunderofficer i Kungl. Flottan. Fastighetsägare. Svärdsman.

— 571 — 38SMÅLÄNNING A R I S T O C K H O L M

BERNHARD THÖRNBERG

Född 20 april 1896 i Växjö. Redaktör. Genomgått folkskola och

privatskola. Redaktör i Tidningarnas Telegrambyrå (TT) sedan 1921.

Innehavare av Thörnbergs Förlag. Stockholm. Tidigare medarbetare i

Nya Växjöbladet. Nordiska Presscentralen. Vestmanlands Läns Tidning

i Västerås. Presstelegrambolaget. Stockholms Dagblad. Dagens Nyheter.

GUSTAF ROBERT KARL THÖRNKYIST

Född 19 dec. 1904 i Ryssby församling. Kalmar län. Posttjänsteman

vid Kungl. Postverket. Innehaft anställning som järnvägstjänsteman.

Innehar skyttemedalj.

FRITZ ISAK VERNER THÖRNQVIST

Född 21 dec. 1883 i Loftahammars församling. Kalmar län.

Lagerarbetare vid A.-B. Svenska Shell. Korpralsexamen vid Kungl. Flottan i

Stockholm. Innehar Kungl. Sällskapet Pro Patrias medalj 1938 för 28

års tjänst hos A.-B. Svenska Shell.

HENRIK MARTIN THÖRNQVIST

Född 17 mars 1890 i Oskarshamn. Plåtslagare vid Finnboda Varv. Lärt yrket vid Oskarshamns

Mek. Verkstad.

— 572 -SMÅLÄNNIN GAR I STOCKHOLM

GUNNAR OLOF ERIK TISELL

Född 18 juni 1883 i Frinnaryds församl.. Jonköpings län.

Bokförläggare. Norrköpings h. allin, lärov. 1894—1901. Anställd vid McGraw Publ.

Co., New York. bokförl.-avd. 1905—10. red. av Elect. World 1910—13,

huv.-red. och utg. av Tekn. Tidskrift 1913—21, verkst. dir. i A.-B. Sv.

Teknologer, förl. 1918—21. i A.-B. G. Tisells Tekn. Förl. 1921—25.

Anst. i A.-II. Sv. Litogr. Tryck, sedan 1925. Org. uppdr. vid Sv.

beskickningen i Ryssland 1917. Hedersled, i Swed. Engineers Soc., Chicago.

Har varit medlem av styr. för Svenska Reklamförb. (ordf. 1920—21).

Travellers Club (sekr. 1921—24). Föreningen "1883 Års män" (1922—34).

Sällskapet i Stockholm (1930—33), Svenska Golfförb. (sedan 1931. sekr.

sedan 1939). Har redigerat och medverkat i ett stort antal bokverk och

tidskrifter. Speciell hobby: golf.

SVEN ERIK RAGNAR TJUSE

Född 24 juni 1911 i Eksjö. Verkmästare. Studentexamen i Eksjö

1931. verkmästareexamen vid Tekn. institutet 1934. Innehaft

anställningar hos ingenjör Tor Loquist och Liljeholmens Stearinfabrik.

GUNNAR TEOFIL TODE

Född 2 mars 1882 i Arby församling, Kalmar län. Postmästare vid

Stockholm 15 sedan 1940. Studentexamen i Kalmar 1903, e. o. postex.

peditör 1905. postexpeditör vid järnvägsposten 1911. postassistent 1925.

förste postassistent 1930. kontrollör 1935. Innehar guldmedalj av 8:e

storleken.

KARL EMIL TOLL

Född 8 okt. 1895 i Vederslövs församling. Kronobergs län. Kontrollör vid Stockholms Spårvägar.S .1/ A L A N N I N G A R_I_ S T O C K H O L M

KAHL GUSTAF CYRUS TOLL

Född 1 aug. 1885 i Berga församling, Kronobergs län. Direktör.

Genomgått handelsinstitut. Skötsel av såväl egna som främmande

fastigheter. Efter att ha genomgått handelsinstitut i såväl Kristinehamn

som Stockholm erhölls anställning i A.-B. Wahlén & Block. Två år

senare avflyttning till Tyskland för språkstudier och vidare utbildning

med anställningar i såväl Berlin som Duisburg. Kom i Kreuger & Tolls

tjänst som deras ombud i Finland och Estland. Startade 1912

trävaru-affär i Wiborg. Finland, under firma C. Tolls Trävaruexport, vilken

firma år 1915 ombildades till aktiebolag. Återflyttade 1929 till Sverige.

Styrelsemedlem och revisor i flera bolag.

PAUL SEKY. ESAIAS TOLL

Född 7 sept. 1882 i Berga församling. Kronobergs län. Ingenjör.

F. d. generalkonsul. Genomgått sex klasser allm. läroverk samt teknisk

skola. Verkst. direktör i Tolls Byggnadsaktiebolag. Ordf. i styr. för

Ölands Cement A.-B., Jehanders Sand & Grus A.-B., Sv. Murbruks

A.-B.. Fastighets A.-B. S:t Erik m. fi. bolag. Äger Fållnäs gård,

Sorunda. Ösmo. Innehaft anställn. vid Norrköpings Stads Byggnadskontor,

A.-B. Kasper Höglund, A.-B. Kreuger & Toll. Nordiska Kompaniet,

Stockholm, m. fi. R. N. O.. B. V. O., Olympiska medaljen. Böda

korsorden m. fi. Företagit ett flertal resor i in- och utomeuropeiska länder.

SIXTEN GEORG PETRUS TOLL

Född 22 nov. 1867 i Åkers församling, Jönköpings län. F. d.

förrådsförvaltare. Underofficersexamen 1886 vid Kungl. Jönköpings

regemente. fanjunkare 1910. avsked 1918, väbel vid Skjutskolan å

Rosersberg 1918—19. Förrådsförvaltare hos firma Kreuger & Toll. Stockholm.

1919—32. Äger och bebor villafastigheten Stensborg. Lidingö.

Svärdsman.

FRANK JOHAN PETERSON TOLLEEN

Född 30 okt. 1879 i Råsmäte, Linderås församling, Jönköpings län.

Genomgått 2 terminer i Örebro missionsskola 1902—03. Vistades

därefter under 20 år i U. S. A. Graduerade efter studier 1904—08 från Sv.

Baptisternas Teologiska Sem. i Chicago. Installerad till pastorsämbetet

i Kulm, N. Dak. 1908. tjänstgörande där till 1910. Studier vid The

Uni-versity of Chicago samt Baptist Seminary och The Louisville University,

Kentucky. 1910—11. Graden Bachelor of Arts. Wake Forest College. N.

Carolina 1912. Teol. Mag. graden vid S. B. Th. S. i Louisville 1913.

Graden Doctor of Chiropractic från St. Paul College of Chiropractic,

Minnesota 1916. Filosofie doktorsgrad 1922 från National College of

Chiropractic. Chicago. Praktik i Minneapolis, Minn. 1916—24 och

legitimerades där 1919. Deltog i årligen anordnade Lyceumkurser vid The

Palmer Sehool of Chiropractic, Davenport, la. Praktik i Stockholm sedan

1924. En av initiativtagarna till och styr.-led. i Diplomerade

Chiroprak-torers Förening u. p. a. Ansvarig utgivare och redaktör för

Chiroprak-tisk Journal. Medlem av The European Chiropractic Union. Deltagare i

det historiska Delavvareminnets firande 1938.

- 574 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

KARL RERTIL NATANAEL TON NR Y

Född 12 mars 1909 i Värnamo socken. Vaktkonstapel vid

Centralfängelset å Långholmen sedan 1936. Studier vid Fjellstedtska skolan.

Uppsala. Innehaft anställning som lantbruksbokhållare på Oppeby gård.

Råby, Södermanland. Ordningsvakt vid A.-Ii. Stockholms Systemet.

OSKAR HJALMAR TORELL

Född 16 mars 1884 i Flisby församling. Jönköpings län.

Musikdirektör. Folkskollärareexamen, organist-, kantors- och

musiklärareexamen vid Kungl. Musikaliska Akademien. Lärare i pedagogik och

praktisk lärareutbildning vid Kungl, musikhögskolan, organist i Lidingö.

Musiklärare vid Lidingö högre allin, läroverk och Lidingö folkskolor.

Led. av Lidingö kyrko- och skolråd 1911 — 12. R. V. O.

NILS ROLAND J:SON TROSSING

Född 20 mars 1905 i Vissefjärda församling. Kalmar län.

Grosshandlare. Innehavare av Nils Johanssons Partiaffär, frukt, potatis och

grönsaker, Folkungagatan 78. etablerad 1926. Medlem av Sveriges

Grossistförbund. Stockholms Potatis Grossistförening. Föreningen

Stockholms Grönsaksgrossister. Stockholms Borgareskap och Gille. Mercurii

Orden.

CARL-AXEL T ROTTESTAM

Född 28 aug. 1897 i Berga församling. Kronobergs län. Tjänsteman

i Stockholms Enskilda Bank A.-IS.

- 575 -S M Å L Ä N N I N G AR 1 STOCKHOL M

OLOF VIKTOR TRYSELIUS

Född 26 maj 1905 i Västervik. Hydrograf vid Statens

Meteorolo-gisk-Hydrografiska Anstalt. Studentexamen i Västervik 1923. fil.

kand.-examen i Uppsala 1927. Amanuens vid Geogr. Inst. i Uppsala,

observator vid Naturvetenskapliga stationen i Abisko. Lärare vid

folkhögskolorna i Molkom och Smedby (Högalid), meteorolog vid S. M. II. A.

PER GÖSTA BERTIL TUFVESSON

Född 10 febr. 1907 i Västervik. Överkonstapel vid Stockholms

Poliskår. Realskoleexamen i Västervik, högre handelsskola, polisskolans

högre kurs 1935. Anställd vid poliskåren 1928. Styr.-led. i Kungl.

Liv-grenad järregementets Kamratförenings stockholmsavdelning.

CARL ALBIN TUNNÉ

Född 4 mars 1880 i Rosenberg, Askeryds församling. Jönköpings

län. Förste kontorist vid Statens Järnvägar. Genomgått kavalleriets

underofficersskola i Stockholm 1899—1900. korrespondenskurser vid

Hermods, språkkurser vid A. B. F. samt kurser vid järnvägen.

