Svåra ord - lexikon över 12000 ord med förklaringar

SVÅRA
ORD

Lexikon över 12000 ord med förklaringar

Eskil Källquist

NOK

pocket

ESKIL KÄLLQUIST

Svåra ord

Lexikon över 12 000 ord

med förklaringar

NATUR OCH KULTUR

Textredaktör Maud Torpvret

Tredje utgåvan, tredje tryckningen

Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm

Omslag Anders Rahm

Tryck Nørhaven A/S, Danmark 1999

ISBN 91-27-02661-2

Svåra ord — vad är det?

Svåra ord är väl helt enkelt ord som många läsare eller lyssnare vill ha

förklaring på. Dit hör i första hand vad man brukar kalla främmande

ord eller lånord. Men även många ord, som verkar hur svenska som

helst, kan vara svåra att förstå. (Ofta rör det sig då om gamla ordlån

från tyskan.) Tydligt är också att svåra ord i dag inte alis är desamma

som för någon generation sedan.

Språkutveckling är både addition och subtraktion. Mängder av ord

och uttryck från de klassiska språken har undan för undan försvunnit

ur vårt språkmedvetande, och många inhemska ord har fått dela deras

öde. Långt talrikare är dock nytillskotten. De livliga internationella

förbindelserna ökar ständigt de språkliga utlandsskulderna. Inte minst

har den moderna vetenskapen framkallat en ström av nya termer.

Tidigare kunde det anses önskvärt att i en bok samla ”största möjliga

antal främmande ord i svenskan”, men något sådant är inte längre

realistiskt. Nu är särskilda fackordböcker ofrånkomliga som ett

komplement till ett lexikon för människor i allmänhet.

Problemet framför andra med en bok av detta slag är, att ett urval

av uppslagsord måste göras. Det räcker då inte med att utesluta ord

som alla förstår och ingen slår upp. Det kan också vara motiverat att

undvika dels specialiteter på olika områden, dels vad som förefaller

vara språkets dagsländor. Även skolkunskapernas ord kommer i

farozonen — exempelvis de traditionella termerna i grammatik och

geometri. Och namnen på växter och djur är så många och skiftande, att

de lämpligen reserveras för ett facklexikon.

Till sist må sägas att SVÅRA ORD främst inriktar sig på språkbruket

av i dag men också vill vara till hjälp vid läsningen av något äldre

litteratur.

Att slå i lexikon

Att i ett lexikon slå upp ord som man sett i tryck är väl ingen större konst

— förutsatt att man kan alfabetet. Värre kan det bli, om man endast har

hört ett främmande ord. Då kan man inte alltid veta, under vilken

bokstav eller bokstavskombination ordet skall sökas.

Tyvärr finns det inga enkla regler att hänvisa till. Kanske kan det

dock vara till någon hjälp att redan från början göra klart för sig följande.

Sj-ljud skrivs i det stora flertalet främmande ord med sch eller ch.

En del låneord från engelskan har i stället sh.

Ex shah, shantung, shanty, sheriff, sherry, shetlandströja, shingla,

shoppa, shorts, show, shunt.

Mest avvikande från svenska skrivvanor är g och j som beteckning

för sj-ljud. Detta lexikon har följande exempel:

gelatin, gelé, genant, genera, generalisera, generell, genever, geni,

genre, gentil, georgette, gest, gestikulera;

jackett, jakaranda, jalu, jalusi, jardinjär, jargong, jasmin, jetong,

jockej, jonglera, jour, journal, journalist, juste, justera.

Tj-ljud återges med ch i ord som hör samman med Chile (t ex chilen)

samt i check och några andra ord av engelskt ursprung, bl a chinchilla,

chintz, chippendale, chips.

J-ljud skrivs med y i några få ord: yankee, yard, yen, yoga, yoghurt.

Annars står valet ungefär som i svenska ord mellan j och g.

S-ljud framför e, i eller y bevarar stavning med c i många ord av

latinskt ursprung.

Undantagsvis förekommer även z som tecken för s-ljud, bl a i zenit,

zigenare, zon, zoologi.

Uttal

Vid uttalsbeteckning inom klammer används (liksom i Svenska akademiens

ordlista) vårt vanliga svenska alfabet. Det medför, att uttalet av

en del utländska ord kan bli starkt försvenskat — vilket inte får anses vara

till skada för vårt språk.

Genomgående betecknas sj-ljud med sj och tj-ljud med tj.

Om inte annat anges, skall o i lånord uttalas å.

Uttalet av g och k framför mjuk vokal (e, i, y, ä, ö) anges endast då det

kan tyckas bryta mot svenska uttalsvanor.

För att säkerställa rätt betoning har i ett antal fall tryckstark stavelse

utmärkts med ett särskilt tecken ("). Detta har satts efter stavelsens

vokal, om denna är lång, och annars efter stavelsens sista (eller näst

sista) konsonant. I tryckstark diftong au har tecknet satts efter a som i

a"ula.

Att slutstavelsen är tryckstark i bl a ord på -ens, -ent, -ang, -ism och

-tion torde få anses så naturligt, att betoningstecken inte behöver utsättas.

Detsamma gäller vokalen e i verb på -era.

Särskilda förkortningar

Förutom allmänt brukade förkortningar har följande kommit till

användning:

adj adjektiv

eg egentligen

förk förkortning

handel handelsterm

jur juridisk term

lat latin

mat matematisk term

med medicinsk term

mus musikterm

plur plural

sdo se detta ord

språk språkterm

subst substantiv

särsk särskilt

tekn teknisk term

urspr ursprungligen

vanl vanligen

äv även

A

A ① högsta betyget ② länsbokstav för

Stockholms kommun i Stockholms län ③

nationalitetsbeteckning för motorfordon

från Österrike (Austria) ④ förk för

artilleriregemente ⑤ pappersformat; A 4 =

210 x 297 mm

a a förk för ① ad acta (lat) (skall läggas)

till handlingarna ② anförda arbete (vid

sidohänvisning till en skrift)

a a C förk för anno ante Christum (natum)

år före Kristi födelse

AB ① förk för aktiebolag ② en

betygsgrad (Med beröm godkänd)

a"bacus el a"bakus ① den översta

fyrkantiga plattan över en pelare ② fornromersk

räknetavla; kulram

abba fader (efter Mark 14:36) abbé titel för

fransk katolsk präst

abbediss"a föreståndarinna för ett

nunnekloster abb"ot föreståndare för ett kloster

abbreviation förkortning abbreviatu"r

förkortningstecken i medeltida handskrift

eller i notskrift

ABC-stridsmedel kärnvapen samt

biologiska och kemiska stridsmedel

abderi"t (eg person från Abdera i Trakien)

enfaldig person abderi"tisk dum; förvänd

abdikation av abdikera avsäga sig tronen

abdo"men buk; bakkropp hos leddjur

a"ber svårighet, streck i räkningen

aberration avvikelse från det normala;

avbildningsfel hos linser och speglar

ABF förk för Arbetarnas

bildningsförbund

abiturient" skolelev inför avgångsexamen

ab"lativ (språk) ett kasus bl a i latin

abnorm" onormal abnormite"t avvikelse

från det normala; missbildning

a bocc"a chiu"sa [kjosa] (mus) med slutna

läppar

abolition (eg tillintetgörelse) befrielse från

åtal för ett visst brott

abonnemang beställning och betalning i

förväg (t ex av en serie konserter)

abonnent den som abonnerar på något

abonnera beställa och betala i förväg för viss

tid; prenumerera

abort" framkallande av missfall;

fosterfördrivning

ab o"vo (lat från ägget) från första början

abrakada"bra (eg en trollformel)

meningslöst prat

abrasion (eg avskrapning) havets

nedbrytande verksamhet vid en kust

abrupt" tvärt avbruten, plötslig

abscess" [absess] varhärd

absence [absangs"] själsfrånvaro, kortare

medvetslöshet

absent friends [äb"snt fränds"] frånvarande

vänner

absi"d halvcirkelformig utbyggnad

absint" malörtslikör

abskiss"a [-sk-] (mat) en punkts avstånd

från den lodräta axeln i ett rätvinkligt

koordinatsystem (jfr ordinata)

absolu"t ① fullständig; ovillkorlig;

allmängiltig (motsats till relativ) ② fullständigt,

helt och hållet; äv = säkert; absolut gehör

förmåga att exakt ange en tons höjd

absoluta nollpunkten den lägsta möjliga

temperaturen (—273,16°C)

absolution syndernas förlåtelse

absolutism ① envälde ② helnykterhet

absolutist helnykterist

absolvera avsluta, fullborda, avlägga (en

examen); frigöra

absorbera suga upp, uppta i sig; ta helt i

anspråk absorption uppsugande (t ex av

gas i en fast eller flytande kropp, av

vätska i en fast kropp, av strålningsenergi

vid passage genom ett ämne)

abstinens avhållsamhet (särsk från

alkohol)

abstrahera bortse från; avskilja abstrakt"

motsats till konkret; endast tänkt,

begreppsmässig; overklig; svårfattlig

abstraktion ① något endast tänkt ②

(filosofisk term) begreppsbildning genom att

man bortser från det som är oväsentligt

abstru"s dunkel, svårförståelig

absurd" orimlig, mot allt förnuft

absurdism en modern litterär och

konstnärlig strömning som lägger an på att visa

det orimliga och meningslösa i tillvaron

absurdite"t orimlighet, meningslöshet

abundant" överflödande, riklig; överdrivet

ordrik

AC länsbeteckning för Västerbottens län

a C förk för anno Christi; se anno

a cappell"a (mus) utan ackompanjemang

av instrument

acc förk för acceleran"do [aks-] (mus) med

småningom ökad hastighet

acceleration [aks-] hastighetsökning

accelera"tor [aks-] ① tillsatsämne för att

påskynda ett tekniskt förlopp ② anläggning

för att ge laddade partiklar mycket

stor hastighet (då deras rörelseenergi kan

omvandla atomkärnor)

accelerera [aks-] öka hastigheten, påskynda

accent [aksent"] ① tonvikt, betoning;

skrivtecken över vokal för att ange

betoning eller uttal; akut accent ( ´ )

enstavighetsaccent som i and; grav accent ( ` )

tvåstavighetsaccent som i ande ②

egendomligt tonfall, brytning i uttalet

accentuera betona, ge eftertryck åt

accept [aksäpt] förbindelse att betala en

växel (eller en räkning); växel med

påtecknad förbindelse att betala den

accepta"bel [aks-] godtagbar

acceptant" [aks-] den som skrivit på en

växel och därmed förbundit sig att betala

den

acceptera [aks-] mottaga, antaga; godkänna

access" [aks-] tillträde

accession [aksesjon] tillväxt; nyförvärv

accessionskatalog katalog över nyförvärvade

böcker i ett bibliotek

accessoa"rer [aks-] tillbehör, bihang

accesstid [aks-] den tid (i milliondels

sekunder) det tar att få fram en uppgift ur

en datamaskin

accidens [aks-] tillfällighet accidenstryckeri

mindre tryckeri för kort, affischer o dyl

acci"s [aksis] skatt på tillverkning och

omsättning av vissa varor

aceta"t ättiksyrans salter och estrar

aceto"n ett lösningsmedel

acetyle"n ett vid förbränning starkt lysande

kolväte

acety"lsalicy"lsyra ett febernedsättande och

smärtstillande medel (bl a i magnecyl,

albyl, bamyl, dispril)

a Chr (n) förk för ante Christum (natum)

före Kristi födelse

ack"ja en sorts båtliknande släde (använd

särsk av samer)

acklamation högljutt bifall; vald med

acklamation vald utan omröstning

acklimatisera sig vänja sig vid nytt klimat;

finna sig till rätta under nya förhållanden

ackommodation anpassning, särsk om

ögats förmåga att anpassa sig för olika

avstånd ackommodera anpassa

ackompanjemang musik till (sjungen eller

spelad) melodi ackompanjera utföra

ackompanjemang; följa

ackord ① samklang av flera toner ②

ersättning för viss arbetsmängd (i st f

timlön eller månadslön) ③ ekonomisk

uppgörelse med fordringsägare för att

undvika konkurs

ackordera träffa avtal; överenskomma,

göra upp; pruta

ackrediterad vanl = erkänd som diplomatiskt

sändebud; väl ackrediterad väl

anskriven, med gott rykte

ackumulation samling, anhopning

ackumula"tor batteri, anordning för lagring av

energi ackumulera samla, hopa

ackura"t noggrann, punktlig; precis

ackuratess" noggrannhet, punktlighet

ack"usativ (språk) ett kasus bl a i latin och

tyska

ackuschö"rska barnmorska

ackvisition ① anskaffning ② (värdefullt)

förvärv; vinst ackvisitö"r den som skaffar

kunder (annonsörer, försäkringstagare

o dyl)

acne se akne

a conto förk a/c (handel) på löpande

räkning

acre [ejkr] engelskt och amerikanskt

ytmått (ung 4046 m²)

acta (lat) handlingar, dokument; ofta

namn på vetenskapliga tidskrifter

AD förk för ① Arbetsdomstolen ② anno

Domini (se anno)

ad acta förk a a till handlingarna (dvs till

handlingarna i arkivet sedan ett ärende är

slutbehandlat)

adagio [ada"djå] (mus) långsamt;

musikstycke i långsamt tempo

adaptation av adaptera anpassa (bl a om

ögats anpassning efter belysningen)

ad ast"ra (lat) till stjärnorna

a da"to (lat) från denna dag

ADB förk för automatisk databehandling

addend" tal som skall adderas

adden"da tillägg

addera sammanräkna, lägga ihop additament

tillägg addition sammanläggning;

ett av de fyra enkla räknesätten

additi"v tillsats i driv- eller smörjmedel

adekva"t fullt motsvarande; likvärdig

adept" lärjunge; förr äv = guldmakare

ad extre"mum (lat) till det yttersta, till slut

adhesion den kraft som gör att två kroppar

häftar vid varandra

adia"fora religiöst eller moraliskt

oväsentliga ting

ad infini"tum (lat) i det oändliga

ad in"terim (lat) tills vidare

ad"jektiv (språk) en ordklass

adjungera tillkalla som biträde; förordna

som tillfällig ledamot

adjunkt" tjänstetitel för vissa gymnasie-

och högstadielärare och för vissa icke

ordinarie präster

adjutant" biträde åt högre militär (eller åt

furstlig person)

ad li"bitum (mus) efter behag

administration planering och ledning;

förvaltning

administrati"v som hör till förvaltning

administra"tor el administratö"r (skicklig)

ledare av en verksamhet; äv =

utredningsman t ex i ett konkursbo

administrera styra, planera och leda; sköta

en verksamhet för annans räkning

admira"bel beundransvärd admiratö"r

beundrare

admittera ge tillträde, släppa fram

admitt"itur (lat) godkänd med tvekan

admonition förmaning, varning

ad no"tam (lat) ta ad notam lägga på

minnet, rätta sig efter

adolescens" [-sjens el -sens] ungdomsålder

Ado"nis vacker ung man (efter en skön

yngling i grekisk saga)

adoptera upptaga som eget barn adoption

formellt upptagande som eget barn efter

tillstånd av domstol

adora"bel tillbedjansvärd adoratö"r

beundrare, älskare

adrenali"n ett hormon med

kärlsammandragande verkan

adress ① bostadsuppgift; utanskrift ②

textad hyllningsskrift

adressa"t den person som en försändelse är

adresserad till

adsorption fasta kroppars förmåga att på

sin yta upptaga (adsorbera) gas eller

vätska

adstringerande (med) sammandragande

ad utrum"que para"tus (lat) beredd till

bäggedera, dvs till både bok och svärd

(inskrift på Lunds universitetssigill)

advent (eg ankomst) de fyra veckorna

närmast före jul

adventister en religiös sekt som väntar

Kristi snara återkomst

adverb (språk) en ordklass adverbia"l

(språk) bestämning till verb, adjektiv eller

adverb

advers" framsidan av ett mynt eller en

medalj

adversati"v som utmärker en motsats

advoka"t (eg tillkallad) juridiskt utbildad

person som yrkesmässigt utför juridiska

uppdrag åt allmänheten (särsk som

försvarare vid rättegång)

advokaty"r utspekulerad men ohållbar

bevisföring; spetsfundig lagtolkning

aero- [tre stavelser] luft-, flyg-, t ex

aerodrom flygplats, aerogram flygbrev,

aeroplan flygplan

aerodynamik läran om gasers rörelse

aerologi" utforskning av atmosfären

aeroso"l tätt med småpartiklar i luft eller

annan gas (t ex dimma, rök); ett

besprutningsmedel mot växtsjukdomar

aerosolförpackning sprejflaska eller liknande

tryckbehållare

aerosta"t luftballong, luftskepp

aerostati"k läran om gasers jämvikt

afasi" oförmåga att tala och uppfatta språk

till följd av hjärnskada

affaire d"amour [affä"r damo"r]

kärleksäventyr affaire d"honneur [affä"r dånö"r]

hederssak

affekt" häftig sinnesrörelse (t ex vrede,

ångest) affekte"rad tillgjord, konstlad

affektionsvärde känslomässigt värde

(oberoende av det ekonomiska värdet)

afficiera göra intryck på; angripa

affinera avskilja ädla metaller

affinite"t släktskap, samhörighet;

benägenhet att ingå kemisk förening med annat

ämne

affirmati"v jakande; bekräftande

affisch" anslag, plakat affischera sätta upp

anslag; visa (på ett anspråksfullt sätt)

affischö"r person som klistrar upp affischer

affix" gemensam beteckning för prefix

(sdo) och suffix (sdo)

affär äv = (viktig) angelägenhet, stor

händelse; "väsen"

aforism kortfattat (och fyndigt)

formulerad tanke; visdomsord

afro- afrikansk

afrodisi"aka sexuellt stimulerande mat el

dryck

AGA förk för Svenska AB

Gasackumulator

aga"pe kristen kärlek; kärleksmåltid hos de

första kristna

aga"t ett mycket hårt kvartshaltigt mineral

(använt bl a till smycken)

agen"da [g-ljud] (eg det som bör göras)

föredragningslista; kyrkohandbok

agent" ① representant för en firma; ombud

för ett främmande land; äv = spion ②

(språk) en sorts verbbestämning agentu"r

representantskap för en firma;

verksamhet eller rörelse som drivs av en agent

agera [g-ljud] handla; låtsas vara; spela en

roll på teatern

agg ovilja, hat, bitterhet

agglomera"t hopgyttring (t ex av olika

bergarter) agglomeration tät bebyggelse,

tätort

agglutination av agglutinera klibba

samman, baka ihop sig

aggrega"t ① hopning, samling ② (tekn)

enhet av samverkande maskiner

aggregationstillstånd materiens tillstånd:

fast, flytande, gasformigt

aggression angrepp, fientligt anfall

aggressi"v anfallande, utmanande, stridslysten

a"gio [g-ljud] överkurs (det belopp varmed

priset på ett värdepapper överstiger det på

värdepapperet angivna värdet)

agitation bearbetning av den allmänna

opinionen för en viss sak

agita"to (mus) upprört, lidelsefullt

agita"tor person som agiterar agitato"risk

upphetsande, uppviglande agitera ivrigt

verka för en sak (i tal eller skrift), försöka

påverka stämningen

agn bete (vid fiske)

agnar fröskal; avfall vid tröskning

agna"tisk tronföljd manlig tronföljd

agnosticism [ej ng-ljud] åsikten att verklig

kunskap om Gud och det översinnliga

inte är möjlig agnos"tiker person som

bekänner sig till agnosticism

Agnus Dei [ang"nus de"i] Guds lamm ① en

Kristussymbol ② början på en bön i den

katolska mässan (i svensk översättning

"O Guds lamm, som borttager världens

synder")

agoni" dödskamp

agorafobi" skräck för att vistas på stora

öppna platser, torgskräck

agraff" ① prydnadsspänne ② (med)

sårklämma som i samband med operation

håller samman sårkanter

agrafi" oförmåga att skriva på grund av

hjärnskada

agra"r ① (subst) jordbrukare ② (adj) som

har att göra med jordbruk agrarpolitik

jordbruksfrämjande politik

agrea"bel behaglig, angenäm

agremang godkännande av en viss person

som ett annat lands diplomatiska

sändebud

agremanger behagliga ting, nöjen

agrikultu"r jordbruk

agrono"m person med examen från

lantbrukshögskola agronomi"

lantbruksvetenskap

aha-upplevelse den plötsliga upplevelsen

av att sammanhang klarnar och problem

får sin enkla lösning

air [är] ① sång, aria; melodi ②

(högdragen) min eller hållning; atmosfär

air mail [är mejl] luftpost

à jour [asjo"r] för dagen; hålla sig à jour

med hålla sig underrättad om läget för

dagen

ajournera [asjornera] uppskjuta till en

senare tidpunkt

akademi" ① universitet ② samfund för

vetenskap eller konst akade"miker

universitetsutbildad person; ledamot av en

akademi

akade"misk ofta = högtidlig, stel;

verklighetsfrämmande, enbart teoretisk

akademisk kvart (enligt gammal sed för

föreläsningar m m vid universitet) en kvart

efter utsatt tid

akan"tus (el acanthus) en växt vars blad

alltifrån antiken ofta har efterbildats i

dekorativ konst (t ex vid utsmyckning av

kapitäler)

akill"eshäl [k-ljud] sårbar punkt, svag sida

a"kne (el acne) finne, kvissla

akribi" sträng noggrannhet

akroba"t person som utför gymnastiska

konststycken (t ex på cirkus)

akroma"tisk färglös

akros"tikon dikt där radernas

begynnelsebokstäver bildar ett ord

akt ① handling; ceremoni (t ex vigselakt);

huvudavdelning i en teaterpjäs ② skriftlig

handling, dokument ③ avbildning av

naken modell, naketstudie ④ uteslutning ur

samhället; förklara i akt förklara fredlös

ak"ter bakre delen av en båt (motsats till

för)

ak"tie [acktsie el acksie] andel i ett

aktiebolag; aktiebrev aktiebolag förk AB

affärsföretag där delägarna satsat visst kapital

men inte är personligen ansvariga för

bolagets förbindelser aktieportfölj innehav

av aktier i flera börsnoterade företag

aktion handling; ingripande; spel(sätt) på

en teater eller i film; strid (till sjöss)

aktionsradie verksamhetsområde; ett

skjutvapens räckvidd; den sträcka ett

flygplan kan gå fram och tillbaka utan att

ta in nytt bränsle

ak"tiv (motsats till passiv) verksam; driftig

aktivera göra (mer) verksam; (tekn)

överföra till ett mer energirikt tillstånd; göra

radioaktivt

aktivism politisk rörelse som verkar för

aktivt ingripande i ett krig aktivist

krigsivrare

aktivite"t livlig verksamhet; handlingskraft

aktri"s skådespelerska

aktualisera göra aktuell, väcka intresse (på

nytt) för något; förverkliga

aktualite"t intresse för dagen

aktua"rie (förr) tjänstetitel för vissa

befattningshavare med statistiskt betonade

arbetsuppgifter

aktuell av intresse för dagen, "brännande"

aktö"r skådespelare

akupunktu"r en kinesisk metod för

sjukdomsbehandling (instick av nålar på vissa

ställen av kroppen)

akusti"k ① läran om ljudet ②

ljudförhållandena i en lokal akustisk ljud-

aku"t skarp, häftig; överhängande, som

kan väntas när som helst; övergående

akut accent se accent akutmottagning

läkarmottagning för plötsligt insjuknade

akvamari"n en havsgrön eller blå ädelsten

akvarell" målning med vattenfärg

akva"rium vattenbehållare för vattendjur

och växter

akvatint" (konst) en sorts etsning

akvavit (eg livets vatten) en kryddad

brännvinssort

akvedukt" vattenränna över marken

à la på samma sätt som, i stil med

alabas"ter fin marmorliknande gips

à la bonne heure [alabånnö"r] (eg i en

lycklig stund) låt gå för det, gärna för mig

à la carte [alakart"] enligt matsedeln

aladå"b kött- eller fiskrätt i gelé

à la greque [greck] se meander

à la mode [mådd] efter modet; på modet

alarm varnings- eller utryckningssignal;

buller, uppståndelse

alarmera slå larm; oroa; ofta = kalla på

polis eller brandkår alarmerande

skrämmande, oroande

al"ba vit prästdräkt; mässkjorta

alba"n person från Albanien

albatross en stormfågel

albinism medfödd brist på färgämne i hud,

hår och ögon (vilket medför bl a vitt hår

och röda pupiller) albi"no (plur albiner)

person med albinism

al"bum ① samlingspärm (för t ex

fotografier) ② bok för minnesverser o dyl;

litterärt eller konstnärligt eller musikaliskt

samlingsverk

albumin en grupp enkla proteiner

alert" pigg, livlig, vaken på alerten

påpasslig, på sin vakt

alexandri"n ett versmått (särsk under 1600-

och 1700-talen) med sex jambiska

versfötter i varje vers och med taktvila (cesur) i

mitten

alexi" oförmåga eller störningar i förmågan

att förstå tryckt och skrivet språk

alf el alv en sorts övernaturligt väsen i

fornnordisk mytologi

alfa första bokstaven i det grekiska

alfabetet (där beta är andra bokstaven)

alfabet skrivtecknen i bestämd

ordningsföljd alfabetisk i bokstavsordning

alfa och omega första och sista

bokstäverna i det grekiska alfabetet, "begynnelsen

och änden"

alfastrålar (tekn) en sorts radioaktiva

strålar

al fine till slutet; (mus) till det ställe som i

notskriften betecknas med Fine

alfons" sutenör (efter titelrollen i ett drama

av Alexandre Dumas d y)

al fresco (målning) på våt vägg

al"gebra en gren av matematiken;

ekvationslära; "bokstavsräkning"

a"lias med annat namn, även kallad

a"libi bevis för att en person inte kunnat

vara på brottsplatsen när brottet begicks

alienation ① känsla av främlingskap ②

försäljning, överlåtelse

alikvot"stämmor orgelstämmor som

förstärker andra övertoner än oktaver

alimentation föda, näring; underhåll

alka"isk strof en sorts fyrradig orimmad

antik strof (efter den grekiske skalden

Alkaios)

alkaloi’der vissa kvävehaltiga växtämnen

med starka giftverkningar (t ex morfin,

kokain, stryknin, nikotin)

alkemi’ konsten att göra guld alkemist

guldmakare

al’kotest ett sätt att snabbt påvisa

alkoholförtäring (hos bilförare)

alko’v sängnisch i ett rum

alla breve (mus) dubbelt så hastigt tempo

(halvnot motsvarar fjärdedelsnot)

Allah’ muslimernas beteckning för den

ende guden

alldenstund emedan, därför att

allé väg med träd på båda sidorna

allega’t bilaga; verifikation

allegori’ liknelse; en berättelse som kan

tolkas bildligt; symbolisk bildframställning

(t ex egenskaper i mänsklig gestalt) särsk i

barockens konst allego’risk bildlig; som

har en djupare betydelse

allegrett’o (musikstycke i) ganska livligt

tempo alle’gro (musikstycke i) livligt

tempo

allergi’ [g-ljud] överkänslighet för vissa

ämnen aller’gisk som får snuva eller

andnöd eller eksem av vissa ämnen i luften

eller maten

allians’ [-angs] (politiskt) förbund alliera

sig sluta förbund allie’rad bundsförvant

allitteration uddrim, vokal eller samma

konsonant i början av flera ord (t ex ute

och inne, folk och fä)

allmosa gåva till nödlidande

allokering fördelning (t ex av råvaror)

allongeperuk [alångsj’-] peruk med långa

nedhängande lockar (herrmode under

1600-talet)

all right [ål rajt] bra, riktigt

all round [ål raund] allsidig, mångkunnig

alludera anspela, syfta (på) allusion

anspelning

alluvia’lbildning avlagringar (t ex

marskland) som bildats efter istiden

alma ma’ter (eg hulda moder) gammal

hedersbeteckning för universitet

alpack’a ① en nysilverlegering ② (ull från)

ett sydamerikanskt lamadjur; tyg av

sådan ull med bomull i varpen

al pa’ri (handel) till pari (se pari)

alpi’n som har att göra med Alperna eller

andra fjällområden alpinist

bergbestigare; kännare av Alperna

alpin kombination (tävling i) störtlopp,

slalom och storslalom

a’lruna örten mandragora och särskilt dess

enligt germansk folktro undergörande

rotstock

al secco [all secko] målning på torr vägg

(motsats till al fresco)

alster skapelse, produkt; resultat

alt (sångerska med) djup kvinnoröst;

andra stämman i blandad kör

alt- (i namn på musikinstrument) med

något lägre stämning, t ex altfiol, altflöjt,

altsaxofon

alta’n utbyggnad (ofta på pelare) med

skyddsräcke

altarbrun dekorerad bård längs altarskiva

altare eg offerhärd, offerbord

al’ter ego (lat) ett andra jag (t ex en mycket

nära vän); äv = dubbelgångare

al’tera pars (lat) den andra parten,

motparten

altere’rad upprörd, oroad, förvirrad

alternati’v en andra möjlighet; en av flera

möjligheter alternati’vt eller i annat fall,

eller också; omväxlande

alternera omväxla, turas om

altitu’d en himlakropps höjd över

horisonten angiven i grader

altruism (motsats till egoism) oegennytta;

uppfattningen att vårt handlingssätt skall

bestämmas av hänsyn till andras välfärd

aluminium en silvervit lätt metall

aluminera överdra med ett tunt lager av

aluminium

alumn’ lärjunge, skyddsling

a’lun ett aluminiumsalt använt bl a som

blodstillande medel

alv ① jordlagret närmast under matjorden

② se alf

al’var den kala kalkstensmarken på Öland

och Gotland

alveo’l hålighet (bl a tandhålan)

alveola’rer språkljud bildade med

tungspetsen mot tandvallen (t ex slutljuden i

fart och fars)

a m förk för ante meridiem förmiddagen

amalga’m en kvicksilverlegering (använd

bl a till tandfyllnad)

amanuens biträde, lägre tjänsteman vid

vissa ämbetsverk och vid museer

amaso’n kvinnlig krigare (som enligt

grekisk saga låtit skära bort högra bröstet

för att bättre kunna spänna en båge);

manhaftig kvinna

amatö’r (eg älskare) den som ägnar sig åt

t ex idrott eller konst utan att ha det som

yrke

ambassa’d beskickning av högsta rangen

ambassadö’r chef för en ambassad; titel

för vissa särskilda befattningshavare i

utrikesdepartementet

ambition målmedveten strävan att göra sitt

bästa; ärelystnad; framåtanda ambitiö’s

[ambisjös] plikttrogen; ärelysten

ambivalens förekomst av två (eller flera)

motstridiga känslor ambivalent som på

samma gång gillar och ogillar något,

vacklande mellan motsatser

am’bo el ambo’n talarstol (varifrån

texterna lästes) i den gammalkristna kyrkan

ambra ett välluktande ämne

ambrosia [o-ljud] gudarnas föda i grekisk

saga

ambulans bil eller helikopter för

sjuktransport

ambulat’orisk [o-ljud] kringvandrande;

flyttbar ambulera vandra omkring; äv =

omväxla, gå i tur och ordning

ametist en violett ädelsten

amfetami’n ett centralstimulerande medel

amfi’bie- som finns både på land och i

vatten; amfibier groddjur

amfiteater teater med trappvis placerade

åskådarplatser i (halv)cirkel eller oval

am’fora antikt vin- eller oljekrus med två

öron

ami’ (ytter)halsduk

amira’l högste sjömilitäre befälhavaren

(även titel för viceamiral och

konteramiral) amiralite’t i vissa länder (ej i Sverige)

högsta sjömilitära myndigheten

ammo’niak [o-ljud] en viss gas (eller

vätska) med stickande lukt

ammoni’ter ① en sorts numera utdöda

bläckfiskar (kända från fossiler) ② en i

Gamla testamentet omtalad folkstam

ammunition allt som kan avskjutas från ett

skjutvapen (patroner, sprängladdningar,

raketer, torpeder m m)

amnesi’ minnesförlust

amnesti’ (eg glömska) (allmän) benådning

(särsk av politiska fångar)

amok’ raserianfall; löpa amok få

raserianfall

amor vincit omnia (lat) kärleken

övervinner allt (efter den romerska skalden

Vergilius)

amora’lisk utan moral

amorbåge överläppens kontur (som liknar

kärleksgudens båge)

amorf’ ej kristallisk; formlös

amori’n kärleksgud i barngestalt

amoro’so (mus) innerligt

amortera avbetala (en skuld) med

bestämda mellanrum och belopp

amorö’s kärleks-

amour [amo’r] kärlek; kärleksäventyr

am’pel ① (subst) hänglampa, hängande

skål för växter ② (adj) riklig, rymlig

am’per skarp, bitter, besk

ampere [ampä’r] måttenhet för elektrisk

strömstyrka

amplifiera göra vidare; framställa

utförligare amplifikation utförlig framställning

amplitu’d (tekn) svängningsvidd, en

svängande kropps största avstånd från

jämviktsläge

ampull’ liten tillsmält glasbehållare (t ex

för att bevara läkemedel sterila)

amputation av amputera skära bort;

operera bort en kroppsdel

AMS förk för Arbetsmarknadsstyrelsen

amt dansk motsvarighet till län i Sverige

amulett’ föremål som tros skydda mot

trolldom, olyckor m m

amyla’s ett enzym som sönderdelar

stärkelse till druvsocker

amö’ba encelligt urdjur

anafo’r samma ord i början av två eller

flera satser eller vändningar

anagram’ omkastning av bokstäver i ett

ord på sådant sätt att ett nytt ord (nya

ord) uppkommer

anakolu’t brist på grammatiskt

sammanhang i en språklig konstruktion

anakon’da en boaorm

anakore’t eremit (sdo)

anakreon’tisk i Anakreons stil (Anakre’on

en grekisk diktare av kärleks- och

dryckessånger)

anakronism fel mot tidsmiljön i en

historisk skildring; något som inte passar in i

vår tid anakronis’tisk otidsenlig

ana’l som hör samman med

ändtarmsöppningen

analfabe’t person som inte kan läsa (och

skriva)

analo’g likartad; jämförlig analogi’ likhet,

motsvarighet

analogi’bildning (språk) nytt ord eller ny

ordform eller ny betydelse efter mönster

av något annat

analy’s eg sönderdelning i beståndsdelar

(och undersökning av dessa); utredning

analysera sönderdela, undersöka, utreda

(i detalj) analytisk sönderdelande,

upplösande; utredande

anamne’s en sjukdoms förhistoria (enligt

patientens egen redogörelse)

anapest’ versfot som består av två svagt

betonade stavelser framför en starkt

betonad (som i ordet anapest)

anarki’ (eg ingen styrelse) upplösning av

samhällsordningen; laglöshet

anarkism en politisk riktning som bl a vill

avskaffa allt statstvång anarkist

anhängare av anarkism

anate’ma bannlysning(sformel);

förkastelsedom

anatomi’ vetenskapen om djurs och växters

inre byggnad

anbefalla påbjuda, förordna,

rekommendera; överlämna

anciennite’t företrädesrätt i tjänst eller till

tjänst på grund av tjänsteålder

andakt from uppmärksamhet, stilla

begrundan, själens inriktning på det

översinnliga; andaktsstund i kyrka (t ex

musikandakt)

andan’te (musikstycke i) ganska långsamt

tempo; andanti’no (musikstycke i) något

hastigare tempo än andante

andreaskors kors med snedställda armar

androgy’n [g-ljud] ① (subst) se

hermafrodit ② (adj) tvekönad

andtäppa svårighet att andas

anekdo’t kort (skämtsam) historia

anemi’ blodbrist; perniciö’s anemi en

svårartad blodsjukdom med bl a stark

minskning av antalet röda blodkroppar

ane’misk blodfattig

anemome’ter mätare av vindstyrkan

aneroi’dbarometer barometer som mäter

lufttrycket med hjälp av en lufttom

elastisk dosa

anestesi’ (med) oförmåga att uppfatta

känselintryck; bedövning aneste’tika

bedövningsmedel aneste’tisk bedövande

anfang (utsirad) begynnelsebokstav

an’förtro överlämna; meddela i förtroende

an’förvant släkting

angel en sorts metkrok (metspö)

angelus [ang’gelus] (eg ängel) början på en

katolsk bön; klockringning när denna

bön skall läsas

angi’na [anggina] förträngning; halsfluss

angi’na pec’toris smärtor kring hjärtat,

tryck över bröstet

angiografi’ [g-ljud] röntgenfotografering

av blodkärl

angiologi’ [g-ljud] ① läran om blodkärlens

byggnad ② läran om vaser, urnor och

liknande kärl i gammal tid

angiosperm’ [g-ljud] gömfröig växt

(motsats till gymnosperm)

angivare person som anmäler någon för

brottslig handling

anglicism’ ord eller uttryck från engelskan i

ett annat språk

anglika’nska kyrkan eller episkopalkyrkan

den engelska statskyrkan

anglist’ forskare i engelskt språk och

engelsk kultur

anglofi’l engelskvän anglofobi’ motvilja

mot allt engelskt

anglosaxare el angelsaxare germanska

folkstammar som under

folkvandringstiden slog sig ned i Britannien

anglosaxisk engelskspråkig; engelsk eller

nordamerikansk

anglä’s en sällskapsdans

ango’ra garn och vävnad av angoraull,

mohair angorakatt en sorts katt med mycket

långt och mycket fint hår angoraull ull

från angoraget (Angora äldre namn på

Ankara)

angostu’ra den beska oljan från barken av

ett träd i Mellanamerika; likör eller

brännvin som smaksatts av denna olja

angöra ① (om båtar) lägga till vid en

brygga ② fastgöra

an’halt hållplats

an’hang följe; patrask

anhålla ① begära, be om ② (jur) ta en

misstänkt i fängsligt förvar till dess att

frågan om häktning blir avgjord

anhängiggöra överlämna till domstols

prövning

anili’n en kemisk förening som bl a

används vid färgframställning

anima’l el anima’lisk som har att göra med

djurvärlden anima’lier födoämnen från

djurvärlden

anima’to (mus) livligt

animera uppmuntra, egga animerad livlig,

upprymd, glad

animism (av anima själ) tron att allting i

naturen har en själ

animosite’t ovilja, förbittring, agg

a’nis frukten av en kryddväxt

ankel vrist, fotknöl

anklang ① återklang ② bifall

ankommen härsken, något skämd;

berusad

anlupen (om en metallyta) färgad till följd

av oxidation, ärgig

anlöpa ① (om båtar) lägga till för kortare

uppehåll ② (om metall) beläggas med

rost eller ärg, ändra färg

anmoda uppmana, uppdra åt

anna’ler årsböcker, årsskrifter; historia

annektera införliva med sitt område; lägga

beslag på

annex’ bihang; sidobyggnad;

’dotterförsamling’ (annan församling i ett pastorat

än där kyrkoherden bor)

anno (framför årtal) år anno Christi (förk

a C) el anno Domini (eg Herrens år, förk

a D el A D) år efter Kristi födelse

annons eg tillkännagivande annonsera äv

= på förhand meddela (t ex att man skall

komma)

annotation av annotera anteckna,

anmärka

annuell’ årlig; ettårig annuite’t årlig

avbetalning (ränta + amortering)

annullera upphäva, förklara ogiltig

ano’d (tekn) positivt laddad elektrod

an’olja gnida in olja, vaselin el dyl

anomali’ avvikelse; oregelbundenhet

anomi’ laglöshet, upplösning av annars

gällande normer

anony’m icke känd, namnlös; utan angivet

författarnamn

a’nor härstamning, ursprung; (adliga)

förfäder; äv = lång och ärorik historia

anorak’ vindtätt sportplagg med

kapuschong

an’rika eg göra rikare; öka halten av ett

ämne; avskilja mineralen ur bruten malm

ans skötsel, vård

anstånd uppskov

an’tabus ett medel mot alkoholbegär

antagonism motsättning, fiendskap

antagonist fiende, motståndare

Antark’tis kontinenten kring sydpolen

jämte närliggande öar

antasta ofreda, angripa

anteceden’tia [-sedentsia] föregående

händelser, en persons tidigare liv

ante Christum (natum) förk a C (n) före

Kristi födelse

antecipera gå händelserna i förväg;

förutsätta som bekant; föregripa

antedatera skriva ett tidigare datum än det

verkliga

antediluvia’nsk (eg före syndafloden)

ytterst föråldrad

antemensa’le dekorerad trä- eller

metallskiva som täcker framsidan av ett altare

antenn ① leddjurens känselspröt ②

tråd-(system) eller liknande för uppfångande

eller utsändande av radiovågor

antepen’dium vävnad som täcker

framsidan av ett altare

antepenul’tima tredje stavelsen från slutet

av ett ord

anti- mot, t ex antikritik, antimilitarist

antibar’barus bok som visar på språkfel

(för att förebygga sådana)

antibio’tika bakteriedödande medel

antichambrera eg hålla till i ett väntrum;

uppvakta någon högt uppsatt person

anticyklon högtryck

antifo’n öronpropp (för att utestänga ljud)

antifoni’ kyrklig växelsång (mellan två

enstämmiga körer eller mellan präst och

församling)

antik ålderdomlig, från gammal tid; från

Greklands eller Roms forntid

antiken Greklands och Roms forntid

antikisera efterlikna antiken

antiklerika’l prästfientlig

antikli’max oväntad övergång från ett

starkt uttryck till ett svagt,

’västgötaklimax’

Antikrist motståndare till Kristus

antikroppar (med) särskilda skyddsämnen

som kan bildas i en organism som

reaktion mot inträngande ämnen

anti’kva den vanliga latinska tryckstilen

(t ex i denna bok)

antikvaria’t bokhandel som säljer (och

köper) begagnade böcker

antikva’rie tjänsteman vid vissa

inrättningar för fornminnesvård

antikva’risk som hör ihop med antikvariat

eller med fornsaker

antikverad föråldrad

antikvite’t sak från forntiden; gammalt

och värdefullt föremål

antimakass’ (eg mot makassarolja)

skyddsduk på soff- eller stolryggar

antimoni’ motsättningen mellan två lagar

eller mellan två satser som upphäver

varandra men var för sig verkar vara riktiga

antipati’ motvilja (motsats till sympati)

antipatisk motbjudande

antipo’d den eller det som hör hemma på

den diametralt motsatta sidan av

jordklotet; motsats

antisemit judehatare antisemitism

judefientlighet

antisep’tisk bakteriedödande

antista’tisk som motverkar elektrisk

laddning t ex i tyg

antite’s motsats; sammanställning av två

motsatser

antitoxi’n (med) motgift som organismen

själv bildar mot bakteriegifter

antologi’ (eg blomstersamling) samling

valda dikter eller prosastycken (av en eller

flera författare)

antraci’t en sorts glansigt stenkol med hög

kolhalt

an’tropo- människo-

antropocen’trisk som sätter människan i

centrum

antropofa’g människoätare

antropologi’ människokunskap (bl a

ärftlighetslära och rasbiologi)

antropomorf’ människoliknande

antropomorfism förmänskligande; uppfattningen

att t ex det gudomliga har mänsklig

gestalt eller mänskliga egenskaper

antroposofi’ en sorts teosofi

antvarda överlämna

a’nus ändtarmsöppningen; stolgång

aor’ta [tre stavelser] stora kroppspulsådern

(se pulsåder)

apach’er ① en krigisk indianstam i

Nordamerika ② ligister i Paris

apana’ge [-asj] underhåll, särsk åt furstlig

person

apart säregen, egendomlig; originell

apartheid rasåtskillnad (i Sydafrika)

apa’rtment lägenhet i hotell (på turistort)

apati’ håglöshet, likgiltighet apa’tisk slö,

likgiltig

apati’t ett mineral (bl a för framställning

av gödselmedlet fosfat)

a p C förk för anno post Christum (natum)

år efter Kristi födelse

aperitif’ aptitretande dryck före måltid

AP-fonden Allmänna pensionsfonden

(som byggs upp av arbetsgivaravgifter)

aplomb’ eftertryck, kraft, kläm; säkerhet i

hållning och uppträdande

apokalyps’ (eg avslöjande) uppenbarelse

om framtiden Apokalypsen

Uppenbarelseboken i Nya testamentet (Johannes

uppenbarelse)

apokalyp’tisk som hör samman med (något

i) Uppenbarelseboken; som uppenbarar

framtiden; gåtfull

apo’kope bortfall av ljud eller stavelse i

slutet av ett ord

apokry’f (eg undangömd) biblisk skrift

som inte blivit allmänt erkänd som äkta

(och därför inte finns med i de vanliga

svenska biblarna) apokryfisk omtvistad,

tvivelaktig

apolli’nisk el apollo’nisk [-onisk] som hör

samman med Apollon (skaldekonstens

och andra sköna konsters gud i grekisk

mytologi)

apologe’t [g-ljud] försvarare av en lära

eller en tro, särsk av kristen tro apologi’

försvar, försvarstal, försvarsskrift

apoplek’tisk slagrörd; som har anlag för

slaganfall apoplexi’ (med) slaganfall

apostel eg sändebud

aposterio’risk grundad på erfarenhet

aposto’lisk [o-ljud] ① som hänför sig till

apostlarna eller deras tid; apostoliska

fäder de äldsta kyrkofäderna (före tiden

omkring 150) ② påvlig

apostolisk succession [sucksesjo’n] en

obruten följd av biskopsvigning alltifrån

apostlarnas tid (varje biskop har varit

vigd av en tidigare vigd biskop)

apostolisk vikarie påvligt sändebud, särsk i

missionsländer

apostro’f ① tecken för bl a utelämnad

bokstav eller stavelse (’) ② högtidligt

tilltal apostrofera högtidligt tilltala, vända

sig till i tal

apote’k lokal för försäljning (och

tillverkning efter recept) av läkemedel apotekare

person med avgångsexamen från

farmacevtisk fakultet eller motsvarande

apoteo’s eg upphöjande till gud;

förhärligande

apparans [-angs] utseende, yttre sken (jfr

apparition) apparanser utsikter,

möjligheter

apparatu’r uppsättning apparater för visst

ändamål

apparition utseende, yttre; framträdande

appassiona’to (mus) lidelsefullt

appell’ ① vädjan; hänskjutande av ett mål

till högre rättsinstans ② lystringssignal

app’ellativ (språk) en grupp substantiv

(artnamn)

appellera vädja, t ex till en högre domstol;

påkalla någons hjälp

appendici’t (med) blindtarmsinflammation

appen’dix bihang (bl a blindtarmens

maskformiga bihang); tillägg

applicera anbringa, sy fast; tillämpa

applikation utklippta lappar el dyl på en

vävnad för prydnads skull; tillämpning

applikatu’r (mus) fingersättning

applåd handklappning, bifall applådera

klappa i händerna som tecken för gillande

eller beundran

apport’ (till en hund) bär hit! apportera

bära fram, medföra

apposition (språk) en sorts bestämning till

substantiv

appreciera höja värdet på (t ex en valuta)

appreciering uppvärdering, uppskrivning

av en valuta

appretera göra färdig en textilvara, ge

glans och styvhet åt en vävnad; äv =

impregnera appretu’r el apprety’r ① styvhet

och glans på tyg ② det ämne (t ex

stärkelse) som används vid appretering

approba’bel godtagbar

approba’tur betyget godkänd; cum laude

approbatur med beröm godkänd; non

sine laude approbatur icke utan beröm

godkänd

approbera godkänna

approximation beräkning på ett ungefär

approximati’v ungefärlig (men nära det

exakta värdet) approximera beräkna på

ett ungefär

A-pressen arbetarpressen, de

socialdemokratiska tidningarna

a prima vista vid första påseendet; (mus)

’från bladet’

a prio’ri på förhand, utan föregående

undersökning aprio’risk oberoende av

erfarenheten

apropå’ el (med samma uttal) à propos ①

på tal om, från ett till annat; händelsevis,

oväntat ② (subst) tanke eller infall i

anslutning till något nyss sagt eller omtalat

aptera anpassa, lämpa efter; göra i ordning

(t ex en handgranat)

apti’t matlust; smak för något

aqua [akva] vatten (jfr t ex akvarell,

akvedukt, akvavit)

à quatre mains [a katre mäng’] (mus) för

fyra händer, fyrhändigt

arabesk’ ett stiliserat växtornament i

arabisk stil

arabisera frigöra arabiska stater från

västerländskt inflytande

arameiska en semitisk dialekt som talades i

Palestina på Jesu tid

arbetsprojektor projektor för stor-dia eller

för film att skriva eller rita på under

lektionens (föreläsningens) gång

arbetsstudier undersökning av de olika

momenten i ett arbete och av hur lång tid

det tar att utföra dem

arbetsterapi’ sysselsättning med lämpligt

arbete (t ex slöjd eller vävnad) för

kroniskt sjuka personer

arbitra’ge [-asj] ① (förtjänst på) handel

med utländska valutor eller med

värdepapper ② skiljedom

arbiträ’r godtycklig

ardenner stor kraftig arbetshäst

a’rea yta, fält area’l ytinnehåll

are’na den sandbeströdda scenen till en

romersk amfiteater; skådeplats

areome’ter apparat för mätning av

vätskors specifika vikt; sänkvåg

areopa’gen en berömd domstol (urspr

namnet på en kulle) i det gamla Aten

argen’tum [g-ljud] silver

argo’n en ädelgas (bl a i glödlampor)

argument bevis; skäl argumentation

bevisföring argumentera anföra skäl för

(och/eller emot)

Ar’gus (el Argos) en sagofigur med 100

ögon argusögon vaksamma ögon

a’ria (mus) sångsolo (särsk i opera)

ariad’netråd ledtråd ur svårigheter (efter en

grekisk saga)

arianism en riktning inom den tidiga

kristendomen (som bl a ifrågasatte Kristi

gudom)

ari’d torr, ökenartad

a’rier en indoeuropeisk folkstam i Indien

och Iran; äv = indoeuropeiska folk; i

nazismens Tyskland = icke jude

ario’so (mus) ett kort arialiknande

sångparti (i ett recitativ)

a’risk som härstammar från arier

aristokra’t person som socialt står mycket

högt (och är medveten om detta);

högdragen herre

aristokrati’ ① de högsta i samhället;

högadel ② statsform där makten innehas av

ett fåtal högt uppsatta personer

aristokra’tisk förnäm; stolt; förfinad

aritmetik räknelära (de olika räknesätten)

samt talteori; sifferräkning

aritmetiskt medium medeltal, summan av

flera tal dividerad med antalet tal

ark ① eg kista ② stort fyrkantigt blad

papper (som viks till olika format)

arka’d pelargång, valvbågar med bärande

pelare

arka’disk idyllisk, lantlig (efter det

grekiska herdelandskapet Arkadien)

arkaisera efterlikna något ålderdomligt i

tal eller skrift arka’isk ålderdomlig; som

hör samman med Greklands fornålder

arkaism’ ord eller uttryck från en äldre tids

språk arkais’tisk arkaiserande, avsiktligt

ålderdomlig

arkebusera [k-ljud] avrätta genom

skjutning

arkeolo’g [k-ljud] fornforskare arkeologi’

fornkunskap (särsk på grundval av

utgrävningar), fornforskning

arkety’p [k-ljud] ① urtyp för något ②

första handskriften av ett klassiskt verk

arkia’ter [k-ljud] äldre titel för kungens

läkare, livmedikus

arkipela’g [k-ljud] övärld; ögrupp

arkitekt’ [k-ljud el tj-ljud] tekniskt och

konstnärligt utbildad person som gör

ritningar till byggnader och övervakar

uppförandet arkitekto’nisk som rör

uppbyggnaden av något (även av t ex ett

musikverk)

arkitektu’r [k-ljud] byggnadskonst,

byggnadssätt, byggnadsstil

arkitra’v [k-ljud] tvärbjälke som vilar på

en rad pelare (särsk i grekiskt tempel)

arki’v [k-ljud] samling av handlingar; lokal

för sådana samlingar; titel på

facktidskrift (samling av fackuppsatser)

arkiva’lier (äldre) handlingar i ett arkiv

arkiva’rie titel för vissa arkivtjänstemän

ark’tisk som hör samman med nordpolen

(av Arktis nordpolsområdet)

arla tidig; tidigt på morgonen

arma’da krigsflotta

armatu’r utrustning till maskiner; elektrisk

armatur lamphållare, strömbrytare m m;

rörarmatur ventiler, kranar m m

armborst (förr) pilbåge med skaft och vev

som spände strängen

armera ① beväpna, utrusta ② förstärka

(t ex betong med järn)

armod fattigdom

aro’m (eg krydda) doft, vällukt aroma’tisk

välluktande

arpeggio [arpedd’jå] (mus) spelsätt då

tonerna i ett ackord anslås snabbt efter

varandra som på en harpa

arr’ak en spritdryck (använd bl a vid

punschberedning)

arrangemang [-sjemang] av arrangera

[-sjera] anordna, lägga till rätta; bearbeta

ett musikverk (t ex för kör, för orkester,

för visst instrument), sätta harmonier till

en melodi

arrangö’r [-sjör] den som ordnar en

tillställning; den som arrangerar ett

musikverk

arrenda’tor den som arrenderar något

arrende ① avtal om rätt att under viss tid

bruka och dra nytta av något (t ex viss

jord) ② ersättning för sådant nyttjande

arrendera inneha eller överta ett arrende

arrest’ (plats för) fängsligt förvar, häkte

arrestant’ den som hålls i arrest arrestera

ta i fängsligt förvar, häkta

arriä’rgarde eftertrupp

arrogans’ [-angs el -ans] övermod,

översitteri arrogant’ övermodig, anspråksfull;

utmanande

arrondera avrunda; utvidga sin gård med

kringliggande ägor

arsena’l vapen- och ammunitionsförråd;

förråd av t ex kunskaper eller argument

arseni’k ett grundämne; ofta = den ytterst

giftiga föreningen arseniktrioxid

ars longa, vita brevis (lat) konsten är lång,

livet kort

arsi’ner vissa stridsgaser (arsenikväten)

art direc’tor eg konstnärlig ledare, den som

på t ex en reklambyrå har ansvar för

konstnärlig utformning; ateljéchef;

filmarkitekt

artefakt’ (eg konstgjord) föremål som är

format av människohand (i motsats till

naturprodukt)

arteriell’ som hör samman med artär

arteriosklero’s (med) åderförkalkning

arte’sisk brunn brunn där vattnet stiger

upp av eget tryck (till följd av

grundvattensförhållanden)

artificiell’ konstgjord; konstlad

artik’el ① del, stycke (t ex tidningsartikel;

trons artiklar) ② vara, varuslag ③

grammatisk term i samband med substantiv

artikulation frambringande av språkljud;

(tydligt) uttal artikulera forma ljud;

uttala tydligt

artilleri’ ① kanoner och vissa andra tunga

eldvapen ② det truppslag (inom armén)

som strider med sådana vapen artillerist

den som tjänstgör vid artilleriet

artist konstnär (målare, sångare,

skådespelare m fl); person som utför konststycken

(t ex på cirkus)

artisteri skicklighet och smak;

konstnärlighet artis’tisk konstnärlig

artium [ar’tsium] el examen artium dansk

eller norsk studentexamen

artote’k samling av konst som lånas ut

artä’r pulsåder, åder som för blodet från

hjärtat (motsats till ven)

ar’vode ersättning för tillfälligt arbete eller

för uppdrag arvodist person som arbetar

mot arvode (och inte har regelrätt lön)

as ① (plur asar) güd i nordisk mytologi ②

(plur as) liket av ett djur, kadaver; usling,

kräk

as’best ett eldfast och värmeisolerande

mineral

ASE’A el Asea förk för Allmänna svenska

elektriska aktiebolaget

asepti’k bakteriefri sårbehandling (med

sterila instrument och sterila handskar)

asep’tisk bakteriefri, steril

asexuell’ könlös; utan sexualdrift

as’falt jordbeck, ett kolvätehaltigt ämne

ASG förk för Aktiebolaget svenska

godscentraler

asjett se assiett

aske’s [k-ljud] försakelse av religiösa eller

moraliska skäl, sträng avhållsamhet från

alla njutningar aske’tisk strängt

avhåll-sam; utan större fordringar på livet

askorbi’nsyra C-vitamin

asocial samhällsfientlig; som inte passar in

i det vanliga samhället

aspekt’ ① utsikt, synpunkt; betraktelsesätt

② term dels inom astronomien, dels

inom språkvetenskapen

aspirant sökande; person som utbildar sig

för viss tjänstgöring

aspira’ta språkljud som följs av en luftstöt

(t ex svenskans p, t och k)

aspiration (eg andning) ① förhoppning;

anspråk; strävan ② (med) inandning av

en gas ③ uttal av ett språkljud med

efterföljande luftstöt

aspirera eftersträva, göra anspråk på;

uttala språkljud med efterföljande luftstöt

aspiri’n acetylsalicylsyra (sdo)

ass förk för assurerad postförsändelse

assa’i (mus) mycket

assess’or (eg bisittare) titel för vissa

juridiskt utbildade tjänstemän (bl a i

hovrätterna)

ASSI förk för AB Statens skogsindustrier

assiett [asjett’] liten tallrik

assignera [assingnera el assinjera] anvisa

utbetalning (t ex av en växel)

assimilation av assimilera (eg göra likt) ①

upptaga och omvandla (t ex om växternas

upptagande av kolsyra) ② sammansmälta

med annat ljud i närheten (t ex övergång

från lamb till lamm)

assistans [-angs el-ans] hjälp, biträde

assistent ① medhjälpare; titel för vissa

befattningshavare vid vetenskapliga

institutioner ② namn på en sorts

hushållsmaskin

assistera hjälpa, biträda

association sammanslutning; fri anslutning

till en organisation; förbindelse (t ex

mellan två föreställningar: idéassociation)

associera förena, sammanbinda; uppta

som medlem associerad äv = delägare

assonans [-nangs’] halvrim, ljudlikhet

mellan betonade stavelser nära varandra (t ex

tiga och lida, fast och visst)

assurans’ [-angs el -ans] försäkring

assuranspolis försäkringsbrev assurera

försäkra mot skada eller förlust

asteni’ kraftlöshet aste’nisk kraftlös, svag;

(om kroppsbyggnad) gänglig

asterisk’ stjärna (*) som hänvisningstecken

i text

asteroi’d småplanet

astigma’tiker person som lider av

astigmatism astigma’tisk som hör ihop med

astigmatism astigmatism brytningsfel hos

linser (t ex ögats optiska system) vilket gör

att en bild blir oklar

ast’ma andnöd, försvårad andning till

följd av t ex kramp i luftrören astma’tiker

person som lider av astma

astraka’n ① en äpplesort ② en sorts ryskt

pälsverk av lamm

astra’l som avser en stjärna (stjärnorna)

astralkropp enligt teosofisk uppfattning en

osynlig kropp som är människosjälens

bärare

astrofotometri’ mätning av himlakroppars

ljusstyrka

astrolo’g stjärntydare astrologi’ läran om

hur framtiden kan förutses med ledning

av stjärnornas ställning

astrona’ut (amerikansk) rymdfarare

astronomi’ vetenskapen om

himlakropparna och världsrymden astrono’misk äv =

utomordentligt stor

asur se azur

asy’l tillflyktsort; vårdanstalt asylrätt rätt

för politiska flyktingar att få en fristad i

främmande land

asymmetrisk icke symmetrisk

asynde’s el asyn’deton utelämnande av

bindeord (t ex "Våren kommer: fåglen

kvittrar, skogen lövas, solen ler" i Fritiofs

saga)

atavism’ återuppträdande av organ eller

egenskaper som varit försvunna hos de

närmast föregående släktleden

ataxi’ rubbningar i samspelet mellan olika

muskler (t ex vinglig gång)

ateism’ gudsförnekelse, åsikten att det inte

finns någon gud

ateljé arbetslokal för konstnärlig

verksamhet, sömnad m m

atenienn’ hyllbord (ett antal hyllor över

varandra) för prydnadssaker

ateroskleros se arterioskleros

at’las ① kartbok; planschverk ② en sorts

sidentyg ③ den översta halskotan ④

namn på en typ av amerikansk rymdraket

atle’t stark man, tyngdlyftare, brottare

atle’tisk kraftigt byggd, muskulös

atmosfä’r ① lufthöljet kring jorden; enhet

för gastryck ② anda, stämning

atoll’ ringformigt korallrev som omger en

grund sjö

ato’m den minsta partikeln av ett

grundämne atomenergi energi som frigörs när

vissa atomkärnor omvandlas

atomvapen se kärnvapen

atona’l musik musik som inte är bunden till

en viss tonart och traditionella harmonier

ATP förk för Allmän tilläggspension (som

utgår ur AP-fonden)

a’trium centralt uterum i en byggnad (särsk

under antiken); förgården till en

fornkristen kyrka atriumhus hus med rummen i

längor kring en öppen plats

atrofi’ (med) förtvining (av kroppens

vävnader) atrofiera förtvina

atropi’n ett läkemedel (bl a vid vissa

ögonsjukdomar)

attaché medarbetare bl a vid beskickning

attack’ anfall, angrepp attackera angripa

attenta’t planerad våldshandling (t ex mot

en järnvägsbro); mordförsök

attest’ skriftligt intyg attestera intyga

skriftligt (t ex genom sin namnteckning)

att något är riktigt

att’ika (med statyer eller på annat sätt

smyckat) fasadparti ovanför taklisten på

en byggnad

att’ila kort uniformsrock med

snörmakerier

attiralj’ tillbehör; utrustning

att’isk som hör samman med det grekiska

landskapet Attika eller dess huvudstad

Aten attiskt salt fint skämt, uddig

kvickhet

attity’d kroppsställning, hållning;

inställning (till något)

attrahera draga till sig, locka attraktion

dragningskraft, lockelse attrakti’v

tilldragande

attrapp’ föremål som skall se ut att vara

något annat än det är (t ex ett trästycke

format som en pistol)

attribuera tilldela, tillerkänna attribu’t ①

kännetecken; väsentlig egenskap;

sinnebild (t ex en nyckel för aposteln Petrus)

② (språk) omedelbar bestämning till

substantiv

audiens’ (eg åhörande) högtidligt besök

(’företräde’) hos en furste eller annan

högt uppsatt person

audiome’ter apparat för hörselmätning

auditi’v hörsel-; auditivt minne

hörselminne

audito’rium ① åhörarkrets ② hörsal,

större sal för föreläsningar mm

auditö’r domarutbildad befattningshavare

vid militär domstol

audivisuell’ el audiovisuell förk AV som

hänför sig till både hörsel och syn

a’ugiasstall något förskräckligt smutsigt

och vanvårdat

augu’r eg hög romersk präst med uppgift

att utforska gudarnas vilja; teckentydare;

fågelskådare

auktion (eg ökning) försäljning till

högstbjudande

a’uktor författare, upphovsman

auktorisation av auktorisera fastställa;

bemyndiga; ge särskilt tillstånd;

kompetensförklara

auktoritati’v myndig, ansedd; vederhäftig

auktorite’t ① den eller det som någon litar

på eller åberopar som stöd, sakkunnig

person ② makt, myndighet, stort

anseende; sakkunskap

auktoritetstro ofta = motsats till

självständigt tänkande

auktoritä’r (el autoritä’r) myndig,

egenmäktig; diktatorisk

a’ula förhall; högtidssal

au naturel’ [ånatyrell] eg i naturligt

tillstånd; utan tillagning

au pair [å pär] arbete i familj utomlands

utan annan ersättning än kost och logi

(och fickpengar)

a’ura luftdrag, vindfläkt; ljusglans,

utstrålning, överjordiskt skimmer

a’urea medio’critas (lat) den gyllene

medelvägen

aureomyci’n (med) ett antibiotikum

Auro’ra morgonrodnadens gudinna i

romersk mytologi (motsvarande Eos i

grekisk mytologi)

auskultan’t eg åhörare; den som under sin

utbildning till lärare lyssnar till andras

undervisning

auskultation åhörande av andras

undervisning; äv = undersökning (särsk av hjärta

och lungor) genom lyssnande

auskultera lyssna; (se auskultation)

auspi’cier ① tecken, förebud ② ledning,

beskydd

autarki’ ① envälde ② självförsörjning (ett

lands oberoende av produkter från andra

länder)

autenticite’t äkthet, tillförlitlighet,

överensstämmelse med faktiska förhållanden

autentisk äkta; tillförlitlig; med

verkligheten överensstämmande

autism sjuklig försjunkenhet i sin egen

värld och känslomässig isolering från

omgivningen; svår utvecklingsstörning

hos barn (bl a oförmåga att förstå andra

och göra sig förstådd) autistisk som hör

samman med autism

auto- själv -

autobahn motorväg i Tyskland

autobiografi självbiografi

autodafé bränning av kättare på bål; äv =

bokbål

autodidakt’ självlärd, person som på egen

hand skaffat sig kunskaper

autodro’m körbana för motortävlingar

autogi’ro en sorts flygmaskin med rotorer

i st f vingar (vilket möjliggör start och

landning på kort bana)

autogra’f egenhändig skrivelse; berömd

persons namnteckning

autokra’t envåldshärskare autokrati’

envälde

automa’t självverkande apparat (t ex

bensinautomat)

automati’k mekaniskt reglerat förhållande,

verksamhet som fungerar utan att styras

av människohand automation långt

driven maskinmässig produktion

automatisera ordna t ex en tillverkning så att den

främst sker med maskiner och inte med

mänsklig arbetskraft

automa’tisk maskinmässig, mekaniskt

reglerad automatiskt ofrivilligt, instinktivt;

av sig självt

autono’m självständig, självbestämmande

autonomi’ självstyrelse, självständighet

autopilot automatisk styrinrättning på

flygplan eller fartyg

autopsi’ iakttagelse med egna ögon;

obduktion

autoritär se auktoritär

autostra’da motorväg (i Italien)

autosuggestion självsuggestion

AV förk för audivisuell (sdo)

avancemang’ [avangsemang] av avancera

gå framåt, göra framsteg, få befordran

avancerad långtgående; radikal

avans [avangs’] vinst, förtjänst

avantgarde [avangt’-] förtrupp

avantgardism riktning (inom konst, teater m m)

som experimenterar med nya

uttrycksformer och nya synsätt

avantscen [avangt- el avant-] teaterloge

närmast scenen, ’oxöga’

avdankad (eg avtackad) uttjänt, som fått

avsked; äv = avsigkommen

av’e var hälsad! (t ex början av den ofta

tonsatta bönen Ave, Maria)

avec [aväck’ (eg med) konjak eller likör till

kaffe

a’vel uppfödning (och planmässig

förädling) av boskap och andra husdjur

aveny’ bred trädplanterad gata

avers’ detsamma som advers

aversion [-sjon] motvilja, avsky

avgäld ① årlig avgift t ex för tomträtt ②

avkastning, ränta

avhysa se vräka

avhända fråntaga, beröva; avhända sig

lämna ifrån sig, göra sig av med

avi’ kort meddelande från t ex post eller

bank (att något skall hämtas eller betalas)

aviati’k flygkonst aviatö’r flygare

a’vig ① bakvänd ② ovänlig, vresig

avi’s(a) tidning

avisera underrätta, lämna meddelande om

a vista (handel) vid uppvisandet

avlat [långa a-ljud] av romersk-katolska

kyrkan meddelad syndaförlåtelse

avljud en i indoeuropeiska språk uråldrig

vokalväxling i närbesläktade ord eller

ordformer (t ex bära-bar-burit-börd)

avlösning ① ombyte i arbete eller på vakt;

den eller de som träder i stället för annan

(andra) ② tillförsäkran om syndernas

förlåtelse

avmätt äv = stel, högdragen

avnämare köpare eller förbrukare

avoca’do el avoka’do en sorts frukt

a’vog ovänlig, fientligt stämd

avpollettera avskeda, skicka i väg

avreagera sig ge fritt utlopp åt känslor som

har varit undanträngda

avvara vara utan

a’vvita (eg från vettet) dåraktig, svagsint

axia’l el axiell’ i längdriktningen, i

axelriktningen

axio’m självklar sats, något som inte

behöver bevisas

a’zur (el asur) den blå himlen; himmelsblå

färg

B

B ① betyget Godkänd ② länsbokstav för

Stockholms län utom Stockholms

kommun ③ nationalitetsbeteckning för

motorfordon från Belgien

Ba en betygsgrad (icke utan beröm

godkänd)

babia’n en sorts apa

ba’bord (motsats till styrbord) vänstra

delen av ett fartyg; åt vänster

baby [bej’bi el bä’bi] (plur babyar el

babies) spädbarn, litet barn

babylo’nisk förbistring [o-ljud]

språkförvirring (se 1 Mos 11)

bachelor [bät’tjölö] ① ungkarl ② person

med lägre universitetsexamen i England;

Bachelor of Arts ung = filosofie

kandidat i humanistiska ämnen; Bachelor of

Science [åv saj’ens] ung = filosofie

kandidat i naturvetenskapliga ämnen

bacill’ stavformig bakterie

back ① spelare i bakre försvaret i vissa

bollspel ② öppet låd fack, gallerlåda

backana’l eg fest till ära för vinguden

(Bacchus); vilt dryckeslag

backana’lisk rusig, vild backant’ deltagare i

backanal backantinn’a kvinnlig deltagare

i backanal

back’fisch ung flicka, flicksnärta

bacon [bej’kn] rökt sidfläsk

badina’ge [-asj] skämt, lek

bad loser [bäd’ lo’sö] (eg dålig förlorare)

person som blir på dåligt humör när han

förlorar

bad’minton [bädmintån] spel med lätta

racketar och fjäderbollar

bae’deker [bä-] pålitlig resehandbok (efter

en tysk bokförläggarfamilj Baedeker)

bag [bägg] el bagg (eg säck) bärpåse, kasse;

fodral för t ex golfklubbor

baga’ge [bagasj] resgods; packning

bagatell’ småsak, obetydlighet

bagatellisera behandla som en småsak, förringa

betydelsen av något

bagett’ el (med samma uttal) baguette (eg

liten käpp) ① en sorts långa franskbröd

② gardinstång; (förgylld) tapetlist

bahytt’ en sorts huvudbonad med band

under hakan

baisse [bä’s] nedgång på börsen, prisfall

(motsats till hausse)

bajadä’r indisk (tempel)danserska

bajonett’ stickvapen som kan fästas vid en

gevärsmynning

bakdanta förtala

bakeli’t en sorts plast (använd bl a som

isoleringsmaterial)

bakterici’d bakteriedödande

bakterie encellig mikroskopisk organism

bakteriologi’ vetenskapen om bakterierna

och deras verksamhet (särsk från

medicinsk synpunkt) bakterioskopi’

mikroskopisk undersökning av bakterier

bakteriologisk krigföring se biologisk

krigföring

balalaj’ka (ryskt) trekantigt

musikinstrument av gitarrtyp

balans’ ① jämvikt; motvikt ② (handel)

skillnaden mellan inkomster och utgifter;

kassabrist; bokslut ③ ärenden som inte är

slutförda i ett ämbetsverk

balansera ① hålla i jämvikt ② (handel)

överflytta till ett annat konto vid

bokföring balanserad harmonisk, behärskad

balansräkning (handel) sammanställning

av ett företags tillgångar och skulder

baldaki’n [k-ljud] tronhimmel,

sänghimmel; litet tak över t ex en predikstol;

regnskydd vid (hotell)ingång

balett’ (musikverk till) konstnärlig dans på

scenen; konstnärligt utbildad danstrupp

balk ① tvärbjälke; mellanvägg ② större

avdelning i svensk lag

balkong öppen utbyggnad framför fönster

eller dörr

balla’d medeltida dansvisa med berättande

innehåll; dikt i folkviseton; lyriskt

musikstycke i folklig ton

ballast se barlast

balleri’na solodansös

ballisti’k läran om kastade eller skjutna

kroppars rörelse

ballong ① bolliknande hölje kring gas som

är lättare än luft; en sorts icke styrbart

luftskepp ② stor glasbehållare för

förvaring av t ex frätande ämnen

ballop’tikon en sorts projektionsapparat,

episkop

ballotera rösta med vita och svarta kulor

balneologi’ läran om bad och deras

medicinska användning

bal’sam ① en sorts välluktande växtsaft ②

läkedom, lindring, tröst

balsamera behandla ett lik med vissa

ämnen (t ex balsam) för att det inte skall

ruttna

balsa’misk välluktande; lindrande

balt sammanfattande namn för invånarna i

Balticum (Estland, Lettland, Litauen)

baltisk som hör samman med Östersjön

(Baltiska havet) eller med Balticum (jfr

balt)

balus’ter kraftig pelare i en balustrad

balustra’d räckverk, räcke med pelare vid

balkonger, trappor o dyl

bambi’no litet barn; Jesusbarnet i konsten

bam’bu en sorts mycket högt gräs

bana’l alldaglig, platt banalisera göra

banal banalite’t platthet

banda’ge [-asj] förband, bindel bandagist’

[-sjist] den som tillverkar

förbandsartiklar o dyl

banderilla [-il’ja] kort spjut med band vid

tjurfäktningar banderillero [-ilje’rå]

tjurfäktare med banderilla

banderoll’ el bandero’l eg litet band;

prydnadsvimpel till t ex en trumpet;

pappersremsa med (reklam)text omkring en

förpackning eller en bok; avlångt tygstycke

med text vid demonstrationer

bandi’t (eg bannlyst) bov, förbrytare

enarmad bandit en sorts spelautomat

ban’dy ett spel på is med hård boll och

böjd klubba

ba’neman dråpare, mördare

baner fälttecken, fana, standar

banerförare äv = föregångsman

bang ljud av tryck vågor (knall) då ett

flygplan uppnår ljudhastigheten

ban’jo ett runt gitarrinstrument med lång

hals

bankett’ ① stor fest med måltid ② vägfält

utanför körbana

bank holiday [bänk håll’idej] dag då

bankerna skall vara stängda

banki’r enskild person som bedriver

bankrörelse (handlar med växlar o dyl)

bankoma’t en sorts automat som möjliggör

bankuttag av sedlar dygnet runt

bankrutt’ ① (subst) konkurs, inställelse av

betalningar ② (adj) utfattig, ruinerad

bankruttö’r person som gör eller har gjort

konkurs

bann bannlysning, dvs avstängning från

sakramenten (och uteslutning ur den

kristna gemenskapen) bannbulla påvlig

skrivelse om bannlysning

banta minska; genomgå avmagringskur

ban’tamvikt den näst lägsta viktklassen i

boxning och brottning

bantlä’r axelgehäng; patronväska

ban’tu stor språk- och folkgrupp i Afrika

baptism religiös riktning som bl a

förkastar barndopet (men döper vuxna genom

nedsänkning i vatten) baptist anhängare

av baptism

baptiste’rium dopkyrka, dopkapell

bar äv = enhet för (luft)tryck

barack’ lägerhydda, skjul, enkel byggnad

för mer tillfälligt bruk

ba’rbacka utan sadel

barba’r (urspr icke-grek, icke-romare) rå

och ociviliserad person

barbareskstaterna äldre benämning på

Marocko, Algeriet, Tunis och Tripolis

barbari’ råhet; okunnighet barbarism

(grovt) språkfel

barbe’rare (av lat barba skägg) se frisör

barcarole se barkaroll

bard ① forntida (keltisk) skald och

sångare ② hornskiva i överkäken hos vissa

valar

bardalek kämpalek, strid

bardisa’n en sorts gammalt vapen (långt

spjut med två sidovingar)

bardskärare (eg skäggklippare) gammalt

ord för barberare och fältskär

bardu’n stag för mast på båt

barett’ mjuk flatkullig mössa utan skärm,

basker

bark äv = två- eller tremastat segelfartyg

barkarol(l)’ venetiansk roddarsång

barkass’ livräddnings- eller

landstigningsbåt (med motor) på krigsfartyg

ba’rlast (el ball’ast) ① bottenlast av sten

eller sand el dyl för att ge stadga åt ett

fartyg; fyllnadsmaterial ② onödig tyngd,

onyttigt påhäng

barnträdgård förskola, lekskola

barock ① orimlig; överdriven ② konststil

(särsk under 1600-talet) med förkärlek

för det pompösa (svällande former,

överväldigande prakt, häftiga rörelser)

barogra’f självregistrerande barometer

barogram’ kurva som visar lufttrycket under

viss tid

barometer instrument som mäter

lufttrycket

baro’n [o-ljud] adelstitel; i Sverige

tilltalsord till friherre baronessa maka till en

baron (särsk om utländska förhållanden)

barr äv = ① gymnastikredskap med två

vågräta bommar ② guld- eller silvertacka

barr’el (eg tunna) ett viktmått i England

och USA; i England även rymdmått för öl

barrika’d tillfällig förskansning som skydd

eller hinder (t ex i gatustrider)

barrikadera avspärra genom barrikader

barriä’r spärrande bom, skrank,

skyddsvall, hinder

barskrapad utan pengar, utfattig

ba’rtender den som blandar drycker och

serverar vid en bar

bar’yton (el bariton) mansröst mellan bas

och tenor; sångare med barytonstämma

bas ① underlag, grund; foten på en pelare;

utgångspunkt (t ex flygbas) ② den

djupaste mansrösten; person med

basstämma; den del av ett instrument eller en

orkester som ger de djupaste tonerna,

basfiol, kontrabas ③ arbetsförman ④

term inom kemin (ämne som kan upptaga

en vätejon) och inom matematiken

basalt’ en sorts vulkanisk bergart

basa’r ① österländsk marknadsplats; butik

med allehanda varor; byggnad med

butiker ② tillfällig försäljning för välgörande

ändamål

baseball [bej’sbål] ett (amerikanskt)

bollspel

ba’sedowska sjukan giftig struma

(sköldkörtelsjukdom till följd av

överproduktion av hormon)

basera grunda, bygga på; stödja

basetthorn ett blåsinstrument av

klarinettyp; en orgelstämma

basi’lika (eg konungslig byggnad) ①

fornkristet kyrkorum; byggnad med

mittskepp och fönster över sidoskeppens tak

② en kryddväxt

basilisk’ ① ett fabeldjur vars blickar kunde

döda ② en sorts ödla

ba’sis grund, grundval

basist’ person som spelar basfiol; äv =

bassångare

basker ① ett folk med eget språk i

nordvästra Spanien och sydvästra Frankrike

② mjuk rund mössa utan skärm

ba’sketboll en sorts korgboll

basrelief [bareljeff’] lågrelief, lågt upphöjt

bildhuggararbete

bassist se basist

basso ostina’to (eg envis bas) ständig

upprepning av ett motiv i basstämman

bassäng’ öppen vattenbehållare, damm;

inre (avskild) del av en hamn

bas’ta (eg det räcker till) nog (sagt)

bastant’ kraftig, stadig

basta’rd ① individ som uppkommit genom

korsning av olika djur- eller växtarter ②

(förr) barn utom äktenskapet (av furstlig

far)

bastion [bastio’n] framskjutande del av ett

fästningsverk

bastona’d prygel

ba’stuba det största och djupaste

blåsinstrumentet i en orkester

basu’n ett bleckblåsarinstrument med

kraftig ton (trumpetens basinstrument); en

orgelstämma i djupt tonläge

basunera ut göra allmänt känt, sprida

batalj’ fältslag, strid; slagsmål

bataljo’n ① ett större truppförband (del av

ett regemente); stor skara ② slag i

kägelspel som fäller alla käglor

bata’t "sötpotatis", den stärkelserika

rotknölen av ett tropiskt växtsläkte

bati’k en (indonesisk) metod att färga tyg i

vissa mönster; tyg som mönstrats med

denna metod

batist’ en sorts fint linne- eller bomullstyg

batong’ kort rund käpp av gummi eller trä

batteri’ ① truppavdelning inom artilleriet;

ett antal kanoner på samma däck på ett

äldre krigsfartyg ② sammankoppling av

t ex galvaniska element ③ slagverken i en

orkester (trumma, triangel, klockspel

m m)

batterist’ musiker som sköter trummor

m m i en orkester

ba’utasten grovt tillhuggen minnessten

utan inskrift

bauxi’t ett mineral för

aluminiumframställning m m

Bava’ria det latinska namnet på Bayern

baxa rubba, flytta (tunga föremål)

bazooka [baso’ka] amerikanskt raketgevär

mot pansar (stridsvagnar m m)

BB förk för barnbördshus

BBC [bibisi’] förk för British Broadcasting

Corporation den brittiska motsvarigheten

till Sveriges radio

BD länsbeteckning för Norrbottens län

béarnaise [-nä’s] en sås av bl a äggulor och

smält smör

beat [bit] ① (subst) stark betoning av

taktslaget i popmusik ② (adj) utslagen,

t ex i uttrycket the beat generation

generationen utan plats och uppgift i

samhället beat’niks rotlös och bohemisk ungdom

i efterkrigstidens USA

beauty-box [bjo’tibåx] liten väska för

skönhetsmedel o dyl

bedagad till åren kommen, gammal

bedarra (om storm) avtaga; lugna sig

bedui’n ökennomad i Mellanöstern och

Nordafrika

befryndad besläktad

begeistrad [-gajst-] förtjust, hänförd

begrepp föreställning, uppfattning;

sammanfattande beteckning för företeelser

med gemensamma egenskaper (t ex

björn, rovdjur, ryggradsdjur)

be’gum hederstitel för högt uppsatt dam i

det muhammedanska Indien

behaviorism [bihejviårism’]

beteendepsykologi, en riktning inom nyare psykologi

behäftad med belastad med, förbunden

med, besvärad av

behörig lämplig; som hör till; berättigad;

som har föreskriven utbildning och

erfarenhet behörighet befogenhet, kompetens

beige [bä’sj el be’sj] ljust grågul färg

bei’vra uppträda mot, angripa; draga inför

domstol, åtala

bej (förr) turkisk furstetitel

bekaj’ad besvärad, ansatt; lidande (av)

belackare person som förtalar, smädare

belamra överhopa (med skräp el dyl)

bel can’to (mus) skönsång, sångsätt som

eftersträvar tonernas välljud

belladonn’a (eg vacker kvinna) en

medicinalväxt (som innehåller det

pupillutvidgande giftet atropin)

bella vis’ta (italienska) = bellevue [bälvy’]

(franska) eg vacker utsikt (jfr belvedere)

bell’is tusensköna

Bello’na krigsgudinnan i romersk mytologi

bellum civi’le (lat) inbördeskrig

belvede’re el belvedä’r vacker utsikt; ofta

namn på lustslott, utsiktspaviljong el dyl

belägg skriftställe som ger exempel på eller

stöder en viss mening

be’läte avbild; avgudabild

benedic’tus (eg välsignad) en katolsk bön;

en del av den romersk-katolska mässan

Benelux’ Belgien, Nederländerna och

Luxemburg

benga’lisk eld en sorts fyrverkeri

benign [beningn’] (om sjukdom) godartad

(motsats till malign)

bense’n el bensol ett flytande kolväte av

stor betydelse som råvara

bens’oe ett välluktande harts (använt bl a

vid tvåltillverkning)

benso’l se bensen

benty’l en blandning av bensol och sprit

bera’mad bestämd, planerad

ber’ber icke-semitiska folkgrupper i västra

Nordafrika

ber’beris en buskväxt som är mellanvärd

för svartrost

berceuse [bersö’s] vaggvisa

bergamott’ en sorts små runda päron; äv

= en citrusfrukt

bergère [bärsjä’r] eg herdinna; en sorts

stoppad fåtölj

bergis [bär’gis] långt franskbröd med

vallmofrön

beribe’ri en bristsjukdom (brist på

B- vitamin)

berlock’ hängsmycke i armband eller i

klockkedja

berså’ liten uteplats omgiven av planterade

buskar eller annat lövverk

beryll’ en ädelsten (bl a smaragd och

akvamarin)

berå’d eg övervägande; villrådighet; med

beråd el med berått mod efter moget

övervägande, med vett och vilja

beskickning ambassad eller annan

diplomatisk representation i ett främmande

land

beskäftig eg sysselsatt; beställsam, som

gärna styr och ställer för andra;

småviktig; litet fjäskig

beskällare avelshingst

bes’man handvåg (graderad stång med

flyttbart handtag och tyngd i ena änden)

besserwisser en som anser sig veta bättre än

andra

best vilddjur; rå människa bestia’lisk rå,

omänsklig bestialite’t råhet, brutalitet

bestia’rium eg en medeltida bok där djuren

symboliserar egenskaper; bok om djur

bestick ① fodral med instrument eller

verktyg; samhöriga instrument av något

slag (t ex matbestick: kniv, gaffel, sked)

② bestämning av ett fartygs läge med

hjälp av kompass och logg

besticka muta; förleda, locka bestickande

lockande; "slående" besticklig som tar

mutor

bestrida ① förneka, säga nej till ② betala;

ta hand om

bestseller bok som säljs särskilt bra,

boksuccé

bestört häpen, förbluffad, obehagligt

överraskad bestörtning häpnad;

förskräckelse

besutten (eg bofast) som har fast egendom;

äv = välbärgad

besvär äv = skriftligt klagomål inför en

högre myndighet (t ex över ett val eller

över ett beslut)

be’ta andra bokstaven i det grekiska

alfabetet (där alfa är första bokstaven)

betastrålar en sorts radioaktiva strålar

be’tel krossade nötter av betelpalmen

jämte kryddor i blad av betelpeppar (ett

njutningsmedel i Östasien)

beting’ (avtal om) ackordsarbete; mer

omfattande arbetsuppgift i skolan

betinga vara förutsättning för; kosta

betinga sig förbehålla sig, ställa som villkor

betingelse förutsättning, villkor

betning kemisk behandling av t ex utsäde

(som skydd mot växtsjukdomar) eller av

metaller, tyger, hudar m m

betong’ blandning av cement, sand och

vatten (med eller utan stenmaterial)

bets färgämne som vid ytbehandling låter

träets yta lysa igenom

bettla tigga

betäcka äv = (om handjur) para sig med,

göra dräktig

betänkande ① övervägande, eftertanke ②

längre skriftligt yttrande av sakkunniga

eller av en myndighet betänklig

oroväckande; anstötlig betänksam försiktig;

tveksam

bevandrad kunnig, erfaren

bevillning statlig inkomst (skatt m m)

enligt beslut av riksdagen

bevingade ord (eg ord med vingar) uttryck

som ofta citeras

bevå’g på eget bevåg utan lov; på eget

ansvar

bevågen välvillig, gynnsamt stämd

bi’blia pa’uperum (eg de fattigas bibel) en

medeltida bildbibel

biblicism ① uppfattningen att bibelordet

är direkt inspirerat av Gud och skall

fattas bokstavligt ② bibliskt uttryck i vanligt

språk

bibliofi’l bokälskare, boksamlare

bibliogra’f person som sysslar med

bokvetenskap bibliografi’ ① vetenskapen om

böcker ② litteraturförteckning;

förteckning över en författares skrifter

bi’ceps en muskel på överarmens framsida

(eller på lårets baksida)

bida vänta

bidé tvättställ för tvättning av underlivet

bidevind’ (eg invid vinden) med vinden

snett framifrån

biedermeier [bi’dermajer] en förenklad

empirestil särsk i tysk heminredning och

konst (omkring 1820—1850)

bienna’l tvåårig; som återkommer

vartannat år

bifurkation vattenförbindelse mellan två

floder (t ex Tärendö älv mellan Torne älv

och Kalix älv)

bigami’ tvegifte

bigott’ överdrivet from, skenhelig

bigotteri’ hyckleri; ofördragsamhet

bijou [bisjo’] juvel, smycke bijouteri’er

smycken, nipper

bikarbonat kolsyrans sura salter, vanl =

natriumkarbonat

biki’ni [k-ljud] tvådelad minibaddräkt för

damer (efter en atoll i Stilla havet)

bilatera’l tvåsidig; ömsesidig

bildande konst arkitektur, skulptur,

målning, teckning, grafisk konst

bilja’rd (bord eller lokal för) en sorts spel

med elfenbensbollar och käppar (köer)

biljett’ äv = litet brev

billet d"amour [bijä’ damo’r] kärleksbrev

billion el biljon en million millioner; i vissa

länder = tusen millioner

biltog fredlös (utan lagens skydd till liv och

egendom); landsflyktig

bi’läger (i äldre språk) furstebröllop

bilägga ① bifoga (jfr bilaga) ②

åstadkomma förlikning, göra slut på (en tvist)

binä’r tvåfaldig; som innehåller två ting

binära talsystemet datamaskinernas

teckning av alla tal med endast två siffror (0

och 1)

bioci’d kemiskt preparat för bekämpning

av skadeinsekter eller vissa växter

biodynamik läran om de allmänna

livsyttringarna

biodyna’misk odling odling utan

konstgödning och kemiska bekämpningsmedel

biogene’tiska lagen naturlag som säger att

individens utveckling i stort sett är en

upprepning av släktets utveckling

biogeografi vetenskapen om djurs och

växters geografiska utbredning

biogra’f ① levnadstecknare, författare av

en biografi ② lokal för filmförevisning

biografi’ levnadsteckning biogra’fisk

personhistorisk

biokemi’ vetenskapen om de kemiska

processerna i den levande organismen

biolo’g person som ägnar sig åt biologi

biologi’ vetenskapen om de levande

organismerna

biolo’gisk krigföring krigföring med hjälp

av mikroorganismer (t ex bakterier och

virus)

biolo’gisk rening avlägsnande av organiska

föroreningar från avloppsvatten med

hjälp av mikroorganismer

biomassa vanl = energiskog (sdo)

bioto’p område med enhetlig miljö

(enhetlig markbeskaffenhet, vegetation,

djurliv m m)

biplan flygplan med två par vingar

bi’rfilare (eg krogmusikant) dålig

fiolspelare

bis’ två gånger

bi’sam ① ett luktämne; se mysk ②

pälsverk av bisamråttan

bisarr’ besynnerlig; oberäknelig bisarreri’

konstighet, bisarrt infall

bisch’off (eg biskopsdryck) dryck av vin,

socker, pomerans och vatten

bisektri’s rät linje som delar en vinkel mitt

itu

bisexuell tvåkönad; som känner sexuell

dragning till båda könen

biskvi’ (eg upphettat två gånger) ① en sorts

kaka (av mandel, äggvita och socker) ②

oglaserat porslin

bispringa biträda, hjälpa

bissera göra två gånger, upprepa t ex ett

sångnummer

bistro’ enklare restaurang, bar, krog

bisträcka hjälpa (med pengar)

bistånd (ekonomisk eller militär) hjälp

bisylla’bisk tvåstavig

bisätta insätta i gravkapell eller kyrka i

väntan på jordfästning

bitu’men fast eller halvflytande

kolväteförening, t ex trätjära och asfalt

bivack’ (trupps) nattläger under bar

himmel

bjugg sädesslaget kom

björntjänst tjänst i god avsikt men med

olyckligt resultat; misslyckad tjänst

black-out [bläcka’ut] (eg mörkläggning)

tillfällig medvetslöshet

black power [bläck pa’uö] eg svart makt;

negerrörelse i USA för att ge färgade och

vita samma ställning och inflytande i

samhället

blaggarn (eg tyg av blånor) en sorts mycket

grovt tyg (t ex säckväv)

blam el blama’ge [-asj] skam, yttrande eller

handling som man får skämmas för

blamera sig skämma ut sig, göra sig löjlig

blanchera ① förvälla, hastigt koka upp ②

(garveriterm) göra lädret jämnt och

blankt på köttsidan

blancmangé [blangmangsje’ el

blammangsje’] en efterrätt (av bl a grädde, socker

och gelatin)

blankett formulär där man skall fylla i

vissa uppgifter

blanko eg vit; in blanco (om fullmakter,

växlar m m) icke ifylld; utan att visst

belopp

eller vissa villkor eller namnet på viss

person har angivits; blankofullmakt

bemyndigande för någon att i ett ärende

handla helt efter eget gottfinnande

blankvers orimmad jambisk vers med fem

versfötter i varje versrad

blasé el blaserad överlägset likgiltig,

levnadstrött

blasfemi’ hädelse blasfe’misk hädisk

blazer [blä’ser] udda kavaj

bleke lugnt vatten och vindstilla

blemma liten blåsa, kvissla

blessera såra (i strid) blessy’r sår

blinde’ring ① dekorativ fördjupning i en

muryta (särsk i medeltida tegelbyggnader)

② skyddad plats vid eldgivning

blindgångare granat eller bomb som inte

exploderade vid nedslaget

blint plätt av bovete

blinker blinkande körriktningsvisare

block äv = ① grupp för samverkan i viss

avsikt (t ex mellan politiska partier) ②

hissanordning som består av trissa

(trissor) och lina

blocka’d ① militärt hinder för transporter

till och från ett land(område); beslut att

inte leverera (vissa) varor till ett land

(handelsblockad) ② (vid arbetskonflikt)

arbetarpartens avspärrning av en

arbetsplats från arbetskraft och material

blockera lägga hinder i vägen för, hindra

tillträde eller tillförsel, avspärra; (sport)

systematiskt hindra en spelare från att

göra sitt bästa

blockhus grovtimrat hus med skottgluggar

blodplasma blodvätska blodserum

blodplasma utan äggviteämnet fibrinogen

blodskam otukt mellan nära släktingar

blodsvittne kristen martyr

blodtransfusion blodöverföring

blommografera skicka blommor med hjälp

av blomsterförmedling

blond ljushårig, ljuslagd blondera färga

ljust (särsk om hår) blondi’n blond

kvinna

blot [o-ljud] fornnordiskt offer

blue baby [blo bejbi] (eg blått barn)

spädbarn med medfött hjärtfel (och därför

blåaktig hud)

blues [blos] en sorts jazz i långsamt tempo

bluff ① lögn och bedrägeri, försök att

verka bättre än man är ② svindlare,

bluffmakare

blunder misstag, förbiseende

blygd blygsel; skam; yttre könsdelar (hos

kvinna)

bländverk gyckelspel; synvilla

bläs smal vit fläck i pannan på en häst;

häst med bläs

bläster (luftström från) blåsmaskin; äv =

blåslampa blästra ① upphetta med hjälp

av bläster ② bearbeta en yta med sand

som pressas ut av tryckluft

BNP förk för bruttonationalprodukten

(sdo)

boa ① amerikanskt ormsläkte ② lös

pälskrage

board [bå’rd] se wallboard

boasera brädfodra, bekläda med bräder

bobb el bobsleigh [båbb’slej]

backåkningssläde, styrbar tävlingskälke

bobi’n en sorts garnspole (i textilindustri)

boccia [båt’sja, äv båck’sia] spel med

träklot där det gäller att träffa ett visst klot

bode’ga (spansk) vinstuga

body-guard [bod’igard] livvakt

bo’er (eg bonde) holländsk invånare i

Sydafrika

boett’ hölje till litet ur

bofällig förfallen, fallfärdig

bogg’i vridbart ramverk med dubbla

hjulpar t ex under en järnvägsvagn

bogsera draga, ta på släp

bo’gspröt från fören på ett segelfartyg

utskjutande bom med stag för förseglet

bohe’m person eller kotteri som lever

sorglöst och oregelbundet

boj ① flytande sjömärke eller

förtöjnings-anordning; ringformat

livräddningsredskap ② en sorts grovt ylletyg

boja’r (förr) hög rysk adelsman

bojkott’ avbrytande av förbindelserna med

person eller företag (särsk som vapen i

arbetstvist); överenskommelse att inte driva

affärer med ett visst land

boka beställa plats i förväg (t ex på ett

flygplan)

bokslut ett företags årsredovisning

bolag sammanslutning för ekonomisk

verksamhet med ett bestämt antal

deltagare (jfr aktiebolag)

bole’ro ① en spansk dans ② kort jacka (av

spansk modell); (spansk) hatt med stora

brätten

boli’n en sorts lina vid segling; på lösa

boliner ung = vind för våg

bolsjevi’k äldre beteckning för rysk

kommunist

bomb projektil fylld med spräng- eller

brandämnen; (gömd) sprängladdning

som utlöses vid beröring eller vid viss tid;

även = ihåligt klot (t ex om en

klotformig lampa)

bomba’rd ett äldre träblåsarinstrument; en

orgelstämma

bombardera ① beskjuta med bomber ②

överösa, överhopa (t ex med frågor)

bombasm’ högtravande uttryckssätt, svulst

bombastisk svulstig

bo’na fi’de (lat) i god tro

bo’na offi’cia (lat; eg goda tjänster)

erbjuda sina bona officia (om en stat) erbjuda

sig att medla vid tvist mellan stater

bonbon [bångbång’] godsaker bonbonjä’r

konfektskål, konfektask

bonga (restaurangspråk) på kassaapparat

slå in belopp för utlämnade varor

bonitera beräkna värdet av t ex jord, skog

eller husdjur bonite’t (avkastnings)värde

bonjour [bångsjo’r] (eg god dag)

dubbelknäppt långrock för inomhusbruk

bon mot el bonmot [bångmå’] kvickt

infall, kvickhet

bo’nus extra ersättning, t ex rabatt på

försäkringspremie eller procent på sålda

varor

bonvivant [bångvivang’] goddagspilt

bookmaker [bock’mejker] förmedlare av

vad vid kapplöpningar o dyl

boom [långt ö-ljud] ekonomiskt uppsving,

kraftig börsstegring

bordeaux(vin) [bårdå’] rött eller vitt vin

från det franska departementet Gironde

(med huvudstaden Bordeaux)

bordell’ lägenhet där prostituerade har

organiserad verksamhet

bordläggning ① uppskov med ett ärendes

behandling till ett kommande

sammanträde ② ett fartygs ytterbeklädnad

bordstudsare finare pendelur (inom

glaskupa)

bordu’na en orgelstämma

bo’ren [å-ljud] född

borga [-ja] ① köpa eller sälja på kredit ②

garantera, ansvara (för) borgen säkerhet,

garanti; gå i borgen åtaga sig att fullgöra

en annan persons skyldigheter borgenä’r

fordringsägare (motsats till gäldenär)

bornera (om drycker) skumma, fradga sig

bornerad (eg begränsad) trångsynt,

inskränkt; högfärdig

borny’r skum, fradga

bosch skräp, strunt

boskillnad (jur) domstols upphävande av

äkta makars ekonomiska gemenskap

(under fortsatt äktenskap)

boss förman, arbetsledare; ledare inom ett

partis valagitation

bossa no’va en sorts jazz

boston(vals) en sorts långsam vals

botani’k vetenskapen om växterna

bota’niker el botanist’ växtkännare, växtforskare

botanisera samla och undersöka växter

botti’n pampusch

bouclé [bokle’] en sorts tyg med noppor

(öglor)

boudoir se budoar

bouillabaisse [bojabä’s] starkt kryddad

(fransk) fisksoppa

boulevard [bo’-] (el bulevard) bred

trädplanterad gata

bouquet [boke’] doft och smak (på viner)

bouquiniste [bokinist] försäljare av gamla

böcker (särsk vid kajerna i Paris)

bourgeoisie [borsjoasi’] borgerskap;

förmögen överklass

bourgogne(vin) [borgånj’] beteckning för

vissa röda eller vita franska viner

bourrée [borre’] gammal fransk dans i 4/4

takt

boutique [botick’] modebutik

bowling [bå’ling el båv’ling] en sorts

kägelspel

box [å-ljud] låda, behållare; bås,

avbalkning i stall; post- eller bankfack

boxer en (tysk) hundras

boxkalv kromgarvat kalvskinn (i skor)

boy-friend [båj’fränd] pojkvän

bracka (eg gammal studentbeteckning för

icke-student) okultiverad människa,

person utan vidare vyer brackig inskränkt,

utan intresse för annat än mat och dryck

bragelöfte ett högtidligt givet löfte (efter

Brage skaldekonstens gud i nordisk

mytologi)

braktea’t medeltida mynt med prägel

endast på en sida; medaljliknande guld-

eller silversmycke från forntiden

brama’n el brami’n medlem av den indiska

prästkasten (efter Brahma den högsta

guden i indisk religion)

brandstod ersättning för skada genom

eldsvåda

brandy [bränn’di] vindestillat, konjak

bransch yrkes- eller affärsgren

braska ① frysa på, bli kallt ② skryta

braskande skrytsam; som väcker uppseende

brasklapp hemligt förbehåll

brass ① se nedan brassa ② bleckblåsarna i

en jazz- eller dansorkester

brassa med brassar (en sorts tåg) vrida

rårna på en segelbåt så att vinden fyller

seglen

brassa på elda för fullt; skjuta kraftigt

brasseri’ ölstuga

brava’d (tvivelaktig) bedrift bravera skryta

braviss’imo mycket bra bra’vo bra

bravu’r ① tapperhet, oförskräckthet ②

stor konstskicklighet (särsk i musik eller

sång)

