Rolfs 1931
Rolf 1931
HAN vet det ...
... och med honom alla de, som använda den
riktiga raktvålen eller crémen, som städse
ger dem det finblåsiga löddret, utan vilket
ingen rakning blir "smidig11 och ett nöje.
Parba Raktvål och Rakcrème
Barnängens
PRESENTATION
Härmed presenteras Ernst Rolfs kupletthäfte för sommarrevyn på China.
Kupletthäfte, ja. Det är inte på långa tag sant. Detta häfte avser
nämligen att vara både något annat och något mera. Det är en hel
tidning. Ernst Rolf berättar på några sidor om de artister, han mött. Det är
glädjande, att han därvid endast nämnt de mera kända. Om han skrivit om
allesammans, skulle detta häfte icke ha kommit ut förrän om fem år och då i
form av alfabetiska serieböcker å la Nordisk Familjebok (inklusive supplement de
därpå följande åren). I tidningen återfinnas vidare en rad texter till
sommarrevyns främsta schlagers och visor. Författare till de flesta är Karl-Gerhard, men
även andra av våra främsta visförfattare äro representerade. I textväg presenteras
dessutom en rad uttalanden om Rolf och Rolfrevyer av ett flertal kända personer
och slutligen märkes bland fyllnadsgodset nya odödliga historier om våra mer eller
mindre dödliga artister.
Därmed är emellertid icke innehållsförteckningen avverkad. Detta häfte bjuder
på ännu mycket mera.
Det erbjuder läsarna summa summarum 2,650 kronor.
Dessa tusenlappar utdelas i sammanlagt fyra stora tävlingar, vilka närmare
presenteras inne i häftet. Det är Ernst Rolfs förhoppning, att han på ett lyckligt
sätt skall bli av med dessa tusenlappar. Han hoppas med andra ord, att
pristävlingsresultatet skall bli bra.
Häftet kompletteras med sex pianonoter. Den matematiskt begåvade kan
lätteligen räkna, att de under vanliga förhållanden representera ett värde av kronor
tolv. Utgivaren av häftet, som förenar sin matematiska begåvning med en viss
generositet, har emellertid låtit den senare egenskapen fälla utslaget.
Verket är dessutom fyllt med vackra bilder och sköna annonser. De senare
äro med, för att man skall veta, vad man skall köpa för de sköna tusenlapparna.
Det är direktionens och redaktörens förhoppning, att läsarna skola ha glädje och
nöje av de hundra sidorna, vilka var för sig kosta ett öre. Om någon skulle vara
missbelåten med någon viss sida, återfås ett öre mot postförskott. Under alla
förhållanden hoppas Rolfrevyn kunna återkomma med ett minst lika innehållsrikt
häfte snart nog.
Och så bläddra vi vidare!
Sharp.
T. T. på olympiskt reportage hos amerikanska simmarflickor.
Bäst om
Idrott * Revy
i
Idrottsbladet
Moderna synpunkter
Modernt språk
Sakkunskap
!ll Oväld - LivsglädjeLugn, lugn vilar sjön
ARTISTER
SOM JAG MÖTT
av ERNST ROLF
Min svaghet för kvinnan frestar mig
att börja med Glenn Ellyn, den ett par
och tjugu år gamla amerikanskan, vilken
väckte verklig sensation ute på
Cirkus. Hennes danser voro något alldeles
nytt för Stockholm — jag ser ännu den
begeistrade publiken för mig när hon
gjorde sitt »solfjädersnummer». Hon var
ett riktigt under av smidighet. Och det
var inte bara hennes dans man
beundrade ; hon var också en utomordentlig
skönhet med1 slank och ståtlig figur. Jag
hittade henne i London på Kit-Cat-Club,
där hon gjort stor succés. Hennes
karriär var ganska typiskt amerikansk. Hon
hade börjat med biograferna därhemma
i U. S. A., sedan avverkat
vaudevilleteat-rarna och så gjort sin entré i revyerna.
Ingen blir emellertid profet i sitt
fädernesland, som bekant, och Glenn Ellyn
insåg det. Hon insåg, att hon måste göra
lycka i Europa, innan hon kunde lägga
den amerikanska publiken — och de
amerikanska gagerna — för sina fötter.
Alltså reste hon i sällskap med sin mamma
till Europa. Mamma Ellyn var på sin
tid en känd Ziegfeld Follies-star under
namnet Ethel Wallace, så att Glenn hade
ju något att brås på. Hon — mamman —
hade bland mycket annat filmat hos
Essa-nay i Chicago — bolaget som upptäckt
flera av filmens största stjärnor: Chaplin,
Ben Tur pin, Francis Buschman, Gloria
Swanson och andra.
Nåväl, Glenn Ellyn gjorde succés i
Europa. På Wintergarten i Berlin, på
Scala, Kit-Cat-Club, Folies Bergére,
Han-sa. Hön var en pigg och käck yankeetös
av det allra bästa slaget, full av upptåg
och påhitt som ett barn.
Glenn Ellyn var ett av mina nummer
i 1927 års revy. Ett annat var Anette
Kellerman, simmerskan från Australien,
och hennes sällskap: mannen, mr James
Sullivan, som också var hennes
impressario, samt syster och svåger. Det
gällde ett bassängnummer, och det var inte
utan tvekan jag inlät mig på saken, ty
jag var en smula skeptisk mot bassänger,
alltsedan den där bassängen jag hade på
Oscarsteatern gick läck. Det visade sig
förresten att jag gjort ganska rätt i att
ställa mig tvivlande. När kvällen för
Kellerman-premiären, kom, var det stört
omöjligt att fylla bassängen. Den
läckte som ett såll, och Anette slapp
simma ... Nå, det gick bättre i
fortsättningen, som man kanske erinrar sig.
Om Anette Kellerman-Sullivan och
hennes man skulle man nog kunna
skriva sidor. De gjorde verkligen skäl för
beteckningen »international artists» och[-Vecko-Journalen-]{+Vecko-
Journalen+}
kostar vid pren.:
1/1 år Kr. 24: _
1/2 » » 12:50
1/4 » » 6:25
Den
förnäma
bildtidningen
Vecko-Journalen har sedan länge gått in för
att ge läsekretsen vad den i ord och bild vill
ha utan att ta hänsyn till kostnaderna eller
svårigheterna. Det är den principen, som fört
tidningen fram till den odisputabelt ledande
ställning den intar inte bara bland svenska
veckotidningar, utan också jämförd med hela
Europas moderna veckopress. Ingenting i
världen får avskräcka Vecko-Journalens
medarbetare och ingenting får hindra dem
i deras yrkesutövning. Detta gäller
anskaffningen av text lika mycket som av
fotografier. Köp veckans nummer. Säljes överallt.
En av »De fem Stora»(z7Zneffe ‘Efcetferman
voro också förträffliga som människor,
vänliga, förekommande och alltid med
på ett gott skämt. Men de hade för all
del sina sidor de också.
En kväll hade jag lyckats få tag i Arne
Borg och Ville Andersson på en
kamratfest på Hasselhacken ,och övertalat
dem att följa med över till
Cirkus och bjuda publiken på ett
extranummer. Lilla fröken Olivier var
också med. Det plockades i hast fram
baddräkter åt dem, och så döko de ned i
bassängen och gjorde åtskilliga
vattenkonster till publikens stora förnöjelse.
När de plumsat en stund, hoppade jag i
också — fullt påklädd. Jublet i salongen
mattades inte av det — jag har nog i
allmähhet alltid lagat att publiken hos
mig inte haft det långtråkigt.
Emellertid: jag kravlade mig så småningom upp
ur Anettes bassäng; min svarte
hjälpreda (Böbby) stod och väntade med
badkappan. Glad i hågen petade jag honom
i bassängen med badkappan och allt,
och jublet nådde sin höjdpunkt.
Sedan var det Anettes tur att göra
något nummer i vattnet, men därav blev
intet. Hion vägrade blankt.
»No! Never!» sa hon energiskt, och
hennes man och impressario understödde
henne:
»Nej, hon får inte gå i. Nej, nej, det
duger inte.»
Anette och Sullivan ansågo vattnet
förorenat — en neger hade ju badat i
det.
Mr Sullivan kunde underhålla en med
historier om otaliga artister han kände,
och vilkas karriär han i många fall varit
med om att skapa. Miest tyckte han i alla
fall om att berätta om Jackie Coogan och
dennes far, vilken senare arbetat hos
honom i Förenta Staterna. Det var
egentligen mr Sullivan, som styrde om så, att
Jackie kom till Hollywood och Chaplin,
och han var inte lite stolt över den
saken. Sin Anettes karriär skröt han inte
mycket över, men kom däremot hans
hemstad S :t Louis på tal, då var det svårt
att få honom sluta upp med att utbreda
sig över alla dess förträffligheter.
Då man någon gång var ute med
Keller mans och det blev fråga om att ta ett
dopp, blev man ganska förvånad över att
Anette aldrig vågade dyka. Ja, hon
vågade faktiskt inte, så världsberömd
sim-hopperska hon än var. När hon
förklarade saken för en, insåg man emellertid
att hon bara var förståndig. Hon vågade
inte dyka på djupt vatten av den enkla
anledningen, att hon senare, när hon skullepå vilken alla kunna lita är
GAMLESTADENS
välkända, vackra
BOMULLSVÄVNADER
Obs.! Sista nyheterna i
MOKKA, OMNIA, BADKAPPSTYGER, BADHANDDUKAR
och BADLAKAN, MARKIS- och HÄNGMATTSVÄV m. m.
GAULESPXENS MMKBS /UIBOIAG
GÖTEBORG
Uager för Stockholm:
Gamlestadens Fabrikers Stockholmskontor, Aktiebolag
Drottninggatan 26, Stockholmdyka i en liten bassäng inomhus, kunde
missa på avståndsbedömningen och slå
sig fördärvad.
Harry Reso — för att nu övergå till
ett annat namn, som dyker upp i minndt
— torde läsaren ännu ha i frisk
hågkomst, om inte för annat så för det lilla
bråk kring namnet, som på sommaren
1930 ägde rum på Cirkus. Reso, den
oemotståndlige, med sina excentriska
danser såg jag första gången på Café de
Paris i London och insåg genast, att det
måste vara något för mig — och för
stockholmarna. Han blev det stora
glansnumret i min revy på Cirkus 1927. Harry
Reso berättade gärna om hur han blev
vad han blev. Det gick till på det viset
att han en gång i världen arbetade som
eldare på en båt, och för att roa
kamraterna ombord utförde han då och då
sina för sitt eget höga nöjes skull
ut-experimenterade konster. Men det var
inte bara med sin uppvisning han fägnade
kamraterna, han sörjde på samma gång
för litet fägnad åt deras gommar.
Saken var den att kocken ombord var
särskilt förtjust i att se honom göra sina
piruetter i Al-Sherman-stil. Reso
listade snart ut, att detta kunde betyda
förbättring i den skrala skaf fningen ombord,
som mest bestod av salt kött. Han
uppställde alltså som villkor för att han
skulle uppträda att kocken skaffade
honom och eldaregänget kyckling i stället
för det gröna köttet. Och det gjorde
kocken. På det sättet upptäckte Reso att
han kunde skaffa sig materiella fördelar
på sina konststycken. (Apropos
materiella fördelar, så har jag aldrig träffat
en artist som tänkte så mycket härpå
som Harry Reso. På turné med mig
under sex månaders tid, och med ett
gage på över 200 kr. dagen, delade han
rum med min trumpetare och betalade
gärna 10 öre i drickspengar, högst, men
smet allra helst. Nåja, var och en blir
salig i sin tro.) Det dröjde sedan
"inte så värst länge förrän han övergav
sjömanslivet och ägnade sig helt åt sina
»excentric dances». Så småningom blev
han ett nummer på Alhambras — i
London — program, hamnade så på Victoria
Palace Theatre och slutligen på det högst
■exklusiva Café de Paris, där prinsen av
W(ales roade sig så kungligt åt honom,
att han blev reengagerad fem gånger.
Hur det var så förde ödet honom över
Atlanten, och i fem års tid arbetade han
där på olika etablissemang. Så
återbördades han till Europa, reste jorden runt
två gånger — och tyckte att Stockholm,när han kom dit, var en av de bästa
städer han sett. »Dansens Chaplin», som
man hittat på att kalla Reso, gillades som
bekant högt och rent härhemma som
överallt annorstädes. Det var bara Nalle
Halldén som enligt egen utsago inte.
kunde "med honom riktigt.
»För han tar ju alla flickorna ifrån
mej», klagade Nalle.
Nalle Halldén ja... Han förtjänar
naturligtvis ett kapitel för sig, och det skall
han få i annat sammanhang.
Kommer Ni ihåg Tommy Long, han
som dansade elvafots-charlestone på
styl-tor, medan han spelade saxofon? Säkert.
Jag minns honom särskilt väl därför att
han en gång klarade mig ur en näpen
knipa.
Det var på det viset att premiären stod
för dörren men en hel massa dräkter
fattades ännu. På systugan, gnoddes det
för brinnande livet, men det såg trots
allt ut som om premiären helt ömkligt
skulle gå i stöpet. Det formligen skrek
i nerverna på mig. Men då kom Tommy
Long till undsättning. Han kastade sig
över tygerna, klippte i blixtrande fart
till dräkt efter dräkt — och klistrade ihop
hela klabbet. Han visade sig vara en
mästare i facket. Premiären kunde gå
av stapeln i laga ordning, och alla höjde
en väldig suck av lättnad. De klistrade
dräkterna fingo förstås sedan göras om;
men situationen var dock räddad.
I 1927 års revy hade jag en annan
engelsman vid namn Tim 0’Connqr. Han
hade kommit hit i den förutfattade
meningen att Stockholm var en stad, där
man kunde spara pengar. Han beslöt sig
för att leva riktigt sparsamt. Tim tog
för den skull in på ett litet ungkarlshotell
nere i Klara, där det nog var relativt
billigt, men heller inte alldeles förstklassigt.
Redan efter första natten på hotellet såg
Tim lite konstig ut. Han vred sig så
besynnerligt, nöp sig här och där och
ställde sig gärna med ryggen mot dörrposter
och annat skarpkantat... Slutligen
förmådde han inte längre lida i tysthet.
»Säj mej för Guds skull var jag kan
få tag i något som gör kål på alla odjur
jag fått på mej!» bad han.
Någon talade om för honom att det
fanns något som hette »Kammerjäger»
och som skulle kunna visa sig
välgörande. Tim störtade ögonblickligen till
närmaste apotek och slängde upp en
fempundsedel på disken.
»Kammerjäger!» beordrade han.
»Hur, mycket ?» undrade provisorn.
»För allt ihop!» skrek Tim.Stockholms nya specialaffär i
SIDEN OCH SPETSAR
Direkt ensamförsäljning för Sverige av SIDEN från
Chatillon Mouly Roussel, Lyon-Paris
Direkt ensamförsäljning för Sverige av SPETSAR från
Dognin Racine, Paris
Största färgsortiment i alla stapelkvaliteter.