Bil-jettexpeditör vid Centralstationen, Stockholm. Fast anställd vid Kungl.

Smålands husarer 1897—1901. Jönköpings poliskår 11 mån. (1901—02),

Statens järnvägar sedan 1902 i maj. Innehaft mindre uppdrag i

sammanslutningar såsom revisor o. dyl. Guldmedalj i femte storleken för

nit och redlighet i rikets tjänst. Företagit privat studieresa till Nord

Amerika (sex mån.) 1921. Stipendium av Statens järnvägar för

språkstudier i England (fyra mån.) 1930.

ERNST BIRGER TYDÉN

Född 20 maj 1909 i Gamleby, Kalmar län. Grosshandlare.

Genomgått Vimmerby samskola samt handelskurs. Innehar sedan år 1933 egen

rörelse: Handelskompaniet Tyco. Förut anställd hos Stockhaus & C:o

A.-B., Nordiska Kartro A.-B.. A.-Ii. Åtvidabergs Industrier som

representant.

— 576 —S M Å L Ä N N I N GAR I STOCKHOLM

JOHN VALDEMAR CRECEUS TÄRNESJÖÖ

Född 7 sept. 1890 i Härlunda församling. Kronobergs län. Poliskonstapel vid Stockholms poliskår

sedan 1919. Genomgått underofficersskola vid Inf. 3, Örebro, 1911 12. Innehaft anställning som furir

vid Kungl. Livregementets grenadjärer, Örebro.

HENRIK KONSTANTIN TÖRNBERG

Född 2 juli 1888 i Loftahammars församling, Kalmar län. Disponent i A.-B. Robert Ditzinger.

Innehar Pro Patrias guldmedalj.

HANS SAMUEL TÖRNBLOM

Född 22 dec. 1888 i Eksjö. Major. Genomgått krigshögskolan och

Gymnastiska Centralinstitutet. Mobiliseringsofficer vid Kungl. Svea

flygflottilj. Major på reservstat vid Kungl. Livgrenadjärregementet.

R. S. 0.

IVAR VILHELM TÖRNEBOHM

Född 15 febr. 1887 i Trekanten. Ljungby församling. Kalmar län.

Riksbankskamrerare. Studentexamen i Kalmar 1904. Anställd i

Riksbanken 13 april 1905. Led. av lönenämnden för riksdagens verk sedan

1940. ordf. i styrelsen för Riksbankstjänstemännens förening sedan 1936.

styr.-led. i Bankostatens ensk. änke- & pupillkassa och i Bostadsfören.

Mälarborgen u. p. a. Led. av Svenska Revisorsamfundet.

GUSTAV FRIDOLF TÖRNQUIST

Född 19 april 1888 i Loftahammars församling. Kalmar län.

Järnarbetare vid Stockholms Spårvägar sedan 1910. Genomgått korpralskola

vid Kungl. Fälttelegrafkåren.

- 7 -S M Å L Ä N N 1 N GAR 1 STOCKHOL M

ANE (ARNE) GUSTAF CECIL TÖRNQVIST

Född 3 nov. 1897 i Nässjö. Advokat. Juris kandidat vid Stockholms Högskola 1925. Ledamot av

Sveriges Advokatsamfund 1935. Innehavare av A. Törnqvists Advokatbyrå. Tingstjänstgöring vid

Mellersta Roslags domsaga 1925- 28. Biträdande jurist å jur. kand. Erik Peterssons Advokatbyrå,

Stockholm. 19291—39.

ERIC WILHELM NATANAEL TÖRNQVIST

Född 6 april 1900 i Skärstads församling. Jönköpings län.

Handlande. Innehar egen rörelse.

HUGO ALEXANDER TÖRNQVIST

Född 4 aug. 1904 i Väckelsångs församling, Kronobergs län. Polisman. Genomgått militärskolor

samt polisskolan. Poliskonstapel vid Stockholms stads poliskår sedan 1930. Sergeant i reserven vid

Kungl. Gotlands infanteriregemente. Innehar svenska arméns .skyttemedalj i silver, ,skyttemärke i guld

och skidlöparmärket i silver.

NILS MALTE TÖRNQVIST

Född 23 nov. 1914 i Kalmar. Medicine kandidat.

CARL RAGNAR ULVÖNÄS

Född 10 jan. 1897 i Västra Torsås församling, Kronobergs län.

Köpman. Innehar egen rörelse, Ulvönäs Herrkonfektion, Västmannag. 55.

- 57S —S M Å L Ä N N I N G A R 1 S T O C K H O L M

FRANS EDVARD (EDY) HUBERT VELANDER

Född 4 maj 1894 i Jönköping. Professor. Studentexamen i Skara

1912. KTH (elektroteknik) 1916, A. M. Harvard 1917. Verkställande

direktör i Ingeniörsvetenskapsakademien samt verkställande direktör i

Föreningen för elektricitetens rationella användning (Fera).

Assistentlärare vid Harvard univ. 1919. sekr. elektrotekniska

forskningsavdelningen. Massachusetts Jnstitute of Technology, Cambridge, Mass..

byrå-ing. vid Vattenfallstyrelsen 1920—27, sekreterare vid Svenska

Elektrici-tetsverksföreningen från 1927 och verkställande direktör där 1936—40,

sekreterare hos Svenska Nationalkommittén för Världskraftkonferenser

1923—40, redaktör för tidskriften ERA 1923—40. R. V. ü. Publikationer

i elektrotekniska och energiekonomiska ämnen.

PER GUSTAV VEST IN

Född 19 juni 1899 i Dalhems socken. Kalmar län. Civilingenjör.

Kapten V. V. K. Studentexamen i Linköping 1917. Kungl. Tekn.

Högskolan 1923. Res.-off.-examen 1918.

OTTO RICHARD VIGREN

Född 14 sept. 1872 å Gunnebo bruk, Gladhammars församling,

Kalmar län. F. (I. mekaniker. Har varit skolrådsledamot i Johannes

församling. led. av fattigvårdsstyrelsen i Jakobs och Johannes församlingar,

led. av pensionsnämnden i Johannes samt i arbetsförmedlingens styrelse.

TORSTEN HENNING VIKTORSON

Född 27 sept. 1909 i Fliseryds församling, Kalmar län. Köpman.

Representant för Pappersfirman Ernst Söderberg A.-B., Stockholm.

- 579 —S .1/ A L Ä N N 1 N G A R I S T O C K II O L M

THOR VILGON

Född 3 juni 1891 i Tranås. Säby församling. Jönköpings län.

Kamrer å Hotel Continental. Stockholm. Realskoleexamen vid Linköpings

högre allin, läroverk. Studier i Tyskland. Schweiz, England. Frankrike.

Innehaft anställning som kontorschef å firma Pehr Egnér,

Lidineö-Brevik.

PETER JOHAN VINTERSKOG

Född 26 mars 1886 i Virestads församling, Kronobergs län.

Köpman. Studentexamen vid Lunds Privata Elementarskola 1906.

Föreståndare för A.-B. Slipmaterials och A.-B. Svenska Naxos

Stockholms-filialer. John Ericssonsgatan 9. Äger Fanhults och Tiintendala gårdar

i Virestads socken med kvarn, såg, liönseri och kolugnsanläggningar

samt Kristinehills Trädgård, Västervik.

CARL AXEL VIRDE

Född 11 april 1883 i Ljungby församling, Kronobergs län.

Distrikts-lantmätare i Värmdö distrikt. Lantmäteriexamen 1904. R. V. O.

NILS ROLAND VRETHAMMAR

Född 14 dec. 1905 i Öja församling, Kronobergs län. Bitr. överkonstapel i Stockholms poliskår.

Anställd i kåren sedan 3 febr. 1930. Studentexamen 1927. reserv-officersexamen 1929, Statens polisskolas

överkonstapelskurs 1938. Löjtnant i Kungl. Kronobergs regementes reserv.

STIG BALTZAR YNGVE WADFELDT

Född 21 mars 1914 i Barnarps församling. Jönköpings län. Parkettläggare vid Limhamns

Träindustri. Stockholm.

— 580 —S M A L Ä N N I N G R 1 S T O C K II O L M

CARL VILHELM WAHL

Född 3 sept. 1887 i Lofta församling, Kalmar län. Vice värd vid

Stockholms stads fastighetskontor. Genomgått elektroteknisk utbildning.

Innehaft anställning som telefonmontör vid L. M. Ericsson 1904—15.

innehavare av Elektriska Kompaniet Blix & C:o 1916—19, tjänsteman

vid Vin- & Spritcentralen 1920—23. Innehar Sveaordens

drottvärdig-hot och hederskors, ordensband, S. H:n Stockholm. VI graden och

hederstecknet.

JOHAN BERNHARD WAHL

Född 21 juni 1881 i Lofta församling. Kalmar län. Fabrikör.

Innehavare av Stockholms Fjäderfabrik, etabl. 1916. Från 1898—1915

arbetat som filare och metallarbetare vid Nya A.-B. Atlas, A.-Ii. Sv.

Spiralfabriken. A.-B. L. M. Ericsson, A.-B. Alladin och Bolinders Mek. Verkst.

A.-B.. Stockholm. Tillhör sedan 1928 Stockholms Borgarskap samt

Bor-gargillet. Hedersordf. i Orfeuskören, Stockholm. Stockholms

Sångar-förbunds förtjänsttecken i guld.

GUSTAF ADOLF WAHLBERG

Född 10 dec. 1894 i Vimmerby. Försäljningschef hos Järnvägs A.-B.

Stockholm-Saltsjön sedan 1926. Genomgått Linköpings högre allin,

läroverk. Frans Schartaus Handelsinstitut, Stockholm, handelsstudier i

Holland och llelgien. Innehaft anställning vid Skånska Cementgjuteriet

1917—18. Försäkringsbol. Hansa 1918—19. Nordiska Kullagerfabr. i

Haag, Holland. 1919—21. Wilh. Schaumans Fanérfabriks filial,

Rotterdam, 1922, 24 och 25. .). Wouters, Bruxelles, Belgien, 1923.

THOR ALFRED WAHLBERG

Född 13 juli 1880 i Vimmerby. Kamrerare. Genomgått Västerviks

högre allin, läroverk samt postexamen. Kamrer och kontorschef hos

A.-B. Allkartong. Arbetaregatan 33 A, Stockholm. Kontrollör i Kungl.