BRD förk för Bundesrepublik

Deutschland Västtysklands officiella beteckning

brevia’rium bön- och textbok för katoliker

bri’dreaktor en viss sorts bränslesnål

kärnreaktor i vilken nytt kärnbränsle hela

tiden bildas

brie [bri] en sorts fransk gräddost

briga’d större militärförband med olika

truppslag

brigadö’r en officersbeteckning i

Frälsningsarmén

brigg en sorts tvåmastat segelfartyg

brikett’ sammanpressad kolstybb el dyl

som bränsle

briljant’ ① (subst) på speciellt sätt slipad

diamant ② (adj) lysande, utmärkt

briljera lysa, glänsa, utmärka sig; skryta

bri’o glöd, livlighet; con brio (mus) livfullt,

eldigt

bris måttlig till frisk vind (svagare än

kuling)

brisa’d häftig explosion brisant’

högexplosiv brisera explodera häftigt

brits bänk att sova på

broccoli [bråck’åli] en sorts blomkål

brochette [bråsjett’] litet grillspett

brodera sy prydnadssöm; utsmycka

broderi’ el brody’r (tyg som är smyckat med)

prydnadssöm

broi’ler gödkyckling

broka’d sidentyg med invävda guld- eller

silvertrådar

bro’m ett grundämne; ofta = natrium-

eller kaliumbromid: ett läkemedel med

lugnande verkan

bronker luftrör; luftstrupens förgreningar

till lungorna bronki’t luftrörskatarr

brons legering av koppar och tenn (ibland

även med zink eller bly) bronsera ge ett

föremål bronsartat utseende

broschy’r litet häfte, småskrift

brottstycke eg utbrutet stycke; lös del av

något; fragment

browning [brauning] en sorts

automatpistol

brunett’ ① (adj) mörklagd ② (subst)

kvinna med mörkt hår

brunst parningsdrift

bruta’l rå, grov, hänsynslös

brutto (handel) motsats till netto; (om pris)

utan avdrag för omkostnader; (om vikt)

med förpackningen inräknad

bruttonationalprodukt förk BNP

sammanlagda värdet av varuproduktion och

tjänster under ett år i ett visst land

bry ① (subst) besvär ② (verb) plåga, oroa,

besvära; retas med, göra förlägen

bryderi’ villrådighet; kinkig belägenhet

brydsam besvärlig, bekymmersam

brylépudding karamellpudding (en

efterrätt av grädde, ägg och brynt smör)

brynja ① pansardräkt av metallringar eller

metallplåtar ② undertröja med stora

maskor

brysk tvär, häftig, hänsynslös

bråck el brock rubbning av det normala

läget för ett organ i bukhålan

brå’nad brinnande begär, stark könsdrift

bräcka’ge [-asj] skada genom krossning

bräckt vatten blandning av saltvatten och

sötvatten

bräsch öppning i en befästningsmur efter

beskjutning; gå i bräschen för kämpa för,

försvara

bräsera steka i fuktig värme (under lock)

bräss körtel i brösthålan; maträtt av t ex

kalvbräss

bröt timmerhög som fastnat vid en fors

under flottning

budget [budd’jet] (förslag med)

förhandsberäkning av en stats (eller kommuns)

inkomster och utgifter under en viss tid

(vanl ett budgetår); en enskild persons

plan för inkomster och utgifter

budoa’r (el boudoir) en dams privata (och

eleganta) rum

buff’ert stötdämpare (mellan

järnvägsvagnar) buffertstat neutral stat mellan två

fientliga stater

buko’lisk dikt herdedikt

buljong klar kött- eller fisksoppa

bulla påvlig skrivelse bulla’rium samling

påvliga skrivelser

bull’dogg en (engelsk) hundras

bull’dozer [bolldåser] schaktningsmaskin,

traktor med bred skovel framtill

bulleti’n rapport; periodiskt

återkommande meddelande om t ex väderlek eller

viktiga händelser

bulva’n ① lockfågel ② ombud (t ex vid

fastighetsaffärer) för en person som vill

vara okänd

bumerang’ (australiskt) spiralvridet

kastvapen som kan återvända till den som kastat

det

bung’alow [bung’galå] envåningshus (urspr

för européer i Indien)

bunker ① kolbox ② mindre

betongbyggnad som stridsvärn eller skyddsrum ③ hål

i en golfbana

bunkra ta in bränsle (kol eller olja) för ett

fartygs behov

buntmakare pälsskräddare, körsnär

burdu’s framfusig, plump; plötslig

bureau [byrå’] se byrå ②

burgen välbärgad, förmögen

burlesk tokrolig, komisk; grovkornig

burma’n invånare i Burma (i Bortre Indien)

burnu’s arabisk mantel med kapuschong

burschiko’s studentikos; levnadsglad

bu’rskap ① (i äldre tid) rätt att utöva ett

yrke i en stad ② allmänt erkännande

bu’rspråk utbyggnad med fönster;

överbyggd balkong; hängtorn

bush [bosj] buskskog, urskog; vildmark (i

Afrika)

buska’ge [-asj] grupp av buskar, busksnår

bussarong’ (eg vida sjömansbyxor) vid

skjorta; överdragsblus (som vid flottan)

bussning (metall)hylsa kring t ex en axel

för att minska friktionen

butler [battler] hovmästare hos (engelsk)

privatperson

butterfly [batt’erflaj] eg fjäril; en sorts

rosett som halsduk

by air [baj är] med luftpost

byffé (el buffé) matsalsskåp, bord med

förfriskningar; serveringsdisk

bygel böjt stycke metall eller läder som

fäste eller skydd

byrett’ graderat glasrör för mätning av

vätskor vid kemiska experiment

by’rå ① en typ av möbel med utdragslådor

② kontor; (del av) ämbetsverk

byråkra’t ämbetsman som noga håller på

det formella byråkrati’ ①

ämbetsmannaklass ② funktionärsvälde i samhället

③ överdrivet formell (och därför

långsam) behandling av ärenden; onödigt

krångel byråkra’tisk

ämbetsmannamässig; omständlig; småaktig

bysanti’nsk som hör ihop med Bysans (det

gamla namnet på Istanbul,

Konstantinopel); östromersk

byst ① (kvinno)bröst ② skulptur som

återger huvud och bröstparti

bysätta sätta i häkte för skuld

båk större sjömärke på land; äv = fyrtorn

båld tapper, djärv, käck; stolt

bålverk förskansning, skydd

bäcken ① rund eller oval skål, lågt

nattkärl för sängliggande ② större

fördjupning i jordytan (t ex flodbäcken) ③

bålens nedersta del ④ cymbal

bäring vinkeln mellan nord-sydlinjen och

syftningslinjen till en viss punkt

bärplan en sorts snedställd vinge från

fartygsskrov så att skrovet lyfts uppåt vid

fart genom vattnet

bärsärk fornnordisk kämpe som gripits av

raseri

bö’del ① (förr) den person som avrättade

en dödsdömd, skarprättare ② härskare

eller annan person som behandlar folk

omänskligt

bö’nhas klåpare; person som fuskar i ett

annat yrke än sitt eget

börd ① födelse ② härstamning, förnäm

härkomst

börs äv = (lokal för) regelbundna affärer

med värdepapper eller med vissa varor

C

C ① romerska siffran för 100 ②

underkänt betyg ③ länsbokstav för Uppsala

län ④ förk för Celsius vid angivande av

temperatur

c förk för (ledamot av) centerpartiet i

Sverige

ca el c:a förk för cirka ungefär

cabriolet [-le’] bilmodell med nedfällbart

tak (sufflett)

cachucha [katsjot’sja] en spansk dans

caddie [kädd’i] pojke som letar upp

golfbollar och bär golfklubbor

café au lait [kafe’ ålä’] kaffe med kokt

mjölk

café complet [kåmple’] kaffe med rostat

bröd, smör och marmelad

café noir [kafe’ noa’r] kaffe utan grädde

cafeteria [kafete’ria el kafeteri’a] kafé; bar

cal förk för kalori

callgirl [kå’lgöl] prostituerad som kan

tillkallas genom telefon

calmettevaccination vaccination mot

tuberkulos

calvado’s äppelbrännvin från Normandie

calvinism se kalvinism

calyp’so en sorts (västindisk) sång och dans

camembert [kamambä’r] en sorts finare

fransk mjukost

ca’mera obscu’ra (eg mörk kammare) en

gammal typ av bildvisningsapparat

camouflage se kamouflage

camp gammalmodigt och smått löjligt men

ändå tilltalande

canas’ta ett kortspel

cancan varietédans i hög fart och med

höga bensparkningar

cancer sjukdomen kräfta

cande’la (eg ljus) enhet för ljusstyrka

cann’abis (indisk) hampa; äv =

narkotikum som framställts av hampa

(haschisch, marijuana)

Canossa gå till Canossa göra avbön,

förödmjuka sig (efter kejsar Henrik IV:s

avbön hos påven Gregorius VII)

canta’bile (mus) sångbart

cantile’na sångbar melodi

cantus firmus (mus) den dominerande

melodin i en flerstämmig komposition

canzon [kanså’n] el canzo’na ① en

(italiensk) diktform ② en sorts musikstycke

canzonetta liten sång, visa

cape [kejp el käp] klädesplagg utan ärmar

att bäras över axlarna

ca’pita (plur av ca’put huvud) per capita

per person

carillon [karijång’] klockspel

carte blanche [kart blansj’] obegränsad

fullmakt

caterpillar [kä’törpilör] bandtraktor

catgut se kattgutt

cause célèbre [kå’s selä’br] sak som väcker

uppmärksamhet; skandal

cavati’na (mus) en sorts enkel aria eller en

långsam instrumentalsats

CC (corps consulaire) [kår kångsylä’r]

beteckning på konsulatsbilar

CCCP förk (med ryska bokstäver) för

Sovjetunionen (De socialistiska

rådsrepublikernas union); jfr SSSR

CD (corps diplomatique) [kår diplåmatick’]

beteckning på bilar som tillhör

främmande beskickningar

cedera avstå (från); överlåta; äv = göra

konkurs

cedilj’ tecken (bl a i franskan) under c (ç)

för att ange att c skall uttalas s

cele’ber berömd, ryktbar celebrera fira,

högtidlighålla celebrite’t berömd person

celest’ himmelsk, himmels-

celes’ta klaverinstrument med klubbor som

slår mot metallstavar

celiba’t ogift stånd; avhållsamhet från

sexuellt umgänge

cell (eg litet rum) ① avskilt rum i fängelse

② grupp inom ett (revolutionärt) parti ③

element i ett bilbatteri eller en annan

ackumulator ④ den minsta biologiska

livsformen

cellist person som spelar cello

cello violoncell

cellofa’n en sorts genomskinlig folie

cell’stoff kemiskt ren cellulosa (bl a som

material för förband)

cell’ull textilfibrer av cellulosa

celluloi’d en sorts hård konstmassa

cellulo’sa ämne i växternas cellväggar;

pappersmassa

celsiustermometer termometer graderad i

100 grader mellan vattnets fryspunkt

(0°C) och kokpunkt (100°C)

cembalist [tjäm-] person som spelar

cembalo cem’balo [tjäm-] klaverinstrument

med taggar som knäpper strängarna

cement ett byggnadselement (vanl

blandning av kalksten och lera) som

bindemedel bl a i betong

cena’kel (eg matsal) kotteri

cendré [sangdre’] askblond Cendrillon

[sangdrijång’] Askungen

cen’sor (plur censo’rer) övervakare,

granskare censu’r (statlig inrättning för)

förhandsgranskning av trycksaker eller film

censurera granska och stryka vad som

inte passar sig

cent myntsort i bl a USA (1/100 av

huvudmyntet)

centa’ur se kentaur

center (centern) politiskt mittparti; den

mellersta av anfallsspelarna i vissa

bollspel

center (centret, plur centrer) plats där

affärer har samlats, affärscentrum

centi- hundradels (t ex centimeter)

centilong’ måttenhet för barnkläder (efter

barnets längd)

centime [sangti’m] 1/100 franc

centner en äldre viktsenhet (100 skålpund,

dvs ung 42,5 kg)

centra (sport) sända bollen mot

spelplanens mitt eller till en medspelare

centra’l (jfr centrum) ① (adj) som finns i

mitten; som har grundläggande betydelse;

som gäller landet i dess helhet (t ex

centrala förhandlingar) ② (subst)

medelpunkt; den viktigaste inrättningen i sitt

slag; inrättning för gemensamt ändamål

(t ex värmecentral)

centrala nervsystemet hjärnan och

ryggmärgen

centralisera förena i en punkt, samla till ett

ställe, ställa under gemensam ledning

centrallyrik intim stämningslyrik

centralstimulerande som stimulerar det

centrala nervsystemet (särsk om vissa

narkotika)

centrera samla kring ett centrum; passa in i

förhållande till en axel (t ex ställa in en

kikare så att linsernas optiska axlar

sammanfaller)

centrifu’g apparat som särskiljer ämnen

med olika tyngd tack vare

centrifugalkraften (vid hastig rotation pressas en

tyngre partikel längre bort från rörelsens

axel än en lättare); torkapparat som

består av en roterande trumma med hål för

vattnet

centrifugera ofta = torka tvättkläder med

centrifug

centrum (centrumet el centret, plur

centrum el centra) mittpunkt, medelpunkt;

stadskärna

cera’t (av lat cera vax) en salva mot bl a

sprickor i huden

cer’berus dörrvakt (efter hunden Kerberos

som i grekisk mytologi bevakade

ingången till dödsriket)

cerea’lier sädesväxter; brödsäd

cerebra’l som avser hjärnan cerebral pare’s

(CP) hjärnskada som orsakar svåra

rörelsehinder

ceremoni’ högtidlig handling, högtidlighet

ceremonie’l (föreskrifter om) det som

skall iakttas vid vissa högtidliga tillfällen

ceremoniell’ högtidlig, stel ceremoniö’s

överdrivet högtidlig

ceri’se [seris] ① körsbär ② körsbärsröd

certifika’t intyg; skriftligt tillstånd (t ex

flygcertifikat)

cession konkurs (eg överlämnande av

egendom till fordringsägare)

cesu’r regelmässig kort paus i (mitten av)

en versrad

CH nationalitetsbeteckning för

motorfordon från Schweiz

chaconne [sjakånn’] en gammal spansk

eller italiensk dans; musikstycke med ett

ständigt återkommande basparti

chagräng’ (el med samma uttal chagrin) en

sorts fint läder (särsk i bokband)

chambre séparée [sja’mbre separe’] enskilt

rum

chamotte [sjamått’] eldfast lera

champagne [sjampanj’] mousserande vin

från franska provinsen Champagne

champinjo’n en sorts ätlig svamp

cham’pion mästare (i en sportgren)

changemang [sjangsjemang’] förändring;

scenväxling changera [sjangsjera] blekas;

förändras (till det sämre)

chans [sjangs el tjangs] utsikt att lyckas;

möjlighet chansa försöka på vinst och

förlust

chanson [sjangsång’] sång, visa chansonett’

vissångerska på varieté

chapeau [sjapå’] hatt chapeau claque

[klack] hopfällbar hög hatt

char öppen vagn; praktvagn

charabang’ öppen vagn med sätena mot

varandra

chara’d en typ av ordgåta

charge [sjarsj] tjänst, syssla; uppdrag

chargé d"affaires [sjarsje’ daffä’r]

diplomatiskt sändebud av lägre rang än

ambassadör och envoyé

chargera [sjarsjera] överdriva

charisma se karisma

chari’terna [k-] se kariterna

charlata’n bedragare, humbugsmakare

charleston [tja’lstån] en dans i 2/4 takt

charm tjusning, behag, tjuskraft

charmant’ förtjusande; utmärkt charmera

tjusa, behaga

charmeuse [sjarmö’s] el charmös en sorts

sidentyg; silketrikå (t ex till underkläder)

charmö’r den som charmerar; kvinnotjusare

Charon [ka’ron[ färjkarl över dödsfloden

enligt grekisk mytologi

charpi [sjarr’- el -pi’] linneskav, uppristat

linne till förband

charterresa sällskapsresa i flygplan eller

buss som hyrts av resebyrå

chartra hyra flygplan eller buss för viss

resa

chartreuse [sjartrö’s] en sorts likör

chassi [sjass’i el sjassi’] underrede på bil

(med hjul, motor och ratt)

chateau [sjatå’] slott, borg; vingård

chateaubriand [sjatåbriang’] biffstek på

oxfilé

chaussé [sjåsse’] bred landsväg

chauvinism [sjåvinism] överdriven eller

skrytsam fosterlandskärlek

check [tjeck] skriftlig anvisning på belopp

som inlöses av bank checka kontrollera,

"kolla" checka in visa upp biljett och

lämna in resgods vid flygresa

chedd’ar [tjäddar el sjeddar] en ostsort

chef-d’œuvre [sjädö’vr] en konstnärs

främsta verk; mästerverk

chemisett (eg liten skjqrta) isättning (t ex

vid halslinningen på en klänning); förr äv

= löst skjortveck

chevaleresk’ artig; ridderlig chevalier [sjövalje’]

riddare, kavaljer

chevely’r håruppsättning, peruk

che’viot en sorts ylletyg

chevreau [sjevrå’] (eg killing) en sorts

garvat skinn av get (eller häst)

chianti [kiain’ti] en sorts italienskt vin

chic [sjick] stilfull, elegant

chiffer hemlig skrift

chiffon [sjiffång’] en sorts tunt sidentyg

chiffonjé hög byrå med klaff

chiffrera skriva med chiffer

chika’n förolämpning; skandal chikanera

förolämpa; skämma ut

chile’n [tjilen] person från Chile

chilesalpeter en sorts konstgödsel

(natriumnitrat)

chimä’r inbillning, luftslott, önskedröm

chinchilla [tjintjill’a] en sorts

sydamerikansk gnagare med värdefullt skinn

chinjong’ hårpung (av löshår) i nacken

chintz [tjints] en sorts mönstrat och på ena

sidan glättat tyg

chipp’endale [tjippendeil] en engelsk

(möbel)stil av rokokotyp

chip’s flottyrkokta potatisflarn

chiroprak’tiker se kiropraktiker

chock ① stöt, anfall ② plötslig kraftlöshet

som följd av skräck eller skada chockad

träffad av en chock chockera stöta, väcka

anstöt, uppröra

choka [tjå’ka] strypa lufttillförseln till en

förgasarmotor choke [tjåk] spjäll på en

förgasarmotor

choser [sjå’ser] tillgjordhet; konster chosig

[sjå’sig] tillgjord, förkonstlad

CIA förk för Central Intelligence Agency

USA:s hemliga underrättelsetjänst

cibo’rium överbyggnad över altare;

förvaringskärl för nattvardsbrödet

ci’cero en stilgrad (ca 4,5 mm)

cicero’n vägvisare

cider äppelvin

cif [siff] utan kostnader för lastning, frakt

och försäkringar

cigaril’ cigarrcigarrett

cika’da en insekt (bl a i

Medelhavsländerna) som ger ifrån sig ett mycket

genomträngande läte (från ett ljudorgan på

hanarnas buksida)

ciko’ria en växt; kaffesurrogat från roten

av denna växt

ci’lie flimmerhår (rörelseorgan hos en del

lägre organismer)

cineast’ filmkännare, filmfantast;

filmproducent

cinno’ber ett kvicksilvermineral; ett rött

färgämne som har framställts ur detta

mineral

cir’culus vitio’sus (eg felaktig cirkel) ① ett

förlopp där två eller flera onda ting (t ex

sjukdomar) undan för undan förstärker

varandra ② cirkelbevis (bevis som utgår

från det som skall bevisas)

cirklad sirlig, konstlad, snirklad

cirkulation omlopp, kretslopp (t ex

blodcirkulation) cirkulera gå runt; vara i

omlopp (t ex om ett rykte)

cirkulä’r ① (subst) skrivelse som skall gå

till många ② (adj) cirkelformad, rund

cirkumflex’ accenttecknet ^ över vokal

cirkus urspr en rundad skådebana för

hästkapplöpningar

cirrus(moln) fjädermoln, tunna

slöjliknande skyar

ciselera med puns och hammare framställa

upphöjda figurer i metall ciselö’r person

som ciselerar

cistern behållare för vätskor

citadell’ (mindre) fästning; kärnan i en

befästning

cita’t anföring, återgivande av vad någon

har sagt eller skrivit citationstecken

anföringstecken citera anföra vad någon har

sagt eller skrivit; åberopa

citrusfrukter apelsin, mandarin,

pomerans, citron, grapefrukt m fl

citt’ra en sorts stränginstrument som vid

spelandet ligger på ett bord eller i knäet;

förr äv = en (päronformad) luta

cit’y stadskärna; affärs- och bankkvarteren

i en storstad

citydress förmiddagsdräkt med mörk

kavaj och randiga byxor

civi’l motsats dels till militär, dels till

kyrklig

civilekonom person med examen från

handelshögskola eller motsvarande

civilingenjör person med examen från

teknisk högskola i Sverige

civilisation kultur; ordnade

samhällsförhållanden; hyfsning civilisera ge högre

kultur; hyfsa

civilkura’ge [-asj] mod att stå för sin

mening

civilmål tvistemål (motsats till brottmål)

civilrätt rättsreglerna för förhållandena

mellan enskilda (familjerätt, arvsrätt

m m)

civilstånd familjemässig ställning (gift,

ogift, änkling, änka, frånskild)

civiläktenskap äktenskap som ingåtts

genom borgerlig vigsel

clairobscur se klärobskyr

clairvoyance se klärvoajans

clearing [kli’ring] utjämning, avräkning

(t ex då skulder kvittas mot lika stora

fordringar) mellan banker eller mellan

stater med handelsavtal

clips smycke som kläms fast vid t ex en

klänning

clou [klo] höjdpunkt; glansnummer

clown [kla’un] pajas, lustig figur (på

cirkus)

Co förk för kom’pani i firmabeteckningar

(= delägare, kompanjon)

c/o förk för care of [kär åv] under adress,

boende hos

cock’pit förarhytt i flygplan

cock’tail [-tejl] ① blandad dryck där

alkohol ingår ② fruktsallad

coda (eg svans) avslutande del av en

musiksats (särsk efter repris)

co’dex (plur co’dices) gammal handskriven

bok; lagsamling codex argen’teus [-evs]

"silverbibeln" (gotisk bibelöversättning

från omkring 500 i silverpärmar i Uppsala

universitetsbibliotek)

co’itus samlag

colla’ge [-asj] konstnärlig sammanställning

av ting från olika håll (tygbitar, affischer,

fotografier m m)

college [kåll’idsj] högre

undervisningsanstalt i Storbritannien och USA; i Oxford

och Cambridge självständig del av

universitetet

coll’ie [kålli] en skotsk hundras

collier [kålje’] halsband

come back [kambäck’] återkomst, särsk

om person som länge varit borta från

teatern eller från idrottstävlingar

coming man framtidsman

commandotrupper elittrupper med

landstigning som specialitet; stöttrupper

comme’dia dell"arte en sorts teater(stycke)

med vissa återkommande figurer och

masker samt improviserade repliker

comme-il-faut [kåmmilfå’] passande, så

som det bör vara

common sense [kåmm’en sens] sunt

förnuft

commu’ne bo’num (lat) allmängods,

gemensam egendom

complet [kåmple’] ① kappa med klänning

eller kjol i samma material ② se café

complet, thé complet

completo’rium (eg avslutning) den sista av

de åtta dagliga bönegudstjänsterna i den

katolska tidegärden; kvällsgudstjänst

computer [kåmpjo’ter] dator, datamaskin

con amo’re (mus) av hjärtans lust

con bocc’a chiusa [kio’sa] (mus) med sluten

mun

con bri’o (mus) livligt, eldigt

concerto grosso [kåntjär’to gråss’å] en

sorts orkesterverk (ofta med växling

mellan en större och en mindre

instrumentgrupp)

condi’tio sine qua non (lat) ett oeftergivligt

villkor

consommé buljong

container [kåntej’ner] stor behållare av

standardmått för godstransport

copyright [kåpp’irajt] förlagsrätt,

författares eller konstnärs äganderätt

copywriter [kåpp’irajter] författare av

reklamtexter o dyl

cord se kord

cornflakes [kårnflejks] rostade majsflingor

coro’na (eg krona) lysande ring kring

månen vid solförmörkelse

corps-de-logi [kår dö låsji’]

huvudbyggnaden på en lantegendom

corps diplomatique [kår diplåmatick’]

diplomatiska kåren, utländska diplomater

med fruar

cor’pus delic’ti yttre spår efter ett brott

(t ex kvarlämnade verktyg)

cor’so urspr kapplöpningsbana; festtåg

med utsmyckade vagnar; huvudgata i

vissa sydeuropeiska städer

cor’tes folkrepresentationen i Spanien

cortiso’n en sorts hormon med medicinsk

användning (bl a vid reumatiska

sjukdomar)

coulomb’ [ko-] måttenhet för

elektricitetsmängd

coupe [kop] (eg skål) glass serverad i glas

på fot

cour [kor] ① inhägnad gård; hov;

uppvaktning, mottagning (vid hovet) ②

högre fransk domstol

courta’ge [-asj] el kurtage mäklararvode

cowboy [ka’ubåj] ridande boskapsherde i

Amerika

CP förk för cerebral pares (sdo)

cp förkortning för centerpartiet (i Sverige)

crawl [krål] ett sätt att simma snabbt

crazy [krej’si] stollig, befängd, farsartad

creation (mode)skapelse

credo (eg jag tror) trosbekännelse

crème grädde; salva; pasta

crêpe [kräpp] el kräpp ① fylld rullad

pannkaka ② namn på vissa fina tyger

crescendo [kresjen’då] förk cresc växande;

(mus) med tilltagande tonstyrka

croissant [kroassang] halvmånformigt

bakverk av smördeg

croquis se kroki

croupier [kropie’] den som sköter spelet

och kassan vid rulett

CS nationalitetsbeteckning för

motorfordon från Tjeckoslovakien

csárdás [tja’rdasj] (eg bykrog) en ungersk

dans (med först långsamt och sedan

mycket snabbt tempo)

cum gra’no sa’lis (lat, eg med ett korn salt)

med urskillning; inte bokstavligt

cu’mulus(moln) stackmoln

cup [kupp] bägare, särsk som pris vid

cuptävling då deltagarna slås ut en efter en

cuppa överdelen (skålen) på en dopfunt

eller på en nattvardskalk

curie [kyri’] måttenhet för radioaktivt

sönderfall

curling [kö’rling] en sorts isspel med tunga

runda stenar

curry en kryddblandning

cyankalium ett mycket giftigt salt av

blåsyra (cyanvätesyra)

cyberneti’k (eg styrningslära) vetenskapen

om (själv)reglering av förloppen i

naturen, i samhällslivet och i tekniken (särsk

datatekniken)

cykel äv = ① en serie förlopp som

regelbundet återkommer (t ex måncykeln) ②

en serie sammanhörande dikter eller

berättelser cyklisk regelbundet

återkommande

cyklo’n virvelstorm

cyklo’p sagofigur med ett öga mitt i

pannan

cyklotro’n en typ av accelerator (sdo ②)

där de laddade partiklarna styrs i

spiralbanor under inverkan av starka

magnetfält

cykloty’m godmodig, utåtvänd, sällskaplig

cylinder äv = hög hatt

cymba’l en sorts slaginstrument (två

tallriksformade mässingsskivor), bäcken

cy’niker (urspr anhängare av den cyniska

filosofin i Grekland) numera vanl =

känslolös människa cynisk rå,

hänsynslös, frän

cynism hänsynslöshet; känslokyla

cypress’ ett sydeuropeiskt ständigt grönt

barrträd (ofta planterat på

begravningsplatser)

cyprio’t [o-ljud] invånare på Cypern

cysta svulst med flytande eller geléartat

innehåll

cystosko’p instrument för optisk

undersökning av urinblåsan

cytologi’ vetenskapen om cellerna

D

D ① romerska siffran för 500 ②

länsbokstav för Södermanlands län ③

nationalitetsbeteckning för motorfordon från

Tyskland (Deutschland) ④ förk för

diplomerad (t ex DIHR diplomerad från

Institutet för högre reklam- och

kommunikationsutbildning)

da ca’po el dakapo (eg från början) en

gång till; upprepning av ett parti i ett

musikstycke

dadaism en mot den traditionella konsten

revolterande riktning inom konst och

litteratur (från 1916 och några år framåt)

dagbräckning tidig morgon då ljuset bryter

fram, gryning

dagerrotypi’ en tidig fotograferingsmetod

dagg (förr) äv = repstump (med blybitar)

för bestraffning (särsk på fartyg)

daggert en sorts dolk

dagsböter böter i förhållande till

inkomsterna (under en dag)

dagsmeja tö till följd av solsken (på

eftervintern)

dagtinga göra eftergifter, kompromissa

dai’mon skyddande andeväsen i grekisk

mytologi

dakapo se da capo

dakty’l versfot med en tryckstark (starkt

betonad) stavelse följd av två trycksvaga

(t ex ordet versfötter)

dalkjusa trång dal

dalma’tika lång kåpa med vida ärmar (bl a

för diakoner i den katolska kyrkan)

damaske’nerstål [-sje- el -ske-] stål (t ex i

svärdsklingor) med skiftande mönster

efter etsning

damasker ben- eller fotskydd av tyg eller

läder

damaskera lägga in dekorationer (t ex

guld- eller silverslingor) i stål

dam’ast en sorts mönstrad vävnad (bl a i

dukar)

damejeanne [damm(e)sjann’] stor

glasflaska med skydd av flätverk

damok’lessvärd hotande fara (efter en

berättelse om ett skarpslipat svärd som i en

tråd hängde över hovmannen Damokles’

huvud)

dana skapa, bilda, forma

da’naarv äldre beteckning för

kvarlåtenskap som tillfaller staten när laga

arvingar saknas

dan’dy snobb, modelejon

danism dansk språkegenhet; uttryck som

beror på efterbildning av danskan

dannebro’gen [långt å-ljud] ① den danska

flaggan ② en dansk orden

danse macabre [da’ns maka’bre] de dödas

dans; dödsdans

dark horse [da’k hås] (eg svart häst) en för

publiken okänd kapplöpningshäst; en

oväntad (och farlig) medtävlare

dart ① dolk; kastspjut ② pilkastning mot

ringad tavla

darwinism utvecklingsläran sådan den

uppfattades av Charles Darwin

data (plur av datum) fakta; uppgifter;

informationer till en datamaskin

databank en datamaskins lager av data

som kan utnyttjas för olika slags

upplysningar

dataterminal anläggning (t ex för

biljettbeställning) i direktförbindelse med

datamaskin på annan ort

datatransmission överföring av

informationer till eller från en datamaskin

datera ① ange datum ② hänföra till en

viss tid

dato (lat, böjning av datum) a dato från

denna dag

da’tor datamaskin

datum (eg givet) uppgift om dag, månad

och år

davidsstjärna sexuddig stjärna (bildad av

två liksidiga trianglar) som symbol för

judendomen

DC (förk för Douglas Aircraft Co) en

typbeteckning för flygplan

DDR förk för Deutsche Demokratische

Republik Östtysklands officiella

beteckning

DDT ett mycket giftigt bekämpningsmedel

mot insekter (numera förbjudet i Sverige)

debacle [-back’el] sammanbrott; krasch

debarkera landstiga; stiga ur ett flygplan;

landsätta trupper debarkering

landstigning; urlastning

debatt diskussion t ex i riksdagen

debattera diskutera livligt debattö’r skicklig

deltagare i debatter

débauche [debå’sj] utsvävning

de’bet (eg han är skyldig) skuld, skuld-

debet och kredit skulder och tillgångar;

utgifter och inkomster

debetsedel skattesedel

debi’l efterbliven, utvecklingsstörd

debitera skriva upp som skuld, föra upp på

någons räkning

debut [debu’t el deby’] första offentliga

framträdande debutant den som gör

debut debutera göra sin debut; ge ut sin

första bok; stå på scenen för första

gången

decennium årtionde

decentralisation av decentralisera sprida

(t ex verksamhet eller maktutövning) åt

olika håll; överlämna åt underavdelning

att besluta; äv = öka kommunernas

självstyrelse

decharge [-sjarsj] ansvarsfrihet

dechargebetänkande konstitutionsutskottets (i den

svenska riksdagen) årliga redovisning för

sin granskning av statsrådsprotokollen

dechargedebatt debatt i den svenska

riksdagen med anledning av

dechargebetänkandet

dechiffrera tolka chifferskrift; tyda en

svårläst text

deci- tiondels (t ex decimeter)

decibel’ måttenhet för ljudstyrka

deciderad avgjord, bestämd

decimal tal till höger om decimalkommat i

ett decimalbråk

decimalsystem talsystem med 10 som bas

(dvs vårt vanliga talsystem)

decimera (urspr ta ut var tionde man till

bestraffning) minska i antal

decisi’v avgörande

décolleté urringad, barhalsad (jfr

dekolletage)

deco’rum anständighet, det som är

passande

decrescendo [dekresjen’do] (mus) med

avtagande tonstyrka

dedicera tillägna; ange på ett tryckt verk

att det skall vara en hedersbevisning för

viss person dedikation tillägnan

deducera härleda; dra slutsatser; bevisa

deduktion slutledning då en sats härleds ur

andra förut godtagna satser dedukti’v

som drar slutsatser om enskilda fall från

förhållandena i allmänna fall (jfr

induktiv)

de facto (lat) faktiskt, i själva verket

defaitism [-fä-] självuppgivelse,

modlöshet; uppfattningen att motstånd mot en

fiende ingenting tjänar till

defekt’ ① (adj) bristfällig; ofullständig ②

(subst) brist, skada; lucka

defensi’v (motsats till offensiv) ① (subst)

försvar ② (adj) som tjänar till försvar

de’ficit (eg det fattas) (kassa)brist,

underskott

defilera marschera förbi som

hedersbevisning

definiera (eg avgränsa) fastställa vad något

är definition fastställande av vad något är

(till skillnad från allt annat)

definiti’v slutgiltig, bestämd definitivt

alldeles säkert

deflation allmänt prisfall (motsats till

inflation)

deformera omforma, vanställa

defros’ter anordning för avfrostning (t ex

av bilrutor)

de’gel kärl av material som tål upphettning

degeneration urartning, försämring;

minskad funktionsduglighet hos t ex en ras

eller en släkt degenerera urarta,

försämras; vansläktas

degradera sänka någons militära grad;

flytta till en lägre tjänsteställning;

nedsätta

degressi’v avtagande, tillbakagående

deism tro på en Gud som har skapat

världen men sedan inte ingriper i

utvecklingen

déjà vu [desjavy’] (eg redan sett) känslan

av att ha varit med om något som i själva

verket är en ny upplevelse

dejeuné [desjöne’] morgonmål, frukost

dejeunera äta frukost

de jure (lat) lagenligt, från rättslig

synpunkt

deka’d tiotal; tiodagarsvecka under

franska revolutionen; ofta = årtionde

dekadans’ [-angs el -ans] förfall, urartning,

kulturell nedgång

dekaden’ter självvald beteckning för

världströtta författare (i Frankrike) mot

slutet av 1800-talet

deka’l avdragsbild, etikett el dyl som kan

lossas från preparerat papper och sedan

fäster på annat material (papper, glas,

metall m m) dekalkomani’ (el kalkomani)

① överföring av bild genom dekal ②

avdragsbild

dekalo’gen [g-ljud] de tio budorden

deka’n el deka’nus ordförande i

fakultetsnämnd vid universitet; förr titel för vissa

kyrkliga befattningshavare

dekantera tömma ett kärl (t ex en

vinflaska) så att inte bottensatsen följer med

deklamation ① uttrycksfull högläsning av

vers ② vackra ord utan innehåll, tomt

frasmakeri deklamato’risk ofta =

högtravande, konstlad deklamera läsa vers högt

(på konstnärligt sätt); tala uppstyltat (och

innehållslöst)

deklaration (av deklarera) ① förklaring,

tillkännagivande; uppgift om

sammansättning av läkemedel eller andra varor

(varudeklaration) ② uppgift till

myndighet om inkomster och kapital eller om

varor som skall tullbehandlas m m

deklarera ① tillkännage ② uppge sin

inkomst m m (jfr deklaration)

deklassera nedsätta; flytta ned i en lägre

samhällsställning deklasserad äv =

avsigkommen; utslagen

deklination ① böjning; böjelse ②

böjningssätt hos substantiv och adjektiv ③

magnetnålens avvikelse från

nord/sydlinjen, kompassens missvisning ④ vinkeln

mellan himmelsekvatorn och siktlinjen

till en viss himlakropp

deklinera ① avtaga; bli sämre, mista sin

skönhet ② böja ett substantiv eller

adjektiv

dekokt’ avkok på växter

dekolleta’ge [-asj] djup urringning

dekolleterad djupt urringad

deko’r (konstnärlig) utsmyckning

dekoration ① utsmyckning ② teatermålning,

inredning på scenen ③ ordenstecken

dekorati’v utsmyckad; som gör sig bra

dekorativ konst måleri och skulptur i

anslutning till byggnader; äv = konstslöjd

och konstindustri

dekorera smycka, pryda; utdela

ordenstecken

deko’rum se decorum

dekreditera nedsätta, ge dåligt rykte

dekre’pitus ålderdomssvag, orkeslös

dekre’t påbud, förordning av myndighet

dekretera bestämma, påbjuda; fastslå

tvärsäkert

delea’tur borttagningstecken i korrektur

(₰)

delega’t ombud; representant (t ex för sitt

land vid förhandlingar) delegation en

samling ombud med visst uppdrag

delegera (eg ge ett uppdrag) överlämna åt

underordnad myndighet eller person att

besluta i visst ärende

delegerad (subst) ombud, fullmäktig

deliciö’s utsökt, läcker, delikat

delika’t välsmakande, läcker; ömtålig,

grannlaga

delikatess’ ① läckerhet; delikatesser finare

matvaror ② finkänslighet

delikt’ förbjuden handling, r^ttskränkning

delinkvent’ brottsling som skall dömas

eller straffas; den som skall utstå svårt

obehag

deli’rium tillfälligt sjukdomstillstånd med

fullständig sinnesförvirring; ofta =

delirium tremens tillfällig sinnesförvirring till

följd av spritmissbruk

delta ① grekisk bokstav (δ) ② nytt land

som bildats genom avlagringar vid

flodmynning

demago’g folkledare; folkuppviglare,

agitator som söker vinna anhängare genom

att hetsa eller förlöjliga (och inte är så

noga med sanningen) demagogi’ hänsynslös

agitation (som vädjar till publikens sämre

sidor)

démarche [demarsj’] el demarsch

diplomatisk åtgärd i ett visst ärende

demarkationslinje gränslinje

demaskera ta av masken; avslöja

demens’ = dementia

dementera förneka, offentligt förklara att

ett påstående är oriktigt dementi’

förnekande av riktigheten i en uppgift

dementia [-män’tsia] (eg från förnuftet)

psykisk avtrubbning på grund av

hjärnskada dementia præ’cox se schizofreni

demeriterande motsats till meriterande

demilitarisera avväpna, avskaffa militära

anläggningar

demimond(e) [dömimång’d] (eg halvvärld)

prostituerad i den ’finare’ världen

demission avgång; avsked (särsk om

regering eller regeringsledamot) demissionera

avgå

demiur’gen gnosticismens beteckning för

sinnevärldens skapare (i motsats till den

högsta gudomen); världssjälen

demobilisera återgå från krigsfot till

fredsfot

demografi’ (av demos folk) vetenskapen

om befolkningens sammansättning och

förändringar, befolkningslära

demokra’t ① anhängare av demokrati ②

den som röstar med det demokratiska

partiet i USA

demokrati’ (eg folkvälde) ① styrelsesätt

där folkets flertal (genom i fria val

utsedda ombud) har högsta makten; motsats

till diktatur ② möjlighet för de anställda

eller de studerande att påverka besluten

inom näringsliv eller utbildning

demokratisera införa demokrati; göra mer

folklig

demokra’tisk som hör samman med

demokrati; folkvänlig; folklig

demolera förstöra, riva ner, rasera

demo’n ① ond ande, djävul ② skyddsande

enligt grekisk folktro (= daimon)

demo’nisk djävulsk, ondskefull; hemsk

men tjusande

demonstrant den som demonstrerar

demonstration ① (förklarande) visning ②

förevisning som skall avskräcka (t ex

flottdemonstration) ③ massuppträdande

för att kräva något eller protestera mot

något

demonstrati’v utpekande; utmanande; som

vill väcka uppmärksamhet

demonstrera visa, förevisa, visa sin mening

på ett sätt som uppmärksammas; deltaga

i ett demonstrationståg

demontera montera ned, ta isär

demoralisera fördärva moralen

denationalisera utplåna ett folks nationella

särdrag

denaturera förändra den ursprungliga

naturen hos något; denaturerad sprit sprit

som gjorts odrickbar genom vissa

tillsatser

dendrologi’ vetenskapen om träd och

buskar

densite’t täthet (i kg/m3)

denta’l språkljud som bildas med

tungspetsen mot tänderna (t ex d, t, s, n)

dental- tand-

dentist tandtekniker

deodorant’ kemiskt ämne som tar bort

(dålig) lukt

departement avdelning; område; i Sverige

del av statsförvaltningen med ett statsråd

som chef

depatriera beröva någon hans

medborgarskap

depesch’ (brådskande) skrivelse från en

diplomat till hans regering i hemlandet

(eller tvärtom)

depeschbyrå tidningskontor som tar emot

annonser och säljer teaterbiljetter m m

deplacement’ ett fartygs vikt (= vikten av

det undanträngda vattnet)

depo’nens (språk) verb på -s men med aktiv

betydelse (t ex minnas, lyckas)

deponera lämna till förvaring; lämna som

säkerhet

deportation av deportera bortföra;

tvångsvis förflytta enskilda personer eller hela

folkgrupper

deposition ① överlämnande av

värdeföremål (t ex konstverk från museum till en

institution) utan förändring av

äganderätten ② det som har deponerats

depraverad moraliskt fördärvad

depreciera nedvärdera; skriva ned värdet

på en valuta

depression ① nedstämdhet, tryckt

sinnesstämning ② tryckt läge inom näringslivet,

lågkonjunktur depressi’v tungsint (jfr

mano-depressiv)

deprimera göra nedstämd; deprimerad

nedstämd, utan lust till något

deputation samling ombud med visst

uppdrag (t ex att försöka påverka en

myndighet eller att uppvakta på en högtidsdag)

depute’rad ombud; i vissa länder =

riksdagsman

depå’ förråd, förvaringsplats

derangera [-rangsjera] bringa i oordning

(särsk om klädedräkt)

derby [därr’by el da’bi] vanl =

kapplöpning för 3-åriga hästar

deriva’t en kemisk förening som erhållits

ur en annan (närbesläktad) förening

derivera härleda

dermatolo’g (av derma hud) hudläkare

dervisch’ en sorts muhammedansk munk

desarmera avväpna; oskadliggöra ett

vapen (t ex en bomb)

desav(o)uera inte godkänna, förklara sig

ogilla

descendens’läran läran att högre

organismer utvecklats ur lägre, utvecklingsläran

descendent’ ättling i rätt nedstigande led

desertera rymma ur krigstjänst; svika sin

plikt desertö’r den som deserterar (har

deserterat)

deshabillé [desabije’] i deshabillé

halvklädd, oklädd

design [disaj’n] formgivning, mönster

designer [disaj’ner] formgivare;

mönster-tecknare

designe’rad [desinjerad] på förhand

bestämd för en viss befattning

desillusion missräkning, besvikelse

desillusionerad besviken, berövad sina illusioner

desinfektera med kemiska medel göra slut

på ohyra; befria från smittoämnen

desinfektion förstöring av smittoämnen eller

ohyra genom värme eller kemiska ämnen

desinfektör person eller apparat som

desinfekterar desinficera el desinficiera =

desinfektera

desintegration sönderdelning, upplösning

(bl a om radioaktiva ämnens sönderfall)

desira’bel önskvärd

desivo’n varumärke för ett

desinfektionsmedel vid sårbehandling

deskription beskrivning deskripti’v

beskrivande

desorienterad förvillad; utan känsla för

väderstrecken; okunnig

despera’do vettvilling, hänsynslös och

våghalsig våldsverkare despera’t förtvivlad;

utom sig; ursinnig desperation förtvivlan,

misströstan; ursinne

despo’t envåldshärskare, tyrann despo’tisk

egenmäktig, härsklysten, tyrannisk

despotism (el despoti) envälde; förtryck

dessert [desä’r] efterrätt

dessinatö’r mönsterritare för textilier;

tecknare

dessouer [deso’er] damunderkläder

dessäng el (med samma uttal) dessin plan,

mönster; uträkning; anvisning

destillat vätska som uppkommit genom

destillation

destillation av destillera särskilja ämnen

genom upphettning till gasform och

följande nedkylning destillerat vatten vatten

som renats genom destillation

destination bestämmelseort (särsk för

fartyg och flygplan) destinera avsända till

en bestämd ort destinerad bestämd,

ämnad (till)

destra el manu destra förk m d (mus) högra

handen

destruktion förstöring (av t ex avfall eller

otjänliga livsmedel) destrukti’v

förstörande, upplösande, nedrivande

detachement’ mindre truppstyrka med

särskilt uppdrag detachera avdela för ett

visst uppdrag

detalj enskildhet; del av ett helt detaljerad

utförlig; noggrann, i detalj

detaljhandel försäljning av varor direkt till

konsumenterna, minuthandel (motsats

till grosshandel) detaljist’ detaljhandlare

detekti’v civilklädd polis, person med

uppgift att utreda brott och att spåra upp

förbrytare

detek’tor instrument som påvisar och

mäter strålning; en sorts teknisk anordning i

en radiomottagare

determinera avgränsa; bestämma

determinism en filosofisk åskådning enligt

vilken allting sker med nödvändighet (den

mänskliga viljan följer samma orsakslag

som allting annat); ofta = uppfattningen

att allting är förutbestämt

detonation explosion med våldsam knall

detonera explodera med knall

detronisera avsätta från tronen

de’us ex ma’china [-k-] (eg gud från

maskinen) oväntad hjälpare ur svårigheter

devalvera minska en valutas (t ex den

svenska kronans) värde i förhållande till

andra valutor

deviation avvikelse (t ex kompassens

av-vikning från nord/sydlinjen)

devi’s valspråk, tänkespråk, kännetecken

de vises sten ett eftersökt ämne som enligt

gamla tiders alkemister skulle kunna

förvandla oäkta metaller till guld (och böta

alla slags sjukdomar)

devo’t from, skenhelig; underdånig

dextri’n en stärkelseprodukt använd bl a

som klistermedel

DHS förk för diplomerad från

Handelshögskolan i Stockholm

di’a (plur dior) se diapositiv

diaba’s en eruptiv hård bergart

diabe’tes sockersjuka diabe’tiker person

som lider av sockersjuka

di’abild se diapositiv

diabolisk djävulsk

diade’m smycke över panna och hår

diafragma ① mellangärde; skiljevägg ②

bländare (i kamera eller kikare)

diagno’s bestämning av en sjukdoms art

diagnostisera ställa diagnos

diagona’l ① rät linje mellan två hörn i en

månghörning ② en sorts kamgarnstyg

med upphöjda snedställda ränder

diagram’ kurva eller stapel eller annan

schematisk figur vid grafisk framställning

(t ex en feberkurva)

diako’n (i Sverige) särskilt utbildad

medhjälpare i kyrklig verksamhet diakoni’

kyrklig hjälpverksamhet diakonissa

kvinnlig motsvarighet till diakon

dialekt bygdemål; språket inom ett visst

område dialekta’l bygdemålsfärgad

dialekti’k (eg samtalskonst) bevisföring

med framhävande av skäl och motskäl;

tankeutveckling genom motsatser (tes och

antites) till en sammansmält enhet

(syntes); äv = avsiktligt förvillande

(spetsfundig) bevisföring

dialek’tiker person som skickligt förfäktar

och bemöter åsikter; debattör med viss

svaghet för spetsfundiga resonemang

dialek’tisk ofta = utspekulerad,

spetsfundig

dialo’g samtal mellan två (eller flera)

dialy’s särskiljande av vissa vattenlösliga

ämnen med hjälp av halvgenomträngliga

membraner (bl a vid behandling av

njursjukdomar)

diamant ① en mycket hård och starkt

ljusbrytande ädelsten (kristalliserat kol);

en sorts skärverktyg ② en mycket liten

tryckstil

diamantborrning en sorts djupborrning

med roterande borr

diamantbröllop 60-årsdagen av ett bröllop

diameter [-me’ter el dia’-]

genomskärningslinje; rät linje som genom en cirkels

medelpunkt delar cirkeln mitt itu

diametra’l rakt motsatt

Diana månens och jaktens gudinna i

romersk mytologi

diapositi’v (förk dia) genomskinlig

fotografisk bild, ’ljusbild’

dia’riebevis intyg att ett ärende förts in i ett

ämbetsverks diarium

dia’rium (plur diarier) dagbok, journal;

skrivelser

diarré (eg genomflytning) onormalt lös

avföring med korta mellanrum

diasko’p en sorts bildprojektor

diaskopi’ genomlysning (t ex med

röntgenstrålar)

diaspora folkgrupp i ett land med annan

religion än hemlandets (särsk om judar ’i

förskingringen’)

diasta’s ett enzym som klyver stärkelse

diatermi’ (med) användning av elektriska

strömmar för att värma upp kroppsdelar

eller ’skära bort’ (förbränna) sjuk vävnad

diato’nisk skala den vanliga musikskalan

med dess bestämda växling mellan

heltoner och halvtoner

diatri’b stridsskrift, smädeskrift

didakti’k undervisningslära, konsten att

undervisa didak’tiker person som sysslar

med didaktik didak’tisk undervisande;

sedelärande

dies iræ (lat = vredens dag) början på en

hymn ur romersk-katolska dödsmässan

die’t levnadssätt i fråga om mat och dryck;

strängt reglerad matordning av hälsoskäl

dietist’ person som på sjukhus skall svara

för riktig kost till patienterna

differens [-ens el -angs] skillnad, olikhet

differential [-entsial] vanl =

differentialväxel kugghjulsväxel som möjliggör att

två hopkopplade axlar (t ex på en bil)

roterar med olika hastighet

differentiell psykologi [-entsiell] den gren

av psykologin som studerar skillnaderna

mellan individer eller mellan grupper av

individer

differentiera [-tsi-] särskilja, uppdela; göra

på olika sätt differentiering uppdelning

(t ex av skolelever efter deras anlag eller

av undervisningen efter elevernas

förutsättningar att tillgodogöra sig

undervisningen)

differera vara olika

diffu’s otydlig, suddig; vidlyftig

difteri’ en svår smittosam halssjukdom

diftong’ ett (glidande) ljud som består av

två vokaler (t ex au i augusti)

diger [g-ljud] tjock, stor, omfångsrik

digerera [g-ljud] smälta maten; smälta i

svag värme digestion [digesjon]

matsmältning; smältning av ett ämne i svag

värme digesti’v [g-ljud] som befordrar

matsmältningen

digita’lis [g-ljud] en sorts hjärtmedicin

(från fingerborgsblomman)

dignite’t ① värde, värdighet ② (mat)

produkten av ett antal lika faktorer (8 är

tredje digniteten av 2, dvs 2x2x2 el 2³)

dignitä’r innehavare av hög värdighet

(särsk av högt kyrkligt ämbete)

digra’f två bokstäver som tillsammans

betecknar ett enda ljud (t ex rs i fors)

digression avvikelse (från ämnet)

Dike rättvisans gudinna i grekisk mytologi

dikt äv = tätt intill (jfr tyskans dicht) dikta

äv = täta

diktafo’n en sorts apparat för upptagning

av tal

dikta’men (plur diktamina) ① framsägning

(uppläsning) av något som skall skrivas

ned ordagrant ② det som på detta sätt

har skrivits ned; diktamen till protokollet

anförande som skall återges i protokollet

dikta’t ① = diktamen ② påtvingad

överenskommelse, egenmäktigt påbud

dikta’tor envåldshärskare, statschef med

obegränsad makt diktato’risk [o-ljud]

egenmäktig; befallande

diktatu’r motsats till demokrati,

styrelseform där en enda person har högsta

makten eller ett visst parti är allenarådande

(och inte tillåter någon opposition)

diktcykel en grupp dikter som hör nära

samman (t ex Fänrik Ståls sägner)

diktera ① säga (läsa upp) vad som

ordagrant skall skrivas ned eller tas upp på

band ② bestämma, föreskriva, påbjuda

diktion uttal; sätt att framsäga något (på

teatern)

dilemma (plur dilemman) kinkig situation,

svårt val

dilettant’ icke fackman; den som fuskar i

ett yrke (för nöjes skull); klåpare

diligens [-sjangs’] fyrhjulig täckt vagn i

äldre tid (t ex postdiligens)

diluti’n varunamn för en sorts

rengöringsmedel (lätt fotogen)

dimension mått; utsträckning i rummet (en

kropp har tre dimensioner: längd, bredd,

höjd), storlek dimensionera bestämma

storleken, ge vissa dimensioner

diminuen’do (mus) avtagande i tonstyrka

diminutiv ① (adj) mycket liten ② (subst)

förminskningsord (t ex gässling av gås,

statyett av staty)

dimission ① avsked(ande) ② (förr) avgång

från skola; dimissionsexamen (förr)

avgångsexamen från skola till universitet;

studentexamen

dimissionera avgå, ta avsked

dimorf’ som uppträder i två former

dimorfism förekomst i två olika former (t ex

två olika kristallformer med samma

kemiska sammansättning)

dina’r myntenhet bl a i Jugoslavien

diné (finare) middag dinera äta middag

dingo vild australisk hund

dinosa’urus förhistorisk jätteödla

diony’sisk livsberusad, hänryckt; vild

(efter Dionysos vinets gud i grekisk

mytologi)

diop’ter riktanordning på mätinstrument;

kikarsikte på gevär

dioptri’ måttenhet för brytningsförmågan

hos en lins dioptri’k läran om ljusets

brytning

diora’ma sammanställning av verkliga

föremål och dekorationer till en

naturtrogen helhetsbild

diosku’rer två oskiljaktiga vänner (efter

Zeus’ tvillingsöner Kastor och

Polydevkes i grekisk mytologi)

diplo’m ① medeltida handling, urkund ②

intyg om skicklighet eller utbildning (t ex

doktorsdiplom)

diploma’t ① sändebud hos främmande

makt ② smidig och klokt beräknande

person

diplomata’risk noggrann i minsta detalj

(t ex om avtryck av gammal handling)

diplomata’rium (tryckt) samling av gamla

historiska handlingar (särsk från

medeltiden)

diplomati’ ① (konsten att föra)

underhandlingar stater emellan ② smidigt

tillvägagångssätt

diplomati’k kritisk undersökning och

tolkning av historiska urkunder (en

hjälpvetenskap till historien)

diploma’tisk ① som har att göra med

diplomat(i) ② klokt beräknande, smidig

diplomatiska kåren samtliga främmande

diplomater i ett land

diplomerad som har erhållit diplom om en

viss utbildning

diplomingenjör titel för ingenjörer från

vissa tekniska högskolor i utlandet

diptyk tvådelad (altar)tavla

direkt’ omedelbar, utan omvägar, rak

direktion ① riktning ② styrelse, ledning

av ett företag (jfr direktör)

direkti’v riktlinjer för en verksamhet,

(allmänna) anvisningar

direktoa’rstil klassicerande stil i konst och

kläder vid 1700-talets slut i Frankrike

(föregångare till empiren)

direk’tor styresman i speciella fall

direktri’s föreståndarinna, kvinnlig

motsvarighet till direktör

dirigent orkester- eller körledare dirigera

[-gera el -sjera] leda, ge riktning åt;

anföra en orkester eller en kör

dis tunn och lätt dimma

discess’us [-sessus] (gammaldags)

omröstning genom att olika partier går åt olika

sidor av salen

discip’el [disipel] elev, lärjunge

disciplin [-si-] ① ordning och tukt, lydnad

② vetenskapsgren, läroämne disciplinera

[-si-] vänja vid tukt och ordning

disciplinä’r [-si-] som hör ihop med disciplin

disc-jockey [disk’djocki] skivpratare, den

som presenterar grammofonskivorna på

ett diskotek eller i radio

disharmoni’ missljud; oenighet,

misstämning disharmo’nisk [o-ljud] missljudande,

icke harmonisk; splittrad, olycklig

disjunktiv särskiljande

diskant’ övre delen av vårt tonomfång eller

av klaviaturen på t ex ett piano; högsta

stämman i blandad kör; röst i högt

tonläge

diskofi’l samlare av grammofonskivor

diskont’ el diskon’to av en centralbank

bestämd räntesats för växlar; förskottsränta

vid belåning av en växel diskontera köpa

eller sälja en växel med avdrag för räntan

fram till förfallodagen

diskontinue’rlig icke sammanhängande;

som sker ryckvis

diskontö’r den som diskonterar växlar

diskotek ① samling grammofonskivor ②

danslokal med (högljudd)

grammofonmusik

diskreditera misstänkliggöra; nedsätta

diskrepans’ brist på överensstämmelse;

avvikelse

diskre’t tystlåten, återhållsam i sitt tal;

taktfyll, finkänslig; dämpad diskretion

finkänslighet, takt; förtegenhet

diskretionä’r efter eget gottfinnande inom

givna gränser

diskriminera särskilja; behandla olika,

göra skillnad mellan t ex olika raser eller

olika kön

diskurs (eg spring hit och dit) samspråk

diskursi’v som uppfattar eller uppfattas

steg för steg i en logisk följd (motsats till

intuitiv)

diskussion [diskusjon] (eg splittring)

överläggning där olika meningar kommer

fram diskutabel som kan diskuteras;

tvivelaktig diskutera deltaga i en diskussion

diskvalificera förklara (någon) obehörig;

utesluta från tävling (diska)

dispara’t olik; oförenlig

dispasch’ utredning av sjöskada och

beräkning av ersättning i samband med sådan

skada dispaschö’r ämbetsman som

verkställer dispasch

dispens [-pangs’] av myndighet beviljat

undantag från vad som annars är föreskrivet

dispensera ge dispens

dispensär [-pangsä’r] inrättning för

förebyggande av (lung)sjukdom;

upplysningsbyrå för lungsjuka

dispersion spridning; en term från bl a

fysik (ljusets färgspridning vid brytning)

och statistik

disponent ledare för ett företag,

fabrikschef

disponera ① förfoga över ② planlägga,

ordna disponerad äv = ① hågad, ’i

form’ ② mottaglig (t ex för en sjukdom)

disponi’bel som står till förfogande

disponibilite’t frihet från tjänstgöring men

med skyldighet att återinträda i tjänst

(särsk om diplomater)

disposition ① gruppering, anordning; plan

till ett (skriftligt) arbete; urval och

fördelning av stämmorna i en orgel ②

mottaglighet, anlag ③ förfogande

disproportion brist på riktiga

proportioner; missförhållande

disputa’bel som kan ifrågasättas

disputation granskning och försvar av en

(doktorsavhandling disputera ① tvista

② offentligt försvara en

doktorsavhandling

dispy’t tvist, skarp ordväxling

dissekera ① skära isär (särsk delar av en

människokropp) för undersökning eller

undervisning ② undersöka noggrant,

’bena upp’ (ett problem) dissektion eg

sönderskärning

dissenter eg person som har avvikande

mening; person som tillhör annat

trossamfund än det officiella

dissertation doktorsavhandling

dissociation eg sönderdelning ① (tekn)

klyvning av molekyl eller molekylförening,

elektrolys (sdo) ② motsatta eller

svårförenliga känslor eller tendenser

inom en personlighet

dissonans’ [-ans el -angs] ① missljud;

ackord där någon ton kan tyckas skära sig

mot klangen i övrigt ② slitningar,

motsättningar

distans avstånd; vägsträcka distansera gå

förbi, lämna bakom sig; överträffa;

distanserad äv = urmodig, förlegad

distansminut längdenhet till sjöss: nautisk

mil (1852 m)

dis’tikon verspar som består av hexameter

och pentameter (ett svenskt exempel är B

E Malmströms Angelika)

dist’ingen urspr tingsförhandlingar i

Uppsala, senare stor marknad där

distinge’rad eg som skiljer sig från andra;

fin, belevad

distinkt tydlig; skarpt avgränsad

distinktion (tydlig) skillnad; utmärkelse;

gradbeteckning

distrahera störa; göra förströdd

distraktion tankspriddhet; förströelse

distribuera utdela, sprida; sälja

distribution spridning; fördelning av varor till

allmänheten; försäljning mot provision

distributi’v fördelande, särskiljande

distributö’r den som distribuerar (t ex tidningar)

distrikt (verksamhets)område

disträ’ tankspridd, förströdd

disö’s kvinna som läser (och delvis sjunger)

på ett konstnärligt sätt

dito av samma slag, detsamma, likaledes

dityramb’ urspr körsång till vinguden

Dionysos’ ära; dikt (eller musik) som i fria

former vill uttrycka stark hänförelse

diva (eg gudomlig) firad (och bortskämd)

sångerska eller skådespelerska divalater

nyckfullt och anspråksfullt uppträdande

diva’n ① låg mjuk soffa utan ryggstöd ②

diktsamling

divergens’ [g-ljud] olikhet; spridning åt

olika håll divergera skilja sig åt (t ex

divergerande åsikter)

diverse varjehanda, av olika slag

diversion förströelse; skenmanöver för att

vilseleda en fiende

divertimen’to lättsam musik i löst

sammanhängande satser; dansinslag i opera

divertissement [-mång] underhållning;

dramatiskt uppträdande med sång, musik

och dans; potpurri

dividend’ det tal som skall delas vid

division; aktievinst som skall delas ut;

utdelning vid konkurs

dividera ① dela, utföra division ② prata

hit och dit

Divi’na Comme’dia ’den gudomliga

komedien’, Dantes mästerverk

divinato’risk förutseende, anande,

profetisk

division ① delning (räknesätt), indelning

② större truppavdelning ③ klass vid

serietävlingar inom en sportgren (då

division I omfattar de skickligaste lagen)

divi’sor det tal varmed ett annat tal skall

delas (jfr dividend)

dixi (lat = jag har talat) ungefär = nu har

jag sagt vad jag skulle säga: dixi et

salva’vi an’imam me’am jag har talat och

räddat min själ

dixie(land) [-länd] ett spelsätt inom

jazzmusiken

djonk en sorts flatbottnat kinesiskt

segelfartyg i flodtrafik

djungel tropisk snårskog (särsk i Indien);

något svårgenomträngligt

djuppsykologi psykologi som i det

undermedvetna söker förklaring till en individs

beteende

djäkne gammalt ord för skolyngling

DK nationalitetsbeteckning för

motorfordon från Danmark

DM ① förk för (tävling om)

distriktsmästerskap ② förk för Deutsche Mark

västtyska mark

D-mark förk för Deutsche Mark

d:o förk för dito (sdo)

dobbel hasardspel dobbla spela med höga

insatser

docent’ titel för vissa (yngre)

universitetslärare docentu’r docentbefattning

docera tala i mycket undervisande ton

docka äv = bassäng som kan torrläggas

för reparation av fartyg; avstängbar

bassäng i hamnar som har stor skillnad i

vattennivå vid ebb och flod

dockning hopkoppling av rymdfarkoster

dogcart [dågg’kart] lätt tvåhjulig vagn för

jakt

doge [då’sj el då’dje] förr titel för högste

ämbetsmannen i Venedig och Genua

dogm religiös lärosats; trossats (även inom

politik) dogmati’k vetenskapen om den

kristna religionens lärosatser dogma’tiker

lärare eller forskare i dogmatik; person

som är bunden av vissa tros- eller lärosatser

dogma’tisk ofta = tvärsäker, som har

förutfattade meningar

dogmatism okritiskt fasthållande vid vissa

uppfattningar t ex i religion, filosofi eller

politik

dok [långt o-ljud] huvudkläde för kvinnor

doktor (eg lärare) titel dels för person med

högsta lärdomsgraden vid universitet,

dels för läkare doktorand’ person som

arbetar på sin doktorsavhandling

doktri’n lära; lärosats; vetenskap

doktrinä’r bunden av doktriner, dogmatisk;

ensidig

dokument’ ① gammal handskrift, urkund

② skrift eller bild som ger upplysning om

något

dokumentation ① bevisning ②

systematiskt samlande och ordnande av böcker,

tidskrifter, film och andra dokument till

hjälp för (teknisk) forskning

dokumentera styrka med handlingar; ge

klara bevis; dokumentera sig som visa sig

vara

dokumentä’r som bygger på dokument;

verklighetstrogen dokumentärfilm

reportagefilm med vanliga människor

dolce [dåll’tje] (mus) milt, ljuvt

dolce far nien’te (eg det ljuvliga i att göra

ingenting) behaglig sysslolöshet

dolikocefa’l långskallig; långskalle

dol’ma uniformsrock med

snörmakeriarbeten

do’lsk lömsk, opålitlig

dom [långt å-ljud] ① domkyrka ② kupol

domdera dundra, ryta, väsnas

domesti’k ① tjänare ② en sorts

bomullstyg

domici’l hemvist, bostadsort

dominans’ herravälde; förhärskande

arvsanlag dominant’ ① mest betydande,

förhärskande ② den femte tonen (kvinten) i

den vanliga musikskalan

dominera (be)härska, vara den

bestämmande; vara den (det) mest framträdande

dominikanorden ’svartbrödraorden’ (efter

ordens stiftare Domi’nicus)

do’mino ① en sorts maskeraddräkt (läng

kappa med kapuschong); person i sådan

dräkt ② ett sällskapsspel med brickor

do’minus (lat) herre, härskare

domkapitel [kort o-ljud] styrelsen för ett

stift med biskopen som ordförande

domkraft [kort o-ljud] mekanisk

anordning för lyft av tunga föremål

domprost kyrkoherde i en

domkyrkoförsamling och vice ordförande i

domkapitlet

domptera tämja domptö’r djurtämjare

do’mus eg hus

domä’n verksamhetsfält; av staten ägd

jord- eller skogsegendom

don [dånn] (framför förnamn) titel för

präst (i Italien) eller för man ur högre

samhällsklass (i Spanien)

donation (stor) gåva för visst allmännyttigt

ändamål donator den som gör en

donation; äv = blodgivare donera skänka

bort, göra en donation

don Juan [spanskt uttal: dånn sjoann’]

urspr spansk sagohjälte; kvinnotjusare,

förförare

donna dam; fru

dopa [långt o-ljud] ge stimulerande medel i

samband med en tävling

doppsko metallbeslag underst på en käpp

dorer [o-ljud] en grekisk folkstam (bl a på

Peloponnesos)

dorisk stil den äldsta av de tre grekiska

arkitekturstilarna (kännetecknad bl a av att

bjälklagets övre del har omväxlande

räfflade plattor och fyrkantiga fält med

skulpturer)

dormito’rium sovsal i ett kloster;

begravningsplats

dorsa’l (av dorsum rygg) ① (adj) som hör

till ryggen ② (subst) baksidan av ett

altare (eller av en korstol) ③ språkljud som

bildas med tungryggen mot gommen (t ex

g-ljud)

dos [o-ljud] en (av läkare) bestämd mängd

av ett läkemedel dosera bestämma eller ge

en viss mängd av ett läkemedel

dosera (el dossera) göra lutande åt sidan

(om t ex en väg)

dossié el (med samma uttal) dossier

samling handlingar i ett visst ärende

doyen [doajäng’] ålderspresident; den till

tjänsten äldste bland de diplomatiska

sändebuden i ett land

dr el d:r förk för doktor (t ex fil dr

filosofie doktor)

drabant ① soldat i livvakt ② himlakropp

som rör sig runt en planet, måne

dragé [drasje’] pastill som är överdragen

(dragerad) med sockerlag el dyl

dragg mindre ankare (med krokar) dragga

släpa en dragg efter botten för att finna

och dra upp något

dragoma’n österländsk tolk

drago’n [o-ljud] ① soldat till häst,

kavallerist ② en krydda

drak’ma myntenhet i Grekland

drako’nisk [o-ljud] omänskligt sträng

(efter den atenske lagstiftaren Drakon)

drama ① skådespel ② uppskakande

händelse dramatik ① skådespelsdiktning;

skådespelarkonst ② spänning, spännande

handling

drama’tiker författare av skådespel

dramatisera ① omarbeta t ex en roman för

teatern ② framställa något som mer

spännande än det har varit; överdriva

drama’tisk ① som hör samman med

skådespel ② spännande; äventyrlig

dramaturg’ litterär rådgivare vid en teater;

författare eller bearbetare av ett drama

drank avfall vid brännvinstillverkning

drapa konstfull isländsk hyllningsdikt

drapera hänga i (konstnärligt ordnade)

veck draperi’ tyg som hängs vid en dörr

(som prydnad eller för att dölja

dörröppningen)

dras’tisk kraftigt verkande; överdriven;

grovkornig

drav avfall vid öltillverkning

drawback [drå’bäck] ① hinder ②

återbetalning av importtull på råvaror om de

exporteras förädlade

dravel struntprat; skräp

dreja vrida; forma lergods med hjälp av en

roterande skiva (drejskiva)

dressera öva; lära hundar lyda; lära djur

att göra konststycken

dressi’n litet tre- eller fyrhjuligt fordon på

räls

dressing sås till sallader m m

dressy’r hård övning; äv = sträng

uppfostran

drev ① villebråd som av hundar (och folk)

drivs fram mot jägarnas plats ② drivhjul

③ en sorts tätningsmedel

drift (av driva) ① kringdrivande ②

verksamhet ③ fart, energi ④ begär, naturlig

böjelse ⑤ förlöjligande

drill ① hård (militär) träning; mekaniskt

inövande ② en sorts handborr (drillborr)

③ en sorts enkel styrinrättning på båt ④

en typ av fågelsång (t ex lärkans) ⑤ (mus)

snabb växling mellan två toner bredvid

varandra

dristig djärv

drive [drajv] ① kraft och fart ②

försäljningskampanj ③ ett kraftigt slag i tennis;

utgångsslag i golf

drive in [drajv inn] i t ex drive in bank

bank som betjänar en bilist utan att han

behöver stiga ur bilen

driver [drajver] en sorts träklubba i

golfspel

drog [långt å-ljud] ① ämne ur växtvärlden

berett till läkemedel ② berusningsmedel

dromeda’r enpucklig kamel

drop in (eg ställe där man kan slinka in)

bar, enkelt matställe

dropp se dropptransfusion

droppsten kalkbildningar från

vattendroppar i grottor (tappar från grottans tak

eller spetsiga upphöjningar från marken)

dropptransfusion (el förk dropp) näring

(lösning av socker, salter m m) droppvis

till blodet genom ett fint rör

drots i äldre tid en av rikets högsta

ämbetsmän (bl a ledare av rättsväsendet)

drott konung, hövding

drugstore [drag’står] butik med kioskvaror

och barservering

drui’d fornkeltisk präst och siare

drya’d trädnymf (i grekisk mytologi)

dryfta resonera om, diskutera

drägg bottensats; slödder

dräglig som kan uthärdas, någorlunda bra

dräktig (om djur) som skall föda

dräktighet äv = ett fartygs lastförmåga

dräll en sorts tyg av linne eller halvlinne

dränera täckdika, torrlägga, ordna avlopp

drätsel ekonomisk förvaltning

dualism motsatsförhållande (t ex ont —

gott); filosofisk åskådning som antar två

motsatta grundprinciper i tillvaron (t ex

ande och materia)

dubba ① (förr) slå till riddare ② beslå ett

bildäck med dubbar ③ byta ut dialogen i

en film till dialog på ett annat språk

dubbelbottnad äv = som kan tolkas på

mer än ett sätt; försåtlig

dubbelgångare person som är så lik en

annan person att han kan förväxlas med

denne

dubbelmoral olikhet mellan moral som

visas utåt och samma persons moral i andra

fall; olika moraliska fordringar på man

och kvinna

dubblé (el doublé) ① metall eller legering

som är överdragen med ett guld- eller

silverskikt ② dubbelträff (vid jakt eller

biljardspel)

dubblera fördubbla; dubblera en roll låta

två sångare eller två skådespelare

omväxlande spela rollen

dubblett’ ① två av samma slag; två rum

utan kök ② ett andra exemplar

du’bier tvivel, betänkligheter dubiö’s

tvivelaktig, misstänkt

ducka hastigt böja sig ner

duell’ strid mellan två duellera utkämpa en

duell

duett’ musiktstycke för två röster (eller två

instrument)

duka’t ett äldre guldmynt

dulcia’n ett äldre blåsinstrument av

fagottyp; en orgelstämma

dumdumkula (gevärs)kula med spets som

splittras vid nedslaget och kan förorsaka

mycket svåra sår

dumpa ① släppa ut olja eller annat avfall i

havet ② sälja till underpris; sälja billigare

på utländsk marknad än i hemlandet

dum’per tippvagn, fordon som är så

inrättat att lasten lätt kan tippas

du’o musikstycke för två instrument (eller

för två olika orgelstämmor)

duode’s ett litet bokformat

dupera lura, föra bakom ljuset

duplett’ dubbelexemplar (jfr dubblett)

duplextelegrafi telegrafering på samma

linje samtidigt i båda riktningarna

duplicera fördubbla; göra något mer än en

gång; mångfaldiga en skrift med hjälp av

en dupliceringsmaskin

dupli’k ett av konstnären själv utfört andra

exemplar av ett konstverk

dur (eg hård) tonart vars treklang består av

grundton, stor ters och kvint (t ex c-e-g);

jfr moll

dura’bel varaktig, hållbar

durk förvaringsrum på fartyg; golv på

fartyg, flygplan eller bil

durkdriven genomslug, ’fullfjädrad’

durkslag grov blecksil

duroplast en sorts hård och styv plast

durra ett sädesslag i tropikerna

dust (urspr strid mellan två riddare till

häst) kamp

dusö’r penninggåva; drickspengar

du’ven fadd, smaklös; dåsig

du’vning ① skarp tillrättavisning ②

träning; grundligt förhör

dva’la ① tillstånd mellan sömn och vaka;

halv medvetslöshet ② (om djur)

vintersömn

dväljas uppehålla sig, bo

dyck’ert en sorts trådspik med förminskat

huvud

dykdalb’ grova hopfästade pålar i vattnet

för förtöjning av båtar

dymm’elonsdag onsdag i påskveckan

dymmelveckan påskveckan

dyn ① se dyner ② måttenhet för kraft

dynamik vetenskapen om krafter och

rörelse; förändringar av tonstyrkan i musik

dyna’misk kraftfull och rörlig; icke

stillastående (motsats till statisk); växlande i

styrka

dynami’t ett sprängämne (nitroglycerin

uppsuget i poröst ämne) dynamita’rd

person som använder sprängämnen vid

stöldkupper o dyl

dy’namo äldre namn på generator

dynamometer instrument för mätning av

mekanisk energi

dynasti’ ① kungaätt eller annan släkt med

stort (politiskt eller ekonomiskt)

inflytande ② tid under vilken en viss kungaätt

regerat

dyner av vinden hopdriven sandås (i öknar

eller vid havskust)

dyning ① långa vågor i lugnt väder efter

storm ② efterverkning

dynt larver av binnikemaskar

dyrk verktyg som man öppnar lås med

dyschatell’ el förk dyscha låg stoppad

vilsoffa (med överdrag och lösa kuddar)

dysenteri’ rödsot (en tarmsjukdom, ofta

med blod i avföringen)

dysfasi’ hämmad språkutveckling dyslexi’

nedsatt förmåga att uppfatta tryckt eller

skrivet språk, lässvårigheter

dyspepsi’ matsmältningsbesvär (t ex

halsbränna och sura uppstötningar)

dyvelsträck (eg djävulsträck) ett

illaluktande harts som förr ingick i en del folkliga

läkemedel

dåd handling, bedrift; illgärning

dåsa slöa, halvsova

däckel (jfr täcka) ① lock (på cylinder); den

del av en sele som är fäst bakom hästens

manke, selkrok ② underlag för papperet i

en tryckpress

däst slö och lat efter en måltid

dä’ven något fuktig

dä’vert lyftkran på fartyg

dödvatten eg vatten som ett segelfartyg

inte kan komma ur (på grund av

underströmmar)

dödvikt högsta sammanlagda vikten av ett

fartygs last, bränsle och förråd

dös ① kantresta stenar med stenblock över

stenåldersgrav ② (halm)stack

dött lopp tävlingslopp där två eller flera

tävlande når målet precis samtidigt

E

E ① länsbokstav för Östergötlands län ②

nationalitetsbeteckning för motorfordon

från Spanien (España) ③ förk för

Europaväg

eau-de-cologne [ådökålån’j] (eg vatten från

Köln) ett luktvatten

eau-de-vie [ådövi’] (eg livets vatten) svensk

konjak

ebb lägsta havsytan vid tidvatten,

lågvatten (motsats till flod) ebba ut avtaga,

minska; ta slut

e’benliolts beteckning för vissa hårda och

mörka träslag

ebenist’ konstsnickare

eboni’t hårdgummi, kautschuk som smälts

samman med bl a svavel och bildat en

hård svart massa

ecc’e ho’mo [ecke] (lat) "se människan"

(Pilatus’ ord enligt Joh 19:5); bild av den

törnekrönte Kristus

eccle’sia [ekl-] kyrka, församling ecclesia

mi’litans den kämpande kyrkan, kyrkan

på jorden; ecclesia trium’phans den (i

himmelen) triumferande kyrkan

echaufferad [esjåfe’rad] varm (och röd i

ansiktet); upphetsad

ecklesiastik kyrko-

ecklesiastikdepartementet det svenska statsdepartement som

1840—1968 hade hand om kyrko- och

skolärenden

ecklesias’tisk kyrklig

écossaise [ekåsä’s] (musik till) en livlig

pardans i 2/4 takt

ed ① högtidlig försäkran (förr ’vid Gud

och hans heliga evangelium’); svordom ②

landtunga, ställe där båt förr måste dras

över land vid båtfärd

e’delweiss [-vajs] en alpväxt

Eden paradis; eg lustgården där Adam och

Eva enligt 1 Mosebok levde före

syndafallet

ede’ra utge (en äldre skrift) i tryck

edfästa bekräfta med ed

edikt’ allmänt påbud, kungörelse

edition upplaga av en skrift; utgivning

EEC förk för European Economic

Community ’europamarknaden’, i Sverige

vanligen kallad EG

EEG förk för elektroencefalogram (kurva

som visar de elektriska spänningarna i

hjärnan)

efe’b yngling (under 20 år) i det gamla

Grekland

efemä’r (eg som varar endast en dag)

kortvarig, flyktig

effekt ① verkan, följd: intryck ② arbete

per tidsenhet

effekter tillhörigheter (t ex i reseffekter)

effekti’v ① verkningsfull, som uträttar

mycket ② verklig, faktisk (t ex effektiv

tid) effektivisera göra mer effektiv

effektivitet verkan, kraft, prestationsförmåga

effektsökeri lust att väcka uppmärksamhet

effektuera verkställa, utföra

effeminerad förkvinnligad, förvekligad

effusion utströmning av gaser genom

trånga öppningar

efo’r hög ämbetsman i det gamla Sparta

e’forus förr titel för biskop i hans egenskap

av uppsyningsman över de högre

skolorna i hans stift

EFS förk för Evangeliska

fosterlandsstiftelsen

eftergift medgivande; efterskänkande;

göra eftergifter låta pruta med sig,

kompromissa

efterlåten (alltför) medgörlig, undfallande

eftermäle vad som sägs om en människa

efter hennes död; minnesteckning

EG se EEC ovan

ega’l likgiltig; jämngod egalisera utjämna,

göra likformig egalite’t jämlikhet

egi’d eg Zeus" sköld i grekisk mytologi;

skydd, ledning

ego (lat) jag egocentricite’t

självupptagenhet egocent’risk självupptagen, som blott

tänker på sig själv

egoism själviskhet, egennytta (motsats till

altruism) egoist självisk människa, person

som bara tänker på sig själv

egyptolo’g person som sysslar med

egyptologi egyptologi’ vetenskapen om det forna

Egyptens språk och kultur

eide’tiska bilder tydliga minnesbilder (som

kan vara lika åskådliga som omedelbara

varseblivningar)

ejakulation uttömning av sädesvätska

ekarté en sorts kortspel

EKG se elektrokardiogram

ekipa’ge [-asj] fint åkdon (med betjäning);

vagn och häst; ryttare och häst; äv = bil

eller motorcykel med förare

ekipera utrusta (med kläder) ekipering

utrustning; klädsel

ekivo’k tvetydig, slipprig, oanständig

eklatant’ [-ant el -angt] (av eklatera)

uppenbar, påfallande, slående eklatera

offentliggöra, tillkännage (en förlovning)

eklekticism sammanförande från olika håll

av idéer eller konstnärliga (litterära)

motiv el dyl eklek’tiker tänkare eller

konstnär utan originalitet eklek’tisk

osjälvständig, som rör sig med lånade idéer och

motiv

eklips’ sol- eller månförmörkelse

eklip’tikan solens skenbara bana på himlen

under ett år

eklo’g herdedikt, idyll

eklärera upplysa festligt

eko genljud; upprepning av ett musikaliskt

motiv i svagare tonstyrka

ekolod [o-ljud] apparat för mätning av

vattendjup eller upptäckt av fiskstim

ekologi’ vetenskapen om samspelet mellan

djur- och växtliv och miljö

ekono’m ① den som teoretiskt eller

praktiskt sysslar med ekonomiska frågor ②

god hushållare, sparsam person

ekonomi’ ① (vetenskapen om) planmässig

förvaltning ② tillgång på pengar;

affärsställning ③ sparsamhet

ekonomibyggnad annan byggnad än

boningshus på en gård

ekonomisera hushålla, vara sparsam

ekonomisk som har att göra med ekonomi;

sparsam; kraftbesparande

ekoty’p ① växt- eller djurart som är

ärftligt anpassad till en viss miljö ② särform

av en folksaga el dyl inom ett visst

kulturområde

ekse’m inflammation i huden

ekumeni’k arbete för samförstånd och

enhet inom kristenheten ekume’nisk

allmänkyrklig; som rör samarbetet mellan

olika trossamfund

ekvation likhet mellan två matematiska

uttryck vilka innehåller en eller flera

obekanta storheter

ekva’tor den cirkel som tänks dragen runt

jordklotet lika långt från båda polerna

ekvatoria’l ① (subst) en sorts astronomiskt

instrument ② (adj) som hör ihop med

ekvatorn

ekvilibrist’ balanskonstnär, lindansare

ekvivalens’ likvärdighet, fullständig

motsvarighet ekvivalent’ likvärdig, jämgod,

av samma vikt

el förk för elektrisk eller elektricitet

elaborera utarbeta omsorgsfullt

éla’n hänförelse, "flykt"

elasticitet tänjbarhet, förmåga att återta

sin form efter att ha tryckts ihop eller

dragits ut elastisk tänjbar, fjädrande

elchock (med) elektriska strömmar genom

hjärnan vid behandling av vissa psykiska

sjukdomar

eldbegängelse bränning av den döde efter

jordfästningen, kremation

elddop första deltagande i strid

eldora’do guldland, lyckoland

eldprov urspr en s k gudsdom: en oskyldigt

anklagad skadades inte av eld eller

glödande järn; avgörande prövning

eldsjäl person med brinnade intresse för

något

elefanti’asis "elefantsjuka", sjuklig

förtjockning av hud och bindväv

elegans’ smakfullhet, yttre förfining; äv =

sprättighet elegant’ smakfull, stilig, fint

klädd

elegi’ [-gi el -sji] klagosång, dikt med

vemodigt innehåll ele’gisk vemodig,

klagande elegisk vers hexameter följd av

pentameter, distikon

elek’tor (plur elekto’rer) person som har

blivit utsedd att rösta i slutomgången av

ett indirekt val

elektrifiera förse med elektrisk drivkraft

(och elektriskt ljus)

elek’triker vanl = person som har till yrke

att utföra elektriska installationer

elektrisera liva, egga

elektro’d (tekn) stav eller platta genom

vilken elektrisk ström leds till eller från det

som skall genomströmmas (vätska, gas,

vakuum, kroppsdel m m)

elektrokardiogram förk EKG kurva som

ritas av en elektrokardiograf och visar de

elektriska spänningarna i hjärtmuskeln

elektroly’s (tekrn) kemisk sönderdelning i

joner genom elektrisk ström elektroly’t

det som sönderdelas vid elektrolys

elektromagnetiska vågor (tekrn)

sammanfattande beteckning för vissa vågrörelser

med ljusets hastighet: radiovågor,

infraröda strålar (värmestrålar), synligt ljus,

ultravioletta strålar, röntgenstrålar,

gammastrålar

elektromagnetism magnetism som har

uppstått till följd av elektrisk ström

elektro’n (tekn) negativt laddad

elementarpartikel som (i vanliga fall) kretsar kring

den positivt laddade atomkärnan

elektroni’k (kunskapen om) det tekniska

utnyttjandet av elektronerna (t ex i

TV-apparater och datorer)

elektronisk musik musik som producerats

på elektrisk väg och tagits upp på

ljudband

elektro’nugn el mikrovågsugn en speciell

ugn för snabb uppvärmning av

färdiglagad mat m m med hjälp av mikrovågor

(som inuti maten förvandlas till värme)

elektroteknik praktisk användning av

elektricitet och magnetism

element ① grundämne; det grundläggande

i något ② (viktig) beståndsdel, t ex i en

värmeanläggning (värmeelement) eller i

ett elektriskt batteri ③ omgivning; vara i

sitt rätta element

elementarbok nybörjarbok i ett ämne

elementarpartiklar (tekn) de minsta inte

uppdelbara enheterna i materien

(elektroner, protoner, neutroner m fl)

elementarskola förr beteckning för

läroverk

elementerna ① naturkrafterna ② de första

grunderna

elementä’r grundläggande; förberedande;

enkel

elevation ① lyftning; hänförelse ② det

moment i den katolska mässan då prästen

lyfter upp sakramenten

elevationsvinkel vinkeln mellan

horisontallinjen och ett kanonrör innan skottet

avlossas

eleva’tor hiss, anordning för lodrät

transport (t ex på tröskverk)

elfenben ämnet i elefantens betar

elfenbenstorn leva i elfenbenstorn leva i

förnäm avskildhet (borta från tidens

problem)

elimination av eliminera utesluta, avlägsna

elision (av elidera) utelämnande av vokal

när nästa ord börjar med vokal (t ex

glimmand i i st f glimmande i)

eli’t utvald skara; det bästa av något

elixi’r urspr ämne som troddes kunna

förvandla oäkta metaller till guld eller silver;

undergörande (läke)medel, trolldryck

ellips’ ① en viss geometrisk kurva (oval) ②

ett förkortat språkligt uttryck (t ex

Välkomna i st f Ni är välkomna)

eloge [elå’sj] lovord, beröm

elokvens’ vältalighet elokvent’ vältalig

elongation ① en svängande kropps utslag i

ett visst ögonblick ② vinkelavståndet

mellan en planet och solen från jorden

sett

eloquentia cor’poris [elåkven’tsia]

"kroppens vältalighet", ett imponerande yttre;

korpulens

elyse’isk himmelsk, salig de elyseiska fälten

de saligas boningar enligt antik mytologi

elzevier [-vi’r] el elsevir bok tryckt av den

berömda holländska boktryckarsläkten

Elzevier (slutet av 1500-talet och

1600-talet)

EM förk för (tävling om)

europamästerskap

emalj’ ① en glasartad beläggning på

föremål av metall eller porslin ② den yttersta

och mycket hårda vävnaden på en

tandkrona emaljera belägga med emalj

emaljkonst dekorativ utsmyckning av

metaller med glasflusser som färgats av

metalloxider

emancipation frigörelse; kvinnans strävan

för jämställdhet med mannen

emanciperad frigjord, oberoende; fördomsfri

emanera utgå från

emballage [amballa’sj el emballa’sj]

omslag, förpackning emballera slå in,

packa in

embar’go beslag; förbud för fartyg att

lämna hamn

embarkera [em- el am-] gå ombord

embarras de richesse [angbarra’ dö risjess’]

svårighet att välja därför att det finns så

mycket bra att välja mellan

emble’m [ang- el em-] sinnebild, tecken

(t ex ett posthorn som postens emblem)

emboli’ (med) tilltäppning av blodkärl,

blodpropp

embonpoint [angbångpoäng’] korpulens

em’bryo fosteranlag; grodd; första början

embryologi’ vetenskapen om

fosterutvecklingen

emendan’da förteckning över tryckfel som

bör rättas emendation av emendera rätta,

ta bort fel (i en text)

eme’ritus (om professor eller präst) före

detta, pensionerad

emfa’s eftertryck, stark betoning

emigrant utvandrare emigration av

emigrera utvandra

eminens’ (eg höghet) titel för kardinal

eminent’ framstående, utomordentlig

emi’r arabisk furstetitel emira’t rike som

styrs av en emir

emissa’rie (hemligt) sändebud

emission ① utsläppande i marknaden av

sedlar, obligationer, aktier m m ②

utsändande äv ljus (strålning) emittera

utsända, sätta i omlopp

emma en sorts fåtölj med stoppad och

vanligen svängd rygg (1800-talet)

emotion känsla; sinnesrörelse emotionell’

som hör ihop med känslolivet

empir(e) [angpi’r] stilriktning i början av

1800-talet; kejsarstil (efter Napoleon I)

empiri’ kunskap som grundar sig på

erfarenhet och direkt iakttagelse empi’risk

grundad på erfarenhet empirism

filosofisk åskådning enligt vilken

erfarenheten är den enda kunskapskällan

empo’rer invändiga gallerier över

sidoskepp i en kyrka

empyre’n den yttersta himlen med

fixstjärnorna ("eldhimlen") enligt gammal

uppfattning; Guds och de saligas boning

emulgera uppslamma, bilda emulsion

emulsion uppslamning av vätskedroppar i

en annan vätska (t ex smörfett i mjölk)

encefali’t (med) hjärninflammation

en corps [ang kå’r] i sin helhet, fulltaligt

encyk’lika påvlig rundskrivelse

encyklopedi’ [angsy- el ensy-] uppslagsverk

i olika ämnen, "konversationslexikon"

encyklope’disk allomfattande

encyklopedist [angsy-] författare av

encyklopedi, särsk om författarna i den franska

upplysningstidens stora encyklopedi

endemi’ lokalt eller befolkningsmässigt

begränsad sjukdom ende’misk inhemsk;

begränsad till ett visst område eller till en

viss folkgrupp

endoge’n som har inre orsaker; verksam

inifrån (motsats till exogen)

endokri’na körtlar körtlar som avsöndrar

hormoner i blodet (t ex hypofysen,

binjuren, sköldkörteln, könskörtlarna)

endokrinologi’ vetenskapen om den inre

sekretionen (avsöndring av hormoner)

endosko’p instrument för undersökning

(och fotografering) av kroppshåligheter

endossemang el endossement [angdåssemang]

överlåtelse av växel genom

namnteckning på baksidan endossa’t den som

växeln överlåtes på endossent’ den som

överlåter en växel endossera överlåta en

växel

endoter’misk som sker under upptagande

av värme (jfr exotermisk)

endräkt enighet, samförstånd

energi [-sji’] kraft (i ordets alla betydelser);

uthållighet ener’gisk [g-ljud]

handlingskraftig, ihärdig, driftig

enervera göra nervös, oroa, försvaga

en face [angfass’] rakt framifrån (t ex om

ett porträtt)

en famille [ang fami’j] i familjekretsen;

förtroligt

enfant perdu [angfang’ pärdy’] eg förlorat

barn; problembarn

enfant terrible [angfang’ täribb’l] eg

förskräckligt barn; person som ställer till

svårigheter för sin omgivning

engagemang [anggasjemang’] anställning

(särsk om artister); förbindelse; starkt

intresse, känslomässigt ställningstagande

engagera [anggasjera] anställa; inblanda;

intressera engagerad äv = aktivt

intresserad, känslomässigt bunden

en gar’de [ang gard] på post!