Största urval av säsongens modernaste, mönstrade tyger.
Genom direkt
försäljning från fabrik de mest
Senaste nytt från Paris finnes alltid Hos fördelaktiga priser.
SIDEHKOMPANIETA.-B.SIKA
kivdd^/~ataki it Telefon: Ö. 3747
NYBROGATAN 12 q 3742NASH
KVALITETS VA GNEN
MED
K VAL1TETSKAR0SSERI
Nash-fabriken har bland 1931 års
modeller den billigaste åtta-cylindriga vagn,
som någonsin sålts i Sverige.
EN SERIE SEXOR
TRE SERIER ÅTTOR
660-serien
60 hkr. 6-cyl. Hjulbas 2,90 m. Kr. 5,200—5,475
870-serien
75 hkr. 8-cyl. Hjulbas 2,95 m. Kr. 5,950—6,550
880-serien
85 hkr. 8-cyl. Hjulbas 3,07 m. Kr. 7,250—7,900
890-serien
115 hkr. 8-cyl.
Hjulbaser 3,15—3,38 m. Kr. 8,900—11,100
Automatisk Centralsmörjning på 8-cyl.
modeller. - Dubbeltändning å 880- och
890-serierna. Rymliga, eleganta
karos-serier med vackra linjer.
WIKLUND§
STOCKHOLM
UTSTÄLLNING KUNGSGATAN 12Provisorn såg litet fundersam ut, men
drog sig mot sina lådor. Sedan skakade
han på huvudet och kom tillbaka. Han
trodde förstås att han missuppfattat Tims
engelska.
»Jo», menade han, »för den här sedeln
skulle min herre få Kammerjäger
tillräckligt för att göra slut på all ohyra
i hela .stan.»
»Den har jag», sade Tim tvärt
Han gjorde sedan inga särskilda
ansträngningar att leva sparsamt i
Stockholm.
Det är lite svårt att hålla reda på den
kronologiska ordning, vari jag mött alla
de större eller mindre stjärnor jag haft
att göra med, så jag får väl ta dem i
den ordning jag kommer ihåg dem. Än
så länge håller jag mig emellertid till
1927, och då måste jag förstås säga
något om Nyota Inyoka, »prinsessan från
Österland», som kom till Sverige för att
dansa sitt hemlands tempeldanser». Ja,
det hette att Nyota var en indisk
prinsessa, och nog såg hon ut som en sådan.
Hon var också så grundligt hemma i
Indiens mytologi och historia som en
människa gärna kan vara. Pressen svalde
prinsessan hel och hållen med rökelse och
vegetarism och allt, och det gjorde
för-övrigt jag med till att börja med. En
vacker dag kom jag emellertid av en ren
händelse underfund med, att den sköna
indiska prinsessan inte hade sett mer av
Indien än jag. Hon var kvarteronska.
Men jag fick lov att hålla god min i
elakt spel lite till. Hon stod ju på mitt
program som indisk prinsessa, och det
skulle ha sett ganska konstigt ut, om jag
hastigt och lustigt reducerat henne till
rätt och slätt färgad danserska. Men den
respekt som t. o. m. jag hittills visat
»prinsessan» var det tvärt slut med. Första
gången jag fick tillfälle att visa det tror
jag var på Grand i Hälsingborg, där vi
gästade med 1927 års revy. Direktören
på Grand hade anordnat en stor supé för
hela ensemblen, och prinsessan var också
med. Det var sång och musik, och till
slut blev det Du gamla, du fria. Alla
reste sig genast, alla utom en. Den enda
var prinsessan, ehuru hon mycket väl
visste vad det var fråga om, då ilsknade
masen inom mig till. Jag högg tag i
»prinsessan», lyfte henne ur stolen och
ställde ned henne på golvet.
Där stod hon sedan helt vackert tills
musiken tystnat.
Och eftersom jag nu kommit att tala
om musik, kan det ju passa bra att jag
säger något om, hur den första svenska
& ^2 / y s /" n c
iiverkligt förstklassiga jazzorkestern kom
till.
Jag hade ju haft Dajos Béla här —
till honom skall jag återkomma — och
under hela den tid han spelade hos mig
sutto vissa svenska musiker utplacerade
i salongen för att se, höra och lära. Där
sutto sålunda sousafonisten Hugo
Holmgren, trumpetaren Sixten Brändes,
batteristen Macce Berg — och åtskilliga
andra. När Dajos Béla gav sig iväg kunde
de svenska pojkarna lugnt kliva ned i
orkesterdiket och klämma i. Och under
ledning av Pierre de Caillaux, en.
mångkunnig och skicklig man, blev snart denna
första svenska jazzorkester så bra, att den
inte behövde stå i skymundan för något
kontinentalt band.
Att »göra» stjärnor är inte alltid ett
tacksamt arbete. Det är ungefär som att
spela hasard. Den artist man lyckats
åstadkomma av ett kanske inte alltid så
lättarbetat råmaterial, om uttrycket
till-låtes, kilar måhända en vacker dag över
till en konkurrent — och då blir man inte
så värst glad. Har jag inte gjort
tillräcklig affär av människan? Åjo, men
jag har alltid haft den uppfattningen att
en artist i likhet med alla andra dödliga
måste lära sig krypa innan han kan gå.
Jag har vackert fått göra det själv. För
inte så länge sedan såg jag en stjärna
fylla ett år innan hon ännu trampat ut
barnskorna. Hon hade upptäckts av mig,
jag hade »gjort» henne; men när jag
gjorde henne ett nytt engagemangsanbud
kom hon med en fordran på ett verkligt
jättegage, som jag fann enbart löjligt.
Framgången- kan stiga människor åt
huvudet. Jag tror inte mina artister i
allmänhet klaga på gaget, men jag håller
styvt på att några orimligheter skall man
inte begära.
Men jag skulle fortfarande tala om
artister jag mött och haft att göra med, och
då får jag inte gå helt förbi Conrad
Ar-nesen, norrmannen, som f. n. är vid
Göteborgs Lyriska Teater. Han kom till mig
1925 och lite var kommer nog ihåg hur
han tog publiken med Georg Enders
vals-schlager »I sjunde himlen» ute på Cirkus.
Han slutade hos mig i augusti 1927 och
fortsatte sin karriär som operasångare;
jag hade alltid ansett operan som hans
rätta arbetsfält.
Den verkliga dödssynden gjorde jag
mig förstås skyldig till om jag glömde att
ge Lillibil Ib sen, den förtjusande lilla
norskan, en plats i detta galleri av artister
jag mött. Lillebil vore egentligen värd
sitt eget kapitel, ty en mer förtjusande
varelse står väl knappast att uppleta.
T 2
o cA\)fu/feRolf revyns" schlagers
i ypperliga insjungningar av
ERNST ROLF
och
KARL GERHARD
Finnas endast på
j|| Odeon - Skivor H
hos alla musikhandlare illtläliJ9i ■ s/f.///("/< •/ 0. n . y////a ///r f -
Både isom konstnärinna och människa hör
hon till dem man aldrig glömmer.
Hennes dans är betagande, och hennes
parodier av divor, charmöser och andra så
ypperliga att man vid varje hennes
rörelse och minspel känner Konstens
närvaro. Hon är en sällsynt ljuv kvinna
utan alla divalater, försynt, blid, älskad
av var och en som kommer i beröring
med henne. Om Lillebil någonsin läser
dessa rader, så hoppas jag att hon tror
mig, då jag säger, att hon både som
personlighet och artist står främst bland alla
de skiftande gestalter som dyka upp ur
minnet.
Florence & Grip. Mina vänner bland
publiken kommer nog ihåg lilla Florence
då hon dansade fantasi-foxtroten »Allt
beror på dej», medan jag satt i en trappa
på scenen och sjöng med orkestern
bakom. Florence och Grip var ett
förträffligt danspar. Nå, Charles & Divina var
då rakt inte sämre. Deras karriär var
tvärtom ett gott stycke finare. Deras
fullkomligt sensationella apachedanser.
våghalsigt och fenomenalt skickligt
utförda, torde sent glömmas av den som sett
dem. Vad jag känner av människan
bakom dessa artister är kanske inte så
mycket, men de gåvo mig intryck av ett
flärd-fritt, hårt arbetande folk — sådana
revyvärldens artister i allmänhet aro, särskilt
den grupp artister man kallar
»interna-tional artists». De ha en vid syn på
tingen, äro blida, försynta och älskvärda.
Katie Rolfsen får jag naturligtvis inte
förbigå, Katie, som övergett mig för
Hodell. Nå, hon skall inte klandras för det;
det är kanske förmånligare att ha
engagemang vintertid än på sommaren. Katie
behöver förresten inte sakna engagemang
någon årstid, om hon bara vill ha
ar-bete. Hom är en humorist av Guds nåde
— vilket jag förresten inte behöver tala
om här, för det vet varenda människa.
Jag läste härförleden i en veckotidning
att jag kan ta åt mig äran av att ha
upptäckt Katie. Jo minsann. Katie var
i baletten på Casino teater i Oslo första
gången jag såg henne. Sedani gjorde
hon en liten roll, en aldrig så liten roll.
Men att den flickan hade humor såg
jag ögonblickligen. Jag törs också
på-"stå, att Katie hade sina verkliga stora
succeser! med ett par utmärkt
Berco-kupletter och Stevens-kupletter. Hon var
ju i tre år hos undertecknad innan hon
kom till Hodell.
Och hos Hodell finns för övrigt
följande medarbetare, som också börjat hos
undertecknad: Kapellmästare Helan.
Helan spelade på sin tid på nations-En fröjd
för ögat, en njutning för gommen är det klara,
skummande pilsnerölet med den goda, fylliga
smaken. Har Ni ej förut försökt detta märke, gör det
nu och Ni kommer att tillhöra vår stadigt ökade
kundkrets. Våra varor, av erkänt god och ren
smak, hemsändas till alla stadsdelar och förstäder.
Ring Sö. 37045 — Sö. 37046
A.-B. Hembryggeriet
Heleneborgsgatan 15-jfAm c/e/^
balerna i Uppsala. Han var väl den
förste »dubbelpianisten» tillsammans med
en annan mycket trevlig herre, en
verklig »diamant», numera hedervärd
doktor. Mera törs jag inte avslöja. Helan
var hos mig i fem å sex år och vi
trivdes utmärkt tillsammans. Gösta Stevens
skrev sin första kuplett hos mig. »När
orkestern spelar» hette kupletten och den
framfördes av Eric Gustafson. Gösta
Stevens hade förut mest intresserat sig
fön sketcher, och han hade även skrivit
ett \par pjäser. Som kuplettförfattare
gick han från klarhet till klarhet och
numera delar han sina gracer mellan mig
och Hodell. Gueye behöver knappast
någon närmare presentation. Gueye hade
endast gått igenom Bergmarks
tecknings-skola i Stockholm och var ju endast
söta unga flickebarnet, då vi träffades.
Jag lyckades intressera professor
Christian Krogh i Oslo för henne och Gueye
fortsatte sina studier där dels hos
Christian Krogh och dels vid
konstindustrimuseet. Hon besitter stor energi och
stor förmåga, och när hon en gång har
genomgått »tillskärareakademi» — som
hon ämnar göra — så blir hon omöjlig
att »slå», som det heter på idrottsspräket.
M"in vän Herbert Grevenius har i ett
slarvigt ögonblick påstått, att jag lyckas
gömma artisterna. Av ovanstående torde
framgå, att detta inte kan sägas vara
tillfället. Jag måste även i sanningens
intresse påvisa, att första gången
Fri-dölf Rhudin var med i någon revy, var
på Cirkus hos undertecknad i sketchen
»Ting som aldrig händer» såsom
automo-bilförsäljaren. Kommer herrskapet ihåg
slutrepliken till den som skulle köpa
bilen (Eric Gustafson) »Nej, vill herrn
ha en riktig automobil och en bra
auto-miobil, då ska herm gå till min
konkurrent mJitt emot». Jag startade även
Fridolfs eget opus »Sympatiska Simon»,
som, sedan den ekonomisk? risken (som
naturligtvis inte fanns) väl var ordnad
och sedan pjäsen vederbörligen putsats,
visade sig vara till stor glädje för
Fri-dolf och mina konkurrenter.
Detta skall inte vara »ett sanningens
ord till alla dem", uti millioner
svenska hem», men jag får inte glömma
B er co, spm har skrivit denna utmärkta
visa liksom så många andra. Jag skulle
kunna tala om när Berco debuterade hos
mig som föredragshållare på Fenix 1917.
Större fiasko har ingen artist gjort
varken förr eller senare. Jag tände ljuset
utan vidare i salongen och telefonerade
(Forts, å sid. 37.)PARIS I STOCKHOLM
Leja
Magasinets Takterrass
mot Ber^elii
Park.
Leja
Magasinet
nets
Skönhets-institut vid
Norrmalms- NORRMALMSTORG
torg. KUNGSGATAN 38
LEJA MAGASINET på Norrmalmstorg och Leja Centrum ha
steg för steg erövrat Stockholmsdamernas förtroende. Våra
mannekänguppvisningar på Royal ha givit genklang i
huvudstadspressen och våra affärer anses för närvarande som de ledande i Norden.
Då det säkerligen är av intresse att erfara, hur vi arbeta, tillåta vi oss
omtala, att åtta gånger om året, d. v. s. mer än varannan månad,
sändas våra experter till Paris, Wien och Berlin för att konsultera de
stora modefirmorna och på basis av deras rapporter göras våra inköp.
Då Leja Magasinet numera har två
stora firmor, ha inköpen fördubblats
och detta har lyckligt inverkat på
priserna. Dessutom stå vi ständigt i
kontakt med utlandet, så att
samtidigt som en nyhet publicerats på
Kontinenten är den känd på Leja
Magasinet.
Som ett nytt led i våra strävanden att
flytta Paris till Stockholm ha vi,
liksom våra ryktbara föregångare Worth
och Chanel, inrett ett institut för
vetenskaplig skönhetsvård. Dessa
förhållanden göra att den eleganta
dampubliken numera icke behöver resa
utomlands för att vara fullt å jour
med allt det nyaste inom mode- och
skönhetsbranscherna.
Entré till Leja
Centrum vid
Kungsgatan.
frän
Interiör
Leja
nets
Modesa-longervidNorr-3^osfymskisser avI år är det Chrysler!
Överallt inom motorexperternas kretsar,
inom hela den bilintresserade världen, ja —
inom alla samhällsklasser möter man en och
samma uppfattning: I år är det Chrysler!
Ty vilket märke kan väl göra Chrysler äran
stridig efter dess gloriösa segrar i årets Grand
Prix. Vilket märke kan väl uppvisa en
sådan serie av ultramoderna och hypereleganta
vagnar som Chrysler. Ja — Chryslers Sexor
och Åttor av år 1931 kunna utan överdrift
sägas stå i en särklass, ty både i tekniskt och
estetiskt hänseende ligga de avsevärt före
sina konkurrenter. Det är nog ingen
tillfällighet, att det finnes en Chrysler Imperial i
Hans Majestät Konungens hovstall, att
H. K. H. Prins Sigvard åker i en Chrysler,
att H. K. H.