Generalpoststyrelsen. Pensionerad.s m Ålänning a r i s t o c k h o l m

CARL GUSTAF ARTHUR WAHLÉN

Född 8 maj 1874 i Västervik. F. d. direktör. Studentexamen i

Stockholm 1891. merkantil utbildning à handels- och fabrikskontor i

Tyskland och England 1892—96. Innehaft anställning hos Svenska

Gummi-fabriks A.-B. i Gislaved 1896—1926. sista året i egenskap av

verkställande direktör. Avflyttade till Stockholm 1927. Led. av

taxeringsnämnden i Gislaved. Båraryds socken. 1904—12. ordf. i municipalstämman i

Gislaved 1905—13, ordf. i Gislaveds Skytteförening 1907—21.

OTTO AGNE WAHLGREN

Född 8 aug. 1879 i Kalmar. Lektor. Fil. kand. Uppsala 1898, fil. lic.

1902, fil. d:r 1903. Docent i matematik i Uppsala 1903—04, lektor i

matematik och fysik vid Lunds högre allin, läroverk 1906. vid realläroverket

å Norrmalm i Stockholm sedan 1922. Skrivit: Lärobok i astronomi

(1908, 5. uppl. 1926), Lärobok i algebra (1912. 6. uppl. 1941), Lärobok

i funktionsteori och anal. geom. (1914, 5. uppl. 1910). Från torrvedsbloss

till halvwattlampa (1917), Exempel till rymdgeometrien (1921, 2. uppl.

1931), övers, av Apollonios, Kägelsnitten, bok 1—3 (1932).

VIKTOR ADRIAN WAHLGREN

Född 26 okt. 1881 i Madesjö församling. Kalmar län. Grovarbetare vid Statens Järnvägar,

Stockholm. Innehaft anställning som skogsarbetare å Håtuna herrgård.

OSCAR RUDOLF WAHLQUIST

Född 4 juli 1897 i Stockaryds församling. Jönköpings län.

Posttjänsteman.

— 582 —SMÅLÄNNING A R 1 STOCKHOL M

STEN AXEL WAHLQUIST

Född 23 mars 1877 i Högsby församling. Kalmar län. Övermaskinist. Maskinistexamen vid

Stockholms Navigationsskola 1904. övermaskinistexamen vid samma skola 1908. Sedan 1938 anställd hos

Vaxholms Nya Ångbåtsbolag. Gick till sjöss 1894 å olika fartyg till 1904, som maskinist å ett och

samma fartyg 1905—38.

KARL ERIK WAHLSTEDT

Född 18 maj 1887 i Jönköping. Tjänsteman. Studier vid läroverk

och handelsskola. Anställd i Kooperativa Förbundet sedan 1928.

Statistiker. Innehaft anställningar å industri-, advokat- och affärskontor

samt under c:a två år å rederikontor i Tyskland.

OTTO ALBERT WALLÉN

Född 27 nov. 1885 i Tolgs församling, Kronobergs län. Godsägare. F. d. konsul. Studentexamen

i Lund 1906. fil. studier vid Lunds universitet och jur. studier vid Stockholms Högskola. Stadskamrer

i Södertälje 1912—18, affärsverksamhet i Ryssland och Baltiska staterna 1918—27. Led. av

vägstyrel-sen i Färentuna distrikt 1928—29, mjölkpropagandans arb.-utskott sedan 1931 och i

Skogsägareföreningens styr. 1930—33. led. i tf. arbetsutskott i Stockholm 1931—37. i riksorg. förtroenderåd 1931—37.

Stiftare av Riksförb. Landsbygdens folk. Huvudman i Stockholms läns sparbank sedan 1933 ni. ni.

Ledamot av riksdagens andra kammare.

AXEL GEREON WALLENBERG

Född 22 maj 1898 i Nässjö. Skulptör. Studier viel Tekn. skolan,

Berggren & Larssons Konstskola och vid Konstakademien. Utfört

kyrkliga skulpturer i Halland och Västergötland, Töre kyrka, Övre Norrland.

Sollentuna o. Wallentuna kyrkor utanför Stockholm, porträtt och

medaljer. Deltagit i utställn. "Exponenterna" 1935 111. fi. utställn. Deltagit

i skulpturtävlingar: 3:dje pris i Stockholm 1926. 1 :sta pris i Lund 1933.

I :sta pris i Hälsingborg 1938 för fontän till S:t Jörgens plats.

Fontänen-gruppen under arbete 1937—41. färdig i gips juli 1941 och är under

bronsgjutn. Konstverket uppsättes våren 1942.

STEN SAMUEL JOHANNES WALLER

Född 7 nov. 1903 i Vimmerby landsförsamling, Kalmar län. Notarie i Överståthållarämbetets

kansli. Jur. kand., domsagotjänstgöring vid Södertörns domsaga. T. f. assessor vid Ö. Ä:s kansli

sedan I juli 1937. Taxeringsordf., lärare vid Statens polisskola.

— 583 — 38S M Å L Ä N N 1 N G A R 1 S T O C K H O L M

EDVARD KONRAD SIXTEN WALLIN

I""ödd 18 nov. 1895 i Siiby församling, Jönköpings hin. Brandförman vid Stockholms Brandkår.

KNUT HERMAN MAURITZ WALLIN

Född 19 febr. 1891 i Kalmar. Målarmästare i Stockholm.

WILHELM TOBIAS WALLIN

Född 7 dec. 1883 i Alvesta. Aringsås församling. Kronobergs län.

Förste byråingenjör i Kungl. Lantbruksstyrelsen sedan 1919.

Avgångsexamen från Tekniska elementarskolan i Borås 1903. Ingenjör vid

Glim-åkra-Älmhults järnvägsbyggnad 1907—08. Tjänstebiträde hos Statens

lantbruksingenjörer 1904—06. 1909—11. Byråingenjör i Kungl.

Lantbruksstyrelsen 1911—19. R. V. O.

NILS EMIL WANNBORG

Född 9 nov. 1913 i Nässjö. Ingenjör vid L. M. Ericssons

Försäljningsaktiebolag. Studentexamen i Uppsala 1932, civilingenjörsexamen

i Stockholm 1937.

— 584 — 38S M Å L Ä N N 1 N G A R 1 STOCKHOLM

HANS WASÉN

Född 18 nov. 1900 i Hässleby församling. .lönköpings län.

Ombudsman i Stockholms Metallarbetarefackförening.

KNUT OLOF WASTENSON

Född 6 juni 1915 i Växjö. Köpman. Reservofficer. Löjtnant i I.

reserv. Genomgått handelsgymnasium och krigsskolan.

KARI, FREDRIK GERHARD WATZ

Född 28 dec. 1883 i Hallingeberg® församling. Kalmar län. Inkasserare i firma Olof Vidmark.

Stockholm.

SVEN KARL GEORG WEDAR

Född 24 juni 1914 i Växjö. Fil. kand. Studentexamen i Linköping

1933. Litterära och filosofiska studier vid Lunds universitet 1934. fil.

kantl.-examen 1938.

— 585 —

38SMÅLÄNNIN GAR I S TOCKHOLM

GUSTAF FOLKE WEDEFELT

Född 26 dec. 1897 i Vena församling, Kalmar län. Biträdande

sjukhusdirektör i Stockholm sedan 1939. Kapten å intendenturkårens

reservstat. Studentexamen 1919, officersexamen 1923. examen vid Kungl.

Gymnastiska Centralinstitutet 1927. intendentsexamen 1929, examen vid

infanteriskjutskolan 1930. Tjf. regementsintendent vid K. Svea

artilleriregemente 1928, officer vid intendenturstaben 1930. regementsintendent

och kasernofficer v. K. Göta trängkår 1931—36. officer vid

intendenturkårens chefsexpedition och intendenturdepartementets centralbyrå

1937 39. förste lärare i militär förvaltning vid Kungl, krigsskolan

1937—40 samt flera andra läraruppdrag. Instruktör och lärare vid

landstormsutbildning 1929—30 och 1937—40. Innehar skidlöparmärken

skvttemärket. civila idrottsmärket, militära idrottsmärket, samtliga i

guld.

HJALMAR LEONARD WEDIN

Född 9 sept. 1891 i Uråsa församling, Kronobergs län.

Polisöverkonstapel vid Stockholms poliskår. Anställdes vid kåren 1915. Genomgått

underofficersskola och Polisskolans högre kurs. Innehaft anställning

som furir vid Kungl. Kronobergs regemente.

GUSTAF DAVI1) WEIMER

Född 10 febr. 1874 i Adelövs församling, Jönköpings län.

Grosshandlare. Delägare i firma Weimer & Nylander, etablerad 1922. Innehaft

anställning i yrket i Stockholm 1894. egen rörelse 1901—08. disponent

för Mälarprovinsernas Andelsslakteriförening 1917—22. Kassör i

Stockholms Köttgrossistförening sedan 1937. styr.-led. sedan föreningens

början 1913. medlem av Sveriges Grossistförbund.

AXEL FREDRIK LAMBERT WEITER

Född 17 sept. 1885 i Hallingebergs församling, Kalmar län.

Övermaskinist. Övermaskinistexamen vid Kungl. Flottan. Maskinmästare vid

Långbro sjukhus. Innehaft anställning vid Kungl. Flottan.

— 586 —S M Å L Ä N N I N G A R 1 STOCKHOLM

JANNE OSKAR EDVIN WEKÉLL

Född 1 april 1892 i Nässjö. Tjänsteman hos Stockholms stad. Varit

aktiv idrottsman.

JOHN BIRGER GÖSTA WELANDER

Född 14 april 1903 i Algutsboda församling, Kronobergs län. E. o.

notarie hos Riksförsäkringsanstalten. Förordnad såsom kanslist å

Riksdagens andra kammares kansli sedan 1939. Studentexamen vid Kalmar

högre allin, läroverk 1923. stud. vid Lunds universitet åren 1924—28,

kansliexamen 1927 och fil. kand.-examen 1928.

SIMON EMIL WELANDER

Född 10 dec. 1897 i Linneryds församling, Kronobergs län. Rörledningsentreprenör.

Fastighetsägare. Tyghantverkare vid ingenjörtrupperna. Innehaft anställning som montör, tyghantverkare och

rörledningsentreprenör.

WALFRID TEODOR WELANDER

Född 4 april 1881 i Torpa församling, Kronobergs län. Köpman.