(kommandoord = intag utgångsställning! bl a vid

fäktning)

en gros [ang grå’] i stort, i parti engrosaffär

grosshandel, partihandel

enjambement [angsjangbmang’] eg

överklivning, versbindning (sdo)

enkann’erligen i synnerhet, framför allt

enkla’v del av en stat men på alla sidor

omgiven av annan stat (andra stater)

enkli’tisk (språk) vidhängande (t ex et i

ställ’et = ställ det)

enkom enbart; särskilt

enkä’t se enquete

enlevera [anglevera] föra bort, bortröva

enlevering bortförande, särsk av en

kvinna

en masse [ang mäss’] massvis; i klump

enorm ofantlig, kolossal

en passant [angpassa’ng] i förbigående

enquete [angkä’t] el enkä’t fråga till ett

stort antal personer, rundfråga

enrollera [ang-] eg införa i militär rulla;

inregistrera; upptaga som medlem

ensemble [angsam’bel] (eg tillsammans) ①

samspel, samverkan ② (teater)sällskap;

mindre orkester

ensilage [ asj] grönfoder som pressats

samman och fått jäsa i en behållare (silo)

ensilering konservering ay grönfoder i silo

o dyl

en suite [ang syitt’] i följd

entablement [angtablemang’] bjälklag; det

horisontala partiet närmast över pelarna i

en antik byggnad

entent(e) [angtangt’] förbund,

sammanslutning mellan stater entente cordiale

[kårdiall’] hjärtligt samförstånd

entertainer [-tej’ner] "underhållare", artist

som (t ex med sång eller dans)

underhåller gästerna på en restaurant eller varieté

entlediga avskeda, befria från ett uppdrag

entomolo’g insektkännare entomologi’

vetenskapen om insekterna

entré [angtre] ① ingång; förhall; en artists

inträde på scenen ② inträdesbiljett ③

förrätt till en måltid

entrecote [angtrekå’t] mellanrev, köttet

ovanför revbenen på en slaktad oxe

entre nous [angtreno’] oss emellan

entreprena’d [ang- el en-] åtagande att

utföra ett visst arbete eller leverera vissa

varor entreprenö’r person eller firma som

har åtagit sig att utföra ett visst arbete

eller en viss leverans

entresol(l) [angtresåll’] mellan våning (med

lägre takhöjd)

entusiasm’ [ang- el en-] (eg att vara

uppfylld av en gud) hänförelse, brinnande

iver entusiasmera hänföra, göra livligt

intresserad, "elda"

entusiast’ [ang- el en-] person som är eller

Lätt blir entusiasmerad entusias’tisk

hänförd, "eld och lågor"

envoyé [angvoaje’] diplomatiskt sändebud

av lägre rang än ambassadör

enzy’m ämne som i en levande organism

påverkar en viss kemisk reaktion (t ex

lipas, amylas, maltas, pepsin och trypsin i

matsmältningsprocessen)

enär emedan, eftersom

e o förk dels för extra ordinarie, dels för ex

officio (sdo)

eo’ler en forngrekisk folkstam

eo’lisk (efter Eolus vindarnas gud i antik

mytologi) som har att göra med vinden;

eoliska avlagringar lössjord och flygsand

e’olsharpa vindharpa, en sorts instrument

vars strängar ljuder då vinden spelar

genom dem

eo’n ① världsålder, lång tidrymd ② i

gnosticismens läror beteckning för väsen som

utströmmar från Gud

E’os morgonrodnadens gudinna i grekisk

mytologi

eosi’n ett rött färgämne

epicentrum det ställe på jordytan som

ligger rakt över en jordbävningshärd

epidemi’ farsot, smittosam sjukdom som

angriper ett stort antal personer

epidemisk som uppträder i epidemier

epider’mis överhudsvävnad

epidiasko’p en sorts projektionsapparat

epifani’a (eg uppenbarelse) trettondagen

epify’sen tallkottkörteln

epify’t växt som lever på annan växt utan

att hämta näring från denna

epigo’n eg efterbildare; författare eller

konstnär som utan större självständighet

efterbildar en annan

epigra’f inskrift; tänkespråk epigrafi’k

forskning rörande äldre inskrifter

epigram’ kort dikt med en fyndigt

utformad tanke och gärna en poäng till sist

epigramma’tisk kortfattad, uddig

epi’k berättande diktning e’piker författare

av episk poesi; författare som behärskar

berättandets konst

epikuré njutningsmänniska epikurism

(förfinat och välbalanserat) njutningsliv

epilepsi’ fallandesjuka (plötslig

medvetslöshet och krampanfall) epilep’tiker

person som lider av fallandesjuka

epilo’g (motsats till prolog)

avslutningsdikt, slutord, efterskrift

epinglé [epängle’] en sorts ripsliknande

(möbel)tyg

e’pisk berättande (jfr epik)

episko’p en sorts projektionsapparat (som

kan projicera t ex en bild i en bok)

episkopa’l biskoplig; högkyrklig

episkopalkyrkan se anglikanska kyrkan

episo’d [långt o-ljud] kortvarig händelse

utan större betydelse; bisak; bihandling i

ett drama eller en roman episo’disk äv =

tillfällig

epistel (lat) brev; Utdrag ur Nya

testamentets brev (s k episteltexter) har av ålder

förekommit vid gudstjänster i både

katolska och protestantiska kyrkor

epita’fium minnestavla; gravskrift

epite’l cellvävnad som täcker kroppens alla

yttre och inre ytor

epite’t karakteriserande beteckning; en

sorts substantivbestämning (t ex

månaden i månaden maj)

epizooti’ epidemi bland nötboskap (t ex

mul- och klövsjuka)

epo’d slutstrofen i grekisk körlyrik; lyrisk

dikt med omväxlande längre och kortare

versrader

epo’k ① tidsålder, period ② vändpunkt i

historien epokgörande banbrytande; som

inleder en ny tid

e’pos längre berättande dikt (jfr epik)

epålett’ axelprydnad på uniform

e’ra el ä’ra tidevarv

erektion eg uppresning; manslemmens

ansvällning och styvnande

eremi’t (eg person som dragit sig undan

världen) enstöring

eremitage [-a’sj] (eg eremitboning) lantlig

byggnad, jaktslott

ergo (lat) alltså, följaktligen

ergo- arbets-

ergogra’f instrument för mätning och

registrering av muskelarbete och trötthet

ergometer apparat (ett slags cykel på fast

underlag) som mäter muskelarbete

ergonomi’ arbetsvetenskap (som bl a

undersöker hur miljö, redskap m m bäst

skall utformas)

erinn’yer hämndgudinnorna i grekisk

mytologi

e’risäpple tvistefrö (efter Eris tvedräktens

gudinna i grekisk mytologi)

erodera nöta bort (jfr erosion)

eroge’n zon ställe på kroppen där beröring

kan framkalla sexuella lustkänslor

E’ros kärleksguden i grekisk mytologi

erosion vattnets, isens och vindens

bortnötning av lösa jordlager

eroti’k sinnlig kärlek ero’tisk kärleks-,

sinnlig

erotoma’n person med onormalt stegrad

könsdrift (erotomani’)

erra’re huma’num est (lat) det är mänskligt

att fela

erra’ta (jfr erratum) lista över tryckfel

erratiska block flyttblock

erra’tum (plur errata) misstag; tryckfel

ertappa överraska, påträffa (och gripa)

erudition boklig bildning, lärdom

eruption vulkanutbrott erupti’v ①

vulkanisk ② hetsig

escu’do myntenhet bl a i Portugal

e’selhuvud (sjöterm) förbindelsestycke

mellan olika delar av en mast

eska’der större avdelning ur flottan eller

flygvapnet

eskalera öka stegvis, trappa upp (t ex

stridshandlingar)

eskamotera trolla bort, smussla bort

eskapa’d snedsprång, lättsinnigt äventyr

eskapism flykt bort från en obehaglig

verklighet

eskatologi’ läran om de yttersta tingen

eskort’ skyddsvakt, hedersvakt eskortera

följa med som skydd eller som

uppvaktning

eskula’p läkare

esote’risk avsedd endast för vissa invigda;

svårfattlig

espadriller en sorts sandaler

España [espan’ja] Spanien

espartogräs ett högt gräs från

Medelhavsländerna (som används bl a till flätverk)

esperan’to ett konstruerat språk (slutet av

1800-talet) med anspråk på att bli ett

världsspråk

esplana’d urspr öppen plats framför ett

fästningsverk; bred gata med dubbla

rader av planterade träd

espressi’vo (mus) uttrycksfullt

espress’o (eg caffè espresso) en sorts

bryggkaffe

espri’ ① spelande kvickhet, spiritualitet ②

knippe av fina fjädrar på damhattar

esprit d’escalier [äspri’ däskalje’] eg

spiritualitet i trappan (dvs på väg ut), kvick

replik som man kommer på först när det

är för sent

ess högsta kortet i kortspel (med värdet 14

eller 1), tärning med värdet 1

essay se essä

esse (lat = att vara) vara i sitt esse

stortrivas esse, non videri (lat) att vara, icke

att synas

esséer medlemmar av en judisk sekt på

Jesu tid

Esselte’ förk (utläsning av bokstäverna

S L T) för Sveriges litografiska tryckerier

essens [ässangs’ el essens’] ① välluktande

olja; koncentrerad lösning av smak- eller

luktämnen; likör- eller parfymextrakt ②

det finaste i något, det väsentliga

essentiell’ [-siell’] väsentlig

essä el essay [ässä’] (eg försök) litterär eller

populärvetenskaplig uppsats essäist’ (el

essayist) essäförfattare

est estländare, person från Estland

estan’cia stor jordegendom i Sydamerika

este’t person med (ensidigt) intresse för det

sköna esteti’k vetenskapen om det sköna

(i konst, litteratur m m) este’tisk skön,

smakfull, tilltalande för skönhetssinnet

estimera uppskatta, värdera

estnisk som hör samman med Estland

estra’d upphöjd plattform (för musik,

sång, tal m m) estradö’r estradartist,

underhållare (t ex på varieté)

et el (med samma uttal) & och

etablera inrätta, anordna, sätta i gång;

etablera sig grunda egen firma; skaffa sig

eget hem el dyl etablerad äv = erkänd,

säkerställd (i samhället)

etablissemang’ inrättning,

(fabriks)anläggning, företag etablissemanget de

styrande i samhället, de som äger pengar och

makt; det bestående i samhället

eta’ge [-asj] våning; lager

etalong’ normerande mått, likare (på viss

plats förvarat mått varmed andra mått

kan jämföras)

etapp’ delsträcka; i etapper el etappvis

styckevis

etappväsen underhållstjänst, anordningar

för olika slags transporter mellan militärt

förband och hemorten

etc förk av et cetera (= och det övriga) och

så vidare (osv)

e’ter ① luft, det ämne som enligt gammal

uppfattning fyllde världsrymden ② en

flyktig vätska med speciell lukt (använd

bl a som bedövningsmedel)

ete’risk flyktig (om vätskor); lätt och

luftig; ren; översinnlig

e’termedia (plur av etermedium) radio och

eterneller evighetsblommor

eterni’t varumärke för en sorts

asbestcement

eti’k morallära (som teoretiskt behandlar

frågan om en handling är god eller dålig),

vetenskapen om sedliga värden och

sedligt handlande

etikett’ ① liten lapp med påskrift eller

tryck som anger innehåll eller ägare ②

regler för hur man bör uppträda i

sällskapslivet; former som skall iakttas vid

statsbesök m m

etiologi’ vetenskapen om sjukdomsorsaker

e’tisk sedlig, moralisk; som hör till etiken

e’tnisk som karakteriserar ett folk eller en

folkstam; folk-, stam-, ras-

etnografi’ folklivsforskning, särsk rörande

naturfolkens kultur

etnologi’ (jämförande) folklivsforskning

etologi’ vetenskapen om djurens beteenden

etrus’ker ett (till sist av romarna besegrat)

italiskt folk med hög kultur och ett språk

som ännu inte kunnat tolkas

etruskologi’ vetenskapen om etruskernas

härstamning, språk och kultur

etsa framställa bilder på metall eller glas

med hjälp av frätande syror; etsa sig in i

minnet tränga djupt in i minnet etsning

avtryck av etsad plåt, etsad bild på t ex

glas

etui’ fodral, ask

ety’d eg övningsstycke; en sorts

musikstycke

ety’l en kolvätegrupp som ingår bl a i

etylalkohol (vanlig alkohol)

etyle’n el ete’n ett gasformigt kolväte som

bl a ingår i lysgas och som används vid

plastframställning

etymologi’ vetenskapen om ords härkomst

och släktskap; ett enstaka ords härkomst

och utveckling

e u förk för enligt uppdrag

eudemonism [ev-] åsikten att lyckan

(välbefinnandet) är motiv och mål för vår

strävan

eufemism [ev-] förskönande uttryck,

omskrivning av något som kan verka

stötande eufemis’tisk förmildrande,

förskönande

eufoni’ [ev-] välljud

eufori’ [ev-] lyckokänsla, upprymdhet;

känsla av välbefinnande vid vissa

psykiska sjukdomar och i början av alkohol-

eller narkotikarus

eugenik [evgeni’k el evjeni’k] rashygien,

rasförädling

eumeni’der [ev-] "de välvilliga", erinnyerna

(sdo) uppfattade som den sedliga

ordningens gudinnor

eunuck’ [ev-] kastrerad haremsväktare

Eurasien Europa och Asien som geografisk

enhet

eurovision samarbete mellan de

västeuropeiska TV-bolagen

eurytmi’ [ev-] harmoniskt förhållande i

konst eller musik; plastisk tolkning av

musik eller dikt

eustachiska röret [evstakiska]

örontrumpeten

eutanasi’ [ev-] dödshjälp, läkaringripande

för att påskynda döden vid plågsam

obotlig sjukdom

ev förk för eventuell(t)

eva’d ① vad än ② vare sig, antingen

evakuera göra tom, suga ut gas; utrymma,

flytta bort (t ex sjuka) evakuering

utsugning av luft; bortflyttning, utrymning av

ett område

evaluera [fem stavelser] bedöma resultatet

av något, "utvärdera"

evalvera omräkna (t ex från en myntsort

till en annan)

evangeliebok samling av bibeltexter och

böner för kyrkoårets gudstjänster

evangelisation utbredande av den

evangeliska läran; religiöst väckelsearbete bland

icke kristna

evangelist’ ① författare till något av de

fyra evangelierna i Nya testamentet ②

(kringresande) predikant

evange’lium ① budskapet om Jesus som

världens frälsare ② en av de fyra böcker i

Nya testamentet som berättar om Jesu liv

③ något som ger tillfredsställelse åt

tillvaron (t ex socialismens evangelium)

evaporera göra till ånga; avdunsta

evenemang’ märklig händelse

eventualite’t något som kanske kommer att

inträffa eventuell’ som möjligen inträffar,

tänkbar eventuellt möjligen

evergreen [ev’ergrin] (eg ständigt grön)

schlager som har stått sig genom åren

evertebra’ter ryggradslösa djur

evidens’ tydlighet, full visshet evident’ klar,

uppenbar, obestridlig

evolution utveckling, gradvis skeende

förändring evolutionsteorin utvecklingsläran

ex- före detta, t ex expresident

exakt’ noggrann, alldeles riktig, precis

exalterad överspänd, uppjagad

exa’men (plur exa’mina)

(kunskaps)prövning; examen rigoro’sum sträng examen

examinand’ den som skall prövas eller

förhöras examina’tor den som skall pröva

eller förhöra

examinato’rium (akademisk) undervisning

med förhör

examinera förhöra, pröva, undersöka

exante’m (med) hudutslag

ex cath’edra "från stolen"; uttryck för att

påven uttalar sig å sitt ämbetes vägnar

excellens hög ämbetstitel excellent

förträfflig, utmärkt excellera utmärka sig; glänsa

excel’sior högre, mot höjden

excentrisk ① belägen utanför

medelpunkten ② överspänd, underlig, "egen"

exceptionell’ undantags-, ytterst sällsynt

excerpera göra utdrag ur en skrift excerpt’

utdrag; antecknad notis

excess’ överdrift; utsvävning

excitation retning; uppjagat sinnestillstånd

excitera egga, reta, stimulera

exege’s [g-ljud] uttolkning, förklarande

utläggning exege’t bibeltolkare

exegeti’k [g-ljud] tolkning; den del av

teologin som arbetar med tolkningen av de

bibliska texterna

exekution utförande, verkställande;

avrättning; utmätning

exekuti’v verkställande exekutiv auktion av

myndighet anordnad auktion på någons

egendom (för att få in pengar till

betalning av skuld)

exekuti’vmakt verkställande makt (i

motsats till lagstiftande makt och dömande

makt); regeringsmakt

exeku’tor den person som verkställer

bestämmelserna i ett testamente eller ett

domstolsutslag

exekutö’r person som utför musik

exekvera verkställa (jfr exekutor), utföra

(jfr exekutör)

exempel ① prov, typiskt fall;

övningsuppgift ② föredöme, mönster

exempla’r ett av flera föremål av samma

slag exempla’risk mönstergill, sådan som

någon bör vara

exemplifiera ge prov på; belysa genom

exempel; tjäna som exempel

exercera öva, drilla; göra sin värnplikt

exerci’s övning; värnpliktstjänstgöring

exercitiemästare [-si’tsie-]

universitetslärare i gymnastik, fäktning, musik m m

exhalation utandning; utdunstning

exhibitionism eg sjuklig lust att blotta sina

könsorgan inför person av motsatt kön

exhibitionist äv = person som gärna

blottar sitt känsloliv

exi’l landsflykt; landsförvisning

exilregering regering i landsflykt med anspråk på

den lagliga makten i hemlandet

existens’ tillvaro; levnadsställning,

utkomst; människa, "figur"

existensminimum den minsta inkomst en

person eller en familj anses kunna klara

sig på

existentialism [-sia-] en filosofisk-litterär

strömning från tiden närmast efter andra

världskriget

existera finnas till, livnära sig

ex’it utgång; i scenanvisningar = han

(hon) går ut

exkludera utesluta exklusi’v kräsen,

granntyckt; förnämt avskild exklusi’ve

frånräknas utom (motsats till inklusive)

exkommunicera bannlysa, utesluta ur

kyrkans gemenskap

exkrementer tarmuttömning, avföring

exkre’t från en organism utsöndrade

ämnen som är otjänliga för organismen

(t ex urin, svett) exkretion utsöndring

exkurs’ avvikelse, utvikning från ämnét;

utförligare behandling av en detalj i ett

större arbete exkursion utflykt i

studiesyfte; strövtåg

exli’bris bokägarmärke

Ex’odus (eg uttåg) 2 Moseboken

ex offi’cio å ämbetets (tjänstens) vägnar

exoge’n som verkar utifrån (motsats till

endogen)

exorcism’ utdrivande av djävulen (onda

andar) exorcist’ andebesvärjare

ex orien’te lux (lat) från österlandet

(kommer) ljuset (dvs bildningen)

exote’risk avsedd för allmänheten,

lättfattlig (jfr esoterisk)

exoter’misk som sker under

värmeutveckling (motsats till endotermisk)

exo’tisk från ett främmande (tropiskt) land

exotism’ förkärlek (inom litteratur,

konst, musik) för ämnen och motiv från

avlägsna (och primitiva) länder

expandera utvidga sig, tillväxa expansion

utvidgning (om gaser, affärsföretag m m)

expansi’v som har benägenhet att utvidga

sig; meddelsam

expatriera landsförvisa

expediera sköta om (t ex avsända en

skrivelse); betjäna (t ex i en affär); avfärda;

göra ett snabbt slut på

expedi’t ① (adj) snabb ② (subst)

butiksbiträde

expedition ① verkställande av något;

utlämnande eller utsändande av varor eller

skrivelser; lokal för sådan verksamhet;

kontor ② skriftligt beslut av myndighet

③ företag av större omfattning;

forskningsresa; krigståg

expeditionsministär övergångsregering för

löpande ärenden i väntan på att en

politisk regering skall kunna bildas

expeditö’r eg person som expedierar något

expen’ser omkostnader, diverse (mindre)

utgifter

experiment försök som sätts i gång för att

pröva eller undersöka något

experimenta’tor den som gör experiment

experimentell’ som grundar sig på

experiment experimentera göra experiment,

pröva något nytt

expert’ specialist, fackman på sitt område

experti’s sakkunskap, sakkunnig

granskning

explanati’v förklarande

explicera förklara, tyda, utreda

explici’t tydlig, klart uttryckt expli’cite (lat)

uttryckligen

explikation förklaring, utläggning;

muntlig översättning från ett främmande språk

explikati’v förklarande

exploatera ta i bruk, utnyttja, dra fördel av,

"utsuga"

explodera ① springa i stycken med en

knall ② brista ut i skratt; förlora

självbehärskningen

exploration av explorera undersöka

noggrant

explo’rer (eg forskningsresande)

beteckning för en serie amerikanska satelliter

explosion våldsam sprängning med knall

explosi’v som lätt exploderar

explosi’va stötljud, konsonant som

uppkommer när den avspärrade

luftströmmen plötsligt släpps fri (b,p,d,t,g,k)

ex’po förk för exposition

exponent’ ① typiskt exempel på något ②

(mat) tal som säger hur många gånger ett

annat tal skall multipliceras med sig självt

(4 i 2⁴ = 2x2x2x2 = 16)

exponera ① utställa, visa fram ② utsätta

(en film eller annat ljuskänsligt material)

för ljus

export’ utförsel exportera föra ut ur landet,

sälja varor till ett annat land

exportö’r den som exporterar

exposé översikt, kort redogörelse

exposition utställning; förklarande

utläggning; presentation av personer m m i

början av ett skådespel

express ① snabbtåg, snabbgående båt ②

företag som sköter transporter

expressbrev brev som snarast möjligt skall

bäras ut till adressaten

expressionism konstriktning (början av

1900-talet) som opponerar mot exakt

verklighetsåtergivning och främst söker

personligt uttryck för konstnärens

upplevelser

expressi’v uttrycksfull

expropriation av expropriera (om stat eller

kommun) tvångsvis inlösa mark eller

annan egendom

exspektans’ väntan på (utlovad) befattning

exspiration utandning

exstirpation av exstirpera utrota; skära

bort

exsuda’t vätska i kroppshålighet (t ex

vatten i lungsäcken)

exta’s hänförelse; hänryckning då

individen tycker sig förenad med gudomen

exta’tisk hänryckt; överspänd

ex tempore (lat) efter stundens ingivelse,

utan förberedelse extemporera göra något

(tala eller spela) utan förberedelse,

improvisera

extension sträckning, uttänjning

extensi’v (motsats till intensiv) utsträckt,

omfattande, utåtriktad; extensivt

jordbruk jordbruk som sköts så billigt som

möjligt och därför får förhållandevis liten

skörd

exteriö’r (motsats till interiör) det yttre av

något; (bild av) en byggnads utsida

extern (motsats till intern) yttre, som finns

utanför externa’t skola vars elever inte

bor i skolan (jfr internat)

exterritoria’lrätt rätt för diplomatiska

sändebud m fl att under vistelse i ett land inte

vara underkastade vissa lagar och

skyldigheter i detta land

extra ① utöver det vanliga; ytterligare ②

icke fast anställd

extrahera draga ut; göra utdrag

extra kontant’ (handel) betalning vid

mottagandet av en vara (eller inom vissa

dagar)

extrakt (eg det som har dragits ut) avkok;

det som blir kvar àv en lösning sedan

lösningsmedlet helt eller delvis avdunstat

extraktion eg utdragning; härkomst

extraordinä’r ovanlig; utomordentlig

extrapolera ur en tabell beräkna värden

mellan de i tabellen angivna

extravagans’ överdrift, överdåd, slöseri

extravagant’ överdriven; slösaktig

extravagera gå till överdrift, "slå på stort"

extre’m ytterlig; långtgående

extremist’ ytterlighetsman

extremite’ter armar och ben

extrovert’ utåtvänd, utåtriktad

F

F ① länsbokstav för Jönköpings län ②

nationalitetsbeteckning för motorfordon

från Frankrike ③ förk för Fahrenheit

(termometer) ④ förk för flygflottilj

f (mus) förk för forte (starkt)

fabel ① djursaga, sedelärande berättelse;

påhittad historia ② handlingen i en

roman eller ett drama

fabricera tillverka fabriksmässigt

fabrikation tillverkning i större skala

fabulera fantisera, dikta ihop fabulö’s

sagolik, otrolig

faci’l billig; måttlig; lätt att ha att göra med

facilite’ter hjälpmedel, bekvämligheter;

fördelar

fa’cit (lat = det gör) (häfte med) svar på

räkneuppgift; resultat, behållning

fac’toring lån med kundfordringar som säkerhet;

överlåtelse av fordringar till ett

särskilt företag (factoringbolag)

fadd smaklös; intetsägande

fadder dopvittne, gudfar eller gudmor

fadderort se vänort

fading [fej’ding] (eg vissnande) variationer

i ljudstyrkan vid radiomottagning

fadä’s dumhet, yttrande eller handling som

man får skämmas för

fagott’ ett blåsinstrument; en orgelstämma

faiblesse [fäbläss’] svaghet, förkärlek

fair play [fär plej] rent spel

fait accompli [fätackångpli’] fullbordat

faktum

fajans’ en sorts glaserat lergods, "oäkta

porslin"

faki’r indisk självplågare eller

trollkonstnär; muhammedansk tiggarmunk

faksi’mile el faksimi’l noggrann avbildning

i tryck av en handskrift eller av ett

tidigare tryck

fakta se faktum

fakticite’t verklighet, faktiskt förhållande

faktisk verklig, som grundar sig på fakta

faktiskt verkligen; i själva verket

fak’tor ① viktig beståndsdel i något;

medverkande omständighet; tal som ingår i en

produkt vid multiplikation ②

arbetsledare (i ett tryckeri)

faktoranalys matematisk-statistisk

undersökning av beståndsdelarna

("faktorerna") i en viss förmåga eller i ett visst

beteende

faktori’ ① vapenfabrik; fabriksanläggning

② filial med varulager i ett främmande

land

fakto’tum (eg gör allt) oumbärlig tjänare,

"allt i allo"

faktum plur fakta något fullt säkert,

verklig händelse; avgjord sak

faktu’r det tekniska utförandet av ett

konstverk (ofta = penselföring eller

mejselföring); kompositionssätt i musiken

faktu’ra räkning på sålda varor fakturera

göra i ordning och skicka ut fakturor;

beräkna fakturapriser

fakultati’v frivillig; valfri

fakulte’t (lärarkåren vid) en

huvudavdelning av ett universitet (t ex den

medicinska fakulteten)

fal till salu; som tar mutor

falang’ urspr krigarskara på många led;

skara; grupp inom ett (politiskt) parti

falangist medlem av Spanska falangen (det

spanska statspartiet under general

Franco)

falkene’rare dressör av jaktfalkar

falkonett’ liten kanon (i äldre tid)

fallenhet anlag; begåvning

falle’ra fattas, slå fel; äv = inställa

betalningarna

fallissemang inställelse av betalningarna,

konkurs; krasch

fall’os manslem

falna vissna; förlora sin färg; slockna, bli

till aska

fals ① omböjd kant på bleckplåt (för att

göra en fog tät), kantlist och ränna på

bräda ② pappersveck vid bokbinderi; fog

mellan bok och pärm

falsa’rium förfalskning; förfalskad vara

falsett’ högt röstläge då endast en del av

stämbanden vibrerar

falsifika’t något som inte är äkta;

efterapning

Fama ryktets gudinna i romersk mytologi

familjeplanering se födelsekontroll

familjä’r förtrolig, otvungen; ogenerad

famla känna sig för, försöka få fatt på

fa’mulus medhjälpare

famö’s ryktbar; ökänd

fana’tiker ofördragsam svärmare, person

som oresonligt håller fast vid en viss

mening fana’tisk trosviss; ofördragsam;

oresonlig fanatism blind trosiver,

ofördragsamhet

fandang’o en spansk pardans med

ackompanjemang av kastanjetter (och gitarr)

fanér mycket tunn träskiva fanera bekläda

med fanér

fanerogam växt som fortplantas genom

frön (motsats till kryptogam)

fanfa’r musiksignal (särsk med trumpet)

fanflykt svek; desertering

fans [fänns] (eg fanatiker) beundrare av

t ex film- eller idrottsstjärnor

fantasi’ ① inbillningskraft; ingivelse,

konstnärlig skaparkraft;

uppfinningsförmåga ② skapelse av fantasin; fantasier

ofta = påhitt, verklighetsfrämmande

funderingar ③ musikverk i fri form

fantasmagori’ egendomliga synvillor,

gyckelbilder

fantast’ svärmare, person med överdrivet

intresse för något fantasteri’ fantasier

långt borta från verkligheten

fantastisk som finns endast i fantasin;

underlig, overklig; kolossal, utomordentlig

fantisera ① hänge sig åt fantasier; dikta

ihop ② (mus) spela efter ögonblickets

ingivelse

fanto’m inbillningsfoster, vålnad; drömbild

farao härskare i det forna Egypten

farhåga fruktan, oro, ängslan

fari’n gulbrunt pudersocker; råsocker som

raffinerats endast delvis

farisé ① (förr) medlem av ett judiskt parti

som strängt följde lagen ② hycklare,

skrymtare, skenhelig människa fariseisk

skenhelig; självgod fariseism hyckleri;

egenrättfärdighet

farmaceut [-evt’] el farmacevt person med

viss utbildning för apotekstjänst

farmaci’ (läran om) beredning av läkemedel

far’maka (plur av farmakon) läkemedel

farmakodynamik läran om läkemedlens

verkningar på organismen farmakologi’

läran om läkemedlen, apoteksvetenskap

farmakopé officiell förteckning över

läkemedel jämte föreskrifter

fars [kort a-ljud] uppsluppet lustspel med

komiska roller och situationskomik

fa’rsot epidemi

farsö’r person som författar farser eller

spelar i farser

fas ① avsneddad kant ② period;

utvecklingsstadium; månens faser: nymåne,

halvmåne, fullmåne, halvmåne ③ en

term i elektricitetsläran

fasa’d framsida (av en byggnad)

fasces [fas’kes] spöknippe (med instucken

yxa)

fascinera [-sji- el -si-] tjusa, förtrolla

fascism [-sjism] aggressiv politisk rörelse

(först i Italien genom Mussolini) med

starkt antidemokratisk inriktning fascist

[-sjist] anhängare av fascismen; ofta =

nedsättande beteckning för politisk

motståndare på högerkanten

fasett’ liten slipad yta i rutform (särsk på

glas och ädelstenar) fasetterad slipad i

fasetter; skiftande

fashion [fäsj’n] fason, mode fashiona’bel

[fasjo-] elegant, högst modern

faski’n [-sjin] hårt sammanbundet knippe

av ris eller grenar (för förstärkningsarbeten

m m)

faso’n form; sätt; beteende; mönster; fasoner

ofta = dumt uppträdande; fasonerad

äv = mönstrad

fasta ① (verb) låta bli att äta, inte äta

kaloririk mat; genomgå avmagringskur ②

(subst) avhållsamhet från mat (särsk från

kött) ③ lagfart (sdo)

fastan tiden mellan fastlagssöndagen och

påsk

fast egendom jord med tillhörande

byggnader, skog, växtlighet m m

fastingen stor marknad i Kristinehamn

fastlagen detsamma som fastan

fastmera snarare, tvärtom

fat äv = gammalt rymdmått (60 kannor =

157 l)

fa’tabur el fatbur eg förrådshus; klädkammare

fatal (av fatum öde) ödesdiger,

olycksbringande; pinsam, förarglig

fata’lier i lag föreskriven tid inom vilken

något skall göras fata’liedag sista dagen

för t ex ansökning eller överklagande

fatalism tron på ett oundvikligt öde (allting

är bestämt i förväg och oberoende av den

mänskliga viljan) fatalist anhängare av

fatalism

fatalite’t förarglig eller obehaglig händelse,

missöde

fa’ta morga’na hägring (efter en fe i sagan

om kung Arthur)

fatum plur fata (lat) öde

faun fornromersk skogs- och fruktbarhetsgud

fauna djurvärlden inom ett visst område

(jfr flora)

faute se fåt

fauvism [fåvism] en konstriktning inom

(franskt) måleri i början av 1900-talet

favorisera gynna, omhulda favori’t gunstling;

den som anses ha de bästa utsikterna

att vinna en tävling

favö’r förmån; ynnest

fe ett kvinnligt sagoväsen

febri’l feberaktig; intensiv

fe’cit förk fec (efter konstnärens namn på

ett konstverk) har gjort det

federa’l som gäller en förbundsstat (t ex

USA) i dess helhet

federalism politiskt system där enskilda

stater i vissa hänseenden (t ex i fråga om

utrikespolitik eller försvar) bildar en

enhet

federation statsförbund; sammanslutning

av organisationer med likartat syfte

federati’v som hör samman med ett förbund

feedback [fi’dbäck] eg återkoppling;

självreglering t ex i en termostat

feeri’ (eg syn som framtrollats av en fe)

sagospel; trolleri

fe’lix (lat) lycklig

fella’h bofast jordbrukare i arabvärlden

(särsk i Egypten)

fe’mina (lat = kvinna) femini’n kvinnlig;

vek femininum (språk) hon-genus (t ex

flicka) feminiserad förkvinnligad;

förvekligad

feminism kvinnosaksrörelse

femme fatale [famm fatall’] kvinna som

bringar olycka över män

fen’der föremål (t ex bildäck) som hängs

vid båtsida till skydd mot stötar

fenedri’n ett narkotikum (= amfetamin)

fennicism språkinflytande från finskan

fennoma’n förkämpe för finskt språk och

för ursprunglig finsk kultur i Finland

Fennoskandia geologisk beteckning för

Skandinaviska halvön (utom delar av

Skåne), Finland, Karelen och Kolahalvön

feno’ler vissa organiska ämnen, bl a

karbolsyra

fenome’n ① (natur)företeelse; märklig

händelse ② person med ovanlig förmåga

på något område fenomena’l utomordentlig,

kolossal

feoda’l som hör ihop med det medeltida

länsväsendet eller med ett senare

storgodssystem

feodalism ① det medeltida systemet att en

furste eller annan länsherre lämnade ett

landområde som län (eg lån) åt en vasall

mot löfte om trohet och vissa tjänster

(särsk krigstjänst) ② storgodssystem med

bönder som lyder under en godsherre

ferie längre ledighet; skollov

ferma’t (mus) tecken (𝄐) för förlängning

av en not utöver dess vanliga tidsvärde

ferment’ enzym; jäsämne

fermitet se färmitet

fernissa olja eller lack som ger trä en

skyddande och glansig yta

ferrum järn; ferriförening och

ferroförening olika slags kemiska föreningar med

järn

ferti’l fruktbar, fruktsam

festi’na len’te (lat = skynda långsamt) ha

inte för bråttom!

festiva’l periodvis återkommande festspel

festi’vitas festlig stämning, ’glans’

festivite’t fest, högtidlighet festi’vo (mus)

festligt

feston’ [-ång] el festong nedhängande

blomster- eller bladslinga (som

dekoration t ex på byggnader)

feta’liebröder sjörövare i Östersjön under

senmedeltiden

fetisch’ föremål som anses ha övernaturlig

kraft fetischism ① naturfolkens tro på

fetischer ② sjuklig inriktning av könsdriften

på en persons tillhörigheter

fez [fäts el fäss] turkisk mössa utan skärm

men med tofs

ff ① förk för fortissimo mycket starkt ②

förk för och följande sidor efter siffra vid

sidhänvisning

ffg förk för för första gången (särsk om

framförande av musikverk)

fia’l litet prydnadstorn på gotiska

byggnader

fias’ko fullständigt misslyckande

fi’ber vävnadstråd; muskeltråd; nervtråd;

(växt)tåga

fibri’n ett äggviteämne i blodet

fibrö’s trådig; som består av bindväv

fi’bula spänne eller dräktnål från

bronsåldern eller järnåldern

fideikommiss gods eller annan egendom

som förr skulle gå i arv inom släkten

enligt givna regler (och inte fick säljas)

fideikommissarie innehavare av fideikommiss

fiffig knepig, slug, smart

fiffla smussla, fuska, manipulera

figu’r ① säregen människa, ’typ’; person i

drama eller roman ② gestalt, form,

kroppsbyggnad ③ tecknad bild för att

göra något åskådligt ④ serie av danssteg;

mönster vid skridskoåkning ⑤ stilistiskt

verkningsmedel (t ex antites) ⑥ kort

melodisk eller rytmisk fras i musik

figurant’ annan balettdansör än

solodansör

figuration utsmyckning i musik (då en not

upplöses i noter med mindre tidsvärden)

figurativ konst konst som avbildar eller

föreställer något

figurera ① utföra vissa danssteg ②

uppträda, synas; omnämnas i tidningarna

figurlig bildlig, i överförd betydelse (t ex

brinnande i ’brinnande intresse’)

fiktion inbillning; något påhittat;

fiktionslitteratur skönlitteratur fikti’v inbillad,

uppdiktad

fil äv = rad (t ex av rum)

filantro’p människovän filantropi’ (eg

människovänlighet) välgörenhet

filateli’ frimärkskunskap;

frimärkssamlande filatelist frimärkskännare,

frimärkssamlare

fil dr förk för filosofie doktor

filé ① det finaste köttet (under ryggraden)

på ett slaktdjur ② en sorts nätliknande

väv (som underlag för broderi)

filharmo’niker eg musikälskare; medlem

av en orkester för seriös musik

filia’l butik som tillhör en annan affär;

avdelningskontor

filigrans’arbete guldsmedsarbete av fina

guld- eller silvertrådar

filippi’k skarpt angrepp i tal eller skrift

filis’ter (eg icke student) bracka, person

utan vidare vyer filiströ’s trångsynt,

småskuren

fil kand förk för filosofie kandidat

film eg hinna

filmstudio ateljé för filminspelning

filmsynop’sis sammanfattning av innehållet i en

film till grund för inspelningen

filolo’g språkforskare filologi’

språkvetenskap (särsk ur kulturhistorisk synpunkt)

filoso’f (eg vän av vishet) person som ägnar

sig åt filosofi som vetenskap; tänkare; vis

människa

filosofe’m filosofisk teori; lärosats

filosofera tänka, grubbla, spekulera över

något

filosofi ① vetenskapen om själva vetandet

samt om tänkandets historia och

försöken att uppställa en världs- och

livsåskådning ② allmänna principer för en

verksamhet ③ levnadsvisdom; levnadsregel

filosofie som hör samman med

universitetens filosofiska fakulteter (vilka bedriver

forskning och undervisning i bl a filosofi,

samhällsvetenskaper, språkvetenskaper,

matematik, naturvetenskaper) filosofie

doktor, filosofie kandidat, tidigare även

filosofie licentiat och filosofie magister

examenstitlar från de filosofiska

fakulteterna

filosofisk som hör samman med filosofi;

djupsinnig; levnadsvis; filosofisk fakultet

se ovan under filosofie

fil’ter el fil’trum poröst ämne (papper,

duk, kol m m) som en vätska kan silas

genom för att renas filtra’t vätska som har

passerat ett filter filtrera sila genom filter

filu’r skälm, spjuver, skojare

fim’bulvinter mycket kall vinter

fimmelstång se skakel; äv = tistelstång

fina’l (av lat finis = slut) sista satsen i ett

musikverk; slutet av t ex en opera;

sluttävlan finalist den som deltar i en

sluttävlan

finans [-angs el -ans] penningväsen;

ekonomi; storfinansen affärsbanker,

storföretag och andra ägare av större kapital

finanser ekonomiska förhållanden,

inkomster och utgifter

finansiera bekosta, förse med pengar

finansiä’r den som bekostar något

fin de siècle [fäng dö siäkl’] (eg sekelslut)

beteckning för den levnadströtta

stämningen inom konst och litteratur i slutet

av 1800-talet

fi’ne (mus) slut

finess’ förfining, fint sätt; sinnrikhet; äv =

knep

fingera låtsa, hitta på

fin’ish avslutning, slutspurt; sista

avputsningen

fi’nis malo’rum (lat) slut på olyckorna

fini’t ① begränsad, bestämd ② (språk)

beteckning för verbform som ensam kan

vara predikat

finkel ofullständigt renat brännvin

finlandism språkegendomlighet i

finlandssvenskan

fint [kort i-ljud] låtsad stöt i fäktning;

knep, list

firmament himlavalv

firn kornigt mellanting mellan snö och is

fischy’ damhalsduk av mycket tunt tyg

eller spetsar

fiska’l titel för vissa statliga tjänstemän

(förr allmän åklagare, polischef m m)

fiska’l(isk) som har att göra med statens

inkomster

fissi’l klyvbar fission klyvning av

atomkärnan hos vissa grundämnen

fissu’r spricka

fistel ej naturlig kanal inom kroppen, t ex

från en varhärd ut till huden

fix fast, orubblig, bestämd fixati’v medel

att fästa färgstoff (t ex kritteckning) mot

utsuddning

fixera ① fästa; bestämma; ge rätt läge åt;

göra hård och stadig; fästa blicken på ②

behandla en fotografisk bild så att den tål

ljus fixering äv = känslomässig

fastlåsning vid någon eller något

fixer(ings)bild bild med figurer som man

upptäcker först sedan man fixerat bilden

en stund

fix idé tvångstanke; sjukligt fasthållande

vid en viss mening

fjantig narraktig, löjlig, fjäskig

fjord [o-ljud] lång och djup havsvik

fjälster djurtarm använd som korvskinn

fjär stolt, avvisande

fjärma avlägsna, öka avståndet (mellan)

fjärmare längre bort

fjät steg

fjättra (eg slå i bojor) fängsla

fjös ladugård

flaga tunn skiva som lossnar, skärva; blåsa

flagellant’ [g-ljud] (eg gisslare) en sorts

medeltida botgörare

flageolett’ [flasjålett] en sorts liten flöjt

flaggman amiral, viceamiral och

konteramiral

flaggskepp ① fartyg från vilket flottchefen

utövar sitt befäl ② ett rederis förnämsta

fartyg

flagna el flagra falla av i flagor, lossna på

ytan

flagrant’ tydlig, uppenbar

flakong’ (el flacon) liten (parfym)flaska

flambera ① hälla en spritdryck över en

färdig maträtt och antända spritångorna

② sterilisera ett instrument genom att

föra det genom en låga

flamboyantstil [-boajangt-] sengotisk stil

med flamliknande (fiskblåseliknande)

ornament

flamen’co en hetsig spansk dans (till

sång-och kastanjettackompanjemang)

flamländare eg invånare i Flandern (södra

Holland, Belgien, norra Frankrike)

flamländsk från Flandern flamländska en

dialekt av holländskan (jämte franska

officiellt språk i Belgien)

flamsk ① flamländsk ② en sorts hemslöjd

(vävnad i gobelängteknik)

flanell en sorts mjukt tyg av ylle eller

bomull flanellograf tygklädd tavla till hjälp

vid undervisning

flanera gå och driva utan mål

flank sida (t ex av en truppstyrka) flankera

① begränsa eller omge på sidorna; kanta

② beskjuta från sidan

flanö’r person som flanerar; dagdrivare

flarn ① tunn skiva; något mycket lätt och

bräckligt ② viljelös människa som drivs

hit och dit

flaskhals äv = trång passage; något som

orsakar stockning t ex i trafik eller i

produktion

flattera smickra; försköna

flau matt, olustig; trög (om t ex handel)

flegma tröghet, sävlighet; liknöjdhet

flegma’tisk trög, liknöjd

flexi’bel böjlig; anpassbar flexion

[fleksjo’n] böjning, särsk ordböjning

flextid arbetstid vars början (inom vissa

gränser) kan skifta efter de anställdas

önskemål

flink snabb, lättrörlig; driftig

flirt [flört] kurtis, låtsad förälskelse flirta

spela förälskad, göra sig till för person av

motsatt kön

flor [o-ljud] ① tunt genomskinligt tyg ②

blomstring

flora [o-ljud] (systematisk beskrivning av)

växtvärlden inom ett visst område

florera [o-ljud] blomstra, frodas

florett’ fäktvärja

florile’gium (eg blomstersamling) samling

dikter, urval av dikter

flori’n (urspr ett guldmynt i Florens)

myntenhet i Nederländerna

florist växtkännare, blomsterälskare

floristi’k växtkännedom; växtgeografi

floskler (eg små blommor) intetsägande

fraser, granna men tomma ord floskulö’s

svulstig; blomsterrik

flossa en sorts vävnad med uppstickande

garnändar

flottilj’ eg liten flotta; flottavdelning med

olika slags krigsfartyg; självständig

avdelning av flygvapnet (motsvarighet till

regemente)

flottö’r ① flytande kropp (t ex för att

reglera vätsketillförsel) ② ponton under ett

sjöflygplan

flui’d flytande, strömmande flu’idum

vätska; dryckesvara

fluktuation av fluktuera stiga och falla,

växla

fluo’r se fluorid

fluorescens’ [-sjens el -sens] ett ämnes

förmåga att under mycket kort tid utstråla

ljus då det träffas av viss strålning

fluori’d salt av fluor (en gröngul giftig gas)

och annat grundämne

fluoridera tillsätta natriumfluorid till

dricksvatten (för att förebygga tandröta)

fluss ämne som tillsätts för att underlätta

nedsmältning

fluster ingång till bikupa

flygel (eg vinge) ① sida, t ex av ett

stridande förband, av ett politiskt parti, av en

byggnad m m; sidobyggnad i vinkel mot

huvudbyggnaden; stänkskärm på en bil

② ett vingformat stort musikinstrument

med pianomekanism

flyhänt fortfärdig, som snabbt får något ur

händerna

fläns utstående kant (t ex på ett hjul så att

det inte hoppar av en räls)

flärd glans och glitter och yttre ståt,

världsliga nöjen flättja flärd, lättsinne

flöjel rörlig skiva eller vimpel som visar

vindriktningen

flört(a) se flirt(a)

flöts lager av stenkol (eller annan nyttig

bergart)

FM ① förk för frekvensmodulering (sdo),

② förk för filosofie magister

FN förk för Förenta nationerna

fnoskig inte riktigt klok, fånig

fnöske en sorts torkad och lättantändlig

svampmassa

FOA förk för Försvarets forskningsanstalt

foajé större sällskapsrum på teater; förhall

på biograf

fob [kort å-ljud] fritt ombord, fri leverans

till visst fartyg samt lastning

fobi’ [o-ljud] sjuklig fruktan, t ex för

slutna rum ("cellskräck") eller för stora öppna

platser ("torgskräck")

fock det understa fyrkantiga seglet på den

främsta masten; snedseglet för om

masten på en enmastad båt

fog [lång o-ljud] ① ställe där två stycken

hopfogats ② skäl, grundad anledning; ha

fog för något

fog [kort å-ljud] dimma

fogsvans [långt ö-ljud] en sorts kort

handsåg

fo’kus (el focus) [o-ljud] brännpunkt

fokusera ställa något i brännpunkten; rikta

uppmärksamheten mot något; ställa in ett

linssystem så att bilden blir klar

folder trycksak på några få vikta blad

foliant [o-ljud] bok i stort format (jfr

folio)

fo’lie [o-ljud] ytterst tunnvalsad metall

eller plast (till lufttät förpackning)

foliera [o-ljud] ① belägga (t ex

spegelglas) med folie ② numrera uppslagen

i en bok

fo’lio [o-ljud] bokformat där ett

(gammaldags) helark är vikt en gång (och sålunda

ger 4 sidor)

folketymologi folklig ombildning av ett

främmande ord till likhet med något som

man känner till (t ex "muntasch" i st f

mustasch)

folklore [svenskt uttal: folklår]

folkminnesforskning; folkminnen; ofta = vad

man kan se eller höra av folkliga danser,

dräkter eller sånger

fon [långt å-ljud] el phon enhet för

ljudstyrka

fond ① bakgrund (t ex i en tavla); mitten

av läktarna i en teatersalong ② kapital

som skall användas för visst ändamål

fondbörs (statligt kontrollerad) inrättning

där aktier och andra värdepapper köps

och säljs

fondera avsätta till en fond

fone’m vanligen = språkljud eller

ljudförbindelse som (utan att ha egen betydelse)

skiljer ett ord från ett annat

foneti’k ljudlära fone’tisk som rör

ljudläran; ljudenlig; fonetisk skrift särskilda

ljudtecken som så ljudenligt som möjligt

skall återge talat språk

fonia’ter el fonia’triker läkare som

specialiserat sig på foniatrik foniatri(k) läran om

talrubbningar; behandling av tal- och

röstfel

fonogra’f en sorts föregångare till

grammofonen

fonogram’ ljudupptagning

(grammofonskiva, ljudband o dyl)

fonologi’ vetenskapen om de enskilda

språkljuden (en gren av fonetiken)

fonote’k ljudarkiv; samling av ljudband

eller grammofonskivor

fontang hög håruppsättning för damer

särsk under 1600- och 1700-talen

fontä’n vattenkonst, springbrunn

fora lass; lastad vagn (eller släde)

force majeure [fårs masjö’r] något

oförutsett (t ex en naturkatastrof) som sätter en

överenskommelse ur spel

forcera (eg verka med kraft) genombryta,

tränga sig in i, storma; påskynda forcerad

äv = jäktad, ansträngd; onaturlig

formali’n en vätska använd bl a för

konservering av zoologiska preparat

formalism formbundenhet; strängt

iakttagande av regler och föreskrifter formalist

person som håller strängt på formerna

(och bryr sig mindre om innehållet)

formalist’isk överdrivet noggrann i

formsaker

forma’liter formellt; formligen

formalite’t formsak, form att iakttaga

(även om den saknar egentlig betydelse)

forma’t storlek och form (på bok, tavla

m m)

formation form, gestaltning; militär

gruppering; bildning under en viss geologisk

period (t ex stenkolsformation)

for’mel ① bestämda ordalag vid visst

tillfälle, visst talesätt ② en med matematiska

tecken uttryckt sats; kemisternas

beteckning för ett ämnes sammansättning ③

klass av bilar vid internationella

biltävlingar; formel 1 stora racerbilar i sådant

sammanhang

formell’ ① som rör formen ② noga med

formerna; korrekt men opersonlig

formellt subjekt ordet det på subjektets

plats utan att vara egentligt subjekt (t ex

Det står en bil framför porten)

formering form, uppställning el dyl;

fartygs eller flygplans läge i förhållande till

varandra under förflyttning

formgivare den som estetiskt och praktiskt

ger form åt en viss produkt

formida’bel fruktansvärd, ohyggligt stor

formligen bokstavligen, rent ut sagt; rent

formulera uttrycka i ord, utforma

formulering språklig utformning

formulä’r föreskriven lydelse (t ex

vigselformuläret); mönster för en viss skriftlig

handling; tryckt handling att fylla i

fornyrdislag ett fornnordiskt versmått

fort [kort å-ljud] mindre fästning

forte förk f (mus) starkt

fortifikation befästningsväsen

fortifikato’risk som rör befästningskonsten

fortissimo förk ff (mus) mycket starkt

fo’rtran (förk av formula translator) ett

programmeringsspråk för datamaskiner

fortu’na lycka; slump; ett spel

fo’rum plur fora (eg torg i en fornromersk

stad) rätt forum den domstol dit ett mål

hör; rätta stället att behandla en sak

fo’rward anfallsspelare i vissa bollspel

fosfa’t salt av fosforsyra, bl a de viktiga

gödslingsmedlen superfosfat och

thomasfosfat

fosforescens’ [-sjens el -sens] ljusutveckling

från vissa ämnen som tidigare blivit

belysta (t ex i självlysande urtavlor)

fosforism beteckning (efter tidskriften

Phosphoros 1810—1814) för svensk

nyromantik hos Atterbom m fl

fossi’l förstenade växt- eller

djurlämningar, avtryck i bergarter av växter eller djur

fossila bränslen bränslen (kol, råolja,

naturgas m fl) som går tillbaka på växter

eller djur under tidiga geologiska perioder

foto- [o-ljud] ljus-

fotocell [o-ljud] teknisk tillämpning av

fotoeffekt fotoeffekt (förk för fotoelektrisk

effekt) det förhållandet att elektrisk

spänning kan uppstå när kroppar bestrålas

med ljus

fotogen [fotosje’n] flytande kolväten från

destillation av petroleum

fotogénique [-sjenick’] el fotoge’nisk [-je-]

som blir bra på fotografier; lätt att

fotografera

fotogrammetri’ [o-ljud] terrängmätning

genom fotografering (bl a från flygplan)

fotogravy’r [o-ljud] en

reproduktionsmetod som använder etsad kopparplåt;

en på det sättet framställd bild

fotokemi [o-ljud] vetenskapen om ljusets

inverkan på kemiska processer

fotometer [o-ljud] apparat för mätning av

ljusstyrka

fotomontage [fotomånta’sj]

sammanställning av fotografier till en (reklam)bild

foto’n [fotån] partikel som avges vid

elektromagnetisk strålning (t ex vid

ljusstrålning)

fotosta’t [o-ljud] en sorts apparat för

fotografisk reproduktion; kopia som

framställts i sådan apparat

fotosynte’s [o-ljud] de gröna växternas

förvandling av vatten och kolsyra

(koldioxid) till kolhydrater och syre under

inverkan av solljuset

fotosättning [o-ljud] användning av

sätt-maskin som på fotografisk väg projicerar

(bokstavs)tecken på film eller papper

fotsid som räcker ned till fötterna

fox’trot en (urspr amerikansk) dans i 4/4

takt

fp (medlem av) folkpartiet

fra förk för frate broder (framför en

munks egennamn)

fradga skum, lödder

fragi’l [-sjil el -gil] bräcklig, skör

fragment lösryckt stycke; något

ofullständigt eller ofullbordat fragmenta’risk

ofullständig, avbruten

fraktion grupp inom ett parti

fraktionera sönderdela fraktionerad

destillation destillation i flera steg då vätskor

med olika kokpunkter särskiljes efter

varandra

fraktu’r ① benbrott ② s k tysk tryckstil,

𝕱𝖗𝖆𝖐𝖙𝖚𝖗

framfaren förgången, som fanns för länge

sedan; hädangången, död

framgent fortfarande, (även) i framtiden

framhärda fortsätta, stå fast vid

franc [frang] (plur francs) myntenhet bl a i

Frankrike och Schweiz

frank frimodig, öppen; obesvärad

franker germanska folkstammar som kom

att bosätta sig bl a i nuvarande Frankrike

frankera sätta på frimärken (eller

frankostämpel)

franko portofritt eller fraktfritt för

mottagaren frankotecken frimärken, postkort

o dyl

frans trådar som hänger fritt t ex i kanten

av en matta

franso’s [o-ljud] fransman

fransysk fransk; fransysk visit kort besök

fransä’s [frang-] en pardans i

promenadtakt med olika turer

frappant slående, påfallande frappera

överraska, slå med förvåning

fras äv = ① vad som kommer mellan två

pauser i tal ② mindre enhet i en

musikalisk komposition

fraseologi’ uttryck och vändningar i ett

språk

fraser äv = löst prat, floskler

frase’ring lämplig användning av pauser

och betoning vid tal eller läsning; konsten

att i sång eller musik sammanbinda eller

särskilja melodins delar

fra’ter (kloster)broder fraternisera

förbrödra sig; umgås förtroligt

fredlös (förr) utan lagens skydd till liv och

egendom; som kunde dödas utan att

gärningsmannen blev straffad

fregatt’ en sorts snabbt krigsfartyg

frejd rykte, anseende frejdad ryktbar,

berömd

frekvens’ antal gånger något förekommer;

antal svängningar per sekund (bl a vid

växelström)

frekvensmodulering förk F M en metod att

få störningsfri radiomottagning genom

variation av radiovågors svängningstal

frekvent’ ofta förekommande frekventera

besöka ofta

frenesi’ raseri, vild iver frene’tisk ursinnig,

rasande

frenologi’ läran att man av skallens yttre

form kan sluta sig till en persons

egenskaper och förmåga

fresk väggmålning som utförts på fuktig

muryta (al fresco)

frigi’d [g-ljud] (eg kall) sexuellt känslolös

frikadeller små köttbullar kokade i

buljong

frikassé maträtt av småskuret kött i sötsur

sås

fri’kativa "väsljud" (t ex f, s, v)

friktion (eg gnidning) ① den bromsande

kraften när en kropp rör sig utmed en

annan kropp eller i vätska eller i gas ②

slitningar, osämja

fri’lans (plur frilansar) skådespelare eller

journalist eller annan person som arbetar

vid ett företag utan att vara fast anställd

fris takbård; utskjutande avsats på en

byggnad eller på en möbel (t ex

kakelugnsfris); det dekorerade bjälklaget på

utsidan av ett grekiskt tempel

frisera ① kamma, lägga upp håret, krusa

② ändra något så att det ser snyggare ut,

smått förfalska

fri’sisk som hör samman med frisernas

folkstam vid den tyska och holländska

Nordsjökusten fri’siska frisernas språk

frist tid inom vilken något skall ske

frisy’r sätt att ha håret frisö’r den som

yrkesmässigt arbetar med hår eller skägg

fritera steka eller koka i olja eller flott

frity’r stekflott

frivo’l lättsinnig, lättfärdig; oanständig

frivoliteter äv = en sorts fina

bomullsspetsar

froma’ge [-asj] ① ost ② en sorts efterrätt

(av bl a äggula och socker)

frondera sätta sig upp mot de styrande

frondö’r oppositionsman

front ① framsida; äv = frontespis (sdo ①)

② krigsskådeplats ③ gränsskiktet mellan

två luftmassor av olika temperatur

fronta’l sedd framifrån; som avser

framsidan

frontalkrock bilkrock front mot front

frontespis ① triangelformigt (eller rundat)

parti över taklisten på en byggnad ②

titelblad, titelplansch

fronto’n el frontong’ överstycke i form av

triangel eller cirkelsegment över dörr eller

fönster

frossa ① feber med skakningar i kroppen

② malaria frossbrytningar köldrysningar,

frosskakningar

frotté en sorts väv med öglor på ytan

frottera gnida; frottera sig med vara

tillsammans med (finare folk)

fruga’l lantlig, enkel

frukto’s fruktsocker

frustration missräkning frustrerad

besviken; hämmad; äv = trotsig

fryntlig vänlig och gladlynt, godmodig

frälse ① (subst) i gammal tid befrielse från

skatt för adeln och kyrkan; adel ② (adj)

adlig

frän skarp, besk, stickande, obehaglig,

sträv; äv = högdragen

fräs roterande verktyg med vassa skär för

bearbetning av jord, trä eller metaller

fräsa äv = ① hastigt upphetta ② bearbeta

med fräsverktyg

fräsch frisk, blomstrande; ej använd

fräschö’r ungdomlig friskhet

fuga musikverk där ett tema upprepas och

varieras i olika stämmor

fuga’ra en något strykande orgelstämma

fullmäktig ombud; ledamot av vissa

styrelser eller verk (t ex Riksbanken) eller av

ombudsförsamling (t ex

kommunalfullmäktige)

fullriggare fartyg med minst tre master och

med rår på alla masterna

fundament grund, underlag (för t ex en

byggnad eller en maskin) fundamenta’l

grundläggande; väsentlig

fungera [funggera] vara i verksamhet, göra

(sin) tjänst, gå (normalt); verka

funktion ① verksamhet, åliggande,

uppgift, användning (i språket) ②

följdverkan; (mat) samband mellan föränderliga

storheter

funktionalism en riktning inom arkitektur

och nyttokonst (från 1920-talet) med

inriktning på att ge varje sak den form som

bäst passade till dess funktion

funktionell’ ändamålsenlig; som avser

funktionen

funktionä’r person med visst (tillfälligt)

uppdrag

funt dopfunt

funtad beskaffad

fura’ge [-asj] hästfoder

fu’rie hämndgudinna i romersk mytologi;

rasande kvinna

furio’so (mus) häftigt, vilt

furnera anskaffa; leverera furnissö’r

leverantör

furo’r stormande bifall; stor framgång

fusion [fusjon] sammanslagning av flera

företag; sammansmältning av

atomkärnor

futhark det äldre nordiska runalfabetet

futi’l ringa, obetydlig futilite’t

obetydlighet, bagatell

futurism en riktning inom konst och

litteratur (1910-talet) som ansåg det viktigt att

anpassa sig till det moderna samhällets

industrialism och hetsiga tempo

futurologi’ framtidsforskning

futu’rum eg det tillkommande; verbets

uttryck (tempus) för vad som skall ske i

framtiden

fux rödaktig häst

fyl’gia skyddsande, övernaturligt väsen i

folktron

fylke norsk motsvarighet till län i Sverige

fylkesman styresman för ett fylke

fysik ① vetenskapen om energin i dess

olika former; (i äldre tid) vetenskapen om

naturkrafterna ② kroppsbeskaffenhet

fysiljera arkebusera, skjuta den som dömts

till döden

fysiografi’ eg naturbeskrivning

fysiokra’t anhängare av en ekonomisk-

politisk lära (1700-talet) som bl a menade

att jordbruket var den enda näringsgren

som kunde ge överskott

fysiologi’ vetenskapen om djurs och

växters livsprocesser

fysionomi’ utseende, ansiktsuttryck

fysionomi’k uppfattningen att en persons yttre

(särsk ansiktet) uttrycker hans psykiska

egenskaper

fysioterapi’ sjukdomsbehandling med

massage, sjukgymnastik, bad m m

fysisk ① fysik-; kroppslig; fysisk fostran

(fostran genom) kroppsövningar ② fysisk

person (jur) enskild människa i motsats

till juridisk person (bolag, stiftelse o dyl)

fåfäng ① stolt över sitt yttre; svag för

utmärkelser och hyllning ② sysslolös ③ till

ingen nytta, utan verkan

fågelfri (eg fri föda åt fåglarna) fredlös

(sdo)

fågelsträck flock av flyttfåglar på väg till

eller från deras häckningsplatser

fåmäld el fåmält fåordig, tystlåten

fåt (el med samma uttal faute) fel, misstag

fåvitsk dåraktig, tanklös

fäbless’ se faiblesse

fägnad glädje; behag; mat och dryck

fälb en sorts sammetsliknande tyg (särsk

till hattar)

fälg el fälj hjulring (med en ränna) under

däcket på en bil eller en cykel

fältskär person som förr i tiden skulle ta

hand om och operera sårade

färla käpp eller liknande varmed gamla

tiders skolpojkar fick slag över fingrarna

färm rask, snabb och skicklig färmite’t

snabbhet, lätthet

färs (maträtt av) målet kött eller målen fisk

färskning bearbetning av tackjärn till

smidesjärn och stål

fäsö’r skicklig men ytlig och idéfattig

författare eller konstnär

födelsekontroll begränsning av

barnafödsel bl a genom preventivmedel

födelsetal antal under ett år födda barn på

1000 invånare

födgeni [-sjeni] (person med) förmåga att

skaffa sig inkomster och fördelar

fögderi’ verksamhetsområde, särsk för

lokal skattemyndighet

föhn el fön varm och torr vind i

bergstrakter

följetong något som återkommer gång på

gång (t ex en roman som stycke för stycke

trycks i en tidning eller läses upp i

radio-TV)

för främre delen av en båt

förbehåll villkor för att något skall gälla;

förbehålla sig ställa som villkor; kräva

förbehållen reserverad (för) förbehållsam

rädd att säga för mycket

förbistring förvirring, villervalla

förborgad dold, gömd

förbru’ten detsamma som förverkad (sdo)

fö’rdom (falsk) förutfattad mening

fördomsfri äv = hänsynslös

fö’rdäck översta däcket i fören

förebrå klandra, tillrättavisa

förebära skylla på, ange som skäl

föredöme förebild; exempel att ta efter

fö’rege el föregiva påstå, låtsa, skylla på

föregiven låtsad, falsk

fö’regripa göra eller omnämna något innan

det egentligen skulle ske; göra något i

förväg

förekommande äv = artig, älskvärd

föreläggande en myndighets föreskrift att

något skall utföras

fö’rete visa, uppvisa

före’viga bevara åt eftervärlden; ofta =

fotografera

fö’revita beskylla, förebrå

förfall äv = förhinder

förfalla äv = bli ogiltig; utlöpa, upphöra

förfallodag den senaste dagen för

betalning av en skuld

förfara gå till väga förfaras gå förlorad

förfaren erfaren, skicklig

förfång’ skada, förlust

förfäkta ivrigt påstå; kämpa för

förföljelsemani’ falsk föreställning om att

vara förföljd; sjuklig misstänksamhet

förfördela behandla orättvist; skada

förgripa sig på gripa till våld mot förgriplig

kränkande, straffbar

fö’rgrunden den del av en tavla som är

närmast åskådaren förgrundsfigur äv =

mycket framstående person

förgängelse död, förintelse förgänglig

dödlig; som inte kan bestå

förgäta glömma

förhala fördröja, uppskjuta

förhäva sig göra sig viktig, skryta

förko’vra förbättra

förkroppning list kring ett utskjutande

parti av en byggnad eller en möbel

förkättrad (eg anklagad för att vara

kättare) starkt klandrad

fö’rlaga det som skrivs (eller trycks) av

förli’sa lida skeppsbrott

förlupen bortsprungen; som har kommit i

fel riktning

fö’rlåt förhänge, ridå

förlägenhet äv = svårighet, knipa

förmena ① tro, anse ② hindra, förbjuda

förment påstådd, med orätt ansedd

förmäla omtala, berätta; förmäla sig gifta

sig (om furstlig person)

förmä’ten anspråksfull; övermodig

förnumstig snusförnuftig, småklok

förorätta handla orätt (mot någon),

förolämpa

förpaktare arrendator

förpassa (eg förse med pass) utvisa;

förflytta, skaffa bort

förplägnad utspisning, mat och dryck

försagd blyg, skygg, rädd (för att säga

något)

försaka avstå från, leva utan

försitta försumma, gå miste om

förskyllan skuld (eller förtjänst)

förslagen listig, slug

förslummas (om byggnader eller

stadsdelar) förfalla och få dåligt rykte

försmå’ inte bry sig om; förakta

försmäkta (vara nära att) duka under av

hunger och törst; tyna bort

förstockad hård, oförbätterlig

försträcka låna ut (pengar); ge i förskott

förstu’len hemlig; i smyg

förständiga beordra, ålägga

försutt’en (av försitta) försummad;

förlorad på grund av försummelse

förså’t list, fälla; bakhåll försåtlig lömsk,

svekfull

försänkningar äv = förbindelser

(släktingar och bekanta) som kan vara till hjälp

t ex vid konkurrens om tjänster

fö’rtecken (mus) tecken som anger att en

ton skall höjas eller sänkas ett halvt

tonsteg

förtroendevotum genom omröstning i

riksdag uttalat förtroende för regeringen eller

en viss medlem av regeringen

förtro’gen ① förtrogen med väl bekant

med ② en förtrogen vän en vän som man

kan tala öppet med om allting

förtro’lig hjärtlig; uppriktig; äv = rent

privat, som inte bör föras vidare

förtrytelse förargelse, missnöje

förträngning (psykologisk term) försök att

tränga undan obehagliga föreställningar

ur medvetandet

förtycka misstycka, ta illa upp

förtäckt mer eller mindre dold

förtänksam försiktig, omtänksam

förtörnas förargas, bli vred

förundersökning polisens eller åklagarens

förberedande brottsundersökning

förvanska förändra till det sämre

förverka förlora på grund av brott eller till

följd av försummelse förverkad tagen i

beslag i samband med brottslig handling

förvägen (= oförvägen) alltför djärv,

dumdristig

förvälla lägga i kokande vatten och låta

koka under några minuter

förära ge (som hedersgåva)

G

G länsbokstav för Kronobergs län

gabardi’n en sorts tyg med diagonala

ränder

gaeler el gäler en keltisk folkstam (bl a på

Irland)

gag [gägg] (plur gags) lustighet, något

skämtsamt och oväntat

ga’ge [gasj] arvode åt sångare,

skådespelare m fl

gala ① högtidsdräkt ② festföreställning

galak’tisk som rör Vintergatan eller andra

galaxer

galakto’s en sockerart

galant artig (mot damer); lättsinnig;

utmärkt galanteri’varor prydnadsvaror,

lyxartiklar

gala’ter invånarna i Galatien i Mindre

Asien

galax’ stjärnsystem (t ex vår Vintergata)

galder fornnordisk trollsång

galea’s en sorts tvåmastat segelfartyg

galej’ fest, festande

galeja eg äldre beteckning för galär;

segelfartyg

galgenfrist (eg uppskov med hängningen)

uppskov med något obehagligt

galghumor bister humor; hånfull

skämtsamhet

galjo’n utbyggnad kring förstäven på äldre

fartyg; galjonsbild galjonsbild el

galjonsfigur snidad bild i förstäven på äldre

fartyg; äv = person som ofta framträder

som ledande i ett företag (utan att vara

den verklige ledaren)

gall (särsk om boskap) ofruktsam, inte

dräktig

galla ① den gulaktiga vätska som

avsöndras från levern ② ilska, bitterhet (enligt

antik föreställning beroende på för

mycket galla)

gallbildning av parasiter förorsakad

missbildning på växter

galler romarnas namn på keltiska folk i

Gallien (Frankrike, Belgien, Norditalien)

galleri’ ① täckt passage; täckt pelargång i

en övre våning; läktare i en läsesal;

platserna längst upp i en teatersalong (eller

publiken där) ② långsmalt praktrum

(med utställda konstföremål);

konstmuseum, tavelsamling

gallicism ord eller uttryck som beror på

inflytande från franskan

gallimati’as meningslöst prat

gallisk fransk

gall’on [gällen] engelskt rymdmått (ca 4,5 l);

amerikanskt rymdmått (ca 3,8 l)

gallsprängd ilsken; bitter

gall’up = gallupundersökning (efter en

amerikansk professor G Gallup)

opinionsundersökning genom utfrågning av ett

representativt urval individer

galo’n ① band på uniform (bl a som

gradbeteckning ② en sorts plastväv,

konstläder

galopp ① hästens snabbaste ’gångart’,

fyrsprång ② en livlig dans i 2/4 takt

galt hanne av svin

galvanisera överdra med metall (särsk

zink) genom elektrolys

galvanometer instrument för mätning av

svaga elektriska strömmar

galvanoplastik en metod att genom

elektrolys framställa metallavtryck

galvanoskop instrument för påvisande av

elektrisk ström

galä’r krigsfartyg som drevs fram med åror

(och segel) galärslav roddare på en galär

gamasch’ en sorts benskydd för hästar

gamba el viola da gamba (gamba = knä)

ett äldre (sexsträngat) stråkinstrument; en

strykande orgelstämma

gambit [gam’- el -i’t] spelöppning i schack

då en bonde offras

game [gem el gejm] spelomgång i tennis

gamla stilen se julianska kalendern

gamma den tredje bokstaven i det grekiska

alfabetet (γ)

gammaglobuli’n ett medel för

förebyggande av vissa sjukdomar (bl a gulsot)

gamman glädje, muntert skämt

gammastrålar en sorts radioaktiva strålar

gamäng’ gatpojke

gang’lie el gang’lion (plur ganglier)

anhopning av nervceller, nervknut; senknut

gangster medlem av ett förbrytarband,

bandit

gan’ser ett slags snören för garnering av

möbler eller kläder

ganyme’d kypare (efter gudarnas

munskänk i grekisk mytologi)

garant’ den som garanterar något;

borgensman garantera ansvara för, gå i

borgen för; säkert utlova

garanti säkerhet, borgen; ansvar;

garantibevis garantibevis skriftlig försäkran att

en vara med material- eller

fabrikationsfel får bytas eller repareras kostnadsfritt

under viss tid efter inköpet

gard utgångsställning (vid fäktning)

garde eg (furstlig) livvakt; skyddstrupp;

benämning på vissa truppförband

garden party [ga’dn pa’ti] eg trädgårdsfest

gardera skydda, försvara; säkerställa

gardero’b förvaringsrum för kläder

garde-robiä’r kvinnlig garderobsvakt (t ex på en

teater)

gardi’n förhänge för fönster eller säng

gardist soldat vid gardesregemente

garnera kanta med band eller spetsar;

dekorera (en maträtt) garnering ①

utsmyckning (t ex kantbesättning på kläder);

dekoration av en maträtt ② beklädning med

plakor el dyl på insidan av ett fartyg

garniso’n trupperna inom en fästning;

samtliga trupper som är förlagda till en

viss ort

garnity’r ① garnering av kläder, maträtter

m m ② uppsättning av samhörande ting

gas ① ämne i gasform; hushållsgas;

blandning av bensin och luft som drivmedel i

motorer ② tunn och gles vävnad

gasa ① ge bilmotor mer gas ② behandla

med gas

gask (student)fest; upprymd stämning

gaska upp muntra upp, pigga upp

gaso’l en sorts gasblandning (i flytande

form i stålbehållare)

gasoli’n en sorts lätt bensin

gasometer gasbehållare; gasmätare

gast ① matros; medhjälpare på segelbåt ②

spöke, vålnad

gastera gästspela (t ex om skådespelare)

gas’trisk som har att göra med magen

gastri’t magkatarr

gastrono’m finsmakare, läckergom

gastronomi’ (kunskapen om) finare matlagning

gastrosko’p ett optiskt instrument för

undersökning av magsäcken

gatt (eg hål) öppning; trång farled (t ex ett

sund eller hamninlopp)

gaudea’mus (lat = låt oss fröjdas) början

på en medeltida studentvisa

gauge [gejdsj] mått på finmaskigheten i en

strumpa

gaullis’tisk [gå-] som hör samman med den

franske statsmannen Charles de Gaulles

politik

gavott’ (musik till) en sorts gammal

pardans

GB nationalitetsbeteckning för

motorfordon från Storbritannien och Nordirland

gebi’t [g-ljud] område, fack

gedack’t en täckt orgelstämma

geddesyxa långtgående besparingsåtgärder

(inom statsförvaltningen)

gedi’gen helgjuten, massiv; redbar

gefundenes Fressen [gefonn’-] något som

kommer väl till pass; godbit

gehenna eg en av israeliterna avskydd dal

söder om Jerusalem; helvete

gehäng’ axelrem (eller bälte) för sabel

gehö’r ① musiköra, förmåga att uppfatta

och återge toner; språköra; spela

efter gehör spela utan noter ② bifall;

uppmärksamhet

geigermätare [gaj- el gej-] el

Geiger-Müller-rör [gaj’ger myller] en anordning

för att påvisa (och mäta) radioaktiv

strålning

geisha sångerska och danserska m m på ett

japanskt tehus

geist [gajst el gejst] (eg ande) livlighet,

’flykt’

gejd [g-ljud] skena som håller en rörlig

maskindel (t ex en hisskorg) i rätt läge; äv =

bana vid raketavskjutning

gejser [g-ljud] el geysir varm springkälla

gelati’n [sje-] en sorts färglöst lim (använt

bl a vid matlagning) gelatinera ①

överdraga med en tunn hinna av gelatin ②

överföra till eller övergå till gelé

gelé [sje-] stelnad fruktsaft, stelnat

köttspad; vätska som stelnat till en massa

geli’ke jämlike

gem [ge’m] pappersklämma

gem [jemm el gemm] graverad

(halv)ädelsten

gema’k stort praktfullt rum

geme’n ① vanlig, folklig; gemene man folk

i allmänhet ② nedrig, elak

gemena små bokstäver (i motsats till

versaler)

gemination av geminera förlänga,

fördubbla (t ex en konsonant)

gemy’t (eg sinnelag) gott och vänligt sätt,

gott humör gemytlig godmodig;

småtrevlig

gemå’l (furstlig persons) make eller maka

gen arvsenhet, arvsanlag i en könscell

genant [sjenant el sjenangt] pinsam; som

man får skämmas för

gendarm’ [sjang-] militärt organiserad

polisman

gendriva motbevisa; visa att någon har

orätt

genealo’g släktforskare genealogi’

släktvetenskap, släktforskning; släktregister

genera [sje-] besvära, bereda obehag; göra

förlägen; genera sig för dra sig för

generad blyg, förlägen, besvärad

general, generallöjtnant, generalmajor

militär som inom armén eller flyget innehar

högre rang än överstes; härförare; ofta äv

förk för generaldirektör

general- över-; allmän-, t ex generalagent,

generalkonsul, generalstrejk

generalbas (mus) med ackordsiffra (och

inte med utskrivna noter) betecknad

basstämma i en del äldre musik

generalförsamling allmänt möte; ofta =

Förenta Nationernas stora

ombudsförsamling

generalisation [sje-] av generalisera [sje-]

draga allmänna slutsatser av enskilda fall

generalorder beslut som i vissa

militärärenden meddelas av chefen för

försvarsdepartementet

generalrepetition (förk genrep)

slutrepetition

generalstaterna folkrepresentationen i

Nederländerna

generation släktled, mansålder

generativ alstrande; som hör samman med

fortplantning

genera’tor vanligen = en maskin som

omvandlar mekanisk energi till elektrisk

energi (t ex i ett kraftverk eller i en bil)

generell’ [sje-] allmängiltig

generera alstra, frambringa

generosite’t [sje-] frikostighet, storsinthet

generö’s [sje-] frikostig; storsint

ge’nesis ① uppkomst, ursprung ② 1

Mosebok

geneti’k ärftlighetslära gene’tiker

ärftlig-hetsforskare gene’tisk ärftlighets-,

ursprungs-

genever [sjenä’ver] brännvin kryddat med.

enbär

gengångare död person som ’går igen’,

vålnad, spöke

gengäld betalning; i gengäld i stället

geni’ [sjeni] stor skapande begåvning,

snille genia’l(isk) [je-] snillrik, synnerligen

begåvad

ge’nie se genius

genita’lier könsdelar

genitiv (språk) ett kasus som ofta

betecknar ägaren till något (t ex trädets i

’trädets stam’)

genius (plur genier) el genie skyddsande

enligt romersk mytologi

genklang återklang; gillande

genmäle svar som bemöter kritik eller

angrepp

genoty’p summan av arvsanlagen hos en

individ

genre [sjanger] slag, sort, stil (särsk om

konst och litteratur) genremålning bild ur

vardagslivet

genrep se generalrepetition

gensaga invändning, protest

gensare [g-ljud] stickad ylletröja (att dra

över huvudet)

genti’l [sjangtil] fin, elegant; frikostig

gent’leman man med nobel karaktär och

fint uppträdande gentlemen´s agreement

[djent’lemäns ägri’ment]

överenskommelse gentlemen emellan (utan att den

behöver bekräftas skriftligt)

genui’n äkta, oförfalskad

genus art, slag, släkte; (språk)

grammatiskt ’kön’

geo- jord- t ex geografi eg jordbeskrivning

geocentrisk uppfattning uppfattningen att

jorden är centrum i världsalltet

geodesi’ vetenskapen om jordklotets

uppmätning och avbildning

geografisk bredd latitud (sdo)

geografisk längd longitud (sdo)

geologi’ vetenskapen om jordens

uppbyggnad och utvecklingshistoria

geometri’ (eg jordmätning) en gren av

matematiken; ofta = läran om ytor, vinklar,

rymd m m

geomorfologi’ en gren av geografin: läran

om jordens ytformer

georgette [sjårsjett’] en sorts tunt tyg

geoteknik den tekniska vetenskapen om

jordmassornas stabilitet m m

gepäck’ packning; resgods

geriatri’(k) [g-ljud] läran om åldrandet och

dess sjukdomar

gerilla [g-ljud] (eg litet krig) en

befrielserörelses militära grupper

ge’ring vinkelskarv, fog mellan två lister i

vinkel med varandra

Germa’nia [g-ljud] det latinska namnet på

Tyskland germanism (språk) ord eller

uttryck som beror på inflytande från tyskan

gerontologi’ [g-ljud] ålderdomsforskning

geschäft [g-ljud] handel, (föga hederlig)

affär

gesims’ list, utskjutande listverk som

kröner en muryta (eller en dörr- eller

fönsteröppning)

gest [sjäst] ① åtbörd, rörelse med händer

eller armar ② handling som skall göra ett

gott intryck

gestalt figur, person; form gestalta ge

levande form (t ex åt en roll på scenen)

gesta’po [g-ljud] den hemliga

säkerhetspolisen i Tyskland under nazisttiden

gestikulation [sj-] av gestikulera [sj-] göra

åtbörder, vifta med händer och armar

(t ex för att understryka vad man säger)

gesvint’ [g-ljud] hastigt, lätt och ledigt

gesäll (under skråväsendet tid) hantverkare

som är färdigutbildad men ännu inte har

blivit mästare

getto [g-ljud] el ghetto judarnas särskilda

område i vissa städer under äldre tid;

förfallet bostadsområde

gevaldiger fångvaktare; förr äv =

poliskonstapel

gevalt’ [g-ljud el j-ljud] med all(t) gevalt

med all makt, till varje pris

ghostwriter [gå’strajter] (eg spökskrivare)

person som skriver en bok åt en annan i

den andres namn

gid [g-ljud] se guide

gigant jätte (i grekisk mytologi) gigantisk

jättestor, jättelik

gigg en sorts enspänt åkdon på två höga

hjul; äv = en sorts smal roddbåt

gi’golo dansör som mot betalning dansar

med kvinnliga gäster på danslokaler

giljoti’n [g-ljud] fallbila för avrättning

(från franska revolutionen)

gill giltig, gällande; laglig; fullgod

gimmick [g-ljud] reklamtrick, påhitt för

att väcka uppmärksamhet

gin förk för genever (sdo) engelskt

enbärsbrännvin

ginn’ungagap (eg den tomma rymden före

världens skapelse enligt fornnordisk

mytologi) gapande svalg, djup avgrund

gir ändring av kursen; sväng (till sjöss) gira

ändra kurs; vingla

girera överföra pengar från ett girokonto

till ett annat; skicka pengar med hjälp av

post- eller bankgiro

girland [-lang’ el -land’] dekorativ ranka

(av blommor och blad)

giro [j-ljud el g-ljud] betalningssystem som

bygger på girering (se girera)

gissel piska, läderrem med metallbitar;

plågoris

gisslan person(er) som tas eller lämnas som

säkerhet för att något skall fullgöras;

bortrövade eller instängda personer som

kan skadas eller mördas om inte vissa

krav blir uppfyllda

gis’ten (om träkärl) otät därför att träet har

torkat

gitta ① bekväma sig till, bry sig om ② (i

lagspråk) kunna

gitter [g-ljud el j-ljud] en sorts fint galler

glacia’l som hör samman med istiden

glaciä’r långsamt framglidande ismassa,

jökel

gladiator romersk fäktare

glam stoj, högljutt prat och skämt

glamo(u)risera förhärliga, ge en

förtrollande glans åt glamorö’s glittrande skön,

förtrollande

glas äv = slag på skeppsklocka varje

halvtimme (under 4 timmars vaktpass)

glasera överdra med glasyr glasy’r tunn

glasartad beläggning på porslin eller

lergods; överdrag av socker på bakverk

glauko’m (med) grön starr

gla’v el gla’ven svärd

gli ① fiskyngel, småfisk ② barnunge;

rackarunge, pojkspoling

gli’ma en sorts isländsk brottning

glissan’do (mus) glidande, lätt och snabb

rörelse över mellantoner

glob klot; klotformig avbildning av jorden

eller stjärnhimlen

globa’l världsomfattande

globetrotter [glåbtråtter] person som har

rest nästan överallt i världen

glo’ria ① ljusring, strålkrans kring

huvudet; ära, glans berömmelse ② en sats i

den katolska mässan; gloria in excelsis

ära vare Gud i höjden glorifiera

förhärliga gloriö’s ärorik

glosa ord (på ett främmande språk); äv =

glåpord glossa ordförklaring eller

förklarande anmärkning i en gammal

handskrift glossarium ordlista med

översättning

gluko’s el glyko’s druvsocker

glu’ten vissa för bakningen nödvändiga

äggviteämnen i brödsäd

glyceri’n el glycero’l en tjockflytande

sötaktig olja med mångfaldig teknisk

användning

glyptote’k skulpturmuseum

glåmig sjukligt blek, hålögd

gnidig förskräckligt snål

gnom ① jordande i antik mytologi ②

tänkespråk, kort allmän levnadsregel

gnomisk poesi lärodikt

gnosticism (av gnosis kunskap)

mystisk-religiös strömning (särsk under andra och

tredje århundradena e Kr) med element

från både kristendom och andra

åskådningar

gobeläng vävd tapet, bild vävnad i viss

teknik

go-cart liten öppen ensitsig racerbil med

svag motor

goffrera krusa, vecka goffrering äv =

inpressning av mönster på tyg eller papper

goggles [gogg’els] kraftiga hornbågade

glasögon

golf ① ett urspr skotskt bollspel ②

havsvik

gondo’l ① venetiansk roddbåt ② korg

under en luftballong gondoljä’r

gondolroddare i Venedig

gong’gong (rund)plåt med invikta kanter

vilken slås med en läderklädd klubba

gonorré en könssjukdom

goodwill [god’oill] gott anseende (särsk om

affärsföretag, industrier o dyl); välvilja

gordisk knut svårighet som man inte kan

klara annat än med maktmedel (efter en

saga om Alexander den store och en

repknut i Gordion)

gorgo’ner skräckinjagande kvinnliga

vidunder i grekisk mytologi

gorgonzo’la en italiensk grönmögelost

gorma väsnas, vråla, gräla

gos’pel (eg evangelium) religiös sång av viss

jazzkaraktär (urspr sjungen av negrer i

USA)

goter ett östgermanskt folk (fr o m slutet

av 200-talet uppdelat i östgoter och

västgoter)

goti’k el gotisk stil "spetsbågestil",

senmedeltida konststil särsk inom arkitekturen

(utmärkt bl a av strävan uppåt, höga

valv, stora fönsteröppningar med

glasmålningar och rik dekoration med

småtorn och korsblommor)

gottgöra ersätta; göra gott igen

gottskriva (handel) räkna någon till godo,

kreditera

gouache [goasj’] målning med täckande

vattenfärger

gourmand [gormangd’] matvrak

gourmandis(e) svaghet för god mat

gourmet [gorme’] finsmakare

goutera [gotera] el gutera uppskatta, tycka

GR nationalitetsbeteckning för

motorfordon från Grekland

grace [långt a-ljud] el gratie [gra’tsie]

behag, charm; gunst, nåd gracerna el

gratierna [gra’tsierna] behagens gudinnor i

romersk mytologi

graci’l spenslig

graciö’s behagfull, mjuk och vacker i

linjerna

grad (eg steg, trappsteg) ①

tjänsteställning; rang; värdighet ② plats på en skala;

stilgrad storleken av en tryckstil ③ (°)

måttenhet för temperatur och för en

vinkels storhet ④ term i matematik och i

grammatik

gradera indela i grader eller klasser

gradua’lavhandling doktorsavhandling

gradua’lpsalm psalmen närmast efter

episteltexten

graduell’ gradvis skeende

gradue’rad (den) som har doktorsgrad

graffi’to (plur graffiti) bildristning; äv =

väggklotter

grafi’k avtryck (på papper) av bild som av

konstnär utförts på platta av trä, metall

eller sten (träsnitt, kopparstick, litografi

m m) gra’fiker konstnär som arbetar i

grafik

grafisk ① grafisk konst grafik ② grafisk

industri industri för framställning av text

och bild (sätteri, tryckeri, bokbinderi

m m) ③ grafisk framställning metod att

åskådliggöra sifferuppgifter o dyl genom

figurer, staplar, kurvor, kartor m m

grafi’t en form av rent kol; blyerts

grafologi’ eg läran om skriften; ofta =

läran om handstilen som ett uttryck för den

skrivandes personlighet

grahamsbröd bröd av sammalet vetemjöl

grammati’k språklära grammatika’lisk

grammatiskt riktig; överdrivet noga med

grammatiskt riktig språkform

grana’t ① en sorts projektil fylld med

sprängämne eller röksats ② ett mineral

(bl a en halv ädelsten)

grand (förr) innehavare av den högsta

spanska adelsvärdigheten grandezza

[-essa] (överdriven) värdighet i

uppträdandet

grandio’s storslagen, ståtlig

grand old man [gränd åld män] en äldre

generations store man på något

verksamhetsområde

grand prix [grang pri’] ① högsta priset ②

stor motortävling

grandseigneur [grangsenjö’r] mycket

förnäm (och självmedveten) herre

granntyckt nogräknad; äv = lättstött

granulera finfördela granulerad kornig

grassera härja, gripa omkring sig

gratia’l [-tsial] (årligt) understöd

gratie, gratier se grace, gracer

gratifikation penninggåva (utöver lönen)

gratin se gratäng gratinera sätta in en

färdig maträtt (överströdd med t ex riven

ost) i en het ugn så att den får färg

gratulant den som gratulerar gratulation

av gratulera lyckönska

gratäng’ el (med samma uttal) gratin

gratinerad maträtt (av kött, fisk, grönsaker

m m)

grav tung, svår, allvarlig; grav accent

tvåstavighetsaccent (jfr akut accent)

grava’men (plur grava’mina) besvärande

omständighet

gravationsbevis intyg av myndighet om

inteckning gravationsfri fri från

inteckningar

grave (mus) allvarligt, tungt

gravera ① med spetsigt verktyg rista in

figurer eller bokstäver i en yta ② belasta,

besvära; inteckna graverande besvärande,

försvårande

gravi’d havande gravidite’t havandeskap

gravitation tyngdkraft; den kraft varmed

en kropp (massa) påverkar en annan

kropp (massa) gravitationslagen

tyngdlagen

gravite’t värdighet, högtidlighet, allvar

gravite’tisk (långsam och) värdig; stel

gravrost rost som äter sig in i metall

gravstickel ett spetsigt stålverktyg för

gravering

gravy’r stick, konstverk som har

framställts genom gravering (t ex träsnitt eller

kopparstick) gravö’r den som graverar

gredeli’n violett, lilafärgad

gregorianska kalendern (efter påven

Gregorius XIII) sådan förändring av

julianska kalendern (sdo) att skottdag försvann

från århundratal som inte är delbart med

400 (i Sverige från 1753), ’nya stilen’

grekiskt kors kors med lika långa armar

grenadjä’r (eg handgranatkastare) soldat

vid vissa militära förband

grensle el gränsle med ett ben på vardera

sidan av något

griffel urspr ett metallstift för skrift på

vaxtavla; en sorts skifferstift för skrift på

skiffertavla

griftegård kyrkogård, begravningsplats

griljera panera och hastigt steka upp redan

stekt eller kokt kött eller fisk

grill ① halster ② grillbar; restaurant där

maten halstras i gästernas åsyn grilla

rosta på halster

griller underliga idéer, inbillningar

grillfängerier griller, fantasier

grima’s ful min grimasera göra grimaser,

förvrida ansiktsdragen

grip fabeldjur med örnhuvud och

örnvingar men med lejonkropp

grisett (förr) parisisk arbeterska som levde

tillsammans med en student eller med en

konstnär

grobia’n grovhuggare, rå människa

grodman dykare

grogg spritdryck blandad med

(vichy)vatten (eller läskedryck)

grogg’y vimmelkantig (efter motståndares

slag i boxning)

groll gammal ovilja, ingrott hat

gross 12 dussin = 144 stycken

grossess havandeskap

grosshandel partihandel grossist person

eller firma som sysslar med partihandel

grotesk’ ① (subst) en sorts ytdekoration

(med motiv från växter, djur, masker och

allehanda föremål) ② (subst) en tryckstil

(med jämntjocka linjer) ③ (adj) löjligt

ful; förvriden, underlig

grottekvarn (efter en dikt av Viktor

Rydberg) industrialism med hänsynslös

utsugning av arbetarna

grums smuts i en vätska, bottensats; smolk

grundlag lag som bestämmer styrelsesätt

eller vissa andra särskilt viktiga

förhållanden och som är bättre skyddad mot

förändring än vanliga lagar

grundsats princip; levnadsregel

gruva sig ängslas, oroa sig; jämra sig

gry ① (subst) anlag; beskaffenhet ②

(verb) dagas, ljusna till dag

grynna grund, undervattensklippa

gryt stenrös; håla för grävling (eller räv

eller vissa andra djur)

gråben varg

gråverk (pälsverk av) ekorrens vinterpäls

gräll brokig, bjärt, skrikig (om färg)

grämelse sorg och förargelse, bitterhet

gräsrot äv = enkelt folk (ofta i motsats till

de styrande)

grätt’en kräsen, sparsmakad, nogräknad

gröpe grovmalen säd (som foder)

gua’no fågelspillning och fiskrester m m

som gödningsmedel

guide [gajd el gid] el gid vägvisare;

reseledare; resehandbok

gulasch en starkt kryddad (ungersk)

köttsoppa eller köttstuvning

gul’den myntenhet i Nederländerna (=

florin)

gumse bagge

gun(n)rum officersmäss på fartyg

gustaviansk stil den nyklassiska

inrednings- och möbelstil som i Sverige följde

efter rokokon och slog igenom under

Gustav III:s tid

gutera se goutera

gutnisk gotländsk

guttaperka den intorkade mjölksaften från

vissa träd på Ostindiska öarna

guttura’l ① (adj) som har att göra med

strupe eller struphuvud ② (subst)

strupljud (t ex sydsvenskt skorrande r)

guvernant kvinnlig lärare i ett hem

guvernement förvaltningsområde, provins

guvernö’r ① ståthållare; styresman för

ett guvernement; förvaltningschef i en

delstat i USA ② (förr) ledare för en

furstes uppfostran

gymnasieskola svensk utbildningsanstalt

för ungdom de närmaste åren efter

grundskolan

gymnasist elev vid gymnasium

gymnasium urspr grekisk inrättning för

fysisk fostran av manlig ungdom; senare

högre lärdomsskola (som förberedelse för

universitetsstudier); gymnasieskola

gymnast person som är skicklig i

gymnastik gymnastik systematiskt ordnade

kroppsrörelser

gymnastikdirektör person med

avgångsexamen

från Gymnastik- och idrottshögskolan

eller motsvarande

gymnastisera deltaga i gymnastik

gynekolo’g kvinnoläkare gynekologi’

vetenskapen om de kvinnliga könsorganens

sjukdomar

gyro [jy- el gy-] el gyroskop’ en sorts hastigt

roterande snurra som oberoende av sitt

eget läge visar mot samma punkt på

stjärnhimlen

gyttrig rörig, hopvräkt, utan ordning

gåsmarsch en och en i rad efter varandra

gäcka ① svika, bedraga, komma på skam

② håna, driva gäck med, göra narr av

gälbgjutare tillverkare av arbeten i gul

metall (särsk mässing)

gäld skuld gälda betala gäldenä’r den som

är skyldig någon pengar (motsats till

borgenär)

gänga spiralgående upphöjning eller ränna

på en skruv eller i en mutter

gänglig lång och smal

gängse vanlig, allmänt bruklig

gärd ① skatt, avgift ② tecken på, bevis

(t ex en gärd av aktning)

gästspel ① besök av teatersällskap från

annat håll; tillfälligt framträdande av en

skådespelare eller en sångare ② kort

besök

göjemånad februari

göl liten sjö; pöl

göt block av smält metall

H

H ① länsbokstav för Kalmar län ②

nationalitetsbeteckning för motorfordon från

Ungern (Hungaria)

habane’ra en spansk dans

habi’l smidig, skicklig habilitera sig visa sin

duglighet

habi’t dräkt, klädsel

habitué stamgäst, ständig besökare (t ex på

teatern)

habitus hållning, yttre skick

hacien’da större lantegendom i Sydamerika

hagiografi’ helgonbiografi

hajk scoututflykt med övernattning

hall’ick sutenör (sdo)

hallrätt före 1846 en myndighet som

övervakade hantverk och fabrikstillverkning

hallstämpel stämpel på av hallrätten

godkänd vara; äv = kännetecken, prägel

hallucination sinnesvilla (t ex att se syner

eller höra röster som inte finns i

verkligheten)

haloge’nlampa glödlampa fylld med t ex

klor eller fluor men inte syre

halsstarrig envis, trotsig

halster galler; grill halstra steka på halster

halveringstid (som mått på radioaktivt

sönderfall) den tid det tar för hälften av

det ursprungliga antalet atomer att falla

sönder

halvfabrikat mellanled mellan råvara och

färdig vara; halvfärdig maträtt (t ex

pulver till potatismos)

halvmesy’r halv hjälp; ofullständigt utfört

arbete

hamburgare brödskiva med stekt köttfärs

hami’ter folkstammar i norra och östra

Afrika

hamla topphugga eller kvista träd

hammock gungsoffa utomhus med

solskydd

hammondorgel ett visst fabrikat av

elektrisk orgel

hamn äv = vålnad, skepnad; yttre gestalt

hamstra (eg samla som en hamster en sorts

gnagare) köpa och lagra varor som det

kan bli ont om

handelsbalans förhållandet mellan ett

lands export och import

handfallen rådvill, förvirrad

handgemäng strid man mot man; slagsmål

handgången man pålitlig och blint

hängiven anhängare

hand’ikapp el handicap ① svårighet,

hinder; lyte ② fördel (t ex försprång) åt en

svagare deltagare i en tävling

handlägga behandla (ett ärende)

handlöst utan att kunna ta emot med

händerna

handpenning mindre belopp som betalas

vid köp eller avtal när inte hela summan

betalas genast

handräckning hjälp att utföra något

handtryckning äv = mutor

hang bergssluttning

hangar [hangga’r] byggnad för flygplan

hanrej’ bedragen äkta man

han’tel två metallkulor med stång emellan

för träning av armmusklerna

hantering äv = yrke, näringsgren

HAO förk för Handelns

arbetsgivarorganisation

happ’ening en sorts teaterföreställning där

händelseutvecklingen kan bli beroende av

vad som faller publiken in

happy end [häppi änd] lyckligt slut

haraki’ri självmord (i Japan) genom att

skära upp magen

harang’er högtidliga fraser, ordsvall

harangera [-ngg-] hylla, säga vackra ord till

någon

ha’rem ① kvinnornas avdelning i en

muhammedans bostad ② en muhammedans

hustrur och bihustrur (konkubiner)

ha’rlekin (en typ i commedia dell’arte)

gycklare, upptågsmakare

harmoni’ samklang av toner, välljud;

samstämmighet; jämvikt; sämja

harmoniera stämma överens

harmonisera sätta ackord till en melodi

harmo’nisk [o-ljud] välljudande;

välbalanserad; som har ro i själen

harmonium [o-ljud] kammarorgel

ha’rnesk rustning (delvis av plåt) i äldre tid

harpu’n spjut med hullingar vid valfångst

harpy’(j)a ① sagoväsen (till hälften

kvinna, till hälften fågel) i grekisk mytologi;

plågoande ② ett örnsläkte i Sydamerika

hart när nästan

hasa’rd slump, lyckträff; högt spel

hasardera sätta på spel hasardspel spel där

slumpen ensam bestämmer utgången

(lotteri, kasinospel m m)

hasch el hascnisch en typ av narkotikum

(av indisk hampa)

has’pel rulle för upplindning av tråd eller

lina (t ex på ett spinnspö)

hat trick [hätt trick] tre mål i följd av

samme (fotbolls)spelare

haubits artilleripjäs med kort eldrör (och

därför kupig kulbana)

haussa upp [hå’sa upp] driva upp,

uppreklamera hausse [hå’s] stigande priser på

värdepapper och kurser (motsats till

baisse)

haverera lida skeppsbrott; förolyckas;

misslyckas haveri’ skeppsbrott, sjöskada,

flygolycka, svår skada på maskiner m m

haverist fartyg (eller flygmaskin eller bil)

som havererat; äv = person som

misslyckats

H-bomb vätebomb

HD förk för Högsta domstolen

hearing [hi’ring] utfrågning, förhör

heat [hit] omgång i en tävling; de som

startar samtidigt i en tävling

hedonism åsikten att njutning är rätta

målet för mänsklig strävan

hegemoni’ ledande ställning

hejd återhållsamhet; måtta

hej’duk lydig och samvetslös medhjälpare;

hantlangare

hekatomb’ (eg offer av hundra oxar) stort

offer; ofantlig mängd

hektisk lungsiktig; sjukligt rödflammig;

feberaktig; hetsig, jäktad

hekto- hundra, t ex hektogram (hg)

hektograf en sorts apparat för duplicering

helbrägda frisk, välbehållen

helgeandshus medeltidens inrättning för

vård av sjuka, gamla och fattiga

helgerån eg stöld av kyrkans tillhörigheter;

handling till skada för det som anses

heligt

heliga stolen påveämbetet

helikopter flygplan som bärs upp av stora

horisontella propellerblad

helio- sol-, t ex heliograf instrument för

solobservationer

heliocentrisk som har solen som

medelpunkt

heliotro’p ① en grön prydnadssten med

röda punkter ② en prydnadsväxt

helkonserv livsmedel som har behandlats

för att få lång hållbarhet utan att förvaras

i kyla

helle’n grek (av Hellas Grekland)

hellenism den sengrekiska kulturen (med

Alexandria som främsta kulturcentrum)

hellenis’tisk som hör samman med

hellenismen; sengrekisk; alexandrinsk

Helve’tia [-tsia] det latinska namnet på

Schweiz

heman [hi’män] man med starkt

kvinnotycke

hemförlova ge lov att återvända hem (t ex

efter ett läsår i skolan)

hemgift egendom som bruden för med sig

hemifrån till sitt nya hem

hemi- halv, t ex hemisfär halvklot

hemo- blod- hemoglobi’n färgämnet i de

röda blodkropparna

hemorroj’der sjukligt utvidgade blodkärl i

ändtarmens nedre del

hemspråk en invandrares eget språk

hemställa begära, anhålla

hemsöka härja, ödelägga, straffa, plåga

he’mulsman den som lämnat en viss

uppgift eller påstår att en uppgift är riktig

hepari’n ett ämne som hindrar blodet att

levra sig

hepati’t inflammation i levern; gulsot

heraldi’k läran om sköldemärken

(släktvapen, stadsvapen m m) heral’diker

specialist på heraldik

herba’rium samling pressade växter

(uppklistrade på papper)

herbici’der bekämpningsmedel mot ogräs

herdaminne biografiskt uppslagsverk över

prästerskapet i ett visst stift

hereditä’r ärftlig, arvs-

heresi’ kätteri, irrlära here’tiker kättare

herm fyrkantig pelare som upptill slutar i

ett huvud

hermafrodi’t individ av både han- och

honkön

herme’tisk lufttät; lufttätt tillsluten

heroi’n en sorts narkotikum

hero’isk hjältemodig; högsint heroism’

hjältemod, tapperhet he’ros el hero’ (plur

hero’er) hjälte; halvgud i grekisk mytologi

herostratiskt ryktbar känd till följd av ett

illdåd (efter den Herostratos som tände

eld på Artemis-templet i Efesos)

herrnhutare medlem av Evangeliska

brödraförsamlingen (ett religiöst samfund

med inriktning på personlig fromhet)

hertz enhet för svängningstal (en

svängning per sekund)

heru’ler en nordgermansk folkstam

hesitera tveka

hespe’risk som hör hemma i sydvästra

Europa (Spanien, Italien)

hetero- annan, olikartad

heterodox’ oliktänkande, irrlärig

heteroge’n olikartad (motsats till

homogen); blandad

hetma’n [el he’tman] hög militär i det forna

Polen; kosackhövding

hetti’ter ett forntida indo-europeiskt folk i

Främre Asien

hetä’r (begåvad och kultiverad)

prostituerad i det forntida Grekland

heuristisk metod [hev-]

undervisningsmetod enligt vilken eleverna så långt möjligt

på egen hand skall lösa problem och göra

upptäckter

hexae’der kropp med sex sidoytor; kub,

tärning

hexa’meter sexfotat versmått med fallande

takt (t ex "Voro nu satte i hög kung Bele

och Torsten den gamle")

HH förk för bl a Här hvilar (på

gravstenar)

