Rolfs 1931

Ernst Rolf

Full Text

Rolfs 1931

Rolf 1931

HAN vet det ...

... och med honom alla de, som använda den

riktiga raktvålen eller crémen, som städse

ger dem det finblåsiga löddret, utan vilket

ingen rakning blir "smidig11 och ett nöje.

Parba Raktvål och Rakcrème

Barnängens

PRESENTATION

Härmed presenteras Ernst Rolfs kupletthäfte för sommarrevyn på China.

Kupletthäfte, ja. Det är inte på långa tag sant. Detta häfte avser

nämligen att vara både något annat och något mera. Det är en hel

tidning. Ernst Rolf berättar på några sidor om de artister, han mött. Det är

glädjande, att han därvid endast nämnt de mera kända. Om han skrivit om

allesammans, skulle detta häfte icke ha kommit ut förrän om fem år och då i

form av alfabetiska serieböcker å la Nordisk Familjebok (inklusive supplement de

därpå följande åren). I tidningen återfinnas vidare en rad texter till

sommarrevyns främsta schlagers och visor. Författare till de flesta är Karl-Gerhard, men

även andra av våra främsta visförfattare äro representerade. I textväg presenteras

dessutom en rad uttalanden om Rolf och Rolfrevyer av ett flertal kända personer

och slutligen märkes bland fyllnadsgodset nya odödliga historier om våra mer eller

mindre dödliga artister.

Därmed är emellertid icke innehållsförteckningen avverkad. Detta häfte bjuder

på ännu mycket mera.

Det erbjuder läsarna summa summarum 2,650 kronor.

Dessa tusenlappar utdelas i sammanlagt fyra stora tävlingar, vilka närmare

presenteras inne i häftet. Det är Ernst Rolfs förhoppning, att han på ett lyckligt

sätt skall bli av med dessa tusenlappar. Han hoppas med andra ord, att

pristävlingsresultatet skall bli bra.

Häftet kompletteras med sex pianonoter. Den matematiskt begåvade kan

lätteligen räkna, att de under vanliga förhållanden representera ett värde av kronor

tolv. Utgivaren av häftet, som förenar sin matematiska begåvning med en viss

generositet, har emellertid låtit den senare egenskapen fälla utslaget.

Verket är dessutom fyllt med vackra bilder och sköna annonser. De senare

äro med, för att man skall veta, vad man skall köpa för de sköna tusenlapparna.

Det är direktionens och redaktörens förhoppning, att läsarna skola ha glädje och

nöje av de hundra sidorna, vilka var för sig kosta ett öre. Om någon skulle vara

missbelåten med någon viss sida, återfås ett öre mot postförskott. Under alla

förhållanden hoppas Rolfrevyn kunna återkomma med ett minst lika innehållsrikt

häfte snart nog.

Och så bläddra vi vidare!

Sharp.

T. T. på olympiskt reportage hos amerikanska simmarflickor.

Bäst om

Idrott * Revy

i

Idrottsbladet

Moderna synpunkter

Modernt språk

Sakkunskap

!ll Oväld - LivsglädjeLugn, lugn vilar sjön

ARTISTER

SOM JAG MÖTT

av ERNST ROLF

Min svaghet för kvinnan frestar mig

att börja med Glenn Ellyn, den ett par

och tjugu år gamla amerikanskan, vilken

väckte verklig sensation ute på

Cirkus. Hennes danser voro något alldeles

nytt för Stockholm — jag ser ännu den

begeistrade publiken för mig när hon

gjorde sitt »solfjädersnummer». Hon var

ett riktigt under av smidighet. Och det

var inte bara hennes dans man

beundrade ; hon var också en utomordentlig

skönhet med1 slank och ståtlig figur. Jag

hittade henne i London på Kit-Cat-Club,

där hon gjort stor succés. Hennes

karriär var ganska typiskt amerikansk. Hon

hade börjat med biograferna därhemma

i U. S. A., sedan avverkat

vaudevilleteat-rarna och så gjort sin entré i revyerna.

Ingen blir emellertid profet i sitt

fädernesland, som bekant, och Glenn Ellyn

insåg det. Hon insåg, att hon måste göra

lycka i Europa, innan hon kunde lägga

den amerikanska publiken — och de

amerikanska gagerna — för sina fötter.

Alltså reste hon i sällskap med sin mamma

till Europa. Mamma Ellyn var på sin

tid en känd Ziegfeld Follies-star under

namnet Ethel Wallace, så att Glenn hade

ju något att brås på. Hon — mamman —

hade bland mycket annat filmat hos

Essa-nay i Chicago — bolaget som upptäckt

flera av filmens största stjärnor: Chaplin,

Ben Tur pin, Francis Buschman, Gloria

Swanson och andra.

Nåväl, Glenn Ellyn gjorde succés i

Europa. På Wintergarten i Berlin, på

Scala, Kit-Cat-Club, Folies Bergére,

Han-sa. Hön var en pigg och käck yankeetös

av det allra bästa slaget, full av upptåg

och påhitt som ett barn.

Glenn Ellyn var ett av mina nummer

i 1927 års revy. Ett annat var Anette

Kellerman, simmerskan från Australien,

och hennes sällskap: mannen, mr James

Sullivan, som också var hennes

impressario, samt syster och svåger. Det

gällde ett bassängnummer, och det var inte

utan tvekan jag inlät mig på saken, ty

jag var en smula skeptisk mot bassänger,

alltsedan den där bassängen jag hade på

Oscarsteatern gick läck. Det visade sig

förresten att jag gjort ganska rätt i att

ställa mig tvivlande. När kvällen för

Kellerman-premiären, kom, var det stört

omöjligt att fylla bassängen. Den

läckte som ett såll, och Anette slapp

simma ... Nå, det gick bättre i

fortsättningen, som man kanske erinrar sig.

Om Anette Kellerman-Sullivan och

hennes man skulle man nog kunna

skriva sidor. De gjorde verkligen skäl för

beteckningen »international artists» och[-Vecko-Journalen-]{+Vecko-

Journalen+}

kostar vid pren.:

1/1 år Kr. 24: _

1/2 » » 12:50

1/4 » » 6:25

Den

förnäma

bildtidningen

Vecko-Journalen har sedan länge gått in för

att ge läsekretsen vad den i ord och bild vill

ha utan att ta hänsyn till kostnaderna eller

svårigheterna. Det är den principen, som fört

tidningen fram till den odisputabelt ledande

ställning den intar inte bara bland svenska

veckotidningar, utan också jämförd med hela

Europas moderna veckopress. Ingenting i

världen får avskräcka Vecko-Journalens

medarbetare och ingenting får hindra dem

i deras yrkesutövning. Detta gäller

anskaffningen av text lika mycket som av

fotografier. Köp veckans nummer. Säljes överallt.

En av »De fem Stora»(z7Zneffe ‘Efcetferman

voro också förträffliga som människor,

vänliga, förekommande och alltid med

på ett gott skämt. Men de hade för all

del sina sidor de också.

En kväll hade jag lyckats få tag i Arne

Borg och Ville Andersson på en

kamratfest på Hasselhacken ,och övertalat

dem att följa med över till

Cirkus och bjuda publiken på ett

extranummer. Lilla fröken Olivier var

också med. Det plockades i hast fram

baddräkter åt dem, och så döko de ned i

bassängen och gjorde åtskilliga

vattenkonster till publikens stora förnöjelse.

När de plumsat en stund, hoppade jag i

också — fullt påklädd. Jublet i salongen

mattades inte av det — jag har nog i

allmähhet alltid lagat att publiken hos

mig inte haft det långtråkigt.

Emellertid: jag kravlade mig så småningom upp

ur Anettes bassäng; min svarte

hjälpreda (Böbby) stod och väntade med

badkappan. Glad i hågen petade jag honom

i bassängen med badkappan och allt,

och jublet nådde sin höjdpunkt.

Sedan var det Anettes tur att göra

något nummer i vattnet, men därav blev

intet. Hion vägrade blankt.

»No! Never!» sa hon energiskt, och

hennes man och impressario understödde

henne:

»Nej, hon får inte gå i. Nej, nej, det

duger inte.»

Anette och Sullivan ansågo vattnet

förorenat — en neger hade ju badat i

det.

Mr Sullivan kunde underhålla en med

historier om otaliga artister han kände,

och vilkas karriär han i många fall varit

med om att skapa. Miest tyckte han i alla

fall om att berätta om Jackie Coogan och

dennes far, vilken senare arbetat hos

honom i Förenta Staterna. Det var

egentligen mr Sullivan, som styrde om så, att

Jackie kom till Hollywood och Chaplin,

och han var inte lite stolt över den

saken. Sin Anettes karriär skröt han inte

mycket över, men kom däremot hans

hemstad S :t Louis på tal, då var det svårt

att få honom sluta upp med att utbreda

sig över alla dess förträffligheter.

Då man någon gång var ute med

Keller mans och det blev fråga om att ta ett

dopp, blev man ganska förvånad över att

Anette aldrig vågade dyka. Ja, hon

vågade faktiskt inte, så världsberömd

sim-hopperska hon än var. När hon

förklarade saken för en, insåg man emellertid

att hon bara var förståndig. Hon vågade

inte dyka på djupt vatten av den enkla

anledningen, att hon senare, när hon skullepå vilken alla kunna lita är

GAMLESTADENS

välkända, vackra

BOMULLSVÄVNADER

Obs.! Sista nyheterna i

MOKKA, OMNIA, BADKAPPSTYGER, BADHANDDUKAR

och BADLAKAN, MARKIS- och HÄNGMATTSVÄV m. m.

GAULESPXENS MMKBS /UIBOIAG

GÖTEBORG

Uager för Stockholm:

Gamlestadens Fabrikers Stockholmskontor, Aktiebolag

Drottninggatan 26, Stockholmdyka i en liten bassäng inomhus, kunde

missa på avståndsbedömningen och slå

sig fördärvad.

Harry Reso — för att nu övergå till

ett annat namn, som dyker upp i minndt

— torde läsaren ännu ha i frisk

hågkomst, om inte för annat så för det lilla

bråk kring namnet, som på sommaren

1930 ägde rum på Cirkus. Reso, den

oemotståndlige, med sina excentriska

danser såg jag första gången på Café de

Paris i London och insåg genast, att det

måste vara något för mig — och för

stockholmarna. Han blev det stora

glansnumret i min revy på Cirkus 1927. Harry

Reso berättade gärna om hur han blev

vad han blev. Det gick till på det viset

att han en gång i världen arbetade som

eldare på en båt, och för att roa

kamraterna ombord utförde han då och då

sina för sitt eget höga nöjes skull

ut-experimenterade konster. Men det var

inte bara med sin uppvisning han fägnade

kamraterna, han sörjde på samma gång

för litet fägnad åt deras gommar.

Saken var den att kocken ombord var

särskilt förtjust i att se honom göra sina

piruetter i Al-Sherman-stil. Reso

listade snart ut, att detta kunde betyda

förbättring i den skrala skaf fningen ombord,

som mest bestod av salt kött. Han

uppställde alltså som villkor för att han

skulle uppträda att kocken skaffade

honom och eldaregänget kyckling i stället

för det gröna köttet. Och det gjorde

kocken. På det sättet upptäckte Reso att

han kunde skaffa sig materiella fördelar

på sina konststycken. (Apropos

materiella fördelar, så har jag aldrig träffat

en artist som tänkte så mycket härpå

som Harry Reso. På turné med mig

under sex månaders tid, och med ett

gage på över 200 kr. dagen, delade han

rum med min trumpetare och betalade

gärna 10 öre i drickspengar, högst, men

smet allra helst. Nåja, var och en blir

salig i sin tro.) Det dröjde sedan

"inte så värst länge förrän han övergav

sjömanslivet och ägnade sig helt åt sina

»excentric dances». Så småningom blev

han ett nummer på Alhambras — i

London — program, hamnade så på Victoria

Palace Theatre och slutligen på det högst

■exklusiva Café de Paris, där prinsen av

W(ales roade sig så kungligt åt honom,

att han blev reengagerad fem gånger.

Hur det var så förde ödet honom över

Atlanten, och i fem års tid arbetade han

där på olika etablissemang. Så

återbördades han till Europa, reste jorden runt

två gånger — och tyckte att Stockholm,när han kom dit, var en av de bästa

städer han sett. »Dansens Chaplin», som

man hittat på att kalla Reso, gillades som

bekant högt och rent härhemma som

överallt annorstädes. Det var bara Nalle

Halldén som enligt egen utsago inte.

kunde "med honom riktigt.

»För han tar ju alla flickorna ifrån

mej», klagade Nalle.

Nalle Halldén ja... Han förtjänar

naturligtvis ett kapitel för sig, och det skall

han få i annat sammanhang.

Kommer Ni ihåg Tommy Long, han

som dansade elvafots-charlestone på

styl-tor, medan han spelade saxofon? Säkert.

Jag minns honom särskilt väl därför att

han en gång klarade mig ur en näpen

knipa.

Det var på det viset att premiären stod

för dörren men en hel massa dräkter

fattades ännu. På systugan, gnoddes det

för brinnande livet, men det såg trots

allt ut som om premiären helt ömkligt

skulle gå i stöpet. Det formligen skrek

i nerverna på mig. Men då kom Tommy

Long till undsättning. Han kastade sig

över tygerna, klippte i blixtrande fart

till dräkt efter dräkt — och klistrade ihop

hela klabbet. Han visade sig vara en

mästare i facket. Premiären kunde gå

av stapeln i laga ordning, och alla höjde

en väldig suck av lättnad. De klistrade

dräkterna fingo förstås sedan göras om;

men situationen var dock räddad.

I 1927 års revy hade jag en annan

engelsman vid namn Tim 0’Connqr. Han

hade kommit hit i den förutfattade

meningen att Stockholm var en stad, där

man kunde spara pengar. Han beslöt sig

för att leva riktigt sparsamt. Tim tog

för den skull in på ett litet ungkarlshotell

nere i Klara, där det nog var relativt

billigt, men heller inte alldeles förstklassigt.

Redan efter första natten på hotellet såg

Tim lite konstig ut. Han vred sig så

besynnerligt, nöp sig här och där och

ställde sig gärna med ryggen mot dörrposter

och annat skarpkantat... Slutligen

förmådde han inte längre lida i tysthet.

»Säj mej för Guds skull var jag kan

få tag i något som gör kål på alla odjur

jag fått på mej!» bad han.

Någon talade om för honom att det

fanns något som hette »Kammerjäger»

och som skulle kunna visa sig

välgörande. Tim störtade ögonblickligen till

närmaste apotek och slängde upp en

fempundsedel på disken.

»Kammerjäger!» beordrade han.

»Hur, mycket ?» undrade provisorn.

»För allt ihop!» skrek Tim.Stockholms nya specialaffär i

SIDEN OCH SPETSAR

Direkt ensamförsäljning för Sverige av SIDEN från

Chatillon Mouly Roussel, Lyon-Paris

Direkt ensamförsäljning för Sverige av SPETSAR från

Dognin Racine, Paris

Största färgsortiment i alla stapelkvaliteter.

Största urval av säsongens modernaste, mönstrade tyger.

Genom direkt

försäljning från fabrik de mest

Senaste nytt från Paris finnes alltid Hos fördelaktiga priser.

SIDEHKOMPANIETA.-B.SIKA

kivdd^/~ataki it Telefon: Ö. 3747

NYBROGATAN 12 q 3742NASH

KVALITETS VA GNEN

MED

K VAL1TETSKAR0SSERI

Nash-fabriken har bland 1931 års

modeller den billigaste åtta-cylindriga vagn,

som någonsin sålts i Sverige.