Prinsessan ^^
ty JtaÉ®
I år är det Chrysler!
PHILIP50N5
BILPALATSET I II IB» II JUIlJ BILPALATSET
S:t Eriksgatan 1 1 7 AUT 0 M H Tt I L Skolgatan 1 5
STOCKHOLM ÄUIUHUDIL JÖNKÖPING
A -B
Strandvägen 7 A
STOCKHOLMsP*?
är fills ammans med (Srté de fvä förnämsta kosfymiecknarna i världen, har nu bundzZs med
eZZ fvä ärs konZrakl hos (SrnsZ cEfcoZf.Sjsucye
Si?"ueyes förmåga är alltför välkänd for all Be/iöoa någon närmare presenlalion. rTZär hon i hösl
genomgåil Ulls kärareakademi i cfDaiis Blir hon omöjlig all ”slå”, som del heler på idrollsspråkel.up e r~ a nsant varje afton
Rolfs O rit ester
MIDNIGHT-FOLLIES
der R If -regi
Bordsleställningar
Ö. /fo !?(>•— 40 177
Ang. medlemskap
ö. 4ofl
En jätte-succé
på bokmarknaden:
AXEL MUNTHE:
En gammal bok om
människor och djur
QUELQU’UNE SKRIVER I SVENSKA DAGBLADET:
»För varje livstecken i tryckt form från San Micheles
författare lystrar numer större delen av den
civiliserade världen.
Man ögnar förväntansfullt i ’En gammal bok om
människor och djur’, — skall den hålla måttet inför "San
Michele’? Den gör det, den gör mer . . . Boken
besitter en förtrollande fräschör.»
DAGENS NYHETER SKRIVER:
»Pittoreskt, livfullt, ett verk av en oförbätterlig
charmör.»
Pris 5:75, inb. i klotband 8:50, inb. i
halv-franskt band 12: —
BONNIERSMINA DAMER OCH HERRAR! Den eleganta dam- och herrskon finner Ni
alltid hos Alms Handmetod. Ett rikhaltigt urval till sympatiska priser.
ALMS HANDMETOD AKTIEBOLAG
Biblioteksgatan 3, Drottninggatan 27, Odengatan 21, Götgatan 2SANNEKDOTER
Någrji landsortsskådespelare beslöto en
dag under besök i Uppsala att bese
universitetets samlingar. Det kostade en del
pengar, och man räknade över den
gemensamma kassan. Det visade sig då, att
den ickte räckte, i vad mån det gällde
svenska undersåtar. Däremot kunde
utlänningar komma in för halv avgift, och
till detta räckte skådespelarnas pengar.
Man beslöt alltså att söka dupera vakten
genom att tala något språk. Men vilket,
det var frågan? Efter en överläggning
kom man överens om att nyttja engelska
språket, ty två av herrarna behärskade
engelskan något så när. Den tredje, som
var analfabet på utländska språk, fick
order att endäst säga »yes» då och då.
Allt giok lyckligt, och först sedan man
besett samlingarna och var på utgående,
sade en av herrarna till
universitetscice-ronen: »Nu lurade vi er bra!»
Om en av våra äldsta
revyskådespelare, som företrädesvis uppträtt i
landsorten, herr Emil Fjellström, berättas, att
han för någon tid sedan ämnade bevista
generalrepetitionen på Dramaten av
»Ingeborg av England» (»Ingeborg» i
stället för »Elisabet» får han stå för
själv). Han blev emellertid nekad entré
och svarade då Ögonblickligen:
»Vad nu då, vill ni inte ha folk på
generalrepetitionerna heller!»
I Stockholms-Tidningen frågade
häromsistone en skribent om läsekretsen
visste vilka kända skådespelerskor dolde
sig under en del av skribenten uppräknade
namn. Han nämnde fru Andersson, fru
Eriksson, fru Ahlin, fru Sylwander m. fl.
Den initierade kunde säkerligen räkna ut
att bakom namnen dolde sig
primadonnorna Magda Holm, Jessie Wessel,
Doris Nelson och så den allra största Tora
Teje.
Vi vända nu upp och ned på frågan.
Alltså. Vad heta herrarna till dessa
förtjusande damer:
Fru Tutta Berntsen.
Fru Brita Werner.
Fru Margit Rosengren.
Fru Gertrud Pålsson.
Fru Maja Cassel.
Fru Inga-Lill Söderman.
Fru Mimi Pollak.
Fru Maritta Marke.
Fru Katie Rolfsen.
Fru Karin Molander.
Herrarna ha samtliga med teater att
göra — om det nu kan vara till någon
hjälp.
Ett par landsortsaktörer, bland vilka
även märktes herr Gustav Lövås voro för
en del år sedan på resa i Östergötland.
De skulle per tåg ta sig från Norrköping
till Stockholm, men upptäckte, att
pengarna endast räckte till tre biljetter. De
voro fyra och måste alltså skaffa mera
pengar. »Jag har en bekant i, den här
stan», sade en av dem. »Jag ska springa
till honom och låna. Detta misslyckades
emellertid, ty bekanten var icke hemma,
meddelade den utsände, när han återkom.
Man beslöt att inköpa tre biljetter samt
placera Lövås under bänken. De tre
skulle dölja honom med sina tre par
fotter. Tåget satte sig i gång och allt
tycktes gå lyckligt. Visserligen låg den
magre Lövås rätt hårt och visserligen
svettades han på grund av värmeledningens
befintlighet, som han hade bakom
huvudet på sig, men ingen märkte något. Till
slut kom konduktören och bad få se
biljetterna. Han som köpt dessa plockade
fram dem ur västfickan, i det han sade:
»Här ä tre biljetter för oss, som sitter
på bänken.»
Därefter plockade han i fickan och tog
fram en fjärde biljett, som han
överlämnade med orden:
»Och här ä en för Lövås, som ligger
under bänken.»
Herr Nils Lundell, som är en verklig
lurifax bland våra artister, spelade för
något år sedan film i Båstad. Han skulle
föreställa hovmästare och blev i denna
skepnad en dag utsatt för en rätt lustig
historia. Han var på väg genom
bad-hotellets matsal kostymerad som
hovmästare — man skulle just börja filma —
då några gäster ropade på honom. Det
var ett bilherrskap, som nyss anlänt och
som ville ha frukost med stort
smörgåsbord. Lundell fattade ögonblickligen
galoppen, lade filmen på båten samt
promenerade ut i köket, där han lyckades
plocka reda på både det ena och andra. Han
serverade själv bilherrskapet och bjöd på
både gåslever och kaviar. Herrskapet såg
litet fundersamt ut, men Lundell
förklarade, att i Båstad var man så flott.
Intermezzot slutade med, att »hovmästaren»
nekade ta emot dricks, när notan skulle
göras upp, och då förstod man, att det
var något båg med alltsammans.
På en göteborgsscen repeterade man
för någon tid sedan för en
landsortstur-né. Under repetitionerna sade vid ett
tillfälle regissören till en av
balettflickorna :
»Fröken ska stå där på högra flygeln.»
Den unga damen, som var känd för ett
föga klipskt huvud, svarade:
»Det behövs inte. Med min kännedom
om landsorten och landsortsteatrarna, så
vet jag, aitt dom endast har pianon.»
Vid en nattlig diskussion förklarade
en gång Carl Hagman för sina vänner,
att hans stora dröm här i livet är, att
en gång få resa till Italien för att få se
de bördiga makkaronifälten. De
närvarande försökte övertyga honom om, att
makkaronen var en fabriksvara och icke
någon sorts sparris. Det var emellertid
omöjligt.
Den store göteborgske skådespelaren
Georg Blickingberg blev för många år
sedan föremål för Albert Ranfts
intresse. Han tänkte engagera Blickingberg till
Stockholm och for till Göteborg föjr
att se honom. Blickingberg fick reda på,
i vilka avsikter Ranft anlänt till staden,
och beslöt sig för att spela uteslutande
för honom. Strax före föreställningen
inhämtade han, att Ranft satt på andra
bänk längst till vänster. Under första
akten sade skådespelaren sina repliker
uteslutande åt vänster, ty han hoppades
därigenom intressera Ranft för sin
person.
Ranft lämnade emellertid
föreställningen efter första akten. Han var mycket
missbelåten och sade:
»Den där Blickingberg vände ju bara
ryggen åt"en från scen!»
Ranft hade setat på höger sida av
parketten.
När man för många år sedan spelade"
»Jorden runt på åttio dar» på en
göteborgsscen blev det bråk mellan två
skådespelare, av vilka den ene gick till
direktionen och sade:
»Jag har bara fått två roller, men han
har fått fyra, det är orättvist.»
Till historien hör, att man i den
pjäsen hade att räkna med icke mindre än
sextio roller, så de cirka tjugu
skådespelarna måste på sitt sätt vara
tusen-konstnärer.Den in o <1 e i* n a
I i viiiKCdclsfabriken
Den moilcrna kvinnan
är förtjust i WINBORGS sylter
och kompotter. Hon överlåter
gärna syltningen åt
Winborgs kockar
FRU
KTKON-5ERVER
5 Y LT C R
A. II. Tli. Winbor^ & Co
STOCKHOLMMalinoffs
Beate-Christine
Text: DIX DENNIE.
Musik: JULES SYLVAIN.
del var en vår
i solens strålande glans.
Det var en dag,
då du och jag
blott gingo fram som i dans.
Och som en docka av skimrande sachsiskt porslin
bar du en skär krinolin.
REFR. :
Då blev jag förälskad i Beate-Christine
ibland jasmin
om våren.
Sunnanvinden kom och sommarfåglarnas låt
följde den åt
i spåren.
Ibland allt det kära, jag vill minnas,
skall den dagen alltid finnas.
(Ty) då blev jag förälskad i Beate-Christine
ibland jasmin
om våren.
Vi sutto så
i en berså
som i en grön paviljong.
Långt bortifrån
vid Fyrisån
det hördes klinga en sång...
Det var magistern och glunten, som gav serenad,
under en grönklädd fasad.
REFR.:
Då blev jag förälskad i Beate-Christine
ibland jasmin
om våren.
Sunnanvinden kom och sommarfåglarnas låt
följde den åt
i spåren:
Ibland allt det kära, jag vill minnas,
skall den dagen alltid finnas.
(Ty) då blev jag förälskad i Beate-Christine
ibland jasmin
om våren
även,JuHa är forljusF i &Iko.Kostymskisser
Rolfs-Revyn
1931
KATARINA II
Melodi: LOVE IS LIKE A SONG.
Text: DIX DENNIE.
kommer en sirlig, bugande diplomat.
Stolt kejsarinnan handen till kyssar skänker,
men i sitt hjärta ler hon likväl, och tyst hon tänker:
I sitt majestät
är en kejsarinna
ej den härskarinna, som du tror.
Ty av evighet
är till sist en kvinna
ändå bara skapad för amour.
Ack, vad vore hennes suveränitet,
om ej hjärtat hade någon hemlighet.
I sitt majestät
är en kejsarinna
ändå bara skapad för amour.
Kvinnan regerar gärna med despoti
staten såväl som kärlekens monarki.
Hon, som är moder för miljoner ryssar,
söker bli regentinna till lika många kyssar.
I sitt majestät
är en kejsarinna
ej den härskarinna som du tror.
Ty av evighet
är till sist en kvinna
ändå bara skapad för amour.
Ack, vad vore hennes suveränitet,
om ej hjärtat hade någon hemlighet.
I sitt majestät
är en kejsarinna
ändå bara skapad för amour.
Mordens piggaste och elegantaste veckotidning
Dfliis
Rädio
Moder
Våra Nöjen nu Edra nöjen
/Akfnell Elegant Modem De »rädda krönikorna, Feofer Litteratur
Sensationell Kalj.ml Mondän vederhäftfg"film- Musik Konst
Spirituell Pikmil Frisk.....frän och teaterkritiken ha Sport Film
gjort*®m(t6
2-
■•il’,cZJåra herrar” cE£enir 1917
ARTISTER
SOM JAG MÖTT
(Forts. fr. sid. 17.)
till orkestern att spela Finska rytteriets
marsch så hårt som möjligt. Detta rädda
situationen. Att dissekera Bercos första
framträdande vill jag inte inlåta mig på i
detta sammanhang. Jag vill nämligen inte
riskera att Berco som tack inte skriver
kupletter åt mig i framtiden, ty jag tycker
att han skall hålla på länge ännu.
Däremot bör han inte framträda som
föredragshållare med gest nummer 1, 2 och 3.
Jag kommer ihåg Eric Gustafson,
eftersom han ju i skrivande stund är på
samma scen som Katie, och denne hurtige,
jovialiske, energiske och präktige vän och
rolighetsminister får jag förstås inte
utelämna. Eric är en verkligt bra grabb.
Han gjorde mig väldigt stor nytta på
landsortsturnén 1927. Min gode vän och
kuplettmakare Gösta Stevens, expert på
aktuella kupletter, brukade i varje stad
vi kommo till lägga in en aktuell strof
om någon person eller händelse på
platsen. Men både i Växiö och Kalmar, där
Eric är på sin Mammas gata — han är
född i den förstnämnda staden och
har gått i skolan i den andra — var
det absolut omöjligt att hitta på
någonting som kunde ge Stevens uppslag till
hans aktuella strof. Det var stopp. Inte
ens tidningredaktionerna kunde hjälpa oss
med något. Den verkliga nyhetstorkan
rådde tydligen där. Men Sveriges ende
kuplettreporter fann på råd till sist: han
skrev en vers om Eric Gustafson, och var
lugn för att den slog an på bägge
ställena.
Eftersom jag talade om min gode vän
direktör Hodell på Söder, som även
tituleras succés-direktören, vill jag erinra
om Fenix-starten 1917. Redan så tidigt
började jag på Fenix med revyer i stil
med vad som senare bjudits av såväl
Karl Gerhard på Folkteatern som Hodell
etc. Jag menar inte innehållet, men den
s. k. storleken. Jag hade en fast trupp
av 12 balettflickor (danska). Kommer
ni ihåg »Våra herrar» när Ella
Dyberg sjöng den. Hon sjöng, först om
Gamla Stockholm, till bilden med
Rosendals slott (en utmärkt
Nermansdekora-tion) i bakgrunden. Så kom som
mellanlägg två kupletter av Rolf och sedan
kom det Nya Stockholms »Våra Herrar»,
se bilden av strandvägsherrarna.
Kaba-reten lades upp så att en sångare, den
tiden Erik Jansson, sjöng två
bravurnummer (efter den s. k. ouverturen).
Därpå följde fem kabaret-nummer.
Men andra avdelningen var oftast
revymässigt lagd. Jag hoppar vidare.