Genomgått underofficersskola vid Kungl. Svea livgarde. Portvakt.

Innehaft konsthandel.

— 587 — 38SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

JOSEF AUGUST EMANUEL WELIN-EERGER

Född 25 dec. 1885 i Västervik. Yrkesinspektör, civilingenjör, kapten

i reserven. Studentexamen 1904, ex. vid Chalmerska Institutets högre

avd. 1907. reservofficersexamen 1907. Yrkesinspektör i första distriktet

(Stockholm och Gotland) sedan 1931. Innehaft anställning som lärare

vid tekn. skola, montageingenjör, sedermera chef för montageavd. hos

Nya Förenade El. A.-I?.. Ludvika, och Aseas Bergslagsfilial. Ludvika,

chef för montageavd. hos El. A.-B. Eck. Partille, anställd vid

yrkesinspektionen sedan 1925. Ordf. i elektriska nämnden vid Stockholms

stads lärlings- och yrkesskolor. Ett flertal förtroendeuppdrag inom

svenskt skytte. Innehar statens samtliga utmärkelser för

skjutskicklighet. skytteförbundens överstyrelses förtjänstmedalj, skytteförbunds,

skyttekretsars och föreningars förtjänst- och mästerskapsmedaljer.

KARL ENOK WELIN-BERGER

Född 28 mars 1887 i Västervik. Bankkamrer i A.-B. Svenska

Handelsbanken. Stockholm, sedan 1919. Studentexamen i Västervik 1907.

diplomerad från Handelshögskolan i Stockholm 1913. stipendium för

bankstudier i utlandet. Innehaft anställning i Västerviks Handelsbank

1907. i London County and Westminsterbank Ltd. i London 1914. i

Stockholms Enskilda Hank 1914, i Skandinaviska Kreditaktiebolaget

1917. Kommunalfullmäktig i Stocksund, lärare vid Handelshögskolan i

Stockholm, revisor i ett flertal företag. Innehar svenska skytterörelsens

mästartecken.

HUGO EVALD WEMAN

Född 19 nov. 1862 i Grenna landsförsamling, Jönköpings län. F. d.

direktör för A.-B. B. O. Geijer. Stockholm, samt innehavare av

förutvarande firma A. N. Berggrens Eftr., Stockholm. Numera chef för firma

L. & C. Hardtmuths lager i Stockholm.

NILS ANDERS HUGO WENDEL

Född 23 sept. 1903 i Nybro. Portvakt i Fastighetsaktiebolaget n:r 57 Humlegården. Tidigare

anställd som ordningsman.

— 5S8 —S M Å L Ä N N I N G AR 1 STOCKHOLM

GUSTAF EMANUEL WENKER

Född 28 fehr. 1884 i Hylteberg, Gällaryds församling, Jönköpings

län. Kontorschef. Genomgått handelsinstitut, stud. som hospitant vid

Handelshögskolan i Stockholm, kortare utlandsresor i studiesyfte m. m.

Kamrer och kontorschef vid Tobaksmonopolet sedan 1S15. Tidigare

några års praktik inom lantbruk, handel och industri, tjänsteman hos

W:m Hellgren & C:o T. A. 1908. korrespondent och vice kontorschef vid

A.-B. Förenade Svenska Tobaksfabriker 1912. Medlem i överstyrelsen

för Svenska Personalpensionskassan (SPP) 1919. styr-suppl. i samma

kassa 1937. ordf. i Tobaksmonopolets Tjänstemannaförening sedan 1921.

Kyrkofullm. i Katarina och revisor i kyrkorådet därstädes, led. av

tax.-nämnd, styr.-led. i Företagsekonomiska Föreningen 1936—41. revisor

i några medelstora företag. R. V. O. På lediga stunder: småbrukare

samt skogsodlare i liten skala.

ÅKE EMANUEL WENNERSTEN

Född 28 aug. 1909 i Säby landsförsamling, Jönköpings län.

Banktjänsteman. Studentexamen vid Karolinska läroverket i Örebro 1928,

genomgått Handelshögskolan i Stockholm 1929—31. Tjänsteman i

Stockholms Enskilda Bank. Kårchef för Valhalla-Pojkarnas scoutkår samt

medlem av styrelsen för Stockholms V. P.-ledarförening.

FREDRIK KONSTANS ALFRED WENNERSTRÖM

Född 6 dec. 1867 i Ålefors sergeantboställe. Virserum, Kalmar län.

Sågverksman, disponent. Elementarutbildning vid Eksjö gamla lärov.,

länsmansexamen. Tjänstgjort som t. f. länsman, haveriagent i Kalmar

hos Kreuger & C:o. Nuvarande sysselsättn.: bokföring. Tidigare

såg-verksdisponent vid Västerviks Trävarubolag. 4 ramar, förvaltare vid

Blankaholms Sågverk. 4 ramar, samt egen sågverksrörelse på olika

platser i Småland och Östergötland.

KARL FREDRIK WENNERSTRÖM

Född 31 juli 1898 i Kalmar. Köpman. Genomgått Västerviks läroverk. Inspektör för U. S. Rubber

C:o A.-B. Innehaft egen rörelse i trävarubranschen.S M ÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

ELIAS GUSTAF ADOLF WESSÉN

Född 15 april 1889 i Linderås församling, Jönköpings län.

Professor vid Stockholms Högskola. Mogenhetsexamen i Linköping 1906. fil.

kand. i Uppsala 1909, efterprövning i d:o 1910. 1911. fil. lic.-examen

1913. efterprövning i d:o 1916. fil. d:r 1914. docent i nordiska språk i

Uppsala 1914—17. 1921—29. Provår 1915—16. e. o. adjunkt vid

Uppsala folkskoleseminarium 1916—17, lektor vid Linköpings läroverk

1916—21, vid Uppsala folkskoleseminarium 1921—29. Föreläsare i

svenska språket vid Oslo universitet 1916—41. Professor i nordiska språk

vid Stockholms Högskola sedan 1929. Medlem av K. Vitterhets. Historie

och Antikvitets Akademien 1935.

AXEL EMANUEL WESTBERG

Född 12 juni 1891 i Värnamo. Tryckeriföreståndare. Började

yrkesverksamheten å Värnamo Boktryckeri & Pappersaffär 1905. Ären

1908—09 anställd hos ytterligare två småländska företag: K.

Gustafssons Boktryckeri & Bokbinderi. Värnamo, samt Arvid Wallerström &

C:o Boktryckeri, Nässjö. Sedan år 1910 anställd i A.-B. Hasse W.

Tullbergs Boktryckeri. Stockholm, och sedan 1921 såsom föreståndare.

Genomgått Boktryckarekammarens kurs i kalkylation 1938—39. Suppl,

i Sveriges Grafiska Faktorsförbund.

AXEL GUNNAR WESTBERG

Född 12 nov. 1890 i Växjö. Civilingenjör. Studentexamen i Växjö

1910. fil. magisterexamen 1914, civilingenjörsexamen. K. T. H.. 1917.

Förste byråingenjör i Kungl. Patent- och Registreringsverket. Anställd

som ingenjör i Stockholms Superfosfataktiebolag, Ljungaverk, 1917—20

Sekreterare i Svenska Uppfinnareföreningen 1923—30.

STURE BERNHARD WESTER

Född 30 april 1913 i Bolmsö församling, Jönköpings län. Polisman

vid Stockholms poliskår sedan 1938. Genomgått lantmannaskola vid

Stora Segerstad, furirskola och polisskola. Tidigare anställd som furir

vid Kungl. Göta livgarde. Innehar Arméns skyttemedalj.

— 590 —SMÅLÄNNINGAR 1 STOCKHOLM

ALBERT TEODOR WESTERBERG

Född 7 nov. 1877 i Misterhults församling, Kalmar län. Byggmästare. Lärt yrket hos byggmästare

Bladh i Oskarshamn. Egen byggnadsverksamhet i Oskarshamn 1900—09. sedan sistnämnda år är

rörelsen förlagd till Lidingö.

BIRGER WESTERBERG

Född 23 jan. 1915 i Misterhults församling, Kalmar län. Ingenjör vid A.-B. Ljungströms Ångturbin.

Genomgått Katrineholms Tekn. skola 1937.

ERIC WESTERBERG

Född 7 jan. 1889 i Gamleby församling, Kalmar län. Dekoratör hos

A.-B. Nordiska Kompaniet, Stockholm. Blockledare i Jakobs

luftskydds-distrikt.

FRITIOF HELMER WESTERDAHL

Född 10 okt. 1900 i Nässjö. Banktjänsteman. Realskoleexamen i Nässjö 1915, studentexamen vid

Borås h. allin, läroverk 1918. Tjänsteman i A.-B. Svenska Handelsbanken. Stockholm, sedan 1918.

CHARLES WILGOT WESTERSTRÖM

Född 28 dec. 1898 i Misterhults församling, Kalmar län.

Övermaskinist. Avlagt maskinist- och övermaskinistexamen. Maskinmästare

vid Stadsbiblioteket. Tidigare anställd som maskinist i olika rederier.

- 591 -SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

KRISTIAN WERNER WESTERSTRÖM

Född 1 aug. 1900 i Misterhults församling, Kalmar län. Kamrer vid

Värmelednings A.-B. Calor. Genomgått Påhlmans Handelsinstitut.

Tidigare anställd hos Ideströms Eftr., Oskarshamn.

AUGUST LEONARD BERNHARD WESTRING

Född 7 mars 1887 i Virserum. Kalmar län. Lagerbiträde hos A.-B.

Robo sedan 1916. Genomgått underofficersskola.

CARL EINAR WESTRING

Född 24 juli 1896 i Värnamo. Assistent i Stockholms stads

fattigvårdsnämnd. Realskoleexamen i Jönköping, genomgått Bröderna

Påhlmans Handelsinstitut.

KARL OSKAR EDVARD WESTRING

Född 18 okt. 1892 i Virserum. Kalmar län. Skomakaremästare. Innehar egen rörelse,

Ugglemors-vägen 36, Mälarhöjden. Medlem av Frälsningsarmén sedan 1919.

- 592 —S M Å L Ä N N INGA R 1 STOCKHOLM

CARL NATHANAEL WETTER

Född 12 dec. 1878 i Jönköping. Förste sekreterare i Kungl.