HHN förk för Herrens heliga nattvard

hia’tus sammanträffande av slutvokal i ett

ord och begynnelsevokal i följande ord

hick’ory nordamerikanskt träslag med

hållfast ved (t ex i skidor)

hidal’go lägre spansk adelsman

hierarki’ prästvälde; system av

överordnade och underordnade med sträng

rangskillnad (som i den romersk-katolska

kyrkans prästerskap)

hiera’tisk prästerlig; sträng

hierogly’f fornegyptiskt skrivtecken

(avbildning av kroppsdelar, djur m m);

obegriplig skrift

hi-fi [haj-fi] förk för high fidelity

high-brow [haj bra’o] ① (adj) mycket

intellektuell ② (subst) intelligenssnobb

high fidelity [haj fidel’iti] (förk hi-fi)

trogen återgivning av ljud (t ex på

grammofonskiva)

high life [haj lajf] eg högt liv; festligt,

"livat"

hillebard medeltida hugg- och stickvapen

(spjut med yxa och hake)

hinc ro’bur et secu’ritas (lat) härav styrka

och säkerhet (tänkespråk bl a på en del

svenska sedlar)

hindersmässan (eg Henriks mässa) gammal

marknad i Örebro

hin’di kultur- och förvaltningsspråk i

Indien

hindu’ inföding av indoeuropeisk ras i

Främre Indien

hinduism sammanfattande beteckning för

hinduernas mångskiftande religiösa

föreställningar

hippies [hipp’is] ungdomar (särsk i USA på

1960-talet) som bl a genom slitna kläder

och ovårdat yttre protesterar mot

samhällets konventionella värderingar

hippo- häst-, t ex hippolog hästkännare

hippodro’m eg kapplöpningsbana för

hästar; ridhus; cirkusbyggnad

hird (en fornnordisk stormans) livvakt

hirs vissa sädesslag i varmare länder

hirschfängare lång jaktkniv

histologi’ vetenskapen om organismernas

vävnader

historicite’t historisk trovärdighet

historiett’ liten historia, kort novell

historiogra’f historieskrivare

histrio’n [o-ljud] skådespelare

hit [hitt] melodi som slår, fullträff

hjärndöd avstannad blodcirkulation i

hjärnan

hjärnspöke inbillad fara, fantasifoster

hjärntrust samling experter som rådgivare

(t ex åt en politisk ledare)

hjärntvätt psykisk press elller annan

systematisk påverkan för att en person skall få

andra (politiska) åsikter än tidigare

hjärtförlamning plötsligt upphörande av

hjärtverksamheten

hjärtinfarkt proppbildning som blockerar

blodtillförseln till hjärtat

hjärtmur bärande innervägg i ett hus

hjärtnupen lättrörd, (alltför) känslig

HKH förk för Hans (Hennes) kungliga

höghet

ho i äldre språk äv = ① vem ② den som

hobb’y (eg käpphäst) fritidsintresse, det

som man sysslar med för nöjes skull

boc est (lat = det är) det vill säga

holdingbolag förvaltningsbolag, bolag

med aktiemajoritet i andra bolag och

därför med kontroll över deras verksamhet

hollandaise [-dä’s] en sorts fin sås till

fiskrätter

holmgång fornnordisk kamp mellan två

hologram en sorts bild som kan uppfattas

som tredimensionell vid belysning med

laserljus

homeopa’t person som utövar homeopati;

ofta = kvacksalvare homeopati’

sjukdomsbehandling med mycket utspädda

doser av ämnen som normalt framkallar

ifrågavarande sjukdom

homileti’k (läran om) predikokonst

homme d’affaires [åmm daffä’r] ombud;

person som sköter en annans ekonomiska

angelägenheter

homofi’l homosexuell

homofo’n (mus) som har en enda

melodistämma jämte ackord till denna stämma

(motsats till polyfon)

homoge’n [-jen] alltigenom lika, enhetlig

homogra’f ord som skrivs på samma sätt

som ett annat ord men har annat uttal och

annan betydelse (t ex anden av and i

förhållande till anden av ande)

homony’m ord som uttalas på samma sätt

som ett annat ord men har annan

betydelse (t ex jäst i förhållande till gäst)

ho’mo sa’piens (lat) namnet på människan

i Linnés system

homosexuell som har könsdriften inriktad

mot person av samma kön

honi soit qui mal y pense [åni’ soa’ ki mall i

pangs] skam den som tänker illa därom

(inskrift på den engelska

strumpebandsorden)

honnett’ hederlig; anständig honnettemang

anständigtvis; med bevarad heder

honnö’r ① hedersbevisning; militär

hälsning ② högsta korten i kortspel

honnörsord ord med särskilt god klang (t ex

frihet)

honora’r betalning åt författare, läkare

m fl

honoratio’res [hånåratsiåres] de mest

ansedda eller de högst uppsatta; samhällets

toppar; hedersgäster

honorera eg hedra, belöna; betala

honorar; inlösa

hono’ris causa eg för hederns skull, heders-

(t ex doctor honoris causa)

honorä’r heders-, till namnet (t ex

honorärkonsul)

hord (oordnad) skara, hop, följe

horisont’ synrand, gränsen mellan himmel

och hav (jord); äv = andlig synkrets,

förmåga att se och förstå skilda ting i

omvärlden

horisonta’l el horisontell’ vågrät

hormo’n inom kroppen bildat ämne som

reglerar t ex ämnesomsättningen

hormosly’r varumärke för en sorts

ogräsbekämpningsmedel

horologium stort (medeltida) ur som även

visar år, datum, månfaser m m

horosko’p förutsägelse (om viss person)

grundad på stjärnornas ställning

horri’bel förskräcklig, ryslig

hors (de) concours [år(dö)kångko’r] utom

tävlan; i särklass

hors d’œuvres [år dövr] smårätter i början

av en måltid; smörgåsbord

horst bergsparti som till följd av

förkastning kommit att ligga högre än

omgivningen (t ex Omberg)

hortikultur trädgårdsskötsel;

trädgårdskonst hortono’m person med högre

trädgårdsutbildning

hospital förr vårdanstalt för sjuka, gamla

och fattiga; mentalsjukhus

hospitant den som hospiterar

hospitera (av lat hospes gästvän) tillfälligt

följa utbildningen vid en läroanstalt

hos’pits gästhem (anordnat av religiös

organisation)

hos’tia brödet vid nattvardsgång

hot dog [hått dågg] varm korv (med bröd)

hôtel de ville [åtäll dö vill’] stadshus,

rådhus

hovsam [o-ljud] (av hov = måtta)

hänsynsfull, måttfull

HSB förk för Hyresgästernas sparkasse-

och byggnadsförening upa

hudflänga piska på bara ryggen, gissla

hugenott’er anhängare av den reformerta

läran i Frankrike under 1500- och

1600-talen

hugna trösta, glädja hugnad tröst

hugskott infall, förflugen idé

hugsvala vederkvicka, styrka

huldra ett övernaturligt väsen i nordisk

mytologi; skogsrå

huliga’n bandit, ligist av värsta sorten

hulling utskjutande hake (t ex på en

metkrok)

hult skogsdunge, hage

huma’n mänsklig; människovänlig; äv =

hygglig

humanio’ra eg vetenskaper om människan:

filosofi, historia, språk m m (men inte

naturvetenskaper)

humanisera göra mer mänsklig, mildra

humanism ① kulturströmning vid

medeltidens slut med anknytning till antikens

kultur ② livsåskådning som mer eller

mindre anknyter till antik kultur

humanist anhängare av humanism; person

som studerar humaniora (motsats till

naturvetare)

humanis’tisk som hör samman med

humaniora

humanite’t mänsklighet,

människovänlighet; mildhet

humanitä’r människovänlig

hum’bug ① bedrägeri, bluff ② skojare,

svindlare

humi’d fuktig

hu’mor skämtlynne; sinne för det löjliga

och samtidigt förståelse för det som

framkallar löjet

humoresk’ skämtsam berättelse;

musikstycke av av lekfull karaktär

humorist skämtare; författare eller annan

person med humor humoristisk

skämtsam (med allvar på botten); lustig

hu’mus förmultnade delar i markens

ytlager; mylla; matjord

humö’r sinnesstämning, lynne

hundsfott ① stackare, kräk ② kuskbock

bak på en släde hundsfottera hunsa,

tyrannisera

hundvakt vakten på ett fartyg från midnatt

till klockan 4

hunner ett asiatiskt nomadfolk (som vid

slutet av 300-talet trängde in i Östeuropa

och förorsakade de stora

folkvandringarna men 451 besegrades av romarna)

hunsa (eg behandla som en hund) behandla

illa

hurts sidoskåp till skrivbord; litet skåp

med lådor eller fack

husa’r kavallerist, soldat till häst

husi’t anhängare till den böhmiske

reformatorn Johan Hus

huttra darra av köld

huvudman ① ledare; överhuvud ② (jur)

den som har givit fullmakt åt en annan att

(t ex vid en rättstvist) handla å hans

vägnar

huvudstupa ① med huvudet före ② helt

plötsligt, oförberett

huvudtitel huvudavdelning i den svenska

statens budget (med föreskrifter om

utgifterna inom denna avdelning)

hybri’d (växt)individ som uppkommit

genom korsning av två arter

hy’bris övermod; trots mot gudarna (i

antik föreställning)

hy’dra ett sagovidunder med många huvud

hydra’ulisk som verkar genom vätsketryck

hydro- vatten-, t ex hydroplan sjöflygplan,

hydroterapi vattenbehandling vid

sjukdomar

hydrofo’n apparat för avlyssning och

lokalisering av ljud under vatten

hydrofo’r behållare vars vattennivå

automatiskt regleras av ett pumpverk (en

anordning i hus utan vanlig vattenledning)

hydrografi’ vetenskapen om havsvattnet

hydrokop’ter fordon som med hjälp äv

luftpropeller kan ta sig fram över vatten

och snö

hydrologi’ vetenskapen om vatten i

naturen och problem i samband därmed (t ex

vattnets kretslopp)

hydrosfä’r oceaner och annat vatten som

omger jordskorpan

hye’na ① ett asätande rovdjur ②

sensationshungrig människa

hy’ende kudde, dyna

hygie’n [g-ljud] hälsovård; sundhet;

renlighet hygie’nisk som överensstämmer med

god hygien; hälsosam

hygrometer fuktighetsmätare

hygroskopisk som lätt tar upp luftens

fuktighet

hymna’rium samling av hymner; samling

av körkompositioner att användas vid

gudstjänst hymnologi’ den kristna

hymnens och sångens historia

hyper- utöver det vanliga, t ex

hyperelegant, hyperkritisk, hypermodern,

hypernervös

hyper’bel en sorts tvågrenad kurva

hyperbo’l överdrift; överdrivet uttryck

hyperboré grekisk beteckning för

invånarna i yttersta Norden ("de yverborna" i

Olof Rudbecks Atlantica)

hypersvecism oriktigt uttal eller

språkuttryck till följd av överdrivna

ansträngningar att tala eller skriva korrekt svenska

hypertoni’ (med) för högt blodtryck

hypertrofi’ (med) onormal förstoring av en

vävnad eller av ett organ

hypno’s sömnliknande tillstånd som

framkallas av en hypnotisör och som gör den

sövde starkt beroende av hypnotisörens

vilja hypnotisera söva genom hypnos

hypofy’sen en med hjärnan

sammanhängande körtel som avsöndrar ett flertal

mycket viktiga hormoner

hypokon’der tungsint människa

hypokondri’ svårmod, "mjältsjuka"; ständiga

bekymmer för inbillade faror och

sjukdomar

hypokri’t hycklare, skenhelig person

hypotax’ underordning särsk av satser

hypote’k säkerhet för lån; inteckning i

fastighet

hypotenu’sa den längsta sidan i en

rätvinklig triangel (den sida som står mot den

räta vinkeln)

hypote’s antagande; teori som skall

förklara vissa förhållanden hypote’tisk som

gäller under vissa villkor; osäker

hysteri’ sjukligt sinnestillstånd med

inbillade krämpor, trötthet, förlamningar m m

hyste’risk sjukligt överspänd; oresonlig;

nyckfull

hålkort kort med stansade hål som

betecknar vissa fakta och möjliggör maskinell

bearbetning

hålkäl ränna; list med inåtbuktad profil

hålslag apparat som slår hål i papper

hårdför hård, svår att tas med

hårdkokt äv = (skenbart) okänslig,

osentimental

hårdragen äv = pressad, konstlad

hårdvaluta valuta som överallt godtas som

betalningsmedel; internationellt

efterfrågad valuta

hårklyverier meningslösa utläggningar

med pressade betydelser hos orden

hårkärl = hårrörskärl blodkärlens finaste

förgreningar

häcka (om fåglar) fortplanta sig

häckla ① klandra skarpt och elakt, håna

② häckla lin dra linet över en bräda med

vassa järntaggar

häda smäda det som hålls för heligt

hä’dan härifrån

hägn ① stängsel ② beskydd

hägring lockande syn (till följd av spegling

i luften) luftslott

häkta ① haka fast ② (jur) ta i fängsligt

förvar efter beslut av domare (jfr anhålla)

häleri’ handel med eller förvaring av

tjuvgods

hämning ① hinder ② (psykologisk term)

svårighet eller oförmåga att tänka vissa

tankar eller utföra vissa handlingar till

följd av hindrande krafter i det

omedvetna

hämsko enkel bromsanordning; hinder

härbre litet hus (på stolpar) som förr

brukades som förvaringsrum

härbärgera ge husrum åt, hysa

härd ① öppen eldstad ② ställe varifrån

något utgår (t ex smittohärd)

härdig motståndskraftig (t ex mot köld)

härdsmälta smältning av bränslehärden i

en kärnreaktor om kylsystemet inte

längre fungerar

härförleden nyligen

härnad krigståg

härold förr en sorts ceremonimästare vid

furstehov; utropare av furstens befallningar o dyl; budbärare

häromsistens nyligen

härröra ha sitt ursprung (från); komma (av)

härsken frän och obehaglig (till lukt och smak);

sur

härtappat (särsk om vin) tappat på buteljer

i det land där det säljs

hästpolo spel till häst med klubbor och klot

häva lyfta; vräka undan, avlägsna (t ex

feber); (jur) annullera, säga upp (t ex ett avtal)

hävd (eg det som man har) (1) gammal sed,

tradition, historia (2) äganderätt till följd av lång

tids bruk av fast egendom (3) (god) skötsel av jord eller skog

(motsats till vanhävd)

hävda (1) påstå, göra gällande

(2) vårda, hålla i gott skick

hävert rör i U-form varmed man kan överföra

en vätska från en högre till en lägre nivå

högaktivt avfall sådant bränsleavfall från

kärnreaktor som innehåller ämne(n) med lång

halveringstid (sdo)

högmäld el högmält högröstad

högsta sovjet Sovjetunionens folkrepresentation

hökare (förr) livsmedelshandlare

hölster hölje; läderfodral till pistol

hörsamma höra och rätta sig efter, lyda

hörsägen rykte, muntlig berättelse

hövan (av hov = måtta) över hövan

till övermått, alltför mycket

hövas vara passande hövisk (eg som

vid hovet) med fint sätt, ridderlig; anständig

I (1) romersk siffra = 1 (2) länsbokstav för

Gotlands län (3) nationalitetsbeteckning för motorfordon

från Italien (4) förk för infanteriregemente

IATA förk för International Air Transport

Association en internationell sammanslutning av flygbolag

Iberiska halvön Pyreneiska halvön

ibidem (lat) el förk ib el ibid

på samma ställe

ICA förk för Inköpscentralernas AB

idé (1) föreställning, begrepp; tanke,

mening (2) uppslag, infall; plan

ideal (1) (subst) något fullkomligt, förebild;

mål att sträva efter (2) (adj) idealisk idealisera

föreställa sig (eller framställa) något som

fullkomligt; försköna idealisk fullkomlig; bästa

tänkbara

idealism (1) en filosofisk åskådning som anser

tillvarons innersta vara något andligt (2) strävan efter

höga och osjälviska mål; tro på religiösa

eller moraliska värden (3) litterär eller konstnärlig

framställning som undviker det fula och frånstötande

idealist anhängare av idealism; person som strävar

efter att förverkliga det goda; äv = opraktisk svärmare

idealitet ideell strävan, ideell livssyn

idéassociation tankeförbindelse (när en

föreställning leder tankarna till en annan föreställning)

ideell som har religiös eller moralisk syftning; som

inte är inriktad på ekonomisk vinst

idel uteslutande, enbart

ideligen gång på gång, ständigt

idem el förk id (lat) densamma, detsamma

identifiera känna igen, fastställa vem någon

är; påvisa överensstämmelse; likställa

identisk en och samma, alldeles lika identitet

fullständig överensstämmelse identitetskort

kort med fotografi m m som visar att en person är den han uppger

sig vara

ideografi bildskrift

ideolog person som uttyder de bärande idéerna i

en viss (politisk) lära ideologi lära, särsk

läran om idéerna i ett politiskt system

idiom (egenhet i ett) språk; en persons speciella

sätt att tala idiomatisk speciell för ett språk;

tala (skriva) idiomatiskt använda rätt uttryck på

ett fullt naturligt sätt

idiopatisk (1) inriktad på eget välbefinnande

(2) (om sjukdom) självständigt uppträdande (och inte

en följd av annan sjukdom)

idiosynkrasi överkänslighet (t ex för vissa

läkemedel); stark (oförklarlig) motvilja

idioti [o-ljud]

höggradig sinnesslöhet, galenskap idiotisk fånig,

vansinnig

idiotism avvikelse från vanligt språkbruk;

språkegenhet

idog [o-ljud] flitig, strävsam

idol avgud; mycket beundrad person idolatri

avgudadyrkan

idyll herdedikt; (skildring av) okonstlat liv idyllisk

lantligt fridfull, okonstlad

igloo [o-ljud] (eskimåernas) snöhydda

ignorant (1) (adj) okunnig (2) (subst) okunnig människa

ignorera [ingn- el inj-] inte bry sig om, låtsa sig inte

märka

IHR förk för Institutet för högre

reklam- och kommunikationsutbildning

IHS de första bokstäverna i namnet Jesus på

grekiska, ofta tolkade som Iesus hominum salvator Jesus

människornas frälsare

ikon kultbild av Jesus, Maria eller ett helgon (särsk

i grekisk-katolska kristenheten)

ikonografi el ikonologi vetenskapen om motiv och

symboler i skilda tiders konstverk

ikonostas skiljevägg med ikoner mellan koret och

församlingens plats i en grekisk-katolsk kyrka

i-land industriland (motsats till u-land)

illegal olaglig

illegitim eg olaglig; född utom äktenskapet

illfundig listig; falsk

illis quorum [kvå-] en svensk förtjänstmedalj

(eg illis quorum meruere labores åt dem vilkas gärningar

har förtjänat det)

illitterat olärd; utan boklig bildning

illmarig listig, småslug, knepig

illojal osolidarisk; ej fullt hederlig

illudera ge intryck av

illumination av illuminera (1) belysa, upplysa

festligt (2) måla initialerna i en handskrift

illusion falsk förhoppning; felaktig uppfattning

illusionist trollkonstnär illusorisk bedräglig;

förvillande lik

illuster lysande, berömd illustration bild;

belysande exempel illustrera förse med bilder; belysa med

exempel

illvilja lust att skada, elakhet

IM förk för Individuell människohjälp

(tidigare Inomeuropeisk mission) en internationell

hjälporganisation

image [im"idsj el ima"sj] (eg bild) uppfattning hos

allmänheten om någon eller något

imaginär [-sji-] inbillad, overklig

imam titel för vissa arabiska ledare

imbecill sinnesslö, starkt utvecklingsstörd

imitation av imitera härma, efterbilda

immanent närvarande, inneboende

immateriell okroppslig

immatrikulera inskriva (t ex studerande), införa i en

matrikel

immigrant invandrare immigration invandring

immigrera invandra

immission obehag av buller, sot o dyl från

grannfastighet; luftförorening

immobilier (eg orörliga ting) fast egendom

immun oemottaglig (för smitta)

immunitet (1) oemottaglighet eller minskad mottaglighet för

smittämnen (2) speciell befrielse från vissa skyldigheter

särsk för främmande diplomater

immunologi vetenskapen om kroppens försvarsreaktioner

mot främmande ämnen

impediment onyttig (ej odlingsbar) mark

imperativ (1) befallning, uppmaning (2) vissa verbformer

som uttrycker uppmaning eller befallning (t ex kom! stig på!)

imperator romersk kejsare; härskare imperatorisk

eg kejserlig; befallande

imperfekt(um) (språk) en tempusform för

förfluten tid i verbböjningen (t ex arbetade, skrev)

imperialism strävan efter världsvälde;

politik som syftar till att lägga under sig andra länder

och folk

imperium världsvälde, stormaktsvälde

impertinent näsvis, oförskämd

implicera inblanda; inveckla (i något tvivelaktigt);

innebära implicerad inbegripen implicit underförstådd

imponderabilia eg ovägbara ting; svårbedömda

(men betydelsefulla) faktorer

imponera göra starkt intryck; inge vördnad

impopulär illa omtyckt

import införsel (motsats till export) importera

införa (varor från utlandet)

importör person som (yrkesmässigt) inför

varor från utlandet

imposant storslagen, imponerande

impotens sexuell oförmåga

impregnera genomdränka; göra motståndskraftig

mot t ex vatten eller eld

impressario person som sköter ekonomiska

angelägenheter för t ex en artist eller ett teatersällskap

(ordnar med reklam, turnéer m m)

impression intryck

impressionism en urspr fransk konstriktning under

1800-talets senare årtionden

imprimatur (lat = må tryckas)

tryckningstillstånd

improbatur (lat = han underkänns) underkänt

betyg improbera underkänna

improduktiv ofruktbar; inte (längre) skapande

impromptu kort pianostycke av improviserad karaktär

improvisation av improvisera göra något

utan förberedelse; musicera efter ögonblickets ingivelse

impuls stöt; eggelse, ingivelse impulsiv som

följer ögonblickets ingivelse; som handlar utan att tänka

sig för

in- ofta = o-, t ex inaktuell

in absurdum i det orimliga

inackordera skaffa mat (och rum)

inackordering (anskaffande av) mat (och rum); person som

har mat och rum t ex hos en familj eller på en anstalt

inadekvat inte fullt motsvarig

inadvertens förbiseende, blunder

inaugurera inleda; högtidligt inviga

inavel fortplantning genom närbesläktade

individer; nepotism (sdo)

inbegripen (1) medräknad (2) ivrigt sysselsatt (med)

inbiten ingrodd; oförbätterlig

in blanco se blanko

inbunden äv = tystlåten; reserverad

inbördes ömsesidig(t), sins emellan

Inc förk för incorporated aktiebolag

incest blodskam, sexuellt förhållande mellan

nära släktingar

incident tillfällig händelse, tillbud; ofta =

gränsintermezzo, neutralitetskränkning

incitament eggelse, sporre (till något)

in contumaciam (lat = i trots, i olydnad) dömd

in contumaciam dömd i sin frånvaro

in corpore (lat) i sin helhet, fulltaligt

indefinit obestämd

independent oberoende independenter (1) medlemmar av

vissa riktningar inom den engelska protestantismen (2) medlemmar av

en oppositionell fransk konstnärsgrupp efter mitten av

1800-talet

indeterminism vanligen = åsikten att människan

äger fri vilja

index (1) förteckning, register (2) visare (3)

jämförelsetal

indexreglerad (om löner eller priser) automatiskt

bestämd efter förändringar i levnadskostnader (eller

penningvärde)

indicera se indikera

indicium plur indicier tecken (på någonting);

(jur) omständighet som i en rättegång bestämt

tyder på ett visst förhållande

indifferent likgiltig; obestämd

indigenatsrätt [g-ljud] hemortsrätt

indigestion [indigesjon] tillfällig rubbning i

matsmältningen

indignation harm, förtrytelse indignerad

[-dingn- el -dinj-] uppretad, harmsen

indigo ett blått färgämne; blå färg

indikation tecken på ett visst förhållande;

(med) omständighet som motiverar viss behandling

indikativ (språk) ett modus hos verbet

som uttrycker något faktiskt

indikator ämne som (t ex genom färgförändring)

visar förekomsten av ett annat ämne; tekniskt

registreringsinstrument indikera ange, utvisa, ge utslag

indiskret ogrannlaga, taktlös; lösmynt

indiskretion taktlöshet; sladderaktighet

indisponerad inte upplagd, ohågad; besvärad av

någon åkomma

indisponibel inte tillgänglig, inte till förfogande

indisputabel oomtvistlig, obestridlig

individ eg odelbar enhet; enskild varelse

individualisera framhäva eller utforma det speciella för

en enskild varelse; anpassa efter den enskilda människans behov

eller möjligheter (t ex i undervisning)

individualism uppfattningen att den enskildes värde

och rätt skall väga tyngre än det allmännas

intressen

individualist person som starkt håller på den

enskildes rätt

individualitet personlig egenart, särprägel

individuell enskild, personlig; egenartad

indoeuropeiska språk en språkfamilj som

omfattar nästan alla europeiska språk (inte finska,

estniska, ungerska, baskiska) samt språken bl a i Indien och

Persien

indoktrinera systematiskt (t ex genom skolan) påverka

människor till att tänka eller känna på ett

visst sätt

indolens tröghet, slöhet indolent slö,

trög, oföretagsam

indologi vetenskapen om indisk kultur (språk,

litteratur m m)

indräktig lönande

induktion (1) elektrisk spänning som framkallas av ett

magnetiskt fält (2) vetenskaplig metod som från enskilda

fall sluter sig till allmänna regler induktiv som härleder

allmänna regler från enskilda fall

industrialisera genomföra fabriksdrift; förvandla

till industriland industrialism (samhällsordning som får

sin prägel av) stordrift och maskinell masstillverkning

ineffektiv utan verkan; overksam

inexakt mindre noggrann, otillförlitlig

in extenso (lat) i sin helhet, utan förkortning

infam nedrig, skamlös, gemen

infant (eg barn) spansk prins

infanteri soldater till fots, fotfolk

infantil som tillhör barndomen, barnslig, outvecklad

infarkt se hjärtinfarkt

infektera smitta (ned) infektion smitta; sjukdom

till följd av smittämne

infernalisk helvetisk, djävulsk inferno

helvete; olidligt tillstånd

infiltration av infiltrera genomtränga, sakta

tränga in i; föra in främmande ämnen i ett organ;

nästla sig in politiskt eller ekonomiskt i ett land (som

förberedelse för revolution eller ockupation)

infinit (1) oändlig, obegränsad (2) (språk)

beteckning för vissa verbformer infinitiv verbets

lexikaliska form infinitivmärke ordet att (t ex i att

skriva)

in flagranti (lat = medan det brinner) på bar

gärning

inflammation reaktion i kroppsvävnad med symptom som

svullnad, rodnad, värmeutveckling och smärta inflammerad

äv = känslig, som lätt bringar känslorna i

svallning inflammeras angripas av inflammation

inflation allmän prisstegring

influens påverkan, inflytande

influensa en smittosam febersjukdom

influera påverka, ha inflytande på

information upplysning; undervisning

informativ upplysande

informator privatlärare i ett hem

informell inte bunden vid högtidliga former

informera ge upplysningar; underrätta

infra- nedanför, under

infraröd som finns utanför de röda strålarna

i ett spektrum och därför är osynlig men har

värmeverkan

infrastruktur (eg underbyggnad) de bakre fasta

anläggningarna (även t ex flygfält) i ett

försvarssystem; grundvalen för ett lands försörjning

(t ex tung industri)

infria uppfylla (t ex ett löfte); inlösa, betala

infrusen äv = som inte kan betalas ut, spärrad

infusion (1) insprutning; införande i kroppen (t ex

genom "dropp") av större mängder vätska (2) något

som med hett vatten urlakats ur växtdelar

införsel (1) import (2) avdrag på avlöning

eller motsvarande för betalning av skulder (böter,

underhållsbidrag m m)

införstådd överens, ense

ingenium [j-ljud] förstånd; begåvning

ingen mans land landområde mellan två arméers

främsta stridslinjer

ingeny [ängsjeny"] el (med samma uttal) ingénue

(teaterroll som) naiv och okonstlad flicka

ingrediens beståndsdel

ingress inledning, början

inhalation inandning (särsk av läkemedel i

gasform)

inhibera inställa

in hoc signo vinces (förk i h s v) i detta

tecken (korsets tecken) skall du segra

inhuman omänsklig, grym

in infinitum i det oändliga

initial [initsia"l] (utsmyckad) begynnelsebokstav

initial- [initsial] begynnelse-, t ex initialsvårigheter

svårigheter i början

initiativ [initsiativ] början, första steget;

uppslag; företagsamhet

initiera [initsiera] införa; göra bekant (med);

sätta i gång initierad invigd i något;

välunderrättad

injektion insprutning (av läkemedel)

injek"tor anordning för insprutning

injicera el injiciera spruta in

inkapa"bel oduglig, oförmögen

inkarnation av inkarnera förkroppsliga

inkassera ① driva in fordringar ② ta emot

(t ex beröm)

inkiett [ängkiett"] otålig, ängslig

inklination böjelse; lutning

inklinationsparti giftermål av kärlek

inkludera medräkna; innefatta inklusi"ve

inberäknat

inkognito [inkång"nitå] okänd; under

annat namn än sitt eget

inkommensura"bel eg som ej kan mätas

med samma mått; ej jämförlig

inkommodera besvära

inkompetent utan (tillräcklig) förmåga;

oduglig

inkomplett ofullständig

inkonsekvens olika meningar eller

handlingssätt från gång till gång, brist på

följdriktighet inkonsekvent som säger

eller handlar olika vid likartade tillfällen;

ologisk

inkorporera införliva, särsk om kommun

som med sig införlivar annan kommun

eller del därav

inkrustation el inkrustering eg

överdragning med något slags skorpa; utfällning

av salter eller mineral; utsmyckning av en

väggyta med inläggningar av annat

material

inkubationstid tiden mellan smittotillfället

och sjukdomens utbrott

inkuna"bel bok som är tryckt före 1500

inkurant motsats till kurant (sdo)

inkvisition katolsk institution med uppgift

att spåra upp och döma kättare; strängt

förhör inkvisi"tor ledare eller ledamot av

inkvisitionsdomstol inkvisito"risk [o-ljud]

strängt rannsakande

inlaga skrivelse till myndighet

in ma"nu el in ma"nibus till handa

in me"dias res mitt in i handlingen

in memo"riam till minnet (av)

inmuta skaffa tillstånd av myndighet att

bearbeta en malm- eller oljefyndighet

in natura ① i varor (och inte i pengar) ② i

naturligt tillstånd

in no"mine Dei i Guds namn

innovation förnyelse; nyskapelse

in nuce (lat = i ett nötskal) i

sammanträngd form

inopportu"n (för tillfället) olämplig, oläglig

inpass invändning eller tillägg som för ett

ögonblick avbryter en talare

inpiskad utstuderad, "fullfjädrad"

inpiskare pådrivare i politisk verksamhet

in ple"no (lat) ① vid allmän sammankomst

② i sin helhet

inprägla = inpränta fästa i minnet

input [in"pot] motsatsen till output; det

som sätts in i en produktion (arbete,

pengar, idéer m m); det som matas in i en

datamaskin; äv = det som framkallar en

reaktion hos en individ

inrangera [inrangsjera] inordna

INRI förk för Iesus Nazare"nus Rex

Iudaeo"rum Jesus av Nazaret, judarnas

konung (inskriften på Jesu kors)

inrådan råd, uppmaning

inscenera [insenera] iscensätta (sdo)

insegel sigill; bekräftelse

insemination befruktning på konstlad väg

inside information [in"sajd infårmej"sjen]

meddelande i förtroende; upplysningar

vid sidan av vanlig nyhetsförmedling

insignier [insingnier] tecken på en

värdighet (t ex kunglig krona)

insinuant försåtligt antydande insinuation

av insinuera antyda något ofördelaktigt

men inte säga det rent ut, låta påskina

insistera stå fast, fasthålla (vid); envist

yrka på

inskription inskrift

inslag ① tvärgående tråd i en vävnad

(motsats till varp) ② beståndsdel (t ex

kvinnligt inslag i en församling)

insolent oförskämd, övermodig

insolvent oförmögen att betala sina

skulder

in spe (lat) eg i hoppet; som förväntas bli

(t ex landshövding in spe)

inspektera kontrollera; ha tillsyn över

inspektion besiktning, kontroll

inspek"tor den som förr hade tillsyn över

en högre skola

inspekto"r arbetsledare vid lantbruk;

föreståndare för större järnvägsstation

inspektri"s eller inspektö"r tjänsteman med

vissa kontrollerande uppgifter

inspicient assistent åt regissören vid en

teater

inspiration (religiös, konstnärlig) ingivelse;

påverkan inspirera ge inspiration;

påverka; hänföra

instabi"l ostadig, växlande

installation (1) invigning i ett (kyrkligt) ämbete;

högtidlighet då en professor offentligt tillträder

sin tjänst (2) ordnande av en teknisk anläggning;

inmontering (t ex av elektriskt ljus)

installatör montör

installera (1) inviga i ett ämbete; äv = hjälpa

till rätta i nya förhållanden (2) anordna; montera,

införa en teknisk anläggning installera sig slå

sig ned, inrätta sig instans plats i ett system av över-

och underordnade domstolar eller myndigheter

instinkt ingivelse; inre drift instinktiv omedveten;

av inre drift; känslomässig

institut (1) (lokal för) inrättning för

visst ändamål; (högre) läroanstalt; institution

(2) (jur) gällande rättsregler på ett visst

område (t ex växelinstitutet)

institution (1) (lokal för) inrättning för

forskning och undervisning (2) anordning som kommit att ingå i

samhällslivet (t ex familjeinstitutionen) (3) något

regelbundet återkommande

instruera undervisa, ge handledning; ge föreskrifter

eller anvisningar

instruktion föreskrifter (t ex för en statlig

myndighet); bruksanvisning

instruktiv lärorik; upplysande

instruktris eller instruktör den som

instruerar, handledare

instrument (1) redskap, verktyg el dyl (särsk för

vetenskapligt eller musikaliskt bruk) (2) dokument, skriftlig

handling som är föreskriven i lag

instrumental som utförs med hjälp av instrument

instrumentation av instrumentera fördela

stämmorna i ett musikverk på orkesterns olika instrument

inställsam som söker göra sig behaglig,

överdrivet artig, fjäskig

insubordination vägran att lyda order

insufficiens otillräcklighet; (med) otillräcklig

funktion hos ett organ

insulin ett hormon från bukspottkörteln,

läkemedel mot sockersjuka

insulär (av lat insula ö) som hör

samman med en ö; äv = isolerad

in summa (lat) kort sagt

insurgent [g-ljud] upprorsman

insyltad äv = invecklad (i tvivelaktiga affärer)

insändare artikel som av en utomstående har

sänts till en tidning och införts där

intakt orörd; ren

intarsia dekorativ inläggning i trä av olika

träslag eller annat material

inteckning (1) (jur) registrering hos domstol av

rätt att ta egendom som säkerhet för lån;

skriftlig handling som intygar sådan registrering; lån

med inteckning som säkerhet (2) möjlighet att på

vissa villkor bli ägare av något (t ex inteckning i ett

vandringspris)

integration sammansmältning av skilda ting till ett

helt; sammanförande till en (ekonomisk) enhet

integrera (1) ingå i en helhet; samordna; införliva

(2) utföra vissa matematiska operationer integrerande

väsentlig, som är en nödvändig del av något

integritet okränkbarhet; oberoende, självständighet

intellekt förstånd, tankeförmåga

intellektualism ensidig betoning av det förståndsmässiga

intellektuell (1) (adj) förståndsmässig (2)

(subst) person som sysslar med vetenskap, författarskap o dyl

intelligens (förstånds) begåvning, förmåga

att lösa problem, dra slutsatser o dyl

intelligenskvot (förk IQ) en sorts mått

på begåvning som man erhållit genom olika textprov

(intelligensåldern delad med levnadsåldern och

multiplicerad med 100)

intelligensmätning mätning med standardiserade

prov av vad som anses ingå i begreppet intelligens

intelligensålder den intelligensnivå som vid

intelligensmätning visat sig motsvara genomsnittlig intelligens

vid en viss ålder

intelligent begåvad

intelligentia [-gentsia] personer med intellektuell

sysselsättning

intendent föreståndare för en inrättning

eller för en viss avdelning t ex vid ett museum

intendentur militär tjänstegren som svarar för

livsmedel, beklädnad, drivmedel m m

intensifiera göra mer intensiv intensitet

kraft, styrka; spänning intensiv kraftig; ihållande;

häftig; ivrig

intention avsikt, syfte

interaktion växelverkan, samspel

interdikt (förr) uteslutning från gudstjänst

och vissa kyrkliga förrättningar

interferens (tekn) samverkan eller motverkan av

vågrörelser

interfoliera (1) inhäfta otryckta blad mellan de

tryckta i en bok (2) sticka emellan med en replik, inskjuta

interim(s)- tills vidare, t ex interimskvitto

interimistisk tillfällig, gällande tills vidare

interiör (motsats till exteriör) det inre

av något; inomhusbild

interjektion utropsord (t ex ack, ve)

interkontinental som förbinder eller berör två

eller fler kontinenter

interlokutör den som man talar med

intermezzo (1) mellanspel; mellanaktsmusik; kort pianokomposition

(2) oväntat avbrott, (obehagligt) uppträde

intermittent som sker med avbrott (motsats till permanent),

periodvis återkommande

intern (1) (adj) inre, invärtes; inom ett företag

(2) (subst) person i fängelse eller på sluten vårdanstalt

internat inrättning som ger mat och bostad; skola där

eleverna också bor och äter

international namn på vissa sammanslutningar mellan

socialister i flera länder, bl a andra internationalen

från 1889

Internationalen arbetarrörelsens kampsång (1871,

svensk översättning 1902)

internationalism strävan efter samarbete mellan olika

folk

internationell gemensam för flera nationer,

mellanfolklig; världsomfattande

internera spärra in i fängelse eller på

arbetsläger el dyl

internordisk som berör Nordens (alla) länder

inter nos (lat) oss emellan

interpellant den som framställer en interpellation

interpellation förfrågan, särsk fråga

som en riksdagsman med riksdagens medgivande ställer till

regeringen eller till ett enskilt statsråd interpellera

fråga; begära upplysning

Interpol en internationell organisation för samarbete

vid efterspaning av förbrytare

interpolation av interpolera (1) skjuta in ord eller

uttryck i en gammal handskrift; förfalska en text (2) (mat)

beräkna värdet för tal som ligger mellan talen i en

tabell

interpret tolk; dirigent eller solist som framför ett

musikverk interpretera tolka; förklara

interpunktera sätta ut skiljetecken interpunktion

användning av skiljetecken

interregnum tid under vilken det inte finns någon

erkänd regering

interrogativ frågande

interurban eg mellan städer; interurbant

samtal rikssamtal

intervall mellanrum; avstånd mellan två toner

intervenera eg komma emellan; medla intervention

oftast = ingripande i en annan stats angelägenheter

intervju utfrågning; samtal som en intervjuare

har haft med någon och som sedan återges i en tidning

eller i radio-TV

intim förtrolig; nära; innerlig; (om lokal)

hemtrevlig, mysig

intimister en grupp svenska målare som framträdde

på en utställning 1917

intimitet förtrolighet, nära umgänge

intolerabel outhärdlig

intolerans [-angs el -ans] ofördragsamhet

intolerant ofördragsam, som inte tål andra

meningar än sina egna

intonation (1) tongivning; kort inledning till sång;

tonfall; satsmelodi (2) den slutliga justeringen av en orgelpipa så

att den får rätt klangfärg

intonera (1) ange en ton; stämma upp en sång (2)

slutjustera piporna i en orgel

intransigent [g-ljud] oförsonlig, omedgörlig

intransitivt verb (språk) verb som inte kan ha

direkt objekt (t ex sitta)

intravenös inne i (eller in i) en blodåder;

intravenös injektion insprutning i en ven

intressant fängslande, roande, spännande; värd

att uppmärksamma

intresse (1) (livlig) uppmärksamhet; lust för

något; omsorg, välvilja (2) det som verkar fängslande,

något som man livligt tar del i (3) vikt, betydelse; nytta,

ekonomisk fördel

intressent delägare, bolagsman

intressera roa, fånga uppmärksamheten; vara av

betydelse (för); angå; förmå till deltagande;

äv = göra till delägare

intresseräkning ränteräkning

intressesfär område som en främmande stat

vill ekonomiskt utnyttja eller ha politiskt inflytande över

intrig (1) listigt uttänkt plan (till skada för

någon); försåt och list; mygel (2)

händelseutvecklingen i en roman eller i ett skådespel

intrigant som gärna intrigerar intrigera

mygla, hitta på onda anslag, gå bakvägar eller

smygvägar; ställa till trassel

intrikat invecklad, svår att tyda

introducera vara den förste att göra något;

införa; skaffa tillträde; högtidligt presentera ett

främmande sändebud för statschefen; (förr)

inskriva på riddarhuset

introduktion inledning; (mus) förspel;

införande i ett sällskap

introduktör den som introducerar (främmande

sändebud)

introitus (eg ingång) inledningssång

till en (hög)mässa

introspektion iakttagande av det egna själslivet

introspektiv som bygger på introspektion

introvert inåtvänd; grubblande

intrång (jfr tränga in) olovlig

inblandning

intuition omedelbar uppfattning av något; ingivelse

(och inte vanligt tänkande led för led) intuitiv som

sker genom intuition (motsats till diskursiv)

intäkt (1) inkomst (2) ta till intäkt

åberopa som stöd

invadera (med krigsmakt) tränga in i (ett område)

invalid (eg kraftlös) person som lider av svår

kroppsskada invalidisera göra till invalid invaliditet

oförmåga att arbeta på grund av lyte eller skada

invariabel oföränderlig

invasion inträngande; fientligt anfall i ett främmande

land; massinvandring

invektiv skymford, smädande tal

inventarier (plur av inventarium) lösegendom

(motsats till fast egendom); värdeföremål

inventarium inventarieförteckning; förteckning

över ett företags samtliga tillgångar; äv =

person som "hör till stället"

inventera upprätta inventarium; gå igenom och

värdera sina tillgångar; kontrollera att uppgivna

inventarier och andra tillgångar finns och är i gott

skick; förr äv = uppfinna

invention uppfinning

inventiös rymlig; praktiskt inredd; sinnrikt uttänkt

inversion omkastning; (språk) omvänd ordföljd

(predikatet före subjektet)

invertebrater ryggradslösa djur

invertera vända om, vända upp och ned

investera (1) placera pengar i en ny anläggning eller

i utbyggnad av ett företag (2) (förr) insätta i ett

ämbete (genom s k in-vestitur)

investmentbolag bolag som äger och förvaltar

aktier i andra bolag

in vino veritas (lat = sanningen finns i vinet)

vinet gör människan frispråkig

invit inbjudan; påstötning, "vink" invitation

inbjudning invitera inbjuda

invokation anrop till en gudomlig makt

involvera innesluta i sig; medföra involverad

äv = inblandad

IOGT förk för International Order of Good

Templars godtemplarorden

IQ se intelligenskvot

IRA förk för Irish Republican Army en

irländsk (katolsk) kamporganisation

irakier person som tillhör den infödda

befolkningen i Irak

iranier person som tillhör den infödda

befolkningen i Iran

iranska språk indoeuropeiska språk i Främre

Asien (bl a persiska)

irer person som tillhör den keltiska befolkningen på

Irland

iris (1) regnbågshinnan i ögat (2) svärdslilja

iriska ett keltiskt språk på Irland

ironi [o-ljud] hånfull undermening (när en

person säger en sak men menar motsatsen), förlöjligande

under sken av erkännande ironisera klandra men låtsas

berömma ironisk hånfull, spydig

irrationell som inte kan fattas med förståndet,

förnuftsvidrig

irreal overklig

irreguljär oregelbunden, oorganiserad irreguljära

trupper trupper som inte tillhör en stats officiella armé,

friskaror

irrelevant som inte betyder något i sak, ovidkommande

irreligiös icke religiös, utan religion

irreparabel som inte kan repareras, obotlig

irreversibel som inte kan vändas om

irrigation konstbevattning; spolning

irritabel lättretlig irritament retmedel, något

som eggar eller oroar irritation retning; retad sinnesstämning

irritera reta, förarga, oroa

IS nationalitetsbeteckning för motorfordon från

Island

isabellafärgad smutsgul

isagogik [g-ljud] vetenskapen om Bibelns böcker

iscensätta [isen-] förbereda och genomföra

en teaterföreställning eller filminspelning; anordna, sätta

i gång

ischias en sorts svår värk i höft eller ben

islam (eg hängivenhet) den av Muhammed stiftade

religionen

isobar kartlinje mellan orter med samma barometerstånd

isogon kartlinje mellan orter med samma missvisning på

kompassen

isolat (av isolera) avskilt område

isolationism (tidigare) uppfattning i USA att landet inte

bör blanda sig i europeiska angelägenheter

isolator kropp som praktiskt taget inte leder elektrisk

ström; porslinsknopp som bär upp elektrisk luftledning

isolera avskilja från omgivningen; omge med material

som inte leder värme eller elektrisk ström isolerad

(om plats) ensligt belägen

isomeri det förhållandet att kemiska föreningar

kan ha samma kvantitativa sammansättning men olika egenskaper

isomorf likformig

isoterm kartlinje mellan orter med samma temperatur

isotermisk som försiggår utan ändring av

temperaturen

isotoper varianter med olika egenskaper av ett grundämnes

atomkärna

isotopteknik praktisk användning av radioaktiva

isotoper (bl a inom läkekonsten)

israel el israelier invånare i staten Israel

israelit jude

istadig orubblig; motspänstig

italiska språk nu utdöda indoeuropeiska språk

i Italien (bl a latinet)

item (lat) likaså; vidare

item [ajtem] uppgift i ett prov, deltest

iteration upprepning; (jur) återfall i brott

iteratur (lat = det må förnyas) denna

medicin får expedieras det antal gånger som anges på

läkarreceptet

ITP förk för industritjänstepension

ITV förk för intern television (enskild TV

inom ett företag eller en anläggning)

IVA förk för Ingenjörsvetenskapsakademien

J beteckning för jaktflygplan

j förk för joule (sdo)

jack väggkontakt för inkoppling av telefon m m

jacket udda kavaj

jacketkrona tandkrona av porslin

jackett [sjakett"] lång rock med framtill avrundade

skört

jade [jejd] en (grönaktig) prydnadsmassa

Jahvé Israels gud

jakaranda [sja-] ett mörkbrunt eller violettbrunt

träslag (= palisander)

jakobin eg medlem av den radikala jakobinklubben

under franska revolutionen; revolutionär

jalu [sjalu"] el jaloux [sjalo"] svartsjuk,

avundsjuk

jalusi [sja-] (1) rullgardin av tunna ribbor; neddragbar

klaff t ex på skrivbord (2) svartsjuka, avundsjuka

jamb tvåstavig versfot som består av trycksvag

och därefter tryckstark stavelse (t ex adress, besvär)

jamboree [-ri] internationellt scoutläger

jam session [djäm" sesjn] improviserat samspel av

jazzmusiker

janitsjarmusik eg turkisk militärmusik;

taktfast musik av blåsinstrument och slagverk

janusansikte dubbelnatur (efter den romerske guden Janus

som avbildades med ansikten åt två motsatta håll)

jardinjär [sjar-] (eg blomsterflicka)

blomsterkorg, blomskål

jargong [sjargång] svada, ordflöde; sätt

att tala i ett visst gäng

jarl hövding, den främste ämbetsmannen i

Sverige under äldre medeltid

jasmin [sjas-] en buske med väldoftande blommor

jas’pis en halvädelsten

java’n el javane’s invånare på Java

jeans [jins] långbyxor av en sorts

bomullstyg

jeep [jip] liten öppen terränggående

(militär)bil

jerema’d klagovisa; gnäll

jersey [jörsi] ① en sorts trikå ② en sorts

(urspr engelsk) nötboskap med hög

mjölkavkastning

jesui’t eg medlem av jesuitorden (’Jesu

sällskap’, stadfäst 1540); person som låter

ändamålet helga medlen; hycklare

jesui’tisk skenhelig, samvetslös

jet (eg stråle) flygplan med jetmotor som

driver fram planet genom utströmmande

het luft (och inte med propeller)

jeton(g) [sjetång’] spelmark; en sorts liten

medalj som delas ut till deltagarna i ett

akademisammanträde

jeunesse dorée [sjönäss’ dåre’] (eg gyllene

ungdom) rik och nöjeslysten ungdom

jidd’isch ett gammalt judiskt blandspråk

av tyska, polska och hebreiska

jipp’o fest, upptåg, spektakel

jiuji’tsu japansk brottningsmetod för

självförsvar

JK ① förk för justitiekanslern ② förk för

juris kandidat

JO förk för justitieombudsmannen,

numera även för Riksdagens

ombudsmannaexpedition

jobba äv = göra vinstgivande men

tvivelaktiga affärer; spekulera i aktier o dyl

jobspost sorgebud (jfr Jobs bok 1:13 f)

jockej [sjockej’] el jockey [djåck’i]

kapplöpningsryttare (jfr diskjockey)

joddla sjunga utan ord med växling mellan

bröstton och falsett

jogga löpa långsamt på tåspetsarna för att

mjuka upp musklerna

jojkning ett sångsätt hos samerna

joker kort med narrfigur i vissa kortspel

jolmig ljum och smaklös, äcklig

jon [o-ljud] (tekn) elektriskt laddad

atom(grupp) eller molekyl(grupp)

jon’er [o-ljud] el jo’nier [o-ljud] en grekisk

folkstam bl a i Attika (med Aten) och

Mindre Asiens övärld

jonglera [sjång- el jång-] bolla med flera

föremål samtidigt; äv = bolla med ord

jonglö’r [sjång- el jång-] den som

jonglerar; förr äv = kringvandrande spelman

jonisk stil den andra av de tre grekiska

arkitekturstilarna (kännetecknad av bl a

kapitäler formade som en dyna hoprullad

i spiraler åt två sidor)

jonosfä’ren de översta och elektriskt

laddade skikten av atmosfären

jordslagen (om t ex en duk) som fått

mögelfläckar därför att den lagts ihop fuktig

jos [o-ljud] se juice

jota den minsta bokstaven i det grekiska

alfabetet; inte ett jota [o-ljud] inte ett

dugg

joule [jol] måttenhet för energi

jour [sjor] dag, tjänstgöringsdag ha jour

vara i tjänst; ha mottagning (särsk om

läkare) jourhavande tjänstgörande för

dagen även utanför vanlig kontorstid

journa’l [sjor-] dagbok; fortlöpande

anteckningar (bl a om patient på sjukhus);

tidskrift, tidning

journalist [sjor-] medarbetare på

tidningsredaktion eller motsvarande på radio-TV

journalisti’k tidningsskriveri;

tidningsväsen

jovia’l(isk) [o-ljud] godmodig, gemytlig

jox [o-ljud] skräp, strunt

ju’bel fröjderop, stormande glädje

jubeldoktor den som har varit doktor i 50

år

jubelår år (numera vart 25:e år, senast

1975) som särskilt högtidlighålls i den

romersk-katolska kyrkan

jubila’r person som firar jubileum (t ex

50-årsdag) jubilera fira jubileum jubile’um

minnesfest, firande av något som skedde

t ex 25 eller 50 eller 100 år tidigare

judaspengar betalning för förräderi eller

annat svekfullt (jfr Matt 26)

judiciell’ som hör till domstolsväsendet

ju’do en japansk kampidrott (numera

olympisk gren)

JUF förk för Jordbrukarungdomens

förbund

jugend [jo’gent] (eg ungdom) en konststil

från slutet av 1800-talet kännetecknad av

bl a böljande linjer och stiliserade

växtmotiv (äv kallad l’art nouveau den nya

konsten)

juice [jos] el jos pressad saft av frukt eller

grönsaker

jukebox [jo’kbåx] automatisk skivspelare

med myntinkast

julianska kalendern den av Julius Cæsar

införda kalendern med skottår vart fjärde

år: ’gamla stilen’

jumbo den som kommer sist i en tävling

jumbojet jätteflygplan

jumpa hoppa mellan isflak

jungfru äv = ① handstöt vid stenläggning

② ett äldre svenskt rymdmått (= 1/32

kanna, ungefär 8,2 cl)

jungfruresa ett fartygs första resa

jungfrutalare person som för första

gången talar i en viss församling

jungman ung sjöman (under lärlingstiden)

ju’nior den yngre (i motsats till senior den

äldre)

junio’r yngre idrottsman eller medlem av

en juniorförening inom en folkrörelse

junker eg ung herre; beteckning för

konservativ adlig godsägare i Tyskland

(1800-talet)

juno’nisk yppig; ståtlig (efter den romerska

gudinnan Juno)

junta ① politisk (och hemlig)

sammanslutning; grupp av militärer som genom en

kupp tagit makten i ett land ② sällskaplig

sammankomst (t ex syjunta)

juridik rättsvetenskap juri’disk

rättsvetenskaplig

juridisk person sammanslutning

(kommun, bolag m m) eller stiftelse med

rättigheter och skyldigheter som enskild

person (jfr fysisk person)

ju’ris böjning av lat jus rätt, t ex i juris

doktor (förk jur dr el J D) doktor i

rättsvetenskap jurist rättslärd, person med

juridisk examen; äv = student vid juridisk

fakultet

jur’y nämnd som skall uttala om en

anklagad är skyldig eller inte; prisnämnd (särsk

i samband med konst)

jus (lat) rätt, t ex jus belli et pacis rätt att

förklara krig och sluta fred; jus gentium

folkrätt

just [sjysst] el (med samma uttal) juste

korrekt; rättvis

justera [sjyst- el sjust-] granska och (efter

ändring) godkänna t ex ett protokoll;

rätta till något som kommit i olag;

kontrollera mått och vikt justerad äv = skadad

(om en idrottsman)

Justi’tia [justitsia] rättens gudinna i

romersk mytologi justitie- rätts-, t ex

justitiedepartementet

justitiemord (eg avrättning av en oskyldigt

dömd) fällande dom över en oskyldig

justitieråd ledamot av Högsta domstolen

jute ① säckväv ② person från Jylland, i

äldre tid = dansk

juve’l slipad ädelsten, smycke juvelerare

guldsmed

juveni’l ungdomlig; omogen

jägmästare titel för den som har genomgått

skogshögskolan

jäkt hetsigt tempo, oro och brådska

jämbördig (eg likställd i fråga om släkt och

samhällsställning) likvärdig

jämkning äv = minskning av det

preliminära skatteavdraget under vissa

förhållanden

jämlikt (jur) enligt

järnnätter kalla nätter då grödan kan

skadas av frost

järnridå ① metallridå som kan fällas ned

mellan scen och salong på en teater ②

Churchills beteckning för gränsen mellan

öststaterna och övriga Europa

järtecken tecken (på himlen) som förebud

till kommande olyckor

jäv anmärkning mot någon (t ex ett vittne)

att han inte kan anses opartisk (t ex på

grund av släktskap) jävig som inte kan

anses opartisk

jökel ismassa, glaciär

K

K ① länsbokstav för Blekinge län ② förk

för kunglig ③ förk för

kavalleriregemente ④ förk för kelvin (sdo)

KA förk för kustartilleriregemente

kaba’l sammansvärjning; intrig

kabaré underhållning med musik, sång,

sketcher o dyl (i samband med servering)

kabb’ala en medeltida judisk

mysteriereligion kabbalis’tisk hemlighetsfull, mystisk

ka’bel ① elektrisk ledning med isolering

(och förstärkning) ② grovt tågvirke

kab’eljo torkad och saltad långa eller torsk

kabi’n hytt på fartyg; passagerarrum på

flygplan

kabinett’ ① mindre rum; skåp för

konstsaker (t ex mynt) ② avträde inomhus ③

ministär, regering

kabinettsfråga riksdagsfråga som blir

avgörande för om en regering skall avgå

eller sitta kvar

kabriol(ett) lätt tvåhjuligt fordon med

sufflett

kabyss’ eg skeppskök

kackalo’rum [ö-ljud] oväsen; bråk

kada’ver död djurkropp kadaverdisciplin

blind lydnad

kadens (mus) en följd av ackord som

avslutar en sats eller en fras; en löst

infogad följd av toner som spelas av solist

utan orkesterackompanjemang

ka’der fast anställd (militär) personal;

kärnan inom en grupp

kadett’ den som utbildas till officer

kadrilj’ ① en urspr engelsk dans med

(minst) fyra par och fyrsidig uppställning

② ryttaruppvisning

kaducé kort stav omslingrad av två ormar;

Mercurius’ bevingade stav (symbol för

handeln)

kafeteria se cafeteria

kafta’n österländsk långrock med vida

ärmar; äv = prästrock

kaja’k grönländsk kanot (överklädd med

skinn)

kaju’ta kaptenens rum på en båt; ruff, det

täckta rummet på en mindre båt

ka’ki el khaki en sorts gulaktigt eller

grågrönt (uniforms)tyg

kakofoni’ skrällande missljud

kakté en sorts växt (ofta med taggig stam)

kaktus detsamma som kakté

kalabali’k vilt uppträde, tumult

kalamite’t missöde, olycka

kalcedo’n beteckning för en grupp

halvädelstenar (bl a jaspis och heliotrop)

kalcium ett grundämne vars salter spelar

stor roll i naturen (bl a som

byggnadsmaterial i människans skelett) och i

tekniken; kalciumkarbonat kalksten, marmor,

krita; kalciumklorid ett vägsalt;

kaliumnitrat kalksalpeter (ett gödningsmedel);

kalciumsilikat en viktig beståndsdel i glas

kaldéer ett semitiskt folk som invandrat

och (på 600-talet f Kr) intagit Babylonien

(Bibelns Kaldéen); kaldé äv = astrolog,

teckentydare

kalebass’ (el kalabass) frukt av vissa

tropiska gurkväxter; kärl av sådana fruktskal

kalejdoskop tub med speglar och färgade

glasbitar som bildar skiftande

geometriska mönster när tuben skakas om

kalejdosko’pisk ständigt skiftande, växlande

kalendarium eg förteckning över helgdagar

och andra märkesdagar under året

kalender ① tidsindelning; tideräkning ②

almanacka; årets månader och

(namns)dagar i tabellform ③ årligen

utkommande bok med visst slags innehåll

kalenderår ett år räknat från 1 januari

kalesch’ en sorts fyrhjulig vagn med

kuskbock och två motsatta säten

kalfak’tor uppassare åt officer

kalfa’tra (eg täta springor på ett fartyg)

skarpt kritisera

kali’ber ① diametern hos loppet (sdo) på

ett skjutvapen ② värde; beskaffenhet

kali’f (förr) Muhammeds efterträdare som

islams överhuvud kalifa’t kalifens ämbete

och rike kalifatet det medeltida

arabisk-islamska världsväldet

kalk ① vissa kalciumföreningar; släckt

kalk kalciumhydroxid; osläckt kalk

kalciumoxid ② bägare (för utdelning av

nattvardsvin) ③ blomhylle, blomkalk

kalkera rita av med hjälp av genomskinligt

papper eller papper som färgar av sig

(kalkerpapper); slaviskt efterbilda

kalkspat ett mineral av kalciumkarbonat

kalksten bergarter som huvudsakligen

består av kalkspat

kalky’l (kostnads)beräkning; ungefärlig

förhandsberäkning kalkyla’tor maskin

(eller person) som utför beräkningar

kalkylera beräkna

kallbrand lokal död av ett kroppsparti

(särsk i fötter)

kallfront kalla inträngande luftmassor

kallhamrad äv = känslolös; obeveklig

kalligra’f skönskrivare kalligrafi’

skönskrift

kallskuret smörgåsmat, kalla rätter

kallskänka den som i ett restaurangkök

svarar för smörgåsmat och andra kalla

rätter

kalmera lugna

kalmuck’er en västmongolisk folkstam

kalops’ köttgryta med oxkött i små bitar

kalori’ måttenhet för värmemängd eller för

födoämnens energiinnehåll

kalorimeter apparat för mätning av

värmemängder

kalott’ liten rund mössa utan skärm;

område kring nord- eller sydpolen

kalva’rieberg konstnärlig framställning av

Golgata med de tre korsen kalvariegrupp

Kristus på korset samt Maria och

Johannes

kalvinism den schweiziske reformatorn

Johannes Calvins kristna åskådning

kamarill’a (eg liten kammare) en

intrigerande klick av hovmän; kotteri

kam’brik en sorts tyg (= batist)

kamé smycke av agat (eller alabaster,

snäckskal m m) med snidade upphöjda

figurer

kameleont’ en sorts ödla som växlar färg

efter omgivningen; ombytlig människa

kame’lia en blomma Kameliadamen roman

och senare drama av Alexandre Dumas

d y om en lungsjuk demimonde

kamera’l som har att göra med ekonomisk

förvaltning

kam’fer en växtprodukt med stark lukt och

stimulerande verkan

kamgarn (eg garn av kammad ull) en sorts

fint ylletyg

kami’n fristående ugn för

rumsuppvärmning

kammarmusik musik för några få

instrument

kammarrätt överdomstol för mål rörande

beskattning, socialvård m m

kamoufla’ge [kamoflasj] el camouflage

vilseledande maskering, skyddsmålning;

förklädnad

kampani’l fristående klocktorn

kampanj’ (eg fälttåg) livlig verksamhet i

visst syfte under kortare tid (t ex

valkampanj, annonskampanj)

kamping el camping friluftsliv med

tältning

kamre’r el kamre’rare tjänsteman med

ansvar för viss ekonomisk förvaltning

kanadensare äv = en sorts relativt stor

kanot

kana’l ① konstgjord vattenväg; brett sund

② ledning, rör ③ (hemlig) väg för

upplysningar el dyl ④ visst frekvensområde

för radiovågor (t ex i en TV-apparat)

kanalisera ① utrusta med kanaler, göra

segelbar ② leda i önskad riktning; avleda

kanal’je skurk, slyngel kanaljeri’

skurkstreck; skälmstycke

kanapé ① en sorts vilsoffa ② en sorts

bakverk av smördeg

kancer se cancer

kandela’ber stor (flerarmad) ljusstake

kandera överdra med kristalliserat socker

kan’di bröstsocker

kandidat ① titel för den som avlagt en

lägre akademisk examen (t ex filosofie

kandidat, förk fil kand el F K) ② den som

söker eller är föreslagen till en befattning

kandidera ställa upp som sökande till en

befattning

kan’fas el kanvas en sorts glestrådigt styvt

tyg (bl a i bilringar)

kani’k ledamot av ett medeltida

domkapitel (präst vid domkyrkan)

kanis’ter liten låda, (bleck)dosa

kan’jon djupt nedskuren flodbädd med

branta strandväggar

kanna äv = ett äldre rymdmått (ung 2,61)

kannelera räffla kannely’r lodrät räffla i en

pelare eller pilaster

kanniba’l människoätare

kannstöpare (eg tenngjutare) person som

talar vitt och brett i politiska frågor (efter

en komedi av Holberg)

ka’non (eg rättesnöre) ① de skrifter i

Bibeln som (av den romersk-katolska

kyrkan) erkänns som äkta; förteckning över

helgon ② musikstycke där en melodi med

viss tidsförskjutning kommer igen i

stämma efter stämma

kanona’d ihållande kanoneld

kanonisation av kanonisera förklara för

helgon

kanonisk rätt den romersk-katolska

kyrkorätten

kans’ler (plur kansle’rer) beteckning för

vissa höga ämbetsmän

kansli’ avdelning eller personal som vid

statliga eller kommunala inrättningar

sköter vissa löpande ärenden (t ex tar

emot och sänder ut skrivelser)

kanslistil ämbetsverkens skrivsätt

kännetecknat av bl a tung men klar

meningsbyggnad

kanta’t (ord till) större musikverk vid en

högtidlighet

kan’tele ett finskt stränginstrument

kanti’n låda för mat och servis m m;

fältflaska; marketenteri; äv =

självbetjäningsrestaurant på t ex en fabrik

kanto’n [o-ljud] delstat i Schweiz

kan’tor (eg sångare) körledare (och

organist) i en kyrka

kan’vas se kanfas

kany’l fint rör (varmed vätska förs in i eller

bort från kroppen)

kaoli’n ’porslinslera’ (en blandning av

vittringsprodukter)

ka’os oreda, förvirring; oordnad massa

kao’tisk förvirrad, oredig

kap ① udde ② fångst, byte

kapa ① hugga (såga) av ② med våld lägga

beslag på ett fartyg eller ett flygplan

kapa’bel i stånd till; skicklig

kapacite’t ① stor förmåga, duglighet; äv

= dugande person ② rymd, volym

kapare den som kapar; sjörövare,

sjörövarfartyg; förr äv en fartygsbefälhavare

som genom kaparbrev fått sin regerings

tillstånd att lägga beslag på fiendens

handelsfartyg; i vår tid den eller de som under

flygresa tilltvingar sig flygplanet och tar

besättning och passagerare som gisslan

kapell ① liten kyrka; del av kyrka (för

särskilt ändamål) ② dragskåp i

laboratorium ③ vind- och regnskydd (på båt) ④

mindre orkester

kapellmästare anförare för musikkapell;

sång- och musiklärare

kapillä’rer smala rör; hårkärl,

blodådrornas finaste förgreningar

kapita’l ① (subst) pengar, förmögenhet;

produktionsmedel ② (adj) fullständig;

kolossal

kapitalisera lägga räntan till kapitalet; äv

= beräkna kapitalvärdet (efter viss

räntefot) av ett årligen utgående belopp

kapitalism samhällssystem där kapital (t ex

maskiner) liksom jord och andra

naturtillgångar i stort sett är enskild egendom

kapitalist förmögen person; ägare av

produktionsmedel

kapitalvaror varor som är avsedda att

användas under längre tid, t ex TV-apparat,

kylskåp, maskiner (motsats till

konsumtionsvaror)

kapit’el ① avdelning (i en bok); område;

ett annat kapitel äv = en annan sak ②

styrelse eller sammanträde i speciella fall

(bl a domkapitel)

kapitulation av kapitulera (efter

förhandlingar) överlämna sig åt fienden; ge upp

inför svårigheter

kapitä’l ① den utsmyckade översta delen

av en pelare ② en stilsort med stora

bokstävers form men små bokstävers höjd

kapla’n eg kapellpredikant; (i äldre tid)

komminister

kapock el kapok glansull (en sorts

växtfibrer) bl a som stoppning i madrasser och

kuddar

kapott’ liten damhatt utan brätten (med

eller utan hakband)

kapriciö’s nyckfull; egensinnig

kaprio’l [o-ljud] luftsprång; ett av de s k

skolsprången i ’den högre skolans’

ridkonst

ka’pris en krydda från en växt i

Medelhavsländerna

kapri’s nyck, infall

kapsej’sa kantra; gå omkull

kapsel ① fodral, skyddande hölje (t ex för

medicin); frögömma (balja, skida) ②

landningsdelen av en rymdfarkost

kapso’n en sorts kraftig nosgrimma för

hästdressyr

kapsy’l lock över öppningen på en flaska

kapten eg huvudman, chef

kapuci’n (eg munk med kapuschong) munk

av kapucinerorden (urspr en gren av

franciskanerorden)

kapu’n kastrerad tupp

kapuschong’ huva som är fäst vid

ytterplagg

kaputt’ alldeles slut, fördärvad

karabinjä’r eg ridande soldat med karbin;

polissoldat i Sydeuropa

karaff’ el karaffi’n flaska med lång hals

(för vin eller saft)

karakterisera el karaktärisera ange vad

som utmärker någon eller något

karakteristi’k el karaktäristi’k

sammanfattning av kännetecken

karakteris’tisk el karaktäris’tisk

utmärkande, typisk

karakterologi el karaktärologi

personlighetspsykologi, läran om olika

karaktärsegenskaper

karaktär ① beskaffenhet, läggning,

utmärkande egenskaper; viljestyrka ②

personlighet; människa med fasta principer

③ person i ett drama eller i en roman

karantä’n (plats för) isolering av

människor eller djur som kan tänkas medföra

smitta från ett annat land

kara’t ① guldhalt (24 karat = rent guld)

② viktenhet för ädelstenar

kara’te en japansk kampidrott

karava’n stort resfölje genom ökentrakter;

lång rad av fordon karavanseraj’

värdshus för karavanresande

karavell’ eg en sorts segelfartyg vid

medeltidens slut

karba’s piska av flätade remmar; rotting

att aga med

karbidlampa lampa för acetylengas (av

kalciumkarbid)

karbi’n gevär med avkortad pipa

karbonater kolsyrans salter, t ex

natriumkarbonat koksalt

karbo’npapper tunt papper (eller plast)

med färgstoff på ena sidan, kalkerpapper

karbun’kel ① en röd ädelsten ② böld

karbura’tor förgasare (i bilmotor)

karda’naxel den med (minst) två

kardanknutar (sdo) försedda axel som i en bil

överför rörelsen från växellådan till det

bakre hjulparets axel

karda’nknut ’polhemsknut’,

förbindelseled mellan två axeländar i vinkel med

varandra

karda’nupphängning upphängning (av t ex

en kompass) i två mot varandra

vinkelräta axlar så att det vågräta läget blir

oberoende av stödets rörelser

kardina’l den romerska kyrkans högsta

ämbetsinnehavare näst påven

kardinal- förnämst, viktigast,

huvudkardinaldygderna de förnämsta dygderna

kardinalpunkt huvudpunkt

kardinaltal grundtal (i motsats till

ordningstal)

kardio- hjärt-

kardiogra’f apparat som registrerar

hjärtspetsens stötar kardiogram se

elektrokardiogram

kardiologi’ vetenskapen om hjärtat och

dess sjukdomar

kardu’s liten packe (med t ex tobak)

karenstid tid (t ex i början av en sjukdom)

då ersättning inte utgår från

försäkringskassa eller försäkringsbolag

karess smekning

ka’ries tandröta

karikaty’r teckning som överdriver vissa

drag; vrångbild karikera göra en

karikatyr; förvränga, förlöjliga

karisma (eg nådegåva) ① underbar gåva

eller kraft (i den urkristna församlingen)

② personlig utstrålning

kari’terna behagens gudinnor i

forngrekisk mytologi

karka’s överspunnen böjlig metalltråd

karmeli’torden en romersk-katolsk

tiggarorden (med ett nunnekloster i Glumslöv i

Skåne)

karmi’n el karmosi’n ett rött färgämne

(från en viss sköldlus)

karneva’l skämtsamma upptåg före påsk i

katolska länder; festtåg av utklädda

karoli’n ① krigare under Karl XII ② ett

svenskt mynt från 1600- och 1700-talen

Ka’ron se Charon

kaross’ fyrhjulig täckt praktvagn

karosseri’ överbyggnaden (plåtstommen)

på en bil (jfr chassi)

karoti’n ett rödaktigt ämne som bildas i

vissa växter (bl a morötter) och som i

kroppen omvandlas till A-vitamin

karott djupt serveringsfat

karré kotlettraden (utan ben) av gris

karrio’l en sorts tvåhjulig vagn med höga

hjul

karriä’r ① levnadslopp; befordringsväg,

(snabb) befordran i tjänst ② snabbt lopp;

fyrsprång

karriärist person som är angelägen om att

stiga i graderna, streber

karsk morsk, kavat, självsäker

karstbildningar sprickbildningar och

urgröpningar i kalkbergarter till följd av

rinnande vatten

kartell samverkan (mellan t ex

affärsföretag eller politiska partier) för visst

ändamål

kartesch’ en artilleriprojektil fylld med

kulor eller skrot

kartogra’f kartritare kartografi’

vetenskapen om kartframställning

kartong’ ① tjockt och styvt papper;

pappask ② teckning (eller målning) som

förlaga till väggmålning eller till

gobelängvävnad

kartonnerad (om bok) inbunden i

pappband, styvhäftad

kartote’k (skåp för) kortregister

kartusch’ ① ornamenterat ramverk (t ex

kring boktitel) ② patronväska

karusell ① (förr) riddarspel till häst ② ett

roterande golv med trähästar, vagnar

o dyl på nöjesplatser

karyati’d kvinnoskulptur som i st f pelare

bär upp ett bjälklag

kasack’ lång blus eller jacka

kaschera dölja

kaschmi’r el kashmi’r fin vävnad av indisk

getull

kasei’n ostämne

kasematt’ bombsäkert rum i fästning;

pansrat rum för kanoner på fartyg

kasern större byggnad för

militärförläggning; stort hyreshus

kasi’no ① spellokal; nöjeslokal; klubbhus

② ett kortspel

kaska’d konstgjort vattenfall, störtsjö

kaskelott’ en art stora valar

kaskoförsäkring försäkring av fordon

(fartyg, flygplan, bil) utan passagerare och

utan last

kasper gyckelmakare (en teaterfigur)

kasperteater dockteater med en Kasper

kassationsdomstol domstol i vissa länder

med rätt att upphäva (men ej ändra) en

dom

kassera förkasta, finna oduglig

kassett ① liten låda; ljustät behållare för

film eller fotografiplåt; ljudband i

behållare ② fyrkantigt (eller mångsidigt) fält i

tak kassettbandspelare bandspelare med

fack för ljudband

kassler (äv kasseler) lättrökt och lättsaltad

kotlettrad av gris

kassu’n sänkkista (t ex vattentät låda för

arbete under vattenytan); dykarklocka

kast äv - ① samhällsgrupp i Indien ②

låda för typerna i ett sätteri

kasta’l försvarstorn vid medeltida kyrka

kasta’lisk som hör samman med den åt

Apollon helgade källan Kastalia på berget

Parnassos

kastanjetter ett rytminstrument (två

hopbundna urholkade träplattor som slås

mot varandra)

kastby häftig vindstöt

kastell’ ① mindre fästning ② överbyggnad

i för och akter på äldre fartyg

kastella’n slottsvaktmästare; (förr)

slottsfogde

kastning äv = missfall hos djur

kastra’t kastrerad person, snöping kastrera

operera bort könskörtlarna

kasuell’ tillfällig kasuisti’k ① beskrivning

av enskilda fall (t ex sjukdomsfall) ②

morallära med handlingsregler för olika

tänkbara fall

ka’sus (eg fall) ① förhållande; belägenhet

② en term inom grammatiken

katafalk’ ställning för likkista

katakomb’ underjordisk gång med

gravkammare i väggarna

katala’n invånare i Katalonien (nordöstra

Spanien)

katalogisera föra in i en förteckning; göra

upp en förteckning

kataly’s ökning (eller minskning) av

hastigheten i en kemisk process genom en

katalysator (ämne som påverkar processen

utan att självt påverkas)

katamara’n (segel)båt med två skrov

katapult’ (förr) kastmaskin; (nu)

anordning för flygplansstart från fartyg

katapultstol flygplansstol som kan slungas

ut (vid störtning)

katarakt’ ① stort vattenfall ② grå starr

katarr’ inflammation i slemhinna

katastro’f plötslig olycka; förödelse

katastrofa’l förkrossande, förintande

kateder talarstol, lärarstol

katedra’l domkyrka (eg kyrka med kateder

= biskopsstol)

kategori’ grupp, avdelning, slag; allmänt

begrepp

katego’risk mycket bestämd; ovillkorlig

kateke’s eg undervisning; lärobok i den

kristna lärans grundsatser

kateke’t kristendomslärare, särsk infödd

missionslärare

kateketi’k läran om

kristendomsundervisning (en gren av praktisk teologi)

kate’t (mat) sida som utgår från den räta

vinkeln i en rätvinklig triangel

kate’ter (med) rör bl a för tappning av

urinblåsan

katolicism den romerska eller grekiska

kyrkans kristendomsform katoli’k anhängare

av den (romersk-)katolska kyrkan

kato’lsk [o-ljud] (eg allmän) som hör

samman med katolicism

katt’gutt el catgut tråd av djurtarm

(kirurgisk sytråd som upplöses i kroppen)

kattun en sorts bomullstyg

kausal- orsaks- kausalite’t sambandet

mellan orsak och verkan

kausti’k frätande

kaution borgen, säkerhet

kautschuk el kautsjuk gummi;

radergummi kautschukparagraf tänjbar

bestämmelse

kavalett’ vridbar ställning för arbete med

en skulptur

kavalje’r (eg ryttare) uppvaktande

hovman; artig herre; manlig danspartner

kavalka’d (eg ryttartåg) en rad (film) bilder

som belyser en utveckling

kavalleri’ rytteri; lätta motorförband

kava’t morsk, djärv

ka’vel el kavle trävals (med handtag i båda

ändarna)

kavelbro en sorts väg över sankmark (ett

eller flera varv av trädstammar och ris)

kavern (med) hålighet i ett organ

kav’iar (saltad) fiskrom

kavite’t hålighet, urholkning

ka’vring surt svart bröd

KB ① förk för Kungliga biblioteket (i

Stockholm) ② förk för Kungl Majt:s

befallningshavande förr beteckning för

landshövding (eller länsstyrelse)

KDS förk för Kristen demokratisk samling

kedjereaktion serie av reaktioner där

reaktioner undan för undan sätter i gång nya

reaktioner

ke’lim [k-ljud] en typ av orientalisk matta

kelter [k-ljud] en indoeuropeisk folkfamilj

som före vår tideräknings början

behärskade större delen av Västeuropa

(romarnas galler) keltisk som hör samman med

kelterna

kelvin [k-ljud] (förk K) internationell

måttenhet för temperatur (lika stor som

Celsiusgrad men med utgångspunkt i

absoluta nollpunkten —273,16°C)

kemi vetenskapen om olika ämnens

byggnad och egenskaper samt förhållande till

varandra

kemigrafi’ framställning av

boktrycksklichéer genom etsning

kemika’lier ämnen som framställts på

kemisk väg

kemisk krigföring krigföring med kemiska

ämnen som skadar eller dödar människor

och djur och växtlighet

kennel [k-ljud] hundgård (för avel av

rashundar)

kenning [k-ljud] omskrivande uttryck i

fornnordisk poesi (t ex drakens bädd =

guldet)

kenta’ur [k-ljud] sagoväsen med mänsklig

överkropp och en hästs underkropp

keps [k-ljud] (plur kepsar) en sorts mössa

med skärm

keramik lergods; tillverkning av lergods;

krukmakarkonst kera’miker person

(särsk konstnär) som arbetar med

keramik

kerati’n [k-ljud] hornämne (t ex i hår och

naglar)

keru’b ① ängel ② (i konsten) barn med

vingar

ketchup [ket’sjup] en kryddad sås av

tomater

KF förk för Kooperativa förbundet

KFUM förk för Kristliga föreningen av

unga män

kg [kåge] förk för kulsprutegevär

khan (el kan) österländsk furste

kibbutz [kibotts’] kollektivjordbruk i Israel

kidnappa [k-ljud] röva bort människor för

att utpressa en lösensumma eller tvinga

fram vissa (politiska) förmåner

kiliasm’ [k-ljud] tron på ett tusenårsrike på

jorden (enligt Joh Upp kap 20)

kilo 1 000, t ex kilogram (kg), kilometer

(km), kilowatt (kw)

kilopond äldre måttenhet för kraft

kilt [k-ljud] rutig skotsk kjol för män

ki’mono [k-ljud] japansk dräkt (lång röck

med vida ärmar och skärp); äv =

morgonrock

kimrök svart färgämne (av kolpulver)

kinabark barken av vissa tropiska trädslag

(med ämnen av medicinsk betydelse)

kindergarten [k-ljud] lekskola, förskola

kinematograf apparat (eller lokal) för

visning av rörliga bilder

kineseri’ ① efterbildning av dekorativ

kinesisk konst ② meningslös noggrannhet i

småsaker

kine’tisk som hör ihop med rörelse

kini’n ett ämne som förekommer i

kinabark och som bl a används mot malaria

kiosk [kiåsk] eg trädgårdshus; liten

byggnad t ex för försäljning av tidningar

kippa ① flämta ② glappa, sitta för löst

kiroprakti’k sjukdomsbehandling genom

påverkan av kotornas läge i ryggraden

kiroprak’tiker el kiroprak’tor "kotknackare"

kirurg läkare som specialiserat sig på

operationer kirurgi’ sjukdomsbehandling

genom operationer

ki’sel ett grundämne (vars föreningar

bildar ungefär en fjärdedel av jordskorpan)

kitslig småaktig, retsam; besvärlig

klack äv = samling personer med uppdrag

att applådera

klaff ① skiva eller liknande som kan fällas

upp och slås ned ② lock som öppnar eller

sluter ljudhålen på blåsinstrument ③

klaffliknande flik vid hjärtkamrarna

klaffa ① passa ihop ② stå öppen, sitta löst

klaffare person som talar illa om andra,

förtalare, klandrare

klagotid tid inom vilken besvär (sdo) får

anföras

klammer ① parentestecken [av hakar］②

ståltrådsstift till häftapparat

klammeri’ gräl, träta; knipa

klan stam (i Skottland och på Irland); släkt

med stark sammanhållning

klarera göra klar; betala tull och ordna

skeppspapper i samband med att fartyg

lossas eller skall avsegla

klarinett’ ett blåsinstrument

klassicism litteratur- eller konstriktning

som (med antikens verk som mönster)

lägger an på klarhet och harmoni

klassificera indela i klasser, ordna efter ett

visst system klassifikation indelning i

klasser

klass’iker ① författare från antiken eller

med antikens litteratur som mönster ②

konstnär (t ex författare, målare,

musiker) eller verk som står sig genom tiderna

③ specialist på antikens kultur

klassisk ① som hör till den grekiska eller

romerska forntiden ② som har bestående

värde; erkänt mästerlig; äv = motsats till

romantisk

klaustrofobi’ cellskräck, rädsla för att

vistas i trånga lokaler

klausu’l förbehåll; tilläggsbestämmelse till

ett avtal

klav eg nyckel; tecken i början av ett

notsystem för att ånge noternas tonläge,

särsk diskantklav (el g-klav) och basklav

(el f-klav)

klavbinda eg binda med klave klave ① en

sorts U-formigt bindsle för kreatur ②

skjutmått för mätning av tjockleken på

trädstammar ③ två pilar i kors på

baksidan av vissa mynt

klave’r (jfr klaviatur) namn på vissa

musikinstrument (bl a en äldre typ av piano);

dragspel

klaviatu’r tangentuppsättningen på ett

musikinstrument eller på vissa maskiner (t ex

på en skrivmaskin)

kleinkunst [klajn-] konst eller

konsthantverk i litet format

klenmod modlöshet, rädsla; feghet

kleno’d dyrbarhet, dyrbart smycke

klensmed smed som utför mindre och

finare arbeten; finmekaniker

klentrogen tvivlande; misstrogen

klenä’t en sorts flottyrkokt bakverk

kleptomani’ sjuklig drift att stjäla

kleresi’ prästerskap

kleresto’rium av fönster genombruten mur

som höjer sig över sidoskeppen i en kyrka

klerika’l prästerlig; äv = högkyrklig klerk

präst; lärd kle’rus prästerskap

klev bergsskreva; ställe där man kan ta sig

uppför ett högt berg

kliché ① bild (och text) som överförts på

tryckform ② utnött fras

klient person som anlitar läkare eller

advokat

kliente’l kundkrets; de personer som söker

hjälp hos läkare eller på social inrättning

klimakte’rium kvinnans övergångsålder

klima’t en orts väderleksförhållanden

(temperatur, nederbörd, vindar m m)

kli’max stegring, höjdpunkt

klini’k eg sjukhus för läkarutbildning,

(avdelning på) sjukhus kli’nisk som hör

samman med klinik; praktiskt medicinsk

klinkbyggd (om båtar av trä) byggd så att

en bordläggningsplanka delvis täcker den

underliggande plankan

klinker en sorts platta av hårdbränt tegel

klint bergstopp; brant bergvägg

klippare ① liten livlig häst ② filur, skälm,

klipsk karl

klipper en sorts snabbseglande båt

klipping ① gammalt fyrkantigt mynt (från

1500- och 1600-talen) ② en sorts

(lamm)skinn

klipsk snabbtänkt, påhittig; knipslug

klirning se clearing

klitter sanddyner

kloa’k underjordisk avloppsledning

klor [å-ljud] ett gasformigt grundämne

använt bl a som desinfektionsmedel klorera

tillsätta klor (t ex till

vattenledningsvatten)

klorex ett medel mot ogräs

klorider saltsyrans salter, t ex

natriumklorid koksalt

kloroform en klorförening använd bl a

som bedövningsmedel

klorofyll det ämne som ger växterna grön

färg

klorvätesyra saltsyra

klosett eg litet slutet rum

kloster (eg stängsel) byggnad(er) för

munkars eller nunnors andakt och verksamhet

klot äv = en sorts blankt bomullstyg

klotband bokband som är överklätt med

en sorts hårt tyg

klove verktyg att hålla fast något;

skruvstycke; halsjärn, handboja

klubb sammanslutning av personer med

gemensamma intressen (t ex idrottsklubb,

automobilklubb, verkstadsklubb); slutet

sällskap med lokaler för servering, läsrum

m m

klubbmästare ① den som står för fester

inom en förening eller ett företag ② den

som nått det bästa resultatet inom en viss

idrottsklubb

klyvare trekantigt segel framför focken

klåpare den som gör ett dåligt arbete

klärobsky’r el (med samma uttal)

clairobscur ljusdunkel, växling mellan skarpt

belysta partier och partier med utsuddade

konturer

klärvoajans [-jangs] el (med samma uttal)

clairvoyance förmåga att "se" vad som

sker långt borta eller har skett i en annan

tid klärvoajant synsk

klövja fördela en börda på lastdjurets båda

sidor

knacka äv = (om förbränningsmotor) ge

från sig ett knäppande ljud till följd av

olämplig förbränning

knalle kringvandrande (västgötsk)

försäljare

kna’per torftig; knaprig

knapphändig kortfattad, utan onödiga ord

knappologi’ orimligt systematiserande,

försök att göra vetenskap av bagateller

(efter en parodi i Strindbergs De

lycksaliges ö)

knark narkotika

knarrig grinig, gnällig, vresig

knaster en sorts enkel piptobak

kness’et Israels folkrepresentation

knittel (medeltida) versmått med fyra

tryckstarka stavelser i varje rad

knocka [nåcka] slå knockout knockout

[nåcka’ut] slag som fäller en boxare så att

han inte kan resa sig inom 10 sekunder

knollrig lockig, krusig

knop ① en nautisk mil (1852 m) i timmen

② sjömansknut

knorra klaga, gnälla, knota

knot ① yttring av missnöje, klagan ② en

sorts fisk

knott en sorts små myggor

know-how [nå-hau] (eg veta hur)

värdefullt tekniskt kunnande (kunskaper och

erfarenheter)

knusslig småsnål, alltför sparsam

knäsätta antaga, godkänna

knävelborrar stora (uppvridna) mustascher

KO förk för Konsumentombudsmannen

koaffera kamma koaffy’r frisyr,

håruppsättning

koagulera stelna; (om blod) levra sig

koalition förbund, allians; samverkan

koaxia’lkabel en särskild sorts kabel för

långväga överföring av ett stort antal

telefonsamtal samtidigt eller av TV- och

radiosändningar

ko’bolt ett metalliskt grundämne vars

föreningar i vissa fall ger blå färg

koboltkanon en sorts apparat för strålbehandling

av cancertumörer

kobra glasögonorm; äv beteckning för en

typ av telefonapparat

kocker en sorts kulformiga bakterier

kod [långt å-ljud] (nyckel till) hemlig skrift

eller teckensystem

koda översätta till programmeringsspråk

för datamaskin

kodei’n ett smärtstillande och

hostlindrande medel

ko’dex se codex

kodicill’ tillägg (särsk till testamente)

kodifiera sammanställa rättsregler eller

spridda lagbestämmelser till ett lagverk;

nedskriva, uppteckna kodifikation

sammanställning till ett lagverk

koexistens samtidig tillvaro, samexistens

koffei’n stimulerande ämne som finns bl a

i kaffe, te och kakao

kofferdi’- handels-

kofferdist ① handelsfartyg ② sjöman vid

handelsflottan

koffert packkista

ko’ger fodral för pilar m m

kogg en sorts (medeltida) brett lastfartyg

kognatisk tronföljd tronföljd där man och

kvinna har samma rätt till tronen (jfr

agnatisk tronföljd)

kognition (psykologisk term) allt som hör

till en individs intellektuella liv

(tänkande, inlärning, varseblivning m m)

kogniti’v som har att göra med förstånd eller

kunskap

koherent sammanhängande; samstämmig

kohesion sammanhållningskraft (stor hos

fasta kroppar, obetydlig hos gaser)

kohort’ (romersk) truppavdelning; skara

koincidens överensstämmelse;

sammanträffande

koine’ den grekiska på vilken bl a Nya

testamentet är avfattat

kokai’n ett narkotikum (tidigare även

använt som lokalbedövningsmedel)

koka’rd bandrosett (på huvudbonad)

kokett ① (adj) som lägger an på att

behaga; äv = tillgjord ② (subst) behagsjuk

kvinna kokettera flirta, göra sig till för att

behaga

kokill’ [kåkill] gjutform för smält metall

kokong’ insektslarvernas skyddshölje före

förpuppningen

kokott’ lättfärdig kvinna, demimonde

koks el kox stenkol som genom

upphettning befriats från flyktiga ämnen

kolcho’s kollektivjordbruk i Sovjetunionen

kole’riker (eg den som har för mycket

galla) häftigt uppbrusande person kole’risk

hetsig, häftig, obehärskad

kolesteri’n el kolestero’l en sorts fettämne

som bl a utgör huvudbeståndsdelen i

gallstenar och som anses kunna förorsaka

åderförkalkning

kolhydrater föreningar av kol, väte och

syre (bl a olika sockerarter, cellulosa,

stärkelse, dextrin)

koli’k häftiga buksmärtor

koli’t (med) inflammation i tjocktarmen

koljé el (med samma uttal) collier

(pärl)halsband

kolla förk för kollationera

kollabera falla ihop, "kollapsa"

kollaboratö’r medhjälpare; samarbetsman

(i dålig bemärkelse) kollaborera

samarbeta

kollaps’ sammanbrott, plötsligt

sammansjunkande kollapsa falla ihop

kollation ① festligt samkväm ②

jämförelse; sammanställning

kollationera jämföra (t ex en avskrift med

originalet), granska; "läsa mot"

kollega ämbetsbroder, yrkeskamrat; förr

lärare i ett läroverks lägre klasser

kollegia’l kamratlig; som hör samman med

ett kollegium; kollegialt beslut beslut

genom omröstning av vissa ämbetsmän (och

inte av chefen ensam) kollegialite’t

kamratlighet

kollegium ① namn på vissa äldre

ämbetsverk ② (sammanträde med) en

beslutande församling, särsk lärarkåren vid en

skola ③ (anteckningar från)

föreläsningskurs vid högskola

kollekt penninginsamling i samband med

gudstjänst

kollektbön den bön som vid svensk

högmässa läses före episteltexten

kollektion samling (t ex av konst eller av

en viss sorts varor)

kollekti’v ① (subst) grupp människor som

bildar en enhet; sammanslagna jordbruk

el dyl som (ägs och) brukas av flera; en

viss sorts substantiv som avser ett flertal

(t ex folk) ② (adj) gemensam;

sammanfattande

kollektivanslutning automatisk anslutning

till en organisation (t ex ett politiskt parti)

av medlemmar i en annan organisation

kollektivanställd anställd med avlöning

m m enligt kollektivavtal

kollektivavtal skriftlig överenskommelse

om avlöning m m mellan en

arbetsgivarpart och en arbetstagarpart

kollektivhus familjehotell

kollektivisera överföra egendom från

privat till statlig (eller kommunal)

kollektivism uppfattningen att individens

intressen måste träda tillbaka för

samhällsnyttan (motsats till individualism)

koller en hjärnsjukdom hos hästar

koll’i stycke frakt- eller ilgods, paket, bunt

el dyl

kollidera stöta ihop kollision

sammanstötning; konflikt

kollo’dium en tjockflytande vätska som

efter avdunstning bildar en tät hinna och

som används bl a vid sårförband

kollok’vium samtal; vetenskaplig

överläggning under fria former

kollrig förryckt, galen

kolofo’nium stråkharts

koloni’ (jfr kolonisera) ① besittning

utanför det egna landet ② koloniträdgård

(litet arrenderat område i utkanten av en

tätort) ③ samling människor med

gemensamt hemland eller gemensamma

intressen på en viss ort; sommarhem för barn

④ samling växter eller djur på en viss

plats

kolonialism industriländers exploatering

av (forna) kolonier eller andra u-länder

kolonialvaror varor från varmare länder

(kaffe, te, kryddor m m)

kolonisation av kolonisera odla upp och

befolka ett landområde; göra ett

landområde till koloni kolonist nybyggare

kolonn’ ① rund pelare ② militärförband

med underavdelningar (eller enskilda

soldater) bakom varandra

kolonna’d pelarrad, pelargång

kolonnett’ liten kolonn kolonnettgalleri

dekorativ pelargång i miniatyr

koloratu’r (eg färgläggning) utsmyckning

av en melodi (särsk i sång) med drillar,

löpningar o dyl

kolorera färglägga

kolorist målare som lägger an på

färgverkan; musiker som lägger an på olika

klangfärger

kolori’t färggivning, färgverkan

koloss’ något stort (och otympligt),

jättestaty kolossa’l ofantligt stor

koloxid en mycket giftig men luktlös gas

som uppkommer vid ofullständig

förbränning

kolporta’ge [-asj] försäljning av skrifter

genom kolportörer kolportagelitteratur

litteratur av låg kvalitet

kolportö’r ① kringvandrande

bokförsäljare ② resepredikant

kolumba’rium rum för gravurnor

kolumn’ (eg pelare) spalt; (smal) lodrät

följd av siffror eller ord

kolumnist person som regelbundet skriver

på viss plats i en tidning

kolv ① bakre delen av trästocken till ett

gevär el dyl ② rörlig del i en cylinder ③

låskolv (den del av låset som skjuts fram

och tillbaka) ④ lödkolv ⑤ en sorts uppåt

avsmalnande glaskärl ⑥ blomställning

hos vissa växter (t ex majskolv)

ko’ma djup medvetslöshet

kombattant deltagare i strid

kom’bi kombinerad person- och varubil

kombination av kombinera förena,

sammanställa; jämföra

komedi’ lustspel; skådespel med lyckligt

slut; spela komedi äv = förställa sig

komediant (nedsättande beteckning för)

skådespelare komedienn’ framstående

skådespelerska i komediroller

kometkarriär mycket snabb befordran

komfort’ bekvämlighet (och elegans)

komforta’bel bekväm, fin och trivsam

komi’k [o-ljud] det som framkallar löje;

lustighet ko’miker lustigkurre,

gyckelmakare; skådespelare med komiska roller

ko’misk lustig, löjeväckande

kommanditbolag personbolag där en del

bolagsmän endast med begränsat belopp

ansvarar för bolagets affärer

komman’do (kort) befallning; befäl,

militär myndighet; truppstyrka med viss

uppgift (jfr commandotrupper)

kommendant högste befälhavaren inom en

fästning eller för trupper på en viss ort

kommendera befalla, ge order, föra befäl

(över)

kommendö’r ① hög sjöofficer (närmast

under amiral) ② den som innehar en

högre grad av en förtjänstorden

kommensura’bel eg mätbar med samma

mått; jämförbar

kommenta’r förklaring, närmare

upplysningar; förklarande anmärkningar till en

text; utläggningar t ex om

dagshändelserna

kommenta’tor den som ger kommentarer

kommentera förklara; förse med

förklaringar eller anmärkningar

kommers’ handel

kommersialism ensidig inriktning på att

göra goda affärer

kommersiell’ som rör handel; som är

inriktad på att tjäna pengar

komminister (eg medtjänare) ordinarie

präst närmast under kyrkoherde

kommissa’rie eg ombud; titel för vissa

chefstjänstemän; ledare för en

utställning; (förr) militär befattningshavare som

i fält skötte förplägnad, förläggning m m

kommission uppdrag (för någons

räkning); samling personer med visst

uppdrag (t ex förlikningskommission);

kommitté

kommissionä’r person som yrkesmässigt

utför affärsuppdrag åt andra; tjänsteman

som skall utföra uppdrag åt allmänheten

(t ex låta ombesörja avskrifter)

kommitté en samling personer med

uppdrag att utreda en viss fråga eller

förbereda en åtgärd el dyl

kommo’d tvättskåp, tvättställ; förr äv =

byrå

kommunalisera låta en kommun överta en

verksamhet som drivits av staten eller av

enskilt företag

kommunalråd titel för politiskt vald

tjänsteman i ledningen av en kommun

kommunicera ① stå i förbindelse ② gå till

nattvarden kommunikant nattvardsgäst

kommunikation samfärdsel; förbindelse;

överförande av information

kommuniké meddelande till allmänheten

(från en myndighet)

kommunion nattvardsgång

kommunism egendomsgemenskap;

politiskt system som bl a gör samhället till

ägare och förvaltare av

produktionsmedlen (kapital, åkerjord, gruvor m m)

kommutation (av kommutera) förändring,

ombyte kommuta’tor strömomkastare (en

sorts elektrisk maskin)

kompakt’ tät, fast, sammanpressad

kompani ① ett militärt förband

(underavdelning av bataljon) ② sällskap;

handelsbolag

kompanjo’n [o-ljud] den som tillsammans

med en annan driver en verksamhet

kompara’bel jämförlig; som kan

kompareras komparation jämförelse; gradböjning

hos adjektiv och adverb (t ex stark-

starkare-starkast)

komparativ ① (subst) högre grad vid

komparation (t ex starkare) ② (adj)

jämförande

komparera (eg jämföra) gradböja ett

adjektiv eller ett adverb

kompars’ obetydlig person; statist

kompass’ instrument som visar

nord/syd-riktningen

kompen’dium sammandrag; kortfattad

lärobok; anteckningar från föreläsningar

kompensation av kompensera uppväga,

utjämna; ersätta

kompetens’ den skicklighet eller utbildning

som fordras kompetent’ skicklig; som

fyller kraven på kompetens, behörig

kompilation (eg plundring) samlande av

eller samling av utdrag ur andras skrifter

kompila’tor den som kompilerar

kompilera plocka samman utdrag ur andras

skrifter; låna idéer från skilda håll

komplement utfyllnad; tillägg

komplementfärger par av färger som

tillsammans kan ge intryck av vitt ljus (t ex

grönt och rött)

kompleto’rium se completorium

komplett fullständig komplettera göra

fullständig; fylla ut; utöka en examen

med nytt eller högre betyg i något ämne

komplex ① eg något sammansatt;

sammanfattning; sammanhängande enhet

(t ex byggnadskomplex) ②

föreställningar i det omedvetna som trängts bort och

orsakar psykiska besvär

komplicera göra invecklat, trassla till,

försvåra komplicerat lyte ett lyte jämte

ytterligare något lyte (t ex blindhet jämte

dövhet)

komplikation ny svårighet; tillstötande

sjukdom

komplimang’ artighetsfras; beröm

komplimentera säga artigheter (till); lyckönska

komplott’ sammansvärjning; intrig(er)

komponent beståndsdel

komponera sammansätta konstnärligt;

skriva musik komponist tonsättare

komposition sammansättning;

uppbyggnad av ett konstnärligt verk; musikstycke

kompo’situm (plur komposita)

sammansatt ord

kompositö’r tonsättare

kompost’ avfiUshög; gödsel av multnade

växtdelar o dyl

kompott’ inkokt frukt; blandning, röra

kompoundstål [-pa’und-] verktygsstål

(sammansättning av hårt och mjukt stål)

kompress steril gasbinda till förband

kompression tryck; sammanpressning t ex

av förbränningsgas i en bilmotor

kompress’or maskin som pressar samman

gaser

komprimera trycka samman, förtäta

kompromettera ställa i dålig dager,

skämma ut

kompromiss sammanjämkning,

överenskommelse genom eftergifter från båda

sidor kompromissa gå en medelväg; pruta

av på sin övertygelse

kon [långt o-ljud] kägla med topp och

cirkulär basyta

koncentra’t kort sammanfattning;

koncentrerad lösning

koncentration av koncentrera eg samla i en

punkt; sammantränga; förtäta; göra en

lösning starkare; samla uppmärksamheten

kring något koncentrera sig på inrikta

sig på

koncentriska cirklar cirklar med

gemensam medelpunkt

koncept manuskript till ett föredrag, kladd

till en skrivelse el dyl; tappa koncepterna

komma av sig

konception befruktning; (inspiration till)

skapande; äv = avfattning av en skrivelse

konce’rn [-särn el -sörn] sammanslutning

av affärs- eller industriföretag

koncession tillstånd av myndighet att

bedriva viss verksamhet

koncessi’v medgivande

koncilians [-ans el -angs] försonlighet,

medgörlighet konciliant försonlig,

medgörlig; medlande

konci’lium beteckning för vissa

kyrkomöten

koncipiera bli havande med; få idén till;

författa; äv = uppfatta

konci’s kort och exakt

kondens vanligen = kondensvatten

kondensa’t vätska som bildats vid

kondensering

kondensation av kondensera förtäta(s);

övergå från gas till vätska; överföra från

gas till vätska

konden’sor ① apparat som genom

avkylning kondenserar ånga till vatten (bl a vid

ångpanna) ② lins eller linssystem som

bryter samman ljusstrålarna

kondition ① hälsotillstånd, "form";

levnadsvillkor ② (förr) anställning

konditiona’l villkorlig

konditionering ofta = luftkonditionering

(sdo)

kondi’tor sockerbagare konditori’ butik

för försäljning av bakelser o dyl (vanligen

i förening med servering)

kondoleans [-angs] beklagande av någons

sorg kondolera uttrycka sitt deltagande i

någons sorg

kondo’m en sorts preventivmedel för män

kondottiä’r anförare för legotrupp i det

medeltida Italien; lycksökare

konduk’tor ledare för elektricitet (eller

värme)

konduktri’s kvinnlig konduktör

konduktö’r person som kontrollerar (eller säljer)

biljetter på tåg eller buss

konfederation (stats)förbund

konfektion fabrikstillverkning av kläder;

(handel med) färdigsydda kläder

konfekty’rer konfekt, sötsaker

konferencié el konferencier [-angsie’]

programledare, presentatör av de

uppträdande t ex i en revy konferenciä’r kvinnlig

konferencié

konferens (sammankomst för)