Jag bjöd stockholmarna på åtskilliga
sensationer 1928. Jag tänker nu särskilt
på den minnesvärda afton, då kapten
Lundborg, vilken nu stupat på sin post,
besökte Rolf revyn — det första nöjet av
det slaget han frekventerade efter
Spetsbergs flygningen. Själv låg jag sjuk,
överansträngd, på Röda Korsets sjukhem, men
jag lyckades förmå min gamle vän,
Daniel Fallström, att hålla ett hälsningstal.
Det var för övrigt ett glänsande tal och
en glänsande kväll. Fullt hus, spelande
strålkastare, flickspaljé med flaggor, »Du
gamla, du fria». Tutta Berntzen, som nu
är Tutta Rolf, delade ut rosor, och
publiken sjöng unisont. Jag hörde sägas att
det var en riktigt gripande stund.
Det var 1928 som »Hand i hand»
lan-cerades. Påhittet kom från min nye
balettmästare Floyd du Pont, som jag
kommit över i England och som ända sedan
dess varit med mig som balettmästare.
Han är en äkta yankeetyp, stor, jovialisk,
snäll och duktig, kanske bara litet för
amerikansk ibland. M*en svenska kan han
tala, så att baletten begriper honom bättre
än den begriper mig. Det är faktiskt
sant.
På Hotel Kramer i Malmö hände det
én gång att polislöjtnant Cedercrantz
stod i vestibulen och pratade vid
portieren. Du Pont kom utför trappan,
stegade rakt fram till polislöjtnanten och
sade:
»Reservera två biljetter till Palladium
åt mej!»
Polislöjtnanten i Malmö är tydligen en
gemytlig herre. Han lovade med en
artig bugning att så skulle ske, varpå han
skyndade sig att utföra ordern. Han kom
tillbaka litet senare, nalkades vördsamt
hr balettmästaren och anmälde:
»Everything is O. K.»
Han fick femtio öre. Polislöjtnanten
tog slanten, tackade artigt och bockade.
En tidning upplyste sedan du Pont om
misstaget.
Ja, många minnen dyka naturligtvis
upp och det är omöjligt att här få plats
med ens en procent. Kanske kunde jag
lämpligast avsluta med en liten historia.
Jag hade 1927 haft en glänsande
premiär på min revy på Casino teater i
Oslo. Den alltid älskvärde och trevlige
direktör Sigurd Larsen på Grand Hotel
bjöd på fest efteråt. Min gode vän
direktör prans Frölich från Grand Hotel
Helsingfxxrg hade rest upp till Oslo för
att se min premiär och var med på festen.
Festen blev glad och animerad och vid
6-tiden på morgonen briljerade en. vän
i sällskapet med att gå på händerna.
Till slut stod han på en hand med den
andra handen och bägge benen flott
svävande i luften. Hela sällskapet var
imponerat och speciellt min gode vän
skåningen Frans Frölich, som sade på sin
breda skånska: »Det var mej en hurrande.
Där står han på en hand med bägge
benen i vädret. Nu kan jag minsann
inte stå på ett ben med bägge händerna
i vädret.»I
CENTRUM
hosS.F. löpatrådarna
samman från världens
ledande
filmproducenter. Våra egna
inspelningar i
Filmstaden och våra
vidsträckta utländska
förbindelser
garantera Eder förnäm och
förstklassig
filmunderhållning.
är som alltid välrustad att möta nästa
säsong med stora nyheter, icke minst
8 å 10 svenska filmer, däribland
»En natt» — »Värmlänningarna» —
»Trötte Teodor» — filmer med
Fridolf Rhudin och Zarah Leander
m. fl.
S. F. har elva biografteatrar i
Stockholm:
RÖDA KVARN - PALLAD1UM
SKANDIA - GÖTA LEJON - STURE
ARCADIA - CAPITOL - RIO
FLAMMAN - REGINA - STORA
TEATERND’ä’ synd att jag blev vacker i stället för rik
(Schleich-Ulke — Dix Dennie)
Det är vad man kallar en stilla flört
(Pierre de Caillaux — Dix Dennie)
Tack för att du kom
(B. Zerkowitz — Karl-Gerhard)
Handarbetsvisan
(Musik: Jules Sylvain. Text: Karl-Gerhard)
Potpourri sammansatt av S. Waldimir
PIANO.
några ha det knalt
andra kolossalt betalt.
Några ha det flott
några ha det smått
var och en har fått son lott.
Du får dras med din,
och jag får dras med min
en får åka Cadillac och en får åka in.
Några stå sig slätt,
andra ha det fett
många har det inte lätt.
Några ha det bra,
andra dom får ha
bekymmer för varenda da".
En är proletär
och en gör karriär.
För en liten tid sen var det galapremiär.
Egendom för alla land:
Copyright 1931 by Ernst Rolfs Musikförlags A-B., Stockholm. E. R. 1847
andra tänker blott så här.
Nej pengarna som rullar är min musik,
d"ä synd att jag blev vacker i stället för rik,
när somliga gjort av med sin sista slant,
så får dom annars ärva nån gammal tant.
Men jag har bara svärmor i Västervik,
d"ä synd att hon blev vacker i stället för rik,
men ändå tycker ja" att hon kan vara gla"
för skönhet kan ju också vara bra att ha.
Hela stans nobless med ackuratess
mötte upp i eventing dress.
Jag tänkte det var väldigt så fin publik
d"ä synd att jag blev vacker istället för rik,
då kunde jag med er blivit du och bror
och klätt mig uti smoking och gula skor.
Kostymen som jag har den är smått antik,
d"ä synd att jag blev vacker i stället för rik,
men ändå tycker ja", att jag kan vara gla",
för skönhet kan ju också vara bra att ha.
E. R. 1847
att det finns något som kallas flört.
Tveksamt och en smula smeksamt
hörde jag mig för hos en stor charmör
och han sa" bestört:
Jo att gå e kväll till tidsfördriv
med armen om en flickas liv
det är vad man kallar en stilla flört.
Kvinnan är ju mästarinnan
när det gäller kärlek
lik väl det för.
Flera som kan kurtisera
sånt man då och då ser exempel på
både här och där.
Donationerna ta ofta fart
då ordenregnet väntas snart
det är vad man kallar en stilla flört.
Fräckhet plus en smula käckhet
och det lätt raljanta
gå i förbund
Mången har den här säsongen
uti vått och torrt övat denna sport
varje liten stund.
På teaterhimlen Ekman glänst
och blinkat smått åt Radiotjänst
det är vad man kallar en stilla flört.
E. R. 1847
så in i tvenne ögon blå,
det är vad man kallar en stilla flört.
Man säger: från i dag
känner jag av kärlekens band
mig fäst på samma gång som man
tänker på vem som skall komma härnäst.
Kring den heta gröten gå i ring
och säga allt och ingenting,
det är vad man kallar en stilla flört.
Ifrån Norden kikar Söderblom
med ena ögat ner mot Rom
det är vad man kallar en stilla flört.
Man ser den allra bäst när en gäst
från främmande land vi ha,
jag ber er nu tänk bara
på dom små nobelpriskandidaterna.
När en sådan säger att han vet
att Ibsen var en svensk poet
det är vad man kallar en stilla flört.
Och ett bjudningskort har Kilbom fått
till stor diné på Stockholms slott;
det är vad man kallar en stilla flört.
Förr hängdes folk och fä i ett trä
av furstar och kunglighet,
nu har dom utbytt sin makt mot jakt
efter popularitet.
Så prins Wilhelm läser lapplyrik
för Sveriges biografpublik
det är vad man kallar en stilla flört.
E. R. 1847
det förstod jag redan på Centralstation,
där en byling stod och tog från mig en femma
för att jag en hade mönstrat min person.
Och herr Elmquist kom i spetsen för en skattemasekör
och den sjöng med friskt humör.
I en tid då konsten börjar vara klein-art
får man sänka pretentionerna en bit,
därför hyllade vi också herr Max Reinhardt
det allena saliggörande genit.
Största delen utan pressen sa" med ögonen på skaft:
Ach, so was von fabelhaft.
Tack för att du kom,
tack för att du kom gamla hederknyffel
ska du ösa full
skäppan din med gull med en silverskyffel.
Tack för att du kom,
tack för att du kom med det svaga könet.
Att her Adolfson
kan ta instruktion gjort oss so verwöhnet.
Tack för att du kom,
det är något som ni snart alla känner.
Tack för att ni kom,
tack för att ni kom kära gamla vänner.
E. R. 1847
stämde egenhändigt in i körn:
Tack för att du kom, nu kan vi klä om
soffan på kontoret
Jönköpingsbyrå går och väntar på,
att komma upp i floret.
Nu ska" de äntligen bli ljud i vaktpara"n
Genom hela Rom ska" det tuggas om
tack för att du kom.
Du fick även tid med Orfeus,
mattan la dom ut vid Folkets hus
Tack för att du kom, inövade dom
som ett Donnerwetter
konstens himmel strax lystes opp
av Max och blev en Max bätter.
Och ifrån Deutsches Reichsbank kom det en kvittens
på en större "Såmm", du har lurat dom
tack för att du kom.
Jag spelar gjärna på mitt hjärtas sträng
det är ej blott en gest och en refräng
Ute Hollywood fick jag som applåd samma glada hälsning
Tack för att du kom, ty du kommer som
filmens hopp och frälsning.
Det är refrängen som ska bräcka svärmeri"t
Lola och Mon homme.. tack för att du kom, tack för att du kom.
E. R. 1847
HANDARBETS-VISAN.
SLOW FOX
Text: KARL-GERHARD.
PIANO.
Jag efter allra högsta mönster lagt mig till med ett broderi.
Och varje ledig stund på dan jag sömma vill flitig som ett bi.
Fast jag kan inte uppnå samma skicklighet som hans majestät.
2.
Min vän herr Engelke har trots teaterstök dock en viss balans.
Om han blir utskälld får han via Fredrik Böök strax en Rene-sans.
Fastän han gör, i konfektion så är han en handarbetets vän.
3.
Herr Gösta Ekman syr mest på en svensk langett men han ligger i,
ty någon gång i höst så skall han göra ett engelskt broderi.
Men fast han ganska slamsig sköter tråd och nål säger jämt Sven Stål:
4.
Waldemar Swahn är såsom kunglig referent lindrigt sagt urban.
Det är nog inte utan att vi alla känt leda vid herr Swahn.
Men det tycks ännu finnas många tanter kvar som säger Waldemar:
Egendom för alla land:
Copyright 1931 by Ernst Rolfs Musikförlags A.-B., Stockholm.
men jag vill mena att det skall hans forhand te".
Hans sista kudde är av den art
att den skall skänkas till prins Lennart
när han skall gifta sig med fröken
Nissvandt som säkert skall meddela Stomberg att
Hans lilla handarbete är bedårande.
Men i familjen blev det mycket tårande,
ty tjocka släkten tycks besväran.
Han reste från dom till Rivieran
med nål och tråd och alla sybehör.
Hans lilla handarbete är bedårande
ber han om mönster utav mig så får han de,
fast i vår syförening viskas
att det lär vara Adolf Niskas
små broderier han kalkerar.
Ingen kan knyta en sån frans som Atte kan
Hans lilla handarbete är bedårande,
fastän hans finska ryor är försvårande,
hänger dom dock i Frans salonger
där han har varit många gånger
med nål och tråd och alla sybehör.
Hans lilla handarbete är bedårande
jag ser i konsten äntligen ett vårande.
Nu sitter han och syr volanger
åt alla våra restauranter
och åt vårt fönster knypplar Gösta
kråksparksgardiner med spets mens jag skriver att
Hans lilla handarbete är bedårande.
Säg vad ni vill vid edert kaffetårande
men vi ska nog klä upp Thalia
tre stycken stora syskrin vi ha
med nål och tråd och alla sybehör
Hans lilla handarbete är bedårande
hela sitt liv han tillbragt korridorande,
putsande skor åt höga kretsar
i Valencielle och Brysselspetsar
en domestik, som flitigt knypplar
på små fileter och frivoliteter ja
Hans lilla handarbete är bedårande,
om ej Marika tycker det är sårande,
borde hon ge herr Swahn ett gömrum
i författarnas klubb, ett litet gum-rum
med nål och tråd och alla sybehör
E. R. 1848
Gör som jag,
filma med en Pathé-kamera.
Den följer mig på alla resor.
NERLIENS
Kungsgatan 19
”Allt fotografiskt”
3 Bonos
Cesars Grekiska stafetter
Lillebror
SAGAN OM S:T MARKUSPLATSEN
Text: DIX DENNIE.
på vita vingar kring S :t Markus" plats,
ha kommit mången liten fru att bäva,
ty de till dygdens väktare ha satts.
Tänk sägnen påstår, om en kvinna vågar
ett litet snedsteg ta åt något håll,
slår strax en duva ner från kyrkans bågar
och sätter sig på hennes parasoll.
Venedigs alla damer enligt sägen
mot dessa duvor hyst ett häftigt groll.
Och mången hustru har gått bort förlägen
med fyra duvor på sitt parasoll.
Att jag min dygd och trohet skall bevisa,
min make fordrar nu med lock och pock.
Jag vill slå upp mitt parasoll och visa,
att jag ej är det minsta rädd för skrock.
Ni vilda duvor, som på vingar lätta
här sväva kring uti S:t Markus’ skygd,
berätta för min käre man, berätta
hur många gånger jag har glömt min dygd!
Så ser den ut KOMPLETT.
Ingen antenn — ingen
jordledning — enkel inställning
— stor selektiuitet
Ett elegant ekfodral med stadigt läderhandtag —
lätthanterligt och föga skrymmande — och ändå
innehåller det en komplett radioutrustning med stor
räckvidd!
Sådan är »Husbondens Rösts» nya reseradio — på
sitt område ett värdigt motstycke till »Husbondens
Rösts» andra »portativa», den populära
resegrammofonen.
Inga ledningar binder den till någon given plats.
Ingen lös högtalare behövs — den sitter innanför
ljudöppningarna. Med radion spelande för fullt kan
Ni gå ur rum i rum. Ni kan bära ut den på verandan,
taga den med i bilen, i motorbåten ...
En tryckning på en knapp — en förskjutning av
vänstra ratten alltefter den station Ni söker — och
Ni får in många av de intressantaste
utlandsutsänd-ningarna. Är ljudet för starkt, modererar Ni det med
den högra ratten. Ni häpnar över, vilken stark, fyllig
och samtidigt mjuk ton »Husbondens Rösts»
reseradio ger.
För 70 kronor kontant är den Er. Resten av priset
erlägges med 35 kronor månatligen under 8 månader.
Kontant kostar dén endast 325 kronor. Gå in och
provspela den idag — i alla radioaffarer eller vår
utställning
Kungsgatan 4 Stockholm
Vår
RESEGRAMMOFON
är också en liten idealisk
tingest.
I ett utmärkt återgivande
kan Ni på den höra
Rolf-revy ns
populäraste nummer i
charmanta inspelningar samt alla
de andra omtyckta melodier,
som sommarsäsongen bjuder.