Järnvägsstyrelsen. Studentexamen i Jönköping 1899. R. V. O.

HARALD JOSEF NATHANAEL WETTER

Född 5 nov. 1914 i Säby församling. Jönköpings län. Montör vid Svenska Radio-Aktiebolaget.

Medlem av Järn- & Metallarbetarefackföreningen.

KARL JOHAN DAVID WETTER

Född 8 juni 1890 i Vireda församling. Jönköpings län. Fabrikör. Genomgått hantverkskurser.

Innehar egen metallfabrik sedan 1922. Tidigare anställd hos Bröderna Helin, Tranås. Medlem av

slöjdföreningen.

GÖSTA CARL FREDRIK WETTER HALL

Född 1 aug. 1904 i Tofteryds församling. Jönköpings län. Kapten.

Gymnastiklärareexamen vid G. C. I. 1931. krigshögskolan 1936—38.

Kompanichef vid Kungl. Krigsskolan. Sekreterare i Sveriges Militära

Idrottsförbund. R. V. 0. Innehar Skidfrämjandets förtjänstmedalj i

silver. Finska frihetskorset 4 klass med svärd. Finsk fälttågsmedalj

med svärd.

GUNNAR MAGNI WILHELM WETTERLING

Född 5 maj 1891 i Linneryds församling. Kronobergs län. Arkitekt.

Examen från Chalmers Tekn. Institut 1912. Kungl. Tekn. Högskolan

1913. Kungl. Konsthögskolan 1916. Stadsarkitekt i Stockholm. R. V. 0.

— 593 — 38SMÅLÄNN INGAR i stockhol m

AUGUST VIKTOR WEYDENSTAM

Född 3 maj 1888 i Lenhovda församling, Kronobergs län. Löjtnant.

Genomgått underofficersskola, underofficersskolans fortsättningskurs.

Verkstadsunderofficer vid Kungl. Svea livgarde. Anställd som volontär

vid Kungl. Göta livgarde 1 nov. 1907, sergeant 1913, fanjunkare 1924.

löjtnant i armén 1938. Innehar svärdstecket, Stockholms skytteförbunds

silvermedalj och Stockholms 1st.-förbunds silvermedalj.

CARL GUSTAF WIBECK

Född 27 juni 1882 i Kållerstads församling, Jönköpings län. Överste.

Studentexamen i Jönköping 1903, officersexamen 1905. A. I. II. S. hk.

1910. kurs vid Tekn. Högskolans fackskola för kemisk teknologi

1912—13. Studieresa i Tyskland och Österrike-Ungern 1918. Styresman

för ammunitionsfabriken. Tidigare officer vid Kungl. Smålands

art.-regrte och arbetsofficer vid ammunitionsfabrikens avdelning å

Karlsborg. Ordf. i kommunalfullm. och i taxeringsnämnden i Karlsborg

1920-30. R. S. O.. R. V. ().. K. N. S:t O. O.

EDVIN WIRECK

Född 31 okt. 1902 i Aringsås församling. Kronobergs län.

Sjukvårdare vid Långbro sjukhus.

JOHAN EDVARD WIBECK

Född 3 mars 1877 å Stengårdshult, Kållerstads församling,

Jönköpings län. Jägmästare, docent vid Skogshögskolan. Fil. kand.-ex. i

Lund 1901. avgångsex. från skogsinstitutet 1904. e. jägmästare 1905.

Jägmästare på indragn.-stat, lärare i skogszoologi vid Skogshögskolan.

Efter diverse befattningar o. förordnanden i skogsstaten ordin,

jägmästare på Storbackens revir 1916. transport t. Örbyhus revir 1933,

samtidigt avdeln.-förestånd, på extra stat i Skogsförsöksanstalten 1916—33.

Led. av .skogslagskommissionen av 1935. av utredning rörande

bisamråttan 1938 samt av utredning rörande viss bebyggelse ovan

odlingsgränsen i Norrbottens län 1940. B. N. O., Off. Fr. Merite Agricole, L.

L. A.. Innehar idrottsmärket i guld, simmagistermärke i guld, Sv.

Jä-garförb:s hederstecken i guld. Omfattande skriftställarskap i

skogsve-tenskapliga och faunistiska ämnen.

- 594 —SMÅLÄNNINGAR I S T O C K H O L M

CARL MALCOLM WIBEN

Född 21 sept. 1873 i Värnamo. F. bankkassör. Genomgått

Handelsinstitut. Tidigare anställd som kassör i A.-B. Smålands Bank.

OLOF NILS EMANUEL WICKBOM

Född 28 febr. 1879 i Jönköping. Förste advokatfiskal i Kungl.

Kammarkollegium. Avlagt hovrättsexamen. R. N. O.

SAMUEL MAURITZ (MASSE) WICTORIN

Född 21 maj 1903 i Vetlanda. Jönköpings län. Fil. lic., överlärare.

Studentexamen 1922. fil. kand. 1925, folksk.-lär.-ex. 1927. fil. lic. 1931.

Överlärare vid Lidingö folkskolor sedan 1 juli 1934. Medlem i ett

flertal styrelser och nämnder.

RAGNAR HARTVIG NATANAEL WIDE

Född 10 juni 1891 i Höreda församling, Jönköpings län.

Lantmätare hos Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Examen fr. Chalmers 1. a. 1914.

lantmäteriexamen 1918. Tidigare stadsplaneingenjör i Södertälje,

biträdande stadsingenjör i Varberg, stadsingenjör i Huskvarna,

mätningsman och registerförare i Varberg och Huskvarna.

— 595 — 38S M Å L A N N I N GAR 1 STOCKHOLM

KARIv AUG. V ALF K. WIDELL

Född 4 jan. 1871 i Kråkshults församling, Jönköpings län. F. d. inspektor. Genomgått folkskola,

lantbruksskola och handelsskola. Pensionerad. Anställd vid Eriksfelts gård i Skåne 1895—97. Läninge

gård 1898—1900. Egen rörelse (handel) 1901—10. trädgårdsmästare 1912—15. Div. arbeten sedan 1915.

KARL ALBIN JULIUS WIDÉN

Född 24 maj 1897 i Gårdveda församling. Kalmar län. Författare.

Fil. kand och fil. lic.-examen. Medarb. vid Nordiska museets forskningar

1920—22, museistud. i europeiska länder 1922—25 och 1930. i U. S. A.

1935. studiemedarb. sed. 1927. Hedersledamot i Försvarsväsendets

Underbefälsförbund och i Augustana Historical Society.

ERIK GUSTAV ADOLV WIDERSKOG

Född 18 maj 1894 i Pjätteryds församling. Kronobergs län.

Järnvägstjänsteman vid S. .1. sedan 1917.

BERNHARD CARL JOHAN WIDGKEN

Född 6 aug. 1900 i Jönköping. Ingenjör vid A.-B. Svenska

Fläktfabriken. Genomgått Tekniska elementarskolan, Norrköping.

AXEL JONAS WID HOLM

Född 4 aug. 1885 i Jönköping. Förste assistent i Stockholms stads fattigvårdsnämnd sedan 1914.

Genomgått läroverket i Arboga. Innehaft anställning som järnvägstjänsteman 1901—11.

— 596 — 38S M Å L Ä N N I N G A R I STOCKHOLM

BALTZAR WIDLUND

Född 20 sept. 1898 i Jönköping. Advokat. Studentex., jur. kand. Praktiserande jurist.

Tingstjänstgöring. Tidigare anst. vid Riksförsäkringsanstaltens ombudsbyrå. biträdande jurist. Ombudsman i

Svenska Exekutionsmännens Riksförbund och redaktör för Svenska Exekutionsmännens Tidning.

JOHAN FERDINAND WIDLUND

Född 4 april 1862 i Kosta. Ekeberga församling. Kronobergs län.

Grosshandlare. Genomgått 6 kl. vid Kalmar högre allin, läroverk.

Trelleborgs lantbruksskola vintern 1882—83. Innehar engrosaffär i glasvaror

i Stockholm sedan 1888. Anställd hos fadern på Böda Glasbruk mellan

åren 1883—88.

NILS EMIL WIDOFF

Född 1 nov. 1907 i Ljungby. Kronobergs län. Kontorschef i A.-R.

H. Brunner, Tunnelgatan 21. Stockholm. Innehaft anställning som

lagerchef vid Ljungby Skofabriks A.-B.

FRITZ SAMUEL WIESEL

Född 19 aug. 1886 i Nöbbele församling. Kronobergs län. Överläkare

och styresman vid Beckomberga sjukhus sedan 1932. Studentexamen i

Växjö 1905. farm. kand. i Stockholm 1909. med. lic. 1918. Innehaft

anställning vid Ullåkers sjukhus i Uppsala. S:t Lars sjukhus i Lund.

överläkare vid Långbro sjukhus 1928—32. Sekr. i Stockholms

sjukhus-läkareförening 1931—40. ordf. i Svenska psykiatriska föreningen 1939.

medlem i styrelsen för Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö 1939.

B. N. 0.

— 597 — 38SMÅLÄNNING AR 1 ST O C K H O L M

PER TORSTEN WIESEL

Född 10 april 1889 i Nöbbele församling, Kronobergs län. Rådman.

Studentexamen i Växjö 1907. jur. kand. vid Stockholms Högskola 1916.

Rådman i Stockholm 1935. Ordf. i taxeringsnämnd i Stockholm. R. N. O.

HENNING WIESLANDEK

Född 22 maj 1912 i Allmundsryds församling. Kronobergs län.

Tandläkare. Studentexamen i Växjö 1932, tandläkareexamen 1938. Praktik

i Stockholm sedan 1938.

KARL HUGO WIESLANDEK

Född 11 juni 1889 i Ljuders församling, Kronobergs län.

Statskartograf i Rikets allin, kartverk. Studentex. i Växjö 1908. lantmäteriex.

1913. R. V. O. Gustav V:s Olympiska medalj. Svenska Idrottsförbundets

hederstecken. Smålands Idrottsförbunds hederstecken, skyttemärket i

guld jämte årtalsmärken. Stockholms Studentsångarförbunds

heders-märke i guld. olympisk guldmedaljör vid Olympiska Spelen i Stockholm

1912 i 10-kamp. Erövrat svenska mästerskap i skilda idrottsgrenar och

innehaft flera svenska rekord. Deltagit i studentsångarfärder bl. a. med

Stockholms studentsångarförbunds färd till Amerika 1925.