EN SERIE SEXOR

TRE SERIER ÅTTOR

660-serien

60 hkr. 6-cyl. Hjulbas 2,90 m. Kr. 5,200—5,475

870-serien

75 hkr. 8-cyl. Hjulbas 2,95 m. Kr. 5,950—6,550

880-serien

85 hkr. 8-cyl. Hjulbas 3,07 m. Kr. 7,250—7,900

890-serien

115 hkr. 8-cyl.

Hjulbaser 3,15—3,38 m. Kr. 8,900—11,100

Automatisk Centralsmörjning på 8-cyl.

modeller. - Dubbeltändning å 880- och

890-serierna. Rymliga, eleganta

karos-serier med vackra linjer.

WIKLUND§

STOCKHOLM

UTSTÄLLNING KUNGSGATAN 12Provisorn såg litet fundersam ut, men

drog sig mot sina lådor. Sedan skakade

han på huvudet och kom tillbaka. Han

trodde förstås att han missuppfattat Tims

engelska.

»Jo», menade han, »för den här sedeln

skulle min herre få Kammerjäger

tillräckligt för att göra slut på all ohyra

i hela .stan.»

»Den har jag», sade Tim tvärt

Han gjorde sedan inga särskilda

ansträngningar att leva sparsamt i

Stockholm.

Det är lite svårt att hålla reda på den

kronologiska ordning, vari jag mött alla

de större eller mindre stjärnor jag haft

att göra med, så jag får väl ta dem i

den ordning jag kommer ihåg dem. Än

så länge håller jag mig emellertid till

1927, och då måste jag förstås säga

något om Nyota Inyoka, »prinsessan från

Österland», som kom till Sverige för att

dansa sitt hemlands tempeldanser». Ja,

det hette att Nyota var en indisk

prinsessa, och nog såg hon ut som en sådan.

Hon var också så grundligt hemma i

Indiens mytologi och historia som en

människa gärna kan vara. Pressen svalde

prinsessan hel och hållen med rökelse och

vegetarism och allt, och det gjorde

för-övrigt jag med till att börja med. En

vacker dag kom jag emellertid av en ren

händelse underfund med, att den sköna

indiska prinsessan inte hade sett mer av

Indien än jag. Hon var kvarteronska.

Men jag fick lov att hålla god min i

elakt spel lite till. Hon stod ju på mitt

program som indisk prinsessa, och det

skulle ha sett ganska konstigt ut, om jag

hastigt och lustigt reducerat henne till

rätt och slätt färgad danserska. Men den

respekt som t. o. m. jag hittills visat

»prinsessan» var det tvärt slut med. Första

gången jag fick tillfälle att visa det tror

jag var på Grand i Hälsingborg, där vi

gästade med 1927 års revy. Direktören

på Grand hade anordnat en stor supé för

hela ensemblen, och prinsessan var också

med. Det var sång och musik, och till

slut blev det Du gamla, du fria. Alla

reste sig genast, alla utom en. Den enda

var prinsessan, ehuru hon mycket väl

visste vad det var fråga om, då ilsknade

masen inom mig till. Jag högg tag i

»prinsessan», lyfte henne ur stolen och

ställde ned henne på golvet.

Där stod hon sedan helt vackert tills

musiken tystnat.

Och eftersom jag nu kommit att tala

om musik, kan det ju passa bra att jag

säger något om, hur den första svenska

& ^2 / y s /" n c

iiverkligt förstklassiga jazzorkestern kom

till.

Jag hade ju haft Dajos Béla här —

till honom skall jag återkomma — och

under hela den tid han spelade hos mig

sutto vissa svenska musiker utplacerade

i salongen för att se, höra och lära. Där

sutto sålunda sousafonisten Hugo

Holmgren, trumpetaren Sixten Brändes,

batteristen Macce Berg — och åtskilliga

andra. När Dajos Béla gav sig iväg kunde

de svenska pojkarna lugnt kliva ned i

orkesterdiket och klämma i. Och under

ledning av Pierre de Caillaux, en.

mångkunnig och skicklig man, blev snart denna

första svenska jazzorkester så bra, att den

inte behövde stå i skymundan för något

kontinentalt band.

Att »göra» stjärnor är inte alltid ett

tacksamt arbete. Det är ungefär som att

spela hasard. Den artist man lyckats

åstadkomma av ett kanske inte alltid så

lättarbetat råmaterial, om uttrycket

till-låtes, kilar måhända en vacker dag över

till en konkurrent — och då blir man inte

så värst glad. Har jag inte gjort

tillräcklig affär av människan? Åjo, men

jag har alltid haft den uppfattningen att

en artist i likhet med alla andra dödliga

måste lära sig krypa innan han kan gå.

Jag har vackert fått göra det själv. För

inte så länge sedan såg jag en stjärna

fylla ett år innan hon ännu trampat ut

barnskorna. Hon hade upptäckts av mig,

jag hade »gjort» henne; men när jag

gjorde henne ett nytt engagemangsanbud

kom hon med en fordran på ett verkligt

jättegage, som jag fann enbart löjligt.

Framgången- kan stiga människor åt

huvudet. Jag tror inte mina artister i

allmänhet klaga på gaget, men jag håller

styvt på att några orimligheter skall man

inte begära.

Men jag skulle fortfarande tala om

artister jag mött och haft att göra med, och

då får jag inte gå helt förbi Conrad

Ar-nesen, norrmannen, som f. n. är vid

Göteborgs Lyriska Teater. Han kom till mig

1925 och lite var kommer nog ihåg hur

han tog publiken med Georg Enders

vals-schlager »I sjunde himlen» ute på Cirkus.

Han slutade hos mig i augusti 1927 och

fortsatte sin karriär som operasångare;

jag hade alltid ansett operan som hans

rätta arbetsfält.

Den verkliga dödssynden gjorde jag

mig förstås skyldig till om jag glömde att

ge Lillibil Ib sen, den förtjusande lilla

norskan, en plats i detta galleri av artister

jag mött. Lillebil vore egentligen värd

sitt eget kapitel, ty en mer förtjusande

varelse står väl knappast att uppleta.

T 2

o cA\)fu/feRolf revyns" schlagers

i ypperliga insjungningar av

ERNST ROLF

och

KARL GERHARD

Finnas endast på

j|| Odeon - Skivor H

hos alla musikhandlare illtläliJ9i ■ s/f.///("/< •/ 0. n . y////a ///r f -

Både isom konstnärinna och människa hör

hon till dem man aldrig glömmer.

Hennes dans är betagande, och hennes

parodier av divor, charmöser och andra så

ypperliga att man vid varje hennes

rörelse och minspel känner Konstens

närvaro. Hon är en sällsynt ljuv kvinna

utan alla divalater, försynt, blid, älskad

av var och en som kommer i beröring

med henne. Om Lillebil någonsin läser

dessa rader, så hoppas jag att hon tror

mig, då jag säger, att hon både som

personlighet och artist står främst bland alla

de skiftande gestalter som dyka upp ur

minnet.

Florence & Grip. Mina vänner bland

publiken kommer nog ihåg lilla Florence

då hon dansade fantasi-foxtroten »Allt

beror på dej», medan jag satt i en trappa

på scenen och sjöng med orkestern

bakom. Florence och Grip var ett

förträffligt danspar. Nå, Charles & Divina var

då rakt inte sämre. Deras karriär var

tvärtom ett gott stycke finare. Deras

fullkomligt sensationella apachedanser.

våghalsigt och fenomenalt skickligt

utförda, torde sent glömmas av den som sett

dem. Vad jag känner av människan

bakom dessa artister är kanske inte så

mycket, men de gåvo mig intryck av ett

flärd-fritt, hårt arbetande folk — sådana

revyvärldens artister i allmänhet aro, särskilt

den grupp artister man kallar

»interna-tional artists». De ha en vid syn på

tingen, äro blida, försynta och älskvärda.

Katie Rolfsen får jag naturligtvis inte

förbigå, Katie, som övergett mig för

Hodell. Nå, hon skall inte klandras för det;

det är kanske förmånligare att ha

engagemang vintertid än på sommaren. Katie

behöver förresten inte sakna engagemang

någon årstid, om hon bara vill ha

ar-bete. Hom är en humorist av Guds nåde

— vilket jag förresten inte behöver tala

om här, för det vet varenda människa.

Jag läste härförleden i en veckotidning

att jag kan ta åt mig äran av att ha

upptäckt Katie. Jo minsann. Katie var

i baletten på Casino teater i Oslo första

gången jag såg henne. Sedani gjorde

hon en liten roll, en aldrig så liten roll.

Men att den flickan hade humor såg

jag ögonblickligen. Jag törs också

på-"stå, att Katie hade sina verkliga stora

succeser! med ett par utmärkt

Berco-kupletter och Stevens-kupletter. Hon var

ju i tre år hos undertecknad innan hon

kom till Hodell.

Och hos Hodell finns för övrigt

följande medarbetare, som också börjat hos

undertecknad: Kapellmästare Helan.

Helan spelade på sin tid på nations-En fröjd

för ögat, en njutning för gommen är det klara,

skummande pilsnerölet med den goda, fylliga

smaken. Har Ni ej förut försökt detta märke, gör det

nu och Ni kommer att tillhöra vår stadigt ökade

kundkrets. Våra varor, av erkänt god och ren

smak, hemsändas till alla stadsdelar och förstäder.

Ring Sö. 37045 — Sö. 37046

A.-B. Hembryggeriet

Heleneborgsgatan 15-jfAm c/e/^

balerna i Uppsala. Han var väl den

förste »dubbelpianisten» tillsammans med

en annan mycket trevlig herre, en

verklig »diamant», numera hedervärd

doktor. Mera törs jag inte avslöja. Helan

var hos mig i fem å sex år och vi

trivdes utmärkt tillsammans. Gösta Stevens

skrev sin första kuplett hos mig. »När

orkestern spelar» hette kupletten och den

framfördes av Eric Gustafson. Gösta

Stevens hade förut mest intresserat sig

fön sketcher, och han hade även skrivit

ett \par pjäser. Som kuplettförfattare

gick han från klarhet till klarhet och

numera delar han sina gracer mellan mig

och Hodell. Gueye behöver knappast

någon närmare presentation. Gueye hade

endast gått igenom Bergmarks

tecknings-skola i Stockholm och var ju endast

söta unga flickebarnet, då vi träffades.

Jag lyckades intressera professor

Christian Krogh i Oslo för henne och Gueye

fortsatte sina studier där dels hos

Christian Krogh och dels vid

konstindustrimuseet. Hon besitter stor energi och

stor förmåga, och när hon en gång har

genomgått »tillskärareakademi» — som

hon ämnar göra — så blir hon omöjlig

att »slå», som det heter på idrottsspräket.

M"in vän Herbert Grevenius har i ett

slarvigt ögonblick påstått, att jag lyckas

gömma artisterna. Av ovanstående torde

framgå, att detta inte kan sägas vara

tillfället. Jag måste även i sanningens

intresse påvisa, att första gången

Fri-dölf Rhudin var med i någon revy, var

på Cirkus hos undertecknad i sketchen

»Ting som aldrig händer» såsom

automo-bilförsäljaren. Kommer herrskapet ihåg

slutrepliken till den som skulle köpa

bilen (Eric Gustafson) »Nej, vill herrn

ha en riktig automobil och en bra

auto-miobil, då ska herm gå till min

konkurrent mJitt emot». Jag startade även

Fridolfs eget opus »Sympatiska Simon»,

som, sedan den ekonomisk? risken (som

naturligtvis inte fanns) väl var ordnad

och sedan pjäsen vederbörligen putsats,

visade sig vara till stor glädje för

Fri-dolf och mina konkurrenter.

Detta skall inte vara »ett sanningens

ord till alla dem", uti millioner

svenska hem», men jag får inte glömma

B er co, spm har skrivit denna utmärkta

visa liksom så många andra. Jag skulle

kunna tala om när Berco debuterade hos

mig som föredragshållare på Fenix 1917.

Större fiasko har ingen artist gjort

varken förr eller senare. Jag tände ljuset

utan vidare i salongen och telefonerade

(Forts, å sid. 37.)PARIS I STOCKHOLM

Leja

Magasinets Takterrass

mot Ber^elii

Park.

Leja

Magasinet

nets

Skönhets-institut vid

Norrmalms- NORRMALMSTORG

torg. KUNGSGATAN 38

LEJA MAGASINET på Norrmalmstorg och Leja Centrum ha

steg för steg erövrat Stockholmsdamernas förtroende. Våra

mannekänguppvisningar på Royal ha givit genklang i

huvudstadspressen och våra affärer anses för närvarande som de ledande i Norden.

Då det säkerligen är av intresse att erfara, hur vi arbeta, tillåta vi oss

omtala, att åtta gånger om året, d. v. s. mer än varannan månad,

sändas våra experter till Paris, Wien och Berlin för att konsultera de

stora modefirmorna och på basis av deras rapporter göras våra inköp.

Då Leja Magasinet numera har två

stora firmor, ha inköpen fördubblats

och detta har lyckligt inverkat på

priserna. Dessutom stå vi ständigt i

kontakt med utlandet, så att

samtidigt som en nyhet publicerats på

Kontinenten är den känd på Leja

Magasinet.

Som ett nytt led i våra strävanden att

flytta Paris till Stockholm ha vi,

liksom våra ryktbara föregångare Worth

och Chanel, inrett ett institut för

vetenskaplig skönhetsvård. Dessa

förhållanden göra att den eleganta

dampubliken numera icke behöver resa

utomlands för att vara fullt å jour

med allt det nyaste inom mode- och

skönhetsbranscherna.

Entré till Leja

Centrum vid

Kungsgatan.

frän

Interiör

Leja

nets

Modesa-longervidNorr-3^osfymskisser avI år är det Chrysler!

Överallt inom motorexperternas kretsar,

inom hela den bilintresserade världen, ja —

inom alla samhällsklasser möter man en och

samma uppfattning: I år är det Chrysler!

Ty vilket märke kan väl göra Chrysler äran

stridig efter dess gloriösa segrar i årets Grand

Prix. Vilket märke kan väl uppvisa en

sådan serie av ultramoderna och hypereleganta

vagnar som Chrysler. Ja — Chryslers Sexor

och Åttor av år 1931 kunna utan överdrift

sägas stå i en särklass, ty både i tekniskt och

estetiskt hänseende ligga de avsevärt före

sina konkurrenter. Det är nog ingen

tillfällighet, att det finnes en Chrysler Imperial i

Hans Majestät Konungens hovstall, att

H. K. H. Prins Sigvard åker i en Chrysler,

att H. K. H.

Prinsessan ^^

ty JtaÉ®

I år är det Chrysler!

PHILIP50N5

BILPALATSET I II IB» II JUIlJ BILPALATSET

S:t Eriksgatan 1 1 7 AUT 0 M H Tt I L Skolgatan 1 5

STOCKHOLM ÄUIUHUDIL JÖNKÖPING

A -B

Strandvägen 7 A

STOCKHOLMsP*?