överläggning konferera överlägga; förhandla

konfession trosbekännelse; kyrkosamfund

konfessionalism strängt fasthållande vid

en trosbekännelse konfessionell som

avser trosbekännelsen; som strängt håller på

trosbekännelsen

konfess’or biktfader

konfett’i små runda kulörta pappersbitar

som karnevalsdeltagare kastar på

varandra

konfidentiell’ [-dentsiell] sagt i förtroende,

ej för offentligheten

konfiguration yttre form; (stjärnornas)

inbördes ställning

konfirmand den som konfirmeras

konfirmation (eg bekräftelse)

religionsundervisning och första nattvardsgång

konfirmera bekräfta, stadfästa (t ex ett

beslut) konfirmeras förberedas för och

begå sin första nattvardsgång

konfiskation av konfiskera ta i beslag;

indraga till staten

konfity’rer se konfektyrer

konflikt strid, tvist; sammanstötning

konform’ likformig konformism

likriktning konformite’t likformighet,

överensstämmelse

konfrontation ① sammanförande (t ex av

en brottsling och hans offer) ②

sammandrabbning konfrontera eg ställa ansikte

mot ansikte; sammanföra

konfundera förbrylla, förvirra konfy’s

förbryllad, bragt ur fattningen

kongenia’l själsligt besläktad, av samma

läggning kongenialite’t själsfrändskap

kongenita’l medfödd

kongestion [kånjesjon] blodstockning,

tillfällig blodöverfyllnad

konglomerat sammangyttring; bergart som

består av hopgyttrade stenar o dyl

kongregation kyrklig sammanslutning;

klosterliknande men friare

sammanslutning

kongress (internationell) sammankomst

särsk av forskare; stort möte mellan

ombud i ett politiskt parti kongressen

folkrepresentationen bl a i USA

kongruens överensstämmelse, likformighet

kongruensböjning böjning av ett ord så

att det passar ihop med ett annat ord

kongruent lika till form och storlek

ko’nisk [o-ljud] kägelformig

konjektu’r eg gissning; förslag till läsning

av ett otydligt eller skadat ställe i en

gammal skrift

konjnga’l äktenskaplig

konjugation (språk) verbböjning särsk

med avseende på tidsformer

konjunktion bindeord

konjunktiv (språk) verbets "modus" för att

uttrycka något önskat eller ovisst

(böjningsformer som leve och finge)

konjunktu’rer marknadsläge,

tidsförhållanden som påverkar näringslivet

konka’v inåtbuktad (motsats till konvex)

konkla’v (eg låst rum) de till påveval

församlade och i Vatikanen inlåsta

kardinalerna

konklusion (av konkludera) slutsats, logisk

följd

konkordans eg överensstämmelse;

förteckning över bibelställen av samma innehåll;

eller i en annan skrift

konkorda’t överenskommelse mellan en

stat och den romersk-katolska kyrkan

konkre’t (motsats till abstrakt) påtaglig,

åskådlig, verklig

konkretion ① åskådlighet ② klumpformig

bildning i en bergart eller jordavlagring

konkretisera göra åskådlig

konkret konst annan beteckning för

nonfigurativ (icke-föreställande) konst

konkret musik sammanställning av olika

ljudeffekter inspelade på band

konkubi’n älskarinna, frilla

konkurrens tävlan (särsk i

affärssammanhang) konkurrent medtävlare konkurrera

tävla

konkurs ekonomiskt sammanbrott då alla

tillgångar (konkursboet) skall fördelas

mellan fordringsägarna

konnotation ① ett begrepps

betydelseinnehåll ② (känslomässig) bibetydelse (jfr

dåraktig och oförståndig som betyder

samma sak men har olika konnotationer)

konnässö’r kännare

konossement intyg av skeppsbefälhavare

eller rederi om gods som tagits emot för

sjötransport

konsekration invigning, helgande (t ex av

brödet och vinet vid nattvarden)

konsekuti’v som anger en följd

konsekvens’ följd av något, följdriktighet

konsekvent’ följdriktig; principfast;

strängt genomförd (jfr inkonsekvent)

konselj’ sammanträde mellan statschef och

regering konseljpresident regeringschef i

vissa länder (motsvarande svensk

statsminister)

konsert ① (offentlig) musikalisk

underhållning ② musikverk för soloinstrument

(t ex piano eller violin) och orkester

konsertmästare den främste

förstaviolinisten i en orkester

konservatism fasthållande vid det som är

(eller har varit); politisk åskådning som

motsätter sig snabba förändringar i

samhället konservati’v som håller fast vid det

gamla och invanda

konserva’tor person som har till yrke att

vårda gamla ting (tavlor, möbler m m)

eller att stoppa upp djur; titel för vissa

tjänstemän vid museer

konservato’rium högre musikskola

konserver matvaror som gjorts hållbara

för längre tid (t ex genom förvaring i

lufttätt kärl)

konservera bevara, behålla i oskadat skick;

lägga in konserver

konsideration hänsyn

konsilians och konsiliant se koncilians och

konciliant

konsilium se koncilium

konsistens beskaffenhet; fasthet

konsistensfett en sorts smörjmedel

konsistoriell som hör ihop med ett

konsistorium konsisto’rium beteckning för vissa

styrelser; domkapitel

konsol från vägg utskjutande stöd för

balkong el dyl; stöd för vägghylla

konsolidera stärka, göra solid

konsommé (el consommé) klar (kött)soppa

konsonant medljud, språkljud som inte

ensamt kan bilda en stavelse

konsortium [-sårtsium] (tillfällig)

sammanslutning av personer eller företag

konspiration sammansvärjning, komplott

konspiratö’r den som konspirerar

konspirera sammansvärja sig, stämpla mot

någon; intrigera

konstans’ oföränderlighet konstant ①

(adj) oföränderlig, bestående, oavbruten

② (subst) oföränderlig storhet (i

matematik eller fysik)

konsta’pel polisman; förr även artilleriets

motsvarighet till korpral

konstatera fastslå som faktum; förvissa sig

konstellation stjärnbild; himlakroppars

ställning i förhållande till varandra

konsternerad bestört, förvirrad

konstifi’k besynnerlig, konstig

konstituera ① grunda, stifta; organisera

② utgöra det väsentliga ③ förordna till

innehavare av en tjänst

konstitution ① sammansättning,

beskaffenhet ② kroppsbyggnad ③

statsförfattning; grundlag(ar)

konstitutionalism av grundlag reglerad

statsform (med begränsade befogenheter

för statschefen)

konstitutionell’ ① medfödd; beroende av

kroppsbyggnad el dyl ② grundlagsenlig

konstitutionsutskottet förk KU ständigt

utskott i den svenska riksdagen för bl a

grundlagsfrågor och bevakning av

statsrådens ämbetsutövning (jfr decharge)

konstituti’v grundläggande; väsentlig

konstitutoria’l förordnande att inneha viss

statlig tjänst

konstra krångla, bråka, sätta sig på tvären

konstruera (eg bygga upp) tänka ut och

göra ritning till; utforma; sammanfoga;

finna på konstruerad äv = påhittad i

motsats till verklig

konstruktion ① uppbyggnad; sättet varpå

något är sammansatt; ritning ② språklig

uppbyggnad av fraser eller meningar ③

påhitt

konstruktiv ① som hör ihop med

konstruktionen ② uppbyggande, som ger

byggnaden bärkraft ③ nyskapande

konstruktö’r den som gör upp planen

(ritningen) till en byggnad, en maskindel

el dyl

kon’sul (plur konsu’ler) person som är

förordnad att tillvarata ett främmande lands

handelsintressen m m konsula’t en

konsuls tjänst eller tjänstelokal

konsulent sakkunnig rådgivare

konsult’ rådgivare (t ex i byggnadsfrågor);

konsultativt statsråd

konsultation rådfrågning (särsk hos läkare

eller advokat); äv = överläggning

konsultati’v rådgivande konsultativt

statsråd statsråd som inte är departementschef

konsultera rådfråga en fackman;

konsulterande ingenjör ingenjör(sbyrå) som ger

råd och anvisningar

konsulä’r som hör samman med konsul(at)

konsum förk för konsumtionsförening

kooperativ handelsförening

konsument köpare; förbrukare

konsumentombudsman förk KO

ämbetsman med uppgift att övervaka

försäljningsmetoder o dyl

konsumera förtära; förbruka konsumtion

förbrukning, åtgång; förtäring (motsats

till produktion)

kontagiö’s [g-ljud] smittsam

kontakt ① beröring, förbindelse ②

anslutning till elektrisk ledning, stickkontakt

kontakta sätta sig i förbindelse med

kontamination ① (språk) förblandning av

två uttryck (t ex "orsaken berodde på" i

st f orsaken var eller det berodde på) ②

nedsmittning; förorening med radioaktivt

ämne

kontaminera sammanblanda; smitta ned,

förorena

kontemplation begrundan, försjunkande i

religiösa eller filosofiska betraktelser

kontemplati’v inåtvänd; tankfull

kontenans [-angs el -ans] fattning;

självbehärskning

konten’ta huvudinnehållet, "kärnan" i

något

konterfej’ porträtt

kontext’ textsammanhang

konti se konto

kontinent fastland; världsdel kontinenta’l

som hör till en kontinent; storslagen

kontinenten ofta = Europas fastland

kontingent’ ① andel; viss mängd ②

bidrag; (medlems)avgift ③ grupp,

truppavdelning

kontinue’rlig oavbruten,

sammanhängande kontinuite’t fortgång, oavbrutet

sammanhang

konto (plur konti el konton) räkning;

samlade räkenskapsposter kontokort kort

som ger rätt att handla på kredit

kontokurant eg löpande räkning; kontoutdrag

för viss tid

kontorisera göra bostäder till kontor

kontra- mot-, t ex kontraorder

kontraband smuggelgods; vara som ett

krigförande land lägger beslag på om den

fraktas till fiendeland

kontrabas basfiol

kontradans dans i vilken paren rör sig mot

varandra

kontradiktion motsägelse kontradikto’risk

motsägande, rakt motsatt

kontrahent den som ingår eller har ingått

en överenskommelse med en annan

kontrahera ① ingå överenskommelse ②

sammandraga (sig)

kontrakt ① skriftlig överenskommelse ②

underavdelning av ett biskopsstift

kontraktion sammandragning;

volymminskning

kontraktsprost kyrkoherde eller

komminister som av biskopen är utsedd till

kyrklig ledare av ett kontrakt

kontramärke kontrollmärke; frånskiljbar

del av en biljett el dyl; inlämningskvitto

kontrapunkt (mus) sammanställning av

flera självständiga melodier till en

flerstämmig sats

kontrasignera [-singnera el -sinjera] skriva

sitt namn under strecket på en handling

(som redan undertecknats av

beslutsfattaren) och ansvara för att ärendet blir rätt

expedierat

kontrast motsats kontrastera bilda

motsats, sticka av (mot)

kontribuera lämna bidrag kontribution

bidrag; krigsskatt

kontroll övervakning, granskning

kontrollant den som kontrollerar något

kontrollera övervaka, se till att allt går rätt till; äv

= behärska

kontrollstämpel stämpel med bl a

årsbokstav på guld- och silverarbeten

kontrollö’r titel för vissa tjänstemän med

övervakande uppgifter

kontrovers’ tvist, stridighet kontroversiell’

omstridd

konträ’r motsatt

kontu’r ytterlinje; grunddrag

kontusion skada genom stöt eller slag

konvalescens’ [-sjens el -sens]

tillfrisknande konvalescent sjuk person på

bättringsvägen

konvenans’ [-angs el -ans] det passande,

god ton (i sällskapslivet) konvenansparti

äktenskap som bygger på beräkning (och

mindre på kärlek)

konvenera passa, vara lämplig

konvent’ ① sammankomst; prästmöte ②

kloster

konventik’el religiös sammankomst utan

statskyrkopräst; bönemöte

konvention överenskommelse, fördrag

mellan stater

konventionell’ som inte bryter mot det van-

liga, traditionell; stel, opersonlig;

konventionella vapen andra vapen än

kärnvapen

konvergent sammanlöpande konvergera

löpa samman, närma sig varandra

konversa’bel lätt att tala med, språksam

konversation belevat samspråk, samtal i

sällskapslivet

konversationslexikon alfabetiskt ordnat

uppslagsverk i skilda ämnen

konversera föra ett samtal (med)

konvertera ① övergå till annan

religionsform (särsk till katolicism) ② ombilda,

förändra ③ omvandla avfall så att det

kan komma till nytta

konvertering ① utbyte av ett lån mot ett

annat ② övergång till annan

religionsform

konverti’bel utbytbar (t ex om en valuta)

konverti’t person som har konverterat

(sdo)

konvex’ utåtbuktad, kupig (motsats till

konkav)

konvikto’rium eg klostermatsal

konvoj’ ett antal handelsfartyg som

skyddas av krigsfartyg (och flyg) eller som

hjälps fram av isbrytare

konvolu’t stort kuvert, omslag om

handlingar

konvulsion krampanfall konvulsi’visk

krampaktig

kooperation samarbete; organiserad

ekonomisk samverkan; andelsrörelse

kooperati’v som hör samman med kooperation

kooperera samarbeta

koordina’ter tal som änger en punkts

avstånd till ’axlarna’ i ett koordinatsystem

(jfr abskissa och ordinata)

koordination samordning

koordinatsystem (mat) korsning av t ex två

linjer (’axlar’) i rät vinkel med varandra

(vågrät x-axel och lodrät y-axel)

koordinera samordna

kope’k ett ryskt skiljemynt (1/100 rubel)

kopi’a avskrift, avtryck; noggrann

efterbildning av ett konstverk kopiera göra en

eller flera kopior, efterbilda

kopiö’s ofantlig, väldig

koppel ① anordning för koppling ②

livrem av läder som ger fäste för pistol,

sabel m m ③ rem eller kedja att binda

hundar med ④ hundar som jagar tillsammans

kopplare person som skaffar kunder åt

prostituerade eller på annat sätt förmedlar

könsumgänge koppleri’ främjande av

otukt

ko’pra den torkade frövitan från

kokosnötens kärna

kopter medlemmar av den koptiska kyrkan

i Egypten, kristna ättlingar av de gamla

egyptierna

ko’pula (språk) ’bandet’ mellan subjekt

och predikat (t ex gatan är asfalterad)

kor [o-ljud] ① partiet kring (hög)altaret i

en kyrka; en särskild avdelning för

prästerskapet och kören i en katolsk kyrka ②

kör

kora [å-ljud] el kåra välja

kora’l psalmmelodi; kyrklig sång

korall’ skelettet av en sorts nässeldjur

(använt till smycken)

Kora’nen islams heliga skrift

ko’rd el cord vävstommen i ett bildäck

ko’rda rät linje mellan två punkter på en

cirkellinje

kordia’l hjärtlig, förtrolig

kordong’ (eg snöre) trupp- eller poliskedja

som avspärrar ett område

ko’re (eg flicka) grekisk flickstaty

koreogra’f den som arbetar med

koreografi koreografi’ danskonst; teckensystem

för steg m m i en balett (jämte

motsvarande musiknoter)

korinter [o-ljud] en sorts russin

korintisk stil den yngsta av de tre grekiska

arkitekturstilarna (bl a med höga och rikt

skulpterade kapitäler)

korist [o-ljud] körmedlem, särsk medlem

av en operakör

kornett ① ett blåsinstrument ② (förr)

officer av lägsta graden vid kavalleriet

kornisch ① list för gardiner eller draperier

② kransgesims (sdo)

korolla’rium följdsats, självklar följd (av

något som redan bevisats)

koro’na se corona

korp förk för korporation

korporation sammanslutning av personer

med samma yrke; kår; av statsmakten

erkänd eller föreskriven samfällighet (t ex

en kommun)

korpulens fetma korpulent fyllig, tjock

korrekt’ riktig, felfri, oklanderlig

korrektion rättelse; förbättring; (förr äv =

bestraffning) korrekti’v medel till rättelse

eller förbättring

korrektur provtryck där fel kan rättas

korrela’t ord eller begrepp som hänvisar till

varandra; det ord som ett pronomen

syftar på

korrelation växelverkan; ömsesidigt

förhållande; (statistisk term) sambandet

mellan två variabler korrelera stå i

växelverkan; sätta i inbördes sammanhang

korrespondens [-dens el -dangs] ①

brevväxling; brevskrivning; brevsamling ②

överensstämmelse; samband

korrespondensundervisning undervisning genom

studiebrev

korrespondent brevskrivare; kontorist som

sköter ett företags brevväxling (särsk på

främmande språk); person som till en

tidning eller radio/TV lämnar meddelanden

från en annan ort (särsk i ett främmande

land)

korrespondera ① brevväxla, stå i

förbindelse med ② motsvara

korrido’r ① långsmal gång med dörrar till

olika rum ② landremsa mellan två länder

eller genom ett främmande land

korrigera [-sjera] rätta

korrodera rosta, ärga; frätas sönder

korrosion förstöring av metaller genom

inverkan av frätande vätskor eller gaser

korrugerad (särsk om plåt) veckad, räfflad

korrumpera fördärva, förfalska; muta

korrupt’ fördärvad korruption

(sede)fördärv; mutsystem

korsa’r sjörövare

korsett åtsittande livstycke för att ge

vackrare figur eller stöd åt en svag rygg

korsgång pelargång runt en klostergård

korso se corso

korte’ge [-esj el -äsj] festtåg av ridande

eller åkande; lång rad av fordon

ko’rum [ö-ljud] morgon- eller aftonbön vid

militärförband

korund’ en sorts hårt mineral använt dels

som ädelsten (röd rubin eller grön

smaragd), dels som slipmedel

ko’rus [o-ljud] eg kör; i korus alla på en

gång

korvett’ en sorts krigsfartyg

koryfé urspr körledare i ett grekiskt

drama; person i framskjuten ställning, pamp

koschenill en sorts rött färgämne

kosme’tika skönhetsmedel kosmetolo’g

person som specialiserat sig på

skönhetsvård

kos’misk som avser världsalltet eller

världsrymden

kosmodro’m startplats för rymdfarkoster

kosmogoni’ läran om världsalltets

uppkomst kosmologi’ vetenskapen om

världsalltets byggnad och utveckling

kosmona’ut (sovjetisk) rymdfarare

kosmopoli’t person som känner sig hemma

överallt i världen

kos’mos världsalltet som ett ordnat helt

(motsats till kaos); universum

kostymera klä ut

kotiljong en sällskapsdans (bl a som

avslutning på en bal)

kotlett (maträtt av ) stekt kött med ett

stycke revben

kotteri’ slutet sällskap, gäng, klick

koturn’ sko med mycket höga sulor för

skådespelarna i antik tragedi

kpist [kå’pist] förk för kulsprutepistol

kraba’t skälm, lymmel; pojkbyting

krabb sjö sjögång med korta och höga

vågor

krackelering el krackely’r (konstgjorda)

fina sprickor i glasyren på porslin eller i

fernissan på en tavla

krake’l gräl, bråk

krampa U-formig järnhake med

tillspetsade ändar, stor märla

kramsfågel ätbar småfågel

kra’nium huvudskål, skalle

kransgesims listverk kring en byggnads

översta del

krasch ① brak, skräll ② ekonomiskt

sammanbrott

krascha’n större ordensstjärna

krass grov, fräck, hänsynslös;

materialistisk, jordbunden

kra’ter (eg skål) den övre trattformiga

delen av en vulkan; grop i marken efter en

bombexplosion

kravall’er upplopp, gatuoroligheter

kravatt’ en sorts herrhalsduk

kravell’byggd (om träbåtar) byggd med

bordläggningsplankorna kant mot kant

(jfr klinkbyggd)

kreation skapelse; modeskapelse

kreati’v nyskapande

kredensa eg avsmaka en dryck för att visa

att den inte är förgiftad

kre’dit tillgodohavande

kredi’t ① uppskov med betalning ②

möjlighet att få låna pengar (därför att

långivaren tror på låntagarens

betalningsförmåga)

kreditera gottskriva, räkna till godo; föra

in på ett kontos kreditsida

krediti’v tillstånd att på bank lyfta pengar

intill ett visst belopp

kreditivbrev fullmakt för ett diplomatiskt

sändebud att representera sitt land

kre’ditor plur kredito’rer fordringsägare

kre’ditsida inkomstsida (den högra i en

kassabok); en persons "goda sidor"

kreera skapa, utforma, gestalta (t ex en

roll på teatern); utnämna

kremation eldbegängelse, likbränning i ett

krematorium kremato’rium byggnad för

(jordfästning och) eldbegängelse kremera

bränna i krematorium

krenelering uppskjutande partier på krönet

av en mur (tinnar) och mellan dem

öppningar som skottgluggar

kreo’ler avkomlingar av invandrade

européer i Syd- och Mellanamerika

krepera spricka; brista; dö

kretensare el kre’ter forntida invånare på

Kreta

kre’ti och ple’ti blandat sällskap, vem som

helst

kretong en sorts tyg med tryckt mönster

kreva’d av krevera springa sönder,

explodera

kria (övnings)uppsats

kricket en sorts (engelskt) bollspel

kriminal- som har att göra med brott eller

brottslingar, t ex kriminalpolis

kriminalisera genom lag utmärka som

brott, stadga straff för

kriminalist person som sysslar med

kriminologi

kriminalite’t brottslighet

kriminell’ brottslig

kriminologi’ vetenskapen om brottslighet

och dess orsaker

krinoli’n vid klänning som spänns ut av

t ex (metall)ringar under kjolen

kris ① avgörande vändning under en

sjukdom; hastig förändring ② ett ekonomiskt

eller politiskt läge som vållar stora

bekymmer

kristall ① fast och regelbunden form av ett

ämne med plana ytor och för varje ämne

konstanta vinklar ② slipat glas

kristalli’n(isk) kristallartad men inte fullt

kristalliserad

kristallisation kristallbildning

kristallisera övergå till kristallform;

kristalliseras ut äv = ta fast (åskådlig) form

kristallisk klar och glänsande som kristall

kristallografi’ vetenskapen om kristaller

kristologi’ läran om Kristi person

krite’rium ① kännetecken; bevis ②

travtävling (för tvååriga hästar)

kriticism ① (överdrivet) kritisk inställning

② kritisk prövning av problemet om

kunskapens möjlighet

kriti’k granskning, värdering; klander

kri’tiker den som kritiserar; granskare,

anmälare i tidning eller radio/TV av

litteratur, konst, musik m m

kritisera granska, bedöma; ofta -

klandra, påvisa brister

kritisk ① (till kritik) granskande,

prövande; kitslig, inställd på att finna fel ② (till

kris) farlig, riskabel; avgörande

kroa’tisk som tillhör eller utmärker eller

härstammar från Kroatien (delrepublik i

Jugoslavien)

krock sammanstötning

krockera träffa motspelares klot i krocket

krocket ett gammalt utomhusspel med

klubbor, klot och bågar

kroka’n en sorts tornliknande bakverk av

spritsad mandelmassa

krokett’er flottyrkokta rullar av kött-,

fisk- eller grönsaksstuvning

kroki’ el (med samma uttal) croquis utkast

till målning, skiss; teckning efter levande

modell

krollsplint torkade palmbladsfibrer el dyl

för stoppning av möbler m m

kromatisk skala (mus) skala med

genomgående halva tonsteg

kromoso’mer trådformiga bildningar i

cellkärnorna och bärare av arvsanlagen

kronan [o-ljud] äv = staten; kron- stats-,

statlig, t ex kronjuveler, kronoskatt

kro’nikerhem vårdhem för kroniskt sjuka

kro’nisk långvarig, bestående; obotlig

kronologi’ [g-ljud] tideräkning;

tidsindelning; tidsföljd kronolo’gisk [g-ljud]

ordnad i tidsföljd

kronometer ur för mycket noggrann

tidmätning

krucifix’ kors med Kristus-bild

KRUM förk för Riksförbundet för

kriminalvårdens humanisering

krum böjd, krokig krumbukter

slingringar, undanflykter, förevändningar

krumelu’r kroklinje, släng; äv =

egendomlig person

krumhorn ett blåsinstrument med

uppsvängt tonrör; en orgelstämma

krampen förkrympt, förvriden, krokig

krupp (med) difteri i luftstrupen; falsk

krupp anfall av svår andnöd

krusiduller snirklar, utsirningar

kruska en sorts gröt av vetekli, vatten,

russin m m

krusta’d bägarliknande bakverk som fylls

med stuvning

krux (eg kors) svårighet

krypta rum under golvet i kyrka

kryptisk hemlighetsfull, dunkel krypto

hemligt språk

kryssa segla i sicksack mot vinden

kryssare en sorts snabbseglande

örlogsfartyg; större segel- eller motorbåt

krys’tad ansträngd, konstlad, tillgjord

krystallo’s ett sötningsmedel (i st f socker)

kräftgång tillbakagång

kräkla biskopsstav

krämfärgad gräddfärgad

krämpa lindrig sjukdom; åldersbesvär

kränga vrida, vränga, vända ut och in på;

(om båt) lägga sig på sidan, svänga över

än åt den ena sidan och än åt den andra

kränka förolämpa, djupt såra; bryta mot,

förgripa sig på

kräpp tunt krusigt tyg, krusflor

krä’sen nogräknad, kritisk i fråga om mat

och dryck kräslig överdådig, yppig;

läcker; förfinad

krön topp, avslutning uppåt (t ex på en

byggnad) kröna äv = ge en fin avslutning

krö’nika historieskildring med händelserna

i tidsföljd; översikt (i tidningar eller

radio/TV) över aktuella händelser på något

område krönikö’r den som skriver

krönikor

krö’sus person som är mycket rik

KS förk för Krigsskolan (på Karlberg)

KSLA förk för (Kungl) Skogs- och

lantbruksakademien

KSS förk för (Kungl) Sjökrigsskolan

KTH förk för Kungl Tekniska högskolan i

Stockholm

KU förk för Konstitutionsutskottet

kubism en konstriktning (början av

1900-talet) som bl a visade förkärlek för

geometriska former

kuf underlig person; original ku’fisk

besynnerlig

kujo’n feg stackare kujonera förtrycka

ku’ll diversearbetare i Östasien

kulina’risk som rör kokkonsten

kuling hård vind

kuliss ① flyttbar (sido)dekoration på en

teater ② något som skall dölja det

verkliga förhållandet

kul’men höjdpunkt kulminera nå sin

höjdpunkt

kult (religiös) dyrkan; gudstjänst;

gudstjänstform

kultiva’tor ett jordbruksredskap för

uppluckring av jorden

kultivera odla; förfina kultiverad som har

kultur; fint bildad

kultje frisk vind

kultur ① odling; odlande och brukande av

jord ② förfining i sätt att uppträda o dyl

③ andlig odling: vetenskap, konst,

litteratur m m; civilisation

kulturlager jordlager som innehåller spår

av boplatser från äldre tid

kulturväxter nyttoväxter (sädesslagen,

kryddväxter m fl)

kul’vert tunnel för större ledningar (även

för gångtrafik)

kulö’r färg kulört färgad; brokig

kummel ① stenrös; gravrös från

bronsåldern eller äldre järnåldern ② stenpelare

som fast sjömärke ③ en sorts fisk

kumpa’n kamrat

kumulation av kumulera hopa,

sammanföra

Kungl Maj:t förk för Kunglig Majestät

Kungliga Teatern Operan i Stockholm

kupera ① skära av, stubba ② ta ett antal

kort överst i en kortlek och lägga dem

under resten av leken

kuperad (om mark) backig, kullig

kupido’n liten kärleksgud, amorin

kuplett revyvisa (med refräng)

kupo’l överbyggnad som liknar ett halvklot

eller en lök

kupong avskilj bar del av ett häfte eller av

en blankett

kupp djärv och överraskande handling

kur ① litet skjul ② sjukdomsbehandling;

läkemetod ③ uppvaktning

kura’ge [-asj] mod

kurant’ ① lättsåld; gångbar ② frisk

kurati’v botande

kura’tor ① person med uppgift att ge råd

och hjälpa till i sociala angelägenheter

(t ex på sjukhus eller i skola) ②

ordförande i studentnation vid högskola

kur’bits en sorts gurkväxt; den vanligaste

blomsterdekorationen i dalmålningar

kurder ett folk i Främre Asien, bl a i Irak

och Iran

kurera bota

kuria’lstil detsamma som kanslistil

ku’rian den romersk-katolska kyrkans

högsta ledning; påvens hov med skilda

slags funktionärer

kuriosite’t el kurio’sum (plur kurio’sa)

märkvärdighet; sällsynthet

kuri’r (eg ilbud) person som överför

diplomatiska handlingar mellan hemlandet och

dess beskickningar utomlands (och som

tack vare särskilt pass, kurirpass, är

skyddad för visitering av medförda

handlingar)

kuriö’s egendomlig, besynnerlig

kurs ① riktning för ett föremål i rörelse

eller för verksamheten inom ett (politiskt)

parti ② dagspriset på andra länders

valutor eller på aktier o dyl ③ undervisning i

ett ämne under viss tid ④ kunskaper och

färdigheter som skall inhämtas i skolan

eller för en viss examen

kursi’v ① (subst) lutande tryckstil: kursiv

② (adj) löpande; flyktig; utan

förberedelse

kursivera utmärka genom kursivstil;

understryka, framhålla särskilt

kurta’ge [-asj] mäklararvode (t ex vid

börsaffärer)

kurti’s flört, uppvaktning kurtisa’n

demimonde kurtisera flörta, uppvakta

kurva kroklinje; vägkrök; linje som vid

grafisk framställning anger ett visst

förlopp (t ex feberkurva)

kuschad (eg behandlad som en hund)

hunsad; undergiven

kuty’m skick och bruk, vana

kuvert äv = tallrik med tillbehör vid

måltid (kniv, gaffel, sked, glas m m)

kuvö’s en sorts värmeapparat för vård av

spädbarn som fötts för tidigt

kW förk för kilowatt

KVA förk för (Kungl)

Vetenskapsakademien

kvacksalvare person som inte är utbildad

till läkare men ändå har läkarpraktik;

’klok gubbe’

kva’der fyrkantigt uthuggen byggnadssten

kval plåga, lidande; vånda

kval- förk för kvalificerings-, t ex

kvalmatch match som skall avgöra vilket lag

som skall gå vidare

kvalificera sig visa sig lämplig; skaffa sig

behörighet kvalificerad lämplig; skicklig;

förtjänt; krävande

kvalificerad majoritet vanl = minst två

tredjedelars majoritet

kvalifikation lämplighet; behörighet;

kvalifikationer goda förutsättningar

kvalitati’v med hänsyn till kvaliteten

kvalité el kvalite’t (god) beskaffenhet hos

en vara; värdefulla egenskaper, inre värde

kvalmigt kväljande varmt; instängt

kvant (plur kvanta) måttenhet för

strålningsenergi

kvantitati’v med hänsyn till mängden

kvantite’t ① mängd, myckenhet ②

uttalslängd

kvantteori en för modern fysik

grundläggande teori om strålningens natur

kvantum viss mängd; så mycket det skall

vara (jfr också quantum satis)

kvarlåtenskap egendom som en avliden

lämnar efter sig

kvarstad beslag tills vidare, (tillfälligt)

förbud mot försäljning

kvart äv = ① den fjärde tonen i den

vanliga musikskalan ② lokal där narkomaner

håller till

kvarte’r ① område som begränsas av fyra

gator (eller av torg och gator) ② månfas

③ tillfällig bostad; militärförläggning

under tak

kvartett’ ① fyra av något slag, bl a fyra

sångare eller fyra musiker som svarar för

var sin stämma ② musikstycke för fyra

sångare eller fyra instrument

kvart’o ett stort bokformat (ett

gammaldags ark vikt så att det bildar 8 sidor)

kvarts ett mineral (kiseldioxid) med

mångsidig användning (bl a för

glasframställning) kvartsur precisionsur som regleras

av svängningarna hos en kvartskristall

kvasa’rer långt avlägsna företeelser på

stjärnhimlen med kolossalt stark

strålning

kva’si- ej äkta, skenbar; dålig

kved livmoder

kverulant person som ofta är missnöjd och

klagar kverulera klaga i tid och otid,

klandra (med eller utan skäl)

kvietism ① mystisk-religiös riktning som

vill rena viljan från alla begär och söker

"vilan i Gud" ② overksamhet

kvint den femte tonen i den vanliga

musikskalan

kvintessens’ [-sens el -sangs] (eg det femte

grundämnet, dvs etern) det finaste eller

väsentliga i något

kvintett’ ① fem av något slag, t ex fem

sångare ② musikstycke för fem stämmor

kvintilera drilla; småsjunga

kvitta låta det ena ta ut det andra (t ex låta

en skuld ta ut en fordran); det kvittar det

gör detsamma

kvittens detsamma som kvitto

kvittera ① med sin namnteckning intyga

att man har tagit emot något ② utjämna

(i sport)

kvittning överenskommelse om frånvaro

från omröstning (särsk i riksdagen)

mellan två personer av motsatt åsikt

(motsatta partier)

kvitto mottagnings- eller avlämningsbevis

kvot det tal som man får fram vid division;

andel kvotering fördelning, t ex av ett

lands import eller export mellan olika

länder

kväkare anhängare av en viss religiös sekt

(numera främst i USA)

kvälja dom klandra en dom som har

vunnit laga kraft

kybernetik se cybernetik

kyller älghudsrock (urspr under rustning)

kyndelsmässa eg ljusmässa; kyrklig högtid

(jungfru Marias kyrkogångsdag)

ky’niker [k-ljud] anhängare av den kyniska

skolan, en grekisk filosofi som ansåg

frihet från behov vara livets högsta goda (jfr

också cynisk)

kynne läggning; lynnesart

ky’pert en sorts vävnad med diagonala

ränder

kyrassiä’r [k-ljud] (förr) ridande soldat

klädd i harnesk (kyrass)

Ky’rie elei’son [k-ljud] Herre, förbarma dig

kåpa (eg kappa) ① lång vid överklädnad

bl a för munkar och högre präster ② huv

(t ex över en maskindel)

kåre svag vind; vindfläkt; köldrysning

kåsa en sorts gammalt dryckeskärl (med

två grepar)

kåsera tala eller skriva på ett

underhållande sätt kåseri’ lätt och roande skildring

kåsö’r den som kåserar

kälkborgare småstadsbo; bracka

kärande den anklagande parten i ett

tvistemål (motsats till svarande)

kärl äv = blodkärl kärlsjukdomar

sjukdomar i blodkärl eller lymfkärl

kärnenergi el kärnkraft den energi som

frigöres när atomer sönderdelas (fission)

eller smälter samman (fusion)

kärnreak’tor anläggning för utvinnande av

kärnenergi för fredligt bruk

kärnvapen stridsmedel som utnyttjar

kärnenergi

kättare person som har annan mening än

den godtagna, särsk i religiösa eller

politiska frågor kättersk som avviker från

den rätta läran

kättja lättsinne; sinnlig lusta

kö [k-ljud] äv = biljardkäpp

köchelnummer [k-ljud] nummer i

förteckning över W A Mozarts verk

kölsvin förstärkning av fartygsbotten

könsdiskriminering olika villkor för man

och kvinna

könsroller de skilda roller som man och

kvinna enligt gammalt mönster spelar i

hem och samhälle (t ex uppdelningen i

’manliga yrken’ och ’kvinnliga yrken’)

köpenickia’d kupp i stil med den då en

målare i kaptensuniform 1906 bluffade till

sig stadskassan i Köpenick (en förstad till

Berlin)

köpeskilling belopp att betala vid

fastighetsköp

körsnä’r pälsvaruhandlare, pälsskräddare

L

L ① romerska siffran för 50 ②

länsbokstav för Kristianstads län ③ förk för

ledamot, t ex LMA ledamot av Musikaliska

akademien

la’ber (om vind) svag

labia’l läppljud labial- läpp

labialisera förändra till läppljud; uttala

med rundade läppar

labi’l osäker, vacklande

laborant person som arbetar i ett

laboratorium laboration arbete i ett laboratorium;

experiment laborati’v som hör samman

med laboration, experimentell labora’tor

tjänsteman vid laboratorium

laborato’rium lokal för experimentellt

arbete

laboratri’s kvinnligt laboratoriebiträde

laborera (eg arbeta) utföra experimentella

undersökningar; syssla (med)

labour [lej’bör] (eg Labour Party)

arbetarpartiet i England

labrado’r ① en bergart ② en hundras

(urspr från Newfoundland)

labyrint’ ställe med invecklat nät av

gångar; stor byggnad där det kan vara svårt att

hitta rätt

lacka äv = drypa, droppa

lackarbete föremål dekorerat med eller

utfört i en sorts lack i vilket ingår saft av det

östasiatiska lackträdet

lack’mus en sorts färgämne lackmuspapper

ett filtrerpapper som färgas rött av syror

och blått av baser

lacknafta varumärke för ett av petroleum

framställt lösnings- och rengöringsmedel

(detsamma som varnolen)

ladies and gentlemen [lej’dis än djentlmän]

mina damer och herrar

lag äv = lösning (t ex sockerlag)

laga laglig, i enlighet med lagen

laga fång lagligt sätt att förvärva egendom

laga förfall frånvaro (från t ex rättegång)

som är lagligen godkänd

laga kraft giltighet enligt lag (om

myndighets beslut som inte blivit överklagat

inom besvärstiden)

lagerkrans (doktors)krans av lagerblad

lagfaren eg lagkunnig; som har juridisk

examen

lagfart (jur) inskrivning i fastighetsbok om

ny ägare av fastighet

lagg ① flat stekpanna; omgång våfflor

eller plättar ② tunnstav, brädskiva i

laggkärl ③ skida

laggkärl tunna eller annat kärl av

trästycken (laggar) som hålls samman av

metall- eller träband

laglott kvarlåtenskap som ovillkorligen

tillfaller nära släkting och inte kan

testamenteras från denne

lagman numera titel för ordföranden bl a i

en tingsrätt och i en avdelning av hovrätt

lagsöka kräva betalning för skuld med

hjälp av särskild myndighet men utan

domstolsförfarande

lagtima som sammanträder på i lag

fastställd tid (motsats till urtima)

lagu’n strandsjö, vatten som är avstängt

från havet genom en landremsa

laisser aller [lässe’ alle’] (eg låta gå)

låtgå-system, slapphet, likgiltighet

lakej’ betjänt i uniform; fjäskig och alltför

tjänstvillig person

lako’nisk [o-ljud] kortfattad, fåordig (som

lakonierna, dvs de gamla spartanerna)

lakonism kort och kärnfullt uttryck,

ordknapphet

lakta’s ett enzym som spjälkar mjölksocker

lakto’s mjölksocker

laku’n lucka, tomrum

la’ma ① buddistisk munk (i Tibet) ② ett

kameldjur i Sydamerika ③ en sorts

flanellartat tyg

lamaism den tibetanska formen av

buddism (även utanför Tibet)

lamé en sorts tyg med invävda metalltrådar

(särsk till aftonklänningar)

lamell’ tunn skiva

lamellhus fristående höghus med

långsträckt (smal) byggnadskropp

lamentation jämmer, klagan lamentera

klaga, jämra sig

lamina’t material som består av flera

sammanpressade skikt (t ex skiva av

spånplatta och plast) laminera pressa samman

flera skikt, tillverka laminat

lampett’ ljushållare vid vägg

landamäre riksgräns; landsända

landsmål dialekt

landsort allt det i ett land som inte är

huvudstad

landå’ en sorts finare vagn (med suffletter

över de mot varandra vända sätena)

langa räcka från hand till hand; olagligt

handla med sprit (eller narkotika) langare

person som olagligt handlar med sprit

eller narkotika

langett’ [langgett] (eg liten tunga) en sorts

kantsöm sydd i öglor

lanoli’n en sorts salva (vattenhaltigt ullfett)

lansera [lang- el lan-] göra känd, föra fram

och göra reklam för; införa

lansett liten (operations)kniv med tunn

klinga

lansiä’r (förr) lansbeväpnad ryttare

lanterna skeppslykta; ljus på flygplan

lanterni’n ① liten lykta (på fartyg) ②

lyktformig överbyggnad på tak eller torn

lapida’risk såsom huggen i sten; kortfattad

och kärnfull lapida’rstil stenstil

la’pis ett silversalt använt bl a som

antiseptiskt medel och som etsmedel lapis la’zuli

en blå prydnadssten

lapp’ri strunt, småsaker

lap’skojs en maträtt av potatismos med

tärningar eller strimlor av kött (eller

fläsk)

lap’sus tillfälligt misstag; felsägning,

felskrivning

large [la’dsj] (om klädespersedel) stor, vid

(motsats till small [smål] liten)

largett’o el larghett’o (musikstycke i)

tämligen långsamt tempo largo (musikstycke i)

mycket långsamt tempo

l´art pour l´art [lar por la’r] konsten för

konstens egen skull

laryngi’t (med) inflammation i

struphuvudet

lasci’v [lasjiv] lättfärdig, slipprig

la’ser (apparat som sänder ut) en särskild

sorts ljusstråle av utomordentlig styrka

("ljusförstärkning genom stimulerad

strålningsutsändning")

lasera behandla trä med färg som låter

träets ådring lysa igenom

lass’o kastlina med ögla (för att fånga in

hästar och boskap)

lasta äv = (lägga till last) klandra

lasu’r el lasy’r (jfr lasera) (målning med)

genomskinlig färg

latent’ dold, som finns men ännu inte har

visat sig (t ex om en sjukdom)

la’ter yttre skick, (högfärdigt) sätt att

uppträda

latera’l sido-, sidoställd

later’na ma’gika en sorts ljusbildsapparat

(från 1600-talet)

la’tex mjölksaft från gummiväxter

latinism av latinet påverkat uttryckssätt

latitu’d ① breddgrad, avstånd i grader från

ekvatorn ② visst utrymme för egen

bedömning (t ex vid utdömning av strafftid)

latri’n avträde, avträdesgrop; gödsel från

avträde

lauda’mus (lat = vi prisa) gammalkyrklig

lovsång på högtidsdagar

lauda’tur (lat = han må berömmas) högsta

betyget, A

la’va massa av smältande bergarter som

slungas ut frän en vulkan

la’var en sorts dubbelorganismer (alg och

svamp)

lave ① ligg- eller sittplats (t ex i bastu);

hylla ② plattform vid gruvöppning;

byggnad över gruvöppning

lavemang insprutning av vätska i

ändtarmen (för att framkalla avföring)

lavera måla över en teckning med tunn

färg i en enda färgton lavering laverad

teckning

lavett’ underlag för kanon eller annat tungt

skjutvapen

lavi’n snöskred

lavoa’r tvättställ

lavy’r lavering, laverad teckning

laxati’v avföringsmedel laxera ta in laxativ

layout [läja’ut] konstnärlig

sammanställning av bild och text; utkast till anordning

av tryckt text

leasing [li’sing] uthyrning (särsk av bil)

under längre tid

led (subst) ① spjälgrind i en gärdsgård ②

väg, farled; riktning ③ ledgång (mellan

skelettdelar), t ex knäled ④ släktled ⑤

länk, del (t ex i ett bevis); rad, linje

led (adj) ① utledsen ② obehaglig, otäck;

elak

leda avsmak, motvilja; olust; trötthet

ledare äv = tidningsartikel där

redaktionen uttalar sin mening i en aktuell fråga

leding el ledung fornnordiskt härnadståg

till sjöss

leg förk för legitimerad (sdo)

lega’l laglig, lagenlig legalisera göra laglig;

lagligen bekräfta

lega’t ① särskild gåva i testamente ②

påvligt sändebud

legation beskickning (sdo) av lägre rang än

ambassad

lega’to (mus) utan uppehåll mellan

tonerna, "bundet"

legend [g-ljud] (eg som bör läsas) saga,

sägen; berättelse om ett helgon legenda’risk

sagolik; som det finns många berättelser

om legenda’rium samling legender

legera [g-ljud] ① ge bort genom legat ②

sammansmälta olika metaller lege’ring

sammansmältning av metaller eller av

metall(er) och annat ämne

le’gio [g-ljud] många

legio’n [g-ljud] en fornromersk

häravdelning; truppstyrka legionä’r [g-ljud] eg

soldat i en legion; legosoldat

legislati’v [g-ljud] lagstiftande

legiti’m [g-ljud] laglig; berättigad; född

inom äktenskapet

legitimation [g-ljud] tillstånd att utöva ett

visst yrke; handling som styrker att en

person är den han uppger sig vara

legitimera göra lagligen berättigad; ge

lagligt erkännande; legitimera sig bevisa vem

man är (t ex genom ett identitetskort)

legitimerad erkänd; lagligen berättigad

(t ex legitimerad läkare)

legitimite’t laglighet; laglig rätt (särsk

laglig rätt till regeringsmakten)

legosoldat soldat som tar tjänst där han får

bra betalt

legotillverkning en underleverantörs

tillverkning av enskilda delar i en vara

legy’mer [g-ljud] grönsaker

legä’r [lesjär] lätt(vindig); vårdslös

lejd försäkran om rätt att passera eller

återvända från ett fientligt område

lej’dare repstege, brant metalltrappa

leka’men kropp leka’mlig kroppslig

(motsats till andlig)

lekman icke präst; icke fackman

lektion urspr (hög)läsning

lek’tor titel för vissa lärare vid gymnasium

eller högskola

lektri’s dam anställd för högläsning;

kvinnlig lektör

lekty’r det som är avsett att läsas

lektö’r vanligen = litterär rådgivare på

bokförlag

lemlästa eg skada lemmarna; stympa, slå

sönder armar och ben, göra lytt

lemona’d läskedryck

lemon squash’ [lemen skoåsj’] dryck på

citron, socker och vatten

len’to (musikstycke i) långsamt tempo

le’pra spetälska

leptoso’m som har smal och gänglig

kroppsbyggnad

lesbisk (om kvinna) homosexuell

leta’l dödlig; dödande

letargi’ långvarig medvetslöshet; håglöshet

letar’gisk medvetslös; slö, trög

leukemi’ [levkemi] sjuklig ökning av de

vita blodkropparna leukocy’ter [lev-] vita

blodkroppar

Levanten Främre Asien; Medelhavets östra

kusttrakter levanti’ner avkomlingar av

europeiska fäder och österländska

mödrar i Levantens hamnstäder

leverans [-ans el -angs] avlämnande (t ex

av beställda varor); avlämnade varor

leverantö’r den som levererar något

leverera avlämna såld eller beställd vara

levi’t urspr präst i det gamla Israel, senare

tempeltjänare av lägre rang än präst

levra sig (om blod) stelna

lex (lat) lag, förordning

lexikograf författare av lexikon

lexikografi’ vetenskapen om ordböcker

liaison [liäsång’] förbindelse;

kärleksförhållande

lia’n klätterväxt i tropiska regnskogar

libation urspr dryckesoffer; dryckeslag

libera’l (av liber fri) ① frikostig ②

fördomsfri ③ (som är) anhängare av politisk

liberalism liberalisera göra friare

liberalism frisinne; politisk åskådning som

har en allmänt radikal inriktning men

principiellt vill bevara den enskildes

handlingsfrihet

liberia’nsk el libe’risk som hör samman

med Liberia

li’ber studio’sus eg fri studerande; (i äldre

tid) student vid universitet

liberté, égalité, fraternité frihet, jämlikhet

och broderskap

liberti’n urspr fritänkare; utsvävande

person libertinism utsvävande liv, liderlighet

libid’o begär; könsdrift; verksamhetsdrift

librettist författare av libretto librett’o text

till opera eller operett

LIC ① förk för Landstingens

inköpscentral ② förk för Lärarnas inköpscentral

licens’ (handling som ger) tillstånd till

något visst (t ex att ha TV)

licentia poe’tica [lisent’sia] eg poetisk

frihet; fri språkbehandling som tolereras i

poesi men inte i prosa

licentiat [lisensia’t] en numera avskaffad

titel för den som avlagt licentiatexamen

(examen närmast under doktorsgrad)

licentiera (förr) studera för licentiatexamen

lidelsefri strängt saklig, lugn och sansad

lider skjul

liderlig utsvävande, otuktig

li’do landremsa som skiljer en lagun från

havet; ofta = badstrand

lied [lit] (mus) visa, sång

liera förena, förbinda (med) lierad ① (adj)

nära förbunden ② (subst) bundsförvant

lift ① linbana; hiss ② gratisskjuts (med

bil) lifta åka gratis med någon liftare den

som liftar

liga ① sammanslutning, förbund; följe av

missanpassade personer; förbrytarband

② serietävling i fotboll

ligament band; bindsena som håller

samman skelettdelar eller fäster inre organ

vid varandra

ligatu’r ① sammanskrivning eller

sammangjutning av bokstäver (t ex æ i st f ae) ②

tillknytning av blodkärl i i samband med

operation ③ (mus) med båge utmärkt

sammanbindning av flera toner på

samma tonhöjd till en enda ton

ligist den som tillhör en liga; buspojke

ligni’n ett vedämne i cellväggarna hos

växter

li’kare ett exakt mått (t ex på längd eller

vikt) efter vilket andra mått kan justeras

likriktare vanligen = apparat som

omvandlar växelström till likström

likvi’d (handel) ① (subst) betalning ②

(adj) eg flytande; som kan betala i rätt

tid; likvida medel penningmedel som kan

lämnas omedelbart

likvidation avveckling av ett företag;

(slut)betalning likvidera ① betala sina

skulder ② avveckla; göra slut på; äv =

avrätta

likvidite’t (handel) betalningsförmåga,

förhållandet mellan likvida medel och

kortfristiga skulder

likö’r en söt spritdryck

li’la eg syrenfärg(ad); blekviolett

lim’erick en femradig skämtvers (med ett

ortnamn som första rimord)

li’mes (lat) gräns; gränsvärde limitation

begränsning

lim’ited [-tid] förk Ltd (engelska) bolag

med begränsad ansvarighet för delägarna

limnologi’ vetenskapen om växt- och

djurliv i sötvatten

limousine [limosi’n] stor bil med glasruta

mellan förare och passagerare

limpi’d klar, genomskinlig

LIN förk för Linjeflyg AB

lindorm en i folksagor omtalad stor orm

linea’r detsamma som linjal

lineä’r el linjä’r ① som har formen av en

rät linje ② (om konst) som verkar genom

linjespel eller klara konturer

ling’ua [-va] (lat) tunga; språk

lingvist språkforskare lingvisti’k

språkvetenskap

liniment flytande läkemedel eller salva som

gnids in i huden (mot värk)

linjefart regelbunden sjöfart mellan vissa

orter

lino’leum en sorts golvbeläggning,

"korkmatta"

lins ① genomskinlig buktig kropp (som

bryter ljusstrålar) ② (frö av) en

näringsrik ärtväxt

lipa’s ett enzym som klyver fett

lire (plur av lira) myntenhet i Italien

lisa lindring; lättnad; tröst

lise’n pelarliknande eller bågformigt

utskjutande parti på en muryta (i romanska

kyrkor)

lismare smickrare, person som försöker

ställa sig in

list äv = framskjutande (vågrätt) parti av

trä eller puts på en vägg eller en möbel;

tavelram; bård

lisö’s bäddjacka

litani’a ① en medeltida kyrkobön med

växelsång mellan präst och församling ②

klagovisa

lit de parade [li dö paradd’] eg praktsäng;

bädd på vilken död person ligger till

allmänt beskådande

litogra’f urspr tecknare på litografisk sten;

person som arbetar med framställning av

litografier

litografi’ eg stentryck; metod att teckna på

en litografisk sten eller plåt och sedan ta

avtryck därav; en på detta sätt framställd

bild litogra’fisk tryck-; som hör samman

med litografi

litografisk sten en sorts kalksten som

används för litografiskt tryck

litora’l som hör samman med kust eller

strand

litosfä’r jordens landyta (till skillnad mot

hydrosfären, dvs oceanernas vattenyta,

och atmosfären)

litotes [li’tåtes el litå’tes] (språk)

omskrivning av typen inte illa i st f ganska bra

litt (a, b, c etc) förk för littera bokstav vid

beteckning för del av en serie

littera’t bokligt bildad; som sysslar med

författarskap

litteratur allt som finns tryckt eller (i äldre

tid) skrivet; ofta = skönlitteratur, dvs

litteratur som har konstnärliga anspråk och

mer eller mindre är en skapelse av

fantasin

litteratö’r författare, skriftställare

litt’eris et ar’tibus (lat = för vitterhet och

konst) en svensk förtjänstmedalj

litterä’r som har att göra med

(skön)litteratur; beläst, bokligt intresserad

liturg’ präst som förrättar altartjänst

liturgi’ gudstjänstordning litur’gisk som hör

samman med gudstjänst

livmedikus läkare för medlem av

kungahuset

livning skymflig behandling av yngre

kamrater vid speciella tillfällen, ’skändning’

livré uniform för betjänt eller chaufför

eller annan tjänare

livränta årligt penningbelopp till en person

under hans återstående livstid

ljudvallen det mycket starka

luftmotståndet när ett flygplans hastighet blir lika

stor som ljudhastigheten

ljuster en sorts fiskeredskap som liknar en

gaffel med hullingar

ljusår den sträcka som ljuset hinner

tillryggalägga under ett år

LKAB förk för Luossavaara-Kiirunavaara

LM förk för Telefon AB LM Ericsson

LO förk för Landsorganisationen

lobb’y [-i] ① förrum; hotellhall, korridor

② korridorpolitik; politisk

påtryckningsgrupp

lockout [låcka’ut] avstängning av anställda

från arbetet vid arbetskonflikt

loda mäta djupet (eg med lod och lina)

lo’den en sorts grovt ylletyg

loge [låsj] ① avskilt rum, t ex

omklädningsrum för skådespelare eller

avskärmade sittplatser på en teater ② avdelning

av ett ordenssällskap

logement [låsjement] bostadsrum för

många (i en kasern)

logera [losjera] bo tillfälligt; ge tillfälligt

husrum

logg hastighetsmätare på båt

loggbok skeppsjournal; dagbok på

flygplan

loggia täckt pelargång; galleri; rum som är

öppet mot fasaden

logi’ [losji] tillfälligt husrum

logi’k [g-ljud] vetenskapen om det formellt

riktiga tänkandet; det som är klart och

riktigt tänkt lo’giker person som tänker

logiskt lo’gisk riktig i tankegången,

följdriktig

logope’d talpedagog, person med

utbildning för behandling av talfel logopedi’

vetenskapen om behandling av röst- och

talrubbningar

loj slö, trög, lat

loja’l eg laglydig; trogen, pålitlig; hederlig

lo’ka [o-ljud] bogträ, den del av en sele

som vilar mot hästens bogar och är

hopfäst under bringan

loka’l [o-ljud] ① (subst) rum eller byggnad

för visst ändamål; ställe där viss växt-

eller djurart förekommer ② (adj)

begränsad till viss plats (viss trakt, visst

kroppsorgan el dyl)

lokalfärg (om t ex skildringen i en roman)

verklighetstrogen återgivning av miljön

lokalisera [o-ljud] ① bestämma platsen för

något ② flytta ut en del av ett företag åt

annat håll lokaliserad äv = som väl

känner lokalförhållandena

lokomobi’l [o-ljud] ångmaskin på hjul

lo’kus [ö-ljud] eg plats; (enklare) matställe;

ställe där man gärna håller till

("stamlokus")

lomhörd hörselsvag, lindrigt döv

longitu’d avstånd i grader från

nollmeridianen (som går genom

Greenwichobservatoriet i London)

longplaying [-plejing] förk LP

grammofonskiva eller ljudband med lång speltid

longör’ [lång-gö’r] långrandigt parti t ex i

en roman eller i ett skådespel

look utseende; mode

looping (the loop) konstflygning då planet

gör en volt i luften

loppmarknad (plats för) försäljning av

begagnade saker

lornjett’ ögonglas med handtag

lov [långt ö-ljud] sväng, vändning (till

sjöss) lova styra en båt så att den kommer

upp mot vinden lo’vart riktning mot

vinden, vindsida (motsats till lä)

LP förk för longplaying (sdo)

LRF förk för Lantbrukarnas riksförbund

Ltd förk för Limited (sdo)

lucker lös, porös luckra (upp) göra lös och

luftig, smula sönder

luftaffärer bokförda affärer utan

motsvarighet i verkligheten

luftkonditionering fläktanordning som

håller jämn temperatur och behaglig

luftfuktighet i ett rum

lugu’ber sorglig, dyster

luka rensa bort ogräs

lukrati’v vinstgivande, lönande

lukull’isk (särsk om måltid) överdådig,

yppig (efter romaren Lucullus som var

känd för yppigt levnadssätt)

lumberjacka en sorts kort sportjacka av

grovt tyg

lu’men (lat = ljus) måttenhet för ljusflöde

luminö’s lysande

lumpen tarvlig, simpel; ynklig, obetydlig

luna ① måne ② en serie sovjetiska

månfarkoster

luna’r som har att göra med månen

lunett se lynett

lunta ① en gammal tjock (och illa

medfaren) bok; en packe skrivna papper ② en

sorts snodd som tändanordning för

eldvapen förr i tiden

lupp en sorts förstoringsglas

lu’pus (eg varg) en svår hudsjukdom

lurendrejeri’ bedrägeri; smuggling

lustrum femårsperiod

luttra rena, förädla

lux (lat = ljus) måttenhet för ljusstyrka

luxuö’s lyxig, överdådig, praktfull

lyce’um (plur lyceer) högre skola (bl a i

Frankrike)

lyhörd ① som har fm hörsel ② (om en

byggnad) som har dålig ljudisolering

lymfa kroppsvätska som förmedlar

ämnesomsättningen

lyncha (om en uppretad folkhop)

misshandla (till döds)

lynett’ (el lunett) halvmånformigt fält över

dörr eller fönster

lyra ① forngrekiskt stränginstrument (ett

antal strängar mellan en resonansbotten

och en tvärstång till två böjda

sidoarmar); symbol för diktkonsten ② bollens

bana i luften

lyri’k diktning som (i versens form) ger

uttryck för en känsla eller en stämning

ly’riker person som skriver lyrik

lyrisk stämningsmättad, känslobetonad;

svärmisk

lyrisk scen opera- eller operettscen

lyso’l en sorts såplösning använd som

desinfektionsmedel

lysten som har stark lust efter något

lyster ① glans (som av metall), skimmer ②

en sorts ljushållare med glasprismor

lystmäte så mycket man vill ha eller orkar

med

lystnad (sexuellt) begär

lystra ge akt på vad som sägs, höra upp

lystring (militärt kommandoord) hör

upp!

lyte svår kroppsskada, missbildning; äv =

karaktärsfel

lytt ① som lider av ett lyte, vanför ②

lyhört, som har dålig ljudisolering

långmodig tålmodig, mild

långsint som inte glömmer att han blivit

orättvist eller överlägset behandlad

lår äv = stor låda, binge

låta upp öppna

lä skydd mot vinden; sida som är vänd från

vinden (motsats till lovart); ligga i lä äv =

vara underlägsen

läcka’ge [-asj] förlust genom att något

läcker (dvs inte håller tätt)

läderlapp fladdermus

lä’gel förvaringskärl för drycker

lägervall förfall, dålig skötsel

lägg äv = samling tidningsnummer i

löpande följd

läglig (eg väl belägen) lämplig

läkt ribba; trävirke som underlag t ex vid

taktäckning

lämpa vara passande; avpassa; placera

lastat gods så att det ligger lämpligt till;

lämpa över bord vräka i sjön

läns el länsa sammanlänkade stockar vid

flottning; flytande plastskydd som

hindrar olja från att spridas på vatten

länsa ① tömma; ösa eller pumpa ut

vatten ② segla med vinden (rakt) akterifrån

lö’dig gedigen, helgjuten, äkta lödighet

silverhalt (16 lod = rent silver)

löjtnant eg ställföreträdare

löneglidning ökning av lönen utöver vad

som bestämts i centralt avtal

lönn el lönndom i lönn(dom) i smyg, i

hemlighet lönnlåda låda (t ex i chiffonjé)

som inte märks utifrån

lö’pe ett enzym (särsk från kalvmage) som

används vid osttillverkning

lösaktig lättfärdig, sedeslös, utsvävande

lösen ① avgift varmed något eller någon

skall lösas ut ② igenkänningsord, svar

vid anrop i militärt sammanhang ③

tänkespråk, levnadsregel

löss(jord) sammanblåst kalkhaltig lersand

som bildar en fruktbar jordmån

lösöre lösegendom (t ex möbler, redskap,

boskap men inte aktier o dyl)

M

M ① romerska siffran för 1 000 ②

länsbokstav för Malmöhus län ③ förk för

Motormännens riksförbund

m förk för Moderata samlingspartiet

MA ① förk för Musikaliska akademien ②

förk för Master of Arts en engelsk och

amerikansk examenstitel (något högre än

Bachelor of Arts)

mac el mc förstavelse (= son) i bl a

skotska namn (t ex Mc Adam)

machiavell’isk [mak-] samvetslös

machiavellism politik som inte skyr några medel

för att nå sitt mål (efter italienaren

Machiavelli död 1527)

machinationer [mak-] listiga planer,

stämplingar

madapola’m en sorts (glansigt) bomullstyg

made in [mejd in] tillverkad i (t ex made in

Germany gjord i Tyskland)

madeira [made’ra] ett portugisiskt starkvin

från ön Madeira

madja’r se magyar

madonna (bild av) jungfru Maria

madrassera förse med stoppning

madriga’l urspr en italiensk diktform; en

flerstämmig konstfull sångkomposition

maestoso [maestå’så] (mus) majestätiskt

maestro eg mästare; titel för dirigent eller

kompositör

maffia en hemlig förbrytarorganisation

särsk på Sicilien och i USA

magasin äv = tidskrift

ma’ger österländsk präst; astrolog;

drömtydare; trollkarl

magi’ [g-ljud] trolldom ma’giker person

som sysslar med magi ma’gisk trolsk,

övernaturlig

magis’ter (eg den större) lärare; före 1863

den som avlagt högsta lärdomsprovet

inom filosofisk fakultet; senare den som

avlagt filosofisk ämbetsexamen (fil

mag-examen)

magistra’l ① mästerlig; myndig,

imponerande ② undervisande

magistra’t förr förvaltningsmyndighet i en

stad (borgmästare och rådmän)

mag’ma en glödande massa i jordens inre

magna charta [k-] politiskt frihetsbrev

(efter ett engelskt dokument 1215)

magna’t storman (i Ungern), rik och

mäktig person

magne’sium ett metalliskt grundämne som

brinner med klarvit låga (t ex som

blixtljus vid fotografering)

magne’t kropp som drar till sig föremål av

järn (eller vissa andra metaller)

magnetisera göra magnetisk magne’tisk ① som

drar till sig järn ② tilldragande, lockande

magnetiskt fält det område inom vilket en

magnetisk kraft verkar

magnetism förmågan hos en kropp av järn

(eller nickel eller kobolt) att påverka (dra

till sig) andra kroppar av samma ämne

magnetnål fritt rörlig magnet vars ena

ända (pol) pekar mot nordpolen och andra

ända mot sydpolen

magnetofo’n en sorts bandspelare

magni’ficat Marias lovsång (Min själ prisar

Herren)

magnifi’k storslagen, ståtlig, präktig

magnitu’d mått på en stjärnas ljusstyrka

magno’lia ett prydnadsträd med stora

praktfulla blommor

magnum(butelj) stor vinbutelj rymmande

ca 1,5 l

magya’r [madja’r] el madja’r ungrare

maharad’ja indisk furstetitel

mahat’ma (eg stor ande) indisk hederstitel

för stor ledare

mahjong’ ett (kinesiskt) sällskapsspel (med

brickor av ben eller trä)

mahogny [mahång’ny] ett hårt träslag bl a

till möbler mahognyfärgad rödbrun

maire [mä’r] se mär

majestä’t vördnadsbjudande värdighet;

titel för kungar och kejsare och deras

gemåler majestätisk hög och

vördnadsbjudande, imponerande; kunglig

majevti’k (eg förlossningskonst) Sokrates"

pedagogiska metod att samtalsvis locka

fram och pröva vad en person vet och

menar

majo’lika (eg från Mallorca) en sorts

glaserad keramik

majonnä’s en sorts sås av bl a olja och

äggulor

majorite’t flertal; flertalet röster vid en

omröstning

majse’na en sorts majsmjöl

majus’kel stor bokstav, versal

maka’ber som påminner om döden,

hemsk, kuslig

makadam’ krossad sten

ma’kalös enastående, utan like

makaronisk vers komisk vers med

blandning av latin och ord ur modernt

språk

mak’artsbukett bukett av torkade växter

(under en glaskupa)

makass’arolja en sorts hårolja

make up [mejk app] ansiktsbehandling

med kosmetiska medel

ma’klig bekväm av sig

makramé konstfullt knutet fransarbete

makro- stor, lång (motsats till mikro-)

makrokos’mos universum

makulatu’r avfallspapper makulera

förstöra (papper); göra ogiltig

mal ① en sorts insekt vars larver gör

kläder malätna ② en sorts fisk

mala fi’de (lat) mot bättre vetande (jfr

bona fide)

mal’aga ett sött spanskt vin

malaj’er ett folkslag bl a på de Ostindiska

öarna; malaj äv = icke vapenför

värnpliktig

malaki’t [k-ljud] ett mörkgrönt

kopparmineral; en prydnadsten

mal à propos [mall a pråpå’] olägligt, vid

olämpligt tillfälle

mala’ria frossa, febersjukdom som

överförts av malariamygga

malaysier [-laj’s-] invånare i Malaysia

maliciö’s försmädlig, elak

malig’n (om sjukdom) elakartad (motsats

till benign)

mali’s försmädlighet, elakhet; förtal

mall förebild, arbetsmodell (t ex trä- eller

plastskiva för formning av kurvlinjer)

malplacerad felplacerad; olämplig; illa

använd

malström våldsam virvelström (t ex i ett

sund)

malt korn som fått gro i vatten och sedan

torkats

malta’s enzym som spjälkar maltsocker

malte’ser invånare på Malta malteserkors

kors med lika långa armar vilka breddas

utåt och slutar i två spetsar

malto’s maltsocker

malträtera behandla illa

malö’r missöde, förtretlighet, olycka

ma’lört en växt som ger besk smak

mam’ba en giftig afrikansk orm

mameluck’er halvlånga (spetsprydda)

dambyxor synliga under kjolen

mamm’on rikedom, pengar

mamm’ut en jätteelefant under istiden

mammut- mycket stor, t ex mammutträd

mamsell fröken, ogift kvinna

manager [männi’djer] ledare; den som

sköter affärerna åt t ex artister

manchester [-tjester] en sorts räfflad

bomullssammet

mandari’n ① hög ämbetsman i det gamla

Kina; byråkrat ② det bildade talspråket i

norra Kina ③ en citrusfrukt

manda’t eg uppdrag; plats i riksdag

(landsting m m); uppdrag att förvalta visst

område

mandoli’n en sorts stränginstrument med

päron formad resonansbotten

man’doria (eg mandel) oval gloria kring

heliga personer i kyrklig konst

mane’ge [-esj] ridbana (t ex på cirkus);

ridhus

ma’ner underjordiska gudomligheter (de

avlidnas andar) i romersk mytologi

mane’r sätt, framställningssätt;

förkonstling manerlig sirlig, överdrivet artig

manga’nstål ett mycket hårt stål i vilket det

metalliska grundämnet mangan ingår

mangold en sorts beta vars blad används

som spenat

mangrant alla utan undantag

mangrove tropisk sumpskog med träd som

har luftrötter

manhaftig karlaktig, karsk

mani’ ① vurm, ensidig förkärlek (för) ②

sjuklig upprymdhet

manie’rad konstlad, tillgjord

manierism en konstriktning på gränsen

mellan renässans och barock

manifest’ tillkännagivande (av ett viktigt

beslut); programförklaring (t ex

kommunistiska manifestet 1848)

manifestation uppenbarande av något,

(opinions)yttring manifestera visa,

uppenbara; ge uttryck för

ma’niker person som lider av mani

maniky’r vård av händer och naglar

manikyrist den som yrkesmässigt utövar

manikyr

manipulation bedrägligt förfaringssätt

manipula’tor fjärrstyrd gripklo för

hantering av radioaktivt material

manipulera eg hantera; påverka, styra;

fiffla

ma’nisk sjukligt upprymd (jfr mani)

manke främre delen av en hästrygg

mankemang krångel, fel, försummelse

mankera krångla, fattas, försumma,

komma för sent

mannamån skillnad i handlingssätt

gentemot olika människor, partiskhet

mannekäng’ person som yrkesmässigt bär

upp kläder vid modevisningar;

skyltdocka

mano-depressiv sjukdom psykisk sjukdom

där onaturlig upprymdhet och djupaste

förstämning växlar periodvis

manometer tryckmätare

mansa’rdtak brutet yttertak där nedre

delen har brantare lutning än övre delen

manschett’ ① kanten på en skjortärm;

spetsprydd ärmlinning ② liten bricka som

droppskydd på ljusstake

mantal gammalt mått för storleken på en

jordegendom

mantalslängd förteckning över alla som

bor i en viss kommun mantalsskriven

registrerad i mantalslängd

mantilj’ slöja, schal av spetsar

manua’l ① rad av tangenter (t ex på en

orgel) ② handbok

manuell som utförs med händerna

manufaktu’r ① (förr) industriell

verksamhet ② textilvaror; äv = mindre järn- och

stålvaror

ma’nus förk för manuskript manuskript’

handskrift; text som skall tryckas

manö’ver ① ändring av rörelsen hos t ex

ett flygplan eller en bil ② (listigt) sätt att

gå till väga ③ större militärövning ④

militärt kommandoord (mellanting mellan

Giv akt! och Lediga!)

manövrera styra, hantera; intrigera

mapp förvaringspärm

ma’ra ① sagoväsen som plågar sovande

människa ② elak kvinna

ma’ratonlopp löpning 42 195 m (avståndet

från Marathon till Aten)

marche funèbre [marsj fynä’br]

sorgmarsch

ma’reld sken på havsytan från mängder av

självlysande organismer

margina’l ① kant utan text längs en

trycksida ② fritt utrymme för handlingsfrihet,

överskott (t ex vinstmarginal)

marginalskatt skatt på det översta skiktet

av inkomsterna (med högre procentsats

än på underliggande belopp)

marginell’ obetydlig

ma’rig ① förkrympt, vresig (jfr martall) ②

besvärlig

marihua’na el marijua’na en sorts hasch

(ett narkotikum från indisk hampa)

mari’n ① (adj) som har att göra med

havet; havsblå ② (subst) sjöförsvar, flotta;

tavla med motiv från havet

mari’na småbåtshamn med båtservice

marina’d en syrlig lag för smaksättning vid

matlagning marinera lägga i marinad

marionett’ ① docka som styrs av trådar i

en dockteater ② människa som låter sig

ledas av andra marionetteater dockteater

mariti’m som hör samman med hav eller

sjöväsen

mark äv = myntenhet i flera länder (bl a

Västtyskland och Finland)

markant’ tydlig, starkt framträdande

markegång länsvis bestämt värde i pengar

på vissa varor (vid omräkning av

ersättning in natura)

markera ① beteckna, utmärka; framhäva;

visa med tecken hur något står (t ex hur

ett skott träffar måltavlan) ② bevaka en

motspelare (t ex i en fotbollsmatch)

markerad skarpt framträdande; betonad

marketenteri’ ställe vid militärförläggning

där soldater kan köpa drycker och tobak

m m; enkel matservering på en

arbetsplats

ma’rketing marknadsföring;

marknadsbedömning (kostnadsberäkning m m

beträffande något som planeras)

marki’s ① solskydd som kan fällas ned

(t ex över ett fönster) ② hög adelsman i

vissa länder

marknad ① (förr) möte mellan säljare och

köpare på viss plats på viss tid av året;

försäljning, köpenskap ② möjlighet att

få sina varor sålda, kundunderlag; land

där ett företag kan sälja sina varor

marknadsekonomi el

marknadshushållning ett ekonomiskt system där tillgång

och efterfrågan blir bestämmande för

prisbildningen (jfr planekonomi)

markö’r person som markerar resultatet av

målskjutning eller av spel

marmela’d fruktgelé

marmorerad ådrig, strimmig, som har

marmorliknande yta

marodera (följa efter en här för att)

plundra marodö’r rövare, bandit

marokäng (eg från Marocko) garvat skinn

av get eller får (särsk i bokband)

marschall’ fackla, bleckskål med

brinnande ämne

marseljä’sen den franska nationalsången

(urspr en revolutionär kampsång)

marsipa’n fin mandelmassa

marsk (eg förk för marskalk) hög (militär)

ämbetsman i äldre tid

marskalk’ [marsjalk] ① titel för mycket

hög militär befälhavare i vissa länder ②

person som vid högtidliga tillfällen

anvisar platser m m; manlig deltagare i

brudfölje

marskland lågland som vid havskust

bildats genom att tidvattnet fört in siam från

havet

ma’rtall låg och förkrympt tall

ma’rter svåra plågor martera plåga, pina,

tortera

martia’lisk [-tsi-] krigisk, karsk (efter den

romerske krigsguden Mars)

marty’r den som under den första kristna

tiden fick lida döden för sin tros skull;

person som får lida för sin övertygelse

marty’rium martyrdöd; lidande, plåga

marxism socialistisk åskådning med Karl

Marx (död 1883) som lärofader

maräng’ bakverk av äggvita och socker

masca’ra ögontusch, ögonfransfärg

mask äv = lösansikte; ansiktsskydd (t ex

gasmask); en strumpa él dyl över ansiktet

vid inbrott; bindel för ögonen vid

maskerad

maskaro’n ansiktsformat ornament

maskera sätta på mask (för att inte bli

igenkänd); dölja, förkläda maskera’d

kostymfest

maskeringstejp tejp att vid målning sätta

över ställen som skall skyddas för färg

maskinell’ som utförs med maskin

maskingevär kulspruta

maskinstation företag som enligt taxa

utför maskinellt jordbruksarbete

maskopi’ (eg matlag) hemligt samförstånd

mas’kot föremål som skall föra lycka med

sig

maskspel urspr teater med maskerade

skådespelare, senare en sorts dramatiskt

festspel (föregångare till operan)

maskuli’n manlig mas’kulinum (språk)

genus hos substantiv (´hankön´)

maskö’r person som arbetar med att

sminka och lägga masker

masochist person som njuter (sexuellt) av

att bli misshandlad

masoni’t varumärke för vissa

träfiberplattor

massa ① (tekn) en kropps innehåll av

materia ② stor mängd ③ pappersmassa

massa’ge [-asj] muskelbehandling genom

strykning, gnidning, knådning m m

massaindustri industri som hör samman

med pappersmassa

massa’ker massmord, blodbad massakrera

stympa och illa tilltyga, hugga ned

massaved virke som skall bli trämassa

massera ge massage; knåda, gnida

massi’v ① (adj) icke ihålig, tät, gedigen ②

(subst) sammanhängande bergmassa,

större berg- eller fjällområde

massmedia medel att nå stor publik:

tidningar, radio, TV, film m m

massö’r, massö’s person som ger massage

ma’ster ① (av magister) lärare; ledare (av

t ex ett jaktlopp) ② matris för

mångfaldigande av grammofonplattor

Master of Arts se MA Master of Science

[sajens] se MS

mastodont’ (eg ett förhistoriskt

elefantdjur) koloss, jätte

masturbation onani

ma’sur hårt och knotigt virke (särsk av

björk)

masurka el mazurka en dans i 3/4 takt

(polsk nationaldans)

masverk system av spröjsar i gotiska

fönster

matado’r ① tjurfäktare ② pamp, mäktig

man

matcha ① gå bra ihop med, passa till ②

göra reklam för

matelassé [matlasse’] dubbelt tyg med

prydnadsstickning genom tyg och tunt

mellanlägg

matematik vetenskapen om tal- och

rums-storheter; "räkning"

ma’ter (lat) moder mater dolorosa bild av

den smärtfyllda modern (Maria vid Jesu

kors)

mate’ria ämne; (i filosofisk mening)

utsträckning, kropp; motsats till

medvetande; motsats till form; motsats till ande

materia’l ① (rå)ämne, det som något görs

av ② det som undersöks vid forskning

materialism filosofisk åskådning som

menar att all verklighet är materia (sdo) och

att allt sker med mekanisk nödvändighet

materialis’tisk jordbunden, krass, som inte

vill veta av några andliga värden; som vill

njuta av livets goda

materialistisk historieuppfattning läran att

den historiska utvecklingen bestäms av

ekonomiska förhållanden

materie’l hjälpmedel, utrustning (t ex

maskiner)

materiell’ ① som rör materiel ② som rör

materia; kroppslig, sinnlig; motsats till

andlig; motsats till formell

matiné förmiddagsföreställning t ex på

biograf eller teater

matriarka’t (eg modersvälde) ①

kvinnovälde, samhällsskick där kvinnorna

dominerar ② släktskapsberäkning som främst

grundar sig på härstamning genom

kvinnor

matrik’el namnförteckning (med eller utan

uppgifter om levnadsförhållanden) över

t ex medlemmarna i en förening eller över

personer med ett visst yrke

matri’s gjutform, avtryck i specialpapp av

trycksats eller kliché

matro’na [o-ljud] gift kvinna; äldre fetlagd

kvinna

matro’s [o-ljud] sjöman (utom befälet)

matuti’n morgongudstjänst

mausole’um större gravbyggnad

max förk för maximal el maximum

maxi- el maximi- högst, t ex maximifart,

maximipris, maximivikt

maxi’m tänkespråk, levnadsregel

maxima’l största möjliga; högsta tillåtna

maximera bestämma högsta gränsen för

maximum (plur maxima el maximum) det

högsta eller största möjliga eller det

högsta tillåtna

mazari’n bakverk av mördeg och

mandelmassa

mazurka se masurka

mb förk för millibar (sdo)

MBL förk för medbestämmandelagen

mc ① förk för motorcykel ② se mac

MD förk för medicine doktor

m d (mus) högra handen (eg förk för mano

destra el main droite)

mean’der ① flodslinga (minst en halv

cirkel) ② bandornament av linjer i räta

vinklar (= à la grecque)

mecena’t person som ekonomiskt

understöder konst eller vetenskap

med förk för medicine el medicinsk, t ex

med dr = medicine doktor person som

har doktorsgrad från medicinsk fakultet

medaljong’ medalj liknande hängsmycke

med kapsel för t ex bild; målning eller

relief i oval eller rund form

medaljö’r ① person som har fått medalj ②

person som graverar medaljer

medellös fattig, utan tillgångar

medfaren sliten, illa hanterad

medgörlig som ger med sig, foglig

media’n ① det mittersta värdet i ett

statistiskt material (t ex 8 bland värdena 6, 7,

8, 9, 9) ② rät linje från ett hörn i en

triangel till mittpunkten på motstående sida

medici’n ① läkemedel ② läkekonst; ofta

= läkekonst som botar med mediciner

och inte med kirurgiska ingrepp

medicinal- som har att göra med

läkekonsten, t ex medicinalväxt växt som kan ge

material till läkemedel

medicinare ① läkare, särsk annan läkare

än kirurg ② studerande som utbildar sig

till läkare

medicinera ① (om läkare) föreskriva

medicin ② (om patient) intaga medicin

medicinsk som hör samman med läkekonst

eller läkemedel; medicinsk avdelning

sjukhusavdelning där patienterna skall

botas med medicinering och inte med

kirurgiska ingrepp

medieva’l ① (adj) medeltida ② (subst) en

tryckstil

medikament’ läkemedel

me’dio (lat) i mitten (av), t ex medio mars

medio’ker medelmåttig

meditation (tyst) betraktelse, begrundan

meditati’v tankfull, begrundande

meditera begrunda, vara försjunken i tankar

me’dium ① (plur media) medel (bl a

material för dataregistrering); mitt; aritmetiskt

medium medeltal ② (plur medier) person

som anses kunna förmedla kontakt med

andevärlden

medling försök att finna en utväg som gör

slut på stridigheter eller tvister; försök att

förlika tvistande makar

medu’sahuvud i grekisk mytologi ett

fasansfullt kvinnohuvud med ormhår och

förstenande blick

mefistofe’lisk (av Faust-sagans

Mefisto’feles = djävulen) djävulsk; hånfull

mega- stor; en miljon, t cx megawatt en

miljon watt

megafo’n taltratt (ett koniskt rör med

munstycke och handtag), ljudförstärkare

megä’ra [g-ljud] (ful och) argsint kvinna

mekani’k vetenskapen om kroppars rörelse

och jämvikt; äv = maskinlära

meka’niker person som vetenskapligt eller

praktiskt sysslar med mekanik eller med

maskiner

mekanisera ordna en verksamhet så att den

sker (mer) maskinmässigt; förse (t ex ett

jordbruk) med maskiner

meka’nisk ① som hör till mekaniken ②

beroende av en mekanism (t ex

mekaniska leksaker) ③ motsats till kemisk ④

själlös; omedveten

mekanism mekanisk anordning, maskineri

melankoli’ svårmod, tungsinne

melanko’liker person som lider av melankoli

melanko’lisk tungsint, dyster

melass sirapsliknande biprodukt vid

sockertillverkning

melerad (eg blandad) spräcklig, av

blandade färger; av obestämd färg

mellanakt paus mellan två akter i en

teaterföreställning

mellanhand äv = mellanled mellan t ex

tillverkare och köpare av en vara

mellanhavande vanl = tvist

melo’disk [o-ljud] el melodiö’s sångbar; rik

på melodier

melodra’m ① deklamation med

musikackompanjemang ② känslosamt och

rafflande teaterstycke

melodrama’tisk teatralisk; överdrivet

känslosam

membra’n tunn hinna, tunn skiva

memen’to påminnelse; varning; memento

mori kom ihåg att du skall dö!

memoarer (bok där en person berättar

sina) levnadsminnen

memorandum (eg det som bör

ihågkommas) sammanfattning av synpunkter i ett

visst ärende (särsk i diplomatisk

skriftväxling)

memorera lära sig utantill

memoria’l eg minnesanteckning(ar) ①

utlåtande av en myndighet; inlaga ②

bokföringskladd

ménage à trois [mena’sj a troa’] förbindelse

mellan äkta makar och ytterligare en

person

menageri’ [-sjeri] samling levande djur som

förevisas

mendelism ärftlighetslära enligt av

österrikaren Gregor Mendel uppställda "lagar"

mened vittnesmål inför domstol då vittnet

vet med sig att han vittnar falskt eller

förtiger sanningen

mene tekel olycksvarning (efter Daniel

5:25—27)

menig soldat som inte är befäl menige man

folk i allmänhet menighet allmänhet,

samling människor

meningi’t (med) hjärnhinninflammation

menisk’ liten broskskiva i knäleden

me’nlig skadlig, fördärvlig

mens själ, ande; mens sana in cor’pore

sano en sund själ i en sund kropp

mens äv förk för menstruation månatligt

återkommande blödningar från

livmodern

mensu’r mått; mätglas; måttförhållanden

på musikinstrument; (förr) tysk

studentduell mensura’bel mätbar

menta’l själslig, psykisk mentalhygien

psykisk hälsovård (åtgärder till skydd mot

psykisk ohälsa)

mentalite’t läggning, natur

mentalsjukhus sjukhus för psykiskt sjuka

mento’l huvudbeståndsdelen i

pepparmyntolja (medel mot snuva)

mentometer en sorts instrument för

opinionsmätning inom en grupp

men’tor uppfostrare, handledare

menuett’ (musik till) en sirlig sällskapsdans

i 3/4 takt

meny’ (el menu) matsedel

mercerisera behandla tyg eller garn av

bomull så att det får silkesglans

meridia’n tänkt cirkel utefter jordytan

genom nord- och sydpolerna

meri’t förtjänst; utbildning och

tjänstgöring m m som man kan räkna sig till godo

när man söker tjänst meritera sig skaffa

sig meriter

merkanti’l som rör handel

merkantilism ① handelspolitik som bl a

vill öka exporten och minska importen ②

inriktning på att göra stora vinster

merkantilsystemet beteckning för

1700-talets merkantilism (i Sverige)

mesallians’ [-angs] gifte med person ur

lägre samhällsklass än den egna

mesa’nmast aktersta masten på ett

flermastat fartyg

mesti’s avkomling av vit och indian

metafo’r bildligt uttryckssätt (t ex nattens

ögon = stjärnorna, jäsande missnöje)

metafysik läran om tingens egentliga

natur; ofta äv = verklighetsfrämmande

spekulationer metafy’sisk översinnlig,

övernaturlig

metallografi’ vetenskapen om metallers

och legeringars egenskaper

metalloi’d (förr) icke metalliskt grundämne

metallurgi’ utvinning av metaller ur malm

metamorfo’s förvandling

meta’n gruvgas, sumpgas (ett kolväte)

metano’l se metylalkohol

metapsykologi (förr) detsamma som

parapsykologi

metasta’s ny härd (t ex en svulst) för

sjukdom som redan förut funnits inom

kroppen (särsk om spridning av cancer)

metate’s omkastning av språkljud (t ex

svenskans kors av lat crux)

meteo’r kropp som från världsrymden

kommit in i jordens atmosfär och där

blivit glödande meteori’t meteorsten

meteorologi’ väderlekslära, vetenskapen

om (förändringarna i) atmosfären

meter (eg mått) ① måttenhet för längd ②

versmått

meto’d [o-ljud] planmässigt sätt att utföra

något

metodi’k läran om metoder, särsk metoder

att forska eller att undervisa

meto’disk [o-ljud] planmässig, systematisk

metodism en religiös rörelse med ursprung

i 1700-talets England (till Sverige under

1830-talet) metodist anhängare av

metodism

meto’p fyrkantig platta med reliefer i

dorisk fris

metri’k verslära; äv = läran om takt (arter)

i musik

métro tunnelbanan i Paris

metrono’m apparat med ställbar pendel för

markering av tempo i musik

metropo’l storstad (eg huvudstad i en

kyrkoprovins)

metropoli’t innehavare av ett högt ämbete

(högre än ärkebiskop ) i den

grekisk-ortodoxa kyrkan

Metropo’litan New Yorks berömda opera

metylalkohol (el metanol) träsprit

mezzani’n låg våning mellan två högre

mezzo [mädd’så] (mus) halv mezzoforte

halvstarkt mezzosopran röst mellan

sopran och alt

mf förk för mezzoforte

m g vänstra handen (eg förk för main

gauche [mä’ng gå’sj])

MHF förk för Motorförarnas

helnykterhetsförbund

MHS förk för Militärhögskolan

midget [mid’jit] liten tävlingsbil

midgårdsormen i fornnordisk mytologi en

jätteorm som ringlar sig kring Midgård

(människornas värld)

mi’di (eg halv) beteckning för kjollängd

mellan maxi och mini

midinette [-nätt’] (förr) ung sömmerska

eller modist i Paris

migration flyttning; folkförflyttning; in-

eller utvandring

MIGRI förk för Miljögruppernas

riksförbund

migrä’n (eg halvsidig) svår huvudvärk (på

huvudets ena sida)

mik vardaglig förk för mikrofon

mika’do (eg den höga porten) ① (förr)

Japans kejsare ② ett sällskapsspel

mikro- liten

mikro’b se mikroorganism

mikrobiologi vetenskapen om

mikroorganismerna

mikrofilm se mikrofotografera

mikrofon apparat som förvandlar

ljudvågor till elektriska signaler

mikrofotografera ① fotografera med

mikroskop och kamera ② mikrofilma,

fotografera (gamla kyrkböcker, oersättliga

dokument, tidningar m m) i så stark

förminskning att bilderna kan uppfattas

endast i särskild förstoringsapparat

mikrokos’mos (motsats till makrokosmos)

världen i miniatyr; människan

mikrometer instrument för mätning av

mycket små längder

mikro’n en milliondels meter

mikroorganismer så små organismer att de

är synliga endast i mikroskop

mikrosekund en milliondels sekund

mikrosko’p instrument som ger mycket

stark förstoring av små föremål

mikroskopera studera med mikroskop

mikrosko’pisk mycket liten, inte synlig för

blotta ögat

mikrovåg radiovåg med mycket liten

våglängd mikrovågsugn elektronugn

mil (eg tusen steg) måttenhet av något

växlande längd; gammal svensk mil ca 10700

mili’s folkhär med ett fåtal yrkesmilitärer;

äv = polistrupper milissystem

härordning med kort första utbildning men

många repetitionsövningar

militant’ kämpande, stridande, krigisk

militarism militärvälde; överdriven

uppskattning av krigsväsendet

militärattaché officer vid sitt lands

beskickning i ett främmande land

miljard tusen miljoner (1 000 000 000)

miljon tusen gånger tusen (1 000 000)

miljö’ omgivning, de yttre förhållanden

under vilka man lever; det som påverkar

en individ utifrån (motsats till ärftlighet)

milli- tusendels, t ex milligram (mg)

milliard se miljard million se miljon

milliba’r förk mb tusendels bar (= trycket

av en 0,75 mm kvicksilverpelare)

mi’m ① en sorts fars under antiken ②

pantomim, dramatiskt spel utan tal eller sång

(men ofta till musik)

mima spela en roll enbart med mimik och

rörelser (i en pantomim eller till en

ljudupptagning)

mimi’k minspel

mi’misk stumt härmande; som rör mimik

mina ① underjordisk gång; gruvschakt ②

sprängladdning som utlöses vid tryck eller

på annat sätt

minare’t torn vid moské (varifrån

bönetimmarna ropas ut)

mindervärdeskomplex el

mindrevärdeskomplex (el mindervärdighetskomplex)

ständigt återkommande känsla av

oförmåga eller underlägsenhet

minera lägga ut minor (under jordlager

eller i vatten)

minera’l i naturen förekommande ämne

med en kemisk sammansättning som är

oberoende av volymen

mineralogi’ vetenskapen om mineralen

mineralolja bergolja, petroleum

mineralvatten vatten som innehåller en del

lösta salter och (vanligen) kolsyra

mini- liten, kort, t ex minibaddräkt,

minigolf

miniaty’r ① målning eller teckning i

mycket litet format (bl a utsmyckning i

medeltida handskrifter) ② sak i förminskad

skala

minima’l minsta möjliga, lägsta tillåtna

mi’nimi- lägsta tillåtna, t ex minimilön

mi’nimum (plur minima el minimum) det

minsta möjliga eller tillåtna

minister (eg tjänare) statsråd; sändebud

hos främmande makt ministe’rium

statsdepartement i vissa länder

ministerpresident regeringschef

(motsvarande svensk statsminister)

ministä’r regering, samtliga statsråd

minnesång konstfull kärlekssång i

Tyskland under 1100- och 1200-talen

mino’isk kultur den förhistoriska

bronsålderskulturen på Kreta

minorite’t ① (motsats till majoritet) en

mindre del av rösterna vid ett val ②

mindre folkgrupp som till språk (och

religion) skiljer sig från flertalet

minuend’ det tal från vilket ett annat tal

skall dragas vid subtraktion

mi’nus (eg mindre) ① minskning, avdrag;

minustecken; köldgrad ② svaghet; brist

minus’kel liten bokstav, gemen (motsats

till majuskel)

minut äv = 1/60 cirkelgrad

minuthandel detaljhandel (motsats till

partihandel), butiksförsäljning

minutiö’s [-tsiös] ytterst noggrann

mira’bile dic’tu (lat) underligt att säga,

märkvärdigt nog

mira’kel ① underverk ② medeltida

skådespel om ett helgons liv

mirakulö’s övernaturlig; otrolig

misantro’p person som föraktar

människorna misantro’pisk människofientlig;

äv = folkskygg

miscella’nea samling artiklar av blandat

innehåll

misch’masch blandning, röra

misera’bel eländig, ömklig, urusel

misere’re början på en latinsk hymn

(Herre, förbarma dig!)

miss ① misslyckande ② fröken

miss- o-, van-, dålig, t ex missnöjd

missa’le mässbok (efter lat missa = mässa)

missanpassad som inte har kunnat anpassa

sig till omgivningen (hem, skola,

kamratkrets, samhälle)

missdådare förbrytare

missfirma skymfa, förolämpa

misshällighet oenighet, tvist

missi’l fjärrstyrt rymdvapen, robot

missio’n [misjon] ① uppdrag, viktig

uppgift ② arbete på att utbreda kristen (eller

annan) religion

missionä’r person med uppgift att utbreda

kristen tro bland icke-kristna

missi’v ① skrivelse varmed handlingar

överlämnas ② förordnande för

ickeordinarie präst

misskreditera ge dåligt rykte, nedsätta

misskund barmhärtighet, förbarmande

misskundsam barmhärtig; medlidsam

mist tjock dimma (över vatten) mistlur

apparat för signalering i tjocka

misä’r nöd, fattigdom, elände

mitella trekantig duk som används till

förband

mi’tra hög biskopsmössa

mix blandning; pulver med alla torra

ingredienser till en kaka el dyl

mixa ① blanda ② kombinera bild och ljud

till en färdig film

mixed double [mixt dabbl] en herre och en

dam i vartdera paret vid tennisspel

mixer blandare (t ex en sorts köksmaskin;

person som kombinerar bild och ljud till

film)

mix’tum compo’situm (lat) brokig

blandning, ´röra´

mixtu’r ① blandning; blandning av

flytande läkemedel ② blandstämma i en orgel

(ett antal övertonspipor till varje tangent)

mjäkig kraftlös; klemig, pjoskig

mjäll (adj) len, mjuk, mör; klar, skär och

fin, vit

mjältsjuk svårmodig, melankolisk

mjöldagg en svampsjukdom på växter

mjöldryga en parasitsvamp på råg

Mlle förk för franska mademoiselle

[madömoasäll’] fröken

Mme förk för franska madame [-dam’] fru

mnemoteknik minnesknep (t ex att

Haparanda, Luleå, Piteå, Skellefteå och Umeå

ligger i bokstavsordning från norr)

moaré sidentyg med lätt strimmig yta

moatjé (eg hälft) den som man dansar med

eller har till bordet; den som sitter mitt

emot; motspelare

mobba förfölja och bruka våld mot den

som inte är lik alla andra mobb(n)ing

gruppvåld mot individ, kamratförtryck

mobi’l ① (adj) rörlig, flyttbar ② (subst)

modern skulptur där en eller flera delar är

rörliga

mobi’lier bohag, möbler

mobilisera ① kalla in trupper och på annat

vis sätta ett land i krigsberedskap ②

samla, skaffa fram

mocka ① en sorts skinn (med

sammetsartad yta) ② en kaffesort

mockakopp liten kaffekopp mockasked

liten kaffesked

mockasi’n indiansk skinnsko

mod(e) [o-ljud] smakriktning; rådande

bruk; snitt på kläder

modell [o-ljud] ① förebild, mönster;

föremål (hus, flygplan m m) i starkt

förminskad skala ② person som (yrkesmässigt)

är förebild för en konstnär i arbete (eller

för en fotograf)

modellera [o-ljud] forma i mjukt material

modera’t [o-ljud] ① (adj) måttfull,

återhållsam; äv = politiskt konservativ ②

(subst) medlem av Moderata

samlingspartiet

moderation [o-ljud] återhållsamhet, måtta

modera’to (musikstycke i) måttligt tempo

(något snabbare än andante)

moderera [o-ljud] anpassa, jämka, dämpa

modern [o-ljud] el modärn ① nymodig, på

modet ② som gäller senare tider (t ex

modern konst)

modernisera göra (mer) modern

modernism ① rörelse (i konst, litteratur

m m) som ivrar för nya uttrycksformer ②

en liberal riktning inom romersk-katolsk

teologi

modernite’t nymodighet

modest’ blygsam, anspråkslös

modifiera jämka på, mildra modifikation

mindre ändring, jämkning

modist’ [o-ljud] modehandlerska,

hattsömmerska

mods ungdomar som (under 1960-talet) i

kläder och uppträdande ville verka

avvikande från det "etablerade"

vuxensamhället

modu’l mått; måttenhet för vissa

byggelement

modulation av modulera ① variera tonfall

och röststyrka i tal ② övergå från en

tonart till en annan i musik

modus [ö-ljud] sätt; mått; en grammatisk

term i verbläran

modus vivendi (lat = sätt att leva)

livsform; tillfällig utväg ur svårigheter (med

utsikter till bättre förhållanden i

fortsättningen)

modärn se modern

mohair [-hä’r] eg tyg av angoraull; en sorts

glansigt ylletyg

mojna (om vind) bli svagare

mola [ö-ljud] småvärka

moleky’l den minsta möjliga självständiga

delen av ett ämne

moll (eg mjuk) ① en sorts tunt bomullstyg

② (mus) beteckning för tonart vars

treklang består av grundton, liten ters och

kvint (t ex c-ess-g)

mollskinn ett slitstarkt tjockt bomullstyg

mollusk’ blötdjur

mo’loken [o-ljud] modstulen, slokörad

mom förk för moment (t ex i lagtext)

momang’ ögonblick (franskt uttal av

moment)

moment’ ① tidpunkt ② del, beståndsdel;

underavdelning av paragraf bl a i lagtext

momenta’n ögonblicklig; tillfällig

moms förk för mervärdesskatt

monark kung, kejsare, regerande furste

monarki’ statsform med kung eller kejsare

som statschef monarkist anhängare av

monarki som statsskick

mondia’l världsomfattande

mondä’n [mång- el månn-] (eg som tillhör

stora världen) världsvan; elegant

monegask’ invånare i Monaco

monetä’r penning-, som rör myntväsendet

mongolid el mongoloi’d ①

mongolliknande ② som lider av mongolism mongolism

en sorts psykisk utvecklingsstörning med

vissa kroppsliga särdrag (bl a sneda ögon)

mo’nitor eg varnare; en sorts TV-skärm

bl a för bildkontroll; äv =

varningsinstrument för radioaktiv strålning

mono- en, ensam, t ex monoton entonig

monogami’ engifte

monografi’ skrift begränsad till ett enda

ämne (t ex en viss person eller en viss

företeelse)

monogram’ sammanflätning av

begynnelsebokstäver i namn, dekorativ

utformning av t ex en firmabeteckning el dyl

mono’kel "glasögon" för endast ett öga

monokro’m enfärgad

monoli’t (skulpterad) pelare som är

uthuggen ur ett enda block

monolo’g en persons "samtal" med sig själv

monoma’n (person som är) nästan sjukligt

inriktad på en enda sak monomani’ stark

ensidighet, bundenhet till en fix idé

monopo’l ensamrätt monopolisera lägga

under monopol

monoteism tron på en enda gud

monster el monstrum (plur monstrer)

vidunder, odjur, missfoster

monstrans’ fint utfört kärl för

nattvardsbröd eller för reliker i katolska kyrkor

monstrum se monster

monstruö’s el monströ’s vidunderlig,

oformlig, missbildad

monsu’n vind med olika riktningar

sommar (från hav mot land) och vinter (från

land mot hav)

monta’ge [-asj] hopsättning,

sammanfogning; sammanställning av t ex föremål,

bilder, texter m m; sammanklippning av

filmstumpar till ett helt

mon’ter skyltskåp, utställningsskåp

montera sätta ihop, ställa upp, göra i

ordning; infatta (t ex juveler)

montö’r maskinuppsättare, installatör

mopp en sorts redskap för golvrengöring

(stång med t ex garnsudd)

mora’l (av lat mos plur mores sed) ①

uppfattning av rätt och orätt; motståndskraft

under svårigheter ② det sedelärande

innehållet i t ex ett teaterstycke

moralisera ge förmaningar (i tid och otid)

mora’lisk sedlig, som överensstämmer med

vad rättskänslan fordrar

moralist person som moraliserar;

sedeväktare; författare som behandlar moraliska

frågor

moralite’t medeltida skådespel med

personifierade dygder och laster

mora’s sumpmark

morato’rium beviljat uppskov med

betalning av skuld

morbi’d sjuklig, osund

moreller en sorts syrliga körsbär

morer de muslimska araber som under

700- talet erövrade Spanien; förr äv =

den mörkhyade (stads)befolkningen i

Nordafrika

mo’res (goda) seder, skick och ordning lära

någon mores läxa upp någon

morfe’m språkets minsta enhet med eget

innehåll (t ex or i flickor = mer än en

flicka)

Mor’feus [-evs] drömmens gud i antik

mytologi; vila i Morfei armar sova, drömma

morfi’n ett av opium framställt

smärtstillande men vanebildande läkemedel

morfinism morfinmissbruk,

morfinförgiftning morfinist morfinmissbrukare

morfologi’ formlära

morgana’tiskt äktenskap en furstes

äktenskap med en kvinna utan att hon får rätt

till furstlig rang eller arv

morgongåva mannens gåva till hustrun

morgonen efter bröllopet

moria’n neger

mo’risk som hör samman med morerna

morisk’ ättling av morerna i Spanien

mormo’n [mårmon] medlem av en urspr

amerikansk sekt med Utah som huvudort

morsealfabet ett internationellt

teckenalfabet (punkter och streck) för telegrafering

(efter uppfinnaren S Morse)

mortalite’t dödlighet (räknad per år och

1000 invånare)

morä’n avlagring av grus och lera m m som

inlandsisen skrapat bort och pressat

samman

mosai’k ① ytdekoration av små

olikfärgade bitar (stenar, glas m m);

bildframställning i mosaik-teknik ② brokig blandning

mosa’isk judisk

moské gudstjänsthus för muslimer

moski’t [-skit] en stickande mygga i

tropikerna

mot [o-ljud] äv = trafikplats

motell’ (av motor-hotell) hotell med

serviceanordningar för bilister

motett’ flerstämmig konstfull sång (till

biblisk text)

motion [motsjon] ① rörelse,

kroppsövningar ② förslag i riksdagen eller i annan

beslutande församling

motionera [motsjonera] ① gå längre

promenader eller springa för att ’hålla sig i

form’; skaffa kroppsrörelser åt ② väcka

förslag i beslutande församling

motionä’r den som väcker förslag

moti’v [o-ljud] ① bevekelsegrund, skäl ②

ämne för en tavla eller ett diktverk ③ den

minsta rytmisk-melodiska enheten i en

musikalisk komposition

motivation (lustbetonade) motiv för ett

handlande

motivera ① ånge skälen för något ② vara

(tillräckligt) skäl för något motivering

sammanfattning av skälen tör t ex ett

förslag

motocross’ motorcykeltävling i terräng

motori’k (eg rörelselära) en persons

muskelrörelser; utvecklingen av barnets

rörelseförmåga

motorisera utrusta med motor eller med

motorfordon

moto’risk som hör samman med rörelse

motoriska nerver nerver som påverkar

musklerna

motorism användning av motorer; ofta =

motortrafik

motto en kort sats eller ett uttryck som

anger grundtanken i något (t ex i ett

romankapitel), tänkespråk

moty’l blandning av bensin och sprit som

motorbränsle

mouche [mosj] el musch (eg fluga) liten

svart sidenlapp som damerna förr fäste i

ansiktet för att framhäva hyns vithet

moulinégarn [mo-] en sorts brodergarn av

lätt åtskiljbara trådar

moussera [mo-] el mussera skumma,

fradga sig (särsk om vin)

Mr förk för mister herr Mrs förk för

mistress [mis’is] fru

MS ① förk för Master of Science [sajens]

en engelsk eller amerikansk

universitetsexamen i naturvetenskapliga ämnen ②

förk för multipel skleros (sdo)

M/S förk för motor ship motorfartyg

m s (mus) vänstra handen (eg förk för lat

manu sinistra)

muddra rensa upp bottenslam (med hjälp

av mudderverk)