OSCAR AXEL GUSTAV WIGËR

Född 24 okt. 1889 i Bredestads församling. Jönköpings län.

Reparatör vid Stockholms Stads Gatukontors centralverkstad sedan 1920.

Fastighetsägare. Innehaft anställning som montör vid Jönköpings Gasverk

i 9 år. och vid Norrtälje Vattenledningsverk i 3 år. Medlem av Älvsjö

manskör och dess bibliotekarie.

- 598 -5 M Å L Ä N N 1 N GAR I STO C K KOL M

SVEN HILDING VIKTOR WIGFORSS

Född 17 aug. 1907 i Aringsås församling. Kronobergs län.

Tjänsteman. Begränsad studentexamen vid A. U. S.

ANDERS GUNNAR WIJKSTRÖM

Född 6 april 1909 i Döderhults församling. Kalmar län. Innehavare av firma A. G. Wijkström,

Stockholm. Studentexamen. Lundsbergs skola. Schartaus Handelsinstitut, City of London College. London,

École des Hautes études commerciales. Paris. Kungl. Krigsskolan. Tidigare anställd i firma A. Johnson

6 C:o, Stockholm, och Stockholms Enskilda Bank.

MARTIN FILIP WIJKSTRÖM

Född 20 juni 1876 i Oskarshamn. Överstelöjtnant. Studentexamen

i Kalmar 1894. underlöjtnant vid Kungl. Kalmar reg:te 1897. intendent

vid Intendenturkåren 1904. K. H. S. 1904—06. kapten vid Generalstaben

1910, vid Kungl. Kronobergs reg:te 1915. major vid Intendenturkåren

1917. på dess reservstat 1920. Överstelöjtnant i armén 1931. Lärare i

generalstabstj. vid K. H. S. 1910—15, vid mil. försv. kurserna 1917—19.

Stabschef på Gottland 1914—15. Studieresa vid österrikiska och tyska

arméerna i Siebenburgen och Rumänien 1917. Jämte 11. Stålhane

författat arbetet "Etapptjänsten". Flera släkthistoriska arbeten. Verkst. dir.

vid A.-B. Ullindustri, Norrköping, och A.-B. P. Jonson & C:o.

Norrköping. 1920—26. Ombudsman för flera sammanslutningar inom svenska

pappersindustrien sedan 1929. Styr.-led. i Granholms A.-B. sedan 1917.

Äger Kvillegärde i Fliseryds socken. R. S. C).

ARVID MAGNUS GUSTAF WIK

Född 1 okt. 1882 i Västervik. Direktör. Innehavare av firma Arvid

Wiks Metallbolag. Anställd i Nordiska Metall A.-B.. numera A.-B.

Svenska Metallverken, sedan 1900. Direktör för dess Stockholmsavd.

1911. därjämte verkst. direktör för J. E. Åkerberg & Hellströms Metall

A.-B., Stockholm. 1929. R. V. O.. Kungl. Sällskapet Pro Patrias

guldmedalj.

— 599 — 38SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

CARL RAGNAR LEONARD WIKANDER

Född 27 juli 1881 å Söderfors Bruk. Älghults socken. Kronobergs

län. Bankdirektör. År 1899 avslutades skolstudier vid Karlskoga

praktiska läroverk. 1900—01 studieresor i England och Tyskland. 1902—05

förvaltare vid Tingstads Trävaru Aktiebolag i Göteborg, disponent för

Holmstrands Snickerifabriks Aktiebolag i Rosendala, 1905 egen firma

(sågverksrörelse och trävaruexport), 1919—26 verkst. direktör för

Aktiebolaget Skogsviken med huvudkontor i Stockholm ocli skogskontor i

Sveg, ordf. i styr. för A.-Ii. Jon Jonsson & C:o i Ljusdal, styr.-led. i

A.-B. Ekmans Brädgårdar, Klosters Aktiebolag. Aktiebolaget

Mälare-banken, 1926 verkst. direktör i Aktiebolaget Gotlands liank i Stockholm.

1929 verkst. dir. i Fastighetsaktiebol. Tigern i Stockholm, styr.-led. ocli

kassadir. i Försäkr.-aktiebol. Nordisk Yachtassurans, ordf. i styr. för

Bostadsföreningen Gardisten och Fastighetsf. Valfisken m. m. 1919—40

v. ordf. i Stockholms Trävaruhandelsförening, av Stockholms

Handels-& Sjöfartsnämnd utsedd besiktningsman för trävarulaster och i stor

utsträckning anlitad skiljoman, 1921—31 styr.-led. och skattmästare,

numera v. ordf., i Föreningen 1881 års män samt hedersledamot, styr.-led.

och v. ordf. i Smålands Gille. 1929 styr.-led. och kassadirektör i

Stockholms Sjukhem, styr.-led. i Stockholms Landstormsförbund och v. ordf.

i dess ekonomiutskott. R. V. O.. R. N. ü. m. m.

ERNST ALBIN FOLKE WIKING

Född 21 juli 1902 i Högsby församling. Kalmar län. Tjänsteman i

Svenska Petroleum A.-R. Standard, Stockholm.

SVEN A. E. WILANDER

Född 9 juni 1894 i Nässjö. Kamrer. Kontorschef i Lantbruksförbundets Tidskriftsaktiebolag.

Medlem av Smålands Gille.

CARL GUSTAV TEODOR WILÉN

Född 28 dec. 1883 i Arby församling, Kalmar län. Maskinarbetare.

Fastighetsägare. Svarvare vid Asea, Stockholm. Innehaft anställning

som svarvare i Kungl. Flottan. Bolinders i 2 perioder, L. M. E..

Ångturbin Atlas Diesel. F. d. styr.-led. i Kooperativa Föreningen Kedjan

som medlemsråd i Konsum, Stockholm, styr.-led. och ordf. i Långsjö

Fastighetsägareförening, styr.-led. i Älvsjö socialdemokratiska förening.

F. n. ordf. i Älvsjö Trädgårdsförening.

— 600 -SM ÅLÄNNIN G A R I STOCKHOLM

AXEL JULIUS WILLMAN

Född 24 juli 1897 i Södra Sandsjö församling, Kronobergs län.

Arbetsförman i Knut Lundkvists Rörledningsfirma. Innehaft anställning

hos Karl Hanssons Rörledningsfirma.

THURE WILLIAM WILLMAN

Född 8 maj 1908 i Södra Sandsjö församling, Kronobergs län.

Verkmästare. Genomgått arbetsledarekurs vid Sveriges Industriförbunds

Arbetsledareinstitut 1936—37 och tillskärarekurs vid Skandinaviska

Tillskärareakademien. Sedan 1930 anställd som verkmästare vid firma

Hollyvoods Skrädderi, Drottninggatan 112. Innehaft anställning hos

Schvartzman & Nordströms Konfektionsfabrik i Uddevalla och lios

Oskar Molanders Konfektionsfabrik i Alingsås.

ARTHUR OSKAR WILLMONT

Född 18 okt. 1895 i Vetlanda, Jönköpings län. Möbelhandlare.

Studier vid samskolan i Nässjö, sedan privat undervisning. Innehavare av

två möbelaffärer i Stockholm. Bildhuggare 1911—18.

CARL TORSTEN WILLNER

Född 7 jan. 1894 i Vimmerby, Kalmar län. Bankrevisor i A.-B.

Svenska Handelsbanken i Stockholm. Innehaft anställning som

tjänsteman i A.-B. Svenska Handelsbanken i Örebro.

— 601 —

38S M Å L Ä N N INGA R_ I STOCKHOL M

HANS ANTON GÖSTA WILLNER

Född 3 nov. 1904 i Nässjö. Chaufför hos A.-B. Manne Tössbergs Eftr.. Stockholm.

HELGE GOTTFRID WILLIAM WILLNY

Född 21 nov. 1907 i Oskarshamn. Amanuens i fattigvårdsnämnden.

Avlagt studentexamen.

HANS ARVID SIGFRID WILNER

Född 3 juni 1904. Civilingenjör. Studentexamen i Växjö 1923,

civilingenjörsexamen K. T. H. 1927. Börnätsingenjör vid Stockholms

gasverk. Innehaft anställning som ingenjör vid Höganäs-Billesholms A.-B.

1928—29. Medlem i styr. för Stockholmshögerns Gust. Vasa-förening,

led. av taxeringsnämnd, suppl, i pensionsnämnd, sekr. i Stockholms

städs tekniska tjänstemäns förening. Medverkat som lärare i

Riksluft-skyddsförbundet m. m.

GUSTAV RICHARD WIMMERGREN

Född 4 aug. 1895 i Döderhults församling, Kalmar län.

Snickar-mästare. Inneh. av F:a Lindéns Snickeri. Innehaft anställning vid

Oskarshamns Skeppsvarv, Finnboda Skeppsvarv och Örlogsvarvet i

Stockholm.

- 602 -S M ÅLÄNNINGAR 1 S T O C K H O L M

NILS GUSTAV ARVID WIKBLAD

Född 1 sept. 1906 i Ingatorps församling, Jönköpings län. Sergeant

vid Kungl. Svea livgarde. Underofficersexamen 1938. Innehar arméns

skyttemedalj i silver.

NILS HUGO VILHELM WINELL

Född 19 jan. 1897 i Högsby församling. Kalmar län. l:e

byråingenjör i Kungl. Telegrafstyrelsen. Anställd i Kungl. Telegrafverket 1921,

ordinarie 1929. byråing. 1931, förste byråing. 1934. Studentexamen i

Kalmar 1916, Tekn. Högskolan, avdeln. elektroteknik. 1917—21.

civilingenjör 1921.

SVEN ARVID WINSKOG

Född 11 maj 1892 i Högsby församling, Kalmar län. Köpman.

Innehavare av firma Arvid Winskogs Livsmedel. Lidingö, med filial å

Striklinge Udde. Styr.-led. i Lidingö Köpmannaförening, styr.-led. och

kassör i Stockholms Idrottssällskap, styr.-led. i Samfundet Idoghetens

sjukkassa. Representerade Sverige i världsmästerskapstävlingarna i

bowling i Newyork. U. S. A.. 1934.

KARL IVAR MAURITZ WIRÉN

Född 28 april 1893 i Döderhults församling. Kalmar län. Köpman. Genomgått Schartaus

handelsskola. Innehar anställning hos A.-Ii. Osram Elektraverk. Tidigare anställd hos A. S. E. A. ocli

Siemens.