är fills ammans med (Srté de fvä förnämsta kosfymiecknarna i världen, har nu bundzZs med

eZZ fvä ärs konZrakl hos (SrnsZ cEfcoZf.Sjsucye

Si?"ueyes förmåga är alltför välkänd for all Be/iöoa någon närmare presenlalion. rTZär hon i hösl

genomgåil Ulls kärareakademi i cfDaiis Blir hon omöjlig all ”slå”, som del heler på idrollsspråkel.up e r~ a nsant varje afton

Rolfs O rit ester

MIDNIGHT-FOLLIES

der R If -regi

Bordsleställningar

Ö. /fo !?(>•— 40 177

Ang. medlemskap

ö. 4ofl

En jätte-succé

på bokmarknaden:

AXEL MUNTHE:

En gammal bok om

människor och djur

QUELQU’UNE SKRIVER I SVENSKA DAGBLADET:

»För varje livstecken i tryckt form från San Micheles

författare lystrar numer större delen av den

civiliserade världen.

Man ögnar förväntansfullt i ’En gammal bok om

människor och djur’, — skall den hålla måttet inför "San

Michele’? Den gör det, den gör mer . . . Boken

besitter en förtrollande fräschör.»

DAGENS NYHETER SKRIVER:

»Pittoreskt, livfullt, ett verk av en oförbätterlig

charmör.»

Pris 5:75, inb. i klotband 8:50, inb. i

halv-franskt band 12: —

BONNIERSMINA DAMER OCH HERRAR! Den eleganta dam- och herrskon finner Ni

alltid hos Alms Handmetod. Ett rikhaltigt urval till sympatiska priser.

ALMS HANDMETOD AKTIEBOLAG

Biblioteksgatan 3, Drottninggatan 27, Odengatan 21, Götgatan 2SANNEKDOTER

Någrji landsortsskådespelare beslöto en

dag under besök i Uppsala att bese

universitetets samlingar. Det kostade en del

pengar, och man räknade över den

gemensamma kassan. Det visade sig då, att

den ickte räckte, i vad mån det gällde

svenska undersåtar. Däremot kunde

utlänningar komma in för halv avgift, och

till detta räckte skådespelarnas pengar.

Man beslöt alltså att söka dupera vakten

genom att tala något språk. Men vilket,

det var frågan? Efter en överläggning

kom man överens om att nyttja engelska

språket, ty två av herrarna behärskade

engelskan något så när. Den tredje, som

var analfabet på utländska språk, fick

order att endäst säga »yes» då och då.

Allt giok lyckligt, och först sedan man

besett samlingarna och var på utgående,

sade en av herrarna till

universitetscice-ronen: »Nu lurade vi er bra!»

Om en av våra äldsta

revyskådespelare, som företrädesvis uppträtt i

landsorten, herr Emil Fjellström, berättas, att

han för någon tid sedan ämnade bevista

generalrepetitionen på Dramaten av

»Ingeborg av England» (»Ingeborg» i

stället för »Elisabet» får han stå för

själv). Han blev emellertid nekad entré

och svarade då Ögonblickligen:

»Vad nu då, vill ni inte ha folk på

generalrepetitionerna heller!»

I Stockholms-Tidningen frågade

häromsistone en skribent om läsekretsen

visste vilka kända skådespelerskor dolde

sig under en del av skribenten uppräknade

namn. Han nämnde fru Andersson, fru

Eriksson, fru Ahlin, fru Sylwander m. fl.

Den initierade kunde säkerligen räkna ut

att bakom namnen dolde sig

primadonnorna Magda Holm, Jessie Wessel,

Doris Nelson och så den allra största Tora

Teje.

Vi vända nu upp och ned på frågan.

Alltså. Vad heta herrarna till dessa

förtjusande damer:

Fru Tutta Berntsen.

Fru Brita Werner.

Fru Margit Rosengren.

Fru Gertrud Pålsson.

Fru Maja Cassel.

Fru Inga-Lill Söderman.

Fru Mimi Pollak.

Fru Maritta Marke.

Fru Katie Rolfsen.

Fru Karin Molander.

Herrarna ha samtliga med teater att

göra — om det nu kan vara till någon

hjälp.

Ett par landsortsaktörer, bland vilka

även märktes herr Gustav Lövås voro för

en del år sedan på resa i Östergötland.

De skulle per tåg ta sig från Norrköping

till Stockholm, men upptäckte, att

pengarna endast räckte till tre biljetter. De

voro fyra och måste alltså skaffa mera

pengar. »Jag har en bekant i, den här

stan», sade en av dem. »Jag ska springa

till honom och låna. Detta misslyckades

emellertid, ty bekanten var icke hemma,

meddelade den utsände, när han återkom.

Man beslöt att inköpa tre biljetter samt

placera Lövås under bänken. De tre

skulle dölja honom med sina tre par

fotter. Tåget satte sig i gång och allt

tycktes gå lyckligt. Visserligen låg den

magre Lövås rätt hårt och visserligen

svettades han på grund av värmeledningens

befintlighet, som han hade bakom

huvudet på sig, men ingen märkte något. Till

slut kom konduktören och bad få se

biljetterna. Han som köpt dessa plockade

fram dem ur västfickan, i det han sade:

»Här ä tre biljetter för oss, som sitter

på bänken.»

Därefter plockade han i fickan och tog

fram en fjärde biljett, som han

överlämnade med orden:

»Och här ä en för Lövås, som ligger

under bänken.»

Herr Nils Lundell, som är en verklig

lurifax bland våra artister, spelade för

något år sedan film i Båstad. Han skulle

föreställa hovmästare och blev i denna

skepnad en dag utsatt för en rätt lustig

historia. Han var på väg genom

bad-hotellets matsal kostymerad som

hovmästare — man skulle just börja filma —

då några gäster ropade på honom. Det

var ett bilherrskap, som nyss anlänt och

som ville ha frukost med stort

smörgåsbord. Lundell fattade ögonblickligen

galoppen, lade filmen på båten samt

promenerade ut i köket, där han lyckades

plocka reda på både det ena och andra. Han

serverade själv bilherrskapet och bjöd på

både gåslever och kaviar. Herrskapet såg

litet fundersamt ut, men Lundell

förklarade, att i Båstad var man så flott.

Intermezzot slutade med, att »hovmästaren»

nekade ta emot dricks, när notan skulle

göras upp, och då förstod man, att det

var något båg med alltsammans.

På en göteborgsscen repeterade man

för någon tid sedan för en

landsortstur-né. Under repetitionerna sade vid ett

tillfälle regissören till en av

balettflickorna :

»Fröken ska stå där på högra flygeln.»

Den unga damen, som var känd för ett

föga klipskt huvud, svarade:

»Det behövs inte. Med min kännedom

om landsorten och landsortsteatrarna, så

vet jag, aitt dom endast har pianon.»

Vid en nattlig diskussion förklarade

en gång Carl Hagman för sina vänner,

att hans stora dröm här i livet är, att

en gång få resa till Italien för att få se

de bördiga makkaronifälten. De

närvarande försökte övertyga honom om, att

makkaronen var en fabriksvara och icke

någon sorts sparris. Det var emellertid

omöjligt.

Den store göteborgske skådespelaren

Georg Blickingberg blev för många år

sedan föremål för Albert Ranfts

intresse. Han tänkte engagera Blickingberg till

Stockholm och for till Göteborg föjr

att se honom. Blickingberg fick reda på,

i vilka avsikter Ranft anlänt till staden,

och beslöt sig för att spela uteslutande

för honom. Strax före föreställningen

inhämtade han, att Ranft satt på andra

bänk längst till vänster. Under första

akten sade skådespelaren sina repliker

uteslutande åt vänster, ty han hoppades

därigenom intressera Ranft för sin

person.

Ranft lämnade emellertid

föreställningen efter första akten. Han var mycket

missbelåten och sade:

»Den där Blickingberg vände ju bara

ryggen åt"en från scen!»

Ranft hade setat på höger sida av

parketten.

När man för många år sedan spelade"

»Jorden runt på åttio dar» på en

göteborgsscen blev det bråk mellan två

skådespelare, av vilka den ene gick till

direktionen och sade:

»Jag har bara fått två roller, men han

har fått fyra, det är orättvist.»

Till historien hör, att man i den

pjäsen hade att räkna med icke mindre än

sextio roller, så de cirka tjugu

skådespelarna måste på sitt sätt vara

tusen-konstnärer.Den in o <1 e i* n a

I i viiiKCdclsfabriken

Den moilcrna kvinnan

är förtjust i WINBORGS sylter

och kompotter. Hon överlåter

gärna syltningen åt

Winborgs kockar

FRU

KTKON-5ERVER

5 Y LT C R

A. II. Tli. Winbor^ & Co

STOCKHOLMMalinoffs

Beate-Christine

Text: DIX DENNIE.

Musik: JULES SYLVAIN.

Det var ett år,

del var en vår

i solens strålande glans.

Det var en dag,

då du och jag

blott gingo fram som i dans.

Och som en docka av skimrande sachsiskt porslin

bar du en skär krinolin.

REFR. :

Då blev jag förälskad i Beate-Christine

ibland jasmin

om våren.

Sunnanvinden kom och sommarfåglarnas låt

följde den åt

i spåren.

Ibland allt det kära, jag vill minnas,

skall den dagen alltid finnas.

(Ty) då blev jag förälskad i Beate-Christine

ibland jasmin

om våren.

Vi sutto så

i en berså

som i en grön paviljong.

Långt bortifrån

vid Fyrisån

det hördes klinga en sång...

Det var magistern och glunten, som gav serenad,

under en grönklädd fasad.

REFR.:

Då blev jag förälskad i Beate-Christine

ibland jasmin

om våren.

Sunnanvinden kom och sommarfåglarnas låt

följde den åt

i spåren:

Ibland allt det kära, jag vill minnas,

skall den dagen alltid finnas.

(Ty) då blev jag förälskad i Beate-Christine

ibland jasmin

om våren

även,JuHa är forljusF i &Iko.Kostymskisser

Rolfs-Revyn

1931

KATARINA II

Melodi: LOVE IS LIKE A SONG.

Text: DIX DENNIE.

Från någon fjärran, sydeuropeisk stat

kommer en sirlig, bugande diplomat.

Stolt kejsarinnan handen till kyssar skänker,

men i sitt hjärta ler hon likväl, och tyst hon tänker:

I sitt majestät

är en kejsarinna

ej den härskarinna, som du tror.

Ty av evighet

är till sist en kvinna

ändå bara skapad för amour.

Ack, vad vore hennes suveränitet,

om ej hjärtat hade någon hemlighet.

I sitt majestät

är en kejsarinna

ändå bara skapad för amour.

Kvinnan regerar gärna med despoti

staten såväl som kärlekens monarki.

Hon, som är moder för miljoner ryssar,

söker bli regentinna till lika många kyssar.

I sitt majestät

är en kejsarinna

ej den härskarinna som du tror.

Ty av evighet

är till sist en kvinna

ändå bara skapad för amour.

Ack, vad vore hennes suveränitet,

om ej hjärtat hade någon hemlighet.

I sitt majestät

är en kejsarinna

ändå bara skapad för amour.

Mordens piggaste och elegantaste veckotidning

Dfliis

Rädio

Moder

Våra Nöjen nu Edra nöjen

/Akfnell Elegant Modem De »rädda krönikorna, Feofer Litteratur

Sensationell Kalj.ml Mondän vederhäftfg"film- Musik Konst

Spirituell Pikmil Frisk.....frän och teaterkritiken ha Sport Film

gjort*®m(t6

2-

■•il’,cZJåra herrar” cE£enir 1917

ARTISTER

SOM JAG MÖTT

(Forts. fr. sid. 17.)

till orkestern att spela Finska rytteriets

marsch så hårt som möjligt. Detta rädda

situationen. Att dissekera Bercos första

framträdande vill jag inte inlåta mig på i

detta sammanhang. Jag vill nämligen inte

riskera att Berco som tack inte skriver

kupletter åt mig i framtiden, ty jag tycker

att han skall hålla på länge ännu.

Däremot bör han inte framträda som

föredragshållare med gest nummer 1, 2 och 3.

Jag kommer ihåg Eric Gustafson,

eftersom han ju i skrivande stund är på

samma scen som Katie, och denne hurtige,

jovialiske, energiske och präktige vän och

rolighetsminister får jag förstås inte

utelämna. Eric är en verkligt bra grabb.

Han gjorde mig väldigt stor nytta på

landsortsturnén 1927. Min gode vän och

kuplettmakare Gösta Stevens, expert på

aktuella kupletter, brukade i varje stad

vi kommo till lägga in en aktuell strof

om någon person eller händelse på

platsen. Men både i Växiö och Kalmar, där

Eric är på sin Mammas gata — han är

född i den förstnämnda staden och

har gått i skolan i den andra — var

det absolut omöjligt att hitta på

någonting som kunde ge Stevens uppslag till

hans aktuella strof. Det var stopp. Inte

ens tidningredaktionerna kunde hjälpa oss

med något. Den verkliga nyhetstorkan

rådde tydligen där. Men Sveriges ende

kuplettreporter fann på råd till sist: han

skrev en vers om Eric Gustafson, och var

lugn för att den slog an på bägge

ställena.

Eftersom jag talade om min gode vän

direktör Hodell på Söder, som även

tituleras succés-direktören, vill jag erinra

om Fenix-starten 1917. Redan så tidigt

började jag på Fenix med revyer i stil

med vad som senare bjudits av såväl

Karl Gerhard på Folkteatern som Hodell

etc. Jag menar inte innehållet, men den

s. k. storleken. Jag hade en fast trupp

av 12 balettflickor (danska). Kommer

ni ihåg »Våra herrar» när Ella

Dyberg sjöng den. Hon sjöng, först om

Gamla Stockholm, till bilden med

Rosendals slott (en utmärkt

Nermansdekora-tion) i bakgrunden. Så kom som

mellanlägg två kupletter av Rolf och sedan

kom det Nya Stockholms »Våra Herrar»,

se bilden av strandvägsherrarna.

Kaba-reten lades upp så att en sångare, den

tiden Erik Jansson, sjöng två

bravurnummer (efter den s. k. ouverturen).

Därpå följde fem kabaret-nummer.

Men andra avdelningen var oftast

revymässigt lagd. Jag hoppar vidare.

Jag bjöd stockholmarna på åtskilliga

sensationer 1928. Jag tänker nu särskilt

på den minnesvärda afton, då kapten

Lundborg, vilken nu stupat på sin post,

besökte Rolf revyn — det första nöjet av

det slaget han frekventerade efter

Spetsbergs flygningen. Själv låg jag sjuk,

överansträngd, på Röda Korsets sjukhem, men

jag lyckades förmå min gamle vän,

Daniel Fallström, att hålla ett hälsningstal.

Det var för övrigt ett glänsande tal och

en glänsande kväll. Fullt hus, spelande

strålkastare, flickspaljé med flaggor, »Du

gamla, du fria». Tutta Berntzen, som nu

är Tutta Rolf, delade ut rosor, och

publiken sjöng unisont. Jag hörde sägas att

det var en riktigt gripande stund.

Det var 1928 som »Hand i hand»

lan-cerades. Påhittet kom från min nye

balettmästare Floyd du Pont, som jag

kommit över i England och som ända sedan

dess varit med mig som balettmästare.

Han är en äkta yankeetyp, stor, jovialisk,

snäll och duktig, kanske bara litet för

amerikansk ibland. M*en svenska kan han

tala, så att baletten begriper honom bättre

än den begriper mig. Det är faktiskt

sant.

På Hotel Kramer i Malmö hände det

én gång att polislöjtnant Cedercrantz

stod i vestibulen och pratade vid

portieren. Du Pont kom utför trappan,

stegade rakt fram till polislöjtnanten och

sade:

»Reservera två biljetter till Palladium

åt mej!»