I lyxutförande i olika färger
Kr. 140: —
Säljes även på förmånliga
amorteringsvillkor
HUSBONDENS
”His Master"s
ROST’
Voice”
Nu har
HUSBONDENS RÖST”
en portativ
RESE-RADIOHerr och Fru Rolf som gäster hos gymnastikdirektören Kapten Brandt i Nizza.
Filmningen av Styrman
Karlssons flammor i Marseilles.
»Har de" vatt nån här mens jag va" borta?»
BLOTT SE PÅ!!
Text: DIX DENNIE.
och tittar in genom rutan,
då önskar jag mig ett aeroplan
och knäpper sakta på lutan.
När björnar mig på betalning kräva,
då vill jag högt över jorden sväva
och blott se på,
och blott se på!
En motbok förr även jag besatt
och tombuteljer på vinden.
Men jag betalade ej min skatt,
så att herr Peyron drog in den.
När atldra in på Systemet kliva
på trottoaren får jag förbliva
och blott se på,
och blott se på!
Till Göteborg och dess vådevill
Lars Egge dragit omsider,
till Alice Sterner och Inga-Lill,
men göteborgskan hon lider.
När Egge kramar dom söta liven,
får Ada sitta där övergiven
och blott se på,
och blott se på!
Min hustru blev mig en dag för svår,
ja, tusan vet hur det kom sej.
Det blev en skilsmässa, men i går
så gifte människan om sej.
När dom ett år varit gifta bara
hos dem så gärna jag ville vara
och blott se på,
och blott se på!
Att kalla Vasans revy för klen
det vore orättvist klander.
När Calle Hagman ej var på scen,
så var det Zarah Leander.
Men Thor Modéen han blev väldigt lissen
för han fick stanna uti kulissen
och blott se på,
och blott se på!
Fru Hasselquist sa att man blir dum
utav att sprattla med benen.
På Oscars därför bereddes rum —
hon fick en talroll på scenen.
Men dagen efter så ansåg mången,
att hon bort sätta sig i salongen
och blott se på,
och blott se på!
För några oppåt för andra ner
det går i levnadskampanjen.
Nog minns ni än var och en av er
det där som hände i Spanien.
Med kungatroheten stod det så till
att kung Alfons fick övergå till
att blott se på,
att blott se på!
Herr Stadener vill vid helgerna
förhindra nöjesrulljansen.
I vredesmod då bland andra sa
den bålde Harry Roeck-Hansen:
När Jularbo får ha dragspelsfester
vill varken jag eller little Ester
blo-ott se på,
blo-ott se på!
Herr Furuskog höll i Filipstad
ett tal omi utvecklingsläran.
Det blev skandal till den milda grad
att man blev blek av förfäran.
Vi andra utvecklas från gorilla
men Filipstad det vill helst stå stilla
och blott se på,
och blott se på!
—tag Cfoetta/ iiwv (jtfoetta-fl i ekan garanterar kögsta kvalitet eko kl a cl Maggidutti: Rolfs stora succés i Oslo 1923. »Denna vägen är den rätta vägen. Kom, kom, kom.» AKTA DEJ... Text: GÖSTA STEVENS. Musik: »ADELINE». Introduktionskuplett för Giovanni. har många vapen i sin hand. Med blott en enda blick hon ofta skjuter prick och lagar, så du får ett litet hjärtesår. Akta dej! Jag säger det att du ska vakta dej. Om än du gärna vill förakta mej, akta dej jag kan ta båd’ hjärta, guld och allt ifrån dej. Akta dej! Ty jag kan utan vapenmakt ta dej, om allt för kärt du vill betrakta mej, så akta dej, ja, akta dej bara för mej. I stället för att göra inbrott gör jag ett utbrott då och då. Fast mina tårar ä’ förstås förfalskade gör mannen då »hands up» och jag mån stora kupp. Akta dej! Jag säger det, att du ska vakta dej. Om än du gärna vill förakta mej akta dej. Ordet »gift» finns också uppå mina läppar. Akta dej! Ty jag kan utan vapenmakt ta dej, om alltför kärt du vill betrakta mej, så akta dej, ja, akta dej bara för mej. För att nå din välförsedda plånbok behövs det ingen dynamit. En smekning av min hand är mer än nog ibland. Jag är en mild och ljuv mera farlig hjärtetjuv! Akta dej! Jag säger det, att du ska vakta dej. Om än du gärna vill förakta mej, akta dej! Mot en kyss är inget manligt hjärta dyrkfritt. Akta dej, ty jag kan utan vapenmakt ta dej, om alltför kärt du vill betrakta mej, så akta dej ja, akta dej bara för mej. känna det Dag créme Nattcréme Persikans sammetslena, duniga mjukhet... Precis sådan vill Ni säkert Er hy skall vara. X den nya Créme Parba — tillkommen först efter årslånga experiment — har Barn-ängen fått fram en créme med dc förnämsta hudcrémernas alla goda egenskaper, men uteslutande tillverkad för svenska förhållanden, det svenska klimatet med dess många växlingar. En torr dagcréme, på samma gång ett charmant puderunderlag... En fet nattcréme, som giver Er hud ny, riklig, stimulerande näring. En diskret parfymering kommer dessutom att göra Créme Parba till damernas favorit. Ni kan även få Creme Parba som mindre väsktub. Er handlande har den nya Créme Parba. I Ert eget intresse bör Ni genast köpa en tub på prov. Vi veta, att Ni blir belåten. Fram för ett sundare nöjesliv efter originalidé av Ernst Rolf. Text: BERCO. Mel.: ENGELBREKTSMARSCHEN. bort med spelapparat, karusell och positiv. Fram med Wagner och Bullens kokbok som tidsfördriv. Vi är tvungna att tänka på vårt andliga liv. Al Caponiska apparaterna gick i spat, men en spelapparat, som trots allt står i privat är den hädiske Charlie Almlöfs pratapparat, som i vinster ej heller ger en enda dukat. Låt oss göra attack (mot) Folkets Hus i Klara Snack. Bort med gubben Brazil Jack, bort med smoking och med frack, bort med klädsnobberi, bort med glada åsneskri. Fram för sundare nöjen och tun(gomåls)taleri! O, hur ljuvt blir det ej, när man har befriat sej från allt idrottsraseri (o) fosterfördrivningspjäseri! Ack, vår glädje blir ren, när allt ogräs rensats den till och med Babygolf och naturligtvis Ernst Rolf. Låt oss undfly varenda kriminalisk roman, som gör vart gudsbeläte till nästan en fan. Låt oss odla moral’n med Allt för alla som förr. Musse Pigg leder även fram till oskuldens dörr. Upp till kamp mot schlagersmörja och jazzkultur, här behövs en censur emot all musik i dur. Bort med kläder, som understryka kvinnans figur. Återför vårat nöjesliv till hemmets lugna bur. O, hur ljuvt är det ej, när man får bereda sej nöjet att få torka disk, skura golv och rensa fisk. Invid kvällslampans sken man en stjärna lägger sen. O, familjeidyll, fyll min själ, fyll, o fyll. O, hur ljuvt är det ej, när man hemma har galej med en pantlek dudelidej och ett skepp kommer lastat, hej. En svängom sen man tar, Väva vadmal, den är rar. O, hur ljuv kultis är, med den rultis, man har kär. om Altea underkläder går i precis samma riktning som andra moderna damers: Eleganta, starka, behagliga man trivs med dem ALTE A M I L A N A I S E Jackson Stars FRAM FÖR ETT SUNDARE NÖJESLIV bort med nedbusningen, (å’n) permanenta krusningen. Sånt gör människans motståndskraft så usel och svag, att hon super för sjutt(i) portioner stångkorv pr dag. Vi ska ha, som professor Almquist nyligen sa, inga passiva nöjen, aktiva ska dom va. Låt oss träna i vandring över daggstänkta berg, låt vår glädje va lika jättestor som en dvärg. Bort med flört och kurtis, bort med »kyss mej lilla gris», bort med kärlekens drift om det inte är aktivt. Bort med ömhet, ty vet, av den varan blott man skall hava samvetsömhet, d’ä aktivt i Hudiksvall. Om man ingenting gör och därvid har gott humör, bör man haffas detektivt, för att roa sej passivt. Om man skrattar helt glatt, ska man böter få för de, tjugo kronor pr skatt, tio kronor för att le. Härligt, härligt blir det då, när på glädjens korv vi må för en ända (om) om inte två och Rolfs revyer falla. O, hur ljuvt blir det ej när all glädje gått sin vej. Den som kommer med en vits, han får smisk uppå sin sits. Man får smyga sig hän i den vida skärgården i privat motorbåt för’tt få dra en anekdot. O, hur ljuvligt och glatt när en radiodebatt blir så fri från politik, att den ingenting blir lik. Tjocka skygglappar görom för ögon och för öron och munlås på varje talare Tack för de. Hela familjens tidning närmare tjugo år har Allt för Alla gått ut till de svenska hemmen och där blivit en kär gäst, alltid med glädje välkomnad av ung och gammal. I Allt för Allas namn ligger att söka bjuda alla familjens medlemmar, från gamle farfar till lille bror, något att läsa och se på och Afas redaktion gör till en hederssak att göra tidningen än oumbärli-gare i de hundratusentals hem dit den redan nått, och att med varje nummer söka värva nya skaror av trogna vänner. Med andra ord, parollen lyder: Allt för våra läsare! Offra 30 öre ock köp veckans nummer. Det blir full valuta! Allt för Alla kostar vid pren.: 1/1 år Kr. 12:50 1/2 » » 6:50 1/4 » » 3:25 n UrT7\ LLn En av »De fem Stora» ”Ficktjuvarnas konung” LUGN VILAR SJÖN Text: KARL-GERHARD. Musik: »THATS WHERE THE SOUTH BEGINS». att en sjö-charmör hej svejs, skall ha lockigt skör. Och en svajig byx men ingen skjorta, det är lyx. Glosan, när han går på däck, Tjosan ska va fräck och käck. Vaggande hans gång i takt till någon sjömanssång. REFR.: Jag är typen för en sann och en grann revysjöman. Är det storm en da’, bara sjunger ja’ att, Lugn, lugn vilar sjön. Det finns mod uti mitt bröst men förstås »safety first». Om det går en våg tar jag extratåg till Lugn, lugn vilar sjön. Mitt viv du är till böljan står min håg. Mitt liv det är så växlande som en våg. Det går ned och det går opp men när jag är högst i topp uppå bränningen har jag känningen att Lugn, lugn vilar sjön. På stor — politikens hav dom gnor för att rusta av. Ej mer byggs en rigg utav Italiens Musse Pigg. Freden ska nu ge oss ett Eden. Är det nån som sett nåt så vackert tro? Der alte Teufel lacht dazu! REFR.: Arthur Engberg åter fått på sin kvarn en smula vått. Nästa flottdebatt säger Arthur glatt att Lugn, lugn vilar sjön. Aldrig mer ett krigsfartyg ger sig ut, ej ens i smyg, så nu kan herr Krupp gå och ta en tupp, ty Lugn, lugn vilar sjön. Uti Geneve kan nästan vem som helst, ja, till och med en Boforschef bli frälst. Herr Briand och herr Lloyd Georg ha förbjudit Arne Borg att i Nordsjön gå med sin tå, you know, så Lugn, lugn vilar sjön. års modeller äro de förnämsta, som NASH någonsin tillverkat. Exteriören är elegant med vackra, rena linjer, inredningen utsökt och köregenskaperna förstklassiga. 1 SERIE SEXOR 660-serien, 60 hkr., 6-cyl., hjulbas 2,90 m. 3 SERIER ÅTTOR 870-serien, 75 hkr., 8-cyl., hjulbas 2,95 m. 880-serien, 85 hkr., 8-cyl., hjulbas 3,07 m. 890-serien, 1 1 5 hkr., 8-cyl., hjulbas 3.15—3.38 m. WIKLUNDS STOCKHOLM & LUGN VILAR SJÖN man ej från Panama ej går för att se Sandhamn. Inga vita gäss ska blåsa opp i K. S. S. Aktörn fastnar ej på plåt, grossörn med sin gris-craftsbåt styr mot Furusund till snaps och grogg och abborrgrund. REFR.: Det blir inte något fläng uti Kungsholms simbassäng, så herr Sehlstedt kan titta fram ibland ty Lugn, lugn vilar sjön. Vivi-Ann och hennes mor långt ifrån herr Salchow bor på ett ytterskär där ej Sonja är. Så Lugn, lugn vilar sjön. Vid Nybrons vik sig böljan mindre rör. Förty på Week- end är varenda aktör. Uti Hammarbyens led miljoner ha lagts ned. Han som vevar bron han får snart pension ty Lugn, lugn vilar sjön. Men vid öregrunn’ Sjunn börjar på att blåsa opp. Den är wunderschön sjön, när det fräser grönvitt i topp. Nu blir den enorm. Storm blåser opp och skutan är läck. Där gick en mast... Gast opp alle man på däck. REFR.: Ack, ja sjömanslivet är fullt av möda och besvär. Det är grandiost med en blåst som blåst tills Lugn, lugn vilar sjön. Sveriges flotta numer är närapå uti misär. Men trots detta kan den gå ut ibland när Lugn, lugn vilar sjön. Av Ewert Taube en platta har jag spräckt. I hans gard’rob finns bara en sjömansdräkt. Har han flickan me på sjön och hon beder jungfruns bön mitt i en cyklon säger grammofon att Lugn, lugn vilar sjön. Tack för att du kom Text: KARL-GERHARD. REFR: Tack för att du kom, det är något som ni snart alla känner. Tack för att ni kom, tack för att ni kom, kära gamla vänner. Jag spelar gärna på mitt hjärtas sträng. Det är ej blott en gest och en refräng. Uti Hollywood fick jag som applåd samma glada hälsning: »Tack för att du kom», ty du kommer som Filmens hopp och frälsning. Det är refrängen, som skall bräcka Svärmeri’t Lola och Mon homme. Tack för att Du kom, tack för att Du kom. Det är underbart att åter vara hemma, det förstod jag redan på Centralstation. Där en byling stod och krävde på en femma, för att jag ej hade mönstrat min person. Och herr Elmquist kom i spetsen för en skattemasekör och den sjöng med friskt humör. REFR.: Tack för att Du kom, tack för att Du kom gamla hedersknyffel. Ska du ösa full skäppan din med gull med en silverskyffel. Och herr Nöjeskattedirektörn stämde egenhändigt in i körn: Tack för att du kom nu kan vi klä om soffan på kontoret. Jönköpings byrå går och väntar på (att) komma opp i floret. Nu ska: det äntligen bli ljud i vaktpara’n. Genom hela Rom (Råmm) ska de tuggas om: Tack för att du kom. En artist som" fötts i Sverige nonchaleras av vårt kungligt avundsjuka fosterland. Stjärnan gör succés blott om hon reklameras såsom" född uti das grosse Vaterland. Hela Stockholm låg på huvut för en världsberömd korsett, som var snörd kring Mistinguett. REFR.: Tack för att du kom, tack för att du kom, vi ha bara skräp vi. Tack för