MUF förk för Moderata

ungdomsförbundet

muff’in en sorts kaka av sockerkakssmet

mula korsning av åsnehingst och sto

mulatt’ avkomling av vit och neger

muljera (språk) uttala konsonant (särsk l

eller n) med en dragning åt j

mullbänk tuggbuss av snus

mullvad äv = person som driver hemlig

underjordisk verksamhet

multi- mångfaldig, mång-, t ex

multiplicera, multimiljonär

multilatera’l mångsidig

multilateralt bistånd hjälp till u-land

genom internationell hjälporganisation (och

inte direkt från i-landet)

multilateralt fördrag avtal mellan tre eller

flera länder

multinationellt företag företag med

verksamhet i många länder

multip’el mångfald; mångfald av ett helt

tal (15 är en multipel dels av 5, dels av 3)

multipe’l sklero’s förk MS en svår sjukdom

i centrala nervsystemet

multiplikand’ (eg som bör mångfaldigas)

och multiplika’tor (eg som mångfaldigar)

faktorer vid multiplikation

multum (lat) mycket; äv = mycket pengar

mulåsna korsning av hingst och åsna

mu’mie balsamerat lik (från Egypten)

mundering beklädnad, utrustning (särsk

om soldat och soldats häst)

municipa’l som hör samman med en

kommun

municipalsamhälle förr tätort med egen

förvaltning (men ej stad eller köping)

munskänk (förr) den som vid ett furstehov

serverade vin (och skulle ansvara för att

vinet inte var förgiftat)

munväder tomt prat, svammel

mura’l- som hör till mur (t ex

muralmålning)

musa (plur muser) sånggudinna i grekisk

mytologi

musch se mouche

musea’l som hör samman med museum,

museimässig; gammal (och föråldrad)

muselma’n muslim, anhängare av islam

musette [mysett’] ① säckpipa ② en dans

music-hall [mjo’sik hål] nöjeslokal med

dans- och sångnummer, varieté

musika’l en sorts modern operett

(blandning av sång, tal och dans)

musika’lier nothäften, samling av noter

musikalite’t musikalisk begåvning

mu’sisk (av musa sånggudinna) som hör

samman med musik, konst eller litteratur

muskari’n giftigt ämne i vissa svampar

musketerare el musketö’r (förr) soldat som

var beväpnad med musköt

mus’kot en tropisk krydda

muskulatu’r musklerna i en kropp

muskulö’s som har kraftiga muskler

muskö’t [musköt el musjöt] ett

handeldvapen från 1500-talet

musli’m anhängare av islam,

muhammedan

musli’n en sorts tunt bomullstyg

mussera se moussera

must ① utpressad saft ② det finaste av

något; det väsentliga ③ kraft och fyllighet (i

uttryckssättet)

mustang’ vildhäst på nordamerikanska

prärier

musteri’ fabrik för framställning av must

mustig ① fyllig i smaken, kraftig ②

grovkornig

muta (subst) penninggåva eller förmån

som någon ger en annan för att denne

skall göra något ohederligt men för

givaren fördelaktigt

mutation förändring; språngvis förändring

i en individs arvsanlag

muta’tis mutan’dis (lat = efter ändring av

det som bör ändras) med vissa ändringar

som ligger i sakens natur

mutkolv person som tar mutor

MW förk för megawatt en miljon watt

MWh förk för megawattimme

myce’l(ium) svamparnas fint förgrenade

celltrådar

mygel bedrägeri utan att det bedrägliga får

märkas, fiffel; fusk

mykologi’ läran om svamparna

myo’m (med) muskelsvulst

myosi’n äggviteämne i muskelvävnad

myr sumpmark, mosse

myria’d eg 10 000; oräknelig mängd

myrra en sorts välluktande olja från vissa

träd i Östafrika

mysk en starkt luktande körtelavsöndring

från hanen av myskhjorten

mysteriespel medeltida spel med ämne från

bibliska historien

myste’rium (plur mysterier) ① något

oförklarligt; hemlighet ② hemlig

gudstjänst för särskilt invigda

mysteriö’s hemlighetsfull

mysticism filosofisk eller religiös

åskådning som litar mer på känslan och inre

erfarenhet än på förståndet och vanlig yttre

erfarenhet

mystifiera göra så att något verkar

hemlighetsfullt (eller misstänkt)

mystifikation obegriplig händelse, gåta;

hemlighetsmakeri; bedrägeri

mysti’k ① fromhet som strävar till innerlig

förening med det gudomliga ② något

hemligt eller oförklarligt

mys’tiker person som tillhör mystikens

fromhetstyp

mys’tisk som hör samman med mystik;

egendomlig; hemlighetsfull

mystä’r hemlighet; gåta

myt ① berättelse om gudarna och deras

värld (hos naturfolk eller förkristna folk)

② uppdiktad historia

myteri’ vägran av en trupp att lyda order;

lokalt uppror

my’tisk som hör samman med en myt;

sagolik; uppdiktad

mytologi’ (sammanfattning av) ett folks

föreställningar om gudavärlden

mytoma’n person med sjuklig lust att ljuga

målforskning vetenskaplig forskning som

är inriktad på att lösa ett visst praktiskt

problem (motsats till grundforskning)

mållös (eg utan mål i mun) stum

målsman eg talesman; företrädare för en

omyndig eller för en viss åsikt eller viss

rörelse

målsägare detsamma som kärande

månghövdad (eg med många huvuden)

som består av många personer

månglare småhandlare, torgförsäljare

månsing västgötaknallarnas hemliga

språk; äv = förbrytarspråk

måtto i så måtto i detta avseende, så till

vida

mäklare yrkesmässig förmedlare av vissa

affärer (t ex fastighetsmäklare)

mär styresman för en fransk kommun

märgel kalkhaltig jordart märgelgrav ställe

varifrån märgel hämtats för

jordförbättring

märgfull äv = kraftfull, rik på innehåll

märs mastkorg, plattform kring toppen på

en mast

mäss samlingslokal(er) med servering för

viss personal

mässa äv = stor utställning av varor (och

försäljning)

mässfall inställande av gudstjänst därför

att präst eller åhörare saknas

mässhake en sorts broderad mantel för

präst framför altaret

mät ta i mät ta i beslag för skuld

mätress’ älskarinna (åt högt uppsatt

person)

mönja en sorts röd målarfärg (skyddsfärg

mot rost)

mönstergill som kan tjäna som förebild;

exemplarisk

mönstra äv = ① ta anställning på en båt;

anställa på en båt ② samla (t ex sina

anhängare)

mördeg deg av smör, socker och mjöl

mörsare en sorts artilleripjäs för kastning

av projektiler i krökta banor

N

N ① länsbokstav för Hallands län ②

nationalitetsbeteckning för motorfordon

från Norge

na’bo granne

nabo’b europé som blivit förmögen i

Indien; rik man

nach’spiel [-spil] samvaro efter fest,

"eftersläckning"

na’dir punkt på himlavalvet på andra sidan

jordklotet rakt under våra fötter

nafta ① bergolja ② ett lösnings- eller

tvättmedel

naftale’n el naftali’n ett kolväte ur

stenkolstjära; ett medel mot mal

nagel äv = stor grov spik, bult, nit

nagelfara granska noga; kritisera

nai’v barnslig, oerfaren; godtrogen

naivism en riktning inom målarkonsten

(från slutet av 1800-talet) som

eftersträvade en naiv verklighetsbild påminnande

om barns och naturfolks måleri

naivitet barnslighet

naja’d käll- eller flodnymf i grekisk

mytologi

nak’terhus skåp för upphängning av

kompass på fartyg

namnchiffer detsamma som monogram

nan’kin(g) en sorts bomullstyg

napalm’bomb brandbomb

nappa en sorts (handsk)skinn av get eller

får

nappatag kamp, dust, brottning

narcissism sjuklig självupptagenhet (efter

den sköne Narkissos som förälskade sig i

sin egen spegelbild)

nar’dus en välluktande olja från rotstocken

på en nordindisk växt

narkoma’n person som är beroende av

narkotika narkomani’ sjukligt begär efter

narkotika

narko’s bedövning; sövning före operation

narko’tika (plur av narkotikum) vissa

bedövnings- och berusningsmedel

narko’tisk bedövande; smärtstillande;

sömn-givande

narr’ativ berättande

nasa’l som hör ihop med näsa; (språk)

näsljud (m, n och ng i svenskan)

nasalera uttala med näsljud

na’sare kringvandrande försäljare,

"dörrknackare"

nation [natsjo’n] folk, stat; äv = gammal

sammanslutning av

universitetsstuderande från samma hemorter (stift, landskap,

land)

nationa’l- som gäller en nation, t ex

nationaldag, nationalmuseum

nationalekonomi vetenskapen om de

ekonomiska förhållandena i samhällslivet

nationalisera ① förstatliga (särsk om

u-länder som övertar utländsk egendom) ②

införliva med ett folk; ge medborgarrätt

åt utlänningar

nationalism stark känsla för den egna

nationen, fosterlandskänsla

nationalite’t nationstillhörighet; nationell

egenart; folkslag

nationalsocialism förk nazism beteckning

för Hitler-tidens politiska åskådning i

Tyskland (med bl a stark nationalism,

antidemokrati och antisemitism)

nationell’ [natsjo-] ① fosterländsk ② som

gäller ett visst land eller ett visst folk

nativite’t födelsefrekvens, antal födda

under ett år

NATO förk för North Atlantic Treaty

Organization i Sverige vanligen kallad

Atlantpakten

natriumkarbonat soda natriumklorid

koksalt

natura (lat = natur) in natura i varor eller i

arbete naturaförmåner annan avlöning än

i pengar (t ex fri bostad)

naturahushållning samhällsliv utan

användning av pengar som bytesmedel

naturalhistoria äldre beteckning för

biologi natura’lier (preparerade) naturföremål

naturalisera uppta en invandrare som

medborgare i ett land

naturalism ① filosofisk åskådning som

inte erkänner någon annan verklighet än

naturen ② konst- eller litteraturriktning

som vill återge verkligheten så troget som

möjligt (och inte skyr det fula i tillvaron)

naturalistisk som hör samman med

naturalism; verklighetstrogen utan försköning

naturell’ ① (subst) läggning, natur ② (adj)

obehandlad, utan tillsatser

naturgas gasformiga kolväten

naturism detsamma som nudism

na’utisk som hör till sjöväsendet

na’utisk mil sjömil, distansminut (1852 m)

nav mittpartiet i ett hjul med fäste för

ekrar m m

na’vare en sorts borr

naviga’bel segelbar

navigation konsten att bestämma kurs och

läge vid färd med båt eller flygplan

navigatö’r person som är utbildad i navigation

navigera bestämma kurs och läge för en

båt eller ett flygplan; föra båt eller

flygplan

nazare’ner en grupp religiöst orienterade

konstnärer i Rom på 1810-talet

nazism se nationalsocialism

n b förk för nota bene (lat = märk väl!)

väl att märka

nebulo’sa molnliknande ljusfläckar på

himlavalvet, gas- och partikelmoln i

världsrymden nebulö’s dimmig, oklar

necessä’r (eg det nödvändiga) liten

resväska, etui för toalettsaker el dyl

nedan månens avtagande, tiden mellan

fullmåne och nymåne (jfr ny)

nederlag äv = lager, upplag

nedkomma äv = föda, förlösas

nedrig tarvlig, elak, otrevlig

nedräkning äv = räkning baklänges för att

ange hur många sekunder som återstår

innan något visst skall inträffa

nedskrivning äv = devalvering (sdo); lägre

värdering av varulager eller andra

tillgångar än vid tidigare bokslut

nedslagen äv = nedstämd, sorgsen

negation nekande ord eller uttryck (t ex

inte, aldrig, förstavelsen o-)

negativ ① (adj) motsats till positiv;

nekande, upphävande, motsatt; överkritisk;

mindre än noll ② (subst) framkallad film

med omvända färg(ton)er

negativism ensidigt kritisk inställning;

allmän misstro

negera förneka, säga nej till, upphäva

negligé [-sje’] morgondräkt, nattdräkt (för

damer)

negligera [-sjera] försumma, bortse från

negroi’d negerliknande

negro spiritual [ni’grå spir’itjoel] religiös

nordamerikansk negersång

nekrolo’g dödsruna, kort minnesteckning

över avliden

nek’tar gudarnas dryck i grekisk mytologi

ne’mesis hämnd, vedergällning; nemesis

divi’na gudomlig rättvisa som låter synd

följas av straff

neo- ny-, t ex neoklassicism

neoli’tisk som hör till den yngre stenåldern

neologi’ (eg ny lära) den av upplysningen

påverkade "förnuftiga"

religionsuppfattningen mot slutet av 1700-talet

neologism språklig nybildning

neo’n en ädelgas (använd bl a i lysrör)

nepotism gynnande av släktingar med

oförtjänta förmåner (t ex fina tjänster)

nerts el nerz mink; pälsverk av mink

nervosite’t nervöst tillstånd nervö’s som

hör samman med nerver; orolig, otålig;

tillfälligt överkänslig, stressad

nesa skam, vanära

nes’tor den äldste inom en viss krets

netto (handel) motsats till brutto;

behållning efter avdrag för omkostnader; vikt

utan förpackning; nettobehållning ren

vinst

neuralgi’ [nevralgi] smärta i en nerv

neurasteni’ [nev-] trötthet i förening med

överkänslighet för sinnesintryck, psykisk

spänning neuraste’niker person som lider

av neurasteni neuraste’nisk nervös

neuri’t [nev-] nervinflammation

neurokirurgi [nev-] operativa ingrepp på

hjärnan eller ryggmärgen

neurologi’ [nev-] vetenskapen om nerverna

och nervsjukdomar

neuro’n [nev-] nervcell

neuro’s [nev-] nervösa störningar (ångest

m m) som anses bero på omedvetna

konflikter inom människan och inte på

skador i nervvävnaderna neuro’tiker [nev-]

person som lider av neuros

neurosedy’n [nev-] ett nervlugnande

läkemedel (numera förbjudet i Sverige,

därför att det orsakar svåra fosterskador)

neutra’l [e + u] ① varken det ena eller det

andra; opartisk, icke krigförande ② som

hör samman med neutrum

neutralisera [e + u] göra neutral; uppväga,

upphäva verkan av något

neutralite’t [e + u] opartiskhet; opartisk

hållning vid krig mellan andra stater

neutro’n [e + u] oladdad elementarpartikel

i en atomkärna

neutrum [e + u] (plur neutra el neutrer) ett

genus hos substantiviska ord ("det-kön")

newton [njo’tn] måttenhet för kraft

nevö’ brorson eller systerson

nex’us (språk) samband, sammanhang

NF förk för Nationernas förbund

niding rå förbrytare nidingsdåd

våldshandling; skadegörelse av illvilja

nidsk snål, knusslig, njugg

nidvisa smädedikt

niece [nie’s] brors- eller systerdotter

nihilism (av lat nihil = intet) tron på intet;

förnekande av religiösa och moraliska

värden

nihilist ① anhängare av nihilism ②

beteckning för 1800-talets ryska revolutionärer

nikoti’n den giftiga vätska som ingår i

tobak nikotinist nikotinförgiftad person

nimbus ① glans, skimmer; helgongloria ②

en sorts regnmoln

nim’rod ivrig jägare

ni’pa brant strand vid älv

nippel gängat skarvstycke för

hopskruvning av två rör

nipper smycken, små prydnader

nirva’na eg utslocknande; tillstånd av

fullständig ro

nisch fördjupning (ofta välvd upptill) i t ex

en mur eller en kakelugn

nit ① iver, plikttrohet, arbetsamhet ②

bult som håller ihop metallplåtar ③

lott(sedel) som inte ger vinst

nitra’t salt av salpetersyra

nitri’t salt av salpetersyrlighet

nitroglyceri’n ett flytande sprängämne (jfr

dynamit)

nivellera ① utjämna, göra plan; göra alla

lika ② avväga höjdskillnader

nivå höjdläge; vågrätt plan; jämnhöjd

NJA förk för Norrbottens järnverk AB

njet (ryska) nej

njugg alltför sparsam, snål

NK förk för Nordiska kompaniet AB

NL nationalitetsbeteckning för

motorfordon från Nederländerna

NN (t ex i vigselformuläret i psalmboken)

förk för nomen nescio (lat = jag känner

ej namnet) beteckning för det namn som

skall användas i ett visst sammanhang

NO förk för näringsfrihetsombudsmannen

no’aord ersättningsord för ord som ansetts

farligt att uttala (t ex gråben i st f varg)

nobba säga nej till, avvisa

nock (eg spets) ① takås; ytterändan av

bom eller rå på en båt ② inknutna

noppor i en flossavävnad

nocturne [nåktyrn’] ① nattmusik, lyriskt

(piano)stycke ② nattlig gudstjänst

nod [o-ljud] (eg knut) skärningspunkt; en

term inom astronomi och fysik

no’lens vo’lens (lat) vare sig man vill eller

inte

no’li me tan’gere [g-ljud] (lat) vidrör mig

inte!

noma’der [o-ljud] folk som lever av sin

boskap och med den flyttar omkring till

olika betesmarker

no’men (plur no’mina) namn; (språk)

substantiv eller adjektiv

nomenklatu’r (förteckning över) speciella

termer inom ett visst område

nominal- namn-, t ex nominalkatalog

alfabetisk (biblioteks)katalog

no’mina sunt odio’sa (lat = namn är

förhatliga) inga namn skall här nämnas

nominativ (språk) ett kasus (den form ett

substantiv har som subjekt)

nominell’ till namnet; nominellt värde det

belopp som anges på t ex en aktie (och

som kan vara ett helt annat än det

verkliga värdet)

nominera eg nämna; utse kandidater till

något (t ex till riksdagsmän)

nonaggressionspakt avtal mellan två stater

att inte angripa varandra

nonchalans’ [-längs el -lans] vårdslöshet,

självsvåld nonchalant’ vårdslös,

självsvåldig, ohövlig nonchalera försumma, inte

bry sig om

nonfigurativ konst konst som inte återger

figurer (föremål) ur verkligheten

non habe’ri sed esse (lat) inte synas men

vara

nonintervention icke inblandning (i en

annan stats angelägenheter)

non iron [nån aj’rån] (eg inte strykjärn)

stryks inte efter tvätt

nonkombattant icke stridande (om militär

personal som inte direkt deltar i

stridshandlingar)

non multa sed multum (lat) inte

mångahanda utan mycket

non plus ultra (lat = ingenting däröver)

det bästa i sitt slag, oöverträffad

non’sens meningslöst prat, dumheter

nonstop utan uppehåll; nonstopflygning

flygning utan mellanlandning

nordism (strävan till) samarbete mellan

Nordens länder

nordkalotten norra delarna av Norge,

Sverige, Finland och Sovjetunionen

norm regel, mönster, förebild

norma’l ① (adj) regelrätt, genomsnittlig;

vid sina sinnens fulla bruk ② (subst) rät

linje som är vinkelrät mot en annan rät

linje

normalisera ① göra normal ② (språk)

genomföra enhetlighet (t ex i stavningen)

normativ som tjänar till mönster för

något, normerande normera ① reglera,

bestämma normer för något ② vara norm

för något

norna ödesgudinna i fornnordisk mytologi

Norve’gia det latinska namnet för Norge

nostalgi’ hemlängtan, vemodig saknad

efter något förgånget

not [o-ljud] (plur notar) stort nät, vad

not [o-ljud] (plur noter) ① skrivelse från

en regering till en annan (genom

diplomat) ② anmärkning (förklaring el dyl)

till ett textställe ③ nottecken i

musikskrift; noter äv = nothäften

nota’bel anmärkningsvärd, märklig

nota bene förk n b (lat = märk väl) väl att

märka

notabilite’t berömd person

notaria’t avdelning i en bank för

förvaltning av värdepapper och för vissa

juridisk-ekonomiska uppdrag

nota’rie titel för vissa tjänstemän

nota’rius publicus jurist som i större

kommuner har vissa offentliga uppdrag

(bl a att kontrollera lotterier)

notera anteckna, skriva upp; lägga på

minnet; bokföra notering äv = dagspris på

värdepapper och valutor

notifikation offentligt tillkännagivande

noti’s kort meddelande (i en tidning); ta

notis om bry sig om, lägga märke till

noto’risk [o-ljud] allmänt bekant, ökänd

nottur’no detsamma som nocturne

novation förnyelse; språklig nybildning

novell (eg ny) kort berättelse novellist

novellförfattare

novi’s nybörjare, nykomling; eg person

som genomgår prövotid för att bli munk

eller nunna

NT förk för Nya testamentet (eg för

Novum testamentum)

NTF förk för Nationalföreningen för

trafiksäkerhetens främjande

nudism (av lat nudus naken) rörelse som

syftar till sunt friluftsliv utan kläder,

"nakenkultur"

nudite’t nakenhet

nudlar en sorts makaroner

nukleä’r (av lat nucleus kärna) som avser

atomkärna; nukleär energi atomenergi

nullite’t något ogiltigt eller betydelselöst;

obetydlig människa

nume’risk siffermässig, uttryckt i tal

numerus (språk) antalsform: singular

(ental) eller plural (flertal)

numerä’r antal numerärt vad antalet

beträffar

numismati’k läran om mynt och medaljer

numisma’tiker myntkännare

nuntie [nunt’sie] påvligt sändebud

nu’tria (pälsverk av) sumpbäver

ny (subst) nymåne; tiden från nymåne till

fullmåne (motsats till nedan)

nyans’ [-angs el -ans] färgskiftning,

färgton; liten skillnad mellan samma slags

ting nyansera förändra något litet, återge

fina skiftningar (t ex i musik)

nya stilen den gregorianska tideräkningen

(införd i Sverige 1753)

nyckelharpa ett folkligt stråkinstrument

med tangenter

nyckelroman roman vars personer är

hämtade ur verkligheten men där har andra

namn

nyemission (eg nyutsändning) ett

aktiebolags utgivning och försäljning av nya

aktier (för att öka rörelsekapitalet)

nyetablering grundande av ny industri,

öppnande av ny affär el dyl

nymf ① lägre kvinnlig gudomlighet i

grekisk mytologi ② prostituerad

nymfomani’ starkt stegrad könsdrift hos

kvinnor

ny’norsk ett norskt (skrift)språk byggt på

norska dialekter (tidigare kallat landsmål)

ny’ter munter och glad, belåten

nytändning nymåne

nådemedlen Bibeln och sakramenten

nådevedermäle ordensutmärkelse

nåtla sy fast ovanlädret på en sko

nämnd ett antal personer med visst

uppdrag nämndeman medlem av nämnden

vid tingsrätt eller annan domstol

näppeligen knappast

näpsa skarpt tillrättavisa, tukta, straffa

näpst skarp tillrättavisning, bestraffning

närig snål, girig

nävrätt (eg den rätt som sitter i nävarnas

styrka) våld

nödsakad tvingad, tvungen

nödtorft vad man behöver för

livsuppehället men ingenting mer

O länsbokstav för Göteborgs och Bohus

län

oartikulerad otydligt uttalad; obestämd,

onyanserad

oa’s boplats med vatten och växtlighet i en

öken

oavhängig oberoende

obducent den som obducerar obducera

skära upp och undersöka en kropp efter

döden

obduktion medicinsk undersökning av en

död kropp

obehörig ej berättigad; utomstående

obelisk hög och uppåt avsmalnande

fyrsidig stenpelare med pyramidformig topp

obenägen ohågad, inte villig

obesticklig som inte tar mutor

obestånd dålig ekonomi, oförmåga att

betala sina skulder

obeställbar (om post- eller

järnvägsförsändelse) som inte kan komma fram till

adressaten (t ex på grund av ofullständig

adress)

obetingad ovillkorlig; absolut

obillig orimligt hård, orättvis

objekt’ ① föremål ② (språk) en satsdel

(bestämning) som anger föremålet för

predikatets verksamhet

objektiv ① (adj) opartisk; saklig;

allmängiltig ② (subst) lins eller linssystem (t ex

till en kamera)

objektivite’t opartiskhet, saklighet

obla’t ① nattvardsbröd ② tunn skiva deg

under tårta el dyl

obliga’t ① (adj) nödvändig ② (subst)

självständig stämma men ej

melodistämma i en musikalisk komposition

obligation ① av stat eller kommun eller

bolag utfärdad skuldförbindelse på visst

belopp ② förpliktelse; tacksamhetsskuld

obligato’risk föreskriven, ej frivillig

obligato’rium något föreskrivet; tvång

obligerad [-sjerad] förpliktad; tack skyldig

o’boe en sorts blåsinstrument av trä

obo’l ett forngrekiskt mynt

obscen [åbse’n] oanständig, slipprig

observan’dum något som bör

uppmärksammas

observans [-angs el -ans] noggrant

iakttagande av vissa föreskrifter (t ex

klosterregler); äv = uppmärksamhet

observant uppmärksam

observation iakttagelse (särsk i samband

med en undersökning)

observato’rium byggnad för astronomiska

observationer

observatö’r deltagare i t ex en konferens

utan att vara egentligt ombud;

kontrollerande militär i FN-tjänst

observera iakttaga, lägga märke till

obskurant fiende till upplysning och

tankefrihet

obskurantism rädsla för upplysning,

’ljusskygghet’

obskyr (el obskur) mörk, dunkel, skum;

tvivelaktig

obstetri’k förlossningskonst

obstina’t trotsig, egensinnig

obstruera hindra, försvåra obstruktion

hinder, förhalning; äv = avsiktligt

långsam arbetstakt

obändig styvsint, svårhanterlig

occasion tillfällighet; äv = tillfälle att

köpa billigt

occidenta’l [åksi-] västerländsk Occidenten

Västerlandet (motsats till Orienten)

ocea’n världshav oceanografi’ havsforskning

ocker oskäligt hög ränta, försäljning med

oskäligt hög vinst; utnyttjande av andras

svårigheter till egen fördel ockrare person

som bedriver ocker

ockult’ hemlig; övernaturlig; oförklarlig

ockultism lära om eller tro på övernaturliga

ting

ockupant den som ockuperar ockupation

av ockupera bemäktiga sig, ta i besittning,

intaga

OD förk för Orphei drängar en

studentmanskör i Uppsala sedan 1853

odalbonde självägande bonde

odalisk’ [vanl o-ljud] kvinna i ett harem

odds förhållandet mellan insats och vinst

vid vadhållning; utsikter, chanser

o’de [ö-ljud] högtidlig dikt över ett visst

ämne

odisputa’bel obestridlig

odiö’s [vanl o-ljud] förhatlig

odontologi’ läran om tänderna och deras

sjukdomar, tandläkarvetenskap

odräglig outhärdlig, olidlig

odyssé [ö-ljud] irrfärd, äventyrlig (hem)färd

odö’r [ö-ljud] dålig lukt, stank

OECD förk för Organization for

Economic Cooperation and Development ett

ekonomiskt samarbetsorgan för bl a

Västeuropa, USA och Japan

offensi’v motsats till defensiv; anfall,

angrepp; anfalls-

offentlig avsedd för allmänheten

offentlig handling skrivelse eller tryck som

allmänheten enligt gällande lagstiftning

skall ha rätt att ta del av

offerera erbjuda, ge anbud på offert

erbjudande, (skriftligt) anbud

offerto’rium sång när brödet och vinet

tillreds vid katolsk mässa

officiant den som officierar (sdo)

officiell’ ① ämbets-; som kommer från en

myndighet ② stel, högtidlig

officiera förrätta en kyrklig akt (t ex en

jordfästning); leda en ceremoni

offici’n tryckeri; filmateljé el dyl

officiö’s halvofficiell; som indirekt

kommer från en myndighet

off’set en metod för tryckning av tidningar

och böcker

offside [-sajd’] utan rätt att spela i vissa

lägen vid fotbolls- eller ishockeymatch

oftalmi’ (med) inflammation i ögat

oftalmiatri’k vetenskapen om behandling av

ögonsjukdomar oftalmolo’g ögonläkare

oftalmosko’p instrument för undersökning

av ögats inre

ofärd olycka, fördärv

oförblommerad utan försköning

oförmögen som inte förmår, ur stånd

oförskylld oförtjänt

oförtruten uthållig, outtröttlig

oförvitlig oklanderlig, utan fel

oförvägen djärv, våghalsig

ogenerad [o’sje-] obesvärad, oblyg, fräck

ogill utan straffpåföljd

ogin ej hjälpsam, ovänlig, vrång

ograverad ① oförminskad, orörd ② (om

fastighet) utan inteckning

ohemul obefogad, grundlös, orättmätig

ohm måttenhet för elektriskt motstånd

ohägn skadegörelse, förtret

OK förk för Sveriges oljekonsumenters

riksförbund

ok ① en sorts bär- eller draganordning av

trä ② tvång, slaveri, förtryck

okari’na en sorts finare lergök

oktae’der kropp som begränsas av 8

liksidiga trianglar

okta’ntal en sorts mått på ett

motorbränsles motstånd mot självtändning av

gasblandningen (s k knackning)

okta’v ① en skalas åttonde ton från

grundtonen; ett tonomfång på 12 halvtoner ②

ett bokformat (där varje blad är ett

åttondels ark)

oktett’ ett musikstycke för åtta stämmor

oktroj’ tillstånd att driva viss ekonomisk

verksamhet (särsk bankrörelse)

okulera ympa

okulä’r ögon-, med egna ögon, t ex okulärbesiktning

okvald ostörd

olater oskick, fula vanor

old’boy [-boj] idrottsman över en viss ålder

(olika i olika idrotter)

oligarki’ fåmannavälde (i politik eller

ekonomi)

Olympen den forngrekiska gudavärlden

(av "gudaberget" Olympos)

olympia’d olympiska spel vart fjärde år

olymp’ier grekisk gud; deltagare i

olympiska spel

olymp’isk ① som hör samman med

Olympen eller med olympiska spel ② upphöjd,

gudomlig

omak [o-ljud] möda; besvär

omaka [ö-ljud] olik(a), som inte passar

ihop

ombord el om bord på ett fartyg eller i ett

flygplan

ombrytning uppdelning i sidor eller

tidningsspalter av en text som är satt i

löpande följd

omdöme ① förmåga att förstå och

bedöma ② uttalande eller åsikt om något

omdömesgill som visar gott omdöme

omedveten okunnig; instinktiv det omedvetna

(i psykoanalytisk mening) föreställningar

och önskningar m m som trängts

bort från medvetandet

o’mega det grekiska alfabetets sista

bokstav (jfr alfa)

o’men (plur omina) tecken, förebud

omformare ofta = elektrisk maskin som

omvandlar likström till växelström

omgående eg med första återgående post;

snarast, genast

ominö’s olycksbådande; ödesdiger

omkväde en eller flera versrader som (t ex i

en folkvisa) återkommer på samma ställe

i varje strof; refräng

omljud en typ av vokalförändring (t ex

hand-händer, fot-fötter, ung-yngre)

om lott så lagd eller sydd att en kant täcker

kanten av det som ligger närmast under

om’nia vin’cit amor (lat) kärleken besegrar

allt (citat från Vergilius)

oms förk för omsättningsskatt

omsi’der slutligen, med tiden

omskärelse bortopererande av en del av

förhuden på penis

omsorgslagen lagen om samhällets

omhändertagande av vissa psykiskt

utvecklingsstörda

omstående som finns på papperets andra

sida

omständlig utförlig; mångordig

omsvep undanflykter; inte rakt på sak

omtöcknad förvirrad; äv = alkohol- eller

narkotikapåverkad

onanera bedriva onani onani’ sexuell

självtillfredsställelse

on dit [ång di] (eg man säger) det man talar

om, skvallret för dagen

ondulera lägga håret i vågor

o’nera (plur av onus) skatter el dyl

onestep [oann stäpp] en pardans i snabb

2/4 takt

onkel farbror eller morbror

onomatopoe’tisk (språk) ljudhärmande

(ord som t ex kråka, plaska)

o’nyx en prydnadssten med växlande ljusa

och mörka strimmor

oorganisk kemi de delar av kemin som

behandlar andra föreningar än

kolföreningar

op förk av opus (sdo)

opa’l ett ädelstensskimrande mineral; en

sorts ädelsten

OPEC förk för Organization of Petroleum

Exporting Countries sammanslutning av

de oljeexporterande länderna i Asien,

Afrika och Latinamerika

o’pen större tävling (särsk i tennis eller

golf) som är öppen för tävlande från

olika länder

o’pera [o-ljud] ① (plur av opus) skrifter,

arbeten ② (byggnad för) skådespel med

sjungen dialog till orkestermusik opera

buffa komisk opera

operation av operera ① handla, vara

verksam; företa krigshandlingar ② (om

läkare) göra ett kirurgiskt ingrepp

operett’ sångspel, musikaliskt lustspel

opia’t läkemedel som innehåller opium

opinio’n [o-ljud] vad folk i allmänhet

anser, den allmänna meningen

o’pium [o-ljud] torkad mjölksaft från en

vallmoart med bedövande verkan; opium

för folket religionen enligt ett yttrande av

Karl Marx

opponent den som opponerar

opponera göra invändningar, säga emot;

granska en avhandling vid en

(doktors)disputation

opportu’n lämplig under rådande

förhållanden; anpassad efter omständigheterna

opportunism anpassning efter

omständigheterna (i alltför hög grad)

opposition ① motstånd, invändningar;

parti(er) som står i motsatsställning till

regeringen ② muntlig granskning av en

avhandling vid en doktorsdisputation

oppositionell’ stridsglad, som gärna säger

emot, motsträvig

opti’k läran om ljuset op’tiker tillverkare

eller försäljare av glasögon (eller andra

optiska instrument)

optima’l bästa möjliga

optimism motsats till pessimism; ljus syn

på livet, hopp att allt skall gå väl till slut

optimist person som ser ljust på tillvaron

optimis’tisk förhoppningsfull; som tror

att allting reder sig

op’timum det bästa möjliga

option [åpsjo’n] rätt att (intill en viss tid)

välja mellan olika möjligheter;

förhandsrätt i speciella fall

optisk som har att göra med ljuset eller

seendet

o’pus [o-ljud] skrift; musikverk; i förk

form op vid numrering av en tonsättares

verk i tidsföljd

opåkallad oombedd, obehövlig

opåtald el opåtalt utan anmärkning

ora et labo’ra (lat) bed och arbeta

ora’kel ① grekiskt tempel där en gud

troddes besvara frågor om framtiden;

gudomlig spådom ② person som anses ge goda

råd; allvetare

orakelmässig dunkel, mångtydig

ora’l som hör samman med mun; muntlig

orange [-ansj’] (subst) ① en sorts träd eller

frukten av detta träd; ofta = apelsin ②

apelsinfärg, rödgul färg

orangeri’ [årangsjeri el åransjeri] stort

växthus; vinterträdgård

ora pro no’bis (lat) bed för oss

oration högtidligt tal orator högtidstalare,

vältalare orato’risk [-to-] vältalig; alltför

högtidlig i talet

oratorium [-to-] ① byggnad eller sal för

bön ② stort musikverk med sång och

orkester över religiöst ämne

orden ① munkorden eller liknande;

sällskap med ideell syftning och vissa

ceremonier ② statligt förtjänsttecken

order ① befallning; uppdrag ②

beställning av varor

ordinarie ① fast anställd ② regelmässig,

normal; lagstadgad

ordina’ta (mat) en punkts avstånd från den

vågräta axeln i ett rätvinkligt

koordinatsystem (jfr abskissa)

ordination av ordinera ① föreskriva

läkemedel ② prästviga, viga till biskop

ordinä’r vanlig; medelmåttig

ordkarg fåordig

ordonnans’ militär med uppgift att

framföra order eller rapporter

orea’d bergnymf i grekisk mytologi

orera hålla tal; prata vitt och brett

oresonlig omedgörlig; som inte tar skäl

or’fiker anhängare av orfism en

forngrekisk mystisk-religiös strömning

orga’n ① kroppsdel eller växtdel med

särskild uppgift (t ex öga) ② röst,

stämma; regeringsorgan tidning som för

regeringens talan i olika frågor

organdi’ en sorts glest bomullstyg

organisation ① planläggning av

verksamhet; lämplig arbetsfördelning ②

inrättning eller sammanslutning för visst

ändamål ③ inre sammansättning

organisato’risk som rör organisation

organisatö’r person som har till uppgift att

organisera; person med stor förmåga att

organisera

organisera ordna ändamålsenligt;

planlägga; sätta i gång organisera sig bli medlem

av en förening; organiserad ofta = som

är medlem av en fackförening

orga’nisk ① levande; som har inre

sammanhang ② som rör ett organ

organisk kemi den del av kemin som

behandlar kolföreningar

organism levande varelse, ett levande helt

organist (av organum i betydelsen orgel)

skicklig orgelspelare; kyrkomusiker som

är utbildad vid musikhögskola eller motsvarande

orgasm vällust vid sexuell utlösning

orgiasm vild hänförelse, extas orgiastisk

vilt uppsluppen, hetsig, rusig

or’gie (urspr forngrekiskt mysteriefirande)

vilt dryckeslag, sexuella utsvävningar

orienta’l invånare i Orienten orienta’lisk

österländsk orientalist kännare av

österlandets språk och kultur

Orienten Österlandet (länderna öster om

Medelhavet)

orientera (eg rikta mot öster) ① inrikta ②

med karta och kompass ta sig fram i

okänd terräng ③ upplysa om

förhållandena på något område orientera sig ta

reda på var man befinner sig; sätta sig in i

något nytt

orientering ① inriktning ② korta

(inledande) upplysningar i något ämne ③ träning

eller tävling i att med hjälp av karta och

kompass ta sig fram från en punkt till en

annan i okänd terräng på så kort tid som

möjligt

orienteringsämne förk oä skolämne som

skall ge eleverna kunskap om natur och

samhällsliv: religionskunskap,

samhällskunskap, historia, geografi, biologi,

fysik, kemi (motsats till färdighetsämne

som språk och matematik)

origina’l ① (motsats till kopia) det som har

funnits från början; det som är äkta och

inte efterbildning ② besynnerlig

människa

originalite’t ursprunglighet, äkthet;

egenart; skapande förmåga

originell’ ursprunglig; självständig (i tanke

och handling); inte lik andra, säregen;

besynnerlig

ori’go ursprung; (mat) skärningspunkt för

axlarna i ett koordinatsystem

orka’n våldsam storm

orkestra körens (dansarnas) plats framför

scenen på en forngrekisk teater

orkestra’l mångstämmig, orkesterartad;

komponerad för orkester

orkestrera instrumentera (sdo); bearbeta

ett musikverk så att det kan framföras av

en orkester

orlov [o’rlåv] ① tillåtelse ② ledighet,

avsked orlovssedel arbetsbetyg

ornament prydnad (växt- eller djurmotiv,

geometriska figurer m m) på byggnad

eller konstföremål; prydnadsmönster

ornamentera pryda med ornament

ornamentik ① den utsmyckning som

bildas av enskilda ornament; läran om olika

typer av ornament; konsten att pryda

med ornament ② (mus) utsmyckning av

en melodi

orna’t (prästerlig) ämbetsskrud

ornera utsmycka, utsira

ornitolo’g fågelkännare ornitologi’

vetenskapen om fåglarna

o’ro [o-ljud] äv = balanshjulet i ett mindre

urverk

ortocerati’t en utdöd bläckfisk som ofta

påträffas förstenad i kalksten

ortodo’x strängt renlärig, rättrogen

ortodoxa kyrkan den grekisk-katolska

kyrkan

ortodoxi’ renlärighet

ortografi’ rättstavning ortogra’fisk som

har att göra med stavning

ortope’d läkare som specialiserat sig på

ortopedi ortopedi’ vetenskapen om

behandling av byggnads- och funktionsfel i

skelett och rörelseorgan

ortopediska skor fotriktiga skor

ortoptist’ assistent hos ögonläkare

OS förk för Olympiska spelen

o s a förk för om svar anhålles

oscillera [åsjillera] regelbundet svänga

fram och tillbaka, dallra

oskyld ej släkt med

oskälig oförnuftig, orimlig, överdriven

oskära orena, fläcka ned, vanhelga

oskärad eg orenad, fläckad (används ofta i

rakt motsatt betydelse)

osma’n turk osma’nsk turkisk

osmo’s en vätskas eller en lösnings

genomträngning av en hinna eller annan porös

vägg

ostentati’v utmanande; skrytsam

osteologi’ läran om skelettets ben

osteri’a italienskt värdshus, vinrestaurang

otium [o’tsium] lugn, ledighet efter ett

verksamt liv; njuta sitt otium cum

dignita’te njuta sin vila med värdighet

ottoma’n en (urspr turkisk) soffa utan

rygg- och armstöd

ottoma’nsk turkisk

oundgänglig oumbärlig, nödvändig

output [a’utpot] motsats till input (sdo);

avkastning; det som blir resultatet av en

verksamhet; utmatning från en

datamaskin

outsider [a’utsajder] utomstående; oväntad

(okänd) valkandidat eller deltagare i en

tävling

ova’l [o-ljud] äggformig

ovansklig oförgänglig, oförstörbar

ova’rium (plur ovarier) äggstock

ovation hyllning, stormande bifall

over evne (norska) över förmågan

overheadprojektor [åverhed-] detsamma

som arbetsprojektor (sdo)

ovidkommande som inte hör till saken

oväld opartiskhet, rättvisa

oxi’d ett grundämnes förening med syre

oxöga äv = rund eller oval öppning till

teaterloge (närmast scenen)

ozo’n en form av syre (med tre atomer i

varje molekyl)

oåtspord ej tillfrågad

oä förk för orienteringsämne (sdo)

oäven inte oäven ganska bra

P

P ① länsbokstav för Älvsborgs län ②

nationalitetsbeteckning för motorfordon

från Portugal ③ förk för

pansarregemente

p (mus) förk för piano svagt

pacemaker [pejs’mejker] (eg den som

bestämmer farten) ① (med) en batteridriven

apparat som opereras in i kroppen och

stimulerar hjärtverksamheten ②

"draghjälp" åt en tävlande

pacificera eg göra fredlig; (med

maktmedel) återställa lugn och ordning

pacifism fördömande av krig och

militärväsende; fredsrörelse pacifist anhängare

av pacifism

pac’tum tur’pe (lat) skamlig

överenskommelse

padd’ock [päd-] inhägnad för hästar vid

kapplöpningsbana

pa’ge [pasj] (förr) ung adelsman i tjänst vid

furstehov

pa’gina [g-ljud] sida i en bok paginera

numrera sidorna (i en bok)

pago’d (rikt smyckad) tornliknande

tempelbyggnad i Östasien

paj bakverk av mördeg med fyllning

paj’as upptågsmakare, clown pajazzo

[-jat’så] en komisk figur från commedia

dell’arte

pake’t äv = enhet av flera samhöriga ting

(t ex stereopaket)

pakt överenskommelse, fördrag paktum

avtal; äktenskapsförord

palata’l (språk) ljud som bildas med

tungryggen mot gommen (t ex i, j)

palats’ slott, praktfull byggnad

pala’ver underhandling; samtal

paleografi’ vetenskapen om äldre (särsk

medeltida) skrifttyper

paleontologi’ vetenskapen om utdöda

växter och djur

palesti’nier den arabiska befolkningen i

Palestina, araber som tidigare bott i

Palestina men flytt till grannländerna

palett’ skiva där en målare har (och

blandar) sina färger

pali ett indiskt språk (de äldsta

buddhistiska skrifternas språk)

palisan’der ett träslag, jakaranda

palissa’d pålverk som förskansning

paljett’ liten glittrande skiva som prydnad

på tyg

palliati’v hjälp för stunden, medel som

lindrar det onda men inte botar

palmett’ ornament av stiliserade palmblad

palp känselspröt hos leddjur

palpation av palpera (särsk om läkare)

undersöka med handen (utan instrument)

pamflett smädeskrift pamflettist författare

av pamfletter

pam’pas vidsträckta grässlätter i

Sydamerika (särsk Argentina)

pampuscher en sorts högskaftade fodrade

galoscher

Pan en okynnig och starkt sinnlig herde-

och skogsgud i grekisk mytologi

panama (eg hatt av halm från Panama)

mjuk hatt av bastfibrer

panama’n invånare i Panama

panasch’ hjälmbuske

pandemi’ farsot som sprider sig över stora

områden

panegyri’k [g-ljud] överdrivet lovtal

panegy’risk överdrivet berömmande

pane’l ① brädbeklädnad (nedtill) på en

vägg; instrumentbräda på en bil ② en

grupp personer som besvarar frågor eller

yttrar sig i en diskussion (t ex i

TV-program)

panera doppa i vispat ägg och rivet bröd

före stekning

pani’k plötslig och obehärskad skräck hos

en grupp människor

pannå’ ① inramat fält på dörr (eller vägg)

② skiva av trä (masonit el dyl) för

målning (i st f duk)

panop’tikon vaxkabinett (med stora

dockor som föreställer historiska personer)

panora’ma (bild med) vidsträckt utsikt

panorera vrida en filmkamera för att få

fram en panoramabild

pansar ① rustning av metall ② särskilt

motståndskraftigt stål

pansartrupper truppslag med stridsvagnar

och pansrade fordon

panslavism rörelse som syftar till att närma

de slaviska folken till varandra

pant det som lämnas som säkerhet vid lån

pantalong’er långbyxor (efter Pantalone en

komisk figur från commedia dell’arte)

panteism uppfattningen att världen är

besjälad och att denna "världssjäl" är Gud

pan’teon minnestempel (och gravplats) för

en nations stormän

pantomi’m stumt skådespel (med enbart

miner och gester)

papeteri’er äv = pappersvaror

papier-maché [papje’] en sorts

formpressad pappersmassa

papiljott’ rulle att linda upp håret på för

att göra det lockigt

papill’ vårta

papism (av papa påve) protestantisk

beteckning för romersk-katolsk lära papist

katolik

paprika malen spansk peppar; en

grönsaksfrukt

papyross’ cigarett med pappersmunstycke

papy’rus en sorts högt halvgräs (bl a i

Egypten); korsade lager av papyrusmärg

som skrivmaterial

para’bel ① berättelse som är en genomförd

liknelse ② (mat) kägelsnitt, en kurva där

varje punkt har samma avstånd till

brännpunkten som till en fast linje

(styrlinjen)

para’d ① högtidlig uppställning eller

förbimarsch; äv = paraddräkt ② avvärjande

stöt i fäktning

paradera deltaga i parad; stå (högtidligt)

uppställd

paradigm’ (språk) böjningsmönster

paradox’ ett påstående som tycks orimligt

men innehåller en sanning (t ex Hennes

olycka blev hennes lycka)

paradoxa’l skenbart orimlig; tillspetsad;

paradoxalt nog orimligt men sant

paraffi’n blandning av vissa kolväten i fast

form (t ex för ljustillverkning och för

lufttät förpackning)

parafra’s förklarande omskrivning;

omdiktning

parallax’ vinkeln mellan två synlinjer då ett

föremål ses från två olika punkter

parallell’ ① (adj) som löper jämsides;

likartad ② (subst) linje som är parallell med

en annan linje; motsvarighet, likartat fall

parallellism ① överensstämmelse;

motsvarighet ② (språk) två eller flera uttryck för

samma tanke efter varandra

parallellogram fyrsiding vars motstående

sidor är parallella

paralysera förlama; beröva någon

förmågan att tänka och tala

paralysi’ fullständig förlamning

paraly’tiker person som lider av paralysi

paranoia [-nå’ja] psykisk sjukdom med

förföljelse- eller storhetsidéer

parano’iker person som lider av

förföljelse- eller storhetsidéer

parant’ [-ant el -angt] elegant, stilig,

iögonfallande

parape’t skyddsmur; vågbrytare

parapsykologi läran om sådant som

avviker från normal erfarenhet (t ex

tankeöverföring och fjärrskådning)

parasi’t ① växt eller djur som tar sin

näring från andra ② människa som

missbrukar andras välvilja; snyltgäst

parasitera leva som parasit

para’t färdig, redo

paratax’ samordning av satser eller

satsdelar

paratyfus en tyfusliknande (men

lindrigare) infektionssjukdom

parava’n en anordning för minsvepning

par avion [aviång’] med luftpost

parcell’ litet jordstycke (t ex för

försöksodling)

pa’rcer tre ödesgudinnor i romersk

mytologi

pardo’n [o-ljud] förlåtelse; benådning

pardon [-dång’] ursäkta!

parentation högtidligt minnestal över en

avliden parenta’tor den som håller

minnestal

parente’s äv = en händelse utan större

betydelse; ett avbrott i det vanliga

parera ① bemöta, ge svar på tal; avvärja

med en parad (sdo) ② passa ihop

par excellence [äksälangs’] framför allt,

framför andra

parfait [parfä’] en sorts glass (som frysts i

en form)

pa’ri det på ett värdepapper angivna

värdet, nominellt värde

pa’ria (el parias) utstött eller föraktad

människa (eg medlem av det lägsta

folkskiktet i Indien)

paria’n en sorts porslin som påminner om

marmor från ön Paros

parite’t likvärdighet, jämställdhet

parkett ① platserna nedanför raderna i en

teatersalong; parketten äv = publiken på

dessa platser ② golvbeläggning av

trästavar (i rutmönster)

parlament’ folkrepresentation bl a i

England parlamenta’riker ledamot av ett

parlament

parlamenta’risk som hör samman med

parlament eller parlamentarism

parlamentarism styrelsesätt enligt vilket

folkrepresentationens majoritetsparti(er)

skall ha regeringsmakten

parlamentera förhandla; underhandla om

vapenvila eller kapitulation

parlamentö’r person med fullmakt att

underhandla med fienden under ett krig

parlan’do (mus) sångsätt som närmar sig

tal

parlö’r (fick)lexikon med samtalsfraser

parmmätare (av parm ett gammalt hömått)

person som förr hade i uppdrag att mäta

upp hö

parnass’en (efter Parnassos Apollons och

sånggudinnornas berg i Grekland)

skaldekonsten; skaldekonstens utövare

parodi’ förlöjligande efterbildning av

något; förvrängning parodiera härma och

förlöjliga paro’disk [o-ljud]

förlöjligande; löjlig

paroll’ fältrop; levnadsregel; kort

formulering av handlingsprogram

paroxysm’ våldsamt känsloutbrott (ilska,

gråt m m); (krampaktigt) sjukdomsanfall

par préférence [-ferangs’] framför andra;

företrädesvis

par renommé [rönåme’] ryktesvis; till

namnet

part ① andel ② ’sida’ vid rättegång eller

vid underhandlingar el dyl

parterr’ (eg på marken) ①

trädgårdsanläggning närmast boningshuset ② (förr)

ståplatserna på golvet i en teatersalong

particip (språk) namn på två slags

verbformer

partiell’ [partsiell] ofullständig, till en del

partik’el ① mycket liten del av ett ämne ②

småord (t ex på, och, att)

partikularism anspråk på eller strävan

efter en särställning; obenägenhet att

förena sig med andra

partisa’n stridande medlem av en

motståndsrörelse, gerillakrigare

partisk som ensidigt tar parti för någon

eller något; orättvis

partitu’r notskrift med alla stämmor takt

för takt under varandra

partner den som någon samverkar med

(t ex i affärer, spel, dans)

partout [parto’] till varje pris, ovillkorligen

pa’rty bjudning, fest

parveny’ uppkomling (person som kommit

sig upp i samhället)

pascal’ måttenhet för tryck

pascha (förr) hög turkisk ämbetsman

pas de quatre [pa dö kat’r] en pardans i 4/4

takt, schottis

paskill’ smädeskrift, nidskrift

pass ① en sorts identitetshandling bl a för

utrikesresa ② ställe där jägare passar på

villebrådet ③ sänka i bergsrygg ④

arbetstid bl a vid vakthållning (t ex

tvåtimmarspass)

passa’bel något så när, som går an

passa’d vind som hela året blåser från

samma håll (jfr monsun)

passa’ge [-asj] ① genomfart;

förbindelsegång ② stycke av en text eller ett

musikverk ③ (mus) snabbt utförd tonföljd,

löpning ④ en sorts trav med höga

benrörelser

passare en sorts instrument att rita cirklar

med

pass’båt mindre båt som anlöper större båt

för att hämta eller lämna av passagerare

passé eg passerad; utblommad; förlegad,

omodern

passepartout [passparto’] ①

tavelinfattning av papp (innanför en ram) ② kort

som berättigar till fritt tillträde överallt;

huvudnyckel

passera ① gå eller fara förbi, lämna

bakom sig ② pressa genom en sil el dyl ③

tilldra sig, hända; förflyta

pass’im på flera ställen i en skrift

passion [pasjo’n] ① häftig lidelse, åtrå;

lidelsefullt intresse ② (musikverk om)

Kristi lidande och död passionerad

lidelsefull, häftig, intensiv

passionstiden fastlagstiden passionsveckan

påskveckan

passiv motsats till aktiv; overksam;

oföretagsam; ej arbetande; passiv form (språk)

verbform på -s (när subjektet är föremål

för en verksamhet)

passivitet overksamhet, liknöjdhet

passpoal’ ett i kanten av ett klädesplagg

(särsk uniform) eller i en söm insytt snöre

(av annan färg än tygets)

pass’us ställe i skrift eller tal

pasta ① degartad massa ② makaroner

pastej’ bakverk med fyllning (kött, fisk,

frukt)

pastell’ målning med färgkritor

pastill’ tablett

pastisch’ konstverk eller diktverk som

avsiktligt efterbildar en gången tids stil

pastor eg herde

pastora’l ① (subst) herdedikt; musikstycke

av idyllisk karaktär ② (adj) lantlig,

idyllisk

pastora’t en eller flera församlingar som

bildar en kyrkoherdes arbetsområde;

kyrkoherdebefattning

pastörisera upphetta till viss temperatur

för att döda bakterier

paté ugnsbakad färs, pastej

patella (med) knäskål

pate’n tallrik eller skål för nattvardsbrödet

patent’ (skriftlig handling som ger)

ensamrätt att utnyttja en uppfinning patentera

ta patent på (en uppfinning)

pater fader; titel för munk (eller präst)

paternell faderlig

pater nos’ter ① Fader vår ② radband

paternosterhiss hiss i ständig rörelse med

instigning och avstigning under farten

pate’tisk (jfr patos) högstämd; gripande;

lidelsefull; sentimental

patiens’ [passiangs] kortspel för en enda

person

patient’ [patsient el passient] vanl =

person som behandlas av läkare

pa’tina beläggning som tyder på hög ålder

(t ex ärg på gamla koppar- eller

bronssaker) patinera belägga (på kemisk väg)

med patina

patisseri’ finare bakverk

patologi’ läran om sjukdomar patolo’gisk

sjuklig; abnorm

pa’tos stark känsla, lidelse; högtidligt

framställningssätt; känslosvall

patrask’ pack, slödder

patriark’ ① stamfader; faderlig härskare

② hög kyrklig ämbetstitel (den högsta

inom den grekisk-katolska kyrkan)

patriarka’lisk faderlig

patriarka’t eg fadersvälde; samhällsskick

där husfadern har stor myndighet

patri’cier eg medlem av Roms äldsta adel;

patriciersläkt gammal förnäm

(borgar)släkt

patrio’t [o-ljud] fosterlandsvän patriotisk

fosterlandsälskande, fosterländsk

patriotism fosterlandskärlek

patro’n [o-ljud] ① skyddshelgon,

skyddsherre; godsägare eller liknande ② hylsa

med laddning för skjutvapen eller med

bläck för en penna ③ en del av en

elektrisk säkring ④ mönster för vävnad

patrull’ liten truppavdelning för spaning

eller vakthållning patrullera (om t ex polis

eller militär) gå på vakt

paulu’n bädd med sängomhänge

pauperism fattigdom

paus uppehåll (t ex vid framförande av

musik), avbrott pausera göra uppehåll

pauvres honteux [påvre ångtö’] personer

som haft det bra men blivit fattiga och

drar sig för att begära understöd

paviljong’ lusthus; mindre byggnad;

provisorisk byggnad

paviljongsystem ett antal mindre

byggnader (t ex i en sjukhusanläggning) i st f en

stor byggnad

pax (lat) fred, frid; pax aeterna evig fred

pax vobis’cum frid vare med eder

paying guest [päjing gest] gäst som betalar

för sig i privathem

p Chr n förk för post Christum natum

efter Kristi födelse

peang’ klämma för tillslutning av blodkärl

vid operation

pedago’g (skicklig) undervisare,

uppfostrare; forskare inom pedagogikens område

pedagogik vetenskapen om uppfostran och

undervisning pedago’gisk som rör

pedagogik; riktig ur undervisningssynpunkt

pedant’ småaktigt noggrann person

pedantisk överdrivet noggrann, petig

pederast’ homosexuell man

pediatri’k vetenskapen om barnsjukdomar

pedia’triker barnläkare

pediky’r fotvård

pegamoi’d en sorts konstläder

pega’s en bevingad häst som symbol för

skaldekonsten

pejla ① bestämma riktningen till något

(t ex en fyr under segling) ② loda, mäta

djupet ③ undersöka, utforska

pej’orativ (språk) ① nedsättande ② (ord

eller stavelse) som har nedsättande

betydelse (t ex miss- i misslyckad)

pekora’l dum och löjlig skrift pekoralist

författare som skriver dumt och löjligt

utan att han själv förstår det

pekti’n en sorts gelébildande ämne

pekuniä’r el pekunjä’r som hör ihop med

pengar

pena’ter husgudar i fornromersk

föreställning; hus och hem

pendang’ [pang-] motstycke, motsvarighet

pendy’l [pang- el pen-] finare vägg- eller

bordsur med pendel

penetrera genomtränga; grundligt sätta sig

in i

peni’bel pinsam, mycket obehaglig

penicilli’n ett läkemedel (av vissa

mögelsvampar) som bekämpar bakterier

pe’nis manslem

penitens botgöring penitent botgörare

penjoa’r morgonrock för kvinna

pennalism äldre kamraters förtryck av

yngre

pensé [pangse] odlad form av

styvmorsviol; penséer äv = tankar, funderingar

pension [pangsjo’n el pensjo’n] äv = ①

internatskola för flickor ② inackordering;

halvpension morgonmål samt lunch eller

middag; helpension alla måltider på

dagen

pensiona’t [pangsjonat]

inackorderingsställe; matställe

pensum (plur pensa) en viss mängd arbete

som skall utföras; vissa kunskaper som

skall inhämtas

pentago’n femhörning

pentagram’ femuddig stjärna (=

diagonalerna i en regelbunden femhörning) som

förr troddes skydda mot trolldom m m

penta’meter ett antikt versmått (sexfotad

daktylisk vers där tredje och sjätte

versfötterna består av en enda stavelse)

pentateuken [-tev’ken] de fem

Moseböckerna

pen’try serveringsrum på båt; kokvrå

penul’tima ett ords näst sista stavelse

pepsi’n ett enzym i magsaften

per ca’pita (lat) per person; med en röst för

varje röstande

perception förnimmelse, varseblivning;

föreställning percipiera förnimma

perenn’ (om en växt) flerårig

per fas et nefas (lat) med rätt eller orätt;

med vilka medel som helst

perfekt’ fullkomlig, felfri; utmärkt;

fullbordad perfektion fulländning

perfektionism (strävan efter) fullständig

felfrihet perfektionist person som är

ytterst noga med att göra allting felfritt

perfekt(um) [pä’r-] (språk) ett tempus i

verbläran

perfi’d illvillig, lömsk; trolös

perforera genomborra; stansa tandade hål

i papper (för att kunna riva bort viss del)

pergament skinn som beretts till

skrivmaterial eller till bokband

per’gola lövsal, pelargång överväxt med

slingerväxter; öppen hall

perife’r ① av mindre vikt ② som finns i

utkanten periferi’ omkrets; utkant

perife’risk detsamma som perifer

perifra’s språklig omskrivning (t ex Adams

barn = människor)

perio’d [o-ljud] äv = konstfullt byggd

mening av flera samhöriga satser

periodicitet [o-ljud] egenskapen att

återkomma med jämna mellanrum perio’disk

som återkommer med regelbundna

mellanrum

peripeti’ vändpunkt i ett drama; oväntad

förändring

perisko’p en sorts tub med speglar för

observationer ovanför observatörens

ögon

peristy’l pelarsal, gård som är omgiven av

kolonner

perkussion eg slag, stöt;

läkarundersökning genom knackning på bröstkorg, buk

eller rygg

permanens varaktighet; beständighet

permanent ständig, varaktig

permanenta ① behandla hår så att frisyren

står sig en längre tid ② ge en väg fast

beläggning

permission eg tillåtelse; (kortare) ledighet

t ex från militärtjänst eller från en anstalt

permittent person som har permission

permittera ge ledighet; göra arbetslös

(under viss tid)

permutation förändring (särsk av

testamentsföreskrift el dyl)

perniciö’s livsfarlig, elakartad

perpendik’el ① pendel ② rät linje som är

vinkelrät mot en annan rät linje ③ lodrät

linje perpendikulä’r vinkelrät; lodrät

perpetuell’ beständig, ihållande

perpe’tuum mo’bile (lat) evighetsmaskin

perplex’ bestört, handfallen

persia’n pälsverk av unga lamm av en

speciell fårart

persienn’ rörlig spjälgardin (i ett fönster)

persifla’ge [-asj] drift, gyckel,

förlöjligande persiflera förlöjliga, driva med

persona’ge [-asj] underlig människa

perso’na gra’ta (lat) omtyckt människa;

person som godkänns såsom diplomat i

ett främmande land; motsats: persona

non grata (el persona ingrata)

personalier biografiska uppgifter om en

person

personifiera förkroppsliga, framställa t ex

en egenskap i mänsklig gestalt

personifikation förkroppsligande bild (t ex

Moder Svea)

perspekti’v ① överblick; synvinkel;

(framtidsutsikt ② avståndsverkan i en bild (så

att djupet i bilden framträder)

persvadera övertala

peru’k huva med löshår

pervers’ abnorm, mot naturen perversitet

onatur (särsk i sexuellt hänseende)

pervertera förvända, snedvrida

pese’ta myntenhet i Spanien

pessa’r en sorts preventivmedel för kvinnor

pessimism mörk syn på livet, böjelse att se

allting i svart (motsats till optimism)

pessimistisk som ser allting i svart, dyster

peti’t en liten tryckstil

peti’ta (plur av petitum) begäran om anslag

(från ämbetsverk till regeringen)

petitess’ struntsak, obetydlighet

petition ansökan, begäran, anhållan hos

offentlig myndighet; böneskrift

petitmaitre [pötimät’r] el petimäter sprätt,

småviktig herre; äv = pedant

petrifiera förstena petrifika’t fossil; något

förstenat (även om människor); stelnat

uttryck; ålderdomlighet

petrografi’ vetenskapen om bergarterna

petrokemi’ kemi som sysslar med

petroleumprodukter (bl a plaster och

läkemedel)

pett’ing sexuella smekningar, grovhångel

peu à peu [pö a pö] småningom

pH mått på surhetsgraden

(koncentrationen av vätejoner) i t ex en lösning (ju

lägre pH dess surare)

phon [fån] se fon

pi en grekisk bokstav (π); förhållandet

mellan en cirkels omkrets och diameter

(ungefär 3,1416)

pia deside’ria (lat) fromma önskningar

(som inte kan uppfyllas)

pianissimo förk pp mycket svagt piano

förk p svagt

pianola självspelande piano

piassa’va eg palmbladsfiber

piaster mynt bl a i Egypten och Turkiet

piazza [piat’sa el piassa] öppen plats (i

Italien)

picado’r se pikador

pickelhuva hjälm med uppstående spets

pickels förvällda grönsaker i ättika

picknick utflykt i naturen med

matsäckskorg

pick’ola liten flöjt med högt tonläge

pick’olo hotellpojke; smörgåsnisse

pickup’ el pickupp’ ① ljuddosa till

grammofon, nålmikrofon ② anordning på en

lantbruksmaskin för att från marken ta

upp t ex halm

piedesta’l pelarliknande underlag eller

annat fotställ för t ex staty eller blomvas

pierrot [pjärrå’] en komisk pantomimfigur

i vit vid jacka, vita långbyxor och

sockertoppshatt

pi’eta (eg fromhet) skulptur eller målning

av Maria med Jesu döda kropp

piete’t vördnad, hänsynsfullhet, aktning

för ålderdomen och det förflutna

pietism en protestantisk fromhetsriktning

(fr o m 1600-talets senare del) pietist

anhängare av pietismen; person med

anknytning till väckelserörelse

pigment’ färgämne i växt- och

djurvävnader

pik ① spets; lans ② stickord, spydighet

pikado’r (el picador) ryttare med lans vid

tjurfäktningar

pikant’ eg stickande; kryddad;

sinnesretande

piké ① en sorts räffelvävt bomullstyg ②

ett kortspel

pikera ① sticka, såra, kränka ② göra ett

tyg uddigt i kanten

pike’t ① utryckningsavdelning av

brandmän eller poliser ② polisbil för

utryckning

piktu’r handstil

pilaff’ kryddad maträtt av kött och ris

pilas’ter flat halvpelare som skjuter ut från

en vägg

pilgrim person som vallfärdar till helig

plats

pilo’t [o-ljud] föràre av flygplan

pilot- vägledande, t ex pilotstudie

förberedande studie, provundersökning

pimpling pimpelfiske (en sorts mete med

kort spö och blänke)

pimpsten en sorts porös lava

pinakote’k tavelsamling

pincené [pängsne’] glasögon som kläms

fast över näsroten

pincett’ fjädertång, liten griptång med

fjädrande skänklar

pineapple [pajn äppl] ananas

pin’je ett sydeuropeiskt barrträd med

paraplyliknande krona

pinnmo ett blandat jordlager som packats

hårt av inlandsisen

pint [pajnt] ett rymdmått för våta varor i

England (0,57 l) och USA (0,47 l)

pinuppa (bild av) en söt och sensuellt

tilldragande flicka, omslagsflicka

pinx’it förk pinx el pxt (lat) har målat detta

(efter målarens namn på en tavla)

pionjä’r ① banbrytare, föregångsman;

nybyggare ② soldat i militärt förband som

röjer väg, bygger broar m m

pipe-line [pajp’lajn] rörledning, särsk för

olja eller naturgas

pipett’ glasrör (med utbuktning) för

uppsugning eller mätning av vätskor

pir bred brygga från en kaj (med

lyftkranar, skjul m m); vågbrytare

pira’t sjörövare pirattryck tjuvtryck,

nytryck utan tillstånd

piro’g ① en (rysk) maträtt (pastej med

fyllning) ② en sorts kanot

piruett’ ① snurrande runt på tåspetsen i

dans eller konståkning på skridskor ② en

hästs helomvändning på bakbenen i

skolridning

piruettera snurra runt, svänga om på

tåspetsen

pist (eg spår) bana för skidlopp el dyl;

plattform för fäktning

pista’sch grön mandel

pistol äv en sorts äldre guldmynt

pistong’ kolv (t ex i ett pumpverk)

pitprops gruvstöttor, rundvirke av unga

granar eller furor

pittoresk’ värd att målas; färggrann

pivot [pivå’] el pivå tapp kring vilken något

vrids runt pivåfönster perspektivfönster

(fönster som kan vridas kring två vågräta

tappar på ungefär halva fönsterhöjden)

pizza bröd som gräddats med pålägg av

ost, tomat m m pizzeri’a ställe med

servering av pizza

pizzicat’o förk pizz (mus) knäppning av

strängen på ett stränginstrument (inte spel

med stråke)

PK-banken förk för Post- och

Kreditbanken

PL nationalitetsbeteckning för

motorfordon från Polen

placen’ta moderkaka; fröfäste

plafond’ [-fångd] dekorerat innertak;

takmålning

pla’ge [-ajs] sandstrand, badstrand

plagia’t konstnärlig eller litterär

efterapning

plagiera efterapa, stjäla idéer eller

formuleringar i andras verk

plaidoyer [plädoaje’] försvarstal

plaka’t stort anslag; (förr) kunglig

kungörelse

plakett’ fyrkantig metallplatta med figurer

på ena sidan; fyrkantig medalj

plana ① göra slät ② glida på våt vägbana

(om bilar) ③ stryka mjukt över

vågtopparna (om båtar)

planekonomi ekonomiskt-politiskt system

med planmässig reglering av produktion

och konsumtion

planera ① jämna ② göra upp en plan;

förbereda; organisera

plane’t himlakropp som går i en bana runt

solen

planeta’rium modell av solsystemet;

halvklotformig byggnad på vars innerväggar

himlakroppars rörelser kan projicieras

planhushållning se planekonomi

planimetri’ läran om beräkning av plana

ytors storlek

plank’ton mikroskopiskt små organismer

(växter och djur) som driver omkring i

vatten

planskild korsning korsväg där vägarna

går i olika plan (motsats till plankorsning)

planta’ge [-asj] jordegendom för odling i

stor skala (t ex av bomull)

plasma ① blodvätska ② förk för

protoplasma

plasta belägga med plast; behandla med

plast

plasticitet formbarhet

plasti’k ① bildhuggarkonst; modellering

② konsten att föra sig vackert

plastikkirurgi operationer för att ta bort

eller dölja missbildningar

plastisk ① formbar ② som verkar genom

sin form, skulptural; åskådlig

plata’n ett träd med lönnliknande blad

plati’na ett metalliskt grundämne

(ädelmetall liksom guld och silver)

plato’nisk [ö-ljud] ideell, ren; platonisk

kärlek kärlek utan sinnlighet

platonism den grekiske filosofen Platons

läror (särsk om "idévärlden" av vilken

sinnevärlden är en matt skugga)

plattform äv = utgångspunkt för en

verksamhet eller för förhandlingar

platå’ ① högslätt ② smörgåsbricka

plausi’bel trolig, rimlig, sannolik

play back [plej bäck] (vid t ex

filminspelning) först ljudupptagning och sedan spel

i anslutning till ljudet

playboy [plej’boj] nöjeslysten och

lättsinnig (ung) man

plebej’ man av folket i Rom (motsats till

patricier), underklassare plebejisk tarvlig,

simpel; pöbelaktig

plebisci’t [-sit] folkomröstning

plebs (lat) den stora hopen; pöbel

plejaderna sjustjärnorna

plekter el plektron el plektrum litet

knäppverktyg för vissa stränginstrument (bl a

mandolin och cittra)

plenarsammanträde allmänt sammanträde

i en församling (t ex FN)

ple’num (plur plena) allmänt sammanträde

pleonasm onödig och olämplig utfyllnad i

språket (t ex gammalt fornminne)

pleonas’tisk (språk) överflödig; onödigt

ordrik

pleuri’t [plev-] (med)

lungsäcksinflammation

plexiglas en sorts splitterfri glasliknande

plast

pli god hållning, korrekt uppträdande

pliktig skyldig; tvungen

plint ① sockel, fyrkantig platta under

foten av en pelare ② en sorts lådformigt

gymnastikredskap

plissé fint veckat tygstycke plissera lägga

(tyg) i skarpa veck

plit (förr) värja

PLO förk för Palestine Liberation

Organization en samorganisation för

Palestinaarabernas nationella kamp mot Israel

ploj påhitt, skämt; knep

plomb ① blysigill ② fyllning i tand

plombera ① försegla med plomb ② fylla en

tand

plump (adj) rå, ohyfsad, tölpig

plumpudding en sorts engelsk maträtt

plural(is) (språk) flertalsform

pluralism en filosofisk åskådning som

räknar med en mångfald olika principer (och

inte en grundläggande enhet)

plu’ralis majesta’tis (förr) kungars bruk av

vi i st f jag

pluralitet flertal; röstövervikt

pius (lat = mer) tillägg, överskott, fördel;

över fryspunkten

pluskvamperfekt(um) (språk) ett tempus i

verbböjningen

plutokrati’ ① penningvälde; samhälle där

de rika har makten ② plutokratin de rika

pluto’n [o-ljud] underavdelning av

kompani

pluto’nium ett radioaktivt grundämne

plym strutsfjäder; fjäderbuske

plyma’ge [-asj] kantprydnad av

strutsfjädrar el dyl på uniformshatt

plymå’ dyna för stol eller soffa

plysch ett sammetsliknande tyg

plywood [plaj’vod] tunna hoplimmade

träskivor, kryssfanér

pläd resfilt; rutig schal

plädera tala ivrigt för något, förorda; tala

för eller emot den anklagade vid slutet av

en rättegång

plä’ter plåt som belagts med silver (eller

annan rostfri metall)

plö’s "tungan" under snörena i en sko

PM förk av promemoria (sdo)

pneuma’tisk [pnev-] som innehåller luft;

som drivs med luft

pocketbok bok i fickformat (och enkelt

utförande)

poda’ger gikt i foten

po’dium [o-ljud] upphöjd avsats, estrad

poe’m dikt, skaldestycke

poesi diktning, diktkonst; verskonst, lyrisk

stämning

poeti’k poesiens teori, läran om

skaldekonsten; äv = regler för diktkonst

poetisk som har att göra med poesi;

stämningsfull, svärmisk; på vers

pogro’m massmord, våldsam förföljelse

(särsk av judar)

point se poäng pointera se poängtera

pointillism [poäng-] målning med färgerna

oblandade direkt på duken i små punkter

eller streck

poka’l bägare; dekorerat dryckeskärl på

hög fot

pokeransikte ansiktsuttryck som ingenting

förråder

pokulera dricka, rumla

pol [o-ljud] äv = en av två motsatta

ytterligheter

pola’r- [o-ljud] som hör till en pol (särsk

nord- eller sydpol) t ex polarfärd

polare [o-ljud] kamrat

polarisation [o-ljud] ① (tekn) orientering

av elektriska laddningar i bestämd

riktning; uppkomst av polarisationsström

(sdo); olika egenskaper hos ljusstråle i olika

riktningar ② skärpning av

motsatsförhållande (t ex mellan politiska partier)

polarisationsström [o-ljud] (tekn) elektrisk

ström i motsatt riktning vid elektrolys

polarisera [o-ljud] ① (tekn) göra

magnetisk; ändra en ljusstråles

svängningsriktning ② skärpa motsatser

polariserat ljus [o-ljud] ljus som genom

särskilda anordningar riktas endast åt

visst håll (för att hindra bländning vid

bilkörning)

polaritet [o-ljud] motsatsförhållande

polaroi’dglas [o-ljud] glas som släpper

igenom ljusstrålar endast i viss riktning och

därför inte ger reflexer

polarsken vanl = norrsken

polder marskland som torrlagts genom

dikning och vallar

polemi’k [o-ljud] växling av stridsskrifter;

angrepp (och försvar) i skrift eller

offentligt tal

pole’miker [o-ljud] den som (gärna)

polemiserar polemisera skriva mot någon,

angripa i skrift eller offentligt tal pole’misk

utmanande; stridslysten

polenta ① majsgryn; majsmjöl ② en sorts

(italiensk) majsgröt

polerad [o-ljud] äv = artig, belevad

polhemsknut [o-ljud] se kardanknut

pol’icy [-si] allmänna riktlinjer,

grundtanke; tillvägagångssätt

poliklinik avdelning på sjukhus för

undersökning och behandling av vårdsökande

po’lio [o-ljud] barnförlamning

poli’s äv = försäkringsbrev

polish [pål’isj] putsmedel, glans

polisonger kindskägg

politess’ fint levnadsvett; artighet

poli’tices magister förk pol mag (person

med) en numera avskaffad

samhällsvetenskaplig akademisk examen

politik ① statskonst; allmän inriktning av

statens verksamhet på olika områden

(t ex utrikespolitik); metod att styra stat

eller kommun; strävan att genomföra ett

visst samhällsprogram ②

tillvägagångssätt för att nå ett mål; (slug) beräkning

politisera ① syssla med politik, prata

politik ② göra politik av något; ge något en

partipolitisk inriktning

politisk som hör samman med politik;

politisk flykting person som lämnat sitt

hemland för att slippa undan förföljelse

från makthavarna i landet

politruk’ ① (förr) en sorts politisk

övervakare inom den sovjetiska krigsmakten ②

person som fått sin ställning mest på

grund av partipolitiskt nit

polity’r ① fint sätt, belevenhet; glans ②

möbelfernissa

polka (musik till) en livlig dans i 2/4 takt

polkahår rundklippt frisyr

pollare påle för förtöjning av båtar

pollen frömjöl

pollett’ märke, bricka som gäller såsom

biljett; äv = rabattkupong

pollettera lämna in resgods för transport

pollination av pollinera överföra frömjöl

från ståndare till pistill

pollution ofrivillig uttömning av

sädesvätska (under sömnen)

pol mag se politices magister

polo [o-ljud] ett bollspel (bl a i vatten eller

till häst)

polonä’s en sorts (polsk) dans i 3/4 takt;

musik i den sortens dansrytm

poly- mång-, fler-

polyest’er en sorts plast

polyfo’n flerstämmig (jfr homofon)

polyfoni’ flerstämmighet där varje stämma är

melodiskt självständig

polyform mångformig; (tekn) som

förekommer i flera olika kristallformer

polygami’ månggifte

polyglott’ person som kan många språk;

text som är tryckt på flera språk parallellt

polyglottlexikon flerspråkig ordbok

polyhis’tor person som har goda

kunskaper på många olika områden

polykro’m mångfärgad

poly’p utväxt på stjälk (t ex i näshålan)

polyteism tron på många gudar polyteist

den som dyrkar flera gudar

polä’r [o-ljud] rakt motsatt, motstående;

som har att göra med en pol

pomerans’ [-ans el -angs] en sorts

apelsinliknande sydfrukt

pommes frites [påmm fritt’]

potatisstrimlor kokta i olja

pomologi’ läran om fruktträd och

fruktsorter

pomp(a) ståt, prakt pompö’s ståtlig,

praktfull; högtravande

pond äldre måttenhet för kraft

pon’dus tyngd; värdighet, myndighet

ponera antaga, förutsätta

pontifika’t påvevärdighet; en påves

ämbetsed

ponto’n flytande kropp som bär upp t ex

en bro eller en brygga; landningsställ för

sjöflygplan

pool [långt o-ljud] ① simbassäng, damm

② sammanslutning av företag för att

minska konkurrensen

pop [långt å-ljud] grekisk-katolsk präst

pop [kort å-ljud] förk för populär

pop’corn rostad majs

popkonst (av engelskans pop = knall) en

konstriktning (från 1950-talet) som gärna

återger det industrialiserade samhällets

förhållanden

popli’n en sorts ripsartat tyg

popmusik eg populärmusik, utpräglat

rytmisk musik (bl a av elgitarrer)

popularisera ① framställa på ett enkelt

sätt, göra lätt att fatta; äv = förenkla ②

göra allmänt känd och omtyckt

popularitet det förhållandet att någon är

allmänt uppskattad; folkgunst

population ① befolkning ② (urval ur) en

stor grupp individer med något

gemensamt (t ex alla sjuåringar i Malmö)

populä’r ① allmänt omtyckt ② lättfattlig,

enkelt framställd

por [ö-ljud] hål; genomgång;

körtelmynning i huden

porfy’r en röd(brun) vulkanisk bergart

pornografi’ sexuellt retande bild eller

skrift; osedlig litteratur pornogra’fisk

oanständig, liderlig

porr f ör k f ör pornografi(sk)

porta’bel bärbar

porta’l utsmyckad port

portati’v bärbar; äv = en sorts bärbart

orgelinstrument från medeltiden

portfölj’ ① väska för böcker eller

handlingar ② samling av värdepapper

portier [pårt-je’] el portjé eg portvakt; den

som på hotell skriver in gäster och anvisar

rum m m

porti’k förhall med pelare; täckt pelargång

portiä’r [pårt-jär] el portjä’r dörrförhänge

portö’r bärbar (cylinderformig)

plåtbehållare (för insamling av växter)

porö’s [o-ljud] med små håligheter,

svampartad

pose [pås] (konstlad) ställning;

förkonstling posera stå modell; göra sig till

position läge, ställning

po’sitiv [o-ljud] motsats till negativ; ①

(adj) jakande, gillande, gynnsam; verklig,

bestämd; (om tal) större än noll ② (subst)

adjektivets grundform; bild med motivets

rätta färger

positi’v orgel med en manual och utan

pedal, "verk" i en större orgel (ryggpositiv,

bröstpositiv); en sorts (flyttbar)

mekaniserad orgel

positivism en filosofisk riktning som

avvisar alla metafysiska spekulationer och

godkänner endast erfarenhet ("det

positiva") som kunskapskälla

possession [påsesjon] egendom, gods

possessiona’t godsägare

possessi’v som utmärker ägande

possi’bel möjlig possibilitet möjlighet

post- efter-

postament’ underlag till staty el dyl

poster affisch; stor tryckt bild

postera stå (eller ställa) på vakt

poste restante [påst restangt’] (eg

kvarliggande post) adressuppgift på

försändelse som skall avhämtas på posten

postering vaktmanskap

post fes’tum (lat = efter festen) för sent

postförskott postförsändelse som av

adressaten skall lösas ut med visst angivet

belopp

postgiro se giro

postglacia’l bildad efter istiden

postgymnasial (om utbildning) som följer

efter gymnasieskolan

postiljo’n [-jon] beteckning för vissa

posttjänstemän (förr tjänsteman på postkupé)

postilla [o-ljud] samling predikningar

postlu’dium avslutningsmusik (efter en

gudstjänst)

post, non prop’ter (lat) efter men inte till

följd av

postskriptum förk PS tillägg (i ett brev)

postula’t antagande; sats som varken kan

eller behöver bevisas postulera antaga,

förutsätta; påstå; kräva

postu’m född efter faderns död; utgiven

först efter författarens död

posö’r den som gärna poserar, tillgjord

människa

pota’ge [-asj] avredd soppa

potens’ ① förmåga,

fortplantningsförmåga; möjlighet ② (mat) dignitet (t ex tredje

potensen av 2 = 2³ = 2x2x2 = 8)

potent’ (om en man) som har förmåga till

könsumgänge

potenta’t mäktig person, härskare

potentiell’ [ö-ljud] möjlig; som kan tänkas

bli men ännu inte har blivit

potentiera [potentsiera] ge ökad kraft;

stegra

potkes [pått’jes] el potkä’s riven ost

blandad med bl a kryddor och sprit

potpurri’ ① blandning, litet av varje ②

musikstycke av ett antal olika melodier

efter varandra

pott (eg kruka) ① (skål för) alla spelares

insatser vid kortspel ② summa att

fördelas i samband med löneuppgörelse

pourboire [porboa’r] drickspengar

poäng el (med samma uttal) point (eg

punkt) ① spets; det väsentliga; det kvicka

i en anekdot ② beräkningsenhet t ex i

tävling eller spel

poängtera framhäva, betona

pp förk för pianissimo (mus) mycket svagt

p-piller förk för preventivpiller

hormonpreparat som skall förhindra graviditet

PR förk för public relations (sdo) PR-man

person som skall påverka opinionen till

förmån för ett företag

practical joke [präk’tikl djåk] spratt,

skämt

pragmatisk [eg verksam] klok; inriktad på

praktiska resultat pragmatisk

historieskrivning historieframställning där

händelserna ställs i orsaksförhållande till

varandra och ger lärdom för framtiden

pragmatism filosofisk åskådning som

anser sanningen vara detsamma som

praktiskt värde ("fruktbarhet")

praktik ① yrkesutövning; yrkeserfarenhet

(t ex som villkor för tjänst) ② motsats till

teori; tillämpning i det verkliga livet; i

praktiken äv = i verkligheten

praktikant den som håller på att utbilda sig

i en viss verksamhet

prak’tiker (ofta motsats till teoretiker)

praktiskt verksam person

praktisera ① omsätta i handling, tillämpa i

praktiken ② öva sig i ett yrke, lära sig

genom praktik; i vissa fall äv = utöva ett

yrke (särsk om läkare)

praktisk ① motsats till teoretisk; som rör

praktik; som tillhör verkligheten;

praktiskt taget i stort sett ② motsats till

opraktisk; händig, med gott handlag;

ändamålsenlig, lätt att använda

prali’n en sorts chokladbit med fyllning

prax’is sätt på vilket något brukar ske;

(jur) oskrivna rättsregler

preben’de (förr) pastorat som var förenat

med annan tjänst (särsk professorstjänst)

precedensfall rättsfall där domen blir

avgörande för dom i likartade fall

preciosa se pretiosa

preci’s ① (adj) noggrann, punktlig, exakt

② (adverb) alldeles, just; på klockslaget

precisera bestämma noggrant; ange klart

precision noggrannhet; punktlighet;

exakthet

preciös se pretiös

predestination förutbestämmelse;

predestinationsläran läran att Gud av evighet har

bestämt en människas öde (om hon skall

bli salig eller inte)

predikament tillstånd; kinkig belägenhet

predikat (språk) en av satsens två

"huvuddelar" predikativ el predikatsfyllnad en

sorts substantivbestämning

predisponerad mottaglig (för)

predisposition mottaglighet, (sjukdoms)anlag

preexistens (själens) föruttillvaro

prefekt’ föreståndare; fransk motsvarighet

till landshövding

preferens’ [-angs] ① företräde,

förmånsrätt ② kortspelet priffe preferera ge

företräde, värdra högre

prefix’ förstavelse (t ex be-, för-)

pregnans’ uttrycksfullhet, kort och

kärnfullt uttryckssätt pregnant uttrycksfull;

kärnfull; träffande; utpräglad

prehistorisk förhistorisk

preja ① anropa (ett fartyg) ② (försöka) ta

ett orimligt högt pris

prejudicerande (jur) som kan ligga till

grund för avgörande i kommande

likartade fall prejudika’t prejudicerande dom (i

Högsta domstolen) eller beslut (av högsta

myndighet)

prekä’r [k-ljud] bekymmersam, kinkig

prela’t högt uppsatt (och maktmedveten)

präst prelaten’sisk prästerlig; högdragen;

maktmedveten

preliminä’r förberedande, inledande

prelu’dium ① (mus) förspel; kort lyriskt

musikstycke ② förberedelse(r)

pre’mie ① belöning, pris ②

försäkringsavgift

premieobligation statlig lånesedel som ger

möjlighet till vinst men inte ränta

premiera eg ställa främst; prisbelöna

premiss’ det som ligger till grund för en

slutsats, förutsättning

pre’mium belöning

premiä’r första föreställningen, första

uppträdandet

premiär- den förste (första), t ex

premiärdansös titel för de främsta dansöserna vid

operabaletten, premiärminister

regeringschef i vissa länder

prenumerant den som prenumererar

prenumeration av prenumerera beställa och

betala i förväg t ex för en tidning under

viss tid

prepara’t (eg det som är förberett) särskilt

behandlat material för undersökning eller

förvaring; beteckning för vissa läkemedel

eller för vissa kemikalier

preparation förberedelse

prepara’tor eller preparatri’s person som

vid vetenskaplig inrättning framställer

eller undersöker preparat

preparera ① förbereda; påverka i förväg

② framställa preparat

preposition (språk) en ordklass

prerafaeliter en engelsk målarskola (vid

mitten av 1800-talet) som svärmade för

det italienska måleriet före Rafael

prerogati’v företrädesrätt; förmån

pres’byter (plur presbyte’rer) ledande

församlingsmedlem i den äldsta kristna

kyrkan

presbyteria’n anhängare av

presbyterialförfattning reformert kyrkoförfattning

med ett råd av präster och lekmän som

högsta myndighet

presenning impregnerad segelduk (eller

plastduk) till skydd mot väta

presens (språk) verbets tempus för nutid

present’ ① (adj) närvarande (i

medvetandet eller i minnet), aktuell ② (subst) gåva

presenta’bel tillräckligt fin för att visa sig

eller visas upp

presentation av presentera ① föreställa en

person för en annan så att de blir bekanta

② visa upp (t ex en ny vara), göra känd ③

ge (som present), överlämna

preservati’v skyddsmedel

pre’ses ordförande i vissa sällskap

president statschef i republik; chef för

vissa ämbetsverk; ordförande vid t ex

internationell kongress

presidera sitta som ordförande; ha främsta

platsen; vara värd eller värdinna

presi’dium ordförandeskap; ordförande

jämte (en eller flera) vice ordförande

preskriberad straffri eller ogiltig därför att

något inte har skett inom föreskriven tid

preskription bortfall av straff därför att

brottet inte åtalats inom viss tid; förlust

av rätt till fordran om denna inte gjorts

gällande inom viss tid

pressattaché tjänsteman som vid en

beskickning skall ha hand om förbindelserna

med det främmande landets tidningar

pression tryck pressionsgrupp (av

engelskans pressure group)

påtryckningsgrupp, intressegrupp som söker påverka

beslut (av riksdag eller myndighet)

prestanda ① åligganden, det som bör

utföras ② det som kan utföras t ex av en

maskin, prestationsförmåga

prestation ① det som fullgjorts, utfört

arbete ② ett beundransvärt arbete

presta’v (person som bär) florbehängd stav

vid begravning

prestera åstadkomma, fullgöra; uppvisa

presti’ge [-isj] anseende, ära, respekt

pres’to (mus) mycket snabbt; musikstycke i

mycket snabb takt

presumera förmoda, antaga presumti’v

förmodad, sannolik; närmast i tur

pretendent den som gör anspråk på något;

tronkrävare pretendera göra anspråk på,

kräva

pretentioner [pretangsjoner] anspråk,

fordringar pretentiös [pretangsjö’s]

anspråksfull, fordrande

prete’ritum (språk) tempus för förfluten

tid i verbböjningen, vanligen =

imperfektum

pretext förevändning

pretio’sa [pretsiåsa] el preciosa

dyrbarheter, smycken pretiö’s [pretsiös] el preciös

① dyrbar ② konstlad, tillgjord

preusseri’ [pröj-] hård militär drill; militärt

översitteri

prevention förebyggande åtgärd

preventi’v förebyggande, förhindrande

preventivmedel medel som skall

förhindra befruktning vid könsumgänge

prick äv = en sorts sjömärke (stång med

vissa topptecken)

prima (eg den första) förstklassig

prima balleri’na premiärdansös (sdo)

primadonna särskilt framstående

sångerska eller skådespelerska

prima’rie förstaviolinisten i en

stråkkvartett

pri’mas ① kyrkligt överhuvud ② ledare

för en zigenarorkester

prima vista se a prima vista

primiti’v enkel, ursprunglig, föga

utvecklad

primtal helt tal som inte är jämnt delbart

med ett annat helt tal (t ex 3, 5, 7)

pri’mus den förste, den bäste

primus inter pa’res (lat) den främste bland

likar (t ex svensk ärkebiskop bland

svenska biskopar)

primus motor den drivande kraften

primä’r första, grundläggande

primö’r det första av årets skörd; något

som är alldeles färskt

princi’p grundsats; fast (levnads)regel;

yttersta grund (t ex det ondas princip)

principal ① chef; arbetsgivare ② orgelns

huvudstämma

principiell’ grundläggande; av princip

principryttare person som hårdnackat

håller fast vid vissa principer (utan att bry sig

om konsekvenserna)

prinsgemål regerande drottnings make

pri’or klosterföreståndare (närmast under

en abbot)

prioritera ge förtur åt, sätta före något

annat

priorite’t ① förtur, förmånsrätt ②

egenskapen att vara före eller äldre

prisge offra, låta gå under

priskurant prislista

prisma ① kropp med två likformiga

basytor och minst tre rektangelformiga

sidoytor ② genomskinligt (och därför

ljusbrytande) prisma med triangelformig

genomskärning ③ slipad glaskläpp i t ex

kristallkrona prisma’tisk prismaformig

privat enskild, inte tillhörig stat eller

kommun; personlig, inte avsedd för

allmänheten

privatdiskontör person som lånar ut

pengar mot hög ränta

priva’tim enskilt, mellan fyra ögon

privilegiera gynna, ge företräde åt

privile’gium särskild förmån; ensamrätt

pro- äv = välvilligt stämd, t ex

proamerikansk

proba’bel sannolik, trolig

probabilitetskalkyl sannolikhetsberäkning

probera pröva, prova; undersöka guld-

eller silverhalt probe’rsten eg kiselskiffer

för undersökning av en legerings

guldhalt; prövosten

problem uppgift att lösa; svårighet; olöst

gåta problemati’k problemställning;

problemkomplex

problema’tisk oviss; tvivelaktig

proboxare professionell boxare

procedu’r sätt att gå till väga, förfarande;

(jur) ordning vid rättegång

procent (%) hundradel

procentare ockrare (sdo)

procentuell’ räknad i procent

process ① utvecklingsgång, förlopp;

kemisk reaktion ② (jur) rättegång, rättstvist

processa föra process (med någon om

något)

procession högtidligt tåg; festtåg;

begravningståg

processionskors kors som bärs i spetsen för

en kyrklig procession

producent ① den som tillverkar något

(motsats till konsument) ② den som

svarar för framförandet av ett program i TV

eller radio

producera tillverka, frambringa, skapa

produkt ① det som har producerats, vara

② resultatet av en multiplikation

produktion ① tillverkning ② tillverkade

varor: en författares eller konstnärs alla

verk

produktionsfaktorer (enligt

nationalekonomisk teori) arbete, jord, kapital

produkti’v som producerar mycket;

fruktsam; skapande produktivite’t

skaparkraft; fruktsamhet

pro et contra (lat) för och emot

profa’n inte kyrklig, världslig; vanvördig,

hädisk profanera vanhelga

profession yrke, fack professionalism

yrkesmässig (idrotts)utövning professionell’

yrkesmässig

profet ① stor religiös personlighet ②

förkämpe för en åsikt ③ person som ser in i

framtiden

profetera förutsäga profetia [-tsi’a]

förutsägelse

proffs professionell idrottsman; fackman

profi’l ① bild (av ett ansikte) från sidan ②

person eller organisation med klart

framträdande egna drag ③ genomskärning

(t ex genom en list), lodrätt tvärsnitt (t ex

genom en byggnad)

profilera ge profil åt något

profi’t vinst, nytta, fördel profitera dra

nytta av, tjäna (på)

pro forma för formens skull

profylak’tisk förebyggande, skyddande

profylax1 förebyggande åtgärd(er)

progno’s bedömning av den framtida

utvecklingen prognostisera ställa prognos

prognos’tikon (astrologisk) förutsägelse

programmera utarbeta ett noggrant

arbetsprogram för t ex en datamaskin eller

för viss undervisning

programmusik musik som söker återge en

händelse eller skildra något

progression framåtskridande, tillväxt;

(mat) serie progressi’v ① framstegsvänlig

② gradvis stigande

progressiv beskattning skatt med allt högre

procent av inkomsten (förmögenheten) ju

större denna är

prohibiti’v tillbakahållande, hindrande

projekt’ [-sjekt el -jekt] ① förslag, plan;

uppgift ② verksamhet av nytt slag;

omfattande verksamhet där något nytt

prövas projektera planlägga; framlägga

förslag om

projekti’l [-j-] föremål som skjuts eller

slungas ut (från eldvapen eller från

flygplan)

projektion [-j-] ① avbildning av kropp på

plan yta (t ex kartprojektion) ②

förstorad avbildning (på filmduk) med hjälp av

projektor ③ överförande till en annan

person av ens egna känslor eller

föreställningar

projek’tor (el projektionsapparat) apparat

för visning av ljusbilder

projic(i)era utföra en projektion

proklamation högtidlig kungörelse

proklamera kungöra, utropa, offentligt förklara

prokrus’tessäng en viss form i vilken allt

skall pressas in även om det inte alls

passar där

proku’ra (handel) fullmakt att handla på

en firmas vägnar prokurist person som

för en annans räkning sköter en firma och

har fullmakt att teckna firman

proletaria’t (eg de som saknar egendom)

samhällsgrupp med de sämst avlönade

proletarisera utarma, förvandla till

proletariat proletär ① (subst) fattig löntagare

② (adj) som tillhör proletariatet

prolo’g inledningsdikt; förspel

prolongation [ng-ljud + g-ljud] av

prolongera förlänga, utsträcka i tiden, medge att

något (t ex betalning av en skuld) får

uppskjutas till senare tidpunkt

promemo’ria förk PM (lat = för minnet)

minnesanteckning, minneslista;

sammanställning av synpunkter

promenad äv = promenadplats, bred gata

promenoa’r promenadkorridor (t ex i en

teaterbyggnad)

promille (‰) tusendel (bl a om

alkoholhalt i blodet)

prominent framstående, framträdande

promiskuite’t växlande sexualförbindelser

inom en grupp människor

promotion högtidligt utdelande av

doktorsvärdighet promo’tor den som

förrättar promotion; äv = anordnare av match

mellan proffsboxare promovendus den

som skall promoveras promovera tilldela

doktorsvärdighet vid promotion

prompt genast, punktligt; ovillkorligen

promulgation av promulgera tillkännage

en ny lag

pronomen (språk) en ordklass

prononcerad (tydligt) uttalad, bestämd,

utpräglad

propaganda verksamhet i syfte att utbreda

vissa åsikter eller vinna anhängare för en

viss sak propagera verka för något; äv =

agitera

propa’n ett gasformigt kolväte använt bl a

som hushållsgas

pro patria (lat) för fäderneslandet

propedeuti’k [-dev-] förberedande

undervisning propedeutisk [-dev’-]

förberedande, grundläggande

propeller axel med snedställda vingar (för

att med sin rörelse driva fram ett fartyg

eller en flygmaskin)

pro’per renlig, snygg, vårdad

proponera föreslå

proportion (storleks)förhållande

proportionell som står i riktigt förhållande (till),

avpassad

proportionellt valsätt sådant valsystem att

varje parti får (riksdags)ledamöter i

proportion till det antal röster som partiet

har fått

proportionerlig som har fina proportioner,

väl avpassad, välväxt

proportionsvis förhållandevis

proposition förslag från regering till

riksdag; ordförandens förslag till omröstning

propp ① plugg, något som stoppar trafik

eller annan rörelse; äv = blodpropp ②

säkring i elektrisk anläggning

pro’prieborgen borgen som för egen skuld

pro primo (lat) för det första

props kort rundvirke, gruvstöttor

propå’ (el med samma uttal propos) förslag

prosa [ö-ljud] motsats till vers; alldaglighet

prosa’isk vardaglig, platt, opoetisk; på

prosa

prosaist [o-ljud] prosaförfattare

pro secundo (lat) för det andra

prosely’t nyvunnen anhängare; person som

går över till en annan religion

pro’sit (lat = må det gagna) väl bekomme!

prosodi’ läran om betoningsförhållanden,

stavelselängd, tonhöjd m m i

sammanhängande tal

prospekt’ ① tryckt plan för något (t ex för

en utbildningskurs) ① utsikt; framsidan

av en orgel (med synliga pipor)

prospektera systematiskt söka efter olja

eller malmer eller grundvatten

pros’tata körtel omkring mannens urinrör;

äv = förstoring av prostata med därmed

följande urineringsbesvär

prostituerad kvinna (eller man) som

skaffar sig pengar genom sexuella

förbindelser prostitution tillfälliga sexuella

förbindelser för pengar

protagonist skådespelare som spelade

huvudrollen i ett forngrekiskt drama;

huvudperson

protegé [-sje’] skyddsling protegera [-sjera]

beskydda, gynna

protei’n äggviteämne

protektion skydd protektionism

(handels)politik som vill införa (eller behålla)

skyddstullar protektionist tullvän

protektora’t skyddat område; land som

står under ett annat lands överhöghet

prote’s konstgjord ersättning för en

förlorad lem; tandprotes löständer

protest’ (skarp) invändning mot något,

tillkännagivande av missnöje protestera säga

emot, förklara sig ogilla, yttra missnöje

(med)

protokoll skriftligt återgivande av

förhandlingar eller diskussioner;

sammanfattning av besluten vid en kongress

proto’n positivt laddad elementarpartikel

protoplasma en slemliknande substans i

djur- och växtceller; levande materia

prototy’p ① urtyp, grundform; äv =

normerande meterstav och kilogramcylinder

i Paris ② modell för en planerad

tillverkningsserie

proveniens härkomst, ursprung

proverb’ ordspråk; kort lustspel vars

handling bygger på ett ordspråk

proviant livsmedel(sförråd)

provinsialism dialektord, dialektuttryck

provinsiell’ som utmärker viss landsdel;

landsortsmässig

provision [o-ljud] ersättning för

förmedling av en affär, mäklararvode

provisorisk [o-ljud] tillfällig, gällande tills

vidare (motsats till permanent)

proviso’rium tillfällig anordning

provocera [o-ljud] eg framkalla (missnöje

eller oroligheter); utmana, locka att förgå

sig

provokation utmaning, eggelse till brott

provokati’v el provokato’risk utmanande,

uppeggande

prudent’lig överdrivet noggrann

PRV förk för Patent- och

registreringsverket

pryd tillgjort sedesam, sipp pryderi’

överdriven anständighet

pry’o förk för praktisk yrkesorientering i

grundskolan

prång trång gång; vrå

prägel ① avtryck, stämpel ② (sär)märke,

"karaktär"

pränt textad skrift, skönskrift; tryck

prä’rie stor grässlätt (i Nordamerika)

PS förk för post skriptum (sdo)

psalm [salm] kyrklig sång eller hymn; sång

ur Psaltaren i Gamla testamentet

psalmist psalmdiktare

psalmo’dikon [-mo-] ett enkelt

stråkinstrument av svenskt ursprung

psaltare ett i Bibeln omtalat

stränginstrument

pseudo- [psev’då] falsk, oäkta

pseudohändelse en obetydlig händelse som

i massmedia blåsts upp till något viktigt

pseudony’m [psev-] antaget författarnamn

(t ex Maria Lang för Dagmar Lange)

psyk- förk för psykisk eller psykologisk

psyka göra nervös, gå någon på nerverna

psyke själ; själsliv; läggning

psykede’lisk "själsöppnande"; som ger

upplevelser liknande narkotikarusets

psykia’ter el psykia’triker läkare med

specialisering på psykiska sjukdomar

psykiatri’ vetenskapen om psykiska sjukdomar

psykisk själslig

psykoanalys ① en gren inom psykologin

med särskild inriktning på studiet av

känsloladdade föreställningar

("komplex") och driftsliv i det omedvetna ② en

metod att böta psykiska störningar

genom att leta sig fram till deras orsaker i

det omedvetna

psykofar’maka läkemedel för psykiska

sjukdomar (t ex lugnande medel)

psykoge’n [-jen] som har sin grund i

själslivet

psykolog ① person som ägnar sig åt

psykologi ② människokännare, person som

förstår andra människor och kan ’ta’ dem

på lämpligt sätt

psykologi’ ① vetenskapen om de levande

varelsernas beteenden och upplevelser ②

praktisk människokännedom

psykologisk som hör samman med

vetenskaplig eller praktisk psykologi; i det

psykologiska ögonblicket i rätta stunden

psykologisk krigföring olika åtgärder (t ex

ryktesspridning) i syfte att försvaga

fiendens psykiska motståndskraft

psykologiskt försvar åtgärder för att

stärka ett folks försvarsvilja och psykiska

motståndskraft

psykopa’t person som lider av psykopati

psykopati’ avvikelse från det normala i

uppförande och värderingar till följd av

störningar i känslo- och viljeliv

psykopatologi’ vetenskapen om psykiska

sjukdomar och avvikande psykiska

tillstånd

psyko’s allvarlig psykisk sjukdom

psykosoma’tisk (om sjukdom) kroppslig

men med psykisk bakgrund (t ex magsår

till följd av stress)

psykoteknik praktiskt tillämpad

psykologi; arbetspsykologi (t ex anlagsprövning

för utbildning eller yrkesval)

psykoterapi’ sjukdomsbehandling med

psykologiska metoder

PTK förk för Privattjänstemannakartellen

puberte’t kroppslig mognad (särsk

könsmognad) och beteendeförändringar under

de första tonåren; brytningsperiod

omkring (och efter) könsmognaden

publicera offentliggöra; utge i tryck

publicist tidningsman publicisti’k

tidningsväsen; journalistik publicis’tisk

tidnings-

publicite’t offentlighet; vinna publicitet bli

omtalad

public relations [pab’lik rilej’sjens] förk

PR förhållande till allmänheten; strävan

efter gott anseende hos kunder, press eller

myndigheter

pub’licum (lat) publik

publi’k ① (subst) åskådare, åhörare,

läsekrets; allmänheten ② (adj) allmän,

offentlig

publika’n skatte- eller tullindrivare i det

romerska riket (bl a i Palestina på Jesu tid)

publikation ① tryckt skrift ② utgivande i

tryck, offentliggörande

pudelns kärna det verkliga förhållandet

(efter en scen i Goethes Faust)

pudrett’ gödsel av torkad och pulveriserad

avföring

pueri’l barnslig, naiv, enfaldig

puffa ① stöta, knuffa ② knalla (jfr

puffert) ③ göra reklam (eg blåsa upp)

puff’ert liten pistol

puffärm pösig klänningsärm

puka en sorts slaginstrument (en

kittelformad trumma med reglerbar tonhöjd)

pulka eg lappsläde; en sorts transportsläde

pullo’ver överdragströja

pulpa mjukdelarna i tandens inre; saftig

vävnad i vissa frukter

pulpe’t skrivbord med lutande skiva;

skolbänk

pulsera röra sig rytmiskt (som pulsen), leva

och röra sig hetsigt

pulsåder blodkärl som för blodet från

hjärtat, artär

pult pulpet; upphöjning, podium (särsk

för dirigent)

pultro’n [o-ljud] feg stackare

pu’ma ett amerikanskt rovdjur av

kattsläktet

pumps skor utan slejf och snörning

pund ① en (gammal) viktenhet ②

myntenhet bl a i Storbritannien ③ anlag,

begåvning, naturgåvor

pundhuvud dumbom

punktera ① markera med punkter, pricka

② sticka hål på, göra en punktion ③ få

hål på luftslang till bil eller cykel

punkthus fristående höghus (med

kvadratiskt bottenplan)

punktion instick i ett organ eller en

kroppshålighet med ihålig nål för att tömma ut

vätska eller ta prov

punktstrejk begränsad strejk (t ex endast

vid vissa företag)

puns mejselliknande verktyg att

(tillsammans med hammare) användas vid

ciselering

punsch en söt alkoholdryck

pupill ① den runda öppningen i ögats

regnbågshinna ② (förr) barn

puppa insektsstadiet mellan larv och färdig

insekt

pur ren, oblandad

puré ① mos av potatis eller frukt ② en

sorts avredd soppa

purgatorium skärselden

purgera eg rena; laxera

purism strävan att göra språket fritt från

onödiga lånord purist språkrensare

purita"n urspr anhängare av en sekt inom

engelsk kalvinism; person som är mycket

sträng i sin livsföring, renhetsivrare

purken på dåligt humör, stött, sur

purpur ① rödviolett färg ② ett mycket

dyrbart purpurfärgat tyg (bl a till

kungamantel) ③ furstlig glans

purser värd för passagerarna på båt eller

trafikflygplan

pussel (el med samma uttal puzzle)

läggspel; något invecklat; huvudbry

pussig uppsvälld, sjukligt fet

puts äv = skälmstycke

putt"o [pottå] (plur putti) naken barnfigur

(ibland med vingar) i konsten

pygmé dvärg

pyk"niker person med pykniskt utseende

eller karaktär pyk"nisk bred och fyllig och

med runt ansikte och kort hals;

godmodig, lättsam, sällskaplig

pyramida"l ① pyramidformig ② ofantligt

stor, häpnadsväckande

pyroma"n mordbrännare, person med

sjuklig lust att anlägga eldsvådor

pyrometer instrument för mätning av höga

temperaturer

pyrotekni"k fyrverkeri(konst)

pyrr"husseger seger som har kostat

segraren mycket, alltför dyrköpt framgång

pyssling ovanligt liten människa; tomte

py"ton en jätteorm

påbrå arvsanlag; släkt

påstridig (oresonligt) envis

påver fattig, torftig

päll praktfullt täcke som bärs över någon

eller något i en (kyrklig) procession (t ex

brudpäll); tronhimmel

pär hög engelsk adelsman som är medlem

av överhuset

pärk ett gotländskt bollspel

pärlemor det inre glänsande lagret i ett

musselskal

pärlstav bård av kulor eller ovaler tätt intill

varandra

pärs svår prövning, svårt lidande

pöbel slödder, pack

pörte (finsk) stuga med eldstad men utan

skorsten

Q

quand même [ka"ng mä"m] trots allt

quan"tum sat"is [kvan-] så mycket som

behövs, tillräckligt

quatre mains se à quatre mains

quisling [kvis-] person som går främmande

makts ärenden, landsförrädare

quo va"dis, Domine? [kvå ...] Herre, vart

går du?