Polislöjtnanten i Malmö är tydligen en

gemytlig herre. Han lovade med en

artig bugning att så skulle ske, varpå han

skyndade sig att utföra ordern. Han kom

tillbaka litet senare, nalkades vördsamt

hr balettmästaren och anmälde:

»Everything is O. K.»

Han fick femtio öre. Polislöjtnanten

tog slanten, tackade artigt och bockade.

En tidning upplyste sedan du Pont om

misstaget.

Ja, många minnen dyka naturligtvis

upp och det är omöjligt att här få plats

med ens en procent. Kanske kunde jag

lämpligast avsluta med en liten historia.

Jag hade 1927 haft en glänsande

premiär på min revy på Casino teater i

Oslo. Den alltid älskvärde och trevlige

direktör Sigurd Larsen på Grand Hotel

bjöd på fest efteråt. Min gode vän

direktör prans Frölich från Grand Hotel

Helsingfxxrg hade rest upp till Oslo för

att se min premiär och var med på festen.

Festen blev glad och animerad och vid

6-tiden på morgonen briljerade en. vän

i sällskapet med att gå på händerna.

Till slut stod han på en hand med den

andra handen och bägge benen flott

svävande i luften. Hela sällskapet var

imponerat och speciellt min gode vän

skåningen Frans Frölich, som sade på sin

breda skånska: »Det var mej en hurrande.

Där står han på en hand med bägge

benen i vädret. Nu kan jag minsann

inte stå på ett ben med bägge händerna

i vädret.»I

CENTRUM

hosS.F. löpatrådarna

samman från världens

ledande

filmproducenter. Våra egna

inspelningar i

Filmstaden och våra

vidsträckta utländska

förbindelser

garantera Eder förnäm och

förstklassig

filmunderhållning.

är som alltid välrustad att möta nästa

säsong med stora nyheter, icke minst

8 å 10 svenska filmer, däribland

»En natt» — »Värmlänningarna» —

»Trötte Teodor» — filmer med

Fridolf Rhudin och Zarah Leander

m. fl.

S. F. har elva biografteatrar i

Stockholm:

RÖDA KVARN - PALLAD1UM

SKANDIA - GÖTA LEJON - STURE

ARCADIA - CAPITOL - RIO

FLAMMAN - REGINA - STORA

TEATERND’ä’ synd att jag blev vacker i stället för rik

(Schleich-Ulke — Dix Dennie)

Det är vad man kallar en stilla flört

(Pierre de Caillaux — Dix Dennie)

Tack för att du kom

(B. Zerkowitz — Karl-Gerhard)

Handarbetsvisan

(Musik: Jules Sylvain. Text: Karl-Gerhard)

Potpourri sammansatt av S. Waldimir

PIANO.

Några ha det skralt

några ha det knalt

andra kolossalt betalt.

Några ha det flott

några ha det smått

var och en har fått son lott.

Du får dras med din,

och jag får dras med min

en får åka Cadillac och en får åka in.

Några stå sig slätt,

andra ha det fett

många har det inte lätt.

Några ha det bra,

andra dom får ha

bekymmer för varenda da".

En är proletär

och en gör karriär.

För en liten tid sen var det galapremiär.

Egendom för alla land:

Copyright 1931 by Ernst Rolfs Musikförlags A-B., Stockholm. E. R. 1847

En har ett besvär att bli miljonär,

andra tänker blott så här.

Nej pengarna som rullar är min musik,

d"ä synd att jag blev vacker i stället för rik,

när somliga gjort av med sin sista slant,

så får dom annars ärva nån gammal tant.

Men jag har bara svärmor i Västervik,

d"ä synd att hon blev vacker i stället för rik,

men ändå tycker ja" att hon kan vara gla"

för skönhet kan ju också vara bra att ha.

Hela stans nobless med ackuratess

mötte upp i eventing dress.

Jag tänkte det var väldigt så fin publik

d"ä synd att jag blev vacker istället för rik,

då kunde jag med er blivit du och bror

och klätt mig uti smoking och gula skor.

Kostymen som jag har den är smått antik,

d"ä synd att jag blev vacker i stället för rik,

men ändå tycker ja", att jag kan vara gla",

för skönhet kan ju också vara bra att ha.

E. R. 1847

Jag har under gångna dagar hört

att det finns något som kallas flört.

Tveksamt och en smula smeksamt

hörde jag mig för hos en stor charmör

och han sa" bestört:

Jo att gå e kväll till tidsfördriv

med armen om en flickas liv

det är vad man kallar en stilla flört.

Kvinnan är ju mästarinnan

när det gäller kärlek

lik väl det för.

Flera som kan kurtisera

sånt man då och då ser exempel på

både här och där.

Donationerna ta ofta fart

då ordenregnet väntas snart

det är vad man kallar en stilla flört.

Fräckhet plus en smula käckhet

och det lätt raljanta

gå i förbund

Mången har den här säsongen

uti vått och torrt övat denna sport

varje liten stund.

På teaterhimlen Ekman glänst

och blinkat smått åt Radiotjänst

det är vad man kallar en stilla flört.

E. R. 1847

Och att ta en kyss och då och då

så in i tvenne ögon blå,

det är vad man kallar en stilla flört.

Man säger: från i dag

känner jag av kärlekens band

mig fäst på samma gång som man

tänker på vem som skall komma härnäst.

Kring den heta gröten gå i ring

och säga allt och ingenting,

det är vad man kallar en stilla flört.

Ifrån Norden kikar Söderblom

med ena ögat ner mot Rom

det är vad man kallar en stilla flört.

Man ser den allra bäst när en gäst

från främmande land vi ha,

jag ber er nu tänk bara

på dom små nobelpriskandidaterna.

När en sådan säger att han vet

att Ibsen var en svensk poet

det är vad man kallar en stilla flört.

Och ett bjudningskort har Kilbom fått

till stor diné på Stockholms slott;

det är vad man kallar en stilla flört.

Förr hängdes folk och fä i ett trä

av furstar och kunglighet,

nu har dom utbytt sin makt mot jakt

efter popularitet.

Så prins Wilhelm läser lapplyrik

för Sveriges biografpublik

det är vad man kallar en stilla flört.

E. R. 1847

Det är underbart att åter vara hemma

det förstod jag redan på Centralstation,

där en byling stod och tog från mig en femma

för att jag en hade mönstrat min person.

Och herr Elmquist kom i spetsen för en skattemasekör

och den sjöng med friskt humör.

I en tid då konsten börjar vara klein-art

får man sänka pretentionerna en bit,

därför hyllade vi också herr Max Reinhardt

det allena saliggörande genit.

Största delen utan pressen sa" med ögonen på skaft:

Ach, so was von fabelhaft.

Tack för att du kom,

tack för att du kom gamla hederknyffel

ska du ösa full

skäppan din med gull med en silverskyffel.

Tack för att du kom,

tack för att du kom med det svaga könet.

Att her Adolfson

kan ta instruktion gjort oss so verwöhnet.

Tack för att du kom,

det är något som ni snart alla känner.

Tack för att ni kom,

tack för att ni kom kära gamla vänner.

E. R. 1847

Och herr Nöjesskattedirektörn

stämde egenhändigt in i körn:

Tack för att du kom, nu kan vi klä om

soffan på kontoret

Jönköpingsbyrå går och väntar på,

att komma upp i floret.

Nu ska" de äntligen bli ljud i vaktpara"n

Genom hela Rom ska" det tuggas om

tack för att du kom.

Du fick även tid med Orfeus,

mattan la dom ut vid Folkets hus

Tack för att du kom, inövade dom

som ett Donnerwetter

konstens himmel strax lystes opp

av Max och blev en Max bätter.

Och ifrån Deutsches Reichsbank kom det en kvittens

på en större "Såmm", du har lurat dom

tack för att du kom.

Jag spelar gjärna på mitt hjärtas sträng

det är ej blott en gest och en refräng

Ute Hollywood fick jag som applåd samma glada hälsning

Tack för att du kom, ty du kommer som

filmens hopp och frälsning.

Det är refrängen som ska bräcka svärmeri"t

Lola och Mon homme.. tack för att du kom, tack för att du kom.

E. R. 1847

HANDARBETS-VISAN.

SLOW FOX

Text: KARL-GERHARD. Musik: JULES SYLVAIN.

PIANO.

1.

Jag efter allra högsta mönster lagt mig till med ett broderi.

Och varje ledig stund på dan jag sömma vill flitig som ett bi.

Fast jag kan inte uppnå samma skicklighet som hans majestät.

2.

Min vän herr Engelke har trots teaterstök dock en viss balans.

Om han blir utskälld får han via Fredrik Böök strax en Rene-sans.

Fastän han gör, i konfektion så är han en handarbetets vän.

3.

Herr Gösta Ekman syr mest på en svensk langett men han ligger i,

ty någon gång i höst så skall han göra ett engelskt broderi.

Men fast han ganska slamsig sköter tråd och nål säger jämt Sven Stål:

4.

Waldemar Swahn är såsom kunglig referent lindrigt sagt urban.

Det är nog inte utan att vi alla känt leda vid herr Swahn.

Men det tycks ännu finnas många tanter kvar som säger Waldemar:

Egendom för alla land:

Copyright 1931 by Ernst Rolfs Musikförlags A.-B., Stockholm. E. R. 1848

Hans lilla handarbete är bedårande

men jag vill mena att det skall hans forhand te".

Hans sista kudde är av den art

att den skall skänkas till prins Lennart

när han skall gifta sig med fröken

Nissvandt som säkert skall meddela Stomberg att

Hans lilla handarbete är bedårande.

Men i familjen blev det mycket tårande,

ty tjocka släkten tycks besväran.

Han reste från dom till Rivieran

med nål och tråd och alla sybehör.

Hans lilla handarbete är bedårande

ber han om mönster utav mig så får han de,

fast i vår syförening viskas

att det lär vara Adolf Niskas

små broderier han kalkerar.

Ingen kan knyta en sån frans som Atte kan

Hans lilla handarbete är bedårande,

fastän hans finska ryor är försvårande,

hänger dom dock i Frans salonger

där han har varit många gånger

med nål och tråd och alla sybehör.

Hans lilla handarbete är bedårande

jag ser i konsten äntligen ett vårande.

Nu sitter han och syr volanger

åt alla våra restauranter

och åt vårt fönster knypplar Gösta

kråksparksgardiner med spets mens jag skriver att

Hans lilla handarbete är bedårande.

Säg vad ni vill vid edert kaffetårande

men vi ska nog klä upp Thalia

tre stycken stora syskrin vi ha

med nål och tråd och alla sybehör

Hans lilla handarbete är bedårande

hela sitt liv han tillbragt korridorande,

putsande skor åt höga kretsar

i Valencielle och Brysselspetsar

en domestik, som flitigt knypplar

på små fileter och frivoliteter ja

Hans lilla handarbete är bedårande,

om ej Marika tycker det är sårande,

borde hon ge herr Swahn ett gömrum

i författarnas klubb, ett litet gum-rum

med nål och tråd och alla sybehör

E. R. 1848

Gör som jag,

filma med en Pathé-kamera.

Den följer mig på alla resor.

NERLIENS

Kungsgatan 19

”Allt fotografiskt”

3 Bonos

Cesars Grekiska stafetter

Lillebror

SAGAN OM S:T MARKUSPLATSEN

Text: DIX DENNIE.

De vilda duvorna som ständigt sväva

på vita vingar kring S :t Markus" plats,

ha kommit mången liten fru att bäva,

ty de till dygdens väktare ha satts.

Tänk sägnen påstår, om en kvinna vågar

ett litet snedsteg ta åt något håll,

slår strax en duva ner från kyrkans bågar

och sätter sig på hennes parasoll.

Venedigs alla damer enligt sägen

mot dessa duvor hyst ett häftigt groll.

Och mången hustru har gått bort förlägen

med fyra duvor på sitt parasoll.

Att jag min dygd och trohet skall bevisa,

min make fordrar nu med lock och pock.

Jag vill slå upp mitt parasoll och visa,

att jag ej är det minsta rädd för skrock.

Ni vilda duvor, som på vingar lätta

här sväva kring uti S:t Markus’ skygd,

berätta för min käre man, berätta

hur många gånger jag har glömt min dygd!

Så ser den ut KOMPLETT.

Ingen antenn — ingen

jordledning — enkel inställning

— stor selektiuitet

Ett elegant ekfodral med stadigt läderhandtag —

lätthanterligt och föga skrymmande — och ändå

innehåller det en komplett radioutrustning med stor

räckvidd!

Sådan är »Husbondens Rösts» nya reseradio — på

sitt område ett värdigt motstycke till »Husbondens

Rösts» andra »portativa», den populära

resegrammofonen.

Inga ledningar binder den till någon given plats.

Ingen lös högtalare behövs — den sitter innanför

ljudöppningarna. Med radion spelande för fullt kan

Ni gå ur rum i rum. Ni kan bära ut den på verandan,

taga den med i bilen, i motorbåten ...

En tryckning på en knapp — en förskjutning av

vänstra ratten alltefter den station Ni söker — och

Ni får in många av de intressantaste

utlandsutsänd-ningarna. Är ljudet för starkt, modererar Ni det med

den högra ratten. Ni häpnar över, vilken stark, fyllig

och samtidigt mjuk ton »Husbondens Rösts»

reseradio ger.

För 70 kronor kontant är den Er. Resten av priset

erlägges med 35 kronor månatligen under 8 månader.

Kontant kostar dén endast 325 kronor. Gå in och

provspela den idag — i alla radioaffarer eller vår

utställning

Kungsgatan 4 Stockholm

Vår

RESEGRAMMOFON

är också en liten idealisk

tingest.

I ett utmärkt återgivande

kan Ni på den höra

Rolf-revy ns

populäraste nummer i

charmanta inspelningar samt alla

de andra omtyckta melodier,

som sommarsäsongen bjuder.

I lyxutförande i olika färger

Kr. 140: —

Säljes även på förmånliga

amorteringsvillkor

HUSBONDENS

”His Master"s

ROST’

Voice”

Nu har

HUSBONDENS RÖST”

en portativ

RESE-RADIOHerr och Fru Rolf som gäster hos gymnastikdirektören Kapten Brandt i Nizza.

Filmningen av Styrman

Karlssons flammor i Marseilles.

»Har de" vatt nån här mens jag va" borta?»

BLOTT SE PÅ!!

Text: DIX DENNIE.

När månen vandrar sin tysta ban

och tittar in genom rutan,

då önskar jag mig ett aeroplan

och knäpper sakta på lutan.

När björnar mig på betalning kräva,

då vill jag högt över jorden sväva

och blott se på,

och blott se på!

En motbok förr även jag besatt

och tombuteljer på vinden.

Men jag betalade ej min skatt,

så att herr Peyron drog in den.

När atldra in på Systemet kliva

på trottoaren får jag förbliva

och blott se på,

och blott se på!

Till Göteborg och dess vådevill

Lars Egge dragit omsider,

till Alice Sterner och Inga-Lill,

men göteborgskan hon lider.

När Egge kramar dom söta liven,

får Ada sitta där övergiven

och blott se på,

och blott se på!

Min hustru blev mig en dag för svår,

ja, tusan vet hur det kom sej.

Det blev en skilsmässa, men i går

så gifte människan om sej.

När dom ett år varit gifta bara

hos dem så gärna jag ville vara

och blott se på,

och blott se på!

Att kalla Vasans revy för klen

det vore orättvist klander.

När Calle Hagman ej var på scen,

så var det Zarah Leander.

Men Thor Modéen han blev väldigt lissen

för han fick stanna uti kulissen

och blott se på,

och blott se på!