att du kom, tack för att du kom, din revy begrep vi. På parkett parlera hoppera som för avenue de l’opera. Tack för att du kom, tack för att du kom med ett par succés-ben. Tack för att du kom, tack för att du kom innan du fått träben. Och för du hade med dig plymer och Mon Homme. Din esprit var som gjord för Place Vendome. Men tack för att du kom. LILLE-BROR Text: KARL-GERHARD. (Mel.: WINTER.) Jag är äldst i hela syskonkretsen och förståndigast. Mina syskon heter bara Pettsen. Med ett ögonkast se ni nog, att vi två äro lika, syster min och jag. Men bror min har ej ens fått ett familj edrag. REFR.: Hon är båd klok och söt, hon kan sy och sticka, koka gröt. Men säg mig Lille-Bror, vad skall du bli när du blir stor? Du har en trofast blick, du är snäll, men du är inte kvick. Kanhända du dig gör ett namn som skämt-tidningskåsör. Syster och jag vi komma ej att lida brist, ty jag är stark och hon är född med kvinnans list. Hon blir nog bortgift snart och jag har chans att bli tambur major. Men säg mig Lille-Bror, vad skall du bli när du blir stor? Sven Hedin han reser och han flackar, hanses ordensbjäfs är så stort, att utav högtidsfrackar minst ett dussin krävs. Syster Alma i det tysta verkat, hon har aldrig blänkt, när syskonen jag sett tillsammans, har jag tänkt. REFR.: Hon har dock haft förstånd att skaffa sig en Blomsterfond. Men säg mig Lille-Bror, vad ska du bli när du blir stor? Det finns snart ej ett land, ej ett enda hekto ökensand, där du dig ej har stekt och med kameln i sanden lekt. Förr blåste Sven uti trumpet och ni må tro att än i dag stöter han lur vid Jeriko. I öknens sandhög han med sin lilla hink och spade gnor. Men säg mig Lille-Bror, vad skall du bli när Du blir stor? Två, som trots att de ä’ gubb och gumma, verka syskonpar äro Margit Rosengren och Mumma, även kallad Kar. De mot popularitetens tinnar jämt det lasset dra som Konsten är. Vad va det Pappa Hasse sa. REFR.: Är Operetten nålt’ kan Margit vid sortien slå en volt. Men säg mig Lille-Bror, vad skall du bli när du blir stor? Du har en nedärvd stil och du har en nyförvärvad bil, du ren vid unga år den vise Solon nära står. När i revyn sketcher du gjort, alltid du lax. Hunden var bra för att va gjord utav en tax. Du sitta vackert lärt, mens du vaktar primadonnans skor. Men säg mig Lille-Bror, vad skall du bli när du blir stor? EXTRA-REFR.: Du kan få gods och gull för bara Dina vackra ögons skull. Men säg mig Lille-Bror, vad skall du bli när du blir stor ? I skolan var du blyg, så du fick så dåliga betyg och för att giftas bort, är du för fräknig och för kort. Syster min hon skall nog en gång sörja för mej. Men jag är mest orolig för hur det går för dej. Jag vet, jag kan bli far och jag tror din syster kan bli mor. Men säg mig Lille-Bror, vad skall du bli när du blir stor? Ni kan få allting hos mej Text: KARL-GERHARD. Musik: »RO RO ROLLING ALONG». allt möjligt kram för herr och dam skall skrikas ut var da Så det gör alltid ja I min affär finns både sortiment av ton och klang och strutsgirlang. Bese mitt lager strax och strunta i herr Sachs. REFR.: Säg varför gå Ni och köper kragar i ekiperingar, säj? Varför gör ni de’? Hör Ni de’. — När Ni kan få kragen hos mej. Säg varför åker du ut till Järva och håller på en jockej? Varför gör du de’? — Hör du de’, när du kan få hålla på mej. Du bör ej med din Karolina resa till Japan, då är det bättre du kommer till China där de vackraste geishorna är. Säg varför far Ni att söka skönhet i Budapest och Marseilles? Varför gör Ni de’? — Hör Ni de’, när Ni kan få titta på mej. Jag korta liksom långa varor för, tenor med smör och lockigt skör och har mången ljuv och näpen liten stuv. Valuta ska ni få för sylarna, hos mig finns alla stylarna båd’ funkis och barock, empire och roccocock. REFR.: Säg varför går Ni på fotbollsmatcher och ropar A. I. K. hej ? Varför gör Ni de’? Hör Ni de’, när Ni kan få heja hos mej. Varför blamerar sig Ramm och Harry i USA mot Malony? Varför gör Ni de’? Hör Ni de’, när Ni kan få smockan av mej. Kan nån förstå varför Kreuger, när han gör nyemission, alltid till utlandet smyger? De’ ä’ ej fosterländskt" å’n. Varför ska Ivar ta milliarden uti Peru och Shanghai? Varför gör du de? Hör du de’ — när du kan få låna av mej. När det gäller reseffekter eller damväskor Garderob koffertar, stort urval från 90:— Automobilkoffertar till alla mär-ken från 59:— Resväskor av Oxhud, Svinläder och Krokodil, stort urval från 24:— Guldbrokad med broderi Attaché-Cases, 100-tals olika i prislägen från 5:— Petit-Polnt Broderi Getskinn Handgarderobkappsäck för 2 å 3 kostymer. Elegant utförande från 35:— Kalvskinn Krokodil VSskan landets största urval 23 KUNGSGATAN GÖTGATAN 23 STOCKHOLM Ni kan få allting hos mej som »Pappa» är så populär. I mitt privata liv finns initiativ. Ni mina damer ha rätt ofta valt er fästman skralt. Det är fatalt. Skall han just ha patent på ditt temperament? REFR.: Säg varför går du och kysser honom? Har han fått ensamrätt, säj?, Varför gör du de? Hör du de’, när du kan få kyssar av mej. Säg varför sitter du i hans knä jämt och plockar förgätmigej? Varför gör du de? Hör du de’, när du kan få plocka på mej. Du som" ännu blott är backfisk och ej vet vad du veta bör varför är du inte praktisk och frågar en yrkescharmör? Säg varför går du och reflekterar på livsmysteriet, säj? Varför gör du de’? Hör du de’ — när du får veta allting av mej. Ni skaffar er ett kreditiv på krits och bor på Ritz i Biarritz. Var mera närige, och res i Sverige. I Baden-Baden kan man dricka brunn. En dryck min mun dock finner tunn. Kom hit, ty det är här, som livets källa är. REFR.: Säg varför söker Ni jämt Antiken på gamla dar i Pompe ? Varför gör Ni de’? Hör Ni de’, när Ni kan få åldras hos mej. Och varför far Ni och ser Passionsspel i Oberammergau, säj? Varför gör Ni de’? Hör ni de’, när det finns passioner hos mej. Jag har köpt mig en racket och en bok i tenniskultur. Jag spelar inte så vacke’t, men jag har en blixtrande tur. Varför går Gerhard jämt ut med Pettson och säjer ready och play? Varför gör du de’, hör du de’. När du kan få spela med mej. 1. oCV HOTELL ATLANTIC Elegant festvåning Dans IHåndag, Fredag Diné 2:75, soupé från 2:50Besökande av ROLFS REVY får vid uppvisande av entrébiljett Fofofjrnfcrincj till halva priset Jan de Meyere Blomvas I Bonbonniére med lock A.-B. DE SVENSKA KRISTALLGLASBRUKEN, STOCKHOLM TILL OCH OM ERNST ROLF Kjäre Rolf! Du elsker aa telegrafere. Dit telegram fik jeg torsdag, näste dag kom et nyt telegram med mange flere ord og spurte om jeg var färdig. Du er dig selv lik! Nei kjäre ven, en artikkel om dig, lar sig ikke rable ned saa fort som telegrafen gaar, og det kan du väre stolt av... Du er en visesanger av internationale dimensioner. Ingen visesanger har charmert mig som du, og ingen visesanger har ärgret mig som du. Man sier at enhver tid har sin egen rytme, men jeg synes at din rytme har präget tiden ialfal her hos os. Den er git dig i vuggegave og du har den som ingen anden. Hvor mange ganger har jeg ikke hört folk si »Han Rolfen, han er faen saa flink til aa finde melodier som gjör sig». — Det er du men faa tänker paa at det er du som »gjör den». — Det bevises saa let ved alle de som snytter paa Dig med slätte og kjedsommelig kopier. — Det er ikke sikkert at de faar den gode melodi til aa »gjöre sig». For din kunstart og for din kunst er du en fulvoksen kar, men ellers er du et stort barn med store hvite tänder. Var gla for det! Som revypappa kjender jeg dig saa lite. Jeg har bare värt hos dig en par maanter paa Fenix for mange mange aar siden og da var du saa ung. Du var saa at si bare forlovet med revyen og da skal man ikke väre pappa. Victor Bernau. Kjsere Ernst Rolf! Maa jeg be om plass for dette i dit program? Første gang jeg traff Zigfield Chevalier Ernst Rolf var paa Grand hotel i Kristiania en formiddag for mange, mange aar siden. Paa eftermiddagen skulde de norske sportsjournalister spille mot de svenske, med Rolf som dommer, og undertegnede skulde hoppe stav. Naturligtvis maatte jeg hilse paa dommeren, og det var i den anledning jeg fikk audiens hos revykongen. Men for et syn! Alt var i det vildeste røre. Medisin-flasker, bandasjer, en lege, en massør i fuldt arbeide, og fotballarrangører som vred sine hender. Rolf hadde skadet sin arm meget alvorlig, og det var 99 procent sansynlig at han, som skulde vaere trekkplastret, ikke kunde komme. Men Rolf kom, og han dømte hele matchen uten at publikum ante hvad som var iveien med ham. Og paa kvellen spillet han revy. -- Ikke lenge efterpaa var jeg tangodansør i hans revy. Hadde jeg dengang visst at det var mulig aa hoppe stav paa en scene, tror jeg heller jeg vilde foretru-ket det. Min kvinnelige partner trakk eller skøv mig rundt scenen en gang pr. aften for god betaling til mig og lite til hende, saa jeg var naturligvis mere end fornøid, for jeg var dengang likesom nu fattig som en lus. (Liten skatt.) Rolf kjøpte forresten en frack til mig i anledning min rolle som tangocharmør(!), — og den har jeg endnu. Senere har jeg truffet Rolf ved mange anledninger, og har ogsaa hat den store glede aa b. hos ham i Stockholm en uke for et par aar siden. Det er selvfølgelig først og fremst Rolfs store interesse for alt som har med sport aa gjøre, som har bevirket at jeg saa ofte er kommet i kontakt med ham, og det er ogsaa hans sportsinteresse som i høi grad har bidraget til aa gjøre ham saa populaer som han er i Norge, og vel ogsaa i Sverige. Samtidig tror jeg det er hans sport som gjør at han kan taale den store paakjenning han til stadighet er utsatt for ved alt for meget arbeide. Rolfs sisste revy i Oslo blev en kjempesukses, som alle de tidligere, og det er nu aa haape at det maatte gaa saa daarlig for ham i Sverige (fromt ønske!) at han snart kommer igjen til oss. For vi vil gjerne ha ham aaret rundt! Men kjender jeg Rolf rett, saa kommer han nokk ogsaa hos sine landsmenn til aa gaa fra sukses til sukses. Charles Hoff. Vi siro rustade Saxon & Lindströms Förlags hus vid Sveavägen. att nu kunna tillmötesgå hrr riksannonsörers högst ställda önskemål vid [-Annons-kampanjen-] {+Annons- kampanjen+} Egen, nybyggd fastighet. Stort, modernt tryckeri. Stereotypi- och klichéanstalt. 13 5 personers personal. VI UTGIVA FÖLJANDE VECKOTIDNINGAR: LEKTYR Upplaga 183.000 ex. SÅNINGSMANNEN 60.000 ex. SVENSK DAMTIDNING 40.000 ex. TRÄDGÅRDSTIDNINGEN VIOLA 6.S00ex. Saxon & Lindströms Förlajjs A-IK Sveavägen 98, Stockholm Telefon: Namnanrop SAXON & LINDSTRÖMS på samma gång han är direktör-regissören, som håller ordning uppå baletten och kören och ta’r författarna, när så höves, i skören. Det också hänt att han haver varit sufflören. och sökt på lediga stunder upp annonsören. Ja, när affischkletarn en gång spela frondören, så gick han själv ut i stället för affischören. Men framför allt annat är han introduktören av den och den världsberömda mästarjonglören, dressören eller dansören och voltigören. I vari’téväg är han rent ut konnässören. Han är, kort sagt, mest begåvade arrangören av allt det där som båd" glad och tillfredsställd gör en. Säsongen startar han städse som miljadören, men när den slutat, så har han högst några ören. Vänligen Emil Norlander. Rolf har gett Sverige den konstnärligt vackra utstyrselrevyn. Och sig själv, som inte behöver annan utstyrsel än sin talang och sin äkta svenskhet. Den kan varken London, Paris eller Hollywood dölja. Rolf har glatt och roat oss i många år. Han är värd vårt tack för att han gjort det på rätt sätt. Hasse Zetterström. Kaere Ernst Rolf! Modtag en Hilsen fra en gammel Artist, der har haft den Glaede at optraede i Din Cirkus — det var paa Lorensberg i Göteborg (Nalle blaeste Flygel) og vi havde det triveligt — det var herlige Dage. Du var lutter Solskin og fuld af Löjer. Tak for dengang — og tak for mange andre Gange. Möder man Dig bliver man altid glad fordi Du er saadan en herlig Gut — en aegte Artist — Revykonge og alt det der — men mest af alt, er Du en storartet Kammerat. Ja — det var bare det jag vilde sige. — Hej paa Dig kaere Ernst Rolf. Vennen Storm P. Rolf in Town: Han är välkommen. Med sina jazzband — de kinesiska synkoperarna nästan roligast — sina sköna dansöser — Florence vackrast, Nina Payne skickligast, Omori-jaivanesiskorna behagligast — sina manliga och kvinnliga komiker (best of the bunch: Lillebil Ibsen), sina schlagers (oemotståndligast: »Välkomna hit, mina damer och herrar, välkomna hit!»), sin kära publik och sina nästan lika kära fordringsägare, vilka allesamman så visst som en falla för Charme, för Festglansen, för det överdådiga Nöjet att vara aktivt med i en Rolfrevy samt lätt och lusteligt lägga upp ett nytt stycke samarbete med Ernst Rolf. Han är välkommen på scen. I vårsolens sken göres gala-entrén i böljande rader av dunmjuka ben. (Är diktarstyrkan fulltalig ?) Han är välkommen också i den lilla klädloge som arkitekt Starck glömt att förse med ventilation. Välkommen till en fem sex schackpartier pr kväll. På personalens vägnar. T. Tegnér. Illa avlönad privatschackspelare. Det bästa hos Rolf är dalmasen. Revykungen kan ha sina sidor, men masen är bra. Herbert Grevenius. Direktör Rolf som människa känner jag inte ett dugg. Som konstnär måste han vara allvarlig och ambitiös — man når inte sådana resultat som han annars — som revyartist, tycker jag, han är charmfull och icke tillgjord. Ville man vara elak, kunde man kanske säga att han ibland, i någon mån, verkar glad svensk gosse på julgransplundring, men vill man vara snäll — och det bör man alltid vilja — måste man erkänna, att få ha en sådan förmåga att rycka publiken med sig som han. Om han alltså inte precis är raffinerad, så är han istället kolossalt skicklig — textuttalet! — och i alla bemärkelser generös. Dessutom är han bestämt snäll. Och när jag sagt det, har jag sagt närapå det högsta beröm, jag kan åstadkomma. Ty hur många av oss är snälla? Vagabonde. I staden eller på sommarnöjet är en trevlig bok lika välkommen Fängslande Underhållande förströelseromaner: äventyrsböcker : FRANK HELLER : VICTOR BRIDGES : Doktor Zimmertiir säger Flodens hemlighet. 