R

R ① länsbokstav för Skaraborgs län ②

nationalitetsbeteckning för motorfordon

från Rumänien

RA förk för Riksarkivet

rabal"der oväsen, bråk

rabatt ① avdrag på pris ② blomsterplantering

rabattera lämna rabatt

rabbi"n judisk präst och religionslärare

rabia"t våldsam, ursinnig

ra"bies eg raseri; en smittosam sjukdom

hos hundar

rabulism revolutionära idéer, upprorisk

politik rabulist omstörtningsman,

uppviglare; bråkmakare

racer- [räser el rejser] kapplöpnings-, t ex

racerbil, racerbåt

rackare eg bödelsdräng

racklig vinglig, skraltig

rad äv = ① läktare på teater ② enhet för

absorberad radioaktiv strålning

ra"dar apparatur som med hjälp av

radiovågor kan lokalisera föremål på stora

avstånd och i mörker eller dimma

radband snöre med kulor eller pärlor för

räkning av visst antal böner

radera ① skrapa bort, sudda ut ② etsa,

rista med stålnål radering etsning

radia"l detsamma som radiell

radia"n måttenhet för vinkel (vinkeln

mellan två radier med cirkelbåge som är lika

stor som radien)

radia"tor vanl = värmeelement

ra"die rät linje mellan en cirkelbåge och

cirkelns medelpunkt

radiell" som strålar ut från (eller är riktad

mot) en viss punkt likt radierna i en cirkel

radiera eg utstråla; utsända i radio

radika"l ① (adj) som går till roten med

något, grundlig, genomgripande; som går

långt åt vänster (t ex i religion eller politik)

② (subst) person med radikala idéer,

ytterlighetsman; (mat) rot; (tekn)

atomgrupp

radikalisera göra (mer) radikal

radikalism radikala åsikter; radikal

läggning

ra"dio- strålnings-

radioakti"v som sänder ut osynliga strålar

med kemiska och biologiska verkningar

radioaktivite"t atomers sönderfall och

omvandling under utsändande av strålning

radiobil vanl = elektrisk bil på nöjesfält

radiofyr fyr med radioutsändare som avger

pejlingssignaler för sjöfart eller flygtrafik

radiografi" röntgenfotografering radiogram

röntgenbild

radiologi" vetenskapen om medicinsk

användning av strålning (radioterapi och

röntgenundersökning)

radiometer apparat för strålningsmätning

radioterapi" strålbehandling

radium ett radioaktivt grundämne med

mycket lång halveringstid

radiä"r detsamma som radiell

raffinaderi" anläggning för rening av

råsocker eller av olja (eller av koppar)

raffinemang" (över)förfining; sinnrikhet

raffinera rena; förfina raffinerad ① fri

från föroreningar ② utsökt; utstuderad

(t ex raffinerat elak)

raga"ta elak och trätgirig kvinna

ragg gethår; strävt och tovigt hår

rag"lan överrock med raglanärm (ärm som

i en kil går ända upp till kragen)

ragnarök världens undergång (enligt

fornnordisk mytologi)

ragoût [-go"] el ragu" (starkt kryddad)

köttstuvning

ragtime [rägg"tajm] en tidig form av

jazzmusik på piano med synkoperad melodi

och fast rytm i basen

raid [räd] se räd

rajon se rayon

rake"t ① en sorts fyrverkeripjäs ② projektil

som drivs av utströmmande gasstråle

raki"tis engelska sjukan (kalkbrist i

benstommen till följd av brist på D-vitamin)

raljant skämtande, gycklande; hånfull

raljera skämta, gyckla, driva med

rallare (förr) arbetare på järnvägsbygge

rally en sorts motortävling på lång sträcka

(ofta med olika startpunkter)

ram [långt a-ljud] äv = björnens framben

ramada"n muhammedanernas fastemånad

ra"maskri högljudd klagan (se Jer 31:15)

ramm framskjutande spets under vattnet

från fören på ett fartyg

ramp ① rad av ljuspunkter mellan scenen

och salongen på en teater ② sluttande

uppfartsväg till en byggnad ③

utskjutningsplats för raketer och robotar

rampfeber rädsla eller oro inför ett

offentligt framträdande

ramponera skada, fördärva, slå sönder

ra"mpris mycket lågt pris

ranch [-nsj el -ntsj] boskapsfarm

rancune [rangkyn"] agg, groll

rang värdighet, hög klass

rangera [rangsjera] ordna, gruppera,

placera i viss ordning

rangerad [rangsje"rad] äv = välbärgad

rangerbangård [rangsje"r-] bangård där

järnvägsvagnar ordnas till tågsätt

ranglig lång och smal, utan styrsel

rank ① smärt och rak, välväxt ② ostadig

rankig

ranka (verb) rangordna (t ex idrottsmän),

placera i nummerordning

rannsaka ① (om domstol) undersöka vad

som förekommit vid ett brott, förhöra en

häktad ② noga pröva, undersöka

ranso"n [o-ljud] andel, fastställd

tilldelning; matportion ransonera fördela;

begränsa tilldelningen till ett visst mått

rapi"d snabb, hastig

rapp"akalja strunt, smörja, oredigt prat

rappellera hemkalla (en diplomat)

rapport" meddelande; berättelse över ett

utfört uppdrag rapportera meddela, avge

rapport

rapsodi" ① musikstycke i fri form (ofta

fantasi över folkmelodier) ② avdelning

av ett diktverk rapsodisk

osammanhängande; (om dikt) inte indelad i strofer

rap"tus anfall, ryck

rar äv = sällsynt rarite"t sällsynthet; ett

ovanligt och dyrbart föremål

rasera riva ned, jämna med marken

raseri" obehärskad ilska; oemotståndlig

lust till något (t ex fartraseri)

rashygien strävan att hindra dåliga

egenskaper att överföras till kommande

generationer

rasism oresonligt gynnande av den egna

rasen; rasförföljelse; rasfördomar

raster ① (rut)mönster för bildåtergivning

t ex vid tryckning ② rutverk eller

liknande som bländskydd under ljuskälla

rata förkasta, vägra att ta emot.

ratificera bekräfta en överenskommelse

mellan stater

ratifikation högtidlig stadfästelse

ratio"n [ratsjon] dagsranson; fodermängd

för en dag åt häst eller hund

rationalisera [ratsjo-] (av ratio förnuft) eg

göra förnuftig ① göra verksamheten

inom ett företag mer effektiv ② i efterhand

leta fram förnuftiga skäl för något

rationalism [ratsjo-] ① filosofisk

uppfattning att förnuft (och inte

sinnesförnimmelser) är den viktigaste kunskapskällan

② teologisk uppfattning att även

trossatser skall granskas och godkännas av

förnuftet

rationalistisk [ratsjo-] förnuftsmässig

rationell" [ratsjo-] förnuftig, väl planlagd,

ändamålsenlig

rauk stor stenbumling som står kvar sedan

vågorna nött av mindre hårda bergarter

runt omkring

rav"aillac [ravajack] rucklare, skojare

ravi"n trång dal, hålväg

ravio"li små kokade degkuddar fyllda med

köttfärs

rayon [rajå"n] konstfiber av cellulosa

razzia [rat"sia el rass"ia] omfattande

polisingripande för att avslöja brott eller gripa

brottslingar

re- åter, mot

rea ① förk för realisation ② förk för

reaktionsdrift eller reaktionsdriven

reagens" ämne som används för att påvisa

förekomst av annat ämne

reagera påverkas; ge utslag; visa gillande

eller ogillande; motverka; (tekn) ingå i en

kemisk reaktion

reaktion ① (åter)verkan; bakslag; strävan

att återinföra en äldre tids

samhällsordning ② (tekn) kemisk process då nya

ämnen bildas av andra ämnen

reaktionsdrift framdrivning av t ex

flygplan med reaktionsmotor

reaktionsfri (om boskap) fri från

tuberkulos

reaktionsmotor motor som drivs av trycket

från en utströmmande gasstråle

reaktionä"r bakåtsträvande, reformfientlig

reak"tor vanl = kärnreaktor, dvs

anläggning för frigörande av kärnkraft

rea"l saklig; verklig

realencyklopedi" [-angsy-] uppslagsbok

realgenus (språk) den-kön

rea"lia ① fakta, sakupplysningar ②

naturvetenskaper (och matematik)

realisation av realisera ① förverkliga,

genomföra ② förvandla till pengar ③ sälja

till nedsatt pris

realism saklighet, verklighetstrohet;

verklighetsskildring i dikt eller konst

realis"tisk verklighetstrogen; praktiskt

inriktad

rea"liter i själva verket

realite"t verklighet, faktum

realkatalog bibliotekskatalog som är

uppställd ämnesvis

reallinje linje i det äldre gymnasiet utan

latin och med förhållandevis mycket

matematik, fysik och kemi

reallön lön mätt i köpkraft (och inte i

pengar)

realpolitik politik som anpassar sig efter

rådande förhållanden (i viss motsats till

idépolitik)

realskola en äldre skolform (avslutad med

realexamen) motsvarande grundskolans

högstadium

re"aplan reaktionsdrivet flygplan

rebell" upprorsman rebellisk upprorisk

re"bus bildgåta

recensent den som recenserar

recensera "anmäla" något nytt; i en tidning

eller tidskrift eller i radio/TV granska nya

böcker, konserter, teaterföreställningar,

konstutställningar el dyl

recension anmälan, granskning

recentior [resent"sior] student under första

året vid högskola

recept" läkarföreskrift om läkemedel;

anvisningar för tillagning av maträtt

recepta"rie person som har lägre

farmaceutisk examen och tjänstgör på apotek

reception mottagning; plats där besökande

eller gäster tas emot (t ex på hotell);

intagning i ordenssällskap

recepti"v som har lätt för att lära;

mottaglig för intryck receptivite"t lätthet att lära

recessi"v (om arvsanlag) som inte gör sig

gällande

recett" inkomst av teaterföreställning

(särsk när den tillfaller viss skådespelare

eller viss inrättning)

recidi"v nytt insjuknande i samma sjukdom

som tidigare; återfall i brottslighet

recipient ① mottagare; vatten som tar

emot avlopp; behållare för uppsamling av

gaser m m ② den som tas in i ett

ordenssällskap

recipiera tas in i ordenssällskap

reciprocite"t ömsesidighet recipro"k som

uttrycker växelverkan (t ex pronomenet

varandra)

reci"t sammandrag, referat (t ex av

utredningar som ligger till grund för förslaget i

en proposition)

recitation (vårdad) uppläsning

recitati"v mellanting mellan sång och tal

(t ex i en opera)

recitatö"r, recitatri"s uppläsare

recitera läsa upp (t ex en dikt)

redaktion ① utgivning av tidning, bokverk

el dyl; utformning av en skrift ② (lokal

för) de personer som väljer och utformar

innehållet i en tidning eller i ett bokverk

redaktionell" som återger redaktionens

uppfattning; som rör redaktionen av

något

redaktö"r person som arbetar på en

redaktion

re"dare person som äger fartyg och driver

sjöfart

redbar hederlig, rättrådig; pålitlig

redd plats där ett fartyg kan ligga för

ankar utanför själva hamnen

rederi" företag som driver sjöfart

redigera [-sjera] utge en tidning;

sammanställa och bearbeta material för ett

bokverk el dyl; ordna, utforma

red"ingot långrock, bonjour

redobogen villig; beredd

reducera (eg återföra) minska, förkorta;

omräkna reduktion minskning,

avkortning; äv = återförande till staten av

bortskänkt egendom

redundans överflöd

reell" verklig, faktisk; rejäl

reengagera [reanggasjera] återanställa

refekto"rium matsal i ett kloster

referat återgivande av vad någon har sagt

eller skrivit

referen"dum folkomröstning

referens hänvisning; upplysning;

referenser personer som kan ge upplysningar

eller rekommendationer

referensbibliotek del av bibliotek med

(uppslags)böcker som inte får lånas hem

referensram den utbildning och de

erfarenheter som bestämmer (och begränsar) en

persons uppfattning och handlingssätt

referent den som redogör för något

referera återge (det viktigaste) innehållet i t ex

ett föredrag; referera till hänvisa till

reflektera ① återkasta (ljus eller ljud eller

värme), spegla ② tänka; överväga

reflektion se reflexion

reflek"tor en sorts spegel som i viss riktning

reflekterar ljus- eller värmestrålar

reflex" ① återspegling; återkastade

ljusstrålar ② nervretning som orsakar

ofrivillig rörelse m m

reflexion el reflektion ① tanke, tänkande,

fundering; tyst anmärkning ②

återspegling

reflexi"v återverkande, tillbakasyftande

reform förändring till det bättre (i

samhällslivet) reforma"tor den som

reformerar; nydanare

reformera ombilda, förändra till det bättre

reformert som hör samman med Zwinglis

eller Calvins reformation

reformism politik som vill verka för

reformer i samhället och inte för revolutionär

omstörtning

refraktion ljusstrålars brytning refraktor

stort astronomiskt kikarinstrument

refug el refuge [refysj] upphöjd plan som

skyddsplats för fotgängare

refusera (el refysera) förkasta, avvisa

regal- kunglig (t ex regalskepp)

rega"le rättighet som tillkommer kungen

eller statsverket

rega"lier krona, spira och andra tecken på

kunglig värdighet

regatt"a stor roddtävling eller kappsegling;

motorbåtstävling

regemente ① stort truppförband med egen

förvaltning ② styrelse(sätt), välde

regeneration återbildning (av förlorade

eller skadade kroppsvävnader) regenerera

återbilda, förnya; ersätta

regent eg den som regerar; kung eller hans

ställföreträdare regera styra, härska; leda

en stats angelägenheter

regeringsrätten högsta dömande

myndighet i förvaltningsmål

regi" [resji] ledning (särsk vid iscensättning

på teater eller film)

regi"m [resjim] styrelse(sätt), ledning

regio"n [-gion] område, trakt regiona"l som

rör ett visst område

regissera [resjissera] leda som regissör,

iscensätta regissör [resjissö"r] ledare av

iscensättning

regis"ter ① förteckning; alfabetisk

innehållsförteckning i en bok ② orgelstämma

③ tonläge för den mänskliga rösten;

tonomfång ④ omfattning av intressen,

kunskaper el dyl

registerton [-tånn] mått på ett fartygs

invändiga volym (ca 2,83 m³)

registra"tor tjänsteman med vissa

registrerande uppgifter i ett ämbetsverk

registratu"r ① kopiebok; samling av

inkommande skrivelser samt (justerade

koncept till) utgående skrivelser ②

orgelstämmornas koppling till luftlåda (genom

registerandrag)

registrera ① anteckna; föra (in i) ett

med t ex en kurva ② använda de olika

registren (stämmorna) vid orgelspel

regla"ge [-asj] regleringsanordning

reglementa"risk i överensstämmelse med

gällande reglemente reglemente stadga;

bestämmelser för en myndighets

verksamhet reglementera stadga, ordna

genom föreskrifter

reglera ① ge regler för, bestämma,

avpassa; göra regelbunden; ordna upp ② (tekn)

styra tekniska förlopp

regress" återgång till vad som har varit,

tillbakagång

regression ① (psykologisk term)

återvändande till önskningar och föreställningar i

tidigare utvecklingsstadium ② havets

tillbakagång, landhöjning

regressi"v bakåtverkande; gradvis

avtagande

reguladetri (lat = regeln om tre) beräkning

enligt typen: vad kostar 5 kg av en vara,

om 3 kg kostar 6 kr?

regula"tor reglerande apparat

reguljä"r regelmässig, regelrät; reguljära

trupper en stats lagenliga trupper i

motsats till gerillatrupper

rehabilitera återställa (t ex

rörelseförmågan efter sjukdom); återge gott namn och

rykte (efter orättvisa beskyllningar)

reinkarnation återfödelse till jordelivet

rejä"l präktig, pålitlig

rek förk för rekommenderad

postförsändelse (se rekommendera)

rekapitulera upprepa, genomgå i minnet

reklam annonsering, skyltning och andra

sätt att dra uppmärksamhet till något

reklamera ① göra reklam ② återsända en

felaktig vara och begära en ny i stället;

begära undersökning om en bortkommen

försändelse

rekognoscera [rekångnåsera] el

rekognosera utforska, undersöka; spana

rekommenda"bel värd att rekommenderas

rekommendation av rekommendera ①

förorda; tala gott om ② skicka en

postförsändelse på särskilt sätt för att den

säkert skall nå adressaten

rekonstruera ① återuppbygga, återställa i

ursprungligt skick ② ombilda (t ex ett

företag som har gått med ekonomisk

förlust) ③ försöka visa hur något (t ex ett

brott) har gått till

rekonstruktion återuppbyggnad;

ombildning

rekonvalescens, rekonvalescent detsamma

som konvalescens, konvalescent

rekorde"rlig präktig, riktigt bra

rekreation återhämtning av krafterna; vila,

lämplig förströelse rekreera sig vila upp

sig, stärka sina krafter

rekry"t soldat under hans första

militärutbildning; nyantagen medarbetare

rekrytera eg skaffa nya rekryter; anställa

ny personal; värva nya medlemmar

rektangel avlång rätvinklig fyrsiding

rektangulä"r rektangelformig

rektion (språk) styrning

re"kviem (musik för) själamässa i den

romersk-katolska kyrkan

rekvirera beställa, skicka efter

rekvisi"ta tillbehör, särsk det som behövs

för en teaterföreställning

rekvisition beställning

reky"l stöt vid avfyring av skjutvapen;

kraftig studs

relatera ① berätta ② sätta i samband med

relation ① berättelse, redogörelse ②

förhållande; förbindelse; relationer äv =

inflytelserika bekantskaper

relativ ① motsats till absolut;

förhållandevis; beroende av något annat ② (språk)

som syftar på ord i det föregående och

inleder en bisats

relativism åsikten att "sanningar" och

värderingar inte kan vara allmängiltiga utan

är beroende av skilda förhållanden

relativite"t begränsad giltighet; beroende av

olika omständigheter

relegera [-gera el -sjera] förvisa relegation

förvisning

relevans [-angs el -ans] vikt, betydelse

relevant [-angt el -ant] betydelsefull; som

hör till saken

reliabilite"t tillförlitlighet

relief" [reljeff] skulpterad bild som höjer

sig över en yta; något som klart

framträder i förhållande till något annat

religion [religion el relijon] människans

förhållande till högre makter;

gudsgemenskap

religiosite"t gudsfruktan, fromhet

religiö"s [-ligiös el -lisjös] gudfruktig;

religions-, tros-

reli"k kvarleva efter ett helgon; äv = något

gammalt och vördnadsbjudande

relikt" kvarleva, lämning, rest

relikva"rium relikskrin, relikgömma

re"ling översta delen av sidan på ett fartyg

relä" förstärkaranordning som låter en svag

elektrisk ström utlösa en starkare ström

eller låter en svag luftström öppna

ventiler för luft med högre tryck

remarka"bel märklig, betydande

remburs" [ram- el rang-] el rembours

[rangbo"r] bankförfarande då varor

betalas till säljare i ett annat land än köparens

reme"dium botemedel; hjälpmedel

remi" oavgjort schackparti

reminiscens" [-sjens el -sens] svagt minne av

något; oavsiktligt lån från ett litterärt

eller musikaliskt verk

remiss" (jfr remittera) hänvisning för

yttrande; återförvisning; skriftlig hänvisning

från läkare till sjukhus eller till specialist

remiss"a penningförsändelse

remissdebatten stor politisk riksdagsdebatt

om regeringens politik med anledning av

att statsverkspropositionen remitterats till

riksdagen

remittera ① återsända ② av myndighet

eller organisation begära yttrande i ett visst

ämne eller över ett visst förslag ③ (med)

hänvisa skriftligt till sjukhus eller

specialist

remmare ① pokal, vinglas på hög fot ② en

sorts flytande sjömärke

remont" ridhäst (vid armén) som ännu inte

är färdigdresserad

remontera (om t ex en ros) blomma om

remoula"dsås [-o-] el remuladsås skarpsås

remplacera [rang- el ram-] ersätta,

efterträda, avlösa; äv = omplacera

rendera [rang- el ren-] inbringa, ge i

avkastning; ådraga, förskaffa

rendez-vous [rangdevo"] (kärleks)möte

renega"t avfälling, överlöpare

renklo [räng"klo] (el reine claude [rän

klåd]) en plommonsort

renommé rykte, anseende

renons" [-ångs el -åns] alldeles utan

renovera förnya, förbättra, snygga upp

rentier [rangtie"] person som lever på

räntor

rentré [rangtre"] återkomst, återinträde

renässans" [-angs] eg pånyttfödelse ①

nyvaknat eller ökat intresse för en företeelse

② kulturströmning under medeltidens

senare del och början av nya tiden med ny

uppfattning av den antika kulturen ③

konststil under 1400- och 1500-talen med

anknytning till antiken

reorganisera omgestalta, ombilda

reosta"t reglerbart elmotstånd (t ex i en

strömbrytare)

rep förk för repetition, t ex repövning

repara"bel som kan repareras; möjlig att

gottgöra

reparation av reparera laga, rusta upp,

sätta i gott skick; gottgöra

repartisera dela kostnaderna lika

repatriera återföra till hemlandet

repellera stöta bort

repertoa"r spellista, det som (under en viss

tid) spelas på en opera eller en teater; en

skådespelares (sångares) inövade roller

(sångnummer) el dyl

repetera upprepa, genomgå på nytt, inöva

repetition upprepning, förnyad

genomgång; inövning av teaterpjäs

repetito"rium kort sammanfattande

lärobok (för repetition); repetitionskurs

repetitö"r ① person som inövar sångpartier

vid en opera ② biträdande lärare vid vissa

militära skolor

repliera stödja sig på

repli"k ① svar (i en debatt); yttrande i ett

skådespel ② duplett av ett konstverk

replikera svara

repli"punkt stödjepunkt, ställe dit man kan

dra sig tillbaka

reporta"ge [-asj] samlande av

nyhetsmaterial; resultatet av ett sådant samlande (i en

tidning eller i radio/TV)

reporter den som gör reportage

representant ① företrädare för en rörelse;

ombud; försäljare, agent ② i vissa länder

motsvarighet till riksdagsman i Sverige

representation ① samling ombud (t ex

folkrepresentation) ② beskickning (sdo)

③ värdskap som ingår i en verksamhet

(bjudningar, uppvaktningar o dyl)

representati"v ① typisk ② som kan

uppträda på ett trevligt och lämpligt sätt

representera ① företräda ett land eller en

rörelse eller ett företag; vara ombud för

(en frånvarande) ② utöva värdskap ③

stå som typ för något, vara exempel på

repressa"lier motåtgärder, hämnd

repression undertryckande; omedveten

bortträngning av (obehagliga)

föreställningar ur medvetandet

repressi"v hämmande, undertryckande

reprimand" tillrättavisning

repri"s ① upprepning (t ex av ett

TV-program); omtagning av ett parti i ett

musikverk ② omgång (ta i repriser)

reproducera ① trycka av; mångfaldiga ②

återkalla i minnet, återge ur minnet

reproduktion ① avtryck av bild;

mångfaldigande (genom tryck); fortplantning ②

framkallande i medvetandet av vad man

tidigare har lärt eller upplevt

repti"l kräldjur; lömsk människa

republik stat vars överhuvud (oftast kallad

president) väljs på viss tid

republikan anhängare av republik som

statsform; äv = den som i USA tillhör

det republikanska partiet (ett av de två

stora politiska partierna i USA)

repulsion (av repellera) bortstötning

(motsats till attraktion)

repulsi"v tillbakastötande

reputation rykte, anseende

repute"rlig aktningsvärd; ansedd

rese jätte

resecheck av bank utställd anvisning på

utländsk valuta i samband med utlandsresa

reservant person som reserverar sig

reserva"t fridlyst område,

naturskyddsområde

reservation ① invändning; till protokollet

antecknad avvikande mening från

beslutet i en församling ② förbehåll;

återhållsamhet ③ besparing för kommande

behov

reservera spara för kommande behov, ta

undan, "vika" (t ex en plats för någon)

reservera sig anmäla avvikande mening

reserverad äv = förbehållsam; försiktig

reservoa"r behållare, förvaringskärl för

vätskor

residens" byggnad där kung eller president

bor eller där landshövding har sin

tjänstebostad

residensstad kommun med landshövding

och länsstyrelse

residera ha sitt säte

resignation av resignera [-singnera el

-sinjera] finna sig i sitt öde, "ge upp"

resistens motstånd(skraft) resistent

motståndskraftig (t ex mot smitta)

reskontra (handel) samling personkonton

(kund- och leverantörkonton) i ett

företag; avräkningsbok

resning äv = ① uppror ② omprövning av

domstolsbeslut sedan nya fakta kommit i

dagen

resocialisera återföra (t ex en straffad) till

normalt samhällsliv

resolu"t beslutsam, bestämd

resolution ① uttalande enligt beslut vid

sammanträde ② beslut av regering eller

myndighet

resolvera besluta, avgöra

reso"n [o-ljud] sunt förnuft; skäl resona"bel

förnuftig; som tar skäl

resonans" [-angs el -ans] ① återklang ②

förståelse

resonemang samspråk; tankeutbyte

resonemangsparti äktenskap som ingås av

beräkning

resonera samtala, utbyta tankar;

framlägga skäl för och emot

reso"nlig mottaglig för skäl, vettig

resonö"r person som (gärna) resonerar; äv

= person som i drama eller roman

uttrycker författarens meningar

resorbera suga upp, upptaga resorption

cellers upptagning av vattenlösningar

eller gaser (t ex genom blod- el lymfkärl vid

matsmältningen)

resp förk för respektive

respekt aktning, vördnad, hänsyn, fruktan

respekta"bel aktningsvärd; betydande

respektera högakta, visa hänsyn för

respektive förk resp ① var och en sin ② i

nämnd ordning; eller också

respiration andning respira"tor apparat för

konstgjord andning respirera andas

respi"t uppskov; anstånd med betalning

respondent författare och försvarare av

doktorsavhandling vid disputation

respons" svar; gensvar

responso"rium (lat) växelsång mellan präst

och församling eller mellan försångare

och kör

ressentiment bitterhet, agg

rest återstod restantier [-stan"tsier] obetald

skatt; utestående fordringar

restauration ① restaurang (särsk på båt)

② iståndsättande av byggnader (eller

konstverk); återuppsättande på tronen av

fördriven furste

restauratö"r restauranginnehavare;

källarmästare

restaurera återställa i tidigare skick; ofta

= bygga om

restera återstå, fattas; vara efter med

restitution återbetalning; återställande

restriktioner inskränkning, begränsning;

förbehåll

restriktiv inskränkande, återhållsam

resulta"t verkan, följd, behållning

resultera i få till följd, "sluta med"

resumé kort sammanfattning, översikt

resumera sammanfatta, ange

huvudpunkterna

resurser tillgångar, möjligheter;

hjälpmedel

reså"r ① tänjbart band ② spiralfjäder (i

madrasser eller sittmöbler)

retardera fördröja; minska farten

retiré tillbakadragen, blyg

retirera dra sig tillbaka

re"tor (väl)talare

retori"k talekonst; vältalighet reto"riker

[o-ljud] vältalare

reto"risk [o-ljud] (alltför) vältalig;

högtravande; retorisk fråga en fråga som man

inte väntar svar på

retort" kärl med hög hals (bl a som del i en

destillationsapparat)

retroaktiv tillbakaverkande; som skall

gälla även viss förfluten tid

retrospektiv tillbakablickande

reträtt" återtåg; övergivande av en tidigare

ståndpunkt

reträttplats tjänst som någon får sedan han

måst avgå från en annan tjänst

retu"r återresa; återsändning; avtagande

returnera skicka tillbaka; äv = sända till ny

adress, eftersända

retuschera avhjälpa småfel, bättra på;

försköna

reuma"tiker den som lider av reumatism

reuma"tisk som hör samman med

reumatism

reumatism sjukdom i bindväven med

smärtor bl a i leder och muskler

reumatolo"g läkare som specialiserat sig på

reumatiska sjukdomar

revalvera (motsats till devalvera) höja en

valutas värde

revansch" hämnd, upprättelse

reva (segel) minska segelytan

re"vel sandbank på sjöbotten

revelj" väckningssignal (vid truppförband)

reveny’ inkomst, avkastning, vinst

reverens’ vördnadsbetygelse, djup bugning

eller nigning

revers’ ① skuldsedel, förbindelse att betala

en viss summa ② frånsida (av ett mynt)

reversi’bel (tekn) som kan vändas om

revetera täcka med ett tunt lager murbruk,

rappa (en trävägg)

revide’r sista korrekturet före tryckning

revidera ① granska räkenskaper och

förvaltning ② bearbeta; ändra

revi’r ① jaktområde; jägmästardistrikt ②

område som någon skyddar som sitt eget

revirkänsla vilja att vårda och försvara

sitt eget område

revision ① granskning av räkenskaper

mm ② omarbetning, förbättring;

omprövning

revisionism beteckning för den socialism

som (i motsats till Marx) menar att

samhället kan omdanas stegvis genom

reformer

revisionssekreterare tjänsteman som

förbereder och föredrager ärenden i Högsta

domstolen

revi’sor person som granskar räkenskaper

m m

revolt’ uppror; upplopp revoltera göra

uppror; göra motstånd; känna häftig

motvilja

revolution omvälvning;

samhällsomstörtning revolutionera åstadkomma en

omvälvning på något område; nydana

revolutionä’r deltagare i en revolution;

person som vill omstörta det gamla samhället

revol’ver pistol med vridbart

patronmagasin

revy’ eg återblick ① (vetenskaplig, litterär,

politisk) översikt; namn på vissa

tidskrifter ② militärparad; uppvisning ③ löst

hopfogad teaterföreställning av olika

revynummer (aktuella sketcher, visor,

balett m m)

revä’r tyglist i yttre sömmen på frack- och

uniformsbyxor

RF förk för Riksidrottsförbundet

RFSU förk för Riksförbundet för sexuell

upplysning

RFV förk för Riksförsäkringsverket

rheinländer [rajn-] en polkaliknande (tysk)

pardans i långsam 3/4 takt

ridå’ ① förhänge, stort draperi mellan scen

och salong på en teater ② det som skall

dölja något (t ex dimridå)

rigg sammanfattande beteckning för

master, rår, segel, vant m m på en båt

rigi’d [g-ljud] stel, styv

rigorism överdriven stränghet rigorö’s

ytterst noggrann, sträng

rikoschett’ gevärskula eller annan projektil

som studsar mot något och sedan får ej

önskad riktning

riksha [rick’sja] (el rickshaw [-å]) en sorts

åkkärra dragen av en man (i Östasien)

riksstat av riksdagen fastställd plan för

statens inkomster och utgifter under ett

budgetår

rink isbana

ripost’ ① motstöt i fäktning ② raskt och

fyndigt svar

riska’bel farlig, förenad med stor risk

riskera sätta på spel, våga

risott’o en (italiensk) maträtt (buljongkokt

ris med t ex finskuret kött eller svamp)

rissla ① (verb) sorla, prassla; sålla ②

(subst) en sorts (norrländsk) släde

rit ① religiöst bruk, kulthandling ② förk

för ritardando

ritardando (mus) allt långsammare

rits en smal skåra; verktyg som

åstadkommer en sådan skåra

ritua’l bestämd ordning, särsk för

gudstjänst och kyrkliga handlingar

rituell’ som hör samman med rit eller ritual

riva’l medtävlare (särsk i kärlek),

konkurrent

rivalite’t ① tävlan ② avundsjuka

RNO förk för riddare av

Nordstjärneorden

RO förk för riksdagsordningen

robe [råb] vanl = lång festklänning

robinsona’d vistelse på en obebodd ö (efter

romanen om Robinson Crusoe)

ro’bot ① mekanism som utför samma

rörelser som en människa ② fjärrstyrd

projektil som drivs fram av raketmotor

robust’ kraftig, grov

rock äv = rock n’roll en sorts starkt

rytmisk popmusik

ro’del en sorts tävlingskälke

rode’o tävling mellan cowboys särsk i ritt

på otämjda hästar; en sorts motortävling

i terräng

rojalist anhängare av monarkiskt

styrelsesätt (av franska roi [roa’] konung)

rokoko’ konststil kring mitten av

1700-talet kännetecknad av strävan efter

lätthet och behag

roll ① person som en skådespelare eller

operasångare framställer på scenen; vad

en skådespelare har att säga eller göra på

scenen ② uppgift; betydelse

roll’er rulle för målning (i st f pensel)

romanesk’ svärmisk, överspänd

rom’ani zigenarnas språk

romanist specialist på romanska språk

romans’ ① kort berättande dikt; sång till

pianoackompanjemang ② svärmeri;

kärlekshistoria

romanska språk latinets dotterspråk (bl a

italienska, franska, spanska,

portugisiska, rumänska)

romansk stil medeltida konststil

kännetecknad bl a av rundbågar i arkitektur,

’rundbågestil’

romantik ① längtan och dröm; svärmeri,

verklighetsfrämmande fantasier; något

som både tjusar och förskräcker ② den

allmänna kulturströmningen i slutet av

1700-talet och början av 1800-talet;

litterär eller konstnärlig eller musikalisk

strömning som vill ge utrymme åt

stämning och fantasi

romantisera förändra något så att det

verkar mer romantiskt; försköna

romantisk svärmisk, stämningsrik;

fantastisk; överspänd

romb liksidig fyrsiding med sneda vinklar

och motstående sidor parallella

romboi’d långsträckt fyrsiding med sneda

vinklar och motstående sidor parallella

rond [rånd el rångd] ① rundvandring;

sjukhusläkares regelbundna besök på

sjuksalarna ② omgång (t ex i boxning)

rondell’ cirkulationsplats, rundel som

trafikströmmen måste passera innan den

kan dela på sig

rondo en musikalisk form med ett

refräng-artat återkommande huvudtema

rondö’r [rång-] fyllighet

roquefort [råckfå’r el råck’får] en sorts

(fransk) fårmjölksost

rorgängare den som sköter rodret på ett

fartyg

rosa [råsa el rosa] blekröd

rosenkrans äv = radband

rotation (snabb) vridning kring en axel

rotera snurra runt, vrida sig kring en axel

rotogravy’r djuptryck utfört i

rotationspress (press med cylinderformig stilyta)

ro’tor roterande maskindel

rotunda rund byggnad, rund sal

rotvälska [o-ljud] obegripligt språk

roué [roe’] utsvävande person

roula’d [rolad] se rulad

roulett’ [rolett] se rulett

route [rott] se rutt

royalty [råj’elti] författarersättning för

sålda böcker (viss del av bokpriset);

ersättning för nyt t j anderätten (bl a av patent)

ru’bank lång planhyvel

ru’bel myntenhet i Sovjetunionen

rubi’n en röd (eller rosa) ädelsten

rubricera förse med rubrik; sätta som

överskrift; beteckna

rubri’k överskrift

rucklare person som ’lever om’, roué

rudiment ansats till något eller rest av

något; outbildat organ rudimentä’r

outvecklad, förkrympt

ru’dis rå; okunnig

ru’else djup ånger

ruff ① överbyggnad på segel- eller

motorbåt, kajuta ② hårt och rått spel

ruggig ① tovig, luddig ② ruskig

rui’n ① lämning av byggnadsverk ②

undergång, förfall, fördärv ③ ekonomiskt

sammanbrott

ruinera ① göra fattig, leda till konkurs ②

förstöra, ödelägga

rula’d (el roulad) kött- eller fiskrätt i

rullform

rulett’ (el roulett) vridbar skiva med

numrerade fält för hasardspel

rulla äv = personalförteckning

rum sjö öppet vatten rum vind vind

akterifrån

rumba en sorts (urspr kubansk) pardans

med starkt markerad rytm

rumstera stöka, bråka

rundabordskonferens förhandlingar där

parterna genom diskussion i fria former

söker lösa gemensamma problem

rund’hult (eg runt trä) sammanfattande

namn på ett segelfartygs rår, bommar,

stänger m m

runolo’g runforskare runologi’

runforskning

ruptu’r brytning; (med) bristning

rusch rusning, liv och rörelse ruschig

driftig, klämmig, energisk

rush [rusj] rusning; snabbt anfall

rusti’k ① (adj) lantlig, bondsk, grov ②

(subst) murverk av fyrkantiga

(grovhuggna eller dekorativt utformade) block

med tydligt framträdande fogar

ru’ter ① fart och kläm, beslutsamhet,

ordning och reda ② ’färg’ i kortspel

ruti’n ① yrkesvana; skicklighet tack vare

övning ② bestämd arbetsgång rutinerad

(yrkes)van; skicklig

rutsch fart, liv och rörelse rutscha glida

utför med stor fart rutschig driftig, energisk

rutt el route resväg, farled

RVO förk för riddare av Vasaorden

rya en sorts handknuten eller vävd matta

eller bonad

rygga vika tillbaka; svika

rykt vård, skötsel, omsorg

rymdsond obemannad rymdfarkost med

mätinstrument

rysch rynkad tygremsa, krås

ryssja [rysja] en sorts fiskeredskap

(nätverk där fisken lätt kommer in men inte

hittar ut igen)

rytm regelbunden växling; takt; växling

mellan tryckstarka och trycksvaga

stavelser i vers eller mellan toner av olika längd

eller styrka i musik

rytmi’k läran om rytm; rytmisk växling

ryt’misk taktmässig; regelbundet växlande

rå (subst) ① stång tvärs över en mast ②

rågång (sdo) ③ rådjur ④ ett sagoväsen

(t ex skogsrå)

rådbråka (eg krossa lemmarna)

misshandla; förvrida

rådrum betänketid, tid att rådgöra med

andra om något

rådslut beslut (efter överläggning); äv =

förutbestämd plan rådslå överlägga

råga el råge det som kan fyllas på ovanför

brädden på ett mått

rågång gräns mellan ägor råmärke

gränsmärke

råsegel fyrkantigt segel till rå (sdo)

räck ett gymnastikredskap (stång, bom)

räd (el raid) fientlig inbrytning på annans

område

räfst undersökning och dom; bestraffning;

skarp kritik

räjong’ område, räckvidd

räls järnvägsskena, järnvägsspår

ränker listiga (och hemliga) planer till

skada för någon, svekfulla anslag, intriger

ränn’il liten bäck

ränning varp, trådarna i en vävnads

längdriktning

ränta äv = inälvor av ett slaktat djur

rättmätig berättigad enligt lag, laglig

rättshaveri’ begäret att alltid ha rätt;

oresonlig envishet

rö vassrör

rödsot dysenteri (som ofta ger blodig

avföring)

röd tråd sammanhang; huvudtanke

röja äv = avslöja; lägga i dagen

rö’lakan (el röllakan) (eg bonad bakom

ryggen) en (skånsk) vävnadsteknik

rön erfarenhet; försök

röntgen ① röntgenstrålning ② måttenhet

för dos av röntgenstrålning eller

gammastrålning

röntgenologi’ vetenskapen om

röntgenstrålarnas medicinska användning

röntgenstrålar en sorts kortvågsstrålar som

fått stor användning inom medicin

(röntgenfotografering) och teknik (för

materialkontroll)

rösa genom stenar eller rör utmärka en

gräns; genom vimplar eller på annat sätt

utmärka en vandringsled

röse (el rös) stenhög

S ① länsbokstav för Värmlands län ②

nationalitetsbeteckning för motorfordon

från Sverige ③ se S-märkt

s partibeteckning för socialdemokrat i

Sverige

SAAB förk för Svenska aeroplan AB

sabb’at judarnas vilodag; helgdag

sabota’ge [-asj] avsiktlig skadegörelse

sabotera utöva sabotage

SAC förk för Sveriges arbetares

centralorganisation syndikalisternas

huvudorganisation i Sverige

sackari’n ett sötmedel

SACO förk för Sveriges akademikers

centralorganisation

sadelplats förnäm åskådarplats på en

hästkapplöpningsbana

sadism’ sjukligt begär att plåga sadist’

person som njuter av att plåga sadistisk

onaturligt grym

SAF förk för Svenska

arbetsgivarföreningen

safa’ri jaktexpedition (i Afrika);

turistutflykt på Afrikas savanner

safety first [sejfti fö’st] säkerhet i första

rummet

saffia’n en sorts (get)skinn

safi’r en blå ädelsten

sagesman person som har lämnat en viss

uppgift, ’källa’

sa’ker (jur) skyldig

saklöst ostraffat; utan risk

sakra’l som hör till gudstjänst eller kyrka

sakrament helig handling (i svenska

kyrkan dopet och nattvarden)

sakristia en kyrkas uppehållsrum för präst

och förvaringsrum för skrudar m m

sakrosankt helig; som ej får kränkas

sa’köre böter

saladjä’r (låg) skål för sallader m m

sala’mi en sorts rökt korv med vitlök

sal’do (handel) skillnad mellan ett kontos

inkomstsida och utgiftssida, behållning

eller skuld

SALF förk för Sveriges

arbetsledarförbund

salicy’lsyra ett smärtstillande och

febernedsättande medel; ett konserveringsmedel

sali’n saltbassäng (där koksalt utvinns ur

havsvatten efter avdunstning)

salmonella en grupp tarmbakterier; av

sådana bakterier förorsakad sjukdom (ofta

= paratyfus)

salomo’nisk [o-ljud] (om dom) vis, rättvis

salong’ ① finare sällskapsrum;

åskådarrummet på en teater; lokal för vissa

verksamheter (t ex frisersalong; biljardsalong)

konstutställning

sal’peter ett kvävehaltigt gödningsmedel

salpetersyra en kvävehaltig syra använd

bl a vid sprängämnestillverkning

SALT förk för Strategic Arms Limitation

Talks förhandlingar mellan USA och

Sovjetunionen om begränsning av

strategiska kärnvapen

saltlake stark saltlösning

saltomorta’l (eg dödssprång) djärvt

luftsprång; frivolt

salu’t hälsning; hyllning

salutation hälsning, särsk prästens

hälsning till församlingen: Herren vare med

eder!

salutera hälsa; hylla

salvationist’ person som tillhör

Frälsningsarmén

salvelse gråtmildhet, känslosamhet

samari’t (t ex hemsamarit) person som tar

hand om sjuka och hjälpbehövande

samba en (urspr latinamerikansk)

sällskapsdans

sa’me lapp

samfund ① förening, (vetenskaplig eller

litterär eller religiös) sammanslutning ②

samhälle

samfälld gemensam

samfärdsel trafik, kommunikationer

sa’misk (av same) lapsk

sammelsu’rium virrvarr, röra

sammet siden- eller bomullstyg med lugg

på ena sidan

samoje’der ett folkslag i nordligaste

Sovjetunionen

samova’r (rysk) tekokare, tekök

sampel urval för statistisk undersökning;

stickprov

samu’m het ökenvind (i Nordafrika)

samvetsöm äv = värnpliktig som av

religiösa eller moraliska skäl vägrar att göra

vapentjänst

sanato’rium [o-ljud] urspr sjukhus för

lungsjuka; vilohem med läkare

sancta simpli’citas (lat) heliga enfald

sanc’tus helig; hymn i nattvardsmässan

sandwich [sänd’vitsj] liten (finare) smörgås

sandwichman plakatbärare (med

reklamskyltar på rygg och bröst)

sanera böta, göra mer hälsosam, röja upp;

ordna en dåligt skött ekonomi

sanforisera på ett speciellt sätt göra

bomullstyg krympfritt

sangvi’niker sangvinisk person sangvi’nisk

gladlynt, sorglös; lättledd

sanit’et hälsa; hygien sanitä’r hygienisk,

som har att göra med hälsovård

sankt förk S:t, sankta förk S:ta helig

(framför mansnamn resp kvinnonamn)

sanktion bifall, bekräftelse sanktioner

straffåtgärder stater emellan

sanktionera godkänna, bekräfta

sannfärdig sanningsenlig

sanningsförsäkran (jur) motsvarighet till

ed vid rättegång

sannskyldig verklig, ’äkta’

sans ① medvetande; besinning, lugn ②

känsla (för)

san’skrit det äldsta kända litteraturspråket

i Främre Indien

sanslös medvetslös

SAOB förk för Svenska akademiens

ordbok

SAOL förk för Svenska akademiens

ordlista (normerande för svensk

rättstavning)

SAP förk för Socialdemokratiska

arbetarpartiet i Sverige

sapfisk vers ett antikt versmått (efter den

grekiska skaldinnan Sappho, 600-taIet

f Kr)

saprofy’t växt (bl a vissa svampar) som

lever på organiska ämnen från döda växter

och djur

SAR förk för (som tillhör) Svenska

arkitekters riksförbund

SARA förk för Sveriges allmänna

restaurangaktiebolag

saraband’ (musik till) en långsam

sällskapsdans i 3/4 takt

sarace’n (i medeltida språkbruk) arab,

muslim

sarder befolkningen på Sardinien

sardi’n en sorts konserverad liten sill (i olja

eller tomatsås)

sardisk sardinsk (jfr sarder)

sardo’nisk [o-ljud] hånfull, bitter

sarg skyddskant, kantlist; ram under

bordsskiva eller under stolsits; sidostycke

mellan lock och botten på en fiol

sargass’otång brunalger som i stora massor

driver omkring i varmt havsvatten

sa’ri en sorts långt indiskt kvinnoplagg

sarkasm’ bitande skämt, giftig anmärkning

sarkas’tisk spydig, hånfull

sarkofa’g stor praktfull gravkista av sten

sarko’m (med) cancersvulst

sarong’ (malajiskt) höftskynke

SAS förk för Scandinavian Airlines

System

sata’nisk djävulsk

satelli’t (eg drabant) ① måne ②

rymdfarkost som sänts upp från jorden och rör

sig i en bana runt jorden

satellitstat stat som till namnet är

självständig men som är beroende av en annan

stat

sati’r (skrift som innehåller) hån och

förlöjligande, kvick och elegant elakhet

sati’riker författare av satirer; person som

gärna förlöjligar sina medmänniskor

satirisera förhåna, göra sig löjlig över

sati’risk hånfull, kvick och bitande

satisfaktion gottgörelse, upprättelse;

botgöring

satisfiera tillfredsställa; gottgöra

sats äv = ① serie, uppsättning ② avsnitt

av ett musikverk

sat sapien’ti (lat = nog för den vise) ung =

mer behöver inte sägas

satt äv = kortväxt och fyllig

saty’r forngrekisk naturgudomlighet (med

bockfötter och fult ansikte) i vingudens

följe; vällusting, liderlig person

satäng’ (äv skrivet satin) en sorts slätt och

glansigt tyg

sauna (finsk) bastu

sauvera se såvera

SAV förk för Statens avtalsverk

savann’ grässtäpp med spridda träd och

buskar

savoir vivre [savoar vi’vr] levnadsvett, fint

sätt, belevenhet

saxofo’n ett blåsinstrument (namnet efter

uppfinnaren A Sax)

SCA förk för Svenska cellulosa AB

sca’rf el ska’rf halsduk; kragskyddare

SCB förk för Satistiska centralbyrån

scen [sen] ① den plats på teatern där

pjäsen spelas; plats där en handling tilldrar

sig ② enhetligt avsnitt av ett skådespel

eller en film (bl a samma uppträdande

personer) ③ häftigt uppträde ④ scenen äv =

teaterkonsten, teatern

scena’rio [se-] text till teaterpjäs eller

utförligt filmmanuskript med regissörens

minnesanteckningar och anvisningar för

iscensättningen

sceneri’ [se-] ① utsikt; landskapsbild ②

(regissörens plan för) dekorationer,

möblering, belysning m m vid en

teaterföreställning

sce’nisk [se-] teater-

scenogra’f [se-] den som (jämte regissören)

svarar för scenografin vid en

teaterföreställning scenografi’ uppbyggnad och

dekoration av scenbilder

scep’ter [sep-] spira, härskarstav

schablo’n ① utskuret mönster t ex i papp;

mall efter vilken något ritas eller beräknas

② slentrian schablonmässig vanemässig;

osjälvständig

schabra’k (praktfullt) sadeltäcke

schackra driva (litet ohederlig) småhandel;

ackordera om pris

schagg en sorts (möbel)tyg med luddig yta

schakt’ lodrät gruvgång; lodrätt hål;

hisstrumma

schalo’m (el shalom) frid (israeliskt

hälsningsord)

schampo en sorts hårtvättmedel

schamponera tvätta håret med schampo

scharlakan en lysande röd färg

schartaua’n anhängare av schartauanism

schartauanism (efter Henrik Schartau,

död 1825) en kyrklig riktning (särsk i

Västsverige) som strängt håller på ren lära

och kyrkliga former

schattering eg skuggning; färgnyans

schatull’ skrin, liten låda (med fack)

schavott’ stupstock, ställning där

dödsdömda avrättades eller där brottslingar

förevisades vid skampåle schavottera bli

utsatt för obehaglig uppmärksamhet

schejk se shejk

schell’ack (el shellack) en sorts renat harts

schema ② läsordning, timplan ② mönster,

plan som skall följas; förhållningsregler

schematisera ① ordna efter ett visst

mönster ② framställa i stora drag; äv =

förenkla

schematisk översiktlig, i stora drag;

förenklad

scherzo [skärt’så] (mus) livlig mellansats

t ex i en symfoni

schibbolet [sjibb’- el -bå’-] skiljemärke,

lösen

schilling myntenhet i Österrike

schism brytning, tvist

schisma’tiker avfälling, kättare; person

som tillhör ett samfund med avvikande

meningar, sekterist

schizofren [skittsåfre’n] som lider av (eller

tyder på) schizofreni schizofreni’ (eg

förståndsklyvning) en psykisk sjukdom som

löser upp de normala sammanhangen i

det psykiska livet

schizoi’d [sk-] höggradigt schizotym på

gränsen till schizofren schizoty’m [sk-]

inbunden, grubblande, självupptagen,

ömtålig; kyligt beräknande

schlager [eg något som ’slår’] populär

melodi; (ny) vara som säljs mycket

schnit’zel en maträtt (stekt, panerad

kött- eller fläskskiva med citron mm)

schott’is en pardans i 2/4 takt

schvung kläm, fart

schäferi’ anläggning för fåravel

schäs en sorts vagn

schäslong’ (eg lång stol) vilsoffa med karm

endast vid ena ändan

science-fiction [saj’ens fick’sjen]

fantasirika berättelser av tekniskt innehåll (t ex

om bebodda planeter)

scientist’ [sajentist] medlem av Christian

science (ett religiöst samfund)

scientologi’ [saj- el si-] en urspr amerikansk

rörelse med anspråk på att vara en

religionsform

scirocko [sji-] se sirocko

scone [skån] en sorts tebröd (av vete)

scoop se skop

scratch [skrätsj] startlinje; från scratch

från början

screen [skrin] skärm; (siden)duk; filmduk

scripta se skripta

SE nationalitetsbeteckning för svenska

flygplan

seans’ [seangs] sammankomst (mest i

samband med spiritistiska experiment)

SE-banken förk för Skandinaviska

enskilda banken

SECO förk för Sveriges elevers

centralorganisation

secu’ritas (lat) säkerhet, trygghet

sede’s litet bokformat (då ett gammaldags

ark viks till 32 sidor)

sediment’ avlagring, bottensats sedimentä’r

bildad genom avlagring

sefi’r el sefy’r västanvinden

segment’ del av en cirkelyta som avgränsas

av rät linje och cirkelbåge

segregation särskiljande; rasdiskriminering

segregera [g-ljud] avskilja, avsöndra

seigneur [senjö’r] hög herre

seismogra’f apparat som registrerar

jordbävningar seismogram’ kurva som ritas

av seismograf seismologi’ vetenskapen

om jordbävningar

sejd fornnordisk trolldom

sej’del stor (öl)mugg med handtag

séjour [sesjo’r] vistelse, uppehåll

sekant’ rät linje som skär en kurva (t ex en

cirkel) i (minst) två punkter

sekatö’r en sorts mindre trädgårdssax

se’kel århundrade

seki’n [k-ljud] eg ett äldre venetianskt

guldmynt; sekiner pengar

sekond’ (eg den andre) chefens närmaste

man på större örlogsfartyg; assistent åt

boxare under tävling

sekre’t ① (adj) hemlig, avskild ② (subst)

avsöndrad vätska ③ (subst) sigill

sekretaria’t den eller de personer som

sköter korrespondens, protokollföring,

registrering m m

sekretess’ hemlighetsfullhet;

hemlighållande; tystnadsplikt

sekretion ① körtelavsöndring ②

mineralmassa som avsatts i tidigare hålighet i en

bergart

sekretä’r byrå med nedfällbar snedklaff

sekt ① trossamfund som brutit sig ut ur ett

större samfund; grupp med avvikande

mening inom religion, politik, konst m m

② ett tyskt mousserande vitt vin

sektion ① genomskärning, tvärsnitt ②

underavdelning (bl a vid universitet)

sek’tor cirkelyta mellan två radier; del av

ett område

sekula’r hundraårs-; så betydande att den

förekommer endast någon gång på ett

århundrade

sekularisera eg förvandla kyrklig egendom

till världslig; förvärldsliga, avkristna

sekunda av andra sortering, ej förstklassig

(jfr prima)

sekundant’ medhjälpare; vittne vid duell

sekund’chef chef för ett regemente som till

namnet har kungen såsom chef

sekundera understödja, hjälpa

sekundä’r i andra hand; underordnad;

indirekt (t ex sekundärt ljud)

sekvens ① följd, serie; upprepning av

motiv i musik ② en typ av medeltida hymn

sel lugnt rinnande flod mellan forsar

selektion urval

selekti’v utväljande; (om radio- och

TV-mottagare) som skarpt skiljer olika

stationer åt

selfmade [self mejd] (eg självgjord) som

själv har arbetat sig upp

selot [o-ljud] religiös fanatiker

seltersglas litet dricksglas seltersvatten en

sorts (tyskt) mineralvatten

semafo’r signalmast med rörlig arm eller

med lyktor

semanti’k vetenskapen om förhållandet

mellan (språk)tecken och det betecknade;

betydelselära seman’tisk betydelse-

semasiologi’ (språk) betydelselära

semester (eg sex månader) årlig ledighet

med lön; i vissa länder = termin

semi- halv, t ex semifinal

semina’rium (plur seminarier) ① (förr)

utbildningsanstalt för vissa lärare eller

präster ② undervisningsform (vid högskolor)

med diskussion kring vetenskapliga

problem

semi’nförening förening för husdjursavel

genom inseminering (sdo)

semi’t vanl = jude; person med semitiskt

språk som modersmål

semitiska språk ett antal (delvis utdöda)

språk i Mellanöstern (bl a hebreiska,

arameiska, feniciska, etiopiska och arabiska

språk)

semitrailer [-trej’ler] påhängsvagn

senapsgas en oljeliknande vätska använd

som kemiskt stridsmedel under andra

världskriget

sena’t ① rådsförsamlingen i antikens Rom

② folkrepresentationens ’första

kammare’ i USA och vissa andra stater sena’tor

ledamot av senaten (i USA)

seni’l ålderdomssvag, gubbaktig senilite’t

ålderdomssvaghet, förändringar i

samband med åldrandet

se’nior den äldre (jfr junior); senio’rer

idrottsmän i åldersklass mellan juniorer

och oldboys

seño’r [senjår] (spanska) herre, herr

señora [senj-] fru señorita [senj-] fröken

sensation ① (psykologisk term)

sinnesförnimmelse; sinnesintryck ② händelse som

väcker uppseende

sensationell’ som väcker uppseende

sensi’bel känslig; ömtålig sensibilite’t

känslighet

sensiti’v överkänslig, mycket ömtålig

sensitivitetsträning metod att låta

människor i en grupp granska och avslöja

varandra för att därigenom vinna

självkännedom och förmåga att öppet umgås med

andra

sensmoral [sensmora’l el sangmårall’]

andemeningen; det som finns att lära av t ex

ett teaterstycke

sensomoto’risk som avser samordning av

sinnesintryck och muskelreaktioner

senso’risk som har att göra med

sinnesorgan eller sinnesförnimmelser; sensoriska

nerver nerver som leder sinnesintryck till

hjärnan

sensualism ① sinnlighet ② åsikten att all

kunskap grundar sig på sinnesintryck;

uppfattningen att sinnenas lust är det

högsta goda sensualite’t sinnlighet

sensuell’ sinnlig; njutningslysten

sentens’ tänkespråk; visdomsord

sentera [sangtera el sentera] uppskatta, ha

förståelse för

sentiment’ känsla; känslighet

sentimenta’l känslosam, gråtmild

sentimentalite’t överdriven känslosamhet

senza (mus) utan (t ex senza pedale)

separa’t ① (adj) avskild; för sig ② (subst)

särtryck (av t ex en tidskriftsartikel)

separation avskiljande; skilsmässa

separatism ① söndring särsk inom ett

kyrkosamfund ② strävan efter politiskt

oberoende för en landsdel

separatist’ ① frikyrkoman ② anhängare

av politisk separation

separa’tor apparat som särskiljer olika

beståndsdelar i ett ämne, särsk apparat som

skiljer ut grädde från mjölk

separera ① använda separator, avskilja ②

skiljas

se’pia ett mörkbrunt färgämne från vissa

bläckfiskar

sep’sis (med) blodförgiftning

septentriona’l nordlig

septi’ktank en sorts behållare för rening av

avloppsvatten

sep’tima den sjunde tonen i den vanliga

musikskalan

sep’tisk som har att göra med förruttnelse

septuagin’ta (eg sjuttio) en översättning till

grekiska av Gamla testamentet (enligt

traditionen gjord av ’de sjuttio uttolkarna’)

sera’fer änglar närmast Guds tron (enligt

Jes 6:2)

serafi’merorden Sveriges förnämsta

förtjänstorden (från 1748)

sera’fisk ängalik; himmelsk

seralj’ palats, särsk den turkiske sultanens

palats (med dess harem)

serbokroa’tiska det dominerande språket i

Jugoslavien

sere’n ljus, klar, (himmelskt) ren

serena’d aftonmusik; sångarhyllning sent

på kvällen (utanför en dams fönster)

sergeant’ [-sjant] titel för visst (militärt)

befäl

serio’so (mus) allvarligt

seriö’s allvarlig; högtidlig

serpenti’n (eg orm) ① något som slingrar

sig i många kurvor ② lång hoprullad

pappersremsa som vecklas ut när den kastas

③ ett (grönt) mineral

se’rum (plur sera) blodvätska utan

blodkroppar men med vissa skyddsämnen (s k

antikroppar) mot t ex förgiftningar och

bakteriesjukdomar

serva [sörva] ① spela ut bollen i tennis ②

ge service (t ex bilservice)

serve [sörv] bollutspel i tennis

service [sörvis] betjäning, kundtjänst;

översyn av bil el dyl

serviceyrken [sörvis-] yrken som i första

hand är inriktade på kundbetjäning (äv

t ex sjukvård och transportväsen)

servi’l fjäskande, alltför tjänstvillig

servilite’t fjäsk, kryperi

servis ① uppsättning av tallrikar och fat

m m för en måltid ② uppassning,

betjäning; personal vid t ex artilleripjäs ③

serveringsavgift, drickspengar

servi’sledning ledning för t ex elektricitet

eller vatten från ett större ledningsnät till

den enskilda förbrukaren

servitu’t (jur) begränsning av en

fastighetsägares handlingsfrihet till förmån för

annan fastighet (t ex genom rätt till väg över

hans mark)

servitö’r kypare

servo- hjälp-, förstärknings- (t ex

servobroms, servostyrning)

ser’vus servo’rum (lat) tjänarnas tjänare

(en beteckning för påven)

se’sam, öppna dig! trollformel (från en

saga i Tusen och en natt)

session (domstols)sammanträde

set ① omgång i tennisspel ② uppsättning

av föremål som hör ihop

sex äv = kön, könsliv

sexa äv = liten (festlig) kvällsmåltid

sex appeal [äppi’l] erotisk dragningskraft

sexig erotiskt tilldragande; sexuellt

betonad

sextant’ en sorts instrument för

vinkelmätning (bl a som hjälpmedel vid navigering)

sexual- som rör könslivet

sexualite’t könsliv; könsdrift

sexuell’ som har att göra med kön eller

könsdrift

SF ① nationalitetsbeteckning för

motorfordon från Finland ② förk för Svensk

filmindustri ③ förk för Statsanställdas

förbund

sfinx ① fabeldjur (t ex med manshuvud

och lejonkropp) ② gåtfull och tystlåten

människa

SFR förk för Sveriges folkpensionärers

riksförbund

SFS ① förk för Svensk

författningssamling ② förk för Sveriges förenade

studentkårer

sfär ① klot ② verksamhetskrets, område

SGU ① förk för Sveriges geologiska

undersökning (ett ämbetsverk) ② förk för

Sveriges godtemplares ungdomsförbund

shah (eg konungarnas konung) den

urgamla härskartiteln i Persien (Iran)

shaker [sjej’ker] (eg skakare) behållare där

drinkar blandas; den som blandar drinkar

shalo’m se schalom

shan’tung en sorts kinesiskt siden

shan’ty arbetssång bland engelsktalande

sjömän

sheriff’ i USA folkvald polischef för ett

område

sherry ett spanskt starkvin

shetlandströja en sorts ylletröja

shiiter (el schiiter) anhängare av en

riktning inom islam

shingla klippa en kvinnas hår kort i nacken

shin’to en japansk religionsform

shoppa gå i butiker och handla

shorts kortbyxor

show [sjå el sjåvv] föreställning med

artistuppträdande; uppvisning

SHT förk för salvo hono’ris ti’tulo (lat =

med hederstiteln bevarad) överskrift i

brev till okänd eller obestämd adressat

shunt sidoledning från t ex en

värmepanna; parallellkopplad elektrisk ledning

SI ① förk för Sveriges industriförbund ②

förk för Système International d’Unités

det internationella måttsystemet

SIA förk för skolans inre arbete

sia förutsäga

siame’s person från Thailand (Siam)

siare person med särskild förmåga att

förutsäga vad som kommer att ske

sibylla spåkvinna

sic! (lat = så) ungefär = så står det

verkligen

sickel el sickling stålskiva för finputsning

av trä (eller plåt)

sic trans’it gloria mundi (lat) så förgår

världens härlighet

SIDA förk för Swedish International

Development Authority (svenska statens

administrationsorgan för bistånd till

u-länder)

sideboard [sajd’bård] lågt matrumsskåp

si’dlänt sank, vattensjuk

sidvördnad ringaktning, brist på hänsyn

sies’ta middagsvila

SIF förk för Svenska

industritjänstemannaförbundet

SIFO förk för Svenska institutet för

opinionsundersökningar AB

sifo’n ① hävert, U-format sugrör ② en

sorts flaska med kolsyrat vatten som

sprutas ut

sightseeing [sajt’siing] rundresa till

sevärdheter

sigill’ ① stämpelavtryck i vax eller lack ②

metallskiva (med initialer el dyl) för

stämpelavtryck

signalement beskrivning av en person

(särsk vid efterlysning av en brottsling);

igenkänningstecken

signalera ge signal; meddela med hjälp av

vissa överenskomna tecken; äv = hota

med

signalist’ värnpliktig som utbildas i

signaltjänst, militär som tjänstgör vid

signaltrupperna

signalställ uppsättning av signalflaggor

signatu’r ① namnteckning;

namnförkortning (t ex Jolo av Jan Olof Olsson);

egenhändigt konstnärsmärke ② särmärke,

personligt drag

signatä’rmakt stat som undertecknat ett

internationellt fördrag

signera [singne- el sinje-] underteckna; sätta

sitt namn eller märke på något

signeri’ besvärjelse; trolldomsformel

signe’t sigill signetring eg ring med litet

sigill

signifikant’ meningsfull; icke slumpmässig

signifikati’v betecknande; betydelsefull

signora [sinjå’ra] (italienska) fru signo’r(e)

herr, herre signori’na fröken

signum (plur signa) tecken, kännemärke

sile’ner naturväsen i grekisk mytologi (feta

figurer med hästsvans i vingudens följe)

silentium [silent’sium] (lat) tystnad

silhuett’ el siluett’ skuggbild (t ex klippt i

svart papper)

sili’cium kisel silika’t salt eller ester av

kiselsyra

siliko’s stendammlunga (lungsjukdom

orsakad av inandat kiseldamm)

silkessnöre få silkessnöret uppmanas att

begära avsked silkesvante använda

silkesvantarna gå varsamt fram

si’lo hög byggnad för förvaring av spannmål

eller ensilage

si’mili (eg lik) ① (adj) eftergjord, oäkta ②

(subst) efterapning; oäkta material

simoni’ handel med kyrkliga ämbeten

simpel eg enkel simpli’citas enkelhet;

enfald

simulant’ den som simulerar

simula’tor anordning som för utbildning

eller övning efterbildar faktiska

förhållanden

simulera låtsas, förställa sig; ofta = spela

sjuk

simulta’n samtidig

sina upphöra (att rinna); (om kor) sluta att

ge mjölk

sine (lat) utan sine anno utan tryckår sine

dubio utan tvivel

sineku’r befattning som ger god lön utan

att fordra mycket arbete, latmansgöra

singale’ser befolkningen i Sri Lanka

(Ceylon)

singel ① (adj) enstaka, ensam ② (subst)

enkelspel bl a i tennis; ensamkupé i

sovvagn ② (subst) grovt grus

singular(is) (språk) ental

singul(j)ä’r ensam i sitt slag; sällsynt

sinis’ter ogynnsam, olycksbådande; kuslig

sinka ① fördröja; spilla tid ② foga ihop

(t ex bräder med hjälp av tappar eller skadat

porslin med hjälp av metalltrådar)

sinkadu’s (eg femma och tvåa vid tärningskast)

slump, lyckträff; äv = örfil

sinnesanalogi förbindelse av intryck från

olika sinnesområden (t ex när toner

framkallar färgintryck)

sinnrik skarpsinnig, påhittig; invecklad

sinologi’ vetenskapen om kinesiska språk

och kinesisk kultur

sinom gånger (t ex tusen sinom tusen)

sintring upphettning av pulverformigt

material så att det övergår till klumpar

sinusi’t (el sinui’t) inflammation i näsans

bihålor

sionism judisk nationalism

sioux [so] en indianstam i Nordamerika

sipp tillgjort sedlig, pryd

SIR förk för Svenska inredningsarkitekters

riksförbund

sira smycka, pryda, dekorera sira’t

utsmyckning, dekoration

sira’tlig snirklad, gammaldags sirlig;

ceremoniös

sire’n ① havsnymf som i grekisk saga

lockade seglare i fördärv; förförerska ② en

sorts signalapparat med råmande ton

sirlig ① prydlig, dekorativ ② gammaldags

artig, ceremoniös

sirocko het sunnanvind i Medelhavsländerna

SIS förk för svensk industriell standard

si’su kraft, uthållighet; kampvilja

si’syfosarbete fåfäng möda, oändligt och

meningslöst arbete (efter en grekisk saga)

situation läge, tillstånd, förhållande(n)

situerad belägen; välsituerad smått förmögen

sit ve’nia verbo (lat = må ordet tillåtas)

med förlov sagt

SIV förk för Statens invandrarverk

sjalett’ (el schalett) huvudkläde; snibb

sjanghaja med list eller tvång skaffa

besättning till ett fartyg (t ex genom att föra

berusade sjömän ombord)

sjuda ① koka, småkoka; bubbla ② tillverka

genom kokning

sjåpig överdrivet rädd, pjoskig; tillgjort

blyg

själ äv = säl

själaringning klockringning efter dödsfall

själatåget ligga i själatåget vara döende

sjöförklaring fartygschefens redogörelse

för en sjöolycka vid rättsligt förhör

sjöskum ett gulvitt mineral (t ex i piphuvud

och cigarettmunstycke)

skabrö’s slipprig, oanständig

skackel el skakel dragstång till ett fordon

skala (eg trappa) ① gradering på mätsticka

② stegvis ordnad följd av toner inom en

oktav ③ storleksförhållande mellan en

avbildning och det avbildade föremålet ④

i stor skala i stor omfattning

skalk ① bröd- eller ostkant ② skälm,

spjuver, filur

skalkas skämta, skoja lekfullt, glamma

skallgång urspr drevjakt på rovdjur;

spaning med många deltagare efter någon

försvunnen

skalm ① skakel ② skänkel till sax eller

tång el dyl; båge till glasögon

skalmeja ett gammalt träblåsinstrument;

en orgelstämma

skalp huvudsvål (med hår)

skalpell’ en sorts operationskniv

skamfila skrapa, nöta; gå illa åt

skanda’l händelse som väcker förargelse,

något anstötligt; skam(fläck) skandalisera

utsätta för skandal, skämma ut

skandalö’s förargelseväckande, skamlig

skandera läsa vers taktfast

skanism skånsk språkegenhet

skans ① mindre befästning ② rum för

besättningen på ett fartyg

skaplynne läggning, natur

skarabé (amulett med) avbildning av en i

det forntida Egypten helig skalbagge

skare isskorpa på snö

skarn avskräde, avskum; slinka, sköka

skarprättare bödel, den som förr halshögg

en dödsdömd

skatta ① uppskatta, värdera ② betala

skatt ③ plundra (t ex ett fågelbo)

skavank’ fel, felaktighet, skada

skede period, tidsavsnitt; stadium

skelett [sk-] benrangel; stomme

skelögd vindögd

sken äv = falskt yttre, det som bara ser ut

att vara något (men inte är det)

skenbar låtsad, ej verklig

skenhelig låtsat from

skeppsbro kaj, tilläggsplats för båtar

skeppsklarerare person eller firma som

ordnar handlingar för lossning och

lastning av fartyg m m

skeppssättning en samling resta stenar i

form av ett skepp

skeppund äldre viktmått (ungefär 170 kg)

skep’sis [sk-] tvivel, misstro

skepticism [sk-] filosofisk åsikt som inte

erkänner allmängiltig kunskap

skep’tiker [sk-] tvivlare skep’tisk tvivlande;

misstrogen

sketch kort scen t ex i en revy

skev sned, vriden, förvänd

SKF förk för AB Svenska kullagerfabriken

SKI förk för Statens kärnkraftsinspektion

skickelse ① bestämmelse, öde ② gestalt

skickelsediger ① ödesmättad ②

händelserik

skida äv = fodral till vissa vapen (t ex till

svärd); kapsel hos vissa växter (t ex ärtor)

skift ① omgång i ett arbete ② arbetslag ③

skikt, varv

skifta ① dela upp, fördela ② växla, turas

om; byta om

skilling ett äldre svenskt mynt

skillingtryck liten billig trycksak med visor

el dyl

skiltvakt vaktpost

skimmel häst med bruna eller grå hår mot

vit bottenfärg

skinna (eg dra av skinnet) ta för mycket

betalt av

skiop’tikon en sorts apparat för visning av

ljusbilder

skira rena genom smältning, klara; skirat

smör smält smör

skiss [sk-] ① utkast till ett större arbete

(t ex till en målning) ② kort

prosaberättelse

skissera [sk-] göra en skiss till något; ange

grundlinjerna (till)

sklero’s [sk-] förkalkning; förhårdnad av

kroppsvävnad

sko äv = förstärka med beslag, förse med

skyddskant el dyl

sko sig skaffa sig själv oskälig vinst

skolasti’k ① medeltidens försök att sätta in

kristen tro i ett filosofiskt system ②

utspekulerade och verklighetsfrämmande

resonemang; hårklyverier

skona benåda, visa mildhet mot, låta

slippa undan; vara aktsam om

skonare [o-ljud] el skonert en sorts

(tvåmastat) segelfartyg

skoning [o-ljud] beslag, förstärkning, fåll

el dyl

skoningslös [o-ljud] utan förbarmande,

hänsynslös

skop [o-ljud] el scoop nyhet som en tidning

är ensam om

skorv ① en sorts hudsjukdom; namn på

vissa växtsjukdomar ② gammal dålig båt

skot [o-ljud] lina att sköta segel med

skoter [o-ljud] en sorts motorcykel med

små hjul; äv = snöskoter

skott äv = ① skiljevägg på fartyg ② något

som skjuter upp; ny växtdel

skottspole se skyttel

skottår år då februari har en extra dag

(skottdag)

skovel ① en sorts spadliknande redskap ②

drivblad på vattenhjul eller turbiner eller

liknande

SKP förk för Sveriges kommunistiska

parti

skral svag, illa medfaren, kraftlös, i dåligt

skick; äv = skrällig, skramlig

skrank avbalkning, räcke; gallerverk

skreva ① (subst) bergsklyfta; spricka ②

(verb) spärra ut benen

skriftermål (kort predikan som)

förberedelse till nattvardsgång

skrinlägga uppskjuta på obestämd tid

skrinnare skridskoåkare

skripta el scripta kvinnlig assistent åt

TV-producent eller filmregissör

skriptum (plur skripta) något skrivet;

skoluppsats

skritt en s k gångart hos hästen (ca 100 m i

minuten)

skrock tro på spöken o dyl, vidskepelse

skrocka ① kackla (som en höna) ②

skratta dovt

skrodera storskryta, prata vitt och brett

skrodö’r den som skroderar

skrofler tuberkulös ansvällning av

halskörtlarna hos barn skrofulös som lider av

skrofler

skrov ① kropp; djurskelett ②

fartygskropp, stomme ③ mage (i t ex skrovmål

bastant måltid)

skrovlig ① ojämn, knagglig ② (om röst)

hes, rosslig

skrumpen skrynklig, förtorkad

skrupensa ta i upptuktelse, läxa upp

skrupler samvetsbetänkligheter skrupulö’s

ytterst samvetsgrann

skrymma ta upp (onödigt) stort utrymme

skrymt ① spökeri, trolldom ② låtsad

fromhet, skenhelighet

skrå ① sammanslutning av hantverkare

med samma yrke i en stad (före 1846) ②

yrkesgrupp, kår; sluten krets

skråpuk ful ansiktsmask; fågelskrämma

skräda rensa, avskilja dugligt från

odugligt; avbarka; inte skräda orden säga sin

mening rent ut

skrävla detsamma som skrodera

skröna lögnaktig (och skrytsam) historia

skula ta skydd mot regn (jfr skjul)

skulptera utmejsla (i marmor); snida

skulptu’r bildhuggarverk; bildhuggarkonst

skulptö’r bildhuggare

skum äv = tvetydig, mystisk, ljusskygg

skumrask skymning, halvmörker

skumraskaffärer tvetydiga affärer

skvadro’n [o-ljud] underavdelning av ett

kavalleriregemente

skygg blyg, som drar sig undan, rädd;

lättskrämd

skyla täcka över, dölja

skyldskap släktskap

skylight [skaj’lajt] fönsterlucka på fartyg

skymundan undangömt ställe;

obemärkthet

skyttel skottspole, en sorts hjälpmedel vid

vävning (i gammal tid ett båtformigt

trästycke med uttag för garnspole); en

symaskinsdel

skytteltrafik (tät) trafik fram och åter

skålpund äldre viktenhet (425 g)

skäck häst med stora vita fläckar mot

mörk bakgrund

skäkta ① en sorts redskap vid linberedning

② pil till armborst ③ vägglus

skäktning ① en rituell judisk slaktmetod

② ett led i linberedning

skälig som det finns goda skäl för, rimlig;

förnuftig skäligen tämligen

skända skymfa, vanära; våldtaga

skänkel ① ryttarens lår och ben (ridterm)

② skalm, sax- eller tånghalva

skäppa ① ett äldre rymdmått (ca 20 l) ②

liten korg el dyl

skärmbild en sorts röntgenbild (särsk av

lungorna)

skärmytsling mindre strid; dispyt

skärra upp hetsa upp

skärseld (eg reningseld) ① enligt katolsk

tro själens tillstånd efter döden då den

skall renas från synd ② svårt prov

skärskåda betrakta noggrant, granska

kritiskt, undersöka

skärv ① liten slant ② stensplitter

skön (subst) eget tycke, gottfinnande (t ex

efter eget skön)

skörbjugg en sjukdom till följd av brist på

C-vitamin

skörlevnad otukt, sexuella utsvävningar

skörta upp bedra genom att ta för högt pris

SL ① förk för Stockholms läns landsting

② förk för AB Storstockholms

lokaltrafik ③ förk för Sveriges lärarförbund

slaga en sorts gammalt tröskverktyg

slagord ① ofta använd fras med viss

tendens; modeord; äv = tomma fraser ②

uppslagsord i t ex en bibliotekskatalog

slagruta grenklyka el dyl som böjer sig

(’slår’) över en underjordisk källåder

slang (språk med) speciella och mindre

vårdade ord och uttryck inom vissa gäng

eller åldersklasser (t ex bland skolungdom

eller idrottsfolk)

slavist’ person som specialiserat sig på

slaviska språk (t ex ryska, polska, tjeckiska,

serbokroatiska)

slem (adj) lumpen, usel

slentria’n gammal vana slentrianmässig

vanemässig; mekanisk

slip upphalningsbana för båtar

sliper bjälke under järnvägsräls

slipover ärmlös tröja som dras på över

huvudet

slipprig ① glatt, halkig ② lättfärdig,

oanständig

slita’ge [-asj] förslitning, nötning

slits uppskärning, urtag; skåra

SLK förk för Riksförbundet Sveriges

lottakårer

slo’gan (urspr stridsrop) slagord,

reklamfras

slow motion [slå må’sjen] återgivning på

film av en rörelse i långsammare takt än

den verkliga

SLR förk för Svenska lantmännens

riksförbund

slugger boxare som slår hårt (men inte är

särskilt skicklig)

slum ① fattigkvarter med usla bostäder ②

Frälsningsarméns verksamhet bland

fattiga slumsyster kvinnlig frälsningssoldat

som arbetar inom slummen

sluss anordning för att höja eller sänka ett

fartyg från en vattennivå till en annan

eller för att släppa in eller ut någon (något)

sluten stängd sluten vård vård av på

sjukhus eller på ålderdomshem intagna

sly buskar och rotskott från träd

slända ① ett urgammalt spinnredskap

(käpp som snurras) ② en insekt

släntra gå och driva (sysslolös), strosa

släpphänt alltför eftergiven; slapp

slätstruken äv = medelmåttig,

intetsägande; färglös

slör vind snett bakifrån

SM förk för svenskt mästerskap

smaragd en grön ädelsten

smart slipad, slug, skicklig i affärer;

elegant

SMF förk för Svenska missionsförbundet

SMHI förk för Statens meteorologiska och

hydrologiska institut

smita ① smyga sig bort ② (om kläder)

sitta tätt ③ färga av sig

smog tät dimma full av luftföroreningar

smo’king en sorts sällskapsdräkt för herrar

smul sjö vatten utan höga vågor

smutt ① smal gång, prång ② liten klunk

smälek skam, skymf, förödmjukelse

smärgel en sorts slipmedel

S-märkt godkänd av SEMKO (Svenska

elektriska materielkontrollanstalten)

smärting en sorts segelduk

snackbar liten barservering

snapshot [snäpp’sjått] fotografi i all hast,

ögonblicksbild

SNF förk för Svenska

naturskyddsföreningen

sniffa berusa sig genom att inandas ångor

från thinner el dyl

snipa ① liten båt med spetsig akter ②

gräddkanna

snirkel svängd linje, krumelur snirklad

kruserlig, tillgjord

snits elegans, ’stil’

snit’sel ① schnitzel ② pappersremsa som

utmärker en bana i terrängen

snor’kel luftrör på u-båt; andningsrör för

simmare under vatten

snorkig näsvis, dumdryg, struntviktig

snusförnuftig småklok, lillgammal

snylta leva på andra, parasitera, besöka

för matens skull

snärt ① ändan på en piskrem ② piskrapp;

stickord, spydighet ③ kläm, sprätt

snöd usel, lumpen; fåfänglig

snöpa kastrera, beröva testiklarna

snöplig försmädlig, bedrövlig, eländig

snörpvad fiskeredskap av garn som dras

ihop runt fiskstimmet

snöskoter motorfordon med skidor och

drivband

snösväng arbete med att göra gator och

vägar fria från snöhinder

soaré aftonunderhållning

so’bel (pälsverk av) ett nordasiatiskt

mårddjur

so’ber måttfull, vårdad; nykter

social- samhälls-

socialhjälp kommunalt understöd åt

behövande

socialisera förstatliga, överföra enskild

egendom (särsk produktionsmedlen) i

samhällets ägo

socialism politisk åskådning enligt vilken

produktionsmedlen skall ägas av staten

och planmässigt användas till allas bästa

Socialstyrelsen det statliga ämbetsverket

för socialvård (vari sjukvård ingår)

socialvård sjukvård, barnavård,

åldringsvård, socialhjälp m m

societe’t ① de fina kretsarna på en ort ②

vetenskaplig sammanslutning; förening

sociolo’g person som ägnar sig åt sociologi

sociologi’ vetenskapen om sociala

beteenden och gruppbildningar

sociometri’ undersökning av relationerna

mellan individerna i en grupp

sociono’m person med examen från

socialhögskola

sockel underlag för t ex byggnad eller

pelare

sofism något utspekulerat i avsikt att

bedraga, spetsfundighet, ordklyveri

sofist ① kringvandrande forngrekisk

lärare i filosofiska ämnen och i talekonst ②

person som använder sofismer

sofisteri’ bruk av sofismer; resonemang

som kan verka riktigt men i grunden är

falskt

sofistikerad utspekulerat mångtydig,

svårfattlig, spetsfundig, invecklad,

förkonstlad, världsvis

sofistisk som endast skenbart är riktigt;

skarpsinnigt men förvillande

soignerad [soanjerad] välvårdad

soja (el soya) ① sojaböna (en proteinrik

kulturväxt urspr från Ostasien); saft av

bl a sojabönor för smak- och färgsättning

av såser m m ② (äkta soja) en sorts

kryddsås framställd genom jäsning av

bl a sojabönor

sojakakor en sorts kraftfoder av sojabönor

(sedan olja pressats ur sojabönornas

frön)

sojaolja olja av sojabönor använd till

framställning av matolja, margarin, ost,

tvål m m

sola’rium ① rum för solbad eller annan

ljusbehandling ② solur

sola’rplexus nervanhopning i maggropen

sold (förr) avlöning åt krigsfolk; tjänst

soldatesk’ sammanrafsat krigsfolk

solenn’ högtidlig, festlig solennite’t

högtidlighet

solgård ljusring kring solskivan

soli’d gedigen; pålitlig; välbärgad

solida’risk gemensamt ansvarig; som gör

gemensam sak med sina kamrater (sin

rörelse el dyl)

solidarite’t gemensam ansvarighet;

sammanhållning, pålitlighet

solidite’t vederhäftighet, fast hållning; god

ekonomisk ställning

solist’ person som utför ett solo

solis’tisk som hör samman med solo eller

solist

solitä’r ① (adj) ensam(levande) ② (subst)

ensamlevande växt eller djur; stor

infattad ädelsten (ensam eller som medelpunkt

i ett smycke)

solo ① ensam(t) ② (plur solon el soli)

musik för en röst eller ett instrument

solution lösning, särsk gummilösning i

bensin

solvens’ betalningsförmåga solvent’ i stånd

att betala, ekonomiskt vederhäftig

soma’tisk kroppslig

sombre’ro en sorts bredbrättad hatt

somnambu’l ① (subst) person som går i

sömnen ② (adj) sömngångaraktig

sona’t en sorts musikverk i flera olikartade

satser för piano eller piano jämte annat

instrument

sond [sånd el sångd] en sorts instrument

för undersökning sondera undersöka,

utforska; (försiktigt) känna sig för

sonett’ en diktform med 4 + 4 + 3 + 3 rader

sono’r klart ljudande sonorite’t ①

klangfullhet ② hörbarhetsgrad

sopra’n ① hög kvinnoröst; högsta

stämman i blandad kör ② kvinna (eller gosse

före målbrottet) som har hög

sångstämma

sorbet [sorbe’] fruktglass

sordi’n anordning som dämpar ljudstyrkan

hos ett musikinstrument; lägga sordin på

dämpa

sorgespel se tragedi

sorgfällig omsorgsfull, mycket noggrann

sortera ① dela upp efter sorter ② lyda

(under) sorterad välförsedd med varor av

olika sorter

sorti’ utgång (motsats till entré); bortgång

sortiment (varor i) lager; urval

SOS internationell telegrafisk nödsignal

(. . . – – – . . .)

sot äv = sjukdom; ligga på sotsängen ligga

för döden; sotdöden död i sjukdom (i

motsats till död i strid)

sota för plikta för, straffas för

sotti’s dumhet, dumt yttrande

SOU förk för Statens offentliga

utredningar (serie av tryckta

kommittébetänkanden)

soulagera [solasjera] el sulagera trösta; ge

ersättning för något förlorat

souschef [so’sjef] chefens ställföreträdare

souterrain [soterräng’] se suterräng

souveni’r [so-] el suveni’r minnessak

so’vel pålägg till smörgås

sovra gallra, utmönstra

spak (adj) foglig, medgörlig; lugn

spaljé spjälverk till stöd för slingerväxter

eller träd

spalta klyva, sönderdela

spanjolett’ vridbar stång med handtag och

gripklor på inåtgående dörr eller fönster

spann ① hink ② äldre spannmålsmått (en

halv tunna) ③ brovalv, avståndet mellan

två brostöd ④ dragare som är spända

efter varandra

spanskrör en sorts promenadkäpp av

rotting

spant tvärförband till stommen på en båt

(mellan köl och reling)

sparlakan sängomhänge

sparre virke med fyrkantig genomskärning

och mindre tjockt än bjälke

sparring partner motståndare vid träning i

boxning

sparta’nsk mycket enkel; sträng

spasm krampryckning spasmo’disk

krampartad

spas’tiker äldre benämning på person som

lider av cerebral pares (sdo)

spatiö’s [spatsiös] eg som har stora

mellanrum; rymlig

speaker [spi’ker] talare, hallåman;

utropare av tävlingsresultat el dyl

special- särskild, speciell, t ex specialaffär,

specialbegåvad

specialisera sig utbilda sig extra inom ett

begränsat område specialist den som har

specialiserat sig, fackman inom ett visst

område

specialite’t ① den verksamhet eller vara

som man specialiserat sig på ② egenhet,

utmärkande egenskap

speciell’ särskild; avsedd för visst ändamål;

fackmässig

specificera ange i detalj

specifi’k ① särskild; egendomlig ②

egentlig; specifikt värme den värmemängd som

åtgår för att höja temperaturen 1° hos l g

av ett ämne; specifik vikt förhållandet

mellan vikten hos en viss volym av ämnet

och vikten av samma volym vatten (vid

+ 4°); täthet

specifikation detaljerad förteckning

spe’cimen (plur spec’imina) lärdomsprov,

vetenskaplig skrift som skall visa

lämplighet för viss (professors)tjänst speciminera

författa lärdomsprov för att få en viss

tjänst

spedition yrkesmässig godstransport;

(mottagande och) avsändande av varor

för annans räkning speditö’r person som

sysslar med spedition

speech [spitsj] tal, föredrag

speed [spid] fart speedway [spi’doej] en

sorts hastighetstävling för motorcyklar

utan broms och växellåda

spegelfäkteri låtsad strid; tomma ord

speglosa glåpord, hånfullt ord

spekta’kel eg skådespel; förarglig händelse;

elände; oväsen; göra spektakel av gyckla

med, driva med

spektralfärger de sju färgerna då ljuset

bryts genom ett prisma: rött, orange,

gult, grönt, blått, indigo, violett

spektrum band av olika färger då strålning

uppdelas efter våglängder

spekulant person som funderar på att köpa

en viss sak

spekulation ① begrundan, tänkande;

beräkning ② affärer på vinst och förlust;

spel på börsen

spekulativ tänkande; beräknande

spekulera ① fundera (på att köpa);

grubbla; beräkna ② göra osäkra affärer (t ex

börsaffärer)

spel äv = en sorts hissanordning, vinsch

spelevink(er) slarver, glad men opålitlig

ung man

spendera bjuda, ge ut, slå på stort

spendersam frikostig

spens se späns

sperma sädesvätska spermie mannens

könscell

spetsborgare se bracka

spetsfundig finurligt tänkt men falsk,

utstuderad (och förvillande); tillkrånglad

spetälska lepra, en svår smittsam sjukdom

spex ① teaterföreställning (av amatörer,

särsk studenter) som vill roa genom att

parodiera (t ex genom historiska personer i

lustiga situationer) ② något tokroligt

spicken saltad eller torkad men inte kokt

eller stekt

spindel äv = roterande del i vissa

maskiner; mittpelaren i en spiraltrappa

spinett’ en sorts äldre pianoliknande

musikinstrument

spinn ① brant skruvrörelse nedåt hos ett

flygplan ② (i t ex spinnfiske)

fiskliknande lockbete av metall som rör sig i

vattnet, svirvel

spinn’aker ett trekantigt bukigt

(ballongliknande) försegel

spinnsida kvinnosida (i en släkt)

spio’n [o-ljud] hemlig agent, person som

för främmande makts räkning försöker ta

reda på militära eller andra hemligheter

spiona’ge [-asj] olovlig

underrättelseverksamhet

spionera arbeta som spion, försöka lista ut

hemligheter, iaktta i smyg

spira’l ① skruvlinje, linje som går i ringar

② spiralfjäder ③ en sorts preventivmedel

för kvinnor

spiritism tron på att människan kan

komma i förbindelse med de avlidnas andar

spirito’so (mus) livligt

spiritualism den filosofiska åsikten att hela

tillvaron är av andlig natur

spiritualite’t (eg rikedom på ande) spelande

kvickhet spirituell’ kvick, fyndig;

underhållande

spirituo’sa spritdrycker

spi’ritus ① ande ② sprit

spi’ritus rec’tor (lat) den ledande ’själen’ i

något, t ex i ett företag

SPK förk för Statens pris- och

kartellnämnd

spleen [splin] svårmod, livsleda, olust

splendi’d eg lysande; flott, överdådig

splitsa fläta ihop ändarna av två rep

spoliera förstöra, göra obrukbar; ödelägga

spon’sor person eller företag som bekostar

något, finansiär

spont el spånt utskjutande list på ena

kanten av en bräda sponta el spånta ① foga

samman en bräda med spont och en

bräda med motsvarande ränna ② förse med

spont

sponta’n omedelbar, som kommer av sig

själv spontanite’t omedelbarhet,

impulsivitet

spor en sorts groddkorn hos kryptogamer

spora’disk enstaka, som uppträder då och

då

sportler laglig ersättning för vissa uppdrag

i en tjänst

spotlight [spått’lajt] eg fläckljus;

strålkastarljus över ett litet område

spotsk stursk, övermodig, hånfull

SPP förk för Svenska

personalpensionskassan

spray el sprej finfördelad vätska som

sprutas ut från en tryckbehållare

springa äv = spricka

sprinkler en sorts anläggning för

automatiskt verkande brandsläckning

sprint bult som går genom hål i två föremål

och håller dem samman

sprinter kortdistanslöpare

sprits en sorts degspruta för t ex formande

av småkakor (spritsar) eller för

dekorering av maträtter o dyl

sprund smal öppning (i kläder); tapphål i

en tunna

språkband band med text t ex i en målning

eller en serieteckning

språkrör medel att göra sin röst hörd (t ex

en tidning eller en person i ett drama eller

i en roman)

spröjs list som delar upp ett fönster

sput’nik (sovjetisk) rymdfarkost

spygatt [spy’- el -gatt’] hål i fartygssida för

vattenutrinning

späck fettlager under huden, (svin)fett

späka (eg göra spak) kuva; späka sig plåga

sig för att hålla sinnliga lustar borta

späns styvt midjeband i kjol; förr äv en

sorts uniformsrock eller jacka

spökskrivare den som skriver en bok åt en

annan i den andres namn

squash [skvåsj] en sorts bollspel mot vägg

SR ① förk för Statstjänstemännens

riksförbund ② förk för Sveriges radio

S/S förk för steamship ångfartyg

SSI förk för Statens strålskyddsinstitut

SSSR (med ryska bokstäver CCCP)

officiell beteckning för Sovjetunionen

(Socialistiska rådsrepublikernas förbund)

SSU förk för Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund

SSUH förk för Sveriges studerande

ungdoms helnykterhetsförbund (numera

Förbundet mot droger)

STAB förk för Svenska

tändsticksaktiebolaget

stab samling medhjälpare, särsk

biträdande personal åt militär chef

stabbig ① styvbent, stapplande ② kort

(och tjock), knubbig

stabi’l stadig; stadigvarande

stabilisa’tor anordning på fartyg för att

göra gången lugnare; en sorts fast höjdroder

på flygplan

stabilisera göra stadig, ge stadga; göra

beständig stabilitet stadga; varaktighet

staccat’o el stacka’to stötvis, hackigt;

(mus) med tydligt skilda toner (motsats

till legato)

stadfästa fastställa, bekräfta; stärka; (jur)

ge laga kraft

sta’dion större idrottsanläggning med

åskådarplatser i avsatser

stadium period i en utveckling, tidpunkt;