Fru Hasselquist sa att man blir dum

utav att sprattla med benen.

På Oscars därför bereddes rum —

hon fick en talroll på scenen.

Men dagen efter så ansåg mången,

att hon bort sätta sig i salongen

och blott se på,

och blott se på!

För några oppåt för andra ner

det går i levnadskampanjen.

Nog minns ni än var och en av er

det där som hände i Spanien.

Med kungatroheten stod det så till

att kung Alfons fick övergå till

att blott se på,

att blott se på!

Herr Stadener vill vid helgerna

förhindra nöjesrulljansen.

I vredesmod då bland andra sa

den bålde Harry Roeck-Hansen:

När Jularbo får ha dragspelsfester

vill varken jag eller little Ester

blo-ott se på,

blo-ott se på!

Herr Furuskog höll i Filipstad

ett tal omi utvecklingsläran.

Det blev skandal till den milda grad

att man blev blek av förfäran.

Vi andra utvecklas från gorilla

men Filipstad det vill helst stå stilla

och blott se på,

och blott se på!

—tag Cfoetta/

iiwv

(jtfoetta-fl i ekan

garanterar kögsta

kvalitet eko kl a clRolf som Agitator.

Maggidutti: Rolfs stora succés i Oslo 1923.

»Denna vägen är den rätta vägen. Kom, kom, kom.»

AKTA DEJ...

Text: GÖSTA STEVENS.

Musik: »ADELINE».

Introduktionskuplett för Giovanni.

Du vet, att varje liten kvinna

har många vapen i sin hand.

Med blott en enda blick

hon ofta skjuter prick

och lagar, så du får

ett litet hjärtesår.

Akta dej!

Jag säger det att du ska vakta dej.

Om än du gärna vill förakta mej,

akta dej

jag kan ta båd’ hjärta, guld och allt ifrån dej.

Akta dej!

Ty jag kan utan vapenmakt ta dej,

om allt för kärt du vill betrakta mej,

så akta dej,

ja, akta dej bara för mej.

I stället för att göra inbrott

gör jag ett utbrott då och då.

Fast mina tårar ä’

förstås förfalskade

gör mannen då »hands up»

och jag mån stora kupp.

Akta dej!

Jag säger det, att du ska vakta dej.

Om än du gärna vill förakta mej

akta dej.

Ordet »gift» finns också uppå mina läppar.

Akta dej!

Ty jag kan utan vapenmakt ta dej,

om alltför kärt du vill betrakta mej,

så akta dej,

ja, akta dej bara för mej.

För att nå din välförsedda plånbok

behövs det ingen dynamit.

En smekning av min hand

är mer än nog ibland.

Jag är en mild och ljuv

mera farlig hjärtetjuv!

Akta dej!

Jag säger det, att du ska vakta dej.

Om än du gärna vill förakta mej,

akta dej!

Mot en kyss är inget manligt hjärta dyrkfritt.

Akta dej,

ty jag kan utan vapenmakt ta dej,

om alltför kärt du vill betrakta mej,

så akta dej

ja, akta dej bara för mej.

känna det

Dag créme Nattcréme

Persikans sammetslena, duniga

mjukhet... Precis sådan vill Ni

säkert Er hy skall vara.

X den nya Créme Parba — tillkommen

först efter årslånga experiment — har

Barn-ängen fått fram en créme med dc förnämsta

hudcrémernas alla goda egenskaper, men

uteslutande tillverkad för svenska

förhållanden, det svenska klimatet med dess många

växlingar. En torr dagcréme, på samma

gång ett charmant puderunderlag... En

fet nattcréme, som giver Er hud ny, riklig,

stimulerande näring. En diskret parfymering

kommer dessutom att göra Créme Parba till

damernas favorit.

Ni kan även få Creme Parba som mindre väsktub.

Er handlande har den nya Créme

Parba. I Ert eget intresse bör

Ni genast köpa en tub på prov.

Vi veta, att Ni blir belåten.Katarina II

Fram för ett sundare nöjesliv

efter originalidé av Ernst Rolf.

Text: BERCO.

Mel.: ENGELBREKTSMARSCHEN.

Tåga fram för ett sundare nöjesliv,

bort med spelapparat, karusell och positiv.

Fram med Wagner och Bullens kokbok som tidsfördriv.

Vi är tvungna att tänka på vårt andliga liv.

Al Caponiska apparaterna gick i spat,

men en spelapparat, som trots allt står i privat

är den hädiske Charlie Almlöfs pratapparat,

som i vinster ej heller ger en enda dukat.

Låt oss göra attack

(mot) Folkets Hus i Klara Snack.

Bort med gubben Brazil Jack,

bort med smoking och med frack,

bort med klädsnobberi,

bort med glada åsneskri.

Fram för sundare nöjen och tun(gomåls)taleri!

O, hur ljuvt blir det ej,

när man har befriat sej

från allt idrottsraseri

(o) fosterfördrivningspjäseri!

Ack, vår glädje blir ren,

när allt ogräs rensats den

till och med Babygolf

och naturligtvis Ernst Rolf.

Låt oss undfly varenda kriminalisk roman,

som gör vart gudsbeläte till nästan en fan.

Låt oss odla moral’n med Allt för alla som förr.

Musse Pigg leder även fram till oskuldens dörr.

Upp till kamp mot schlagersmörja och jazzkultur,

här behövs en censur emot all musik i dur.

Bort med kläder, som understryka kvinnans figur.

Återför vårat nöjesliv till hemmets lugna bur.

O, hur ljuvt är det ej,

när man får bereda sej

nöjet att få torka disk,

skura golv och rensa fisk.

Invid kvällslampans sken

man en stjärna lägger sen.

O, familjeidyll,

fyll min själ, fyll, o fyll.

O, hur ljuvt är det ej,

när man hemma har galej

med en pantlek dudelidej

och ett skepp kommer lastat, hej.

En svängom sen man tar,

Väva vadmal, den är rar.

O, hur ljuv kultis är,

med den rultis, man har kär.

om Altea underkläder går i precis

samma riktning som andra moderna

damers: Eleganta, starka, behagliga

man trivs med dem

ALTE A

M I L A N A I S EKarl Gerhards balett

Jackson Stars

FRAM FÖR ETT SUNDARE NÖJESLIV

Bort med tobak och pilsnerdricks-klass-II-b’rusningen,

bort med nedbusningen, (å’n) permanenta krusningen.

Sånt gör människans motståndskraft så usel och svag,

att hon super för sjutt(i) portioner stångkorv pr dag.

Vi ska ha, som professor Almquist nyligen sa,

inga passiva nöjen, aktiva ska dom va.

Låt oss träna i vandring över daggstänkta berg,

låt vår glädje va lika jättestor som en dvärg.

Bort med flört och kurtis,

bort med »kyss mej lilla gris»,

bort med kärlekens drift

om det inte är aktivt.

Bort med ömhet, ty vet,

av den varan blott man skall

hava samvetsömhet,

d’ä aktivt i Hudiksvall.

Om man ingenting gör

och därvid har gott humör,

bör man haffas detektivt,

för att roa sej passivt.

Om man skrattar helt glatt,

ska man böter få för de,

tjugo kronor pr skatt,

tio kronor för att le.

Härligt, härligt blir det då,

när på glädjens korv vi må

för en ända (om) om inte två

och Rolfs revyer falla.

O, hur ljuvt blir det ej

när all glädje gått sin vej.

Den som kommer med en vits,

han får smisk uppå sin sits.

Man får smyga sig hän

i den vida skärgården

i privat motorbåt

för’tt få dra en anekdot.

O, hur ljuvligt och glatt

när en radiodebatt

blir så fri från politik,

att den ingenting blir lik.

Tjocka skygglappar görom

för ögon och för öron

och munlås på varje talare

Tack för de.

Hela

familjens

tidning

närmare tjugo år har Allt för Alla gått ut

till de svenska hemmen och där blivit en

kär gäst, alltid med glädje välkomnad av

ung och gammal. I Allt för Allas namn

ligger att söka bjuda alla familjens medlemmar,

från gamle farfar till lille bror, något att läsa

och se på och Afas redaktion gör till en

hederssak att göra tidningen än

oumbärli-gare i de hundratusentals hem dit den redan

nått, och att med varje nummer söka värva

nya skaror av trogna vänner. Med andra ord,

parollen lyder: Allt för våra läsare! Offra

30 öre ock köp veckans nummer. Det blir

full valuta!

Allt för Alla

kostar vid pren.:

1/1 år Kr. 12:50

1/2 » » 6:50

1/4 » » 3:25

n UrT7\ LLn

En av »De fem Stora»Giovanni

”Ficktjuvarnas konung”

LUGN VILAR SJÖN

Text: KARL-GERHARD.

Musik: »THATS WHERE THE SOUTH BEGINS».

Det säjs,

att en sjö-charmör

hej svejs,

skall ha lockigt skör.

Och en svajig byx

men ingen skjorta, det är lyx.

Glosan,

när han går på däck,

Tjosan

ska va fräck och käck.

Vaggande hans gång

i takt till någon sjömanssång.

REFR.:

Jag är typen för en sann

och en grann revysjöman.

Är det storm en da’,

bara sjunger ja’

att, Lugn, lugn vilar sjön.

Det finns mod uti mitt bröst

men förstås »safety first».

Om det går en våg

tar jag extratåg

till Lugn, lugn vilar sjön.

Mitt viv du är

till böljan står min håg.

Mitt liv det är

så växlande som en våg.

Det går ned och det går opp

men när jag är högst i topp

uppå bränningen

har jag känningen

att Lugn, lugn vilar sjön.

På stor —

politikens hav

dom gnor

för att rusta av.

Ej mer byggs en rigg

utav Italiens Musse Pigg.

Freden

ska nu ge oss ett

Eden.

Är det nån som sett

nåt så vackert tro?

Der alte Teufel lacht dazu!

REFR.:

Arthur Engberg åter fått

på sin kvarn en smula vått.

Nästa flottdebatt

säger Arthur glatt

att Lugn, lugn vilar sjön.

Aldrig mer ett krigsfartyg

ger sig ut, ej ens i smyg,

så nu kan herr Krupp

gå och ta en tupp,

ty Lugn, lugn vilar sjön.

Uti Geneve

kan nästan vem som helst,

ja, till och med en Boforschef bli frälst.

Herr Briand och herr Lloyd Georg

ha förbjudit Arne Borg

att i Nordsjön gå

med sin tå, you know,

så Lugn, lugn vilar sjön.

års modeller äro de förnämsta, som NASH

någonsin tillverkat. Exteriören är elegant

med vackra, rena linjer, inredningen utsökt

och köregenskaperna förstklassiga.

1 SERIE SEXOR 660-serien, 60 hkr., 6-cyl., hjulbas 2,90 m.

3 SERIER ÅTTOR 870-serien, 75 hkr., 8-cyl., hjulbas 2,95 m.

880-serien, 85 hkr., 8-cyl., hjulbas 3,07 m.

890-serien, 1 1 5 hkr., 8-cyl., hjulbas

3.15—3.38 m.

WIKLUNDS

STOCKHOLM &Piratfinalen

Jackson Stars

LUGN VILAR SJÖN

I år

man ej från Panama

ej går

för att se Sandhamn.

Inga vita gäss

ska blåsa opp i K. S. S.

Aktörn

fastnar ej på plåt,

grossörn

med sin gris-craftsbåt

styr mot Furusund

till snaps och grogg och abborrgrund.

REFR.:

Det blir inte något fläng

uti Kungsholms simbassäng,

så herr Sehlstedt kan

titta fram ibland

ty Lugn, lugn vilar sjön.

Vivi-Ann och hennes mor

långt ifrån herr Salchow bor

på ett ytterskär

där ej Sonja är.

Så Lugn, lugn vilar sjön.

Vid Nybrons vik

sig böljan mindre rör.

Förty på Week-

end är varenda aktör.

Uti Hammarbyens led

miljoner ha lagts ned.

Han som vevar bron

han får snart pension

ty Lugn, lugn vilar sjön.

Men vid öregrunn’

Sjunn

börjar på att blåsa opp.

Den är wunderschön

sjön,

när det fräser grönvitt i topp.

Nu blir den enorm.

Storm

blåser opp och skutan är läck.

Där gick en mast...

Gast

opp alle man på däck.

REFR.:

Ack, ja sjömanslivet är

fullt av möda och besvär.

Det är grandiost

med en blåst som blåst

tills Lugn, lugn vilar sjön.

Sveriges flotta numer är

närapå uti misär.

Men trots detta kan

den gå ut ibland

när Lugn, lugn vilar sjön.

Av Ewert Taube

en platta har jag spräckt.

I hans gard’rob

finns bara en sjömansdräkt.

Har han flickan me på sjön

och hon beder jungfruns bön

mitt i en cyklon

säger grammofon

att Lugn, lugn vilar sjön.

Tack för att du kom

Text: KARL-GERHARD.

REFR:

Tack för att du kom,

det är något som

ni snart alla känner.

Tack för att ni kom,

tack för att ni kom,

kära gamla vänner.

Jag spelar gärna på mitt hjärtas sträng.

Det är ej blott en gest och en refräng.

Uti Hollywood

fick jag som applåd

samma glada hälsning:

»Tack för att du kom»,

ty du kommer som

Filmens hopp och frälsning.

Det är refrängen, som skall bräcka Svärmeri’t

Lola och Mon homme.

Tack för att Du kom,

tack för att Du kom.

Det är underbart att åter vara hemma,

det förstod jag redan på Centralstation.

Där en byling stod och krävde på en femma,

för att jag ej hade mönstrat min person.

Och herr Elmquist kom i spetsen för en skattemasekör

och den sjöng med friskt humör.

REFR.:

Tack för att Du kom,

tack för att Du kom

gamla hedersknyffel.

Ska du ösa full

skäppan din med gull

med en silverskyffel.

Och herr Nöjeskattedirektörn

stämde egenhändigt in i körn:

Tack för att du kom

nu kan vi klä om

soffan på kontoret.

Jönköpings byrå

går och väntar på

(att) komma opp i floret.

Nu ska: det äntligen bli ljud i vaktpara’n.

Genom hela Rom (Råmm)

ska de tuggas om:

Tack för att du kom.

En artist som" fötts i Sverige nonchaleras

av vårt kungligt avundsjuka fosterland.

Stjärnan gör succés blott om hon reklameras

såsom" född uti das grosse Vaterland.

Hela Stockholm låg på huvut för en världsberömd korsett,

som var snörd kring Mistinguett.

REFR.:

Tack för att du kom,

tack för att du kom,

vi ha bara skräp vi.

Tack för att du kom,

tack för att du kom,

din revy begrep vi.

På parkett parlera hoppera

som för avenue de l’opera.

Tack för att du kom,

tack för att du kom

med ett par succés-ben.

Tack för att du kom,

tack för att du kom

innan du fått träben.

Och för du hade med dig plymer och Mon Homme.

Din esprit var som

gjord för Place Vendome.

Men tack för att du kom.

LILLE-BROR

Text: KARL-GERHARD.

(Mel.: WINTER.)

Jag är äldst i hela syskonkretsen

och förståndigast.

Mina syskon heter bara Pettsen.

Med ett ögonkast

se ni nog, att vi två äro lika,

syster min och jag.

Men bror min har

ej ens fått ett familj edrag.

REFR.:

Hon är båd klok och söt,

hon kan sy och sticka, koka gröt.

Men säg mig Lille-Bror,

vad skall du bli när du blir stor?

Du har en trofast blick,

du är snäll, men du är inte kvick.