4:75 farväl. 5:75 PHILIP MACDONALD : MARIKA STIERNSTEDT: En tragedi i Sandhavet. En vis jungfru. 3:50 3:75 mm c pa i ii - ÖVRE RICHTER FRICH : Krönta och okrönta rebel- Madonnans leende. 4:75 ler. 6: 50 STEIN RIVERTON : GUSTAF STRINDBERG : Det förlovade landet. Gästen som kom med . 5:- färjan. 4:25 JO VAN AMMERS-KULLER : J. ). CONNINGTON : Maskerad. 7: 50 Nemesis. 3:- ETHEL M. DELL: På hederns altare. T. L. DAVIDSON : 5: 50 Mordet i laboratoriet. 3: — BERTA RUCK : En stulen fästman. 4:75 A. FIELDING : Coxmysteriet. FRANCES HART: 3:~ PAMELA WYNNE : Under moskitonätet. 4:75 Bellamyprocessen, 1 o. II å 3: — BONNIERS Jeg husker en aften for ca. 2 aar siden, at jeg kom ind i Helsingborg Teater for at se Ernst Rolf spille Revu. Hvordan selve Revuen var, har jeg glemt. Jeg har set saa mange Revuer siden, baade gode og daarlige — mest daarlige. Men hvad jeg aldrig glemmer var stemningen i Teatret. Det var den förste aften, Ernst Rolf spillede den Revu i Helsingborg, og selvfölgelig havde Teatret väret udsolgt Ugevis i Forvejen. Alle Byens Spidser — og Helsingborg er en rig By med mange Spidser — var mödt op i Teatret i stiveste Puds. Det var altsammen usädvanlig stiligt. Og ogsaa stemningen var stilig. Under de förste otte numre saaes neppe et Smil paa de ottehundrede värdige ansigter, der var vendt mod scenen, og med lange mellemrum hörtes der hist og her forsigtig Bifald fra fornemme Händer, der modstrebende blev slaat mod hinanden. Det löd", som der blev knäkket hule Nödder i Parkettet. Saa sprang Ernst Rolf ind paa Scenen og for förste gang löd virkelig applaus — men höflig applaus uten varme. Rolf lagde ud med sin förste Sang, og Publikum dernede begyndte at röre sig lidt paa Säderne men stadig var der som en iskold mur mellem Scenen og Tilskuerplads. Rolf stod et öjeblik og tog maal af Situationen, og saa var det, som om der for en Djävel i ham. Han spändte sig sammen, som en Tiger paa Spring og man saa, at han tänkte: »I skal nok komme til at give Jer!» Fra det öjeblik og indtil Täppets fald for sidste Avdeling havde han Salen i sin magt. Han nynnede sine Refräng ind i Publikum, han fik dets Hjerter til at banke og dets kinder til at glöde. Jeg har aldrig set mennesker undergaa en saadan Förvandling. Al Fornemhed, al Fornemhed, al Blaserthed var som bläst bort, man saa äldre hvidhaarede mänd slaa hinanden paa Knärne, og hörte svulmende silkeknitrende Damer synge med i Omkvädet, mens Sveden haglede ned ad dem, og klappe saa deres hvide Hansker revnede. Den Aften gik det op for mig, at Ernst Rolfs succes som Revuleder og Visesanger ikke alene skylde hans Dygtighed, hans Charme og hans Foredragskunst, men först og fremst, at han selv föler saa fuldt og hel en Tilfredstillelse med sit Arbejde, at hans Livslyst og A-bedsgläde ikke kan andet end rive Publikum med. Thi den, der ikke elsker sin Metier, bliver aldrig Mester deri. Paul Sarauw. 1 Varje Nummer Ett NothäfteAo//"" orkesler Tävlan Nr i. VEM KLÄCKER DEN BÄSTA REVYREFRÄNGEN? Ernst Rolf och Chinarevyn utlysa stor tävlani En prissumma på 800: — kr. fördelas på de bästa förslagen. En prisnämnd, bestående av Ernst Rolf, Karl Gerhard och Valdemar Dahlquist, bedömer tävlingsmanuskripten och följande priser komma att utdelas: 1 :sta pris kr. 300: —, 2 :dra pris kr. 250: —, 3:dje pris kr. 150:— och 4 :de pris kr. 100: — och dessutom ett antal tröstpris. Kupletten och visan intaga ett betydande rum i em modern revy. De värdefullaste pärlorna i revyns brokiga pärlhals-band äro ofta kupletterna. Från parkett och rad följer man sången med spänt intresse och väntar endast på visans eller kuplettens klimax och poäng. Denna nervtråd, som går igen i de allra flesta sångnummer, kallas refräng. Det är på sätt och vis refrängen, som skapar visans karaktär. Kring densamma har författaren byggt upp hela visan. Han leder på ett systematiskt sätt texten i kupletten fram till refrängen och han söker så vitt möjligt presentera refrängen på sådant sätt, att den dimper ned som en överraskning. Refrängen, rätt placerad, ger visan" dess spets. Den är knutpunkten, kring vilken allt rör sig. Men den är också något mycket mera. Den är i bästa fall en »radda», som vi så små- ningom lära oss att gnola. Den är med andra ord hela visans reklammärke. Det finns skilda slag av refränger. Sätta vi oss ned och försöka påminna oss alla de refränger, somi under de senaste åren nått våra öron, måste vi gå bet på uppgiften. Allting mellan himmel och jord har utnyttjats i refrängavseende. Det mesta har kanske varit billigt, men mycket lever än. Ibland komma vi kanske till och med på oss själva med att gnola någon urgammal refräng. Är det för mycket begärt att efterlysa några absolut nya? Knappast. Tiden är rik på nya händelser, nya uppfinningar, nya slagord. Den stora reklammannen föder en ny refräng för varje säsong. Tiden har gett honom den. Revyförfattaren hittar också på något nytt. Han plockar finurligt upp de kom, som obetänksamma människor tappat och så har han en refräng. På det viset ha exempelvis sådana vittbekanta uttryck som »på sakens nuvarande ståndpunkt» och »det är svansen, som styr» kommit i allt folks mun. De ha givit visan dess aktuella karaktär. Men vid sidan av dem ha vi andra stilarter. Här finns visan, som bygger på ett populärt ur livet fångat uttryck, t. ex. »fy på sig, gamla människan», här finns sjömans valsen, och här ha vi även den mera romantiska genren representerad. Tusen och åter tusen refränger ha av vänliga människor under årens lopp före- slagrits visförfattania. Ytterst få ha visat sig duga. Ernst Rolf har också erfarenhet, större förresten, än kanske någon annan. När han nu utlyser en refrängtävlan, är denna ett ytterligare bevis för hans stora optimism. Han tror, trots allt, att det ska komma fram goda och nya förslag. Tidigare tävlingar ha givit bevis för, att publiken i flera fall haft hum om, vad saken gällt, och även fött bra refränger. Ernst Rolf vill nu ha flera. Kom med förslag. Sök fånga några uttryck ur tiden och sänd dem till China (i Stockholm). Det är endast att skriva: Direktör Ernst Rolf, China, Stockholm, på kuvertet, så kommer det honom ordentligt tillhanda. Skriv även »Tävlan 1». Han kommer att läsa breven var för sig under de korta uppehållen mellan entréerna och han kommer vidare, att vid prisbelöningen hålla sig å jour mied de högt förtjänta män, som äro i hans närhet, främst då Karl Gerhard. Försök inte föreslå några urgamla refränger. Direktören är spränglärd på refränger, så den gubben kommer inte att gå. Pristävlingen utgår den 1 augusti. Därefter är det för sent att föda några kvickheter. En prissumma, som nämnt kr. 800:—, fördelas till insändarna av de bästa förslagen. Det kan hända, att summorna komma att tilldelas pristagarna från re vy scenen, så bered Eder att få fribiljetter på prisutdelningsdagen. Sätt i gång, men som sagt, kom ihåg, att både »Karlsson, som lägger ner rör» och »Fia Jansson» äro gamla. Det ska vara något nyttlRolf sjunger ”Mitt svärmeri" att en dam i Stockholm sänt med de vackraste buketter och i dag hon skrivit har här i denna sal finns hon mitt ideal var hon har satt sig ner men jag vet inte vem hon är vad hon kan heta som jag har kär när hon är så inkognito <3Znna-3pisa (zzicson Tävlan Nr 2. VEM FÖDER DEN BÄSTA MELODIEN? Ernst Rolf och Chinarevyn utlyser en stor tävlan. En prissumma på kr. 800: — fördelas för de bästa förslagen och prisnämnden, bestående av Ernst Rolf, Karl Gerhard och Valdemar Dahlquist, kommer att utdela följande pris: 1 :sta pris kr. 300: —, 2 :dra pris kr. 250: —, 3:dje pris/ kr. ISO:—, 4:de pris kr. 100:— och dessutom ett antal tröstpris. Den svenska schlagerproduktionen har under de senaste åren rönt ett oanat uppsving. Vi ha inte längre behövt förlita oss på de utländska schlagerfabrikanterna. Inom Sveriges gränser ha vi sådana män som Helge Lindberg, Helan, Fred Winter m. fl. och dessa ha satt sig ned vid pianot och knåpat fram melodier, vilka icke blott haft framigång i Sverige, utan även i en del fall spelats i utlandet. Alltsamman länder herrarna (och damerna med förresten — det finns sådana) till stor heder. När Ernst Rolf i denna programtid-ning utlyser en meloditävlan, är det i främsta rummet i samband med de bägge övriga tävlingar, för vilka redogörelser återfinnas på annat ställe. Direktören efterlyser i dessa, dels goda refrängförslag, dels även goda, färdigskrivna kupletter. Varför då inte även ta steget fullt ut och söka skaka fram några nya kompositioner ? Fram alltså, alla schlageramatörer i samlad trupp. Har Ni någon bra komposition, så sänd den till China och skriv Ernst Rolf, China, Stockholm på kuvertet. Skriv även på kuvertet »Tävlan nr 2». Tävlingstiden utgår den 1 augusti. Ef- ter den tiden är det ingen idé att komma stickandes med något. Obs.! De tre pristagarna komma att av Ernst Rolf lanceras i fortsättningen av Chinarevyn. De i pristävlan nr 1 belönade komma nämligen i första hand att för musiksättning utlämnas till de nyupptäckta kompositörerna. Även de prisbelönade kupletterna i tävlan nr 3 komma att i första hand utlämnas till pristagarna i meloditävlingen. Ernst Rolf hoppas med andra ord kunna ordna ett samarbete mellan samtliga pristagare. Tävlan Nr VEM SKRIVER DEN BÄSTA OCH FULLSTÄNDIGA KUPLETTEN ? En prissumma på 800: — kr. utdelas för de bästa förslagen. Prisnämnden, bestående av Ernst Rolf, Karl Gerhard och Valdemar Dahlquist, bedömer förslagen och följande priser komma att utdelas: 1 :sta pris kr. 300: —, 2 :dra pris kr. 250: —, 3:dje pris kr. 150:—, 4 :de pris kr. 100: — och dessutom ett antal tröstpris. Det är inte alldeles nödvändigt, att man har tillgång till en melodi för att skriva en hel kuplett. En person med någorlunda musikaliskt öra kan sätta sig ned och skriva en kuplett även utani tillgång till musik. Nota bene, om han har något att skriva ned. Exempel på lyckade sådana kupletter finns. Kupletterna ha i det fallet först sedan de skrivits överlämnats till en komponist, vilken satt musik till desamma. Denna programtidning utlyser vid sidan av de bägge övriga tävlingarna, för vilka inbjudningar återfinnas i detta nummer, även en tävlan, gällande fullständiga kupletter. Det är alltså i denna »tävlan nummer tre» varken fråga om en enstaka refräng eller en komposition. Ernst Rolf vill ha en hel kuplett, helst på minst fem verser. Ni har säkert vid revybesök under årens lopp satt er någorlunda in i, hur en kuplett är skriven. Sök alltså skriva en fullständig kuplett och sänd den till Ernst Rolf, China, Stockholm. Skriv »Tävlan nr 3» på kuvertet. Pristävlingstiden för denna tävlan utgår, liksom för de övriga, den 1 augusti.p my N " f / i \ , s ******* AVI BV1 RN Årets Grand Prix-segrare. 1931 års hypereleganta och ultramoderna modeller äro nu inkomna. Kraftiga, raka åttor med bl. a. det moderna frihjulet, innebärande c:a 20 % bränslebesparing-enormt kraftigt dimensionerad chassisramskonstruktion - verkligt gedigna karosse-rier med lika vackra som stilrena linjer - en inredning, sista ordet i elegans och komfort. Första vagnen av årets modell har köpts av H. K. H. Prins Carl J:or. Vagnar i lager för omgående leverans. PHILIP50H5 AUT0M0BIL Strandvägen 7 A A-B Autopalatset, S:t Eriksg. 