- 603 -SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

JOHN RICHTER WIRESJÖ

Född 24 okt. 1895 i Virestads församling, Kronobergs län.

Spårvägsinan. Genomgått furirskola i Uppsala. Spårvagnsförare vid

Stockholms Spårvägar, anställd sedan 1918. Innehaft anställning vid Kungl.

Uplands artilleriregemente.

ERIK WALTER HARRY WISBERG

Född 22 dec. 1896 i Västra Eds församling. Kalmar län. Fabrikör.

Innehar mek. verkstad i Stockholm.

CARL RICKARD WISÉN

Född 28 febr. 1898 i Vissefjärda församling. Kalmar län. Polisman

vid Stockholms poliskår, ridande avd., sedan 1920. Genomgått furirskola

och polisskolan. Innehaft anställning vid Kungl. Livgardet till häst.

KARL GÖTE HARRY WISTRÖM

Född 27 jan. 1899 i Loftahammars församling, Kalmar län.

Ingenjör vid Värmelednings A.-11 Calor. Ulvsunda. Genomgått Bodenbachs

högre tekniska läroanstalt.

— 604 -S M Å L Ä N N INGÅR I STOCKHOLM

AUGUST HERMAN WOLFF

Född 21 okt. 1881 i Elmeboda församling, Kronobergs län. Flaggjunkare. Genomgått

underofficersskola vid Kungl. Karlskrona kustartilleri 1907. Svärdsman.

STURE ALBERT WOLLMAR

Född 12 nov. 1894 i Oskars församling. Kalmar län. Revisor i

riks-räkenskapsverket från 1935. Studentexamen vid Kalmar högre allm.

läroverk 1916. kansliexamen vid Stockholms Högskola 1920. Tjänstgjort

i Kungl, statskontoret och Kungl, lotsstyrelsen samt hos riksdagens

revisorer.

MOJE VIKTOR WOLTER

Född 30 sept. 1890 i Västervik. Ingenjör vid Rikets allm. kartverk. Rcalskoleexamen 1907. stud.

vid Örebro tekniska gymnasium, specialkurs vid Generalstabens topografiska avdelning. Löjtnant,

Generalstabens topografiska avdelning i Finland. Innehar Finska frihetskorset 4 klass,

Tammerforsmedal-jen. Finska frihetsmedaljen.

KARL BIRGER RUDOLF WOSSE

Född 24 fehr. 1894 i Adelövs församling. Jönköpings län.

Civilingenjör. Studentexamen vid Linköpings högre allm. läroverk 1914.

Utexaminerad från Kungl. Tekniska Högskolan, avd. maskinbyggnad

och mek. teknologi, 1919. Ingenjör vid A.-B. Graham Brothers

Verkstäder, Ulriksdal.

CARL HENRIK WREDE

Född 16 maj 1897. Överstelöjtnant. Byråchef. Studentexamen i

Växjö 1915, officersexamen 1917. Fänrik vid Kungl. Livgardet till häst

1918, löjtnant 1920. kapten vid generalstaben 1928, major vid

generalstabskåren 1937. Byråchef vid Kungl. Järnvägsstyrelsens militärbyrå

1937. RSO, RFVRO II kl.. RDDO, TyRÖO II klass.

- 605 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

KLAS WIKTOR WRISTEL

Född 20 dec. 188) i Gränna. Målarmästare. Utlärt yrket hos

målar-firman Rönnkvist & Berggren i Gränna. Innehar egen målerirörelse i

Lidingö sedan 1916. Innehaft anställning som verkmästare hos firma

Rosén & Jansson. Stockholm. 1906—08. därefter egen verksamhet i

Stockholm. Tillhör Lidingö Hantverksförening.

KARL HUGO HELMER WÅHLBERG

Född 16 maj 1903 i Västervik. Maskinmästare å Centralbadet.

Stockholm. Genomgått maskinmästareskolan i Göteborg och Göteborgs

Tekniska Institut.

EHRENFRIED OTTO GEORG WALLERTZ

Född 11 febr. 1883 i Kråksmåla församling. Kalmar län.

Kontorschef.

MAURITZ THEODOR WÄRNRERG

Född 8 dec. 1878 i Växjö. Underofficer (minstyrman av 2:dra

graden) i Kungl. Flottans reserv. Genomgått underofficersskola i

Stockholm samt dykarekurs. F. d. kassör i Sjöunderofficerssällskapet i

Stockholm samt i Underofficerskorpralssällskapet i Stockholm. Svärdsman.

— 606 -SMÅLÅN N / N G ÅR I STOCKHOLM

AUGUST TORSTEN VERNER WÄRNHEIM

Född 13 mars 1897 i Ramkvilla församling, Jönköpings län.

Stationsskrivare vid Statens Järnvägar (distriktskansliet vid 1 distr.).

Studentexamen i Lund 1914. trafikelevkurs vid S. J.

SVEN AGNE WÄRNSUND

Född 14 febr. 1909 i Kalmar. Kapten. Studentexamen i Kalmar

1927. officersexamen 1930. löjtnant 1934. kapten 1940. Placerad vid

Kungl. Svea trängkår. Genomgått infanteriets skjutskola och Kungl.

Krigshögskolan. Aspirant vid generalstabskåren. Lärare vid

trängtrup-pernas studentkompani 1935—36. vid officersaspirantskola 1938—39.

PEHR HENRIK YDSTRÖM

Född 17 jan. 1865 i Burseryds församling. Jönköpings län. F. d.

kontraktsprost. Kyrkoherde emeritus. Teol. fil. examen, teor. teol. examen,

prakt. teol. examen och prästexamen. Nuv. sysselsättn.: Författarskap.

F. d. led. av Kronobergs läns landsting, ordf. i taxeringsnämnd,

livsmedelsnämnd. kom.-fullmäktige, -nämnd och -stämma, barnavårdsnämnd,

pensionsstyrelse, folkskolestyrelse, Kyrkoförbundet i Strängnäs stift

m. fi. L. V. O.

HELGE ADOLF SVANTE STURE YMAN

Född 26 april 1900 i Urshults församling, Kronobergs län.

Konduktör vid Stockholms Spårvägar. Genomgått furirskola vid Kungl.

Kronobergs regemente. Innehar skyttemärke i silver, skidlöparmärket i brons.

— 607 — 38SMÅLÄNNINGAR J__S T O C K HOLM

KARL GUNNAR ZAAR

Född 7 febr. 1895 i Kvenneberga församling, Kronobergs län. Anställd vid Svenska Pressbyrån i

Stockholm. Medlem av Svenska Handelsarbetarefackförbundet.

AXEL GUNNAR ÅBERG

Född 2 sept. 1904 i Fliseryds församling, Kalmar län. Förman vid

Byggleveranser A.-B., sedan 1933. Specialitet mellanväggsplattor.

Genomgått folkskola och kurser. Innehaft anställning som chaufför

1927—33.

CARL JOHAN ÅBERG

Född 3 aug. 1859 i Fliseryds församling, Kalmar län. F. d.

maskinmästare. Innehaft anställning dels till sjöss i inhemsk och utrikcsfart

dels vid sockerfabrikerna i Lidköping och Mörbylånga och vid Nybergs

Mek. Verkstad i Sundbyberg.

GÖSTA HARALD FRITHIOF ÅBERG

Född 24 jan. 1904 i Oskarshamn. Tjänsteman vid

Apoteksvarucen-tralen Vitrum, Stockholm. Avlagt realskolexamen. Innehaft anställning

vid A.-B. Svenska Handelsbanken och Die Dresdener Bank, Hamburg.

— 608 —S M A L Ä N N I N GAR 1 STOCKHOLM

JOHN ERIC ÅBERG

Född 5 aug. 1902 i Fliseryds församling, Kalmar län. Montör.

Innehar egen rörelse, Vallhallavägen 1, sedan 1934. Bilreparationer.

Specialist på gengas. Köper och säljer begagnade bilar m. m. Sedan 1922

arbetat inom bilbranschen och alla dess grenar.

KARL OSKAR FRIDIAN ÅBERG

Född 17 febr. 1897 i Fliseryds församling, Kalmar län.

Kommunalarbetare vid Stockholms stads gatukontor sedan 1937 jämte anställning

som portvakt i fastigheten Ehrensvärdsgatan 2. Anst. vid Jungner A.-B.

1914—16, Finsjö Kraft A.-B. 1916—19, väg- och vattenbyggnadsarbetare

1919—29, byggnadsarbetare 1930—37.

KARL WILHELM ÅBERG

Född 25 jan. 1911 i Mörbylånga församling, Kalmar län. Chaufför vid

El. A.-B. A. E. G:s verkstäder i Tellusberg sedan 1935. Innehaft

anställningar inom bilbranschen i Södertälje och Stockholm samt i Lokrantz

Järnaffär.

KAHL EINAR ÅBJÖRN

Född 1 aug. 1905 i Hjälmseryds församling, Jönköpings län.

Legitimerad apotekare. Studentexamen i Lund 1926, farmacie

kandidatexamen 1931, apotekareexamen 1936. Anställd å Apoteket Kronan,

Stockholm.

- 609 -SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

WIKTOR NATANAEL ÅHLANDER

Född 19 jan. 1888 i Tannåker, Jönköpings län. Mätningsförman vid

Stockholms stads ingenjörskontor.

CARL ABRAHAM ÅHLÉN

Född 18 dec. 1893 i Åsenhöga församling, Jönköpings län. T. f.

förste byråingenjör vid Kungl. Patent- och Registreringsverket.

Studentexamen i Växjö 1914. Civilingenjörsexamen vid Kungl. Tekniska

Högskolan. Förut anställd bl. a. vid A. S. E. A. i Västerås och Ludvika samt

vid General Electric Co., Pittsfield, Mass., U. S. A.

GUSTAF BERTIL V1LLEHAD ÅHSBERG

Född 15 mars 1894 i Tävelsås församling, Kronobergs län. Notarie

i Kungl. Generalpoststyrelsen. Studentexamen i Växjö 1913, postexamen

1915. E. o. postexp. 1915. postexp. 1918, förste postassistent 1933.

kontrollör 1936. notarie 1939. Kesor för poststudier i Frankrike 1925, i

England 1928.