Kanhända du dig gör

ett namn som skämt-tidningskåsör.

Syster och jag vi komma ej att lida brist,

ty jag är stark och hon är född med kvinnans list.

Hon blir nog bortgift snart

och jag har chans att bli tambur major.

Men säg mig Lille-Bror,

vad skall du bli när du blir stor?

Sven Hedin han reser och han flackar, hanses ordensbjäfs

är så stort, att utav högtidsfrackar minst ett dussin krävs.

Syster Alma i det tysta verkat, hon har aldrig blänkt,

när syskonen jag sett tillsammans, har jag tänkt.

REFR.:

Hon har dock haft förstånd

att skaffa sig en Blomsterfond.

Men säg mig Lille-Bror,

vad ska du bli när du blir stor?

Det finns snart ej ett land,

ej ett enda hekto ökensand,

där du dig ej har stekt

och med kameln i sanden lekt.

Förr blåste Sven uti trumpet och ni må tro

att än i dag stöter han lur vid Jeriko.

I öknens sandhög han

med sin lilla hink och spade gnor.

Men säg mig Lille-Bror,

vad skall du bli när Du blir stor?

Två, som trots att de ä’ gubb och gumma,

verka syskonpar

äro Margit Rosengren och Mumma,

även kallad Kar.

De mot popularitetens tinnar

jämt det lasset dra

som Konsten är.

Vad va det Pappa Hasse sa.

REFR.:

Är Operetten nålt’

kan Margit vid sortien slå en volt.

Men säg mig Lille-Bror,

vad skall du bli när du blir stor?

Du har en nedärvd stil

och du har en nyförvärvad bil,

du ren vid unga år

den vise Solon nära står.

När i revyn sketcher du gjort, alltid du lax.

Hunden var bra för att va gjord utav en tax.

Du sitta vackert lärt,

mens du vaktar primadonnans skor.

Men säg mig Lille-Bror,

vad skall du bli när du blir stor?

EXTRA-REFR.:

Du kan få gods och gull

för bara Dina vackra ögons skull.

Men säg mig Lille-Bror,

vad skall du bli när du blir stor ?

I skolan var du blyg,

så du fick så dåliga betyg

och för att giftas bort,

är du för fräknig och för kort.

Syster min hon skall nog en gång sörja för mej.

Men jag är mest orolig för hur det går för dej.

Jag vet, jag kan bli far

och jag tror din syster kan bli mor.

Men säg mig Lille-Bror,

vad skall du bli när du blir stor?

Lillebror

Före "slaget"

Ni kan få allting hos mej

Text: KARL-GERHARD.

Musik: »RO RO ROLLING ALONG».

En stor affärsman måste ha reklam,

allt möjligt kram

för herr och dam

skall skrikas ut var da

Så det gör alltid ja

I min affär finns både sortiment

av ton och klang

och strutsgirlang.

Bese mitt lager strax

och strunta i herr Sachs.

REFR.:

Säg varför gå Ni och köper kragar i ekiperingar, säj?

Varför gör ni de’?

Hör Ni de’. — När Ni kan få kragen hos mej.

Säg varför åker du ut till Järva och håller på en jockej?

Varför gör du de’? — Hör du de’, när du kan få hålla på mej.

Du bör ej med din Karolina

resa till Japan, då är

det bättre du kommer till China

där de vackraste geishorna är.

Säg varför far Ni att söka skönhet

i Budapest och Marseilles?

Varför gör Ni de’? — Hör Ni de’, när Ni kan få titta på mej.

Jag korta liksom långa varor för,

tenor med smör och lockigt skör

och har mången ljuv

och näpen liten stuv.

Valuta ska ni få för sylarna,

hos mig finns alla stylarna

båd’ funkis och barock,

empire och roccocock.

REFR.:

Säg varför går Ni på fotbollsmatcher och ropar A. I. K. hej ?

Varför gör Ni de’? Hör Ni de’, när Ni kan få heja hos mej.

Varför blamerar sig Ramm och Harry i USA mot Malony?

Varför gör Ni de’? Hör Ni de’, när Ni kan få smockan av mej.

Kan nån förstå varför Kreuger,

när han gör nyemission,

alltid till utlandet smyger?

De’ ä’ ej fosterländskt" å’n.

Varför ska Ivar ta milliarden uti Peru och Shanghai?

Varför gör du de? Hör du de’ — när du kan få låna av mej.

När det gäller

reseffekter

eller

damväskor

Garderob

koffertar, stort urval

från 90:—

Automobilkoffertar till alla

mär-ken från 59:—

Resväskor av Oxhud,

Svinläder och Krokodil, stort

urval från 24:—

Guldbrokad med

broderi

Attaché-Cases, 100-tals

olika i prislägen

från 5:—

Petit-Polnt

Broderi

Getskinn

Handgarderobkappsäck

för 2 å 3 kostymer.

Elegant utförande

från 35:—

Kalvskinn

Krokodil

VSskan

landets största urval

23 KUNGSGATAN GÖTGATAN 23

STOCKHOLMWaldemar Dalquist

Kulörten Andersson

Ni kan få allting hos mej

Men det är inte bara i affär,

som »Pappa» är

så populär.

I mitt privata liv

finns initiativ.

Ni mina damer ha rätt ofta valt

er fästman skralt.

Det är fatalt.

Skall han just ha patent

på ditt temperament?

REFR.:

Säg varför går du och kysser honom? Har han fått ensamrätt, säj?,

Varför gör du de? Hör du de’, när du kan få kyssar av mej.

Säg varför sitter du i hans knä jämt och plockar förgätmigej?

Varför gör du de? Hör du de’, när du kan få plocka på mej.

Du som" ännu blott är backfisk

och ej vet vad du veta bör

varför är du inte praktisk

och frågar en yrkescharmör?

Säg varför går du och reflekterar på livsmysteriet, säj?

Varför gör du de’? Hör du de’ — när du får veta allting av mej.

Ni skaffar er ett kreditiv på krits

och bor på Ritz

i Biarritz.

Var mera närige,

och res i Sverige.

I Baden-Baden kan man dricka brunn.

En dryck min mun

dock finner tunn.

Kom hit, ty det är här,

som livets källa är.

REFR.:

Säg varför söker Ni jämt Antiken på gamla dar i Pompe ?

Varför gör Ni de’? Hör Ni de’, när Ni kan få åldras hos mej.

Och varför far Ni och ser Passionsspel

i Oberammergau, säj?

Varför gör Ni de’? Hör ni de’, när det finns passioner hos mej.

Jag har köpt mig en racket

och en bok i tenniskultur.

Jag spelar inte så vacke’t,

men jag har en blixtrande tur.

Varför går Gerhard jämt ut med Pettson

och säjer ready och play?

Varför gör du de’, hör du de’. När du kan få spela med mej.

1.

oCV

HOTELL

ATLANTIC

Elegant festvåning

Dans IHåndag, Fredag

Diné 2:75, soupé från 2:50Besökande av ROLFS REVY

får vid uppvisande av entrébiljett

Fofofjrnfcrincj

till halva priset

Jan de MeyereEpp Sisters

Blomvas I

Bonbonniére med lock

A.-B. DE SVENSKA KRISTALLGLASBRUKEN, STOCKHOLMKapellmästare Pierre de Caillaux

TILL OCH OM ERNST ROLF

Kjäre Rolf!

Du elsker aa telegrafere. Dit telegram

fik jeg torsdag, näste dag kom et nyt

telegram med mange flere ord og

spurte om jeg var färdig. Du er dig

selv lik! Nei kjäre ven, en artikkel om

dig, lar sig ikke rable ned saa fort som

telegrafen gaar, og det kan du väre stolt

av...

Du er en visesanger av internationale

dimensioner. Ingen visesanger har

charmert mig som du, og ingen visesanger

har ärgret mig som du. Man sier at

enhver tid har sin egen rytme, men jeg

synes at din rytme har präget tiden

ialfal her hos os. Den er git dig i

vuggegave og du har den som ingen anden.

Hvor mange ganger har jeg ikke hört

folk si »Han Rolfen, han er faen saa

flink til aa finde melodier som gjör

sig». —

Det er du men faa tänker paa at det

er du som »gjör den». — Det bevises saa

let ved alle de som snytter paa Dig med

slätte og kjedsommelig kopier. — Det er

ikke sikkert at de faar den gode melodi

til aa »gjöre sig». For din kunstart og

for din kunst er du en fulvoksen kar,

men ellers er du et stort barn med store

hvite tänder. Var gla for det!

Som revypappa kjender jeg dig saa

lite. Jeg har bare värt hos dig en par

maanter paa Fenix for mange mange aar

siden og da var du saa ung. Du var saa

at si bare forlovet med revyen og da

skal man ikke väre pappa.

Victor Bernau.

Kjsere Ernst Rolf!

Maa jeg be om plass for dette i dit

program?

Første gang jeg traff Zigfield

Chevalier Ernst Rolf var paa Grand hotel

i Kristiania en formiddag for mange,

mange aar siden. Paa eftermiddagen

skulde de norske sportsjournalister spille

mot de svenske, med Rolf som dommer,

og undertegnede skulde hoppe stav.

Naturligtvis maatte jeg hilse paa

dommeren, og det var i den anledning jeg

fikk audiens hos revykongen.

Men for et syn!

Alt var i det vildeste røre.

Medisin-flasker, bandasjer, en lege, en massør

i fuldt arbeide, og fotballarrangører som

vred sine hender.

Rolf hadde skadet sin arm meget

alvorlig, og det var 99 procent sansynlig

at han, som skulde vaere trekkplastret,

ikke kunde komme.

Men Rolf kom, og han dømte hele

matchen uten at publikum ante hvad som

var iveien med ham.

Og paa kvellen spillet han revy. --

Ikke lenge efterpaa var jeg

tangodansør i hans revy. Hadde jeg dengang visst

at det var mulig aa hoppe stav paa en

scene, tror jeg heller jeg vilde

foretru-ket det. Min kvinnelige partner trakk

eller skøv mig rundt scenen en gang pr.

aften for god betaling til mig og lite til

hende, saa jeg var naturligvis mere end

fornøid, for jeg var dengang likesom nu

fattig som en lus. (Liten skatt.) Rolf

kjøpte forresten en frack til mig i

anledning min rolle som tangocharmør(!),

— og den har jeg endnu.

Senere har jeg truffet Rolf ved mange

anledninger, og har ogsaa hat den store

glede aa b. hos ham i Stockholm en uke

for et par aar siden.

Det er selvfølgelig først og fremst

Rolfs store interesse for alt som har med

sport aa gjøre, som har bevirket at jeg

saa ofte er kommet i kontakt med ham,

og det er ogsaa hans sportsinteresse som

i høi grad har bidraget til aa gjøre ham

saa populaer som han er i Norge, og vel

ogsaa i Sverige. Samtidig tror jeg det

er hans sport som gjør at han kan taale

den store paakjenning han til stadighet er

utsatt for ved alt for meget arbeide.

Rolfs sisste revy i Oslo blev en

kjempesukses, som alle de tidligere, og det er

nu aa haape at det maatte gaa saa daarlig

for ham i Sverige (fromt ønske!) at han

snart kommer igjen til oss. For vi vil

gjerne ha ham aaret rundt!

Men kjender jeg Rolf rett, saa

kommer han nokk ogsaa hos sine landsmenn

til aa gaa fra sukses til sukses.

Charles Hoff.

Vi siro rustade

Saxon & Lindströms Förlags

hus vid Sveavägen.

att nu kunna tillmötesgå

hrr riksannonsörers högst

ställda önskemål vid

[-Annons-kampanjen-]

{+Annons-

kampanjen+}

Egen, nybyggd fastighet.

Stort, modernt tryckeri.

Stereotypi- och

klichéanstalt.

13 5 personers personal.

VI UTGIVA FÖLJANDE VECKOTIDNINGAR:

LEKTYR Upplaga 183.000 ex.

SÅNINGSMANNEN 60.000 ex.

SVENSK DAMTIDNING 40.000 ex.

TRÄDGÅRDSTIDNINGEN VIOLA 6.S00ex.

Saxon & Lindströms Förlajjs A-IK

Sveavägen 98, Stockholm

Telefon: Namnanrop SAXON & LINDSTRÖMSKarl Gerhard som Chevalier

På svensk revy scen så är han övercharmören,

på samma gång han är direktör-regissören,

som håller ordning uppå baletten och kören

och ta’r författarna, när så höves, i skören.

Det också hänt att han haver varit sufflören.

och sökt på lediga stunder upp annonsören.

Ja, när affischkletarn en gång spela frondören,

så gick han själv ut i stället för affischören.

Men framför allt annat är han introduktören

av den och den världsberömda mästarjonglören,

dressören eller dansören och voltigören.

I vari’téväg är han rent ut konnässören.

Han är, kort sagt, mest begåvade arrangören

av allt det där som båd" glad och tillfredsställd gör en.

Säsongen startar han städse som miljadören,

men när den slutat, så har han högst några ören.

Vänligen

Emil Norlander.

Rolf har gett Sverige den konstnärligt

vackra utstyrselrevyn. Och sig själv, som

inte behöver annan utstyrsel än sin talang

och sin äkta svenskhet. Den kan varken

London, Paris eller Hollywood dölja.

Rolf har glatt och roat oss i många år.

Han är värd vårt tack för att han gjort

det på rätt sätt.

Hasse Zetterström.

Kaere Ernst Rolf!

Modtag en Hilsen fra en gammel

Artist, der har haft den Glaede at optraede i

Din Cirkus — det var paa Lorensberg i

Göteborg (Nalle blaeste Flygel) og vi

havde det triveligt — det var herlige

Dage. Du var lutter Solskin og fuld af

Löjer.

Tak for dengang — og tak for mange

andre Gange. Möder man Dig bliver man

altid glad fordi Du er saadan en herlig

Gut — en aegte Artist — Revykonge og

alt det der — men mest af alt, er Du en

storartet Kammerat. Ja — det var bare

det jag vilde sige. — Hej paa Dig kaere

Ernst Rolf. Vennen

Storm P.

Rolf in Town: Han är välkommen.

Med sina jazzband — de kinesiska

synkoperarna nästan roligast — sina sköna

dansöser — Florence vackrast, Nina

Payne skickligast, Omori-jaivanesiskorna

behagligast — sina manliga och kvinnliga

komiker (best of the bunch: Lillebil

Ibsen), sina schlagers (oemotståndligast:

»Välkomna hit, mina damer och herrar,

välkomna hit!»), sin kära publik och sina

nästan lika kära fordringsägare, vilka

allesamman så visst som en falla för

Charme, för Festglansen, för det

överdådiga Nöjet att vara aktivt med i en

Rolfrevy samt lätt och lusteligt lägga

upp ett nytt stycke samarbete med Ernst

Rolf.

Han är välkommen på scen. I

vårsolens sken göres gala-entrén i böljande

rader av dunmjuka ben. (Är diktarstyrkan

fulltalig ?)

Han är välkommen också i den lilla

klädloge som arkitekt Starck glömt att

förse med ventilation. Välkommen till

en fem sex schackpartier pr kväll.

På personalens vägnar.

T. Tegnér.

Illa avlönad privatschackspelare.

Det bästa hos Rolf är dalmasen.

Revykungen kan ha sina sidor, men masen är

bra.

Herbert Grevenius.

Direktör Rolf som människa känner jag

inte ett dugg. Som konstnär måste han

vara allvarlig och ambitiös — man når

inte sådana resultat som han annars —

som revyartist, tycker jag, han är

charmfull och icke tillgjord.