117 STOCKHOLM Det är vad man kallar en stilla flört Text: DIX DENNIE. Musik: PIERRE DE CAILLAUX. Jag har under gångna dagar hört, att det finns något, som kallas flört. Tveksamt och en smula smeksamt hörde jag mig för hos en stor charmör och han sa bestört: REFR.: Jo, att gå en kväll till tidsfördriv med armen om en flickas liv, det är, vad man kallar en stilla flört. Och att ta en kyss och då och då se in i tvenne ögon blå, det är, vad man kallar en stilla flört. Man säger: från idag känner jag . av kärlekens band mig fäst, på samma gång som man tänker på, vem, som skall komma härnäst. Kring den heta gröten gå i ring och säga allt och ingenting, det är vad man kallar en stilla flört. Kvinnan är ju mästarinnan, när det gäller kärlek, likväl det är flera. Flera som kan kurtisera. Sånt man då och då ser exempel på både här och där. REFR.: Donationerna ta ofta fart, då ordensregnet väntas snart, det är, vad man kallar en stilla flört. Ifrån Norden kikar Söderblom med ena ögat ner mot Rom, det är, vad man kallar en stilla flört. Man ser den allra bäst, när en gäst från främmande land vi ha. Jag ber er, tänk bara på dom små (no)belpriskandidaterna! När en sådan säger, att han vet, att Ibsen var en svensk poet, det är, vad man kallar en stilla flört. Fräckhet plus en smula käckhet och det lätt raljanta gå i förbund. Mången har den här säsongen uti vått och torrt övat denna sport varje liten stund. REFR.: På teaterhimlen Ekman glänst och blinkat smått åt Radiotjänst, det är, vad man kallar en stilla flört. Och ett bjudningskort har Kilbom fått till stor diné på Stockholms slott, det är, vad man kallar en stilla flört. Förr hängdes folk och fä i ett trä av furstar och kunglighet. Nu har dom utbytt sin makt mot jakt efter popularitet. Då prins Wilhelm läser lapplyrik för Sveriges biografpublik, det är vad man kallar en stilla flört. DESTO VACKRARE BLIR JAG FOXTROT Text: KARL-GERHARD. Musik: JULES SYLVAIN. när jag varsam och grätten fört giletten jag förgäves sökt spåren av de framlevda åren det är likadant med mig som med Gustav Fredriksson. Jag som litet barn var velig och så ful att jag var rälig men för varje år jag i Under frukostens raster för att söka kontraster jag i Stockholm vandrar kritiskt klandrar jag vår stad som förfulas bara sedan i julas har vårt Stockholm kommit flera mil närmare Berlin. Men för mig får stadens fäder gärna tappa vett och heder för var ful fasad i vår Mot fru Zarah Leander har det riktats ett klander att fast hon är kvinna lär hon minna om en herre som bätter sjunger sina kupletter men jag är mycket tacksam för den reklam som hon mig ger. När hon upp mot solen växer, faller det på mig reflexer och ju mer blasé långa Drottning Bess av herr Bruckner togs av regissör Muckner till en glänsande seger för fru Jaeger. Tora snava och snubbla och i bröstet det bubbla temprament har Teja fått och hon saknar inte mod. När som Exex genom köke rusa in fick han se spöke med en vitnad test stå och Egendom för alla land: Copyright 1931 by Ernst Rolfs Musikförlag A.-B., Stockholm. E. R. 1854 Jag är kanske lite grånad och det gör mig så förvånad, att ju mindre hår jag på huvet får desto vackrare blir jag. Men allting ganska relativt ä" när man jämför mig med herr Ernst Rolf såsom ofta sker i pressen blir jag aldrig nånsin lessen med ett ögonkast på en sån kontrast, desto vackrare blir jag. huvudstad desto vackrare blir jag. Alla Stockholms stads bohemer ha" skällt ut Fredrika Bremer, fröken Friedman lär gått och tänkt så här desto vackrare blir jag. Den statyn blitt rendezvouzplats för vartenda låghalt kärlekspar. Jag för min del med Den Göte bredvid Vikingen har möte, han är naken och jag har kläder på så desto vackrare blir jag. Zarah ä" desto vackrare blir jag. Hon med armar muskulösa har gått in för att charmösa men ju mera karl hon i stämman har, desto vackrare blir jag. Du har så många fula herrar, här om dan sa jag till hennes chef. Och så svara lilla Frasse jag har Niska, Lövås, Svasse och ju fulare Kalle Haj nu ä" desto vackrare blir jag. väsa hest desto vackrare blir jag. Ja, det var en kamarilla för var huvudknopp som trilla så sa drottning Bess: Det ska tusan less desto vackrare blir jag. Fru Teje ej privatim synes hennes man i mörkrum håller na, kallad fram och retuscherad säger Tora smått generad: Kors i all min dar, för var plåt han tar desto vackrare blir jag. Oj, vad det är härligt på landet! (Sommargästens vals) Egendom för alla land: Copyright 1931 by Ernst Rolfs Musikförlags A.-B., Stockholm. E R. 1852REFRÄNG: Oj, vad det är * / yJ här - ligt på lan - det, när det är som-mar och strå - la i - de Vi fotografera oss alltid och endast hos SORBON, Vasagatan 35, då vi gästa Göteborg. Konstmuseum i Los Angelos har i år inköpt en av Sorbons porträttbilder för sina samlingar.S^limningen av Tävlan Nr 4 Slyrman ‘Efcarlssons "EFZammor VAD KOSTAR EN ROLFREVY? Folk i allmänhet har nog icke den blekaste aning om, vad en Rolfrevy kostar. Revyns direktion skulle kunna lyfta på slöjan, men gör det inte. Den överlåter åt publiken att under ensamma stunder i hemmet söka komma till det riktiga resultatet. Där ha vi Tävlan nummer 4. Alltså: Vad kostar en Rolfrevy? Ernst Rolf hjälper här nedan läsarna på traven. Han presenterar nämligen en lista på de olika kontona, dock givetvis utan summor. Det gäller alltså, att efter varje konto söka gissa, vad det drar för kostnad, samt därefter summera ihop och få fram slutsumman. Lämpligaste sättet torde vara aitt beräkna varje kontos kostnad för hela sommar sej ouren samt därefter dividera slutsumman med 120. Budgeten är nämligen beräknad efter en som-marsejour av 120 föreställningar. Den då uppkomna summan torde alltså ange dagskostnaden. Vilken, är denna dagskostnad? Ernst Rolf har denna summa i huvudet. Liksom tusen andra. Han undrar, om någon kan gissa sig till den. Fyra pris utdelas. 1 :sta pris kr. 100: —, 2 :dra pris kr. 75 : —, 3:dje pris kr. 50:— och 4 :de pris kr. 25 : —. Till ledning meddelas följande: Rolfrevyn är en ofantligt stort upplagd apparat. Den drar mycket stora kostnader. Företaget torde vara det dyraste i revybranschen norr om1 Paris. Berlin kan icke konkurrera. Utländska artister: Malinoffs. 4 personer, bagage cirka 500 kg. Ha senast uppträtt hos Ziegfeld Follies. Artister i toppstjärneklass. Giovanni. Uppträder visserligen ensam, men har hustru, barn och barnjungfru med sig, bagage cirka 400 kg. Har uppträtt i London i 514 år. Nu engagerad av Mlistinguett till hennes nästa stora revy på Casino de Paris. Har uppträtt tidigare i Paris på Ernpire. Epp Sisters. 2 personer (plus mamma). Debuterade i Miinchen. Har sedermera; varit det främsta numret på Follies Bergéres i Paris under två år. Artister i toppstjärneklass. Tre Bonos. Tillsammans 5 personer. Mor och far medfölja. Cirka 500 kg. bagage. Ha uppträtt omväxlande på Hansa i. Hamburg, Scala i Berlin och Ernpire i Paris. Eltzoffs. Tillsammans 10 personer, cirka 1.000 kg., bagage. Var det största numret i Mistinguetts senaste Casino-revy i Paris. Anses vara den utan konkurrens främsta ryska danstruppen för närvarande. Golemann. Medför och handhar duvorna för duvnumret. Jacksons balett-trupp. 12 personer. (Tretton med Mrs Jackson.) 1500 kg. bagage. En av världens främsta balett-trupper.. I ag är en beprövad man — det vet alla. Men alla prov ha visat, att Vademecum är det bästa.“Sonny <33oy“ Svenska artister: Tutta Rolf, Britta Werner, Karl Gerhard, Valle Dahlqvist, Ludde Gentzel, Rulle Bohman, Eric Andersson, Eric Abrahamson, Kulörten Andersson, Anna-Lisa Eriksson, Einar Fagstad. Svensk balett: Karl Gerhards balett, 22 Rolfs girls. Orkestern: Mrs och Mr Oakly, Ame-dée Charles, Pierre Renaud, Alenius, Bolmis orkester med 8 man. Tjänstemän och fasta funktionärer : Bälettmästare: Floyd du Pout. Belys-hingsmästare. Biljettkontoret: 2 biljett-försälj., 1 telefonvakt. Sekreteraren: Fru Jacobsson. Frisören. Garderobier-inspektör: Fru Chave. Huvudkontoret: Två kamrerare. Inspektör. Kapellmästare. Nattvakter. Regissör. Portvakt. Scenrmstare: Gösta Larsson, Siifflör: Fru Bohman. Syateljén: Carl Larsson. Kostymchef. Biträdande scenmästare: R. Knapp. Scenvakt. Veckoavlönade funktionärer: Påklä -dare: 2 st. Garderobierer: 16 st. Vakt- mlästare: 10 st. Scenarbetare: 10 st. Elektriker: 5 st. Baren: 2 st. Påklä-derskor: 4 st. Rengöring: Städerskor: 8 st. Rengö-ringsmaterial. Fönsterputsning. Elektrisk ström. Brandvakt. Hyror: Teaterhyra. Magasinshyra. Kontorshyra. Telefoner. Försäkringspremier. Tvätt. Körslor. Div. kontor sutgifter: (exkl. löner, telefon och telegram). Div. andra utgifter: Räntor, artistskatt, stämpelskatt, utgifter för bilar. Reklam: Annonser i dagl. tidningar. Andra: annonser. Affischtavlor och kiosker. Tryckning av affischer, program, vishäften, minnesalbum, biljetter. Klichéer. Reklamchefens lön. Fotografi-material. Hyra av rekvisita: Möbler m. m. Resor och representationer. Författarehonorar: Karl-Gerhards gage samt procent på dagens brutto. Dix Dennie. Berco. Stevéns, Fritz-Gustaf? Kompositörer: Honorar för schlagers kom"ponerande av Fred Wjnter, Jules Sylvain med flera. Avgifter till Stim. Uppsättningen. Beräkna hela uppsättningens kostnad. Lägg märke till tre stora generalridåer. Uppsättningen mestadels levererad av svenska firmor: siden från AL-B. Sika, ridåmaterial från Gamlestaden i Göteborg, skor från Alms Handmetod. Honorar för dekorations- och kostymskisser av Zig, Gueye, Garmland, Gunilla Stiemgranath med flera. När ni beräknat dagskostnaden (det vill säga den summa ni tror den uppgår till) nedteckna den samt sänd den i ett kuvert till Ernst Rolf, China. Skriv Tävlan 4 på kuvertet. Tävlingstiden utgår den 1 augusti. Och hoppas sedan, att just ni kommit den riktiga summan närmast.T)ä gär jag Text: KARL-GERHARD. Musik: »GIVE YOURSELF A PAT ON THE BACK». Av Ernst Rolf jag inbjuden blev på Göteborgs-sejour. Och först sa jag: tack, men sen sa jag: ack — du är allt en filur, du vill ha ett staffage för det ger du mej gage. Tja — REFR.: Om jag får en femti-lapp te för var entré — då går jag me’. Får jag gå in i skönsminkad mask, har du mig som i en ask. över allt for mycket skall du ej gapa, på affischen blott vill jag spela apa. Får jag varje dag en kliché uti G. T. — då går jag me’, Men om du själv har tänkt göra succé, då går jag inte me’. Carl Brisson till herr Mac Donald bjuden på middag blev för herr Chaplin med sju sorters vin. Brisson skrev strax ett brev. I det stod det: Ja, tack. Men säg mig käre Mac ... REFR.; Kommer själve prinsen, av W. på din diner — då går jag me’ kommter det många lorder i kask, har du mig som i en ask. Det gör väl ej nåt, om jag tar med mig svägerskan Thilde? Hon vill så gärna hälsa på Oscar Wilde. Kommer Einstein dit med sin re-lativité — då går jag me’. Men kommer den tråkige Shakespeare — Då går jag inte me’. När Thalia har karneval med serpentin och flarn syns ej ett blink av Calle Kinch med flera scenens barn. På maskeraden sist sa en charkuterist: Att jag är bland vänner i kväll jag en känsla har. På Folkan vi setts, när det har getts revy av Karl-Gerar. Jag frågar ej nu: säj... ni följer väl me’ mej? REFR.: Kommer fru Hoving dit och John E. och Tutta B. — då går jag m‘e’ "•— Vill Elsa Carlsson ha’t pas de basque har hon mig som i en ask. Kommer i rococcodräkt Lill-Tollie Zellman, tar jag allongeperuk och kallar mig Belltnan. Kommer Alice i negligé och Annie B. — då går jag me’. Men kommer Viran utklädd till fé, då går jag inte me’! REFR.: Om jag går tillbaks ett, tu, tre från Rolfs Varieté. — PUBLIKEN: Då gå vi me’. Om jag bjur på kask och på snask. Till Mister Manville méd gemål Kreuger lär sänt ett kort. För att få se dem båda på te. Fru Manville kabla fort: Herr Kreuger och herr Toll, det finns ett förbehåll... REFR.: Kommer prins Carls och Mister G. och Ebba B., då går vi me’. Ha gästerna anor från Brask, har ni oss som i en ask. Vi umgås blott med blått blod och Almanach-Gothar. Av gästerna får ni först sända oss röntgenska plåtar. Om Helge Johnson ordensprydd ä’ och har Axel breve’ — då gå vi me’. Men kommer en Johns eller Pettersson te’. Då gå vi inte me’. PUBLIKEN: Har du oss som i en ask. Jag tycker, att vi jämt ska vara tillsamman. Inte bara i sorg, nej även i gamman. Om del går åt helsicke te med min succé. PUBLIKEN: Då gå vi me. Men om ni ska betala entré. PUBLIKEN: Då gå vi inte me’. ÅHLÉN & ÅKERLUNDS FOTO0R AVYR ANSTALT, STOCKHOLM 1©31.CAPILLO Härvattnet för Dam och Herrtjennes lilla emlighet FL Lon är eftersökt överallt B Ingen kan motstå henne och hennes hurtiga, glada sätt ■ Den doft av friskhet hon alltid för med sig är en del av hennes charm ■ Men vari ligger då hemligheten i hennes charm? Jo, hennes vackra tänder och friska andedräkt är det som gör att hon aldrig blir förbisedd av sin omgivning II Regelbundet — morgon oeh afton — använder hon Vade- VADEMECUM för bätire munhygien. ÅKERLUND 5.RAUSINGRolf som Agitator.
Katarina II
Karl Gerhards balett
Giovanni
Piratfinalen
Jackson Stars
Lillebror
Före "slaget"
Waldemar Dalquist
Kulörten Andersson
Epp Sisters
Kapellmästare Pierre de Caillaux
Karl Gerhard som Chevalier
Rolf som rallare
"Maggidutti", Oslo 1923
1. Det har gång på gång mig hänt
2. Anonyma små biljetter
3. Att hon här i afton var
4. Tanken är fatal
5. Men gud allena ser
6. Mitt spärmeri är alltså här
7. Det är synd att inte veta
8. Ack aldrig får mitt hjärta ro
9. Jag kanner att hon är mig när
10 Den som jag älskar är alltså här
Malinoffs