ERIC GUSTAF SAMUEL ERIKSON ÅKERHIELM

Född 4 aug. 1911 i Jönköping. Civilingenjör. Friherre.

Studentexamen 1930 i Stockholm, reservofficersexamen 1932, civilingenjör 1938.

Rrandingenjör vid Städernas allin, brandstodsbolag. Stockholm.

— 610 -S M Å L Ä N N I N GAR l STOCKHOLM

OSKAR KARL OSSIAN ÅKERLIND

Född 18 april 1879 i Ryssby församling. Kalmar län. Fotograf.

Innehar egen verksamhet sedan 1919. Spec.: Fotovyer över gamla Stockholm.

Lärt yrket i Kalmar 1894—98. anst. i Stockholm hos Justus Cederquist

1898—05, Rengt Silfversparre 1906—08. Generalstab, litogr. anstalt

1908—10. Wezäta 1910—12. egen klichéanstalt 1912—18. Studietekniska

skolan 1901—07. Skänkt fotografier över gamla Stockholm till stadsmus.

och Stockholms skönhetsråd.

CARL MAURITZ ÅKERMAN

Född 1 febr. 1886 i Västervik. Målarmästare. Lärt yrket i Västervik.

Innehar egen rörelse sedan 1909. Innehaft anställning hos målerifirma

Måns Eliberg. Västervik. 1904—08. Medlem av Smålands Sångförbund.

Linköpings Sångarförbund och Stockholms Målaresångförening.

TOR ÄKERSTEDT

Född 1 sept. 1883 i Jönköping. Köpman. Genomgått 5 klasser i Nya

elementarskolan i Stockholm. Utländska agenturer. Innehaft befattning

som avdelningschef i ledande affärshus.

NILS ANTON WILHELM ÅKESSON

Född 10 aug. 1888 i Väckelsångs församling. Kronobergs län.

Målaremästare. Innehar egen målerifirma, Åkerstedt & Åkesson A.-B. Lärt

yrket i Växjö, innehaft konditioner hos olika firmor i Stockholm åren

1908—29. Innehar burskap i Stockholm. Sedan egen firma börjades

år 1934 har målningsarbeten utförts i en mångfald byggnader, såväl

statliga, kommunala som privata, bland annat Karolinska sjukhuset vid

Norrbacka.

- 011 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOL M

KARL FOLKE RAGNAR ÅRESKOG

Född 23 sept. 1903 i Skirö församling, Jönköpings län. Stadsfiskal.

Studentexamen i Lund 1922. jur. kand., tingsmeriterad. tjänstgöring vid

kriminalpolisen i Stockholm 1931—32, vikariat såsom stadsfiskal.

landsfiskal och landsfogde å olika platser, t. f. stadsfiskal i Nässjö 1934—40.

i Lidingö från 1 fehr. 1940. tillika utmätningsman. Polischefskurs vid

Statens polisskola 1938—39.

AXEL AMANDUS ÅSBERG

Född 17 nov. 1907 i Lannaskede, Jönköpings län. Verkmästare och tillskärare i firman Rydholm,

Stockholm. Medlem av Stockholms Tillskärareförening och dess studiecirkels vice studieledare.

BERTIL ALBERT EDVARD ÅSRERG

Född 23 juli 1912 i Madesjö församling, Kalmar län. Servitör å

Hotell Gillet sedan 1939. Innehaft anställningar å Stadshotellet i

Kalmar åren 1929—31, Hotell Standard i Norrköping 1932. Amerika

Linjens ångare Gripsholm och Kungsholm 1937—39, Operakällaren m. fi.

restauranger 1932—37.

JOHN OSKAR HENRIK ÅSTRAND

Född 12 maj 1888 i Nöbbeled, Vederslövs församling, Kronobergs

län. Major vid Intendenturkåren. Studentexamen i Växjö 1908,

officersexamen 1911. löjtnant vid Kungl. Norrbottens reg:te 1915, vid

Intendenturkåren 1918, kapten 1922. krigshögskolan 1926. R. S. O.

Militärförfattare.

BROR ANDERS FOLKE ÅSTRÖM

Född 6 maj 1901 i Timsfors, Markaryds församling. Kronobergs län. Avdelningschef i Allkopie,

Stockholm.

— 612 -SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

HARALD GUSTAF VALENTIN ÅSTRÖM

Född 4 juni 1891 i Kalmar. Direktör. Studier vid läroverk och

handelsinstitut. Medarbetare i Kalmartidn. Barometern, kamrer i A.-B.

Antogena, Stockholm, kamrer i United Artists A.-B. 1921—31. sedan 1931

verkställande direktör, skandinavisk chef samma år.

HJALMAR MAURITZ AHLSTRÖM

Född 16 mars 1871 i Vimmerby. F. d. avdelningschef vid A. E. G.

Pensionerad.

MARTIN FREDRIK ÖBERG

Född 26 juli 1905 i Skatelövs församling, Kronobergs län.

Korrespondent. Realexamen, handelsinstitut, bankkurs, språkstudier i

Tyskland och Spanien. Korrespondent i firma Gottesman & Company A.-B..

Stockholm. Innehaft anställning vid A.-B. Svenska Handelsbanken,

kamrer vid Elektrolux" avd.-kontor i Barcelona, Spanien, korrespondent

i firma Elof Hansson, Göteborg.

TAGE ÖFVERGÅRD

Född 26 juli 1912 i Jönköping. Arkivarie vid Nya Dagligt Allehanda sedan 1936. Hobby: tennis,

skidåkning.

— 613 — 38S M Å L Ä N N I N GAR I S TOCKHOLM

ERIC GUSTAF HERBERT ÖFVERSTRÖM

Född 16 maj 1910 i Jönköping. Tjänsteman i Kooperativa

Förbundet (Jordbruksavdelningen). Studentexamen vid Jönköpings högre allm.

läroverk 1929. Handelshögskolan i Stockholm 1931—33. Innehaft

anställningar vid A.-B. Svenska Fläktfabriken. Jönköping, och vid Svenska

Mejeriernas Riksförening, Stockholm.

KARL AXEL KONSTANTIN OHLANDER

Född 31 aug. 1867 i Döderhults församling. Kalmar län. Direktör.

Genomgått navigationsskola (elektroteknik). Driver egen rörelse i

biografartiklar och ljudfilmsanläggningar. Innehaft elektrisk

installationsbyrå och biografrörelse. Blev vid 14 års ålder antagen till skeppsgosse

vid Karlskrona örlogsstation. Var med på Fregatten Vanadis

världsomsegling åren 1883—85 och har sedan deltagit i expeditioner till

Sydamerika. Västafrika. Medelhavsländerna m. fi. Slutade vid flottan och

ägnade sig åt den elektriska branschen.

JOSEF VALFRID SIMEON ÖRN

Född 24 dec. 1882 i Flisby församling. Jönköpings län.

Värdebrevbärare. Anställd i Kungl. Postverket under 38 år. Innehar medalj för

nit och redlighet i rikets tjänst.

SVEN DOUGLAS GABRIEL ÖRN

Född 1 aug. 1895 i Refteleds församling. Jönköpings län.

Spårvagnsförare vid Stockholms Spårvägar.

— 614 —SMÅLÄNNINGAR I STOCKHOLM

CARL OSCAR ÖRNBERG

Född 4 febr. 1892 i Oskarshamn. Bankkassör i Skandinaviska

Banken A.-B.. Stockholm. Realskoleexamen, handelsgymnasium.

Kassaförvaltare i Föreningen 1892 års män.

KARL HERBERT ÖRNBÄCK

Född 16 mars 1894 i Hallingeberg.» församling, Kalmar län.

Spårvagnsförare. Hovsl.-instruktörsex. vid Veterinärinrättn. i Skara 1918.

Innehaft anställning vid Kungl. Upplands artilleriregite 1915— 19.

SIGURD GÖTE ÖKNING

Född 21 maj 1908 i Skatelövs församling. Kronobergs län. Ingenjör

vid A.-B. IMO-Industri.

HERMAN EUGEN ÖRNSÄTER

Född 1 okt. 1889 i Jönköping. Konstnär. Studerat i Paris. Skulptur

och måleri, spec. porträtt.

— 615 — 38SMÅLÄNNINGAR l S TOCKHOLM

KARL ELOF ÖSTER

Född 31 aug. 1902 i Norra Solberga församling, Jönköpings län. Borrsmed hos Svenska

Entreprenad A.-B., Stockholm. Innehaft anställning hos Atlas Diesel i 15 år.

SVEN ARVID BENGT ÖSTEKBERG

Född 24 juni 1908 i Jönköping. Försäljningschef. Genomgått högre

allin, läroverk och handelsskola. Innehar egen rörelse. Innehaft

anställning som försäljningschef vid Lindebergs Reklainfabrik, Kristianstad.

KARL ELMER GUNNAR ÖSTH

Född 10 juli 1895 i Lönneberga församling. Kalmar län. Spårvägsman vid Stockholms Spårvägar

sedan 1920. Fastighetsägare. Genomgått underofficersskola. Innehaft anställning som korpral vid

Kungl. Smålands husarregemente samt vid Statens Järnvägar 1913—20. Medlem av Svenska

Kommunalarbetareförbundets avd. 37 samt Spårvägsmännens socialdemokratiska klubb. Innehar

skidlöpar-märke.

ERIC WALDEMAR ÖSTRÖM

Född 21 sept. 1900 i Strömsnäs Bruk. Traheryds församling,

Kronobergs län. Ingenjör. Ingenjörsexamen, Kommunala mellanskolan i

Åstorp, Kristinehamns Praktiska skola, tekniska avdelningens specialkurs

vid Borås tekniska skola. Tekniska skolan i Strelitz Mek.. Tyskland.

Pol. tekniska skolan Lemgo/Lippe. Tyskland. Chef för tekniska

avdelningen inom luftkonditionering och ventilation hos A.-B. Svenska

Fläktfabriken. Stockholm. iVz år installationsing. för Zickermans

Rörledningsfirma. New York. U. S. A.: 9 år ritkontorschef samt handhaft alla

speciella fall inom luftkonditionering, värme och ventilation hos Carrier

Engineering Corp., Newark N. J., U. S. A.; chefsingenjör 4 år vid

General Electrics Luftkonditioneringsavdelning i New York N. .!., U. S. A.

— 616 — 38