Ville man vara elak, kunde man kanske

säga att han ibland, i någon mån, verkar

glad svensk gosse på julgransplundring,

men vill man vara snäll — och det bör

man alltid vilja — måste man erkänna,

att få ha en sådan förmåga att rycka

publiken med sig som han.

Om han alltså inte precis är raffinerad,

så är han istället kolossalt skicklig —

textuttalet! — och i alla bemärkelser

generös. Dessutom är han bestämt snäll.

Och när jag sagt det, har jag sagt

närapå det högsta beröm, jag kan

åstadkomma. Ty hur många av oss är snälla?

Vagabonde.

I staden eller på

sommarnöjet är

en trevlig bok

lika välkommen

Fängslande Underhållande

förströelseromaner: äventyrsböcker :

FRANK HELLER : VICTOR BRIDGES :

Doktor Zimmertiir säger Flodens hemlighet. 4:75

farväl. 5:75 PHILIP MACDONALD :

MARIKA STIERNSTEDT: En tragedi i Sandhavet.

En vis jungfru. 3:50 3:75

mm c pa i ii - ÖVRE RICHTER FRICH :

Krönta och okrönta rebel- Madonnans leende. 4:75

ler. 6: 50 STEIN RIVERTON :

GUSTAF STRINDBERG : Det förlovade landet. Gästen som kom med

. 5:- färjan. 4:25

JO VAN AMMERS-KULLER : J. ). CONNINGTON :

Maskerad. 7: 50 Nemesis. 3:-

ETHEL M. DELL: På hederns altare. T. L. DAVIDSON :

5: 50 Mordet i laboratoriet. 3: —

BERTA RUCK : En stulen fästman. 4:75 A. FIELDING : Coxmysteriet. FRANCES HART: 3:~

PAMELA WYNNE : Under moskitonätet. 4:75 Bellamyprocessen, 1 o. II å 3: —

BONNIERSRolf som rallare

"Maggidutti", Oslo 1923

Jeg husker en aften for ca. 2 aar

siden, at jeg kom ind i Helsingborg

Teater for at se Ernst Rolf spille Revu.

Hvordan selve Revuen var, har jeg glemt.

Jeg har set saa mange Revuer siden,

baade gode og daarlige — mest daarlige.

Men hvad jeg aldrig glemmer var

stemningen i Teatret.

Det var den förste aften, Ernst Rolf

spillede den Revu i Helsingborg, og

selvfölgelig havde Teatret väret udsolgt

Ugevis i Forvejen. Alle Byens Spidser — og

Helsingborg er en rig By med mange

Spidser — var mödt op i Teatret i

stiveste Puds. Det var altsammen

usädvanlig stiligt. Og ogsaa stemningen var

stilig. Under de förste otte numre saaes

neppe et Smil paa de ottehundrede

värdige ansigter, der var vendt mod scenen,

og med lange mellemrum hörtes der hist

og her forsigtig Bifald fra fornemme

Händer, der modstrebende blev slaat mod

hinanden. Det löd", som der blev knäkket

hule Nödder i Parkettet.

Saa sprang Ernst Rolf ind paa Scenen

og for förste gang löd virkelig applaus

— men höflig applaus uten varme. Rolf

lagde ud med sin förste Sang, og

Publikum dernede begyndte at röre sig lidt

paa Säderne men stadig var der som en

iskold mur mellem Scenen og

Tilskuerplads.

Rolf stod et öjeblik og tog maal af

Situationen, og saa var det, som om der

for en Djävel i ham. Han spändte sig

sammen, som en Tiger paa Spring og

man saa, at han tänkte: »I skal nok

komme til at give Jer!»

Fra det öjeblik og indtil Täppets fald

for sidste Avdeling havde han Salen i

sin magt. Han nynnede sine Refräng ind

i Publikum, han fik dets Hjerter til at

banke og dets kinder til at glöde. Jeg

har aldrig set mennesker undergaa en

saadan Förvandling. Al Fornemhed, al

Fornemhed, al Blaserthed var som bläst

bort, man saa äldre hvidhaarede mänd

slaa hinanden paa Knärne, og hörte

svulmende silkeknitrende Damer synge med i

Omkvädet, mens Sveden haglede ned ad

dem, og klappe saa deres hvide Hansker

revnede.

Den Aften gik det op for mig, at

Ernst Rolfs succes som Revuleder og

Visesanger ikke alene skylde hans

Dygtighed, hans Charme og hans

Foredragskunst, men först og fremst, at han selv

föler saa fuldt og hel en Tilfredstillelse

med sit Arbejde, at hans Livslyst og

A-bedsgläde ikke kan andet end rive

Publikum med.

Thi den, der ikke elsker sin Metier,

bliver aldrig Mester deri.

Paul Sarauw.

1 Varje Nummer Ett NothäfteAo//"" orkesler

Tävlan Nr i.

VEM KLÄCKER

DEN BÄSTA REVYREFRÄNGEN?

Ernst Rolf och Chinarevyn utlysa stor

tävlani En prissumma på 800: — kr.

fördelas på de bästa förslagen. En

prisnämnd, bestående av Ernst Rolf, Karl

Gerhard och Valdemar Dahlquist,

bedömer tävlingsmanuskripten och följande

priser komma att utdelas:

1 :sta pris kr. 300: —,

2 :dra pris kr. 250: —,

3:dje pris kr. 150:— och

4 :de pris kr. 100: — och dessutom ett

antal tröstpris.

Kupletten och visan intaga ett

betydande rum i em modern revy. De

värdefullaste pärlorna i revyns brokiga

pärlhals-band äro ofta kupletterna. Från parkett

och rad följer man sången med spänt

intresse och väntar endast på visans eller

kuplettens klimax och poäng. Denna

nervtråd, som går igen i de allra flesta

sångnummer, kallas refräng.

Det är på sätt och vis refrängen, som

skapar visans karaktär. Kring

densamma har författaren byggt upp hela visan.

Han leder på ett systematiskt sätt texten

i kupletten fram till refrängen och han

söker så vitt möjligt presentera refrängen

på sådant sätt, att den dimper ned som

en överraskning. Refrängen, rätt

placerad, ger visan" dess spets. Den är

knutpunkten, kring vilken allt rör sig. Men

den är också något mycket mera. Den är

i bästa fall en »radda», som vi så små-

ningom lära oss att gnola. Den är med

andra ord hela visans reklammärke.

Det finns skilda slag av refränger.

Sätta vi oss ned och försöka påminna oss

alla de refränger, somi under de senaste

åren nått våra öron, måste vi gå bet på

uppgiften. Allting mellan himmel och

jord har utnyttjats i refrängavseende. Det

mesta har kanske varit billigt, men

mycket lever än. Ibland komma vi kanske till

och med på oss själva med att gnola

någon urgammal refräng.

Är det för mycket begärt att efterlysa

några absolut nya? Knappast. Tiden är

rik på nya händelser, nya uppfinningar,

nya slagord. Den stora reklammannen

föder en ny refräng för varje säsong.

Tiden har gett honom den. Revyförfattaren

hittar också på något nytt. Han plockar

finurligt upp de kom, som

obetänksamma människor tappat och så har han en

refräng. På det viset ha exempelvis

sådana vittbekanta uttryck som »på sakens

nuvarande ståndpunkt» och »det är

svansen, som styr» kommit i allt folks mun.

De ha givit visan dess aktuella karaktär.

Men vid sidan av dem ha vi andra

stilarter. Här finns visan, som bygger på

ett populärt ur livet fångat uttryck, t. ex.

»fy på sig, gamla människan», här finns

sjömans valsen, och här ha vi även den

mera romantiska genren representerad.

Tusen och åter tusen refränger ha av

vänliga människor under årens lopp före-

slagrits visförfattania. Ytterst få ha

visat sig duga. Ernst Rolf har också

erfarenhet, större förresten, än kanske

någon annan. När han nu utlyser en

refrängtävlan, är denna ett ytterligare

bevis för hans stora optimism. Han tror,

trots allt, att det ska komma fram goda

och nya förslag. Tidigare tävlingar ha

givit bevis för, att publiken i flera fall

haft hum om, vad saken gällt, och även

fött bra refränger.

Ernst Rolf vill nu ha flera.

Kom med förslag. Sök fånga några

uttryck ur tiden och sänd dem till China

(i Stockholm). Det är endast att skriva:

Direktör Ernst Rolf, China, Stockholm,

på kuvertet, så kommer det honom

ordentligt tillhanda. Skriv även »Tävlan 1».

Han kommer att läsa breven var för sig

under de korta uppehållen mellan

entréerna och han kommer vidare, att vid

prisbelöningen hålla sig å jour mied de

högt förtjänta män, som äro i hans

närhet, främst då Karl Gerhard. Försök

inte föreslå några urgamla refränger.

Direktören är spränglärd på refränger,

så den gubben kommer inte att gå.

Pristävlingen utgår den 1 augusti.

Därefter är det för sent att föda några

kvickheter. En prissumma, som nämnt kr.

800:—, fördelas till insändarna av de

bästa förslagen. Det kan hända, att

summorna komma att tilldelas pristagarna

från re vy scenen, så bered Eder att få

fribiljetter på prisutdelningsdagen.

Sätt i gång, men som sagt, kom ihåg,

att både »Karlsson, som lägger ner rör»

och »Fia Jansson» äro gamla. Det ska

vara något nyttlRolf sjunger ”Mitt svärmeri"

1. Det har gång på gång mig hänt

att en dam i Stockholm sänt

2. Anonyma små biljetter

med de vackraste buketter

och i dag hon skrivit har

3. Att hon här i afton var

4. Tanken är fatal

här i denna sal

finns hon mitt ideal

5. Men gud allena ser

var hon har satt sig ner

6. Mitt spärmeri är alltså här

men jag vet inte vem hon är

7. Det är synd att inte veta

vad hon kan heta

som jag har kär

8. Ack aldrig får mitt hjärta ro

när hon är så inkognito

9. Jag kanner att hon är mig när

10 Den som jag älskar är alltså här

<3Znna-3pisa (zzicson

Tävlan Nr 2.

VEM FÖDER

DEN BÄSTA MELODIEN?

Ernst Rolf och Chinarevyn utlyser en

stor tävlan.

En prissumma på kr. 800: — fördelas

för de bästa förslagen och prisnämnden,

bestående av Ernst Rolf, Karl Gerhard

och Valdemar Dahlquist, kommer att

utdela följande pris:

1 :sta pris kr. 300: —,

2 :dra pris kr. 250: —,

3:dje pris/ kr. ISO:—,

4:de pris kr. 100:— och dessutom ett

antal tröstpris.

Den svenska schlagerproduktionen har

under de senaste åren rönt ett oanat

uppsving. Vi ha inte längre behövt förlita

oss på de utländska

schlagerfabrikanterna. Inom Sveriges gränser ha vi sådana

män som Helge Lindberg, Helan, Fred

Winter m. fl. och dessa ha satt sig ned

vid pianot och knåpat fram melodier,

vilka icke blott haft framigång i Sverige,

utan även i en del fall spelats i utlandet.

Alltsamman länder herrarna (och

damerna med förresten — det finns sådana)

till stor heder.

När Ernst Rolf i denna

programtid-ning utlyser en meloditävlan, är det i

främsta rummet i samband med de

bägge övriga tävlingar, för vilka

redogörelser återfinnas på annat ställe.

Direktören efterlyser i dessa, dels goda

refrängförslag, dels även goda, färdigskrivna

kupletter. Varför då inte även ta steget

fullt ut och söka skaka fram några nya

kompositioner ?

Fram alltså, alla schlageramatörer i

samlad trupp. Har Ni någon bra

komposition, så sänd den till China och skriv

Ernst Rolf, China, Stockholm på

kuvertet. Skriv även på kuvertet »Tävlan

nr 2».

Tävlingstiden utgår den 1 augusti. Ef-

ter den tiden är det ingen idé att

komma stickandes med något.

Obs.! De tre pristagarna komma att

av Ernst Rolf lanceras i fortsättningen

av Chinarevyn. De i pristävlan nr 1

belönade komma nämligen i första hand att

för musiksättning utlämnas till de

nyupptäckta kompositörerna. Även de

prisbelönade kupletterna i tävlan nr 3 komma

att i första hand utlämnas till pristagarna

i meloditävlingen. Ernst Rolf hoppas med

andra ord kunna ordna ett samarbete

mellan samtliga pristagare.

Tävlan Nr

VEM SKRIVER

DEN BÄSTA OCH

FULLSTÄNDIGA KUPLETTEN

?

En prissumma på 800: — kr. utdelas

för de bästa förslagen. Prisnämnden,

bestående av Ernst Rolf, Karl Gerhard och

Valdemar Dahlquist, bedömer förslagen

och följande priser komma att utdelas:

1 :sta pris kr. 300: —,

2 :dra pris kr. 250: —,

3:dje pris kr. 150:—,

4 :de pris kr. 100: — och dessutom ett

antal tröstpris.

Det är inte alldeles nödvändigt, att man

har tillgång till en melodi för att skriva

en hel kuplett. En person med

någorlunda musikaliskt öra kan sätta sig ned och

skriva en kuplett även utani tillgång till

musik. Nota bene, om han har något att

skriva ned. Exempel på lyckade sådana

kupletter finns. Kupletterna ha i det

fallet först sedan de skrivits överlämnats

till en komponist, vilken satt musik till

desamma.

Denna programtidning utlyser vid

sidan av de bägge övriga tävlingarna, för

vilka inbjudningar återfinnas i detta

nummer, även en tävlan, gällande

fullständiga kupletter. Det är alltså i denna

»tävlan nummer tre» varken fråga om en

enstaka refräng eller en komposition.

Ernst Rolf vill ha en hel kuplett, helst

på minst fem verser. Ni har säkert vid

revybesök under årens lopp satt er

någorlunda in i, hur en kuplett är skriven.

Sök alltså skriva en fullständig kuplett

och sänd den till Ernst Rolf, China,

Stockholm. Skriv »Tävlan nr 3» på

kuvertet.

Pristävlingstiden för denna tävlan

utgår, liksom för de övriga, den 1 augusti.p

my N

" f / i \ ,

s

*******

AVI BV1 RN

Årets Grand Prix-segrare.

1931 års hypereleganta och ultramoderna modeller äro nu

inkomna.

Kraftiga, raka åttor med bl. a. det moderna frihjulet,

innebärande c:a 20 % bränslebesparing-enormt kraftigt

dimensionerad chassisramskonstruktion - verkligt gedigna

karosse-rier med lika vackra som stilrena linjer - en inredning,

sista ordet i elegans och komfort.

Första vagnen av årets modell har köpts av H. K. H. Prins

Carl J:or.

Vagnar i lager för omgående leverans.

PHILIP50H5

AUT0M0BIL

Strandvägen 7 A A-B Autopalatset, S:t Eriksg. 117

STOCKHOLMMalinoffs

Det är vad man kallar en stilla flört

Text: DIX DENNIE.

Musik: PIERRE DE CAILLAUX.

Jag har

under gångna dagar hört,

att det finns något, som kallas flört.

Tveksamt

och en smula smeksamt

hörde jag mig för

hos en stor charmör

och han sa bestört:

REFR.:

Jo, att gå en kväll till tidsfördriv

med armen om en flickas liv,

det är, vad man kallar en stilla flört.

Och att ta en kyss och då och då

se in i tvenne ögon blå,

det är, vad man kallar en stilla flört.

Man säger: från idag

känner jag .

av kärlekens band mig fäst,

på samma gång som man tänker på,

vem, som skall komma härnäst.