äv = ståndpunkt

stafett’ ① kurir, ilbud ② trärulle el dyl

som växlas vid stafettlöpning ③

stafettlöpning

staffa’ge [-asj] bild(er) av människa eller

djur i en landskapstavla för att ge tavlan

liv och rumsverkan

staffli’ ställning för tavla medan den målas

staga stötta (t ex en mast eller ett tält) med

rep eller stållina

stagnation av stagnera stanna i

utvecklingen; stocka sig

STAL förk för Svenska turbinaktiebolaget

Ljungström (senare Stal-Lavais turbin

AB, numera Asea-Stal)

stalagmi’t uppstående droppsten

stalakti’t nedhängande droppsten

stall äv = träskiva som på en fiol skiljer

strängarna från resonanslådan

stam äv = (språk) den del av ett ord som

inte är (förstavelse eller) ändelse

stamp äv = verktyg för hålslagning eller

för prägling

stampa äv = (om fartyg) gunga

långskepps; inte komma någon vart

stamträd släkttavla i form av ett träd

standa’r fälttecken; fana (broderad duk)

som hänger ned från en stång

stan’dard ① nivå, (högt eller lågt) plan;

ekonomisk ställning ② normaltyp för

t ex mått eller kvalitet ③ rymdmått för

trävaror

standardisera ① fastställa normaltyper;

genomföra enhetlighet, likrikta ②

utforma och utpröva ett test så att det blir

tillförlitligt som mätinstrument

standardprov en sorts standardiserat

kunskapsprov (för bedömningen av

kunskapsnivån i en skolklass)

standardverk vetenskapligt verk av

bestående värde

stan’dert (trekantig eller tvåtungad) flagga

(använd som befälstecken)

stand-in’ [ständ-] ersättare, särsk för

filmskådespelare i vissa scener

stannio’l tennfolie, tunt blad av tenn

stansa ① slå hål i ② prägla med en

stålstämpel

stapelbädd lutande ställning för

sjösättning av fartyg

stapeldiagram grafisk framställning genom

(olikfärgade) staplar

stapelplats hamnplats med förvaring av

vissa varor

stapelvara exportvara; vara med stor

omsättning på världsmarknaden

starrbliga stirra, titta stelt

stass ståt, grannlåt; högtidsdräkt

stat ① rike, statsmakt ② kår av statliga

tjänstemän; förteckning över

statstjänstemän ③ finansplan, budget; anslag till

löner och omkostnader m m i statens

finansplan ④ naturaförmåner i st f

kontantavlöning åt lantarbetare

statare lantarbetare som delvis fick sin

avlöning i naturaprodukter (före 1945)

statera medverka som statist (sdo)

stati’k jämviktslära (en del av fysiken)

stationera placera på viss ort, förlägga

stationär fast, bofast; ej flyttbar

sta’tisk i jämvikt; stillastående

statist’ stum bifigur i ett skådespel; person

utan större betydelse

statisti’k (vetenskapen om) siffermässig

undersökning av massföreteelser;

siffermässig sammanställning

statis’tiker person som sysslar med statistik

statistisk som hör samman med statistik;

siffermässig; i tabellform

stati’v (flyttbar) ställning för instrument

statslös person som inte är medborgare i

något land

statsverkspropositionen regeringens

förslag till riksdagen om inkomster och

utgifter på olika områden under ett

budgetår

statua’risk eg statyliknande; bildskön

statuera fastställa; uppställa som varning;

statuera ett exempel straffa till varning

för andra

statu’r gestalt, kroppsbyggnad

sta’tus tillstånd; läge, ekonomisk ställning,

socialt anseende

status quo [kvå] oförändrat tillstånd,

ingen ändring

statu’ter stadgar, bestämmelser

staty’ skulptur av person i helfigur statyett’

liten staty

steari’n en beståndsdel i fett och oljor;

ämne för ljustillverkning

steeple-chase [sti’pltjejs] hästkapplöpning

över hinder

stegla (misshandla till döds och) fästa på

en påle (stegel) med överliggande hjul

stella’risk (av stella stjärna) stjärn-

stenci’l en sorts vaxat papper för

maskinskrift (som sedan mångfaldigas med hjälp

av stencileringsapparat)

stendös en sorts forntida stensättning över

gravkammare

stengods hårdbränt lergods

stenogra’f person som upptecknar tal med

stenografi stenografi’ snabbskrift med

hjälp av tecken och förkortningar

stenogram stenografisk uppteckning

stenstil kort och kärnfullt uttryckssätt

sten’torsstämma mycket stark stämma

step(p) en sorts dans med smällande

skosulor

ste’reo förk för stereofoni’ ljudåtergivning

som ger intryck av att ljudet kommer från

olika håll

stereometri’ rymdgeometri

(volymberäkning m m)

stereosko’p en sorts tittapparat som ger

rymdverkan åt två bilder tagna på

ögonavstånd och därför något olika

stereoty’p ① (adj) enahanda, ständigt

likadan ② (subst) en sorts avgjutning av

kliché för tryckning stereotypera trycka

med stereotyper

steri’l ① bakteriefri ② ofruksam; utan

idéer och uppslag

sterilisera ① göra bakteriefri ② operera

bort fortplantningsorgan

stetosko’p instrument för avlyssning av

hjärta och lungor

steward [stjo’ard] el stewart proviant

förvaltare på fartyg; uppassare på fartyg

eller flygplan

STF förk för Svenska turistföreningen

stiftelse företag eller annan egendom med

egen förvaltning för att varaktigt tjäna ett

visst ändamål

stiglucka överbyggd port till kyrkogård

stig’ma (plur stig’mata) (sår)märke

stigmatisering uppträdande av sårmärken

påminnande om Jesu sår

stil ① handstil; tryckstil; trycktyp ②

övningsskrivning i skolan ③

framställningssätt; konststil, konstinriktning ④ gott

sätt att föra sig; hållning

stilett’ en sorts dolk

stilisera ① formulera, framställa i skrift ②

forma efter ett (förenklat) mönster;

schematisera

stilist språkkonstnär

stilisti’k ① stilforskning; läran om (eller

lärobok i) språkriktighet och bruket av

olika stilarter m m ③ läran om olika

konststilar

stilis’tisk som rör stil eller stilforskning

stilleben [still’- el -le’ben] målning som

avbildar blommor, frukter och dyl

stiltje [stilf-je] vindstilla

STIM förk för Sveriges tonsättares

internationella musikbyrå (en förening med

uppgift att tillvarata tonsättares och

textförfattares upphovsrätt)

stimulans’ eggelse, det som piggar upp

stimulantia [-tsia] uppiggande medel

stimulera egga, pigga upp, sporra

sti’mulus retmedel, det som framkallar

reaktion hos en individ

stint med spänd blick; envist

stipendia’t person som har fått stipendium

stipendium penningunderstöd för studier

stipulera bestämma, stadga

stjärnbaneret USA:s flagga

stock äv = samling; mängd (t ex

aktiestock, sedelstock)

stock-car en sorts hastighetstävling mellan

skrotbilar

stod staty; äv = moln, sky

stoff ämne, material; tyg

stoffera styra ut; pryda, garnera

stofi’l underlig kurre, kuf

stoicism en riktning inom grekisk filosofi

(den stoiska skolan) som bl a ansåg det

högsta goda vara att leva oberörd av

medgång och motgång

sto’iker anhängare av stoicism; människa

med orubbligt sinneslugn

sto’isk lugn och behärskad; omutlig,

karaktärsfast

stola ① brett axelband som ingår i kyrklig

skrud ② en sorts pälssjal för damer

stolgång [o-ljud] ändtarmens mynning

stop [o-ljud] gammalt rymdmått (en halv

kanna = ca 1.31); dryckeskärl som rymde

ett stop

stordia genomskinligt filmmaterial för

arbetsprojektor (sdo)

store [står] tunn gardin som täcker helt

fönster

stortinget folkrepresentationen i Norge

storvesi’r el storvisi’r (förr) titel för

ämbetsmannen närmast under statschefen i

vissa islamiska länder

story berättelse; handlingen i t ex en film

eller ett drama

stradiva’rius violin tillverkad av den

italienske fiolbyggaren Antonio Stradivari

eller hans söner

stramalj’ genombrutet tyg för broderier

strapats svår kroppsansträngning

strass små pärlor el dyl som smycke eller

som besättning på kläder

state’g härförare strategi’ ① läran om

krigföring i stort (jfr taktik) ② metod att nå

ett visst mål

stratifiering ① uppdelning i (sociala) skikt

② en viss sorts lagring av frö

stratosfä’r atmosfärens övre lager

stre’ber person som arbetar hänsynslöst på

att komma sig upp

streptokock’er en sorts kulformiga

bakterier

stress inre oro (med kroppsliga verkningar)

till följd av t ex jäkt

strid (adj) häftigt rinnande, starkt

flödande; (om säd) fullkornig

strikt noggrann (i uppträdande och

klädsel)

strila låta rinna i fina strålar; vattna

stringens [-ngg-] sträng följdriktighet

stringent’ klar, logisk

strip-tease [stripti’s] avklädningsscen (t ex

som revynummer)

strof grupp av versrader (i dagligt tal ofta

kallad vers) stro’fisk indelad i strofer

strong stark; stram, självsäker

strosa [o-ljud] gå och driva (utan mål)

struktu’r (inre) uppbyggnad,

sammansättning; beskaffenhet; gestalt strukturell’

som har att göra med strukturen

strukturera forma, ge viss struktur

strukturrationalisering sammanslagning av

mindre enheter, koncentration som ger

större möjligheter till ekonomisk

utveckling

struma sjuklig förstoring av sköldkörteln

strådöd (eg död i sänghalmen) död av ålder

eller sjukdom (motsats till död i strid)

stråkkvartett (musik för) två violiner, viola

och violoncell

sträva (subst) stötta, snedstöd

strävpelare pelare som stöd för mur

stubb förr äv = (under)kjol

stubi’n(tråd) speciell tråd för antändning

av sprängladdning

stuck en sorts gipsmurbruk för ornament i

innertak och på väggar

stuckatu’r arbete i stuck stuckatö’r den

som arbetar i stuck

studentiko’s uppsluppen som en glad

student, skojfrisk

stu’dio ① ateljé, lokal för konstnärligt

arbete (filmning, inspelning av program för

radio/TV m m); äv = förening för sådan

verksamhet ② mindre teaterlokal

studsare en sorts jaktgevär

stunt’man ersättare för filmskådespelare i

farliga situationer

stupi’d dum, enfaldig, fånig stupidite’t

dumhet, enfald

stupstock (förr) stock som stöd för halsen

på den som skulle avrättas

stuteri’ anläggning för uppfödning av

hästar

stuva ① tillreda med vit grundsås och

kryddor ② lasta på lämpligt sätt, packa

stuveriarbetare hamnarbetare, person som

lastar och lossar fartyg

stycke förr äv = kanon styckebruk

kanongjuteri

styckegods enstaka fraktgods (ej hel

vagnslast)

stympare klåpare, person som inte kan

göra sin sak ordentligt

styrbord högra sidan av ett fartyg sett

bakifrån (motsats till babord)

styre’n ett kolväte som ligger till grund för

ett flertal viktiga plaster

styrka (verb) intyga; bevisa, ’visa papper

på’

stånd i äldre tid äv = samhällsgrupp (adel,

präster, borgare, bönder)

ståndrätt tillfällig domstol som under krig

eller vid uppror kan utdöma dödsstraff

ståndsmässig som anses passande för den

samhällsgrupp man tillhör

ståndsperson (förr) person av

herrskapsklass

stånka (subst) stort dryckeskärl med

handtag (och lock)

städ järnblock som underlag för hamring i

en smedja

städja el städsla eg lämna handpenning

(städsel) vid antagning i tjänst, anställa

ställverk anläggning varifrån något (t ex

växlingen på en bangård) regleras

stämplingar intriger, onda anslag

stäpp regnfattigt landområde med gräs och

buskar men utan träd

stärbhus de efterlevande; avliden persons

tillgångar och skulder, dödsbo

stätta enkel trappa över en gärdsgård

stäv ① framända (eller bakända) på en båt

② ordstäv

stävja hejda, hindra

stöpa gjuta, smälta och låta stelna

stövare jakthund

sub- under

subalpi’n närmast under högfjället

subaltern underordnad tjänsteman; förr äv

= löjtnant eller fänrik

subjekt den del av en sats om vilken något

sägs i satsen

subjektiv personlig; godtycklig (motsats

till objektiv)

subjektivism ① åsikten att ali kunskap och

all värdering har sin grund i den enskildes

medvetande ② personligt tyckande,

godtycke

subli’m upphöjd, upplyftande, högstämd

sublima’t ett bakteriedödande medel

sublimering ① förädling; omvandling av

sexualdrift eller aggressivitet till värdefull

verksamhet (t ex i religion eller konst) ②

direkt övergång från fast form till

gasform eller tvärtom

subluna’risk som finns under månen

submari’n som finns under vattnet

subordination underordning; lydnad mot

överordnade

subrett’ påhittig kammarjungfru i äldre

teaterstycken

subsi’dier penningunderstöd

subsidiä’r ① understödjande ② som

kommer i andra hand

subskribent den som subskriberar (t ex på

ett bokverk) subskribera beställa i förväg,

anteckna sig som köpare; subskriberad

middag middag som deltagarna betalar

var för sig

subsoli’d ombytlig, rörlig, trevlig men

opålitlig

sub spe’cie aeternita’tis (lat) under

evighetens synvinkel

substans’ ämne, materia; väsen

substantiell’ [-tsiell] kraftig; väsentlig

substantiv en ordklass substantivsjuka

benägenhet att använda substantiv till

övermått (t ex finna användning för i st f

använda)

substituera sätta i stället substitu’t person

eller sak som ersätter något annat

substra’t underlag, det som ligger till grund

för något; näring för bakteriekultur

subti’l (eg fin vävd) fin, fint uttänkt

subtilite’t utstuderad finess, spetsfundighet

subtrahend’ det tal som skall dragas från

ett annat subtrahera dra från, minska

subtraktion minskning

subtro’pisk som hör samman med

områdena närmast norr eller närmast söder om

tropikerna

subvali’d försiktig, ängslig, spänd, otålig;

pedantisk

subvenera el subventionera understödja,

ge bidrag till

subvention understöd, bistånd

succé [suckse’ el syckse’] stor framgång

succession [sucksesjon] ordningsföljd (t ex

det förhållandet att personer i tur och

ordning efterträder varandra); tronföljd

successi’v [sucksessiv] följande på

varandra; undan för undan, steg för steg

sucka’t skal av citron (eller pumpa) som

täcks av stelnad sockerlag

sudane’s invånare i Sudan

Suecia det latinska namnet på Sverige

suffisant [suffisant el syffisangt]

högdragen, självtillräcklig

suffix’ ändelse (t ex het i trohet)

sufflé (eg något uppblåst) en sorts porös

pudding

sufflera viska repliker till skådespelare

genom en lucka i scengolvet

sufflett’ nedfällbara tak på fordon

sufflö’r, sufflö’s person med uppgift att

sufflera

suffragett’ rösträttskvinna (i England i

början av 1900-talet)

suggerera påverka genom suggestion

suggesti’bel mottaglig för suggestion

suggestibilite’t mottaglighet för suggestion

suggestion [suggesjon] sådan påverkan på

en person att han omedvetet tillägnar sig

föreställningar och önskningar som

annars är främmande för honom

suggesti’v suggererande, fantasieggande,

tanke- eller känsloväckande

sujett’ [sysjett] medlem av en teatergrupp

sulagera se soulagera

sulfa en sorts svavelhaltigt läkemedel mot

infektioner

sulfa’t salt av svavelsyra sulfit salt av

svavelsyrlighet

sulky ① lätt tvåhjulig vagn vid travtävling

② en sorts lätt barnvagn

sulta’n muslimsk härskartitel

sumerer det äldsta kända kulturfolket i

Babylonien

summa’risk kortfattad, knapphändig; (om

dom) utan ordentlig undersökning

summ’er en sorts ljudapparat med

surrande läte

sunnan från söder

supé (finare) kvällsmåltid

super- över-, mer än

superb’ präktig, ypperlig

superlativ ① bästa möjliga; översvallande;

äv = överdriven ② adjektivets högsta

jämförelsegrad (t ex starkast, högst)

supermakt världsmakt (USA och

Sovjetunionen)

supermarket stormarknad, stort varuhus

med självbetjäning

supersoli’d lugn och behärskad, pålitlig

superstabi’l saklig, känslokall

supertanker jättetanker

supervali’d energisk, initiativrik

supi’num en verbform på -at, -t, -tt eller -it

(t ex svarat, läst, trott)

suppleant’ ersättare (t ex i en styrelse)

supplement eg utfyllnad; tillägg

supplementä’r fyllnads-

supplera utfylla; ersätta

suppli’k böneskrift; ödmjuk anhållan

supplikant’ den som ber om något

supponera antaga, förmoda, förutsätta

supporter gynnare, den som stöder något

supremati’ (påvens) överhöghet; ledande

ställning

surbrunn hälsobrunn

surdeg ① deg från tidigare bak i st f jäst

② gammal inrotad vana eller uppfattning

surfa åka vattenskidor

surpri’s överraskning

surrealism en riktning inom konst och

litteratur (fr o m 1920-talet) som söker

uttryck för undermedvetet liv

surroga’t (dåligt) ersättningsmedel

sursum corda! (lat) upplyften edra hjärtan

till Gud!

suspekt’ misstänkt; tvivelaktig, ’skum’

suspendera skilja någon från hans tjänst

(för viss tid)

suspension ① förlust av tjänst eller

förmåner under viss tid ② uppslamning av fasta

partiklar i en vätska

suspensi’v uppskjutande, fördröjande

suspensoa’r tygpåse som stöd och skydd

för testikelpungen

sutenö’r hallick, person som lever på

prostituerad kvinnas inkomster

suterräng’ el souterrain källarvåning

sutu’r tråd som tillsluter ett sår

suveni’r se souvenir

suverä’n ① (adj) överlägsen; oberoende;

enväldig ② (subst) regerande furste;

härskare

suveränite’t oberoende, självständighet;

överlägsenhet

svabb mopp, skurtrasa eller garn på skaft

svada mångordighet, ordflöde

swagger kort och vid damkappa

svale ① förstuga ② detsamma som

svalgång svalgång utbyggd gång längs övre

våningen i en byggnad

svanesång sista sång, avskedssång

svarande den som står till svars i en

rättegång (motsats till kärande)

svartkonst trolldom (till skada för någon)

svartlista uppföra på lista över personer

eller företag som man inte skall ha något

att göra med

svassande prålig; (om språk) högtravande

svas’tika hakkors

sweater [svetter] stickad överdragströja

svecism svensk språkegenhet i ett annat

språk

svedja bränna skog för att så i askan

svepning ① kläder som ett lik sveps i;

handlingen då lik sveps ② minsvepning

svepskäl uppdiktat skäl, förevändning

svicka trätapp (till en tunna)

sving svängande rörelse; ett ’svängslag’ i

boxning

swing en sorts jazzmusik i spänstig rytm

svingel en sorts gräs

svinn det som stjäls i en butikslokal eller på

ett företag; minskning av en varas vikt

eller volym under lagring, uppvägning m m

svirvel drag, fiskliknande bete vid

spinnfiske

svit ① följe, uppvaktning ② serie,

sammanhörande rum t ex på hotell;

musikalisk komposition i flera satser ③

efterverkan; tillstötande sjukdom

svulst (eg något uppsvällt) ① tumör ②

uppstyltat och pråligt språk

svärdssidan den manliga sidan i en släkt

(motsats till spinnsida)

svävare flygbåt, båt som med hjälp av

’luftkudde’ svävar fram på låg höjd över

vattnet

sybari’t förvekligad njutningsmänniska

sydväst’ äv = sjömanshatt

sy’filis en smittsam könssjukdom

syfili’tiker person som lider av syfilis

sylfi’d luftande; späd kvinnogestalt

syll ① sliper ② liggande bottenbjälke i

trävägg

syllogism’ slutledning

sylvester- nyårs- (efter almanackans namn

den 31 december)

symbio’s för båda parter nyttig samlevnad

mellan organismer av två olika slag

symbo’l sinnebild (t ex ankaret som

symbol för hoppet), tecken

symboli’k ① sinnebildslära; det

symboliska i något ② vetenskapen om olika

kyrkosamfunds bekännelseskrifter

symbolisera vara symbol för

symbo’lisk sinnebildlig, som är symbol för

något; (om betalning) obetydlig och mest

för formens skull; symbolisk skrift

detsamma som symbolum

symbolism en litterär strömning i

Frankrike mot slutet av 1800-talet

sym’bolum (plur symbola) ett

kyrkosamfunds bekännelseskrift; symbolum

aposto’licum trosbekännelsen vid vanlig

svensk högmässa

symfoni’ stort orkesterverk i flera skilda

satser symfo’niker tonsättare som skriver

symfonier

symmetri’ sådan överensstämmelse att

båda sidorna om en (tänkt) mittlinje är

omvänt likformiga symme’trisk som visar

symmetri

sympatetiskt bläck bläck för skrift som blir

synlig först efter viss behandling

sympati’ medkänsla, välvillig förståelse;

överensstämmelse i tycken och känslor

sympatisera förstå och uppskatta

varandra, gå bra ihop

sympa’tisk tilltalande, förstående

sympatisö’r person med sympatier för

någon eller något

sympo’sium urspr gästabud, dryckeslag;

kongress, sammankomst för

(vetenskaplig) diskussion av ett visst ämne

sympto’m el symto’m kännetecken,

sjukdomstecken sym(p)toma’tisk

betecknande, som tyder på något

sy’nagoga [o-ljud] judisk gudstjänstlokal

synde’tikon en sorts klister

syndikalism en socialistisk riktning som

genom ’direkt aktion’ (strejker m m) vill

kämpa för att till fackföreningar

(syndikat) överföra produktionsmedlen

syndika’t sammanslutning för

affärsverksamhet, handelssällskap

syndro’m beteckning för samhöriga

symptom, sammanfattning av

sjukdomssymptom

syn’kope bortfall av obetonad vokal i ett

ord

synkope’ring ① detsamma som synkope

(sdo) ② (mus) förskjutning av betoningen

till en taktdel som normalt är obetonad

synkretism sammanblandning,

sammansmältning av religiösa åskådningar

synkro’n samtidig

synkronisera samordna i fråga om tiden

synkro’nisk samtidig; synkronisk tabell

sammanställning av vad som skett

(ungefär) samtidigt

synkronism samtidighet

syno’d kyrkomöte; prästmöte; i Amerika

äv = kyrkosamfund

synony’m ① (adj) liktydig ② (subst) ord

med (ungefär) samma betydelse som ett

annat ord synonymi’k läran om

synonymer i ett språk

synop’sis (innehålls)översikt; utkast till en

film (eller bok)

synop’tisk översiktlig, överskådlig;

överensstämmande; de synoptiska

evangelierna de tre första evangelieböckerna i Nya

testamentet

synoptisk karta vanl = väderlekskarta

syntak’tisk som rör satsbildning

syntax’ satslära

synte’s sammanställning, förening till en

enhet; framställning på kemisk väg

synte’tisk sammansatt; konstgjord,

framställd på kemisk väg

syrtu’t en sorts långrock med skört

syste’m ordnat helt, planmässighet;

läro- eller tankebyggnad

systemanalys förberedande arbete för

systematisk databehandling

systemati’k vetenskaplig indelning

systematisera sätta i system, ordna

planmässigt systema’tisk planmässig

systemman person som arbetar med

(system för) databehandling

såvera (el med samma uttal sauvera)

rädda, skydda, bevaka

sällspord sällsynt

SÄPO förk för säkerhetspolisen

särla sent på dagen (motsats till arla)

särskola skola för psykiskt

utvecklingsstörda

säsong’ tid på året då en verksamhet pågår

säsongarbete arbete endast under vissa

delar av året

säteri’ gård som i äldre tid varit befriad

från fastighetsskatt

sättning ① sammanpressning eller

rubbning av jordlager ② framställning av text

för tryckning ③ underliggande stämmor

till en melodi

SÖ förk för Skolöverstyrelsen

sölja spänne (med rörlig nål)

T

T ① länsbokstav för Örebro län ② förk

för trängregemente

tabell’ (eg liten tavla) överskådlig

sammanställning av sifferuppgifter eller andra

fakta tabella’risk uppställd i tabellform

tabelra’s (el table rase [tabblra’s]) tomt

bord, ’rent hus’

taberna’kel ① israeliternas helgedom

under ökenvandringen ② missionshus ③

takhimmel över ett altare ④

förvaringsrum för det invigda brödet (hostian) på

altaret i katolska kyrkor

table d’hôte [tabbl då’t] (eg värdens bord)

restaurangmåltid med bestämd matsedel

(motsats till à la carte)

tablett’ ① pastill, liten rund medicinkaka

② liten duk, tallriksunderlag

tablå’ (eg tavla) ① tabellartad översikt ②

scen ur ett skådespel; ’levande tavla’

(orörlig grupp av personer) ③ en sorts

utrop vid överraskning

tabu [tabu’ el ta’bu] människa eller djur

eller företeelser som inte får (vidröras eller)

nämnas med sitt vanliga namn

tabula’tor ① anordning på skrivmaskin för

inställning av viss marginal ② en sorts

hålkortsmaskin

tabulatu’r gammaldags notskrift med

siffror eller bokstäver

taburett’ ① liten stol utan ryggstöd ②

statsrådsämbete

tackla ① utrusta (med tackling) ②

angripa, ta itu med tackla av magra

tackling ① tågvirke, taljor, segel (ofta

även master och bommar) på fartyg ②

angrepp i bollsport

tacksägelse äv = kyrkligt tillkännagivande

av dödsfall

tadelsjuk som gärna klandrar

taffel ① en äldre typ av piano med vågrätt

liggande strängar ② (måltid vid) festligt

dukat bord

taffeltäckare (förr) tjänare med uppgift att

duka bord m m

tafs tråd som fäster fiskekroken vid reven

tafsa på fingra på

taft en sorts siden

tagel hästens långa och styva hår i man och

svans

tajma anpassa tidsmässigt; ta tid

takfot ① gränsen mellan tak och yttervägg

② takskägg (sdo)

takometer varvräknare

takryttare mindre torn på taket till en

kyrka eller annan byggnad

takskägg den del av ett tak som skjuter

fram över husväggen

takstol den konstruktion som bär upp ett

tak

takt ① rytm, växling mellan betonade och

obetonade tidsenheter ② versfot (sdo);

tonerna mellan två taktstreck i notskrift

③ taktart i musik (t ex valstakt) ④ känsla

för det passande

taktfull finkänslig

takti’k ① planmässigt sätt att gå till väga;

beräkning ② ledning av enskilda förband

i strid

takti’l känsel-, som avser beröring

tak’tisk beräknande; som avser taktik

talan (jur) yrkande vid rättegång; äv =

rätt att yttra sig (och yrka något)

talang’ (person med) naturlig fallenhet på

något område; skicklighet

talangscout [-skaut] person som letar efter

begåvningar för underhållning

tala’r en sorts fotlång ämbetsdräkt (t ex för

domare i vissa länder)

talbok bok inläst på ljudband (för

synskadade)

talför pratsam

talisma’n föremål med magisk kraft (till

skydd för ägaren eller till olycka för

andra)

talk (pulver av) ett magnesiummineral

talka beströ med talk

tal’mud en stor judisk skriftsamling med

kommentar till Moses och profeterna och

med detaljerade levnadsregler

talong ① återstoden av t ex ett biljetthäfte

sedan biljetterna tagits bort ② det som är

kvar av en kortlek efter givningen

tambu’r (eg trumma) ① kapprum ②

cylindriskt byggnadsparti under en kupol ③

en sorts sybåge

tamburi’n liten trumma med bjällror eller

metallskivor i kanten

tamburmajor ① ledare av en

militärorkester under marsch ② (skämtsamt)

rockvaktmästare

tampong’ propp av gastyg eller bomull

(t ex för att stilla blödningar eller hindra

för tidig sårläkning)

tan’dem ① två dragare efter varandra ②

tvåmanscykel

tangent’ ① rät linje som berör men inte

skär en kurva ② anslagsskiva eller

anslagsknapp på vissa musikinstrument

(t ex piano) eller vissa maskiner (t ex

skrivmaskin)

tangera beröra, gränsa till

tan’go en latinamerikansk sällskapsdans

ta’nig lång och mager, spinkig

tank ① behållare för t ex bensin eller

mjölk ② stridsvagn

tanker stort lastfartyg för olja eller gas

Tantali kval lidandet att inte kunna få vad

som ligger lockande nära (efter en

forngrekisk saga)

tantie’m andel i vinst (som tillägg till lön)

tanza’nier invånare i Tanzania

taoism’ en kinesisk religionsform

tape [tejp] se tejp

tapisseri’ broderi (på stramalj);

konstvävnad tapisserinål en sorts stor synål med

långt öga

tap’to militär kvällssignal (urspr signal till

att tappen skall sättas i öltunnorna)

ta’ra vikten av en varas förpackning

tarantella en livlig italiensk dans till

ackompanjemang av kastanjetter eller

tamburiner

tariff’ taxa; äv = prislista

ta’rlatan en sorts glest bomullstyg (t ex

som skydd för ljuskronor)

tars vrist hos fåglar

tartelett’ mördegsform med fyllning

tarv behov tarvas behövas

tarvlig enkel, torftig; simpel, nedrig

TASS Sovjetunionens officiella nyhetsbyrå

tassemarker (eg marker för björn och varg)

ödemarker, svårframkomlig mark

tata’rer vissa turkiska folkstammar bl a i

Ryssland och västra Sibirien

tattare kringflackande folkgrupper

utanför samhället i övrigt

tatuera rista in och färga figurer i huden

tautologi’ el tavtologi’ onödig stilistisk

upprepning (t ex ’göra om på nytt en

gång till’)

taver’na värdshus; vinstuga

taxa (lista över) fastställt pris

taxera ① värdera, uppskatta ② (om

särskild myndighet) fastställa belopp för

beskattning

tax-free-shop [täx’fri sjop’] butik som på

flygplats eller båt säljer bl a sprit och

tobak skattefritt

tbc förk för sjukdomen tuberkulos

TBV förk för studieförbundet

Tjänstemännens bildningsverksamhet

TCO förk för Tjänstemännens

centralorganisation

teak [ti’k] ett träslag

team [ti’m] arbetsgrupp

team-work [ti’m-oök] lagarbete, arbete av

flera personer tillsammans

teatra’lisk teatermässig; konstlad

te Deum (inledningsorden till) en

medeltida lovsång (sv ps 603);

tacksägelsegudstjänst

teint [täng] ansiktsfärg, hy

teism tron på en personlig gud som är

alltings ursprung

tejp (el tape) en sorts självhäftande remsa

tekn förk för teknologie (t ex tekn dr

teknologie doktor)

tekni’k eg konstfärdighet,

hantverksskicklighet; praktiskt tillvägagångssätt;

metod(er) att utföra eller tillverka något

tek’niker person med teknisk utbildning

och verksamhet

tek’nisk som avser teknik eller teknologi

teknokra’t person som i sin samhällssyn är

ensidigt inriktad på teknisk utveckling

teknokrati’ teknikervälde

teknolo’g studerande vid teknisk högskola

teknologi’ ingenjörsvetenskap, forskning

rörande olika fabrikationsmetoder o dyl

te’koindustri förk för textil- och

konfektionsindustri

tele- fjärr-, som verkar på avstånd, t ex

telefon, telegram

telegrambyrå företag som förmedlar

nyheter till tidningar, nyhetsbyrå

teleobjektiv linssystem för

fjärrfotografering

teleolo’gisk från ändamålsenlighetens

synpunkt

telepati’ tankeöverföring, tankeläsning

teleprinter fjärrskrivmaskin (en form av

telegrafi)

telesatellit satellit som (genom att ta emot

och återsända signaler från jorden)

förmedlar t ex TV-program mellan

jordstationer på långt avstånd från varandra

telesko’p ett stort astronomiskt

kikarinstrument

telesko’pisk ① som inte kan iakttas med

blotta ögat (utan endast med hjälp av

teleskop) ② som består av i varandra

inskjutbara rör (t ex i en radioantenn)

telestyrelsen det ämbetsverk som tidigare

hette Kungl Telegrafstyrelsen

teleteknik svagströmsteknik (som arbetar

med bl a telegrafi, telefoni, television och

ljudradio)

telex (förk för teleprinter exchange

teleprinterväxel) en motsvarighet till

telefonnät med teleprinter i st f telefonapparat

telfer en sorts hängbana med triss- och

transportanordning

tellu’rium (av tellus jorden) modell som

visar belysningsförhållandena under

jordens rörelse kring solen och månens kring

jorden

tema ① ämne för tal eller skrift;

grundtanke ② skrivning i skolan (särsk

översättning till främmande språk) ③ uppräkning

av en viss serie verbformer ④ en kort

följd av toner till grund för ett musikverk

tema’tisk som hör nära samman med temat

i ett musikverk

tem’pera ① en sorts färg särsk i äldre konst

innan egentliga oljefärger slagit igenom

② målning med temperafärger

temperament ① sinnesart, läggning;

personlighet; de fyra temperamenten:

sangviniskt, koleriskt, melankoliskt,

flegmatiskt (se dessa ord) ② livlighet; hetsigt

lynne

temperamentsmänniska vanl = människa

som lätt blir hetsig

temperatu’r ① grad av värme eller kyla ②

förhöjd temperatur, feber

tempererad lagom varm, måttligt varm

tempo ① hastighet, takt ② del av en

verksamhet, moment

tempoarbete arbete där varje arbetande

utför en liten del av ett större arbete

temporä’r avsedd för viss tid, tillfällig

tempus (plur tempora) ① tid ② (språk)

tidsform av ett verb

tendens’ syfte, benägenhet, avsikt

tendensiö’s el tendentiö’s [-siös] som har ett

bestämt syfte, ’färgad’

tendensroman roman som vill påverka

läsaren i viss riktning

ten’der bakre del av lokomotiv eller

särskild vagn med kol och vatten

tendera syfta till, ha benägenhet för, luta

åt

teno’r [o-ljud] (person med) hög mansröst

tension spänning; gastryck

tentak’el känselspröt; trevare

tenta’men kunskapsprövning, förhör

tentand’ den som tenteras tenta’tor den

som tenterar

tentera ① pröva (kunskaper) ② prövas,

undergå förhör

teocen’trisk som har Gud (och inte

människan) som centrum i det religiösa livet

teodicé försök att förena det onda i

världen med tron på Guds godhet

teogoni’ lära om gudarnas härstamning

teokrati’ eg gudsvälde; statsbildning där

den ledande uppfattas som

ställföreträdare för gudomen

teol förk för teologie, t ex teol dr teologie

doktor

teolo’g person som studerar eller ägnar sig

åt teologi

teologi’ (eg läran om Gud) vetenskapen om

den kristna religionen; religionsvetenskap

teore’m lärosats; geometrisk sats som skall

bevisas

teore’tiker person som är mest intresserad

av teorier; äv = opraktisk och

verklighetsfrämmande människa

teoretisera uppställa teorier; äv = resonera

verklighetsfrämmande

teore’tisk inriktad på teorier; tankemässig;

motsats till praktisk

teori’ ① systematisering av erfarenheter;

vetenskaplig åsikt; antagande som kan

förklara vissa förhållanden ② motsats till

praktik

teosofi’ ① (i äldre tid) filosofi som sökte

vinna fördjupad kunskap om en

översinnlig verklighet ② en modern

religionsbildning med inslag från olika håll (bl a

från indiska religioner)

terapeut’ [-pevt] person som sysslar med

terapi terapi sjukdomsbehandling; ofta =

arbetsterapi vård av sjuka och skadade

genom för dem avpassad sysselsättning

terawatt en miljard kilowatt

term ① fackuttryck ② matematisk storhet

i en addition eller i en subtraktion

termer ① stor badanläggning under

antiken ② varma källor

termi’k ① värmelära ② uppåtstigande av

varma luftströmmar

termi’n (eg gräns) ① period då en viss

verksamhet är i full gång; del av ett läsår ②

period under vilken något (t ex skatt)

skall betalas

termina’l (eg ändpunkt) slutstation;

omlastningsstation; ofta = plats varifrån

bussar utgår till en flygplats ②

dataterminal (sdo)

terminologi’ de termer som brukas inom

ett verksamhetsområde terminolo’gisk

som gäller fackuttryck

ter’minus ante quem [kvem] tidpunkt före

vilken något räknas ter’minus a quo [kvå]

tidpunkt från vilken något räknas

termisk värme-

termi’ter ’vita myror’, en sorts

samhällsbildande insekter kända bl a för sina höga

bobyggnader i tropikerna

termo- värme- (t ex termometer)

termodynami’k läran om sambandet

mellan värme och andra energiformer

termoplast konstmassa (plast) som vid

upphettning blir formbar

ter’mos(kanna) värmeisolerad flaska som

länge håller innehållet varmt (eller kallt)

termosta’t anordning som reglerar

värmetillförseln (exempelvis till ett rum eller ett

strykjärn)

terpenti’n ① tjockflytande och välluktande

vätska från vissa barrträd ② en av

terpentin genom destillation framställd

lättflytande flyktig vätska

terra fir’ma (lat) fast mark terra inco’gnita

(lat) okänt land

terrakotta (eg bränd jord) en sorts

rödaktigt lergods

terra’rium (utställningslokal för) behållare

med levande ormar eller andra kräldjur

terrass’ ② avsats; uteplats över marknivån

intill ett hus ② platt yttertak terrassera

anlägga avsatser i en sluttning

terri’n soppskål; äv = djup form som tål

ugnsvärme

territorialgräns yttre gräns för

territorialvatten

territorialvatten det vatten utanför ett

lands kust som anses ingå i landets eget

område

territo’rium landområde

terr’or skräck, skräckvälde, våldsdåd

terrorisera utöva skräckvälde, kuva genom

våldshandlingar

terrorist’ person som försöker vinna ett

visst (politiskt) mål genom

våldshandlingar

terräng’ område i naturen; obanad mark;

vinna terräng gå framåt, göra framsteg

ters den (det) tredje av något slag, t ex den

tredje tonen i musikskalan

tersett’ (el terzett’) musik för tre

sångstämmor

tertia non dat’ur (lat) ett tredje ges inte

tertiä’r [-tsiär] som kommer i tredje hand

terzi’n ett sydländskt versslag med tre

versrader i varje strof och invecklad

rimflätning

tes lärosats, påstående som skall bevisas

test metodiskt utformat prov för ’mätning’

av en persons prestationsförmåga testa

pröva (med hjälp av test)

testamenta’risk som har samband med ett

testamente

testamente ① Nya testamentet eller Gamla

testamentet i Bibeln ② en persons

skriftliga förordnande om vad som skall göras

efter hans död

testamentera ge bort genom testamente

testa’tor den som upprättar ett testamente

testbatteri en serie tester

testi’kel till de manliga könsorganen

hörande körtel ("sten") i pungen

testimo’nium intyg; vitsord

tête-à-tête [tät a tät] (eg huvud vid huvud)

möte på tu man hand

tetrae’der kropp som begränsas av fyra

triangelformade ytor

texta ① pränta, skriva med tryckbokstäver

② uttala texten vid sång

texti’l- vävnads- texti’lier det som har tråd

såsom material (tyger, mattor m m)

textu’r vävnad; sammansättning;

(yt)beskaffenhet

Thali’a [ta-] komedins sånggudinna i

grekisk mytologi; teaterkonsten

thinner [ti-] en tunnflytande vätska använd

dels som förtunningsmedel och dels som

berusningsmedel

tho’rax eg bröstkorg

thriller [tr-] spännande roman eller film,

"rysare"

tia’ra ① (förr) hög huvudbonad för

österländska furstar ② påvens tredubbla

krona ③ praktfullt diadem

tidegärd dagliga andaktsstunder vid vissa

timslag och med bestämda böner och

texter att läsa

tidelag människas könsumgänge med djur

tilja eg golvplanka; teatergolv, teaterscen

tima ① ske, inträffa ② se tajma

timba’l en kötträtt (fin färs bakad i form

och kokad i vattenbad)

timbre [tängbr] (röstens) klangfärg

timi’d blyg, försagd, försynt

tinktu’r beteckning för vissa läkemedel i

spritlösning, ’droppar’

tinne ① spets, topp ② fyrkantig

upphöjning på murverk

tipp ① spets, topp; ② anordning för

avstjälpning (tippning) ③

avstjälpningsplats

tippa ① stjälpa av, slå runt ② gissa, tro ③

fylla i tipskupong

tippning ① avstjälpning ② en sorts

vadhållning i samband med idrott

tips ① praktiskt råd, "vink" ② tippning

(sdo)

tip’top utmärkt, finfin; högst modern

TIR förk för Transport international par

la route (skylt på plomberade lastbilar i

internationell trafik)

tira’d högtravande ramsa, ordsvall

tistelstång dragstång till vagn

tita’n jätte; övermänniska; himlastormare

titulatu’r titel vid tilltal titulera tilltala med

titel

titulä’r endast till namnet

ti’voli nöjesfält

tixotro’p droppfri; geléartad

tjeck invånare i Tjeckoslovakien

tjf förk för tjänsteförrättande

TNC förk för Tekniska

nomenklaturcentralen (en sammanslutning som vill verka

för lämplig teknisk terminologi)

toast [tå’st] rostad brödskiva

toastmaster [tå’st-] den som vid en

festmåltid ger ordet åt talarna m m

tolera’bel som kan tolereras

tolerans’ [-angs el -ans] ① vilja och

förmåga att tåla en annan uppfattning än sin

egen ② tillåten avvikelse från ett angivet

mått eller värde

tolerant’ fördragsam mot oliktänkande;

fördomsfri

tolerera tåla, överse med, fördra

tolk ① översättare från ett språk till ett

annat vid samtal, föredrag m m ② en sorts

mätverktyg

tolka ① översätta muntligt från ett språk

till ett annat ② uttyda; ge uttryck för; ③

gestalta (en teaterroll) ④ åka skidor efter

häst (eller ren) eller motorfordon, åka

cykel efter motorfordon

tolkning uttydning, förklaring; sätt att

uttrycka en känsla (t ex i musik);

rollgestaltning på scenen eller i film;

översättning

tom [långt å-ljud] volym i ett samlingsverk

tomahawk [-hå’k] indiansk stridsyxa

tom’bola ① (den roterande plåtcylinder

varur lotterna hämtas upp vid) en sorts

nummerlotteri ② betongblandare

tona’l (mus) bunden till en bestämd tonart

tonalite’t harmonisk samhörighet mellan

en grundton och övriga toner, bundenhet

till en tonart

ton’ic [-ik] mineralvatten med tillsats av

kinin

to’nika (mus) grundtonen i en dur- eller

mollskala

tonna’ge [-asj] ett fartygs eller en hel

flottas lastförmåga angiven i ton; äv = ett

antal samhöriga fartyg

tonsill’er mandlarna i munhåla och svalg

tonsu’r avrakad hjässa (hos t ex katolska

munkar)

topa’s en (gul) ädelsten

topografi’ ortsbeskrivning topografisk

karta karta som redovisar

terrängförhållandena

tora’h Moseböckerna (som skriftrullar i

synagoga)

toreado’r tjurfäktare

torna’do stark virvelstorm

tornej’ medeltida riddarspel

tornera deltaga i riddarspel till häst

(ringränning)

tornis’ter ränsel; foderpåse

torpe’d projektil som drivs fram under

vattenytan torpedera sänka ett fartyg med

torped

torsion (förändring av form vid) vridning

tor’so staty utan huvud, armar och ben;

något stympat eller ofullbordat

tortera (eg vrida ur led) pina med

utstuderade metoder torty’r svår misshandel för

att framtvinga en bekännelse el dyl

tota’l [o-ljud] fullständig

totalisa’tor system för vadhållning vid

tävling (särsk hästkapplöpning)

tota’liter [o-ljud] fullständigt

totalite’t [o-ljud] helhet

totalitä’r stat diktaturstat

totemism föreställningen att en individ

eller en familj hör samman med en viss

djurart eller en växt eller ett föremål

to’tempåle hög påle med snidad bild av

totemdjur

touche [tosj] ① beröring; sätt att slå an

tangenterna på ett piano eller en

skrivmaskin; en målares penselföring ② fanfar

som hyllning från en orkester ③ lätt

anstrykning av något

toujours [tosjo’r] (eg alltid) trevlig,

sällskaplig, gemytlig

tournedos [tornedå’] oxfilé stekt i tjocka

skivor

toxikologi’ läran om gifter och

förgiftningar toxi’n giftämne

TR nationalitetsbeteckning för

motorfordon från Turkiet

trad el trade [trejd] handelsväg, trafikled

trade mark [trejd mak] varumärke

tradera eg överlämna; meddela muntligt

från släkte till släkte

tradition eg det som överlämnats; sägen

eller sed som gått i arv från släkte till

släkte; samband med vad som har varit

traditionalism anslutning till traditionen;

hög uppskattning av det som har varit

traditionell’ som hör till en tradition, som

finns sedan gammalt, hävdvunnen

trafi’k samfärdsel; (livlig) rörelse på vägar

och gator; (yrkesmässig) gods- eller

persontransport; äv = (förkastlig)

verksamhet (t ex smuggeltrafik)

trafika’bel farbar, framkomlig

trafikant’ resande (viss väg)

trafikera färdas på; ombesörja trafik på

trafikkort körkort för yrkesmässig

biltrafik

tragedi’ [-sjedi] ① sorgespel (motsats till

komedi) ② sorglig händelse, svår olycka

tragedienn’ skådespelerska i tragiska roller

tragi’k [g-ljud] något gripande sorgligt

tra’giker [g-ljud] författare av tragedier;

skådespelare i tragiska roller

tragiko’misk [g-ljud] sorglustig, både

sorglig och löjlig

tra’gisk [g-ljud] sorglig, uppskakande,

gripande; som hör samman med en tragedi

tragö’d [g-ljud] tragediförfattare

trailer [trejler] ① släpvagn till

motorfordon (särsk för landsvägstransport av

båtar) ② prov ur kommande film,

"blänkare"

trakassera utsätta för obehag, förfölja

trakasseri’er förföljelse, kitslighet

traké andningsrör hos insekter och en del

andra smådjur

trak’ta längta eller sträva (efter)

traktamente ersättning som skall motsvara

kostnader för mat och rum under resa

eller arbete på främmande ort

trakta’t ① skriftlig överenskommelse

mellan stater ② liten (religiös) skrift

traktera eg behandla; hantera, spela (ett

instrument); bjuda på mat och dryck;

trakterad åv = tilltalad, smickrad

traktu’r överföring av tangenternas

rörelser till spelventilerna i en orgel

traktö’r värdshusvärd, krögare

trampfart sjöfart som bestäms av

tillgången på frakter (motsats till linjefart)

trampoli’n ställning för höga simhopp;

språngbräda

trams sladder, löst prat

tran flytande fett från valar eller sälar eller

från vissa fiskar

trance [trängs] el trans ett dvalliknande

tillstånd (t ex vid hypnos); hänryckning

tranchera stycka en stekt fågel; skära för

tranki’l [k-ljud] lugn, obekymrad

träns se trance

trans- på andra sidan, bortom, över (t ex

transalpin, transjordansk)

transaktion uppgörelse; (skum) affär

transcendent [-sjendent] översinnlig,

utanför erfarenhetens gränser

transfer [träns’ el -fä’r] överföring av

valuta (från ett land till ett annat) transferera

överföra valuta; äv = överlåta en spelare

till en annan idrottsklubb

transfiguration förvandling; "Kristi

förklaring"

transformation omformning, ombildning

transforma’tor omformare, apparat som

omformar högspänd växelström till

lågspänd eller tvärtom

transfusion vanl = blodtransfusion

blodöverföring

transis’tor en sorts förstärkare av svaga

elektriska strömmar; ofta =

transistorradio liten bärbar radioapparat med

transistorer (och inte elektronrör)

transit se transito

transitera föra genom ett land till ett annat

tran’sitiv (om verb) som kan förbindas

med direkt objekt (ackusativobjekt)

tran’sito genomförsel tran’sitogods

genomfartsgods, vara som förs från ett land

genom ett annat till ett tredje

transkribera ① (språk) överföra en

gammal text till modernt språkbruk;

omskriva med ett annat alfabet ② (mus) skriva

om ett musikverk till annan

instrumentbesättning än den ursprungliga

transkription omskrivning

transla’tor översättare

transmission överföring av energi

(elektrisk genom kraftledning eller mekanisk

genom t ex kugghjul)

transmutation omvandling till annat ämne

transparang’ genomskinlig och bakifrån

belyst målning eller skylt transparent’

genomskinlig

transpiration svettning, utdunstning

transplantation av transplantera överföra;

överflytta hud från en kroppsdel till en

annan eller från en individ till en annan

transponera (mus) överföra ett

musikstycke från en tonart till en annan

transport ① flyttning från en plats till en

annan; överföring till nästa sida vid

bokföring ② överflyttning till en annan

(högre) tjänst ③ överlåtelse av t ex en växel

transporta’bel flyttbar transportera forsla,

förflytta; överlåta

transportö’r ① person eller firma som

sköter om transport; transportanordning ②

en sorts gradskiva till hjälp vid navigering

transsubstantiation [-stantsia-]

nattvardsbrödets och nattvardsvinets förvandling

transumera göra utdrag ur en skrift

transumt’ utdrag

transversa’l ① (adj) tvärgående ② (subst)

rät linje som skär ett antal andra linjer

transvesti’t person som njuter av att gå

klädd i kläder för motsatt kön

trapets’ stång som är upphängd i två rep

(använd bl a av akrobater på cirkus)

trapp äv = en mycket hård bergart (som

bl a täcker västgötabergen)

trappa upp öka stegvis, skärpa

trapper nordamerikansk pälsjägare

trassa’t den som genom sin namnteckning

har accepterat en växel (dvs åtagit sig att

betala den) trassent den som ställer ut en

växel trassera utställa ("dra") en växel eller

check

trassel ① textilavfall för putsning ②

krångel, oreda, svårigheter

tratta trasserad växel

tra’uma skada genom yttre våld;

hjärnskakning; äv = plötslig förskräckelse

travers’ (eg på tvären) ① tvärbjälke;

hiss- och transportanordning på tvärbjälke

som löper på skenor högt upp från golvet

② tvärvall i skyttevärn

travestera skämtsamt förvränga travesti’

förvrängning, parodi

tredsk motsträvig, trotsig, trilsk

treklang ackord omfattande tre för

tonarten särskilt viktiga toner (t ex c-e-g i

c-dur, c-ess-g i c-moll)

trema två punkter över e eller i för att

beteckna självständigt uttal efter annan

vokal

tremulant’ anordning som gör tonen i en

orgel dallrande

trenchcoat [trensj’kåt] ytterrock med

axelklaffar och skärp

trend tendens i utvecklingen

trepanera operera bort ett stycke ben ur

hjärnskålen

tre’pass klöverbladsliknande figur som

bildas av tre cirkelbågar (bl a i gotisk och

arabisk arkitektur)

tria’d treenighet; grupp av tre

triangulä’r triangelformig, tresidig

tri’as ett skede i jordens geologiska

utveckling

triba’d homosexuell kvinna

tribu’n ① upphöjd plattform, estrad ②

hög ämbetsman i forntidens Rom

tribunal (revolutions)domstol

tribu’t skatt som en segrare utkräver;

avgift; bidrag

trick knep, konstgrepp, listigt påhitt, fult

tilltag

triera rensa och sortera säd

trigly’f en sorts räfflad platta i frisen på en

dorisk byggnad

trigonometri’ läran om (beräkning av)

sidor och vinklar i en triangel

triki’n en sorts mask som lever parasitiskt

hos människor och vissa djur

trikolo’ren den franska flaggan med dess

tre färger: blått, vitt, rött

trikota’ge [-asj] trikåvaror

trikå’ en sorts stickad textilvara trikå’er

åtsittande dräkt av trikå (för t ex dansare)

trilobi’t en sorts fossil (möjligen av utdöda

kräftdjur)

trilogi’ litterärt verk i tre självständiga

delar

trilsk omedgörlig, trotsigt envis

trim god kondition, gott skick

trimma ① träna; sätta i bästa skick; öka

prestationsförmågan ② (klippa och)

kamma bort långa och lösa hår på en

hund

tri’o ① musik för tre instrument eller för

tre (sång)stämmor ② grupp av tre (särsk

musiker eller sångare)

trio’l grupp av tre noter som tidsmässigt

skall svara mot två på samma sätt

betecknade noter

triplett’ ① bostad om tre rum utan kök ②

tredje exemplaret av något

tripo’d [o-ljud] trefot

trippel trefaldig, tre- (t ex trippelkrock

sammanstötning där tre fordon är

inblandade)

tripty’k målning i tre avdelningar;

altarskåp med fast mittparti och rörliga flyglar

tristess’ långtråkighet, beklämning

trito’n havsgudomlighet i grekisk mytologi

triumf seger(tåg); lysande framgång

triumfa’tor segerherre triumfera fira segerfest;

jubla (övermodigt)

triumvira’t tremannagrupp (i

ledarställning)

trivia’l alldaglig, platt, banal

trofé segertecken; segerbyte (särsk fanor

och kanoner)

troj’ka (ryskt) trespann; grupp av tre

politiska ledare

troké tvåstavig versfot som består av

tryckstark stavelse och därefter trycksvag

stavelse (t ex de fyra versfötterna i

"Kvällens guldmoln fästet kransa")

trolleybuss [tråll’i-] trådbuss

tromb ① virvelstorm ② blodpropp

trombo’n dragbasun

trop bildligt uttryckssätt, poetisk bild

tropi’kerna heta zonen, trakterna kring

ekvatorn (mellan Kräftans och Stenbockens

vändkretsar) tro’pisk utmärkande för

tropikerna

troposfä’r luftlagret närmast jorden

trosfrände el trosförvant person med

samma religiösa tro som man själv

troskyldig oskuldsfull, lättrogen, intet ont

anande

tross ① den del av ett militärförband som

svarar för mathållning och transporter ②

en sorts kraftigt rep

trossbotten bjälkar och isolering m m

mellan två våningsplan

troty’l ett kraftigt sprängämne

trovärdig pålitlig, ärlig

trubadu’r eg skald och sångare från

medeltidens Provence; vissångare;

kärlekssångare

trubbel bekymmer, svårigheter

truck liten motordriven transportvagn

truism självklarhet; banalt yttrande

trumf kort eller färg som går över de andra

i kortspel

trumla ① (subst) en sorts vält ② (verb)

köra med trumla, packa jorden med vält;

centrifugera i en tvättmaskin

trunk ① stor resväska ② en sorts

överbyggnad på lastfartyg

trust sammanslutning av företag inom

samma bransch

tryckkabi’n flygplansutrymme med

normalt lufttryck oberoende av flyghöjden

tryckluft komprimerad luft från

kompressor

tryffel en sorts svampar med knölformade

(underjordiska) fruktkroppar tryffera

garnera med tryffel

trymå’ stor väggspegel

trål stort släpande nät vid havsfiske trålare

båt för trålfiske

trångmål knipa, svårighet(er), nödläge

träda åkerjord som får ligga obrukad ett år

(bl a för ogräsbekämpning)

träng underhållstrupper, militära

transportförband

träns ① snöre; söm kring knapphål ② en

sorts betsel

tsar (av Cæsar) kejsare (bl a i Ryssland

före 1917) tsarevitj [-je’vitj] rysk prins

tsarevna [-jäv’na] rysk prinsessa

tse’tsefluga en afrikansk fluga som överför

sömnsjuka

TT förk för Tidningarnas telegrambyrå

tub eg rör ① cylindrisk behållare med

skruvlock (t ex för tandkräm) ② kikare

för ett öga

tuba stort blåsinstrument med låg ton

tuber’kel eg liten knöl tuberkulo’s av en

särskild bacill framkallad sjuklig

förändring i kroppen; ofta = lungsot

tuff (subst) en vulkanisk bergart

tularemi’ harpest (en sjukdom som genom

gnagare kan spridas till människor)

tumba en över marken upphöjd gravkista

tumlare ① en sorts val, delfin ② en sorts

dryckeskärl utan handtag och fot ③

maskin som med roterande trumma och

varmluft effektivt torkar tvätt

tumult’ larm, upplopp, oväsen

tumö’r svulst, sjuklig utväxt i

kroppsvävnad

tun gårdsplan; inhägnad plats

tundra hårt tillfrusen mark där endast

ytlagret kan tina upp sommartid

tungu’s tråkmåns; enstöring

tunguser ett mongolfolk i nordöstra Asien

tu’nika ① urspr fornromerskt

inomhusplagg; knälång jacka eller klänning ② en

sorts liturgisk dräkt (inom den

romersk-katolska kyrkan)

tupé uppkammad pannlugg; löshår att

fästa framtill på huvudet

turba’n en sorts österländsk huvudbonad

(tygstycke i många varv kring huvudet

eller runt en liten mössa)

turbi’n maskin med skovelhjul som drivs

runt av strömmande vatten eller ånga

turbojet’motor en sorts gasturbin för

framdrivning av flygplan

turbulens’ virvelrörelse

turf (gräsbevuxen) kapplöpningsbana

turko’s ljusblå eller blågrön ädelsten

turné rundresa med uppehåll på vissa

platser (t ex för konserter)

turnera (eg vrida, vända) ① resa på turné

② ge en fyndig formulering åt ett svar

eller annat yttrande

turnering serie av tävlingar (t ex

schackturnering)

turny’r ① hållning, skick; ordvändning ②

ställning som ger en baktill pösande form

åt en kjol

tusch ① svart färg, en sorts svart bläck ②

se touche

tuscha (el toucha) beröra, snudda vid

tus’kulum lantlig fristad

tutt’i (mus) fullt verk

tuttifrutf’i blandad frukt i sockerlag

tweed [tvid] en sorts (skotskt) ylletyg

twist ① en sorts bomullsgarn ② en

modedans från 1960-talet

tvistsöm en sorts korsstygn (bl a i

sydsvensk hemslöjd)

ty i äldre språk äv = därför

tyfoi’dfeber detsamma som tyfus

tyfo’n ① (äv tajfun) virvelstorm, orkan

(särsk i Östasien) ② en sorts larmapparat,

siren

ty’fus en svår infektionssjukdom

(långvarig feber, huvudvärk, diarré)

tyghus byggnad för förvaring av

(artilleri)vapen och ammunition m m

tykobra’hedag olycksdag

tyll en sorts tunn eller genombruten

vävnad (t ex till gardiner)

tym’panon triangelformigt eller rundat

väggfält över dörr eller fönster (särsk

över medeltida kyrkportal)

typogra’f yrkesman på ett sätteri eller ett

tryckeri

typografi’ boktryckarkonst; utförande

eller utseende hos en trycksak

typologi’ ① typlära, indelning i typer ②

metod att åldersbestämma föremål (särsk

fornsaker) genom jämförelse med

föremål i vissa typiska utvecklingsserier

typvärde det värde som förekommer oftast

i ett statistiskt material

tyrann’ (urspr grekisk envåldshärskare)

hänsynslös och grym härskare tyrannisera

förtrycka, behandla grymt och

egenmäktigt

tänkebok (förr) protokoll från rådhusrätt

tät främsta delen av en marscherande

trupp; de främsta i ett tävlingslopp

täthet densitet, förhållandet mellan en

kropps vikt och volym (vanl angiven i kg

per dm³)

tätort samhälle med tät bebyggelse (och

med en del serviceinrättningar)

U

U länsbokstav för Västmanlands län

u-båt undervattensbåt

UD förk för Utrikesdepartementet

udda ① (om tal) som inte är jämnt delbart

med två ② omaka, som inte hör ihop

uddljud ljud i början av ett ord

ufo oidentifierat flygande föremål,

"flygande tefat"

UHÄ förk för Universitets- och

högskoleämbetet (tidigare UKÄ

universitetskanslersämbetet)

uka’s påbud, förordning

ukule’le en sorts fyrsträngad gitarr

u-land se utvecklingsländer

ulster ytterrock av grovt ylletyg

ul’tima sista stavelsen i ett flerstavigt ord

ultima Thule yttersta Norden

ultima’tum (eg sista ordet) hot om

stridsåtgärder om inte vissa villkor blir

uppfyllda, oeftergivligt krav

ultra- ytterligt; på andra sidan (t ex

ultramodern, ultraradikal)

ultraljud högre ljud än människans öra

kan uppfatta

ultramari’n ① (adj) himmelsblå ② (subst)

himmelsblå färg

ultrarapi’d ytterligt långsam

filmåtergivning av rörelse

ultraviolett’ strålning strålning mellan den

synliga violetta strålningen och

röntgenstrålningen

um’bra (eg skugga) en brun färg

umbärande försakelse, nöd, fattigdom

umgälla betala för, "sota för"

undantagstillstånd tillfälligt upphävande

av normala medborgerliga rättigheter

med ökade befogenheter för polis och

militär (utegångsförbud kan utfärdas,

husundersökning företas, personer arresteras

utan vidare m m)

underbalanserad om en stats budget då

utgifterna överstiger inkomsterna

underfundig eg som har en undermening;

finurlig, listig; äv = underlig

undergiven lydig, som snällt rättar sig efter

vad någon annan vill

underhaltig eg som inte har föreskriven

guld- eller silverhalt; dålig, inte fullgod

under hand på privat väg; i förtroende

underkylt (om regn) som inte övergått till

snö trots frostgrader

underlåta låta bli, försumma

undermedveten som hör till det omedvetna

(sdo)

underminera eg lägga minor under;

försvaga; göra osäker

undermålig eg som inte har föreskrivet

mått; dålig, usel

underpant bekräftelse, bevis

underrätt domstol under hovrätt (tingsrätt

eller motsvarande)

underskott förlust; brist

underslev förskingring, bedrägeri

understatement [-stejt’-] ett alltför svagt

uttryck (t ex "inte illa" i st f "mycket bra")

understreckare artikel under ett tvärstreck

nederst på en tidningssida

understucken förfalskad, ej äkta;

förklädd; som man försöker dölja

understå sig tillåta sig; våga

underställa lämna åt en annan för

granskning (och beslut); underordna

undersätsig kort och bred, "satt"

underutvecklad se utvecklingsländer

undfallande alltför medgörlig

undfå mottaga

undgå komma undan, bli förskonad från;

gå förbi, förbises av

undi’n vattenande

undseende överseende, mildhet

undskylla sig skylla från sig; frita sig från

skuld

undsätta hjälpa, rädda

undula’t en papegojart

undulation vågrörelse

UNESCO [jonäs’kå] förk för United

Nations Educational, Scientific and Cultural

Organization FN:s organisation för

undervisning, vetenskap och kultur

UNICEF [jonisef’] förk för United

Nations International Children"s Emergency

Fund FN:s bamhjälpsfond

unifiera göra enhetlig, förena

uniform ① (adj) likformig ② (subst)

tjänstedräkt av bestämt utseende

uni’k ensam i sitt slag, enastående

u’nikum (el u’nicum) det enda i sitt slag

unilateral ensidig

unio’n [o-ljud] förbund (t ex mellan stater

eller kyrkor eller fackförbund)

Union Jack [jo’njen jäkk] den brittiska

flaggan

uniso’n [o-ljud] enstämmig

universa’l allmän universalarvinge den som

ärver allt eller huvuddelen av en avlidens

kvarlåtenskap universalmedel botemedel

mot alla sjukdomar

universell’ ① allmän, allsidig ②

världsomfattande

universum världsalltet

unken instängd, som luktar mögel

uns en äldre viktenhet (ca 28 g)

upa förk för utan personligt ansvar (i en

ekonomisk förenings firmanamn)

UPI förk för United Press International

världens största nyhetsbyrå (i USA)

uppbringa ① skaffa fram ② kapa (ett

fartyg)

uppburen äv = uppskattad, firad

uppbåd ① (militär)inkallelse ② personer

som sammankallats i visst syfte

uppbörd inbetalning av vissa avgifter

(skatter, hyror o dyl)

uppdaga eg bringa i dagen; upptäcka,

avslöja

uppfodra klistra upp på papp eller väv

uppfordra ① transportera upp ②

uppmana

upphov ursprung, tillkomst, början

upphovsrätt rätt till (inkomsten av)

litterära, musikaliska eller andra konstnärliga

verk under viss tid

upphällning vara på upphällningen hålla

på att ta slut

upphäva ① avbryta, göra ogiltig ② höja;

låta höra

upplopp ① våldsamt massuppträde,

kravaller ② slutkamp eller slutsträcka vid en

tävling

upplåta eg öppna; ställa till förfogande

upprätta ① räta upp; hjälpa upp ②

inrätta; anlägga ③ avfatta, skriva

upprättelse få upprättelse få allmänt

erkänt att beskyllningar varit orättvisa

uppsjö äv = stor mängd; överflöd

uppskov uppskjutande till en senare

tidpunkt

uppskärrad upphetsad, uppjagad, skrämd

uppskörta ta orimligt mycket betalt

uppsåt avsikt

upptakt ① inledning, början ② (mus)

obetonad taktdel som början på en melodi

upptrappning stegring; ökning av

stridsåtgärder

uppvigla egga till olydnad eller motstånd,

hetsa till uppror

up to date [dejt] fullt modern

uraktlåta försumma, låta bli

ura’n ett radioaktivt ämne uranstapel

kärnkraftverk

urarva utan arv; göra sig urarva ① (jur)

avsäga sig sin arvsrätt ② ställa sig utanför

kulturarvet

urba’n belevad, världsvan

urbanisera förändra en bygd så att den får

stadskaraktär

u’rbota ① (jur) som inte kan sonas med

böter ② oförbätterlig, ’omöjlig’

uremi’ urinförgiftning (anhopning av

urinämne i blodet vid njursjukdom)

urgera [g-ljud] påyrka, ivrigt framhålla

urkund ① skriftlig historisk källa,

källskrift ② (jur) skriftlig handling som skall

gälla som bevis för något (t ex köpebrev,

testamente, kvitto)

urna stor kruka, vas; förvaringskärl (särsk

för aska) urnlund del av kyrkogård

avsedd för gravurnor

urologi’ vetenskapen om urinorganen och

deras sjukdomar

urpremiär första uppförandet (t ex av ett

musikverk)

urskillning omdömesförmåga, gott

förstånd

ur stånd utan möjlighet

u’rtima på annan tid än den föreskrivna

(motsats till lagtima)

US el USA förk för United States of

America

USSR förk för Ukrainska socialistiska

sovjetrepubliken (i engelsk text även för

Sovjetunionen)

usurpa’tor inkräktare; den som med våld

skaffar sig regeringsmakt usurpera med

orätt tillägna sig något

utagerad slutbehandlad

utanordna (ge i uppdrag att) utbetala

utbud utbjudande till salu

utböling person från annan släkt eller

annan trakt eller annan miljö

utdrag del av en text

utensi’lier tillbehör, redskap

utestående äv = (om fordringar) ej

betald(a)

utfall äv = ① resultat ② radioaktivt

nedfall

utfärda författa, skriva ut, offentliggöra;

påbjuda

utfästelse löfte, förbindelse

utförande äv = sätt att tala eller framföra

något utförsgåvor förmåga att uttrycka

sig i tal

utgå äv = ① betalas ② uteslutas;

försvinna

utgåva (ny) upplaga av en bok

u’tile dul’ci (lat) det nyttiga förenat med

det nöjsamma

utilism el utilitarism läran att en handling

är god om den är nyttig

utkik ① spaning ② observationsplats på

fartyg ③ person som håller utkik

utkorad [å-ljud] utvald

utkragning utskjutande parti av t ex en

vägg

utkörd äv = uttröttad, utsliten

utlupen (om t id) som har gått till ända

utlåtande yttrande av en myndighet över

ett förslag; yttrande av sakkunniga;

rapport

utlöpa ① (om fartyg) lämna en hamn ② gå

till ända; upphöra att gälla

utminutera sälja (eller lämna ut) i

småpartier

utmätning myndighets beslagtagande av

egendom för betalning av skuld

utopi’ (eg ingenstädes) idealstat;

framtidsdröm som inte kan bli verklighet

uto’pisk overklig, omöjlig att förverkliga

utopist svärmare

utpressning framtvingande genom hot

utrangera [-rangsjera] utgallra, ta ur bruk

utre’rad driven till sin spets; överdriven

utrymma ① tömma, flytta bort; se till att

alla människor lämnar en lokal ② överge

utsatt äv = ① fastställd ② riskfylld

utskott ① sämre sorts vara ② urval

personer för att förbereda behandlingen av ett

ärende ③ utväxt

utskylder skatter

utskänkning servering av spritdrycker

utslag ① hudutslag el dyl ② dom; beslut

av myndighet ③ tömning av flytande

metall ur smältugn ④ ändrad visarställning

på mätapparat ⑤ uttryck (för); naturlig

följd (av)

utslagen äv = ① utstött (ur normal social

gemenskap); utan möjlighet att få arbete

② besegrad i en tävling

utstaka eg sätta upp märken för t ex ett

vägbygge; dra upp riktlinjer för

utstyrsel ① klädsel; utsmyckning; vackra

kostymer och annat som lägger an på

glans och prakt ② linneförråd och kläder

m m som bruden för med sig till sitt nya

hem

ut supra (lat) som ovan

utsökning (jur) indrivning av fordran med

hjälp av myndighet

utsökt utvald; av finaste slag

utvecklingsländer tidigare kallade

underutvecklade länder beteckning för länder

med utbredd fattigdom, primitivt

näringsliv och outvecklat skolväsen

utvecklingsstörd hämmad i sin psykiska

utveckling

utverka lyckas skaffa fram (efter

övertalning)

utvärdera statistiskt fastställa värdet av

(t ex ett experiment)

utägor till en lantgård hörande ägor som

ligger skilda från gården i övrigt

uverty’r se ouvertyr

VW

V romerska siffran för 5

v förk för volt

W länsbokstav för Kopparbergs län

w förk för watt

vacci’n [vacksin] el vaksi’n försvagat

smittämne som (genom antikroppbildning) ger

skydd eller ökad motståndskraft mot ett

visst smittämne

vaccination [-cks-] skyddsympning

vaccinera [-cks-] inympa vaccin

vad ① bakre delen av underbenet ② en

sorts stort nät ③ vadställe ④ (i slå vad)

överenskommelse att den som får rätt i en

tvistefråga skall ha en belöning av

förloraren

va’dan varifrån

vademe’cum (lat = gå med mig!) liten

handbok

vadmal en sorts mycket slitstarkt ylletyg

vag obestämd, svävande

vagabond’ lösdrivare, luffare vagabondera

stryka omkring

vaganter kringströvande studenter och

avsigkomna präster eller munkar under

medeltiden vagantpoesi vaganternas sånger

på latin om vin och kärlek

vagi’na slida (i kvinnans könsorgan)

wagon-lit [vagångli’] sovvagn

vaja renko

vaj’er (el med samma uttal wire) lina av

sammanflätad ståltråd

vakans’ ledighet; ej tillsatt tjänst vakant’

ledig; ej tillsatt

va’kuum [tre stavelser] eg tomrum; rum

med mycket lågt gastryck

va’kuumförpackning lufttät förpackning av torra

varor

va’la spåkvinna, sierska

valack [vall’- el -lack’] kastrerad häst

vale (lat; till flera personer vale’te) farväl

valens’ atomvärde, kemisk

bindningsförmåga

valeria’na ett nervlugnande medel (från

växten vänderot)

valhänt stel i händerna av köld, fumlig

validite’t giltighet, gällande kraft;

tillförlitlighet

valk ① förhårdnad i huden, knöl ② rulle

för håruppsättning

valka göra tät och fast genom att knåda

walkie-talkie [oå’kitå’ki] liten bärbar

radiosändare och radiomottagare

valky’ria el valky’rja stridsgudinna som

enligt nordisk mytologi utvalde de kämpar

som skulle falla i striden

wallboard [våll’bård] träfiberskiva

vallfart el vallfärd pilgrimsfärd

vallo’ner ① den fransktalande

befolkningen i Belgien ② ättlingar till de smeder

som under 1600-talet invandrade till

Sverige från Nederländerna

valmat tak yttertak med fall åt fyra sidor

valnöt ① frukt av valnötsträdet ② ett

träslag (av valnötsträdet)

valplats stridsplats, slagfält

valthorn ett blåsinstrument av mässing

med röret böjt i en cirkelrund slinga

valu’ta ① gällande betalningsmedel i ett

land ② värde; ersättning; behållning

valutareserv ett lands tillgång på utländska

valutor minskad med skulderna till

utlandet

valv ① bågformigt murverk (rundbågar,

spetsbågar) tack vare kilformiga

byggnadsstenar ② rum som har ett valv som

innertak; förvaringsrum med kraftiga

väggar (t ex kassavalv)

valö’r ① värde ② färgton;

betydelseskiftning

vamp manslukerska, förförisk kvinna

vampy’r blodsugare, enligt folktron ett

spöke som om natten suger de levandes

blod

va’nart dåligt uppförande

vanda’l hänsynslös förstörare

vanda’ler ett germanfolk som bl a

plundrade Rom år 455 e Kr

vandalisera förstöra, ödelägga

vandalism ödeläggelse utan mening;

förstörelselusta

va’nfrejd dåligt rykte, vanära

va’nför rörelsehindrad, som har svårt lyte

va’nhävd försummad skötsel av jordbruk

vanilj’ krydda av en i tropikerna odlad

orkidé

vank fel, ofullkomlighet, brist

vankas finnas att få, ges

vankelmod obeslutsamhet; ombytlighet

vanmakt ① maktlöshet, oförmåga ②

medvetslöshet, kollaps

vansklig besvärlig, osäker; förr äv =

förgänglig

vant tåg eller stållina som stöttar mast i

sidled

va’ntro falsk tro; otro

va’rbygel skydd över avtryckaren på ett

gevär eller motsvarande

varg i veum (eg varg i helgedomen) fredlös

person

va’ria (lat = varjehanda) uppsatser i skilda

ämnen

varia’bel ① (adj) föränderlig, växlande

(inom vissa gränser) ① (subst)

föränderlig storhet; företeelse eller egenskap

som skiftar efter omständigheterna

variant’ sidoform; annan läsart i en text

variation ① omväxling; förändring;

avvikelse ② (mus) upprepning av ett tema i

något förändrat skick

variationsvidd skillnaden mellan det

högsta och det lägsta värdet i ett statistiskt

material, spridning

variera ① växla, ändra sig ② förändra,

byta om

varieté (lokal för) underhållning med

artistuppträdanden av skilda slag

variete’t avvikande form, ändrad art

varkunna sig visa barmhärtighet, ha

medlidande med

varnagel varnande exempel

varom icke i annat fall

varp ① trådarna i en vävnads

längdriktning ② draglina (till trål)

varsel ① förebud; (mystiskt) tecken på att

något skall inträffa ② förvarning om

stridsåtgärder i arbetskontakt

varsko låta veta i förväg; göra

uppmärksam på

varsla förebåda; förvarna

varulv i folktron en människa som

förtrollats till varg

varv ① anläggning för byggnad och

reparation av fartyg ② omgång ③ lager, skikt

vasallstat stat som är helt beroende av en

annan stat

vaseli’n en gulvit salva för medicinskt bruk

eller som smörjmedel

vaska ① tvätta ② med hjälp av rinnande

vatten skilja ut tunga korn ur löst

jordlager

vassla vätska som blir kvar vid ystning

vasstäkt insamling av vass

Vatika’nen påvepalatset i Rom; den

påvliga regeringsmakten

watt måttenhet för (elektrisk) effekt

vattenpass instrument som med hjälp av en

gasblåsa (eller en droppe olja) visar när en

yta är exakt vågrät (eller exakt lodrät)

vattenstämpel stämpel i sedelpapper eller i

finare skrivpapper

vattrad vågigt skiftande, lätt strimmig

vattusot sjuklig samling av vätska i

vävnader och kroppshålor, ödem

vaudeville se vådevill

vauxhall [våx’hål] (eg en nöjeslokal i

London) nöjespark, folklig danslokal

vaxkabinett samling vaxavbildningar i

naturlig storlek av kända personer

VD förk för verkställande direktör

VDM förk för verbi Domini minister (lat

= Guds ords tjänare) prästvigd (men inte

tjänstgörande som präst)

VDN förk för varudeklarationsnämnden

vederbörande den som saken gäller; höga

vederbörande överheten

vederbörlig riktig, som det skall vara

vederfaras ske, tillfogas; få del av

vedergälla löna, ge igen; hämnas

vederhäftig trovärdig, pålitlig

vederlag (eg det som läggs emot) ersättning

vederlike jämlike, jämnställd person

vederlägga motbevisa

vedersakare motståndare, fiende

vedertagen allmänt antagen, vanlig

vedervärdig motbjudande, avskyvärd

vedett’båt mindre örlogsfartyg (t ex

minsvepare, patrullbåt m m)

weekend [vi’känd] (ledighet vid) veckoslut

vegetabi’lier grönsaker

vegetaria’n person som inte äter kött

vegeta’risk från växtriket

vegetation grönska, växtlighet (i en viss

trakt)

vegetera (eg leva växternas liv) vara andligt

overksam, leva men inte uträtta något

vehik’el fordon; hjälpmedel

ve’lig svag och obeslutsam, vimsig

velodro’m bana för cykeltävling

velours [velo’r] el velu’r sammet

ven blodkärl som för blodet tillbaka till

hjärtat (jfr artär)

vendetta blodshämnd

venera’bel vördnadsvärd veneration

vördnad, hänsyn

venereologi’ vetenskapen om

könssjukdomar venerisk sjukdom könssjukdom

ve’nia vanl = tillstånd av biskop att

predika i en kyrka

ve’ni, vi’di, vi’ci (lat) jag kom, jag såg, jag

segrade (yttrande av Julius Cæsar)

ventilera äv = diskutera; försvara en

(akademisk) avhandling

ventrik’el magsäcken; äv om

hjärtkammare och om vätskefyllt rum i hjärnan

venö’st blod det syrefattiga blodet i en ven

vepa eg hemvävt ylletäcke

verba’l ① muntlig; som har att göra med

ord; verbalt begåvad som har stor

förmåga att uttrycka sig ② som har att göra

med ordklassen verb

verbal’inspiration ingivelse av den Helige

ande ord för ord vid författandet av

Bibelns böcker

verbali’ter ordagrant, ord för ord

verifiera bekräfta, intyga att något är

riktigt

verifikation handling som bestyrker något

(t ex kvitto)

verita’bel verklig, äkta

vernissage [-a’sj] (eg fernissning) en

(konst)utställnings öppnande och första

dag

verona’l en sorts starkt sömnmedel

versa’l stor bokstav (VERSAL)

versbindning det förhållandet att slutet av

en versrad hänger nära samman med

början av nästa versrad, "överklivning"

verserad belevad, artig, världsvan

versfot tidsenhet i vers: tryckstark (i

klassiska språk lång) stavelse jämte

tillhörande trycksvag (kort) stavelse; (jfr jamb,

anapest, troké, daktyl)

versifiera ge versform versifikation

versbyggnad; versbildning

version [-sjon] avfattning; läsning,

tolkning, återgivning

verst ett ryskt längdmått (ung 1067 m)

vertebra’t ryggradsdjur

vertika’l lodrät

verv el verve [verv] fart, glöd

vesi’r (äv visir) hög österländsk ämbetsman

vespa (eg geting) en sorts motorcykel med

små hjul

vesper aftongudstjänst

vessla äv = en sorts banddrivet

motorfordon, snöskoter

vesta’l prästinna i gudinnan Vestas tempel i

Rom och söm sådan obrottsligt kysk

vesta’lisk kysk, jungfrulig

vestibu’l förhall, stor tambur

vetera’n gammal krigare; person som länge

har varit verksam inom sitt område

veterinä’r djurläkare

veterligen så vitt man vet

vet med förk för veterinärmedicine (t ex

vet med dr veterinärmedicine doktor)

veto (lat = jag förbjuder) förbud vetorätt

rätt att förhindra att ett beslut genomförs

vetta vara belägen mot, vara vänd åt

WHO förk för World Health Organization

världshälsoorganisationen (ett av FN:s

organ)

VHS förk för Veterinärhögskolan

vi i äldre svenska äv = varför

via eg väg; genom, över (t ex Stockholm —

Örebro via Västerås)

via doloro’sa (lat) smärtornas väg (urspr

om Jesu väg till Golgata)

viadukt bro över väg eller dalgång

vibrafo’n en sorts slagverk som ger en

starkt vibrerande ton

vibration svängningsrörelse; dallring

vibra’tor apparat som verkar genom

vibrationer (t ex vid vägbygge, massage m m)

vibrera darra, skaka, svänga

vi’ce (förk v) ställföreträdande (t ex vice

ordförande)

vice versa (lat) omvänt, tvärtom

vickning lätt måltid sent på kvällen

videobandspelare apparat för in- och

avspelning av program på TV-skärm

vidgå erkänna

vidhålla stå fast vid, bevara

vi’di (lat) eg jag har sett

vidimera bevittna; intyga att en avskrift

överensstämmer med originalet

vidlyftig omfångsrik; mångordig;

slösaktig; lättsinnig

vidlåda sitta fast vid

vidskepelse skrock, tro på spöken och

trolldom o dyl

vi’dunder ohygglig uppenbarelse; jätte

vidunderlig ohygglig; kolossal; fantastisk

wienerschnitzel [vi’ner-] en stekt panerad

skiva kalvkött med citron

vietname’s invånare i Vietnam

vigilera [g-ljud] låna pengar, leva på

smålån

wig’wam nordamerikansk indianhydda

vigvatten invigt (saltblandat) vatten i

katolska kyrkor

vigö’r [g-ljud] hälsa; styrka

vikaria’t tjänstgöring i st f någon annan

vika’rie den som tjänstgör i st f någon

annan, ersättare vikariera tjänstgöra i

någons ställe

vikto’ria seger, triumf

viktua’lier livsmedel, matvaror

vilde ① (förr) person som tillhör ett

naturfolk ② politiker som inte tillhör något

visst parti

villfara göra till viljes

villfarelse oriktig uppfattning

villkorlig dom dom som träder i kraft

endast om den dömde begår nytt brott

under viss tid efter domen

vim’pel långt spetsigt (eller kluvet) band av

flaggduk

vindfälle kullblåst(a) träd

vindicera göra gällande; göra anspråk på;

återkräva

vindling slinga, spiralvriden linje

vinjett’ liten utsmyckning (urspr med en

vinranka) på en boksida

vinkla äv = anpassa efter en viss (politisk)

uppfattning; snedvrida

vinsch hissanordning med lina som rullas

upp på en vals

viny’l en förening av kol och väte som

ingår i ett flertal plaster

vi’ola altfiol vi’ola da gamba se gamba

violi’n fiol violinist fiolspelare

violoncell’ cello

VIP förk för very important person (mycket

betydande person)

vi’rak en sorts rökelse

wire [vaj’er] se vajer

virgina’l ett äldre musikinstrument av

cembalotyp

viri’l manlig

virologi’ vetenskapen om virus(sjukdomar)

virtuo’s ① (adj) överlägset skicklig ②

(subst) person med mycket stor teknisk

skicklighet (särsk inom musik eller konst)

virtuosite’t överlägsen teknisk skicklighet

virulens’ eg verkningskraft; sjukdomsalstrande

förmåga virulent giftig

vi’rus en sorts smittämne (en ytterligt liten

sjukdomsalstrande mikroorganism)

visavi’ ① (person) mitt emot ② beträffande

vi’se bidrottning

visent’ en sorts bisonoxe

visera utfärda visum (sdo); granska och

godtaga

visi’bel synlig

vision syn, uppenbarelse

visionä’r ① (adj) som har samband med

visioner ② (subst) person som liksom blickar

in i framtiden

visi’r uppfällbart ansiktsskydd på hjälm

visi’t kort (artighets)besök

visitation biskops ämbetsbesök med

granskning av förhållandena i en församling

visitera (eg besöka) granska, undersöka

visko’s ① en sorts trögflytande cellulosaprodukt

för framställning av konstsilke

② en sorts konstfibertyg

viskosite’t seghet; inre friktion hos gas eller

vätska; egenskapen att vara mer eller

mindre tjockflytande

viskö’s [k-ljud] tjockflytande, klibbig

visualisera framställa i bild

visuell’ som uppfattas med synen, syn-

vi’sum (plur visa; lat = sett) tillstånd av

myndighet att resa till eller från eller

genom ett visst land

vita brevis, ars longa (lat) livet är kort,

konsten lång

vita frun spöke i vitt på slott och herresäten

vita’l livskraftig; livsviktig

vitalite’t livskraft, spänst

vitaminisera tillsätta vitaminer till

vitaminfattiga födoämnen

vitbok bok (med vita pärmar) som offentliggör

viktiga handlingar i ett (utrikespolitiskt)

ärende

vi’te böter för den som trotsar ett förbud

eller påbud; belopp att betala vid avtalsbrott

vitri’n skåp med glasdörr(ar), glastäckt låda,

monter

vitrö’s glasartad

vit slavhandel anskaffning till bordeller av

unga kvinnor som lockats utomlands

(genom falska löften om fina anställningar)

vitsord ① betyg, omdöme ② beviskraft,

bevisvärde

vitter litterär vitterhet el vitterlek skönlitteratur;

diktkonst

vittja eg besöka; se till, ta hand om; äv =

tömma

vittnesgill som kan godkännas såsom vittne

vittra ① (subst) en sorts naturväsen i

norrländsk folktro ② (verb) falla sönder till

grus och stoft under inverkan av vind och

vatten

vittring ① vittrande (se vittra ②) ② lukt

som hör samman med ett visst djur eller

ett visst ämne

vivace [vivat’je] (mus) livligt, snabbt

vi’vat (lat) må han leva!; leverop

vivisektion operation eller andra

medicinska experiment på levande djur

vi’vre mat och husrum

vivö’r person som ’lever om’, rucklare

VM förk för (tävling om)

världsmästerskap

voall’ el voile en sorts tunt tyg

vodka en sorts (ryskt) brännvin

voile se voall

voka’bel enstaka ord, glosa

vokabulä’r ordförråd; ordförteckning

voka’l ① (subst) självljud ② (adj) som hör

till rösten; vokalmusik sång

vokali’s sång enbart på vokaler

vokalist sångerska (eller sångare) i en

dansorkester

vo’kativ (språk) ett kasus för tilltal bl a i

latin

volang’ rynkad eller veckad tygremsa som

prydnad (t ex på en klänning)

volauvent [vållåvang’] smördegspastej med

fyllning av t ex fisk eller svamp

vol’fram en ytterst svårsmält metall bl a

som tråd i glödlampor och som tillsats till

stål

volley(boll) [våll’i-] en sorts handbollsspel

över ett högt nät

volontä’r (eg frivillig) nybörjare på ett

område, praktikant

volt ① hopp då kroppen gör en kullerbytta

② måttenhet för elektrisk spänning

volti’ge [-isj] luftsprång; konstsprång på

löpande häst

voluminö’s omfångsrik, som har stor

volym

voluntarism åsikten att viljan är själslivets

innersta väsen

volu’t snäckformig vindling som prydnad i

arkitektur (bl a på joniskt kapitäl och på

barockgavlar)

voly’m ① rymdinnehåll; tonomfång ②

bok som är del av ett verk i flera band

vomera kräkas

von oben [fånn å’ben] eg ovanifrån;

nedlåtande, högdraget

votera rösta votering röstning

voti’vgåva en utlovad gåva (ofta till en

kyrka) som tack till Gud för räddning ur stor

fara eller sjukdom votivskepp

miniatyrskepp som votivgåva

vo’tum (plur vota; lat) röst; motivering för

viss röstning

vox humana (lat) människorösten; en

orgelstämma som urspr skulle efterlikna

människans röst

vox po’puli (lat) folkets röst

VPC förk för Värdepapperscentralen

vpk förk för vänsterpartiet

kommunisterna

vpl förk för värnpliktig

vrensk motspänstig, svårhanterlig

vricka eg vrida fram och tillbaka

vrång (eg vriden) ① besvärlig , tvär,

omedgörlig; illvillig ② oriktig (t ex i

vrångstrupe); orättvis

vräka äv = med myndighets hjälp tvinga

en hyresgäst att flytta

vräkig slösaktig; skrytsamt flott

V-tecken (av victoria seger) segertecken

(från andra världskriget)

VU förk för verkställande utskott

Vulga’ta (versio vulgata) den

romersk-katolska kyrkobibeln på latin

vulgä’r (eg allmän) simpel, ohyfsad, ofin

vulka’n (efter Vulcanus eldens och

smideskonstens gud hos romarna) ställe där

glödande massa från jordens inre bryter

igenom jordskorpan

vulkanisera förk vulka härda gummi

genom upphettning och tillsättning av

svavel

vulka’nisk äv = mycket häftig

vulst förtjockning; rundad list

vurm ensidigt intresse, mani

vurpa kullkörning, kullerbytta

vurst en sorts vagn med säten utmed

långsidorna

VVS förk för värme, ventilation, sanitet

våda ① olyckshändelse; av våda

oavsiktligt ② fara, risk vådeld brand till följd av

olyckshändelse

vådevill el med samma uttal vaudeville

lustspel med inlagda visor

våldta(ga) tilltvinga sig sexuellt umgänge

våldtäkt påtvingat sexuellt umgänge

vålnad spöke, död som ’går igen’

vånda plåga, ångest

våpig enfaldig; tafatt; ängslig, rädd

vårdkase hög av grenar och ris som förr

tändes för att tjäna som varningssignal

vårdnad (jur) laglig rätt och skyldighet att

ha omvårdnad av barn efter ett

äktenskaps upplösning

väbel militär med vissa polisuppgifter på

förband eller större örlogsfartyg

väderkorn fint luktsinne; äv = förmåga

att spåra upp

vädersol lysande fläckar eller ring på något

avstånd från solen

vädja ödmjukt be om något; hänvisa till

något som stöd för en begäran;

överlämna till annans bedömande

vädur bagge

vägnar på någons vägnar för någons

räkning, i någons ställe

väja gå ur vägen, undvika

väld partiskhet

välla ① sammanfoga upphettade stycken

av järn eller stål, svetsa ② flöda,

strömma

välmåga ① välbefinnande ② rikedom

välsk fransk eller italiensk

vält eg något som välter (rullar runt); en

sorts redskap för uppluckring av jord;

tung roterande cylinder som pressar ned

och utjämnar vägbeläggning el dyl

välva ① bygga valv, göra valvformig ②

vända upp och ned ③ hysa välvd

valvformig, kupig

vämjas äcklas, känna stark motvilja mot

vämjelse äckel, motvilja

vän [långt ä-ljud] vacker

vänort ort i ett annat nordiskt land med

vilken en ort i vårt land har särskilda

förbindelser

värdes el värdigas ha godheten att

väringar nordbor i Östeuropa (särsk i den

östromerske kejsarens livvakt) under

vikingatiden

värv arbete, verksamhet; uppdrag

värva eg söka vinna; skaffa anhängare

eller röster el dyl; (förr) skaffa krigsfolk till

en här eller en flotta

vä"sen ① varelse, individ ② sinnelag, det

innersta i något ③ allt som rör en viss

verksamhet (t ex skolväsen) ④ oväsen,

stoj

väsende se väsen ①, ② och ③

väsent"lig särskilt betydelsefull;

bestämmande, avgörande; som är en nödvändig

beståndsdel väsentligen huvudsakligen

vätte mycket litet naturväsen i folktron

vört återstoden av mäsken vid

öltillverkning sedan olösliga beståndsdelar

filtrerats bort

XYZ

X ① romerska siffran för 10 ②

länsbokstav för Gävleborgs län

Xantippa trätgirig kvinna (efter Sokrates"

hustru)

x-axel den vågräta axeln i ett rätvinkligt

koordinatsystem

xenofobi" skräck för främlingar,

främlingshat

x-strålar röntgenstrålar

xylofo"n musikinstrument med träplattor

som är stämda i tonserie och som anslås

med trästavar

xylografi" (konsten att utföra) trästick för

illustrationer (föregångare till

metallklichéer)

Y länsbokstav för Västernorrlands län

yankee [jän"ki] typisk nordamerikan

yard [ja"d] ett engelskt längdmått (ca 0,91

m = 3 engelska fot)

y-axel den lodräta axeln i ett rätvinkligt

koordinatsystem

yen [jenn] myntenhet i Japan

yla tjuta (särsk om varg)

ymnig riklig, överflödande

ynka tycka synd om; beklaga

ynkedom ① elände, uselhet ② eländig

stackare

ynklig eländig, skral, dålig ynkrygg (feg)

stackare

ynnest särskild välvilja, gunst

yoga [jå"ga] ett indiskt träningssystem som

skall frigöra själen från allt sinnligt

yoghurt [jågg"ört] en sorts (bulgarisk)

surmjölk

yppa uppenbara, visa

yppig fyllig, frodig yppighet frodighet;

vällevnad, överflöd

yrka begära, fordra yrkande begäran

yttrande ① vad någon säger ② skriftligt

uttalande (av t ex en kommitté)

YU nationalitetsbeteckning för

motorfordon från Jugoslavien

yvas vara stolt

yverboren [-å-] överdrivet patriotisk

yvig tät och kraftig; äv = mångordig

Z länsbokstav för Jämtlands län

ze"nit punkt på himlen lodrätt över

iakttagarens huvud

zeppeli"nare en sorts styrbart luftskepp

(efter konstruktören von Zeppelin)

zigenare ett vandrarfolk som anses

härstamma från Indien

zloty [slå"ti] myntenhet i Polen

zodia"ken djurkretsen (ett bälte av tolv

stjärnbilder som solen syns genomvandra

under ett år)

zon [långt o-ljud] område; bälte på

jordklotet; den heta zonen tropikerna

zontariff taxa för färd eller frakt beräknad

efter en viss zonindelning

zoo (o-ljud) djurpark

zoolo"g person som sysslar med zoologi

zoologi" vetenskapen om djuren

zooma förändra en filmbild t ex så att det

som först är en detalj växer och fyller hela

bildytan

zootomi" vetenskapen om djurens anatomi

ÅÄ

åberopa hänvisa till, stödja sig på

å"bäke något stort och otympligt, skrälle

åda ejderhöna

ådagalägga visa, lägga i dagen

åderbrock el åderbråck sjuklig utvidgning

av blodåder

åderlåta eg öppna åder och låta blod rinna

åderlåtning äv = svår förlust av pengar

eller annat värdefullt

ådraga sig skaffa sig; råka ut för

åklagare statlig tjänsteman med uppgift att

inför domstol yrka ansvar för brottslig

handling

åkomma lindrigare sjukdom eller

kroppsskada

åla slingra sig fram

åliggande plikt, skyldighet

ålkista en sorts spjällåda för ålfiske i

rinnande vatten

ålägga föreskriva, befalla, ge i uppdrag

årder en sorts plogliknande

jordbruksredskap utan vändskiva

årtull stöd för åra på en båt

åsamka förorsaka, vålla

åstunda önska, gärna vilja ha

åtal yrkande inför domstol att viss

handling skall utredas och bestraffas

åtbörder gester, rörelser som uttryck för en

känsla eller som varning

å"tel lockbete (t ex död djurkropp som

lockmat för rovdjur)

återbörda ge (eller föra) tillbaka

återfallsförbrytare förbrytare som på nytt

gör sig skyldig till en viss förbrytelse

åthävor åtbörder; sätt att uppträda

åtrå ① (subst) häftig längtan; sexuellt

begär ② (verb) ha stor lust till, begära

åtråvärd begärlig; eftersträvansvärd

åverkan skadegörelse

åvila tillkomma, vara skyldighet för

ädel storsint, förfinad; ridderlig; förnäm;

(i äldre språk) adlig

ädelmetaller guld, silver och platina

ädelmod storsinthet, mildhet och

försonlighet

äga mark som är del av en egendom; i

privat ägo som ägs av privatperson(er)

äga att (jur) ha rättighet eller skyldighet att

äga rum tilldra sig, ske

ägrett" fjäderknippe som prydnad

älta ① knåda ② tjata, ideligen prata om

älva kvinnligt naturväsen i nordisk folktro

äma"bel älskvärd

äm"bar hink, spann

änne panna

änskönt ehuru, fastän

äntra klättra upp; ta sig upp på ett fientligt

fartyg

är (el med samma uttal air) uppsyn,

(förnäm) min

ärbar anständig, dygdig

ärekränkning beskyllningar som rör en

persons heder och ära

ärg blågrön beläggning på koppar

ä’ril eldstad

äring årsväxt; skörd, gröda

ärna ämna, ha för avsikt

äska begära, anhålla om

äsping huggormshona

äss se ess

ässja [äsj’a] eldstad i en smedja

ätt (adlig) släkt ättartal släktregister,

stamtavla

ättehög forngrav

ättestupa hög brant klippa (varifrån

åldringar förr i tiden sägs ha störtat sig ner)

ävenledes likaså

äventyr till äventyrs kanske, möjligen

äventyra riskera, sätta på spel

ävja gyttja, sörja, slask

ävlan rastlös strävan ävlas ivrigt bemöda

sig, "jaga efter"

Ö

ÖB förk för överbefälhavaren

öda slösa bort, fördärva

öde ① en makt som har förutbestämt allt

② levnadslott ③ undergång, fördärv

öde’m (med) sjuklig vätskeansamling i

kroppsvävnad, vattensvullnad

ödesdiger olycksbringande

ödmjuk blygsam, anspråkslös

ödsla slösa, ge bort

ödslig enslig; folktom; långt borta från liv

och rörelse

ögontjänare eg tjänare som arbetar bra

endast då hans herre ser honom

ök dragare; lastdjur

ökänd illa känd, som har dåligt rykte

ölost el ölsupa blandning av kokt mjölk

och svagdricka (eller öl)

ömka beklaga, ha medlidande med

ömklig ynklig, eländig

ömsa byta om ömsevis = ömsom växelvis

öppenhjärtig uppriktig; frispråkig

öppen stad stad som ej skall försvaras och

därför inte heller får angripas

öppen vård sjukvård eller socialvård som

tidvis bedrivs utan att den vårdbehövande

är intagen på vårdanstalt

öppet köp köp med rätt för köparen att

återlämna varan och få pengarna tillbaka

örhänge äv = schlager eller annan musik

som man ständigt får höra

örlig el örlog krig (till sjöss)

örlogsman äv = krigsfartyg

överantvarda överlämna

överdådig ① slösande, lyxig ② förträfflig,

utmärkt ③ övermodig, djärv

överflygla överträffa, besegra

övergrepp våldshandling; orättvist

angrepp

överhalning äv = utskällning

över huvud (taget) i stort sett, i allmänhet;

(i nekad sats) alls

överhängande nära förestående; hotande

över hövan eg mer än behövligt, alltför

mycket

överilad förhastad, obetänksam

överklivning se versbindning

överlagd äv = genomtänkt, avsiktlig

överlappa skjuta över, delvis täcka

överljudsplan plan som kan flyga med

större hastighet än ljudets

överlupen överhopad

överlöpare person som går över till fienden

eller från ett parti till ett annat

övermaga eg omyndig; vanl = övermodig,

självsäker

överrumpla överraska, komma oväntat

över sig given förtvivlad, utom sig

överslag äv = ungefärlig beräkning

översty’r gå över styr gå omkull

överstånden genomgången; övervunnen

översvinnlig ① överjordisk, över allt

förstånd ② omätlig, gränslös

övertalig som överstiger ett fastställt antal

övertoner högre toner i visst förhållande

till grundtonen (oktav, kvint, ters m fl)

övertro vidskepelse, naiv tro på något

övervara vara närvarande vid

överväga ① tänka noga igenom ② väga

tyngre

övlig vanlig, bruklig

SVÅRA ORD - VAD ÄR DET?

Som svåra räknas här sådana ord som många läsare

eller lyssnare vill ha förklaring på. Dit hör i första hand

vad som brukar kallas främmande ord eller lånord. Men

även många ord som verkar hur svenska som helst kan

vara svåra att förstå. Lider, livning och loka kan bereda

lika mycket huvudbry som lasciv, letargi och laisser aller.

Lexikonet förklarar fylligt och lättbegripligt vad en stor

mängd sådana ord; uttryck och förkortningar betyder och

anger också hur de uttalas.

Lexikonet inriktar sig främst på språkbruket av i dag och

är en oumbärlig hjälpreda när man läser tidningen och

lyssnar på radio eller TV.

NATUR OCH KULTUR

ISBN 91-27-02661-2

Svåra ord - lexikon över 12000 ord med förklaringar

SVÅRAORD

Svåra ord

Svåra ord — vad är det?

Att slå i lexikon

Uttal

Särskilda förkortningar

A

B

C

D

E

F

G

H

K

L

M

N

P

Q

R

T

U

VW

XYZ

ÅÄ

Ö

SVÅRA ORD - VAD ÄR DET?

SVÅRA
ORD