Kring den heta gröten gå i ring

och säga allt och ingenting,

det är vad man kallar en stilla flört.

Kvinnan

är ju mästarinnan,

när det gäller kärlek,

likväl det är flera.

Flera som kan kurtisera.

Sånt man då och då

ser exempel på

både här och där.

REFR.:

Donationerna ta ofta fart,

då ordensregnet väntas snart,

det är, vad man kallar en stilla flört.

Ifrån Norden kikar Söderblom

med ena ögat ner mot Rom,

det är, vad man kallar en stilla flört.

Man ser den allra bäst,

när en gäst

från främmande land vi ha.

Jag ber er, tänk bara på dom små

(no)belpriskandidaterna!

När en sådan säger, att han vet,

att Ibsen var en svensk poet,

det är, vad man kallar en stilla flört.

Fräckhet

plus en smula käckhet

och det lätt raljanta

gå i förbund.

Mången

har den här säsongen

uti vått och torrt

övat denna sport

varje liten stund.

REFR.:

På teaterhimlen Ekman glänst

och blinkat smått åt Radiotjänst,

det är, vad man kallar en stilla flört.

Och ett bjudningskort har Kilbom fått

till stor diné på Stockholms slott,

det är, vad man kallar en stilla flört.

Förr hängdes folk och fä

i ett trä

av furstar och kunglighet.

Nu har dom utbytt sin makt mot jakt

efter popularitet.

Då prins Wilhelm läser lapplyrik

för Sveriges biografpublik,

det är vad man kallar en stilla flört.

DESTO VACKRARE BLIR JAG

FOXTROT

Text: KARL-GERHARD.

Musik: JULES SYLVAIN.

Varje dag jag som regel står en stund vid min spegel

när jag varsam och grätten fört giletten

jag förgäves sökt spåren av de framlevda åren

det är likadant med mig som med Gustav Fredriksson.

Jag som litet barn var velig och så ful att jag var rälig

men för varje år jag i

Under frukostens raster för att söka kontraster

jag i Stockholm vandrar kritiskt klandrar

jag vår stad som förfulas bara sedan i julas

har vårt Stockholm kommit flera mil närmare Berlin.

Men för mig får stadens fäder gärna tappa vett och heder

för var ful fasad i vår

Mot fru Zarah Leander har det riktats ett klander

att fast hon är kvinna lär hon minna

om en herre som bätter sjunger sina kupletter

men jag är mycket tacksam för den reklam som hon mig ger.

När hon upp mot solen växer, faller det på mig reflexer

och ju mer blasé långa

Drottning Bess av herr Bruckner togs av regissör Muckner

till en glänsande seger för fru Jaeger.

Tora snava och snubbla och i bröstet det bubbla

temprament har Teja fått och hon saknar inte mod.

När som Exex genom köke rusa in fick han se spöke

med en vitnad test stå och

Egendom för alla land:

Copyright 1931 by Ernst Rolfs Musikförlag A.-B., Stockholm. E. R. 1854

synden går desto vackrare blir jag.

Jag är kanske lite grånad och det gör mig så förvånad,

att ju mindre hår jag på huvet får desto vackrare blir jag.

Men allting ganska relativt ä"

när man jämför mig med herr Ernst Rolf

såsom ofta sker i pressen blir jag aldrig nånsin lessen

med ett ögonkast på en sån kontrast, desto vackrare blir jag.

huvudstad desto vackrare blir jag.

Alla Stockholms stads bohemer ha" skällt ut Fredrika Bremer,

fröken Friedman lär gått och tänkt så här desto vackrare blir jag.

Den statyn blitt rendezvouzplats

för vartenda låghalt kärlekspar.

Jag för min del med Den Göte bredvid Vikingen har möte,

han är naken och jag har kläder på så desto vackrare blir jag.

Zarah ä" desto vackrare blir jag.

Hon med armar muskulösa har gått in för att charmösa

men ju mera karl hon i stämman har, desto vackrare blir jag.

Du har så många fula herrar,

här om dan sa jag till hennes chef.

Och så svara lilla Frasse jag har Niska, Lövås, Svasse

och ju fulare Kalle Haj nu ä" desto vackrare blir jag.

väsa hest desto vackrare blir jag.

Ja, det var en kamarilla för var huvudknopp som trilla

så sa drottning Bess: Det ska tusan less desto vackrare blir jag.

Fru Teje ej privatim synes hennes man i mörkrum håller na,

kallad fram och retuscherad säger Tora smått generad:

Kors i all min dar, för var plåt han tar desto vackrare blir jag.

Oj, vad det är härligt på landet!

(Sommargästens vals)

Egendom för alla land:

Copyright 1931 by Ernst Rolfs Musikförlags A.-B., Stockholm. E R. 1852REFRÄNG:

Oj, vad det är * / yJ här - ligt på lan - det, när det är som-mar och strå - la i - de

Vi

fotografera

oss

alltid och endast

hos SORBON, Vasagatan 35, då vi gästa Göteborg. Konstmuseum i Los

Angelos har i år inköpt en av Sorbons porträttbilder för sina samlingar.S^limningen av

Tävlan Nr 4 Slyrman ‘Efcarlssons "EFZammor

VAD KOSTAR EN ROLFREVY?

Folk i allmänhet har nog icke den

blekaste aning om, vad en Rolfrevy kostar.

Revyns direktion skulle kunna lyfta på

slöjan, men gör det inte.

Den överlåter åt publiken att under

ensamma stunder i hemmet söka

komma till det riktiga resultatet. Där ha vi

Tävlan nummer 4. Alltså:

Vad kostar en Rolfrevy?

Ernst Rolf hjälper här nedan läsarna

på traven. Han presenterar nämligen en

lista på de olika kontona, dock givetvis

utan summor. Det gäller alltså, att efter

varje konto söka gissa, vad det drar för

kostnad, samt därefter summera ihop och

få fram slutsumman. Lämpligaste sättet

torde vara aitt beräkna varje kontos

kostnad för hela sommar sej ouren samt

därefter dividera slutsumman med 120.

Budgeten är nämligen beräknad efter en

som-marsejour av 120 föreställningar. Den

då uppkomna summan torde alltså ange

dagskostnaden.

Vilken, är denna dagskostnad?

Ernst Rolf har denna summa i

huvudet. Liksom tusen andra. Han undrar,

om någon kan gissa sig till den. Fyra

pris utdelas.

1 :sta pris kr. 100: —,

2 :dra pris kr. 75 : —,

3:dje pris kr. 50:— och

4 :de pris kr. 25 : —.

Till ledning meddelas följande:

Rolfrevyn är en ofantligt stort

upplagd apparat. Den drar mycket stora

kostnader. Företaget torde vara det

dyraste i revybranschen norr om1 Paris.

Berlin kan icke konkurrera.

Utländska artister: Malinoffs. 4

personer, bagage cirka 500 kg. Ha senast

uppträtt hos Ziegfeld Follies. Artister

i toppstjärneklass.

Giovanni. Uppträder visserligen

ensam, men har hustru, barn och

barnjungfru med sig, bagage cirka 400 kg.

Har uppträtt i London i 514 år. Nu

engagerad av Mlistinguett till hennes nästa

stora revy på Casino de Paris. Har

uppträtt tidigare i Paris på Ernpire.

Epp Sisters. 2 personer (plus

mamma). Debuterade i Miinchen. Har

sedermera; varit det främsta numret på

Follies Bergéres i Paris under två år.

Artister i toppstjärneklass.

Tre Bonos. Tillsammans 5 personer.

Mor och far medfölja. Cirka 500 kg.

bagage. Ha uppträtt omväxlande på

Hansa i. Hamburg, Scala i Berlin och

Ernpire i Paris.

Eltzoffs. Tillsammans 10 personer,

cirka 1.000 kg., bagage. Var det största

numret i Mistinguetts senaste

Casino-revy i Paris. Anses vara den utan

konkurrens främsta ryska danstruppen för

närvarande.

Golemann. Medför och handhar

duvorna för duvnumret.

Jacksons balett-trupp. 12 personer.

(Tretton med Mrs Jackson.) 1500 kg.

bagage. En av världens främsta

balett-trupper.. I ag är en beprövad man — det vet

alla. Men alla prov ha visat, att

Vademecum är det bästa.“Sonny <33oy“

Svenska artister: Tutta Rolf, Britta

Werner, Karl Gerhard, Valle Dahlqvist,

Ludde Gentzel, Rulle Bohman, Eric

Andersson, Eric Abrahamson, Kulörten

Andersson, Anna-Lisa Eriksson, Einar

Fagstad.

Svensk balett: Karl Gerhards balett,

22 Rolfs girls.

Orkestern: Mrs och Mr Oakly,

Ame-dée Charles, Pierre Renaud, Alenius,

Bolmis orkester med 8 man.

Tjänstemän och fasta funktionärer :

Bälettmästare: Floyd du Pout.

Belys-hingsmästare. Biljettkontoret: 2

biljett-försälj., 1 telefonvakt. Sekreteraren:

Fru Jacobsson. Frisören.

Garderobier-inspektör: Fru Chave. Huvudkontoret:

Två kamrerare. Inspektör.

Kapellmästare. Nattvakter. Regissör. Portvakt.

Scenrmstare: Gösta Larsson, Siifflör:

Fru Bohman. Syateljén: Carl Larsson.

Kostymchef. Biträdande scenmästare:

R. Knapp. Scenvakt.

Veckoavlönade funktionärer: Påklä

-dare: 2 st. Garderobierer: 16 st. Vakt-

mlästare: 10 st. Scenarbetare: 10 st.

Elektriker: 5 st. Baren: 2 st.

Påklä-derskor: 4 st.

Rengöring: Städerskor: 8 st.

Rengö-ringsmaterial. Fönsterputsning.

Elektrisk ström. Brandvakt.

Hyror: Teaterhyra. Magasinshyra.

Kontorshyra.

Telefoner. Försäkringspremier. Tvätt.

Körslor.

Div. kontor sutgifter: (exkl. löner,

telefon och telegram).

Div. andra utgifter: Räntor,

artistskatt, stämpelskatt, utgifter för bilar.

Reklam: Annonser i dagl. tidningar.

Andra: annonser. Affischtavlor och

kiosker. Tryckning av affischer, program,

vishäften, minnesalbum, biljetter.

Klichéer. Reklamchefens lön.

Fotografi-material.

Hyra av rekvisita: Möbler m. m.

Resor och representationer.

Författarehonorar: Karl-Gerhards gage

samt procent på dagens brutto. Dix

Dennie. Berco. Stevéns, Fritz-Gustaf?

Kompositörer: Honorar för schlagers

kom"ponerande av Fred Wjnter, Jules

Sylvain med flera. Avgifter till Stim.

Uppsättningen. Beräkna hela

uppsättningens kostnad. Lägg märke till tre

stora generalridåer. Uppsättningen

mestadels levererad av svenska firmor: siden

från AL-B. Sika, ridåmaterial från

Gamlestaden i Göteborg, skor från Alms

Handmetod.

Honorar för dekorations- och

kostymskisser av Zig, Gueye, Garmland, Gunilla

Stiemgranath med flera.

När ni beräknat dagskostnaden (det

vill säga den summa ni tror den uppgår

till) nedteckna den samt sänd den i ett

kuvert till Ernst Rolf, China. Skriv

Tävlan 4 på kuvertet. Tävlingstiden

utgår den 1 augusti. Och hoppas sedan,

att just ni kommit den riktiga summan

närmast.T)ä gär jag

Text: KARL-GERHARD.

Musik: »GIVE YOURSELF A PAT ON THE BACK».

Av Ernst Rolf jag inbjuden blev

på Göteborgs-sejour.

Och först sa jag: tack,

men sen sa jag: ack —

du är allt en filur,

du vill ha ett staffage

för det ger du mej gage. Tja —

REFR.:

Om jag får en femti-lapp te

för var entré — då går jag me’.

Får jag gå in i skönsminkad mask,

har du mig som i en ask.

över allt for mycket skall du ej gapa,

på affischen blott vill jag spela apa.

Får jag varje dag en kliché

uti G. T. — då går jag me’,

Men om du själv har tänkt göra succé,

då går jag inte me’.

Carl Brisson till herr Mac Donald bjuden på middag blev

för herr Chaplin med sju sorters vin.

Brisson skrev strax ett brev.

I det stod det: Ja, tack.

Men säg mig käre Mac ...

REFR.;

Kommer själve prinsen, av W.

på din diner — då går jag me’

kommter det många lorder i kask,

har du mig som i en ask.

Det gör väl ej nåt, om jag tar med

mig svägerskan Thilde?

Hon vill så gärna hälsa på Oscar Wilde.

Kommer Einstein dit med sin

re-lativité — då går jag me’.

Men kommer den tråkige Shakespeare —

Då går jag inte me’.

När Thalia har karneval med serpentin och flarn

syns ej ett blink av Calle Kinch med flera scenens barn.

På maskeraden sist

sa en charkuterist:

Att jag är bland vänner i kväll jag en känsla har.

På Folkan vi setts,

när det har getts

revy av Karl-Gerar.

Jag frågar ej nu: säj...

ni följer väl me’ mej?

REFR.:

Kommer fru Hoving dit och John E.

och Tutta B. — då går jag m‘e’ "•—

Vill Elsa Carlsson ha’t pas de basque

har hon mig som i en ask.

Kommer i rococcodräkt Lill-Tollie Zellman,

tar jag allongeperuk och kallar mig Belltnan.

Kommer Alice i negligé

och Annie B. — då går jag me’.

Men kommer Viran utklädd till fé,

då går jag inte me’!

REFR.:

Om jag går tillbaks ett, tu, tre

från Rolfs Varieté. —

PUBLIKEN:

Då gå vi me’.

Om jag bjur på kask och på snask.

Till Mister Manville méd gemål

Kreuger lär sänt ett kort.

För att få se dem båda på te.

Fru Manville kabla fort:

Herr Kreuger och herr Toll,

det finns ett förbehåll...

REFR.:

Kommer prins Carls och Mister G.

och Ebba B., då går vi me’.

Ha gästerna anor från Brask,

har ni oss som i en ask.

Vi umgås blott med blått blod och Almanach-Gothar.

Av gästerna får ni först sända oss röntgenska plåtar.

Om Helge Johnson ordensprydd ä’

och har Axel breve’ — då gå vi me’.

Men kommer en Johns eller Pettersson te’.

Då gå vi inte me’.

PUBLIKEN:

Har du oss som i en ask.

Jag tycker, att vi jämt ska vara tillsamman.

Inte bara i sorg, nej även i gamman.

Om del går åt helsicke te

med min succé.

PUBLIKEN:

Då gå vi me.

Men om ni ska betala entré.

PUBLIKEN:

Då gå vi inte me’.

ÅHLÉN & ÅKERLUNDS FOTO0R AVYR ANSTALT, STOCKHOLM 1©31.CAPILLO

Härvattnet för Dam och Herrtjennes lilla emlighet

FL

Lon är eftersökt

överallt B Ingen kan motstå

henne och hennes

hurtiga, glada sätt ■ Den

doft av friskhet hon

alltid för med sig är en del

av hennes charm ■

Men vari ligger då

hemligheten i hennes charm?

Jo, hennes vackra tänder

och friska andedräkt är

det som gör att hon

aldrig blir förbisedd av sin

omgivning II

Regelbundet — morgon oeh afton

— använder hon Vade-

VADEMECUM

för bätire munhygien.

ÅKERLUND 5.RAUSING